Livsmedelskontroll och genteknik

Betänkande 2001/02:MJU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 februari 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
PDF

Beslut

Motioner om livmedelskontroll och genteknik (MJU5)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om livsmedelskontroll och genteknik. I motionerna behandlas frågor om bl.a. märkning av livsmedel, mervärdesmat (Functional foods), EU:s livsmedelsmyndighet, småskalig livsmedelsproduktion, genteknik m.m.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 31

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-11-15
Justering: 2002-01-17
Trycklov: 2002-01-29
Reservationer: 21
Betänkande 2001/02:MJU5

Alla beredningar i utskottet

2001-11-15

Motioner om livmedelskontroll och genteknik (MJU5)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2001 om livsmedelskontroll och genteknik. I motionerna behandlas frågor om bl.a. märkning av livsmedel, mervärdesmat (Functional foods), EU:s livsmedelsmyndighet, småskalig livsmedelsproduktion, genteknik m.m.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-02-06
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:MJU5, Livsmedelskontroll och genteknik

Debatt om förslag 2001/02:MJU5

Webb-tv: Livsmedelskontroll och genteknik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 46 Ingvar Eriksson (M)
Fru talman! I miljö- och jordbruksutskottets be- tänkande nr 5 behandlas ett stort antal motionsyrkan- den från allmänna motionstiden förra hösten. Yrkan- dena gäller livsmedelskontroll och genteknik. Utskottet hänvisar i huvudsak till tidigare ut- skottsbehandling, EG:s rättsakter på livsmedelsområ- det samt pågående arbete inom EU och även natio- nellt. Då det gäller motionerna om ursprungsmärkning av livsmedel m.m. delar vi moderater motionärernas syn på önskvärdheten av att ha ett starkt konsument- perspektiv i fråga om livsmedel, vilket också utskottet framhåller i betänkandet. Vi har att följa EG:s rättsakter på livsmedelsom- rådet som i dag i de flesta fall är totalharmoniserade. Vi konstaterar att en skärpning av märkningsdirekti- vet finns med i kommissionens förslag till ny lagstift- ning. Då det gäller det obligatoriska märkningssystemet för nötkött ska klar information framgå som säker- ställer sambandet mellan köttet och det eller de djur som köttet kommer från. Arbete pågår för att fram- över klart få fram varifrån köttet kommer och var produktion och slakt har skett. Självklart är det posi- tivt - som numera allt oftare sker, särskilt i Sverige - att köttet klart kan härledas till producent och gård. Import av kött från hormonbehandlade djur i pro- duktionshöjande syfte är fortfarande förbjudet inom EU. Detta drabbar dock EU, enär förbudet framför allt lett till att USA infört strafftullar på vissa andra EU-produkter. Trots att WTO inte fullt ut godtagit EU:s linje anser vi att det är viktigt att fortsätta det här arbetet med att få en korrekt märkning av s.k. hormonkött. Konsumenthälsan måste sättas i cent- rum. Konkurrenssnedvridningen i sammanhanget bör också uppmärksammas. Vi förväntar oss en fortsatt debatt och utveckling på det här området. Det är vik- tigt att få fram sanningen. Vi ställer oss också bakom utskottsbetänkandet