Landsbygdspolitik

Anf. 1 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Då är det dags för oss i miljö- och jordbruksutskottet att debattera vårt betänkande MJU8 om landsbygdspolitik. I betänkandet tas motioner från höstens allmänna motionstid upp, bland annat om förutsättningarna för lantbruk och andra primärproducenter samt hästföretagande.

Fru talman! Vår beredskap är god, sa Per Albin Hansson om Sveriges livsmedelsförsörjning under andra världskriget. Mycket vatten har dock runnit under broarna sedan dess, och för de allra flesta svenskar är nog livsmedelsförsörjning någonting som man tänker på väldigt sällan, om man gör det över huvud taget. Den senaste tiden har dock frågan fått allt större uppmärksamhet. Under våren gapade baconhyllorna tomma, och i samband med coronavirusets framfart har medborgare på vissa håll börjat hamstra livsmedel för att förbereda sig för eventuell isolering.

Även om jag givetvis beklagar anledningen är det faktiskt på tiden att frågan om vår krisberedskap och livsmedelsförsörjning kommer upp på agendan. I dag är Sverige mer än självförsörjande endast på tre produkter: socker, vetemjöl och morötter. För ägg ligger vi på 95 procent. Stängs gränserna har vi alltså morotskaka i olika varianter att se fram emot på menyn. För nöt är den volymmässiga försörjningsgraden ca 55 procent, för gris och fågel kring 70 procent och för tomater bara drygt 10 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Även själva livsmedelsproduktionen skulle stå inför väldigt stora utmaningar om förändringar i omvärlden skulle minska inflödet av insatsvaror. Svensk livsmedelsproduktion är i dag beroende av importerade insatsmedel i form av exempelvis protein, växtnäring och diesel. Det gör det svenska lantbruket väldigt sårbart vid ett stopp för inflöde av för lantbruket nödvändiga insatsvaror. Svensk livsmedelsförsörjning kräver alltså i dag att omvärlden är säker och trygg.

I förhandlingarna om målen för en svensk livsmedelsstrategi hade Centerpartiet framför allt två prioriteringar att få med: dels skarpa formuleringar om stärkt konkurrenskraft, dels mål om minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. För mig hänger dessa två väldigt tydligt ihop. Utan konkurrenskraftiga lantbruksföretagare och livsmedelsproducenter kommer vi inte heller att kunna minska vår sårbarhet i livsmedelskedjan. Men i en föränderlig omvärld där både osäker tillgång på importerade insatsvaror och klimatförändringar hänger över oss krävs också insatser för minskad sårbarhet för att svenskt lantbruk ska kunna vara livskraftigt och konkurrenskraftigt på lång sikt. 2018 års torka och de efterföljande effekterna av denna visade detta väldigt tydligt.

När Centerpartiet nu ingår i januariavtalet, som på olika sätt berör förutsättningarna för svenskt lantbruk och sårbarheten i livsmedelskedjan, vill jag nämna ett par åtgärder som har gjorts och några som Centerpartiet fortfarande driver på för.

Låt mig börja med sårbarhetsfrågan. I de regleringsbrev som Centerpartiet varit med och förhandlat fram har sårbarhet fått en viktig roll. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att utreda beredskaps- och omsättningslager, kartlägga strategiska varor för svensk livsmedelsförsörjning, analysera beroenden och sårbarheter i livsmedelsförsörjningen och samverka med andra aktörer för tryggad livsmedelsförsörjning.

För några veckor sedan tillsattes inom ramen för januariavtalet en utredning om fossilfritt lantbruk, som fått i uppgift att titta på hur beroendet av importerade fossila insatsvaror kan minskas, hur den inhemska produktionen av fossilfria drivmedel kan öka och hur omställningen till fossilfritt lantbruk kan ske på ett sätt som värnar och stärker svenskt lantbruks konkurrenskraft.

Att öka exporten är ett annat sätt att öka svensk livsmedelsproduktion och minska sårbarheten, och där har Centerpartiet drivit på för uppdrag och satsningar på fler livsmedelsattachéer på strategiska marknader, fler landsgodkännanden och exportsatsningar för små och medelstora företag.

Fru talman! Hand i hand med åtgärder för minskad sårbarhet går åtgärder för stärkt konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion. Sedan januari 2019 har svenska lantbrukare fått över 1 miljard i torkstöd för att stärka likviditeten. Återbetalningen av diesel har ökats med 50 öre jämfört med 2018, och hösten 2019 ökade återbetalningen ytterligare 50 öre. Arbetsgivaravgiften för unga och nyanställda har sänkts.

Naturvårdsverket har fått i uppgift att ta fram en nationell förvaltningsplan för vildsvin, och pengar har avsatts under 2020 för att öka försäljningen av vildsvinskött och därmed öka avskjutningen av vildsvin och minska skadorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jordbruksverket har fått i uppdrag att påbörja ett förenklingsarbete för att nå en märkbar positiv förändring i företagarens vardag. Verket har även fått instruktioner om att ha företagsperspektivet i fokus när regler utformas samt se över föreskrifter kring djurhållningen i syfte att göra dem mer målinriktade och flexibla.

I de satsningar för livsmedelsstrategins genomförande under 2020 på en kvarts miljard som presenterades före jul har bland annat Tillväxtverket fått i uppdrag att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften och föreslå åtgärder. Ett arbete med att införa ett digitalt system för att lantbrukaren ska ha färre tidskrävande och administrativt betungande myndighetskontakter, vad vi i Centerpartiet kallar En väg in, har sjösatts.

Men det räcker inte. Tillståndsprocesserna för stallbyggnation behöver snabbas på. Tillgången på effektiva växtskyddsmedel behöver säkras, inte minst i trädgårdsnäringen. Livsmedelsproduktion och lantbrukets konkurrenskraft måste få större genomslag vid dispensgivning från biotopskydd, exempelvis när det gäller stenmurar. Regler kring vatten i jordbrukslandskapet måste anpassas till ett förändrat klimat, och skyddet för lantbrukare behöver stärkas för att våra viktiga producenter ska slippa leva med djurrättsrelaterat hot och hat. Fler åtgärder krävs för att få bukt med viltskador, inte minst från vildsvin där arbetet med att öka avsättningen av vildsvinskött måste fortsätta. Det finns ingen quickfix för att uppnå livsmedelsstrategins mål, men regeringen måste göra sitt yttersta för att genomföra åtgärder som verkligen kan leda till märkbara förbättringar på gårdsnivå.

Just nu pågår förhandlingar om en ny jordbrukspolitik. Att det blir förseningar kan vi redan nu konstatera, och principen samma regler men nya pengar är en rimlig princip som Centerpartiet stöder. Både när det gäller regelverket på EU-nivå och Sveriges implementering av detsamma är det helt avgörande att svenska lantbrukares konkurrenskraft är i fokus, men också att åtgärder för miljö och klimat prioriteras så att svenska lantbrukare kan få betalt för det viktiga hållbarhetsarbete de faktiskt gör. Den svenska viljan att minska EU:s budget får inte gå ut över svenska bönders möjlighet att fortsätta producera mat på ett konkurrenskraftigt och hållbart sätt.

Det är också viktigt att det haveri som pågått under den gångna perioden där ett stort antal lantbrukare fått vänta på försenade stöd inte får upprepas. Klarar inte staten sitt åtagande är det rimligt att man tittar på om det är möjligt att betala ut ränta för försenade stöd.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis nämna en annan för Sverige och landsbygden viktig näring, nämligen hästnäringen.

Den svenska hästnäringen skapar enligt Hästnäringens Nationella Stiftelse över 30 miljarder kronor i direkt omsättning, och om man inkluderar omsättning från branscher som är beroende av hästen landar man på hela 72 miljarder. I sysselsättning kan det översättas till 38 000 helårstjänster som jobbar med allt från trav och avel till ridskolor och hästturism men också foder, utrustning, byggnader, hovslagare och veterinärer.

Hästföretagande är en viktig del av det svenska näringslivet, men vi behöver göra mer för att underlätta för denna näring. Bygger man ett kostall på en lantbruksfastighet behövs inget bygglov, men bygger man ett ridhus krävs bygglov. Nyligen tillsattes den utredning som Centerpartiet drivit på för som ska titta på förenklingar för just verksamheter på lantbruksfastigheter, vilket inkluderar inte minst hästnäringen. Även inom andra områden ser vi dock att hästen inte likställs med andra lantbruksdjur, och där ser vi ett behov av att fortsätta jobba för att hästnäringen i högre grad ska likställas med övriga lantbruksnäringar. För att ytterligare fånga hästnäringens potential vill vi att regeringen arbetar fram en strategi för hästnäringens framtid. Näringen har själv lagt fram förslag på både strategi och handlingsplan, och nu behöver politiken leverera sin del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Jag står bakom Centerpartiets alla reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall bara till reservation 12.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).

Anf. 2 John Widegren (M)

Fru talman! För att jag ska komma ihåg att göra det, vilket jag inte alltid gör, vill jag först yrka bifall till reservation nr 4.

Landsbygdspolitik handlar den här debatten om. I dag kan det kännas som att den hamnar lite i skuggan av allting som händer runt omkring oss just nu, särskilt det som rör coronaviruset. Men jag skulle vilja säga att situationen med coronaviruset också har lyft fram vikten av livsmedelsproduktionen och vikten av självförsörjningsgraden och beredskapsgraden - att vi faktiskt har mat att försörja våra svenska medborgare med.

Nu ska vi inte tro att det blir värre än vad det är i den situation som vi är i nu, men vi kan föreställa oss vad som skulle hända om situationen blir väldigt mycket värre och gränserna kanske helt plötsligt stängs av någon anledning i det här läget. Beroende på var vi är under året kan det få en oerhört stor betydelse för svensk livsmedelsproduktion både vad gäller insatsvaror som växtnäring och växtskydd men även utsäde. Helt plötsligt kanske vi inte kan starta upp ett nytt odlingsår i Sverige. Det här är oerhört allvarliga och viktiga frågor.

Det är en del av livsmedelsstrategin, men vi har fortfarande inte löst den här problematiken. Det vi också ser är att när det gäller våra mål för livsmedelsstrategin där vi ska öka produktionen, öka exporten och öka självförsörjningen går det just nu åt fel håll rörande alla de här parametrarna. Det är tio år kvar tills vi ska ha uppnått livsmedelsstrategins mål. Och efter de tio åren, om vi fortsätter på samma sätt som vi gör i dag, fru talman, har vi hälften så många mjölkgårdar kvar som vi har i dag. Hälften så många mjölkgårdar ska då producera mer än vad de gör som finns i dag.

Vi vet också att mjölkgårdarna är motorn i svenskt jordbruk. Djurproduktion över huvud taget är motorn i svenskt jordbruk. Vi har ganska stora utmaningar. Den här regeringen brukar gärna ta åt sig äran för att de faktiskt genomförde livsmedelsstrategin även om det fanns en bred samstämmighet om den och särskilt om de stora målbilderna. Men mer och mer liknar det här tyvärr en hyllvärmare. Vad ska faktiskt levereras från den här livsmedelsstrategin? Produktionen går som sagt nedåt. Vi ser att den krissituation som vi har här nu leder till att vi får tomma hyllor i butikerna. Hur tänker regeringen agera?

