Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag
Betänkande 2019/20:CU5
|
Civilutskottets betänkande
|
Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i aktiebolagslagen om ett lägre kapitalkrav för privata aktiebolag.
Förslaget innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Aktiebolagsformen blir därmed mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Förslaget främjar också företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, V, KD) och ett särskilt yttrande (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag.
Tre yrkanden i tre följdmotioner.
Två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Lagstiftningens framtida utformning
1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)
2.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, KD)
3.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (SD)
Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:21 och avslår motion
2019/20:3406 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V).
Reservation 1 (V)
|
2. |
Lagstiftningens framtida utformning |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,
2019/20:3407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) och
2019/20:3409 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M).
Reservation 2 (M, KD)
Reservation 3 (SD)
Stockholm den 21 november 2019
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M) och Inga-Lill Sjöblom (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Tre motionsyrkanden i tre följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20 som har anknytning till lagförslagen i betänkandet. Förslagen finns i bilaga 1.
I betänkandet behandlar utskottet även regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivande om ett sänkt krav på aktiekapital (bet. 2016/17:CU6 punkt 6, rskr. 2016/17:133).
Inledning
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag och ett motionsyrkande om avslag på regeringens proposition. Därefter behandlar utskottet två yrkanden i två följdmotioner och två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20 som innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till lagförslagen.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i aktiebolagslagen som innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks till 25 000 kronor. Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande om avslag på propositionen.
Jämför reservation 1 (V).
Propositionen
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Enligt regeringen innebär förslaget att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Förslaget främjar vidare företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer. Regeringen hänvisar bl.a. till att utvecklingen inom Europa har gått långt när det gäller att sänka kravet på aktiekapital. Det finns ett antal länder som inte uppställer något krav på kapitalinsats eller kräver ett aktiekapital motsvarande 1 euro. Regeringen anser att Sverige i detta avseende inte bör avvika väsentligt från vad som gäller i omvärlden.
Regeringen anser att ett krav på ett visst lägsta aktiekapital är motiverat då det kan motverka helt ogenomtänkta bolagsbildningar och även i viss mån att aktiebolag används för icke skyddsvärda syften.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Risken för att aktiebolag används vid ekonomisk brottslighet eller för andra icke skyddsvärda syften
I propositionen anför regeringen att förslaget om sänkt aktiekapital medför att spärren mot ogenomtänkt och oseriöst företagande blir något lägre. Enligt regeringens mening är det dock inte troligt att en sänkning av kapitalkravet till 25 000 kronor får annat än försumbara effekter när det gäller användningen av aktiebolag vid ekonomisk brottslighet eller för andra icke skyddsvärda syften.
Regeringen konstaterar att det redan i dag förekommer att aktiebolag används vid ekonomisk brottslighet. Regeringen redovisar att den har vidtagit ett flertal åtgärder för att motverka sådan brottslighet. Bland annat hade Bolagsverket under 2018 ett regeringsuppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet samt lämna förslag på möjliga åtgärder för att i ökad utsträckning förebygga penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet. Regeringen har också gett Bolagsverket i uppdrag att utveckla metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av företagsuppgifter för att göra det svårare att nyttja företag i syfte att begå brott (N2018/01305/SUN). Dessutom har regeringen föreslagit att Ekobrottsmyndighetens anslag ska ökas fr.o.m. 2020, för att bl.a. säkerställa utredning och lagföring av resurskrävande ärenden, såsom bekämpning av systematiska välfärdsbrott (se prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 s. 73). Eventuella ytterligare åtgärder för att motverka att aktiebolag används vid ekonomisk brottslighet bör enligt regeringens mening övervägas i ett annat sammanhang än detta (prop. 2019/20:21 s. 13).
Konsekvenser för företagen
Regeringen anför i propositionen att förslaget sannolikt leder till att fler aktiebolag bildas och att det kan bidra till ökat nyföretagande. Detta skapar förutsättningar för en ökad sysselsättning. Förslaget kan även antas bidra till en ökad andel kvinnor bland företagarna och bedöms få positiva effekter i ett jämställdhetsperspektiv. Förslaget får, enligt regeringen, inte några större konsekvenser ur borgenärsskyddssynpunkt och inte heller för företagens kreditförsörjning. Det är inte troligt att förslaget får annat än försumbara effekter när det gäller användningen av aktiebolag vid ekonomisk brottslighet (prop. 2019/20:21 s. 14).