vad gäller de ställningstaganden och skrivningar som rör märkning av genmodifierade organismer. Likaså gäller det skrivningarna om s.k. mervärdesmat, functional food. Vi har under en lång tid drivit dessa frågor och är givetvis glada över den samsyn som numera råder i utskottet i dessa frågor. Fru talman! Då det gäller frågan om lokalisering- en av EU:s livsmedelsmyndighet har vi liksom Krist- demokraterna och Centern ansett att Sverige, som har en god livsmedelskontroll och sträng djurskyddslag, skulle vara ett bra värdland för livsmedelsmyndighe- ten på gemenskapsnivå. Regeringen har dock förordat Finland, men frågan är ännu inte avgjord då Italien obstruerat i frågan. Detta är beklagligt. I reservation nr 8 tar vi moderater upp frågor om småskalig livsmedelsproduktion. Trots den starka strukturrationalisering som pågått länge i Sverige vill alltfler producera och förädla livsmedel småskaligt. Alltfler konsumenter vill ha lokalt producerade livs- medel. Andelen sådana produkter har också ökat på marknaden. Dagens regler för denna produktion är dock onö- digt hämmande och behöver därför ses över. Reglerna bör anpassas så att de passar det lilla företaget. T.ex. anser vi att det bör räcka med ett tillstånd för försälj- ning inom hela landet och inte som i dag att man måste ansöka i varje kommun. Det är dyrt och tar tid. Det finns ingen entydig forskning som bekräftar att ekologisk odling är mer miljövänlig eller ger bätt- re livsmedel än ett konventionellt miljöinriktat jord- bruk. Vi moderater är för mångfald och ser ekologisk odling och Kravproduktion som ett av flera produk- tionssätt som kan hävda sig på egna meriter på en öppen marknad. Det är inte vi politiker som ska styra konsumen- terna, utan det är deras eget fria val på marknaden som ska styra. Då får vi en bättre och mer balanserad utveckling på området där kunskap och skicklighet är mer avgörande. Om politiker tillför alltmer av stats- medel kommer vi att öka riskerna så att en långsiktigt bra och balanserad utveckling kan äventyras. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 8. Frågan om livsmedelstillsynens organisation har varit ute på remiss, och beredning pågår i Regerings- kansliet. Vi moderater menar att det därför är rimligt och även en vedertagen princip att invänta regering- ens förslag i frågan. Det gäller förslag till arbetssätt, organisation och finansiering samt om vem som ska vara huvudman - staten eller kommunerna. Vi kommer att kritiskt pröva frågan före slutligt ställningstagande och tycker därför inte att vi i dag med säkerhet kan säga var vi står. Jag har annars den bestämda uppfattningen att den här verksamheten bör ligga så nära berörda människor som möjligt. Tillsammans med Kristdemokraterna slår vi mo- derater i reservation nr 16 fast att livsmedelsforsk- ningen är mycket viktig och att det är väldigt angelä- get att den utökas. På den tuffa internationella mark- nad som svenska företag nu möter är detta nödvän- digt. Produktionsutvecklingen behöver marknadsori- enteras mer - detta bl.a. genom utvecklingen av ny teknik, design och marknadsföring. Behovet av mer livsmedelsforskning är tydligt och starkt. Vi vill där- för, fru talman, ge regeringen detta till känna.