En viktig sak framöver, fru talman, är när vi ska klubba igenom den nya CAP:en enligt svensk modell. Det är såklart oerhört viktigt att vi kan landa den på ett för Sverige bra sätt som kan stärka vår konkurrensförmåga och där vi kan minska regelkrångel och byråkrati. Det har vi sagt förut när vi har förhandlat om CAP:en, och det brukar tyvärr bli precis tvärtom. Därför tycker jag att det är extra viktigt den här gången att vi verkligen kan samla våra styrkor brett över partierna och landa i att det blir en CAP som verkligen gynnar svenskt jordbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Jag ser andra bekymmer med livsmedelsproduktionen, som ju är motorn på landsbygden när vi pratar landsbygdspolitik. Alla de mål vi har satt upp är bra, men på olika sätt och från olika håll inskränker vi och motar bort möjligheten att uppnå dem. Senast de sista veckorna har man fått signaler från Livsmedelsverket som kraftigt höjer sina kostnader för producenter och livsmedelsindustrin. Det är en kraftig höjning, särskilt för mindre slakterier som får kraftigt höjda avgifter. Det är precis sådant som gör att man kanske i stället för att välja att fortsätta och satsa på sin produktion, i det här fallet slakteriverksamhet, lägger ned.

Vi kanske på så sätt minskar antalet slakterier i Sverige igen. Då hamnar primärproducenterna helt i händerna på de stora slakterierna, och det är de som sätter priserna. Då kommer vi ifrån mycket av det lokalproducerade, som egentligen är det sätt som vi vill öka produktionen på.

En annan fråga som vi ofta lyfter fram i den här talarstolen och som vi fortfarande ser som ett stort hot är rovdjursfrågan. Frågorna om betesdjuren och rovdjuren går hela tiden hand i hand. Vi får signaler hela tiden från särskilt fårproducenter som väljer att dra ned eller att helt sluta med sin produktion på grund av att de tycker att rovdjurstrycket är för högt och problematiken för stor.

En annan fråga är, som en av mina kollegor, Kjell-Arne Ottosson från Kristdemokraterna, har lyft upp den sista veckan och egentligen ända sedan senhösten, utredningen om djurrättsaktivism som vår justitieminister utlovade för ett år sedan i går eller om det var i dag. Den har inte blivit av.

Produktionerna ute i landet ser sig väldigt nedtryckta av det här och tycker att det är anmärkningsvärt att vi inte lägger större vikt vid det här. För det här är också någonting som gör att producenter väljer att lägga ned. Man blir hotad, får motta trakasserier och bli utsatt för skadegörelse för att man bedriver en verksamhet som vi här inne har lagstadgat om att det är helt okej att hålla på med och som vi med vår livsmedelsstrategi har sagt är en viktig sak att hålla på med. I stället tillåts aktivisterna härja fritt, helt enkelt.

Jag har fått signaler från sydöstra Sverige om lantbrukare som har fått brev från försäkringsbolag och andra där de blir varnade för att man tror att en drive är på gång. Beskedet är: Ta extra hand om era djurstallar och era gårdar. Se om grindar och dörrar.

Vi ska inte behöva ha det på det här viset. Det måste komma till skarpa och konkreta förslag, och justitieministern måste se till att det görs nu. Den här utredningen börjar det bli bråttom med; den behöver tillsättas.

Vi ser som sagt att mjölkproduktionen går dåligt. Mängden invägd mjölk har minskat i Sverige. Jag tror att vi är det enda EU-landet där mängden invägd mjölk minskar.

Förra året bommade 180 mjölkgårdar igen i Sverige. Man stängde ladugårdsdörren för sista gången. Det här innebär någonting annat också, fru talman. Det innebär att vi har det minsta antalet nötkreatur i Sverige som vi någon gång har uppmätt. Då kommer nästa fråga: Vad händer med våra naturbetesmarker? Hur ska vi kunna sköta om dem om mängden djur som ska beta på de här markerna kraftigt minskar? Det är ytterligare en sak som vi behöver hantera inom ramen för livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Men det här går inte att vänta med att hantera till 2030 och hoppas på att man med livsmedelsstrategin då har uppnått de här målen. Vi behöver ha kommit dit med skarpa förslag redan nu. Jag är den förste att säga att vi behöver långsiktiga och kloka idéer för en långsiktig och bra livsmedelsstrategi. Men vi kan inte ha det så att 180 gårdar om året bommar igen nu. Det får jättestora konsekvenser.

Därför tycker jag att det är bra när utskottets ordförande lyfter fram vikten av även hästar i jordbrukslandskapet och att även hästföretagare och hästproduktionen kan vara en viktig del i det här när andra av våra produktionsdjur minskar i antal, vilket är en utveckling som jag hoppas att vi ska kunna vända. Men hästarna är en viktig del i att kunna hantera våra naturbetesmarker. Hästföretagarna möter i dag en del problem som vi borde kunna hantera här i den här kammaren så att de får uppfattas som vanliga jordbruksföretagare och att vi kan komma med bra och konkreta förslag till småföretagare.

För att avrunda det här, fru talman, vill jag säga att vi har tagit många bra beslut i den här kammaren när det gäller vad vi vill och vart vi ska. Men nu är det hög tid att, med regeringen i främsta sätet, faktiskt leverera den här politiken. Annars blir den svenska livsmedelsstrategin en hyllvärmare. Jag tror att ingen av oss som är här i dag vill att det ska bli på det sättet.

(Applåder)

Anf. 3 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 5 om konkurrenskraft och regelförenkling.

Även om dagens debatt kallas landsbygdspolitisk debatt berör den egentligen endast jordbruksområdet. Den kommer alltså att kretsa kring de förslag från allmänna motionstiden som handlar om jordbruket. Förvisso är lantbruket och inte minst jordbruket helt avgörande för en levande landsbygd med självförtroende.

Dessutom begränsas de yrkanden man kan göra i dag till de förslag som är nya sedan i fjol, så den som förväntar sig en fullödig och bred landsbygdsdebatt blir kanske besviken.

Jordbruket är dock som sagt centralt för landsbygden, och därför ska vi nu diskutera det.

Jag ska som hastigast påminna om tre avgörande frågor som måste få en snar lösning.

För det första: Hur skulle det se ut om jag stod här och inte talade om lantbrukets lönsamhet? Jag säger som jag har sagt många gånger tidigare: Med god och långsiktig lönsamhet blir så mycket mer möjligt. Det gäller investeringar i produktion och även investeringar i miljöåtgärder, till exempel i teknik som minskar växtnäringsläckage till vattendrag. Så mycket mer blir omöjligt om lönsamhet inte finns.

I vår budget hade vi minst sex poster som direkt ökar lönsamheten i jordbruket och minst tre poster som indirekt ökar lönsamheten på sikt.

För det andra: Kriminella djurrättsaktivister härjar, hotar och hatar. I vissa fall anlägger de till och med bränder och misshandlar. Detta är organiserat.

Min partikollega Runar Filper har förtjänstfullt efterfrågat att regeringen ska ålägga Rikspolisstyrelsen att ta ett nationellt helhetsansvar för att kartlägga, bekämpa och lagföra dessa aktivister. Men instruktionerna för polisens arbete har inte ändrats i detta avseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Regeringen utlovade för ett år sedan en utredning om möjligheten att stoppa manifestationer hos lantbrukare, men den har inte tillsats. Kjell-Arne Ottosson i Kristdemokraterna har enträget och förtjänstfullt efterfrågat att den ska tillsättas. Hur länge ska regeringen vänta?

För det tredje: Vildsvinspopulationerna och skadorna på fält och grödor måste minska väsentligt, och det måste ske innan vi får den afrikanska svinpesten till Sverige.

Det här är tre avgörande frågor som måste få sin lösning snart.

Fru talman! En annan fråga som måste lösas och som jag ska ägna resten av mitt anförande åt är tyngande, krångliga regelverk och rättsosäker regeltillämpning.

Våra tidigare förslag till regelförenkling kvarstår. Tillsammans med årets nya har vi 17 förslag som på det ena eller andra sättet ska förenkla eller ge bättre regler för jordbrukets näringar.

Det är viktigt att de gemensamma jordbruksregler inom EU som nu förhandlas anpassas till svenska förhållanden och blir tillräckligt flexibla och att så mycket som möjligt får bestämmas på nationell nivå. Vidare måste implementeringen vara realistisk och göras så enkel som möjligt.

Vi vill också att samtliga myndigheter som förhandlar lantbruksregler på EU-nivå ska få i instruktion att mycket tidigt i processen bedöma de nya reglernas positiva och negativa konsekvenser för det svenska lantbruket och verka för goda konkurrensförutsättningar för svenskt lantbruk.

Vissa av våra regelförbättringsförslag handlar om att myndigheternas ärendehantering och tillsyn förbättras och likriktas. Till exempel vill vi att en eller ett par av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer ska specialisera sig på jordbruksfrågor, ha särskild kompetens inom området och avgöra jordbruksärenden. Genom en djup förståelse för jordbruksnäringens förutsättningar kommer reformen att säkerställa att de krav som ställs på jordbruk är ändamålsenliga, fungerar i verkligheten och står i proportion till det som lagstiftningen vill uppnå så att kraven inte blir orimliga i förhållande till det den ska skydda.

Slutligen ska jag fokusera på vårt helt nya förslag till regelförenkling i reservation 5, som jag hoppas på stöd för vid eftermiddagens votering.

Vi föreslår en ny typ av förenklingsuppdrag till de förvaltningsmyndigheter som är verksamma inom jordbrukssektorn i bred mening. Tidigare blå och röda regeringar har uppriktigt försökt att förenkla regleringarna inom jordbruksnäringarna, men resultatet har tyvärr blivit magert. Jag har själv sett detta på nära håll.

Reglerna har ett underliggande syfte och utformas ganska ändamålsenligt när de upprättas. Men de förenklingar man kan göra utan att ändra syftet blir mycket begränsade. Vi anser dock att även syften kan behöva omprövas ibland.

Vi vill därför att myndigheterna varje år ska föreslå en slopad reglering på nationell nivå eller EU-nivå. Det kan röra sig om en enda aspekt eller en hel lagtext. De ska pröva om de underliggande syftena som gjort att regleringen finns är aktuella och angelägna nog. De ska göra analyser av konsekvenserna av nuvarande regler och av en slopad reglering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Konsekvenserna ska bedömas både för lantbruket och för alla andra värden som kan påverkas. Detta gedigna underlag kan sedan användas av regering och riksdag för att eventuellt förverkliga förslagen.

Vi tycker att jordbrukets aktörer ska kunna föreslå för myndigheterna vilka regler och syften som borde granskas innevarande år.

På så sätt får man en ordnad, återkommande process som granskar den befintliga lagstiftningens syften, och frågan står ständigt i fokus. Samlade effekter av regler som staplats på varandra upptäcks. Även föråldrade regelverk, onödigt hårda regleringar och regler som inte harmoniserar med varandra upptäcks i ett problemlösande sammanhang, där jordbrukets konkurrenskraft är central.

Vi tror att lagstiftningen på detta vis blir mer avvägd och ändamålsenlig.

Jag hoppas som sagt på stöd i kammaren för reservation 5. Man kan ju ändra sig när man kommer till kammaren. Vi har själva gjort det en gång denna mandatperiod. Det var när vi insåg att Kristdemokraternas förslag var bättre än vi först tyckte.

Handen på hjärtat, det är svårt att till fullo förstå förslag från andra partier utifrån enbart motionstext. Vår motionstext är dessutom ganska kort.

(Applåder)

Anf. 4 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Trots att animaliekonsumtionen har stor påverkan på klimat, miljö, djur och folkhälsa saknas nationella politiska beslut för att minska konsumtionen i en mer hållbar riktning.