Motionen
Jon Thorbjörnson m.fl. (V) begär i kommittémotion 2019/20:3406 att riksdagen ska avslå regeringens proposition 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för aktiebolag. Motionärerna anför att sänkningen av aktiekapitalet riskerar att förenkla för och öka den organiserade brottsligheten. Enligt motionärerna saknas förslag i propositionen på åtgärder som kan begränsa de negativa effekterna av en sänkning av aktiekapitalet.
Regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivande
Riksdagen beslutade i januari 2017 om ett tillkännagivande om att regeringen borde återkomma med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor (bet. 2016/17:CU6 punkt 6, rskr. 2016/17:133). Regeringen anser att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat med det förslag som lämnas i propositionen.
Utskottets ställningstagande
Som redovisats ovan har riksdagen på utskottets initiativ beslutat om ett tillkännagivande om att kravet på aktiekapital ska sänkas till 25 000 kronor. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag som innebär att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag.
De motionärer som yrkar avslag på regeringens förslag har invändningar om att sänkningen av aktiekapitalet riskerar att förenkla för och även öka den organiserade brottsligheten. Utskottet delar regeringens bedömning att sänkningen från 50 000 kronor till 25 000 kronor inte får annat än försumbara effekter när det gäller användningen av aktiebolag vid ekonomisk brottslighet eller för andra icke skyddsvärda syften. Utskottet anser också, i likhet med regeringen, att eventuella ytterligare åtgärder för att motverka att aktiebolag används vid ekonomisk brottslighet bör övervägas i ett annat sammanhang.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen antar förslaget i propositionen och avslår motionsyrkandet.
Utskottet delar regeringens bedömning att riksdagens tillkännagivande får anses slutbehandlat med de förslag som lämnas i propositionen.
Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.
Lagstiftningens framtida utformning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena.
Jämför reservation 2 (M, KD) och 3 (SD) samt det särskilda yttrandet (SD).
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:3049 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) anförs att det förändrade kravet på lägsta tillåtna kapital innebär att reglerna om tvångslikvidation inte längre kan anses vara ändamålsenligt utformade. Motionärerna föreslår därför ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist.
I kommittémotion 2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) anförs att en sänkning av aktiekapitalet för aktiebolag kan leda till problem i förhållande till bestämmelserna om likvidation. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda vad som utgör ett optimalt krav för startkapital i aktiebolag med hänsyn till likvidationsbestämmelserna (yrkande 9). I samma motion begärs även ett tillkännagivande om att regeringen med beaktande av bestämmelserna om likvidation bör utreda hur ett kapitalkrav som ökar över tid kan fungera i Sverige (yrkande 10). Motsvarande förslag framförs även i kommittémotion 2019/20:3407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD), där det begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över aktiebolagslagen i syfte att fastställa ett optimalt startkapital för aktiebolag. Motionärerna anför att det behövs ytterligare utredning som innefattar fler och mer djupgående förändringar av regelverket än att bara sänka aktiekapitalet.
Propositionen och reglerna om tvångslikvidation
Reglerna om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist i 25 kap. aktiebolagslagen syftar till att sätta en gräns för hur långt en förlustbringande verksamhet får drivas innan aktieägarna antingen avvecklar verksamheten eller stärker bolagets ekonomiska ställning. Med anledning av förslaget om sänkt kapitalkrav och gällande regelverk om tvångslikvidation har regeringen anfört följande i propositionen (s. 13–14).
Vid en låg nivå på aktiekapitalet är det särskilt viktigt att det finns verkningsfulla regler som förhindrar att aktieägarna på ett vårdslöst och för borgenärerna skadligt sätt fortsätter att driva verksamheten, eftersom aktieägarna då själva endast riskerar att förlora ett mindre belopp. I sam-band med sänkningen av kravet på aktiekapitalets minsta storlek från 100 000 kronor till 50 000 kronor anförde den dåvarande regeringen att en översyn av tvångslikvidationsreglerna var befogad och att regeringen avsåg att återkomma till frågan (prop. 2009/10:61 s. 13). Någon sådan översyn har ännu inte gjorts.