Anf. 47 Jonas Ringqvist (V)
Fru talman! Att veta vad man äter, hur det man äter har producerats och att det är av god kvalitet samt att man kan göra medvetna val är något som alla konsumenter självklart bör ha rätt till. Maten är en alltför viktig del av livet för att vi inte ska kunna kräva rätt till information och kunskap om den. Det är något som vi i utskottet till stor del är eniga om. Men på en del punkter intar vi olika ståndpunkter. Vi har i det här betänkandet några reservationer som jag tänker kommentera. Reservationerna handlar om några områden där vi som konsumenter i dag inte har tillgång till den information som vi borde ha till- gång till. Den första frågan som jag vill ta upp gäller fisket. Detta diskuterades vid en utskottsutfrågning i går. En av de frågor som jag då lyfte fram och som jag vill lyfta fram också här är frågan om miljömärkning av fisk. Fisket längs Sveriges kuster och på svenskt vatten är i dag inte långsiktigt hållbart. Bestånden av ett flertal fiskarter har minskat kraftigt eller förändrats kraftigt till sin sammansättning. I vissa fall är det resultatet av en kombination av överfiske och negativ miljöpåverkan. Som konsumenter borde vi ges möj- lighet att göra medvetna val när vi köper fisk. Utan en miljömärkning - något som vi inte har i dag - är det svårt. Det finns olika miljömärkningar för de flesta pro- duktslag. Kravmärkt mat blir allt vanligare i affärer- na, och Bra miljöval finns för alltfler produkter. Ty- värr är fiskprodukter ett område där konsumentmak- ten i dag inte är tillräckligt stor. Ett sätt att stärka konsumentmakten och göra det möjligt att välja fisk som man vet har fiskats med hållbara metoder vore att införa märkning av sådan fisk. Kriterierna skulle kunna innefatta fiskemetoder, transport, lagring och krav på att fisken är fångad på ställen där kvoterna är satta med utgångspunkt i vad som är långsiktigt hållbart. En sådan märkning skulle inte bara vara positiv i ett konsumentperspektiv utan också möjliggöra för de fiskare som använder hållba- ra metoder att få ut ett större värde för sina produkter. I går på utfrågningen fick vi höra att det råder tvekan kring om Kravs arbete, som var långt fram- skridet med att hitta en miljömärkning av fisk, kan genomföras. Vi anser att staten har ett ansvar att ta tag i frågan. Jag yrkar därför bifall till vår reservation här, nämligen reservation 1 under punkt 4. En annan fråga där jag som konsument känner att jag inte vet tillräckligt eller har fullt förtroende för dem som producerar min mat är den om djurhante- ringen på svenska slakterier. Vi har under den senaste tiden fått se skrämmande bilder från både svenska och utländska slakterier. Jag hoppas, och förutsätter, att det vi fått se är undantagen och att regeln är att hanteringen av djur sker under betydligt bättre vill- kor. Det finns skäl att kraftigt förbättra insynen i och tillsynen av våra slakterier för att vi konsumenter ska kunna ha förtroende för djurhanteringen. Vi tar upp detta i reservation 11. Vi anser att besiktningsveterinärerna på slakteri- erna bör ha ett självklart ansvar för att anmäla miss- förhållanden och brott mot djurskyddslagen. Det är oroväckande att besiktningsveterinärerna inte har tagit detta ansvar utan alltför ofta har accepterat den kultur som råder på slakterierna och som innebär att djurskyddslagen inte efterlevs. Livsmedelsverket borde ta ett ansvar för att besiktningsveterinärerna följer upp och anmäler brott mot djurskyddslagen. Det är även nödvändigt att införa en ökad öppenhet på slakterierna. För att garantera möjligheten till insyn i slakteriernas verksamhet bör regeringen se över möjligheten att reglera den öppenheten. Detta krävs för att stärka konsumenternas förtroende för svenskt kött. Den tredje frågan som jag vill ta upp gäller gen- manipulerade livsmedel. Det är en fråga där det finns stor oro bland konsumenter. För att hinna få fram bättre vetenskapliga underlag för att bedöma riskerna på både kort och lång sikt samt för att ge mer tid för utformning av system för övervakning av genetiska utsläpp bör ett femårigt moratorium för all kommer- siell utsättning av GMO-grödor införas. Vi anser också att om GMO ändå tillåts i kommersiell odling så är den märkning som det har fattats beslut om otillräcklig. Vi anser att märkningen ska gälla alla livsmedel som innehåller genmanipulerade bestånds- delar. Det tröskelvärde som finns med EU:s regler där 1 % av ett livsmedel kan bestå av GMO utan att det behöver märkas tycker inte vi är acceptabelt. Detta tar vi upp i reservationerna 3 och 21. Fru talman! Jag står bakom samtliga våra reserva- tioner, men av tidsskäl yrkar jag bifall bara till reser- vation 1 under punkt 4.