Vänsterpartiet anser att det finns stora samhällsvinster med att verka för en minskad köttkonsumtion och att det krävs politiska beslut för att understödja en mer växtbaserad kost och en minskad konsumtion av animalieprodukter. Det är viktigt eftersom köttkonsumtionen i världen såväl som i Sverige har ökat kraftigt de senaste decennierna.

Animalieproduktionen står i dag för ca 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Svenskarnas köttkonsumtion, exklusive andra animalier såsom mjölk och ost, orsakar en klimatpåverkan på ungefär 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, enligt Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster. År 2018 var Sveriges totala utsläpp av växthusgaser inom landet 53,1 miljoner ton.

Oavsett hur och var köttet produceras är konsumtionen förknippad med stor klimatpåverkan. Produktion av nötkött genererar dock betydligt större klimatpåverkan än exempelvis fläsk och kyckling. De höga utsläppen av växthusgaser från produktion av kött beror till största delen på att det krävs stora arealer mark för att producera foder.

Enligt en rapport från FN-organet FAO kan boskapssektorn därtill vara en av de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald, eftersom den utnyttjar 30 procent av jordens landyta och 70 procent av all jordbruksmark i världen. Boskapssektorn är dessutom en av de främsta orsakerna till skövlingen av tropisk skog. Regnskog skövlas även för odling av djurfoder som sedan exporteras till exempelvis EU:s köttproduktion. Inte minst gäller detta sojaproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Köttproduktionen i världen konsumerar dessutom stora mängder färskvatten. Även om det varierar mellan olika köttslag krävs många gånger mer färskvatten för att producera ett kilo kött jämfört med vegetabilier.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade i augusti förra året rapporten Climate Change and Land. I rapporten konstateras att jord- och skogsbruket hotar både klimatmålen och den biologiska mångfalden. Det räcker inte att lösa klimatkrisen enbart genom att minska koldioxidutsläpp från bilar, flyg och industrier.

Enligt rapporten krävs en global jordbruksrevolution och ändrad kosthållning, bland annat genom att man minskar matsvinn och äter mindre kött, för att rädda planeten och undvika svältkriser. Konsumtion av hälsosamma och hållbara dieter som är baserade på grövre spannmål, baljväxter, grönsaker, nötter och frön skapar enorma möjligheter att reducera växthusgasutsläpp, enligt rapportförfattarna.

Inom EU betalas mångmiljardbelopp ut som subventioner till animalieindustrin. Det är orimligt att så stora summor av våra gemensamma medel går till att subventionera en industri med så pass stor klimat- och miljöpåverkan. Dessutom ger EU hundratals miljoner kronor i stöd till marknadsföring av olika djurprodukter för att försäljningen av dem ska öka. Sverige bör agera för ett slutdatum inom EU då miljöskadliga subventioner som stöder kött- och mejeriindustrin ska vara utfasade.

Anf. 5 John Widegren (M)

Fru talman! Tack, Elin Segerlind, för ditt anförande!

Det som känns lite som att saker och ting blandas ihop. I detta anförande jämförs svensk livsmedelsproduktion med internationell på alla sätt och på alla håll och kanter. Jag tycker att det blir lite konstigt. Vi behöver landa och klargöra en del saker.

Exempelvis behöver svensk nötköttsproduktion visserligen mycket gräsmark, men av Sveriges 2,6 miljoner hektar åkermark går i princip inget annat än gräs att odla på ungefär 1 miljon av dem. Detta gräs är alldeles ypperligt att köra genom våra nötkreatur. Dessutom är det bara dessa betande mular som kan hantera våra naturbetesmarker. Det är de som står för den stora delen av den biologiska mångfalden i Sverige. Det är den viktiga delen av biologisk mångfald, och den minskar i Sverige i dag.

Det blir därför konstigt när man hela tiden blandar inhemsk produktion med internationell. Jag vet att det finns jättestora problem i livsmedelsproduktionen, särskilt animalieproduktion, runt om i världen. Det gäller till exempel feedlot och det slags slutuppfödning som finns i Sydamerika och även i viss mån i Nordamerika.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi hela tiden är balanserade och talar om den svenska produktionen för sig och den utländska för sig. Jag vill därför, fru talman, fråga ledamoten om hon är medveten om den stora skillnad som finns inom produktionen. Svensk nötköttsproduktion ger till exempel 70 procent mindre klimatgasutsläpp i en internationell jämförelse.

Anf. 6 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Tack, John, för frågan! När jag drog mina siffror talade jag kanske framför allt om konsumtionen, som ökar. Vi vet att ökningen gäller både inhemskt och importerat kött. Därför talar vi i Vänsterpartiet mycket om att vi vill öka den lokala produktionen liksom den lokala konsumtionen av det som produceras i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jovisst, det är skillnad mellan produktionen i Sverige och Brasilien. Det är väl därför vi alla oftast talar om att man ska äta det som är svenskproducerat. Jag är den första att säga att vi kan göra vissa inskränkningar i de handelsavtal som vi har med länder runt om i världen - gärna för mig. Men det är ju ni inte så pepp på.

Allt beror kanske på var man lägger problembilden. Jag tycker att det finns större problem med den politik vi för i dag och med det system vi har. Vi målar in oss i handelsavtal som gör det jättesvårt för oss att ställa upp gynnsamma förhållningsregler för den svenska produktionen.

Anf. 7 John Widegren (M)

Fru talman! Ja, det finns även andra problem. Exempelvis är den vegetariska kostproduktionen runt om i världen väldigt mycket baserad på vatten. På många av produktionsplatserna finns inte vatten i den mängd som borde finnas. Vi ser till exempel hur man i Kalifornien tömmer stora bevattningsdammar. Det finns inte längre något vatten kvar. I södra Spanien har man tagit upp så mycket grundvatten att saltvatten från havet tränger in i grundvattendepåerna på grund av grönsaksproduktion.

Problem finns alltså både i vegetarisk och animalisk produktion. Men vi måste hela tiden komma ihåg att animalisk produktion är motorn i svenskt jordbruk. Vi borde därför inte stå här och prata ned den svenska animaliska produktionen genom att blanda ihop den med den utländska.

Vi vet också att mullhalten i Sveriges åkerjordar behöver höjas. Det kan man göra på många olika sätt. Ett av dem som man ofta använder för att höja mullhalten är genom att använda djurgödsel. Med den nivå vi i dag har på djurproduktion i Sverige skulle vi kunna öka mullhalten mycket utan att det skulle få negativ effekt på klimatet. Höjer vi mullhalten i åkerjordarna höjer vi nämligen även inbindningen av koldioxid.

Jag tycker återigen, fru talman, att det är oerhört viktigt att vi försöker särskilja de olika produktionsmodellerna som finns runt om i världen. Vi måste hela tiden försöka värna den svenska. Vad gäller frihandelsavtal har vi faktiskt sett vad konsumenterna själva väljer bort. Importen av utländskt nötkött har ju minskat. Problemet är i stället att vi får en brist på inhemskt nötkött, eftersom produktionen sjunker. Det är alltså oerhört viktigt att hålla isär de båda. Jag vill därför få ytterligare ett klargörande från ledamoten.

Anf. 8 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Det handlar inte om att, som du säger, prata ned den svenska produktionen. Det finns inget i vår politik som säger att vi inte skulle vilja öka det svenska jordbruket. Även vi arbetar ju för det. Däremot vill jag hävda, precis som gjordes i den artikel som LRF publicerade för inte så länge sedan, att det finns en framtid för det svenska jordbruket även för det växtbaserade, vilket är väldigt positivt.

För det svenska jordbruket finns här alla möjligheter att vara en aktiv del av den omställning som vi måste göra. Det handlar om att det kött som vi äter ska vara mer lokalproducerat. Men vi behöver också få upp andelen växtbaserad kost. Båda dessa saker behöver ske, men det ena behöver inte vara ett hot mot det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jag hoppas att detta var tydligt nog.

Anf. 9 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 7.

Snart har det gått tre år sedan vi i riksdagen fattade beslut om en livsmedelsstrategi. Många jordbrukare sa: Äntligen! Nu är något riktigt bra på gång. Politikerna är överens. Nu händer det saker.

Samma jordbrukare som då sa detta säger nu: Vänta nu, det har snart gått tre år. Ändå har vi inte märkt någonting. Vi märker absolut ingenting på gårdsnivå.

Jag kan förstå frågan. En livsmedelsstrategi som bara blir en pappersprodukt hjälper ingen bonde. Det är på gårdsnivå som skillnaden måste bli verklig. Varför går det så sakta?

Fru talman! Enligt livsmedelsstrategin ska lönsamheten för jordbruket öka, konkurrenskraften stärkas och självförsörjningen av livsmedel öka. Hur har det då gått? Ja, på samtliga tre punkter har det försämrats, inte förbättras. Av tre möjliga är det alltså icke godkänt på alla tre.

Här har naturligtvis regeringen ett stort ansvar att vidta politiska åtgärder. Man kan inte förlita sig på den gamla klyschan "det händer längre fram under mandatperioden". Vad händer nu? Vilka förslag har regeringen? När kommer det kraftfulla jordbrukspaketet, som vi alla väntar på så jättemycket?

Fru talman! Jag har i denna kammare lyft fram ett exempel som jag tycker att regeringen borde kasta sig över, nämligen att vi i Sverige har en miljöbalk där det står att jordbruk är en miljöfarlig verksamhet. Jag kan med handen på hjärtat säga: Jag känner inte till något annat land i världen där livsmedelsproduktion klassas som något miljöfarligt.

Vi kan lyfta blicken och kika på våra grannländer.

I Finland är landets livsmedelsproduktion helt avgörande för en självförsörjning som ligger på - mina vänner - minst 80 procent.

I Norge är landets livsmedelsproduktion helt avgörande för en levande landsbygd och för självförsörjningen.

I Danmark är livsmedelsproduktionen helt avgörande för landets ekonomi.

I Sverige, fru talman, är livsmedelsproduktionen en miljöfarlig verksamhet.

Hur många av oss här inne tänkte när vi käkade frukost i morse: Oj, nu äter jag något som producerats av svenskt jordbruk! Det är miljöfarligt! Ingen, tror jag. Visar inte detta hur galet det är och att det nu måste till en förändring i miljöbalken en gång för alla?

Fru talman! Regeldjungeln inom jordbruket är en annan fråga som måste förändras. Regelförenklingar måste till. Kristdemokraterna anser att det måste finnas en sammanhållen handlingsplan med tydliga och mätbara mål för hur regelbelastningen ska minska. För att säkerställa att planen följs ska regeringen, tycker vi, återkommande redovisa för riksdagen hur arbetet fortlöper. Vi ser det som en självklar åtgärd, då regelförenklingar är en grundsten i den antagna livsmedelsstrategin.

Fru talman! Att vår självförsörjning, som flera av mina vänner har talat om här förut, nu är nere under 50 procent tycker många av oss naturligtvis är väldigt allvarligt. Vi kan ta Finland som exempel igen. Finland kan försörja sina invånare med livsmedel i minst sex månader. I Sverige klarar vi högst sju till tolv dygn. Det är en viss skillnad. I Stockholm, där vi nu befinner oss, tar det bara några dygn - sedan gapar hyllorna tomma i matbutiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Det är därför otroligt viktigt att livsmedelsproduktionen inte minskar utan tvärtom ökar. Den måste öka. Det går naturligtvis inte med quickfix - det fattar väl jag också. Men nu går det ju precis åt andra hållet. Mjölkgård efter mjölkgård läggs ned. Varje vecka lägger cirka fem mjölkbönder ned sin produktion. Sverige är det enda EU-land där invägd mjölk minskar. I andra länder ökar den. Hos oss minskar den. Varför? Jo, därför att lönsamheten är för dålig och konkurrenskraften hela tiden försämras.