Ett stort antal remissinstanser, både sådana som är positiva till den nu föreslagna sänkningen och sådana som motsätter sig förslaget, påtalar behovet av att en översyn av framför allt reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist nu genomförs.
Sänkningen av kapitalkravet innebär, för ett bolag som väljer att ha lägsta tillåtna aktiekapital, att marginalen till det att halva aktiekapitalet är förbrukat minskas med 12 500 kronor. Det betyder att reglerna om tvångslikvidation kan aktualiseras ännu snabbare än i dag, med de kostnader och besvär som det medför för bolaget. Även om problemet därmed accentueras ytterligare bör det beaktas att sådan kritisk kapitalbrist snabbt kan uppstå redan med det nu gällande kapitalkravet och att den föreslagna sänkningen inte innebär någon, i kronor räknat, alltför drastisk minskning av marginalen (25 000 kronor jämfört med 12 500 kronor). Det finns mot den bakgrunden inte skäl att avstå från eller att avvakta med den nu föreslagna sänkningen av kapitalkravet. Det finns dock anledning att i ett annat sammanhang överväga behovet av att se över det aktuella regelverket.
Utskottets ställningstagande
Det lagförslag som utskottet tidigare har ställt sig bakom innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks till 25 000 kronor. Som redovisats ovan får det lägre kravet på aktiekapital konsekvenser även för reglerna om tvångslikvidation, eftersom kapitalbrist i ett bolag uppstår redan vid 12 500 kronor. Regeringen har i propositionen uttalat att det finns anledning att överväga behovet av att se över regelverket med anledning av det sänkta kravet på aktiekapital.
Utskottet anser att det bör göras en översyn om bestämmelserna om tvångslikvidation med hänsyn till det sänkta kravet på aktiekapital. Med detta ställningstagande från utskottet och mot bakgrund av regeringens uttalande i propositionen ser utskottet ingen anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motionerna bör därför avslås.
|
1. |
av Momodou Malcolm Jallow (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3406 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) och
avslår proposition 2019/20:21.
Ställningstagande
Ett högt kapitalkrav utgör ett visst hinder mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften eller för att nå skattemässiga fördelar. Jag anser att den föreslagna sänkningen av den lägsta nivån för aktiekapitalet till 25 000 kronor minskar detta hinder. Ett högt aktiekapital utgör också ett viktigt skydd för anställda, borgenärer, staten och investerare. I propositionen saknas det dock förslag till åtgärder som skulle kunna begränsa de negativa effekterna av en sänkning av kapitalkravet.
Att nu ytterligare sänka kraven riskerar att förenkla för och skapa en ökning av organiserad välfärdsbrottslighet och annan ekonomisk brottslighet, vilket många gånger bedrivs inom ramen för ett aktiebolag. Det har blivit allt vanligare att organiserad brottslighet använder aktiebolag som brottsverktyg, och bolagsformen blir allt vanligare i komplexa brottsupplägg. Eftersom det också saknas bestämmelser om personligt ansvar och revisorsplikt för de minsta bolagen kan bulvaner och målvakter användas, utan insyn från någon annan aktör.
Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag leder också till att fler startar ett aktiebolag utan att ha förutsättningar att driva det, inte minst på grund av dålig bärkraft i verksamheten. Det kan i sin tur få en rad olika konsekvenser, t.ex. ett sämre skydd för anställda, att bokföringsbrott begås av oaktsamhet eller att bokföring och årsredovisning inte upprättas i tid vid likvidation. Enligt min uppfattning är även 50 000 kronor ett för lågt kapitalkrav.
Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens proposition 2019/20:21.
|
2. |
av Larry Söder (KD), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Lars Beckman (M) och David Josefsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3409 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) och
avslår motionerna
2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10 samt
2019/20:3407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD).
Ställningstagande
För att underlätta för fler att göra verklighet av goda affärsidéer och starta egna företag har vi under en längre tid drivit frågan om en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Vi välkomnar därför att ett sådant lagförslag nu läggs fram, men såsom flera remissinstanser påtalat ser vi ett behov av att se över regelverket kring tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist mot bakgrund av de förändrade kraven på lägsta tillåtna aktiekapital.
Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Kan inte kapitalbristen läkas ska frågan om likvidation och därefter tvångslikvidation aktualiseras. Vidtas inte föreskrivna åtgärder i någon del ansvarar styrelsens ledamöter solidariskt för ytterligare tillkommande skulder.
Reglerna om tvångslikvidation är avsedda att fungera som en larmsignal till aktieägarna om att skulder håller på att byggas upp som innebär att aktiekapitalet riskerar att gå förlorat och att det finns en risk för att det inte finns tillräckligt med tillgångar för att täcka likvidationskostnaderna.
Redan när kravet på lägsta tillåtna aktiekapital sänktes från 100 000 kronor till 50 000 kronor 2010 aktualiserades behovet av en översyn av tvångslikvidationsreglerna. Flera statliga utredningar har också beskrivit denna problematik. Regeringen anför i propositionen att det finns anledning att i ett annat sammanhang överväga behovet av att se över de nu berörda reglerna. Regeringen har dock under de år som frågan om sänkt krav på aktiekapital beretts inte inlett något sådant arbete. Enligt vår mening är det ett arbete som bör prioriteras av regeringen. Vi anser därför att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist och att återkomma till riksdagen med nödvändiga lagförslag.
|
3. |
av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10 samt
2019/20:3407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) och
bifaller delvis motion
2019/20:3409 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M).
Ställningstagande
Vi anser att en sänkning av kapitalkravet i grunden är bra för att fler ska kunna bilda aktiebolag, men vi anser att det krävs fler åtgärder om det ska bli en lyckad reform. Det vore t.ex. rimligt att aktiekapitalet höjs efter en viss tid eller vid en viss omsättning, som en utökad buffert mot tvångslikvidation och för att begränsa behovet av personlig borgen. Vi ser därför ett stort behov av ytterligare utredning och av fler och mer djupgående förändringar av regelverket än att bara sänka aktiekapitalet.
För det första bör det utredas vad som är en optimal nivå för startkapital för aktiebolag med hänsyn till bestämmelserna om tvångslikvidation. För det andra bör en utredning undersöka vad som är den optimala nivån för ett aktiekapital som höjs efter en viss tid. För det tredje bör utredningen undersöka vad som är en rimlig tidpunkt för när det förhöjda aktiekapitalet bör börja gälla utifrån ett företags utveckling från affärsidé, investering och uppstart till tillväxt och mognad.
Ett system med en nivå för startkapital och en högre nivå för aktiekapital och likvidation förekommer i många länder och borde enligt oss kunna tjäna som inspiration och utgöra utgångspunkten för en utredning. Vi anser att regeringen och dess stödpartier gör det lite för lätt för sig när de väljer att bara sänka aktiekapitalet från 50 000 kronor till 25 000 kronor utan att först ha tagit reda på mer grundligt vad som är bäst ur samtliga aspekter. Vi tror på ett system där man går in med ett lägre aktiekapital som höjs när verksamheten är etablerad. I det danska systemet finns begränsningar för bolags möjligheter att besluta om utdelning till dess att de är fullvärdiga aktiebolag med ett högre aktiekapital. Vi menar att Sverige kan hämta inspiration från Danmark och ta fram bättre ändamålsenliga regler för aktiebolag.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör ta initiativ till en utredning som belyser de ovan nämnda frågorna. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD) anför:
Om vårt förslag till ställningstagande i frågan om en större utredning av ett optimalt aktiekapital i förhållande till bestämmelserna om tvångslikvidation och ett aktiekapital som kan förändras över tid (reservation 3) avslås i den följande voteringen i kammaren avser vi att i huvudvoteringen stödja det alternativ som förordas av företrädare för Moderaterna och Kristdemokraterna (reservation 2).
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
2019/20:3406 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V):
Riksdagen avslår proposition 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag.
2019/20:3407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för aktiebolagsregler för att få ett optimalt startkapital och tillkännager detta för regeringen.
2019/20:3409 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist och tillkännager detta för regeringen.
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i enlighet med motionen utreda ett optimalt krav för startkapital i aktiebolag med avseende på likvidation och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ökande krav på aktiekapital över tid, med avseende på likvidation, ska fungera i Sverige och tillkännager detta för regeringen.