Det är många som har tagit upp olika hot. Jag vill instämma i den hotbild som finns. När man är ute bland jordbrukare märker man en rädsla. Det gäller naturligtvis delvis det som jag tog upp om att lönsamheten och konkurrenskraften är för dålig, men även andra saker. Det finns djurrättsaktivister som hotar barn till mjölkbönder. Varför? Jo, för att de är mjölkbönder. Gång på gång märker vi detta. Det här måste vi få till åtgärder mot. Som någon var inne på är det förnämligt att min gode kollega Kjell-Arne Ottosson har tagit upp detta med regeringen. Varför händer det ingenting? Vi hoppas att regeringen snart kommer med ett svar på hur man tänker handha detta.

Vildsvin är en annan fråga som är otroligt allvarlig. De förstör för svenskt jordbruk. Vi pratar om skador för ungefär 1,5 miljarder. Men det finns även andra hot, exempelvis vargen, som kollegan John Widegren tog upp. I olika delar av vårt land där man förr hade får eller kalvar i hagarna törs man inte längre utan lägger ned.

Det är klart att vi av hela vårt hjärta önskar att denna regering snart vidtar åtgärder för att göra svenskt jordbruk bättre och mer lönsamt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Kjell-Arne Ottosson (KD) och Mats Nordberg (SD).

Anf. 10 Nina Lundström (L)

Fru talman! Den här debatten visar på många olika perspektiv, men det är ändå en ganska dystopisk debatt. Det kan också vara viktigt att påminna sig om vad näringarna själva ser framför sig. När jag läste Lantbruksbarometern 2019 inför den här debatten kunde jag konstatera att det ändå fanns väldigt mycket förhoppningar om en ljusnande framtid. Hälften upplevde god lönsamhet. Gris, nöt- och mjölkproducenter såg förbättrad lönsamhet. Växtodlingsproducenterna konstaterade ett minus, men väldigt många anförde ändå en optimism. I dessa tider, när vi kämpar med frågor om corona, klimatförändringar och mycket annat, gäller det också att lyfta fram det positiva.

Fru talman! Klimatförändringar leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i världen. Det krävs ett fokus på effektiva riktade åtgärder på miljö- och klimatområdet för att de ambitiösa målen ska kunna uppnås, både i Sverige och inom EU.

I en resultatorienterad politik behöver medlemsländerna kunna utforma miljöåtgärder som hanterar regionala och lokala utmaningar för att möta gemensamma klimat- och miljömål. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste öka miljö- och klimatambitionerna. Det brukar vi från Liberalerna alltid framhålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken och en ökad ambition för miljö och klimat. För att i EU få ett effektivt jordbruk som bidrar till att nå framtida klimatmål samtidigt som en växande befolkning globalt kan försörjas behöver marknadsstörande regler ses över. Utgångspunkten för den fortsatta inriktningen av reformeringen av jordbrukspolitiken bör vara att delar av stödet satsas på miljö, klimat, utveckling, ekosystemtjänster, landskapsvård, miljöskydd och biologisk mångfald.

Fru talman! Utifrån det vill jag också nämna någonting om en annan fråga som är viktig för Liberalerna och som har en stark klimatbäring, nämligen det som beskrivs i betänkandet om våtmarkerna. Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som anger det tillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Ett av miljökvalitetsmålen är Myllrande våtmarker. Definitionen av detta mål är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden.

I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan anförs att insatserna för restaurering av våtmarkerna ska stärkas. Restaureringen av våtmarker som dikats ut kan vara ett bidrag i klimatarbetet genom deras funktion som kolsänka.

Restaureringen av våtmarker kan också ge flera andra vinster i form av vattenhushållning och vattenrening och främja den biologiska mångfalden.

När jag i tisdags kunde ta del av den kunskap som finns i miljöorganisationerna gällande vattenfrågor och våtmarker var det tydligt vilken betydelse som våtmarkerna kan ha. I klimatförändringens tider kan dessa vara som svampar som bibehåller vatten under torka.

De kan finnas som en barriär vid bränder. Våtmarkerna kan suga upp stora mängder vatten vid regn. Även i tätbebyggda städer kan de fylla en viktig funktion. De kan till exempel hjälpa till med dagvattenhanteringen och med att rena vattnet innan det leds vidare.

Våtmarker kan bidra till biologisk mångfald och ett rikt fågelliv. För några år sedan besökte jag en turistö. I stället för stora hotellkomplex hade våtmarker etablerats. Det visade sig vara en framgång ur många olika perspektiv, både för den biologiska mångfalden och för att man hittade en ny besöksnäring. Det blev en turistmagnet. Många ville besöka våtmarkerna för att få uppleva det unika.

I budgetpropositionen för 2020 avsattes 200 miljoner kronor för våtmarker. Våtmarkssatsningen avbröts 2019 på grund av det årets budget. Men regeringen föreslog i propositionen för vårändringsbudgeten ökade medel.

Enligt budgetpropositionen har våtmarkssatsningen bland annat möjliggjort för länsstyrelserna att besluta om 148 projekt hos kommuner om våtmarker och att genomföra 159 egna restaurerande åtgärder, främst i skyddade områden. Det går att söka bidrag till åtgärderna för att restaurera eller anlägga våtmarker. Länsstyrelserna har dessutom genomfört 156 restaureringsåtgärder i 121 områden.

Målsättningen är att miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar ska omfatta 8 400 hektar. Den totala arealen har ökat från 5 500 hektar 2007 till 8 500 hektar nu. Det är viktiga frågor och framtidsfrågor, inte minst sett till de klimatförändringar som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! För Liberalerna är klimatfrågan högt prioriterad. Klimatet påverkar allt liv på jorden. Det är utsläppen vi ska motverka. För att rädda klimatet och miljön och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi fortsätta att satsa på och utveckla metoder som bidrar till att värna klimatet.

Jag vill yrka bifall till reservation nr 3. Jag vill också påtala för åhörarna att genom det enkla motionsförfarandet kan man hitta alla de övriga förslag som Liberalerna har i vår motion.

Anf. 11 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Nina Lundström, för föredragningen!

Det var lite grann våtmarkernas lov som sjöngs här. Vi håller med om att våtmarkerna är bra och att kan finnas synergieffekter med att anlägga våtmarker på liknande sätt som Nina Lundström beskrev. En av våra reservationer i dag handlar om det.

Det finns också problem med våtmarker. Ett hinder för att våtmarker etableras och ett hinder som uppstår i och med att våtmarker etableras är att det blir strandskydd vid nya vattendrag.

Jag tänkte höra om Liberalerna är beredda att ompröva strandskyddsreglerna vid nya vattendrag så att lantbrukare till exempel lättare kan anlägga ett vattendrag, eller en damm för vattenhushållning, med kombinerad nytta för biologisk mångfald. Det är min fråga.

Anf. 12 Nina Lundström (L)

Fru talman! Det pågår en översyn av hur framtidens strandskyddsregler kommer att utformas. En sådan viktig fråga i den översynen handlar främst om att göra det möjligt att kunna utveckla verksamheter och också kunna bosätta sig inom områden där det inte är hårdexploaterat.

Den fråga som Staffan Eklöf för fram om att det skulle finnas en negativ konsekvens för våtmarker eller för övrig lagstiftning får jag ta med mig. Den frågan har jag inte stött på tidigare.

Den pågående utredningen ska reda ut ett antal hämmande effekter för att kunna utveckla verksamheter med mera. Den frågan kommer vi att avvakta med, och vi kommer att se vad utredningen kommer fram till.

Anf. 13 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack för svaret! Jag tackar för beredvilligheten att ta sig an frågan och tänka på den. Men man måste kanske vara aktiv för att ta upp den frågan.

Precis som Nina Lundström talar om handlar ofta problemformuleringen om att man ska kunna minska strandskyddet i områden som inte är hårdexploaterade. Men när det gäller den fråga som jag lyfter fram kan det mycket väl vara just i de högexploaterade områdena som problemet kan uppstå.

Jag tackar för svaret och tackar för beredvilligheten att bedöma frågan i framtiden.

Anf. 14 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Den erfarenhet jag har av anläggande av våtmarker tätortsnära och i tätbebyggda områden är att den frågan inte har kommit upp i något fall som jag känner till.

Jag kommer från Sveriges absolut mest tätbebyggda kommun som arbetar mycket aktivt med att just se över möjligheten att anlägga våtmarker och dammar. Det är av det skälet att det också är en dagvattenhanteringsfråga.

Jag tycker ändå att det är intressant att lyfta fram frågan om det skulle kunna finnas en komplikation med att kunna fortsätta att utveckla våtmarker. För Liberalerna är det en jätteviktig fråga.

Vi ser att det finns en stark klimatbäring på att kunna använda sig av våtmarker. Därför måste man naturligtvis vara väldigt observant på om det finns annan lagstiftning som skulle kunna träda in och hämma utvecklingen.

Jag har inte sett de exemplen någonstans. Men man måste naturligtvis ta med sig det i arbetet. Det viktiga här är att man kommer framåt i frågorna.

I och med att det pågår en utredning får man fortsätta att bevaka även vad den utredningen kommer fram till. Men frågan är viktig. Jag hoppas att vi verkligen ser till att skapa möjligheter att få fram fler våtmarker.

Anf. 15 Isak From (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i motionsbetänkandet och avslag på motionerna. Betänkandet heter Landsbygdspolitik men berör lantbrukspolitiken.

Jag var på Nationella skogsprogrammets seminarium i Umeå i går som handlade om mångbruk. Jag kan sammanfatta det på det viset att oavsett från vilken organisation eller myndighet man kom var man tämligen överens. För ett fungerande skogsbruk och ett fungerande mångbruk krävs det en fungerande sammanhållen bred landsbygdspolitik som lyfter in även andra frågor.

Det handlar om statlig service. Postgången måste fungera, och infrastrukturen måste fungera. Det är flera olika delar. Det handlar om att kommunerna har rätt resurser att klara framtidens välfärd. Det är helt avgörande för att vi ska klara att ha ett skogsbruk på landsbygden. Det är samma sak med lantbruket. Har vi inte en fungerande sammanhållen landsbygdspolitik kommer inte lantbruket att fungera.

Människorna har brukat jorden i tusentals år. Vi har gjort det så lyckosamt att vi nu kan föda fler miljarder människor än vad vi någonsin tidigare har kunnat göra. Men lantbruket ser inte likadant ut i dag som för 1 000 år sedan, 200 år sedan, 100 år sedan eller ens för 50 år sedan.

Mina föräldrar avvecklade sitt jordbruk med sju kor för snart 50 år sedan för att den gården inte var lönsam. Den klarade inte den tidens krav och klarade inte heller framtidens krav. Min morfar avvecklade en något större gård med lite bättre förutsättningar några tiotal år senare. Den successiva neddragningen och förstoringen av de gårdar som finns har pågått ganska ordentligt länge. Mest påverkas vi i dag kanske av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP.

För några veckor sedan besökte jag och några kollegor Maud och Stellan Strands gård i Vännäs. De har mjölkproduktion sedan drygt 35 år, och de har jobbat och brukat jorden på gården så att den är tämligen välskött och lönsam. De jobbar i dag för att få till ett generationsskifte, men det är svårt. Barnen är inte intresserade av att ta över gården, som tarvar investeringar för att vara lönsam för framtiden. Fler unga som vill ta över vill ha bästa möjliga teknik. De vill ha frigående djur, hög djurvälfärd och den senaste tekniken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

När vi i förra veckan träffade ledningen för LRF Ungdomen lyfte de generationsväxlingsfrågan som den absolut viktigaste frågan för svenskt jordbruk och svensk landsbygd. Medelåldern är hög, i snitt över 58 år, och i många delar av landet är den långt över 60 år. För att Sverige ska kunna lyckas med att ha ett jordbruk krävs det att vi har bönder. Och för att ha bönder krävs det också ha vi har en fungerande generationsväxling.

Att öronmärka direktstöd till unga bönder är en metod som EU har prövat sedan CAP-reformen 2015. I den kommande CAP-reformen låter det som att EU-kommissionen föreslår att 2 procent av stödet ska vikas till startstöd och direktstöd. Det kan vara en viktig del. Vi socialdemokrater tror också att man behöver påverka finansmarknaden att bli mer välvillig till att låna ut oavsett vilken företagsform det gäller. Om man är på landsbygden och går till banken är det inte helt lätt. Om man flyttar och ska låna till samma verksamhet i närheten av en större stad är saken betydligt lättare.

Detta är ett motionsbetänkande. I Daniel Bäckströms motion tas behovet av investeringsstöd i Värmland upp.

Fru talman! Det ser likadant ut i hela landet. Vi har många jordbruksföretagare som vill utveckla sina företag, och pengarna är inte tillräckliga. Den nya programperioden för CAP borde börja 2021, men vi vet ju alla i den här kammaren hur brexit har påverkat och vad det får för effekter. Vi får vara glada om vi har ett program på plats 2022.

Kommissionen har därför föreslagit nödvändiga övergångsregler med nya pengar och samma regler, vilket vi naturligtvis välkomnar. Det är välkommet att också lantbrukarna vet att investeringsstödet kommer att kunna vara kvar.

Det är överlag glädjande att vi har ett starkt stöd för den gemensamma politiken och att den ska vara utformad så att vi ökar produktiviteten och stärker konkurrenskraften i livsmedelskedjan.

Vi delar också helt och hållet regeringens bedömning att en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken är helt nödvändig. Vi behöver förenklingar, lägre utgifter och större avregleringar. Det måste ske genom en rättvis konkurrens, och det får inte leda till minskande klimat- eller miljöambitioner utan till höjda sådana.

Fru talman! Det låter nästan från några av utskottets ledamöter som att vi kan kasta livsmedelsstrategin i sjön. Jag frågar dem då vilka delar det är som de tycker att vi ska ta bort. När vi ändå träffar lantbrukarna, i alla fall lantbruksorganisationerna, hör vi att de tycker att detta är bra.

Det finns drygt 30 punkter i handlingsplan 2.0. Samtliga punkter är ju nödvändiga på ett eller annat sätt, och jag förstår de bönder på gårdsnivå som säger att det här kanske inte fullt ut har ramlat ut. Men vi behöver driva politiken på det sätt vi kan, och det är inte att tillföra direkta resurser ned på gårdsnivå i form av stöd som strider mot innevarande programperiod. Det tror jag att samtliga ledamöter här är fullt medvetna om. Däremot behöver vi vidta ett antal åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

När jag för några veckor sedan var med och invigde ett metodkök i Vilhelmina för att öka kompetensen när det gäller att tillaga mer av de lokala matvarorna lyftes en särskild fråga, nämligen att charkuteribristen är skriande. Vi har inga slaktare, och vi har inga småskaliga slakterier. Just denna del finns också med som en viktig del i livsmedelsstrategin. Det är branschorganisationen Kött- och Charkföretagen som tillsammans med livsmedelsstrategin ska undersöka och synliggöra behovet. Här har vi också en möjlighet att få ut fler människor i arbete.

Det finns viktiga motioner om regelkrångel och behovet av regelförändringar. Vi delar den synen, och vi lyfter gärna fram näringsminister Ibrahim Baylans förenklingsresa. Det finns saker att göra, och vi ska göra dem tillsammans för att minska regelkrånglet. Detta behöver göras tillsammans med den nya CAP-reformen så att det blir så rättvist som möjligt.

Forskare från SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har framställt en rapport som berör att vi behöver fler ekonomiska incitament för att bibehålla naturbetesmarker här i landet, trots att det finns stöd. Vi behöver alltså fler naturbetesmarker.

Vi har också motioner om bin. Bin och naturbetesmarker faller väldigt väl ut tillsammans. De innebär ett viktigt komplement när det gäller nödvändigheten av den biologiska mångfalden. 90 procent av jordens alla växtarter pollineras av jordens vilda pollinatörer.

Därför vill jag lyfta fram det LONA-projekt som kommunerna handhar. Det finns möjlighet att söka stöd från detta projekt till satsningar på bin och pollinatörer, och sista ansökningsdag är den 22 mars.

Fru talman! Avslutningsvis: Det blir varmare, blötare och torrare samtidigt. Vi menar att det finns stor potential för det svenska jordbruket i framtiden om vi klarar av att hantera klimatförändringarna.

Vi har en välbehövlig debatt om vår egen självförsörjningsgrad. Vi har också en längre växtsäsong och möjlighet att odla andra grödor. Vi har möjlighet till längre utevistelse för jordbrukets djur. Det är positiva delar. Samtidigt ökar skördevariationerna, och det finns risk för nya sjukdomar, svampangrepp och nederbörd under olika delar av säsongen. Det här måste vi ta oss an tillsammans. Det ser vi som helt nödvändigt.

Åter till det jag började med: Utan nya bönder inget jordbruk.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson, Markus Selin och Hanna Westerén (alla S).

Anf. 16 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack till ledamoten Isak From, som jag tycker talar väldigt gott om landsbygden, om de bekymmer och även om de positiva saker som finns på landsbygden!

Jag tänkte på en sak när ledamoten talade om sammanhållningen i landsbygden. Klyftan mellan hur människor på landsbygden och människor i storstaden upplever tillvaron är inte längre liten utan börjar bli väldigt stor. Ett exempel som jag tycker är tydligt är när Telia klipper bort koppartråden - tråd efter tråd runt hela vårt land. Inte minst i den trakt som ledamoten själv kommer ifrån har det varit så, och jag upplever att det är likadant i min hemkommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Problemet är att vi pratar om att tillsätta mer pengar. Det är det som är bekymmersamt, för det är så mycket pengar det rör sig om.

Därför är min fråga till ledamoten: Hur tänker regeringen här? Precis som ledamoten var inne på handlar det om att ha ett jordbruk och ett skogsbruk i vårt land, och då måste vi ha bredband. För många är det bara en dröm att få bredband till sig. Min fråga är som sagt: Hur tänker ledamoten om detta?

Anf. 17 Isak From (S)

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan! Vi socialdemokrater lever efter devisen: Från var och en efter förmåga till var och en efter behov. Och vi ser just nu att Västerbotten är det glesbygdslän som ligger allra längst fram när det gäller bredbandsutbyggnaden. Samtidigt har vi mindre kommuner som ligger efter. Därför måste vi satsa mot dem som har absolut störst behov.

De län som inte hade förmågan att under tidigt 2000-tal se att det var fiber som var framtiden och de som satsade på ett redan då gammalt ADSL-system ligger i dag hjälplöst efter - det gäller till exempel delar av Västra Götaland. Därför är det självklart för oss att vi ska sätta in insatserna där de gör störst nytta, och det är just nu inte i vare sig Skellefteå, Umeå eller Stockholm, utan det är på landsbygden. Det är faktiskt stora delar av Syd- och Mellansverige som ligger hjälplöst efter.

Det är klart att jag förstår att det blir en våldsam frustration när inte bredbandet funkar. Jag kandiderade till riksdagen 2010. Man började klippa kopparnätet 2009. Det är klart att det då var en väldigt stor fråga hemma hos mig. Då kunde man möta upp detta med att bygga bredband. Man byggde länkar. Det är klart att sammanhållningen måste fungera. Man ska inte klippa om det inte finns ett alternativ, men vi kan inte satsa på ett ålderstiget system som inte klarar morgondagens krav.

Anf. 18 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Isak From, för ditt svar! Det är precis så som ledamoten är inne på. Det har nu gått några år. Du pratar om 2009. Det är alltså elva år sedan, och fortfarande är detta en stor fråga för många människor. De upplever fortfarande att de inte har nog med bredband eller att de över huvud taget inte har bredband.

Ska vi ha en levande landsbygd, som vi bägge två jobbar för, är det klart att det är en nyckel att detta finns. Då vill det till att vi avsätter resurser för detta eller att vi ställer krav på Telia att vänta med den här klippningen tills det finns ett gångbart alternativ, vilket vi inte har sett.

Det finns en annan sak som är ganska aktuell just nu. Trafikverket har infört en straffavgift på 2 900 kronor för skogsägare som lägger ett virkesupplag vid allmän väg. Det är också en typisk sådan fråga som har ett landsbygdsperspektiv. De tänker: Jaha, de bestämmer detta. De klipper koppartråden, och vi har inget bredband. Nu lägger de också på en straffavgift för att vi lägger upp virke.

Speciellt i dessa tider med mycket granbarkborrar borde vi inte lägga en straffavgift på våra skogsägare för sådant här.

Då är min fråga till ledamoten: Vad tänker ledamoten om detta?

Anf. 19 Isak From (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Vårt utskott hade tillsammans med trafikutskottet på förmiddagen en välbehövlig och viktig dragning om just virkesupplagen.

Det är klart att jag kan tycka att man har missat två viktiga aspekter. Det är trafiksäkerhetsaspekten, och det är klimat- och miljöaspekten för den lilla enskilda skogsägaren, som åläggs att göra en avverkning utifrån granbarkborreangrepp. Jag menar nog att man kan och bör kräva former av undantag.

Denna avgift är inte betungande för storskogsbruket - eller den berör över huvud taget inte storskogsbruket. Men den berör definitivt den lilla skogsägaren, och detta berör bekämpningen av granbarkborreangreppen.

Jag kan avsluta med att säga: För oss är det självklart att en fungerande landsbygdspolitik innebär att vi har en postservice som fungerar och som tar sig ut, att vi har stöd till lanthandlarna och att vi har en statlig samhällsservice. Det är därför som vi bygger ut samhällsservicekontoren. Det är därför som vi säkerställer att Arbetsförmedlingen ska finnas och vara verksam i hela landet. För oss är det hela landet före resten.

Anf. 20 John Widegren (M)

Fru talman! Jag är den första att understryka att vi från Moderaternas sida verkligen står bakom livsmedelsstrategin och livsmedelsstrategins mål. Men vi uttrycker en djup oro för vart vi faktiskt är på väg.

Fru talman! Jag vet att ledamoten är väldigt ambitiös och vill landsbygden väl. Det hör jag väldigt ofta. Problemet är att man inte levererar något. Det levereras ingenting. Vi går åt fel håll.

Mjölkproduktionen är som vi alla vet motorn i svenskt jordbruk. Vi har alltid sett den som motorn. Vi har alltid sett den som den parameter som visar hur det går för svenskt jordbruk.

Fru talman! Ledamoten talade i sitt anförande om släktingar som lagt ned gårdar när de blivit för små, på grund av en storleksrationalisering. Storleksrationalisering är absolut inte dumt. Det är inte något som är fel. Det är det som har lett till att vi har kunnat öka vår produktion så mycket som vi har gjort på senare tid. Men när vi får en så kraftig storleksrationalisering som vi kommer att behöva få de kommande tio åren - och om antalet gårdar minskar oerhört mycket - kommer vi också att få en väldigt stor miljöbelastning runt de enheter som blir väldigt stora.

Därför skulle det vara intressant, fru talman, att höra ledamotens resonemang när det gäller till exempel beteslagstiftningen i framtiden, när besättningarna kommer att bli stora och det krävs en ganska hög markbelastning och miljöbelastning runt dessa gårdar.

Anf. 21 Isak From (S)

Fru talman! Tack, John Widegren, för frågorna! Ja, jag ställde frågan. Om nu livsmedelsstrategin inte levererar skulle jag gärna vilja höra vilka delar i livsmedelsstrategin man tycker att vi ska plocka bort.

Vi har också aviserat ett bondepaket, men det blir rätt svårt att införa ett bondepaket innan vi vet vad som kommer i den nya CAP:en, innan vi vet vad som ska ligga inom den gemensamma jordbrukspolitiken och vad som ska ligga som nationella stöd. Detta tror jag att vi måste ha respekt för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Som jag sa från talarstolen är vi allmänt förgrymmade på brexit och de konsekvenser som det innebär, men vi får ändå ta det med oss.

När det gäller konkurrenskraften och andelen mjölkbönder kan jag konstatera att jordbruket och LRF ändå ser ganska ljust på framtiden. Det är bland annat generationsväxlingen som är en stor hämsko. Det finns också oro inför den nya CAP:en. Det finns en oro för att politiken inte orkar hålla samman och att vi inte har en gemensam inställning: att detta är oerhört viktigt. Jag tycker ändå att vi har det. Det skickar ut väldigt tydliga signaler till sektorn om att det är viktigt att satsa på detta.

Jag kan konstatera att man i mitt hemlän har väldigt svårt att genomföra generationsväxlingar. Man tycker att det är besvärligt. Samtidigt har vi holländare som kommer och tar över jordbruk, och de tycker att det går fantastiskt bra att driva jordbruk i Sverige. Då måste jag konstatera att det kanske finns någonting som vi kan göra själva och som sektorn kan göra. Jag tror ändå att de unga bönderna är på rätt väg här. De ser att det är helt nödvändigt att göra vissa investeringar för att de ska kunna och orka satsa. Jag tycker att vi måste möta upp det.

Anf. 22 John Widegren (M)

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick något svar om beteslagstiftningen. Jag hoppas att ledamoten återkommer i sitt nästa anförande vad gäller den frågan.

Ledamoten lyfte i sitt anförande upp vikten av investeringsstöd. Jag tror också att det är jätteviktigt att vi verkligen värnar om det när vi går in i den nya CAP-perioden, för jag får också de signalerna. Det är många som vill investera och hitta på nya smarta lösningar i hela livsmedelskedjan. Det blir oerhört viktigt att vi hittar medel till det.

Sedan gäller det generationsskiften. Först och främst krävs det såklart att det finns någon som är intresserad och som vill göra detta. Det lyftes tidigare att banker kanske inte alltid är välvilligt inställda till att skjuta till medel. I viss mån kan man förstå det, för det kanske inte visas kalkyler med tillräckligt kassaflöde och lönsamhet. Där finns det en del saker som vi kan göra från politikens sida. Nu representerar ju jag ett parti som förespråkar sänkta skatter, och ledamoten här, fru talman, representerar ett parti som förespråkar höjda skatter, så där skiljer vi oss åt. Men detta skulle kunna vara en sak.

Jag möter många bönder som talar om problem med regler som finns, men väldigt många lyfter frågan om det bemötande som de får av olika myndigheter. Det handlar om mängden myndigheter som de ska behöva möta, men framför allt gäller det bemötandet från myndigheter och den rättsosäkerhet som de säger sig uppleva.

Därför skulle jag vilja fråga ledamoten om han har någon insiderinformation om var vi ligger i pipeline vad gäller utredningen av tjänstemannaansvar.

Anf. 23 Isak From (S)

Fru talman! När det gäller frågan om tjänstemannaansvar får jag nog hänvisa till kollegorna i konstitutionsutskottet. Det är kanske de som har bäst insikt i var den frågan ligger.

Jag ska beröra beteslagstiftningen lite grann. Klimatförändringarna och det vi har kunnat se de senaste två somrarna gör det helt nödvändigt att titta på att möjliggöra variationer. Jag tror ju att vi har möjlighet att ha djur ute under en längre tid av året än vad vi har i dag. Under vissa delar av året kanske vi måste kunna göra undantag och se lite mer flexibelt på det här. Det tror jag att vi bör kunna komma överens om, och jag tycker att även näringen har kommit med bra inspel om vad som kan göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Grunden för jordbrukets trovärdighet är ändå att vi har friska, välmående djur som kan vara ute - utan att bli störda av djurrättsaktivister. Det är fullständigt ohållbart och någonting som vi absolut måste se till att stoppa.

Anf. 24 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Isak From! Jag tror att Isak From gjorde en halmgubbe. Han säger nämligen att livsmedelsstrategin kritiserades. Jag hörde inte det. Jag hörde mer att folk sa att livsmedelsstrategin inte levererar. Därför tänkte jag prata om livsmedelsstrategin.

Livsmedelsstrategin har åtgärder som huvudsakligen får effekt på lång sikt, och det är ett av grundproblemen. Då måste man ju ha en politik även för den korta sikten. I väntan på livsmedelsstrategins effekt måste man bland annat öka den låga lönsamheten.

Isak From talade om att man inte kan ge stöd i strid med nuvarande regler, som jag uppfattade det. Men jag vill säga att det räcker med att göra som Isak From ville, nämligen ge lantbruket rättvisa konkurrensvillkor. Det sa ju Isak From.

Det kan man göra redan nu. Man kan sänka arbetsgivaravgiften, slopa sjuklöneansvaret, kompensera för ökade slaktavgifter och sänka dieselskatten. På så vis får lantbrukarna rättvisare konkurrensvillkor på direkten, och de får dessutom ökad lönsamhet. Då kommer vi att ha lantbrukarna kvar när livsmedelsstrategin äntligen får effekt någon gång i framtiden. Är det inte så, Isak From?

Anf. 25 Isak From (S)

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågorna!

För oss är det nog ändå väldigt viktigt att ha jämlika och rättvisa spelregler, oavsett sektor. Ska vi göra insatser specifikt för en bransch krävs det väldigt goda argument för detta. Ska vi göra det för jordbruket och för lantbruket krävs det också att detta följer de gemensamma överenskommelser och den jordbrukspolitik som vi har kommit överens om i EU.

Där skiljer vi och Sverigedemokraterna oss åt väldigt tydligt. I Sverigedemokraternas motion läser jag att vi genom CAP ska säkerställa det svenska jordbruket. Det är klart att holländare, italienare och greker kan säga samma sak, men det är inte riktigt det vi har kommit fram till. Den gemensamma jordbrukspolitiken bygger ju just på att alla länder ska ha rättvisa och lika konkurrensfördelar.

Det är ju det vi vill slåss för. Vi vill säkerställa vår möjlighet att göra nationella satsningar på de områden där vi ligger lite före, till exempel djurvälfärdsfrågan, som det nu tack och lov ser ut som om vi får gehör för att kunna stötta på ett bättre sätt. Till exempel ska en låg antibiotikaanvändning premieras. Det tycker vi är väldigt bra.

Här har Sverige haft ett långt arbete i EU. Tidigare var vi förlöjligade, men nu tittar man på Sverige: Hur har Sverige gjort för att uppnå detta? Jo, vi har jobbat väldigt brett med djurvälfärd för att nå framgångar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Det är genom att vara aktiv och spela in våra frågor och få förståelse från de andra länderna som vi har möjlighet att faktiskt genomföra någonting som blir bra för alla.

Anf. 26 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Då fick vi beskedet att Socialdemokraterna inte specifikt vill öka lönsamheten för lantbruksnäringen i närtid. Man vill i stället jobba på lång sikt och med regler gemensamma för EU.

Jag kan påminna om att det inte alls är ovanligt att man gör specifika insatser för branscher som har problem, och orsaken till att det svenska lantbruket har problem är faktiskt en asymmetri. Det är politiska regler som gör att lantbruksnäringen har problem som inte andra näringar har, och då kan vi politiker fixa de problem vi själva har satt upp.

Isak From beskriver Sverigedemokraternas EU-politik på rätt sätt: Vi vill i första hand tänka på Sverige i EU-förhandlingarna. Det är inte någon konstig position, utan det är den position man har nu som är konstig. Om vi i Sverigedemokraterna får som vi vill kommer Sverige alltså i framtiden att göra som alla andra medlemsstater. Då tror vi att Sverige i många stycken - kanske inte i alla, för det är svårt med EU-förhandlingar - kommer att få ett bättre utfall.

Den bristande lönsamheten handlar inte bara om att gårdar försvinner, vilket är otroligt tråkigt och det värsta. Men om man inte intresserar sig för det kan man ju peka på att den låga lönsamheten även ökar växtnäringsläckaget till Östersjön eftersom man inte gör investeringar i miljöteknik som skulle ha ökat lönsamheten samtidigt som man hade minskat växtnäringsläckaget till Östersjön.

Det finns alltså även miljöeffekter, och det är bara ett av flera exempel. Minskande djurbesättningar är ett annat exempel liksom minskad betning av de svenska savannerna, mulens marker, vilket minskar den biologiska mångfalden.

Anf. 27 Isak From (S)

Fru talman! Staffan Eklöf lägger ord i min mun, som att Socialdemokraterna inte skulle bry sig om det här. Ingenting kan vara mer felaktigt. Vi har genom åren med en S-ledd regering, oavsett om det har handlat om mjölkkris, torka eller någon annan kris, säkerställt att vi har kunnat införa relevanta och viktiga stöd för vår jordbruksnäring.

Det avser vi att kunna göra även i framtiden, och då måste vi också ha gehör för våra frågor. Då måste vi anses trovärdiga. När vi lyfter fram att vi vill ha ökade miljö- och klimatåtgärder måste det gälla alla, annars snedvrider vi konkurrensen. Vi kan inte enskilt införa olika former av stöd när vi inte har fått godkännande för det. Det tror jag att de allra flesta förstår. Man kanske inte tycker att det är bra, men det är ändå förutsättningarna.

Staffan Eklöf var inte med på den tiden, men när den tidigare alliansregeringen tillsatte Konkurrenskraftsutredningen, som jag ändå tyckte var bra, visade den väldigt tydligt att vissa jordbruksföretag hade väldigt hög lönsamhet. Det gällde framför allt de som hade egna marker och fler ben att stå på. Det var arrendebönderna och de bönder som inte hade gjort nödvändiga framtidsinvesteringar som hade en dålig lönsamhet.

Det är det vi fortsättningsvis ser, och det är därför som just generationsväxlingen är en viktig fråga att ta tag i. För att vi ska vara trovärdiga måste det också vara trovärdigt där ute. Vad är det för åtgärder som faktiskt efterfrågas? Vi ska vara med och ta diskussionerna. Vad är det som är branschens uppgift, och vad är det som är politikens uppgift?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Tro ingenting annat - vi socialdemokrater kommer att jobba stenhårt för dessa frågor!

(Applåder)

Anf. 28 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Varje år försvinner 600 hektar åkermark i Sverige. Det byggs bostäder, köpcentrum och industriområden, och marken får ge plats åt infrastruktur. Detta sker samtidigt som vi vet att Sverige måste stärka matproduktionen. Livsmedelsstrategin är tydlig, det vill säga att den totala livsmedelsproduktionen ska öka och att vi ska öka självförsörjningsgraden. Åkermarken är naturligtvis av strategisk betydelse.

Vi står inför stora klimatutmaningar. Klimatförändringarna försvårar, på vissa ställen omöjliggör, livsmedelsproduktionen helt. Vi måste ha nya strategier. Den senaste sammanställningen av exploatering av jordbruksmark i Sverige för 2011-2015 visade att 3 000 hektar förstördes under denna period. Det är dessutom Sveriges bästa åkerjordar runt om på landsbygden som riskerar att exploateras.

Jag vill betona att jag tillhör de gröna politiker som anser att kommunerna måste ta ett bostadspolitiskt ansvar och se till att det byggs bostäder. Men hållbar stadsutveckling och hållbar landsbygdsutveckling måste innebära att ekosystemtjänsterna skyddas, och ett särskilt fokus måste riktas mot livsmedelsförsörjningen. Vi måste ha starkare skydd för dricksvattnet och för åkermarkerna.

När jordbruksmarken väl är hårdgjord kan den inte återställas. Det är en irreversibel process.

Kommunerna har i dagsläget inte verktyg och stöd nog för att kunna stoppa exploateringen av åkermark. Redan 2013 föreslog Jordbruksverket en skärpning av plan- och bygglagen för att ge länsstyrelserna större möjligheter att ingripa i och stoppa planer på exploatering av åkermark för att värna miljöbalken. Förslaget måste genomföras. Jag anser att det redan nu finns ett behov av ett moratorium mot omfattande exploatering av jordbruksmark för handel, industrimark och bostadsbyggande runt om våra större städer. Tryggheten i Sveriges livsmedelsförsörjning behöver sättas i fokus.

Jordbrukspolitik borde intressera många fler politiker. Nu är det läge att engagera sig när en ny period för den gemensamma jordbrukspolitiken i EU ska utvecklas. 2 500 forskare pekade i ett öppet brev till EU i november ut den nuvarande jordbrukspolitiken som huvudorsak till förlust av biologisk mångfald. Detta kräver nytänkande. I stället för att basera jordbruksstödet på ytenhet bör EU-ersättningar baseras på vad lantbrukaren faktiskt gör och hur det bidrar till omställningen till en mer hållbar matproduktion. Det skulle gynna svenska lantbrukare väl.

EU:s nuvarande jordbrukspolitik har lett till en katastrofal minskning av den biologiska mångfalden. Exempelvis har fåglar i jordbruksområden minskat med 55 procent mellan 1980 och 2015. Pollinerarna behöver vi i jordbruket; en mängd olika insektsarter, inte bara bin och humlor utan också allt från små flugor till tripsar. Har ni hört talas om dem? Vissa av dem har vetenskapen inte ens hunnit upptäcka. De försvinner från allt fler platser i rasande fart. Med nya metoder har svenska forskare, som jag besökt på Station Linné på Öland, tillsammans med Artdatabanken nyligen upptäckt 1 000 nya insektsarter i Sverige. Några riskerar att försvinna innan de ens har beskrivits för vetenskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Miljöpartiets prioriteringar är att öka miljöersättningarna och stöden för landsbygdsutveckling. Miljöpartiets mål är höjda klimat och miljöambitioner.

Varje lantbrukare har en oerhört viktig roll som förvaltare av våra gemensamma ekosystem. Därför måste stöden hädanefter i högre utsträckning utgå från de värden som lantbrukare kan främja när de brukar markerna. Jordbruket producerar livsmedel, men det producerar också rent vatten, friska jordar med daggmaskar, kolinlagring, jungfrulin på ängen och sånglärkor på fälten. Lantbrukaren kan sälja sina livsmedel, men ju mer samhällsnytta som lantbruket producerar, desto mer betalt bör staten ge det för dess miljöarbete.

I dag går omkring 80 procent av jordbruksstödet till ca 20 procent av lantbruken i EU. Systemet gynnar på många håll i andra medlemsländer rent feodala strukturer och korruption, vilket motverkar effektiviteten inom jordbruket. Rutiner för transparens och kontroll är viktiga, och i Sverige har vi också våra alldeles egna problem med it-system och utbetalningar. Regeringen har tillfört extra resurser och tillsatt en styrelse vid Jordbruksverket, men det verkar nu som att helt nya grepp behöver tas inför nästa stödperiod. Stödet måste utvecklas så att också småbrukare och grönsaksodlare kan främjas. Vi behöver satsa på mer diversifierat lantbruk och fler förädlingsföretag kopplade till lantbruket.

Vi behöver öka fokus på att hävda naturbetesmarkerna, och arealen naturbetesmarker måste fördubblas. Vi kan inte fortsätta med den storskalighet och den strukturrationalisering som faktiskt är en av orsakerna till att många lantbrukare lägger ned.

Häromdagen presenterade LRF och Fossilfritt Sverige sin färdplan för lantbruket. Det är oerhört glädjande att se att det nu finns ambitioner att göra sig kvitt fossil energi inom jordbruket till 2030. Färdplanens mål måste naturligtvis bli en beståndsdel av den nya jordbrukspolitiken.

Ekonomisk hållbarhet i jordbruket är viktigt för att vi ska få en växande lantbruksnäring i Sverige. Centerpartiet har i talarstolen i dag sagt att alla företag i livsmedelskedjan måste ha konkurrenskraftiga villkor. Gott så! Jag vill särskilt lyfta fram det ekologiska lantbruket i detta sammanhang. Det är allvarligt att förutsättningarna och konkurrensvillkoren för det svenska ekolantbruket är betydligt sämre än i våra grannländer.

Ekologiska brukningsmetoder har mycket stora miljöfördelar, och de ligger i världsklass när det gäller djurvälfärd och antibiotikafrihet. Det ekologiska lantbruket kan stå modell för lösningar som även gynnar konventionellt lantbruk framåt. 5 000 bönder i Sverige bedriver ekologiskt lantbruk, och det är viktigt att vi sätter deras konkurrenskraft i fokus.

En kartläggning som Ekologiska Lantbrukarna gjort visar att svenska ekobönder får långt mindre ersättning än ekobönder i våra grannländer. Ekomarknaden växer internationellt sett, och för att svenska ekobönder ska kunna verka på denna växande marknad är det viktigt att villkoren är rättvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

I dag är det mjölkens dag, fru talman. Det är en dag som skapades av FN för att uppmärksamma mjölkens värde som livsmedel. Sveriges Mjölkbönders styrelse skrev häromdagen en debattartikel i Aftonbladet som skulle ha fått Astrid Lindgren att vända sig i sin grav.

Beteskravet är en alldeles för viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det kravet ska tas bort och ersättas med lösgående djurhållning. Beteskravet medför också andra fördelar, till exempel ett öppet landskap. Det här kan man läsa i en rapport från Jordbruksverket förra året. Miljöpartiet instämmer helt i detta och kan lägga till att den biologiska mångfalden gynnas kraftfullt av beteskravet. Svensk Mjölk och deras företrädare borde vara stolta över den svenska djurvälfärden och borde fortsätta vilja sälja produkter med mervärde i stället för att utveckla en djurindustrimässig produktion efter internationella förebilder.

Fru talman! Det har varit en oerhört intressant diskussion i dag, och jag skulle ha velat begära många repliker. Nu hoppas jag att någon har begärt replik på mig.

Anf. 29 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för ditt anförande! Det var roligt att du nämnde mjölkens dag. Den hade vi tänkt ha i riksdagen i dag, men det blev tyvärr inte av med tanke på coronaviruset med mera. Jag tror att FN:s Mjölkens dag är den 1 juni, men mjölkens dag i riksdagen är faktiskt instiftad av mig och Kristdemokraterna. Rätt ska vara rätt.

Livsmedelsstrategin tycker jag är en röd tråd i vad de flesta talat om här i dag. Jag vill ändå fråga lite om den.

Livsmedelsstrategin antogs med brett stöd här i Sveriges riksdag. Jag tycker själv att det är viktigt och positivt för svensk landsbygd att vi har antagit den.

Låt oss titta på vad som har hänt, till exempel med lönsamheten. En grundsten i detta är att lönsamheten ska öka, konkurrenskraften ska stärkas och självförsörjningen med livsmedel ska öka. Som jag var inne på i mitt anförande kan vi på alla tre punkter checka av icke godkänt.

Min fråga till ledamoten är hur hon tycker att regeringen har handskats med livsmedelsstrategin. Vi ser ju att på punkt efter punkt är det icke godkänt.

Anf. 30 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Livsmedelsstrategin kom ju till efter att många partier, däribland Miljöpartiet, drev på om att Sverige behöver en livsmedelsstrategi.

Det är oerhört viktigt att komma ihåg att förra mandatperioden - jag fick inte vara med, för jag var inte här i riksdagen då - var många partier ense om livsmedelsstrategin, och de kunde enas om de långsiktiga planerna. Alla förändringar kan ju inte ske över en natt eller ens över en månad eller ett år - eller två år eller tre år. Det är stora förändringar som behöver ske och fungera långsiktigt. Vi behöver en långsiktigt hållbar omställning av hela synsättet på livsmedel.

Jag är glad att framför allt Anders Wijkman, som tidigare varit kristdemokrat, drev på kraftigt för att få in självförsörjningsgraden och självförsörjningsfrågorna i livsmedelsstrategin. De kom in i ett sent skede, och det gjorde att de texterna är ganska kortfattade. Efter det som miljö- och jordbruksutskottet jobbar med nu, att titta mer noggrant på sårbarheten i jordbruket, tycker jag att vi borde ta ett lite större initiativ att vara med och utveckla de delar av livsmedelsstrategin som handlar om just självförsörjningsgraden och sårbarheten där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jag är också mån om att det ska gå snabbare. Jag kan tänka mig att det finns vissa moment i livsmedelsstrategin som gör att jordbruk läggs ned, till exempel det ensidiga fokuset på ökad strukturrationalisering.

Anf. 31 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! I sitt anförande talade ledamoten om att vi behöver ha ett levande lantbruk och fler mjölkbönder. Men med facit i hand ser vi att det är precis tvärtom. Det slutar fem mjölkbönder varje vecka.

I livsmedelsstrategin står det att lönsamheten ska öka. När jag talar med bönder - vilket jag vet att också ledamoten är ute och gör - hör jag hela tiden ett mantra som jag känner att man inte bara säger utan också menar: Lönsamheten måste öka. Lönsamheten för jordbruket måste öka.

Jag tycker att det är intressant att höra ledamoten säga att det kanske inte har gått så fort som ledamoten verkar vilja. Det tycker jag är sunt, för med facit i hand kan man inte vara nöjd när man ser att vi är det enda land i Europa där mängden invägd mjölk minskar och antalet mjölkbönder minskar med fem varje vecka.

Vi har en miljöbalk som jobbar emot jordbruket. Sverige är mig veterligen det enda land där man klassar jordbruk som miljöfarlig verksamhet. Är detta något som du, Maria Gardfjell, kommer att jobba för att ta bort? Det som står i miljöbalken kan ju inte vara rätt. Det kan inte vara rätt att bönder som till exempel går till mjölkgropen tänker att det är farlig verksamhet. Tänker ledamoten förändra det?

Anf. 32 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Det finns lantbrukare som hanterar stora mängder bekämpningsmedel. De behöver ha ordning och reda på sin gård för att det inte ska bli läckage. Man kanske har annan storskalig verksamhet; man kanske har tankar med diesel och så vidare. Det är klart att lantbruksföretag precis som alla andra företag som har sådan verksamhet ska kontrolleras av våra miljömyndigheter. Det står också i miljöbalken att även lantbruk ingår bland de företag där man ska utföra sådan kontroll.

Det innebär inte att allt som en lantbrukare gör skulle vara miljöfarlig verksamhet. Det är en idé som Magnus Oscarsson har hittat på här i riksdagens kammare, en storstadsidé.

Jag tycker att det är viktigt att öka fokus på att få ett mindre sårbart jordbruk, mer resiliens och robusthet och en bättre framtid för det svenska jordbruket. Därför behöver vi lyfta fram vissa strategiska frågor i debatten. En sådan fråga försökte jag lyfta fram - den om bevarandet av åkermarken. En annan viktig fråga är just hur lantbrukare kan fortsätta verka.

Det finns många olika orsaker till att mjölkbönderna blir färre. Delvis köps de upp. Det blir större enheter och större gårdar - med större problem på vissa sätt. Men de korna och de markerna finns fortfarande under hävd. Det finns andra som lägger ned helt och hållet, som inte klarar av generationsväxlingen. Sedan finns det naturligtvis de som har ekonomiska problem av olika slag. Jag tycker att vi ska ta större ansvar för det.

Anf. 33 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Jag tycker att det sas mycket bra i anförandet. Det finns många bra visioner om vart vi ska. Däremot brukar vi inte alltid vara överens om hur vi kommer dit. Men jag tyckte att det fanns många bra inspel och många viktiga saker som lyftes upp i anförandet.

En sak som jag tänker på just nu är att vi ska använda de rätta orden, för annars får vi en snedvridning av debatten. Vi pratar inte om bekämpningsmedel i jordbruket, utan vi pratar om växtskyddsmedel. Det är viktigt, fru talman.

I anförandet lyfte ledamoten upp detta med åkermarkens användande och den minskande mängden åkermark. Jag hörde också att man vill stärka skyddet för åkermarken. Då skulle jag vilja få förklarat vad man menar med att stärka skyddet, för det finns ju också en äganderättslig bit i detta.

I dag finns det till exempel lantbrukare som vill stycka av en tomt på åkermark för att kunna göra en generationsväxling, för att den avgående generationen vill bygga ett hus någonstans på gården, men blir nekade på grund av att det är byggnation på åkermark. Detta medan till exempel kommuner exploaterar väldigt hårt på åkermarken. Det finns alltså en äganderättslig bit i detta, och jag skulle vilja höra resonemanget kring vad man faktiskt menar med stärkt skydd av åkermarken.

Sedan brukar vi alltid ha en diskussion om den ekologiska odlingen. Den lyftes upp också här i dag. Eftersom det nämndes att man är för mycket större statliga subventioner till den ekologiska odlingen skulle jag bara snabbt vilja fråga om det verkligen är så vi ska ha det. Om den nu är så förträfflig, den odlingen, ska den då inte klara att stå på egna ben?

Anf. 34 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag lyfter fram att konkurrensvillkoren för det ekologiska lantbruket behöver vara likartade mellan de olika länderna. Här är det väldigt stor skillnad. I exempelvis Tyskland kan en ekologisk lammgård få 135 000 kronor mer i ekostöd jämfört med en liknande gård i Sverige. I Finland är ersättningen nästan 100 000 kronor högre och i Danmark 85 000 kronor högre. Eftersom svenska lantbrukare verkar på denna marknad med ekologiska produkter i EU är det viktigt att villkoren är rättvisa.

Jag tycker också att det är viktigt att peka på att de målsättningar vi har i livsmedelsstrategin gällande ekologisk mat i offentlig upphandling har lett till att vi har ökat andelen svensk mat i den offentliga sektorn. De offentliga restaurangerna har 60 procent svensk mat och de privata restaurangerna ca 10 procent. Här behöver vi naturligtvis se vad vi har lyckats med tack vare det ekologiska lantbruket och satsningarna på det.

När det gäller kemiska bekämpningsmedel är detta ett samlingsbegrepp för både växtskyddsmedel och insektsmedel och liknande. Från näringens och det konventionella jordbrukets sida talar man naturligtvis inte så gärna om kemiska bekämpningsmedel utan använder hellre det finare ordet växtskyddsmedel, för det låter snällare. Men detta är onekligen fortfarande ett stort problem.

Jag kommer gärna tillbaka till jordbruksmarken i mitt andra svar.

Anf. 35 John Widegren (M)

Fru talman! Växtskyddsmedel utgörs av herbicider, pesticider och fungicider. Det är detta vi använder oss av i odlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jag hoppas få höra lite mer resonemang kring skyddet av åkermarken.

Jag menar också att även om övriga europeiska lantbrukare kanske har ett högre stöd för den ekologiska produktionen borde det vara lika, så att vi har samma stöd för ekologiskt och konventionellt över hela EU. Det var så jag tänkte; jag tänkte inte bara på hur det ser ut i Sverige. Borde vi inte jobba för att det ska vara likvärdigt över hela EU?

Det finns både för- och nackdelar med båda typerna av produktion - det ser vi gång på gång i olika forskningresultat. Livsmedelsverket och andra myndigheter har tagit fram rapporter både om nyttigheten hos de olika produktionsmetoderna och om mängden biologisk mångfald.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi hela tiden balanserar debatten och inte favoriserar någon. Det blir väldigt märkligt när vi i våra offentliga dokument sätter upp produktionsmål för det ena eller det andra. Varför kan vi inte låta marknaden få bestämma själv? Vi ser ju till exempel att efterfrågan på ekologisk produktion just nu sjunker för många produkter.

Anf. 36 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! I Sverige finns 5 000 ekologiska lantbrukare. Jag förstår inte varför Moderaterna är ett av de partier som vill göra det svårare för dem att fortsätta med sitt lantbruk och fortsätta försörja Sveriges befolkning med goda livsmedel som ger stora extra möjligheter att få en bättre miljö.

När det gäller skyddet av åkermarken är det oerhört viktigt, tycker jag, att vi tar ett tydligare grepp. Ungefär 600 hektar åkermark, god jord, försvinner varje år. Hur rimmar detta med att vi ska kunna satsa på mer produktion av mat i Sverige? Det rimmar inte alls, i själva verket. Här behöver vi verkligen se till att de formuleringar som finns om samhällsviktig verksamhet i plan- och bygglagen ses över så att det är samhällsviktig verksamhet att bevara åkermark att producera mat på.

(forts. § 8)

Anf. 108 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för föredragningen för ganska länge sedan nu. Man tappar lite tråden när det gått en timme sedan vi pratade om detta.

Jag ville gå upp i talarstolen för att poängtera att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna här tycker lika i en fråga som Maria Gardfjell tog upp. Det handlar om exploatering av jordbruksmark och skyddet av jordbruksmarken. Den exploateras i en alltför hög takt.

Vi har lagt fram ett särskilt yttrande om en översyn av 3 kap. 4 § miljöbalken, där själva avvägningen görs mellan ett väsentligt samhällsintresse och andra faktorer när det gäller om man ska använda jordbruksmarken eller inte. Problemet har varit att kommunerna har sett paragrafen som ett rundningsmärke. Samtidigt vill vi underlätta begränsad byggnation på egen mark - kanske är det därför som Miljöpartiet inte har tyckt att vårt yttrande är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Det var det ena. Det andra var att vi nu fick höra att Miljöpartiet vill att lantbrukarna ska göra mer för pengarna. Man ska inte storleksrationalisera, man ska vidta mer miljöåtgärder och det ska vara mer eko - det är dyrt att bedriva ekologisk produktion. Samtidigt har både Jordbruksverket och SLU visat att själva direktstödet, som måste minskas, troligen gjort att jordbruksmark i marginalmarker fortsatt att brukas, inte minst i Norrlands inland.

Vi tycker delvis likadant som Miljöpartiet även här. Vi tycker att man ska ha mer miljösatsningar, mer målstyrning, mer specifika stöd i stället för generella stöd och mindre direktstöd. Men för att få kalkylen att gå ihop och för att lantbrukarna verkligen ska klara av det här måste mer pengar komma in i lantbruket. Då hoppas jag att man i Miljöpartiet är beredd på att se till att mer pengar kommer in i lantbruket. Ni kan väl åtminstone tänka på vårt förslag att ta bort arbetsgivaravgiften för de första tre anställda och slopa sjuklöneansvaret.

Anf. 109 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Det är onekligen intressant att ha en frågestund mitt i den viktiga landsbygds- och jordbruksdebatten.

Åkermarksfrågorna är väldigt viktiga. Jag tror faktiskt att det är många partier i Sveriges riksdag som skulle kunna enas i de här frågorna. Jag tycker att en väldigt viktig utgångspunkt är den utredning som redan 2013 föreslog en skärpning av plan- och bygglagen för att skapa ett ökat skydd av jordbruksmarken.

Självklart kan man också se över miljöbalken. I och med att vi i klimathandlingsplanen nu har en punkt om att se över all relevant lagstiftning utifrån klimatändamål skulle miljöbalken kunna ses över för att jordbruksmarkens värde för att producera livsmedel skulle kunna stärkas ytterligare. Det håller jag fullständigt med om, men det förslaget ligger redan i en proposition från regeringen. Vi från Miljöpartiets sida styr via vårt arbete i regeringen. Jag hoppas verkligen att vi kan vara eniga om de frågorna.

När det gäller lönsamheten i jordbruket är det en väldigt viktig fråga. Jag ser att det finns väldigt många sätt att skapa en ökad lönsamhet i jordbruket på. Ett sätt är att bedriva ett ekologiskt jordbruk med mervärden där mervärdena följer med ut på marknaden. Det är någonting som man kan betala extra för.

Vi behöver också ha tydligare strategier för lantbrukets möjlighet att öka sin förädlingsgrad.

Anf. 110 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Det är bra att det råder samsyn ibland. Jag blir glad när jag hör Miljöpartiet säga att man vill ha ökad lönsamhet i lantbruket, för det är precis det som behövs. Det är pusselbiten som saknas. Men jag blir tyvärr inte imponerad av förslaget att ekologiskt jordbruk och de mervärden som skapas där ska lösa lönsamhetsfrågan. Det kräver ju att det är marknadsstyrt, och det är den position som M, KD och SD driver - inte Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Man vill ju hellre ha kvotmål från Miljöpartiets och regeringens sida. Jag tycker inte att kalkylen går ihop på det viset heller.

Landsbygdspolitik

Man måste nog tänka sig många källor till ökat kapitalinflöde i jordbruket för att lösa den svåra knut som vi har nu.

Anf. 111 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Från Miljöpartiets sida ser vi värdet av att ha mål för miljöpolitiken. Ett av de viktigaste miljömålen handlar om giftfri miljö, och där är ekologiskt jordbruk ett direkt medel för att kunna uppnå det. Vi behöver ha ett jordbruk som inte är lika beroende av insatsmedel som i dag. Det handlar också om sårbarheten.

Jag tycker att det är viktigt att se på vilka sätt vi kan vara överens på. Jag tror att vi i arbetet med livsmedelsstrategin framöver skulle behöva betona ytterligare att vi har en mångfald av olika lantbrukare i Sverige. Vi har både stora konventionella lantbrukare på Skåneslätten och ekologiska lantbrukare som är både stora och små och som finns i hela landet. Det här är någonting som vi behöver vara mycket bättre på och inte ha en ensidig inriktning på jordbrukspolitiken.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fiskeripolitik