Anf. 48 Caroline Hagström (Kd)
Fru talman! För drygt en vecka sedan var vi, någ- ra stycken från utskottet, på en politikerträff på riks- dagens infocenter som hade temat Maten vi äter. Glädjande nog var mötet välbesökt och frågorna till oss politiker många. Många av de frågor som ställdes handlade just om mycket av det som vi i dag ska debattera här i kam- maren. Att mat är en fråga som engagerar många är inte svårt att förstå. Men man märker också en ökad oro bland människor när det gäller frågor runtom- kring maten vi äter. Det handlar om allt från långa, oacceptabla djurtransporter, sjukdomar hos djuren och genmodifiering till frågan om märkning av livs- medel. Därför vill jag börja med att säga att jag är mycket glad för att vi har enats kring en bra skrivning i detta betänkande rörande just märkningsfrågan. I enlighet med ett kristdemokratiskt yrkande säger vi nu att vi anser att regeringen ska utreda frågan om märkning även av annat köttslag än nöt. Detta tror jag är nå- gonting som uppskattas av många konsumenter. Jag tycker på det hela taget, fru talman, att detta är ett ganska bra betänkande. Men vi kristdemokrater har på grund av avvikande uppfattning i några frågor tre reservationer samt ett särskilt yttrande fogat till betänkandet. Jag tänker nu uppehålla mig runt några av dessa. I reservation nr 9 tar vi upp frågan om småskalig livsmedelsproduktion. Det växande intresset från konsumenterna av att köpa lokalt producerade livs- medel ska enligt vår syn stödjas - inte minst av mil- jöhänsyn, eftersom transporterna av livsmedel då minskar. Därför anser vi att den småskaliga livsme- delsproduktionen och förädlingen måste få ökade möjligheter till forskning och utveckling genom en fond liknande den som trädgårdsnäringen efter propå- er från Kristdemokraterna nu har fått. Den småskaliga livsmedelsproduktionen består liksom trädgårdsod- lingen av en strukturellt småskalig företagarbransch med en begränsad produktionsandel som kanaliseras via egna utbudsorganisationer. Branschen möter där- för samma svårigheter som trädgårdsodlingen när det gäller att på frivillig basis organisera resurser för tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Jag vill, fru talman, härmed yrka bifall till reservation nr 9. Reservation nr 7 handlar om lokaliseringen av EU:s nya livsmedelsmyndighet. Enligt vad jag har förstått så har Sverige nu gett upp hoppet om och viljan att driva frågan att lokaliseringen av myndig- heten bör ske till Sverige. Sverige och Sveriges bön- der har under lång tid investerat oerhört mycket i bra miljöbetingelser och riktig djurhållning för att kvali- tetssäkra våra livsmedel. Jag tycker att det nu är hög tid att ta hem mervärdena av dessa investeringar. Med vår förhållandevis goda djurhälsa och goda livsme- delssäkerhet anser jag att Sverige lämpar sig väl som värdland för en livsmedelsmyndighet på gemensam- hetsnivå. Jag anser att regeringen ska verka för detta inom EU. Fru talman! I detta sammanhang skulle jag också vilja ta upp Livsmedelsverkets situation. Det kommer nu larmsignaler om akut brist på pengar för inneva- rande budgetår - så akuta att verket hittills har fått göra neddragningar på 14 miljoner kronor. Ändå saknas mellan 4 och 5 miljoner kronor! Denna brist på budgetmedel får naturligtvis oacceptabla konsek- venser, inte minst för konsumenterna, då vi nu bl.a. riskerar att få sämre kontroll av t.ex. bekämpnings- medel i mat. I dessa tider av matskandaler och djur- sjukdomar satsar man inom EU stora belopp på livs- medelssäkerhet. Min fråga till Michael Hagberg blir: Hur kommer ni från majoritetens sida att hantera den nu uppstådda krisen inom Livsmedelsverket? Fru talman! I ett av våra särskilda yttranden tar vi upp frågan om salmonella och bekämpandet av smitt- samma husdjurssjukdomar och zoonoser. Trots att vi i Sverige i dag har en ganska unik och god salmonella- situation, som har krävt enorma insatser från svenska bönder, så måste vi med all kraft fortsätta att hålla Sverige fritt från salmonella. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Ett kryphål i den svenska livsmedelslagstiftningen möjliggör att importerat kycklingkött som packas om någonstans och sprutas med enprocentig saltlakelösning klassas som berett livsmedel, och det behöver därmed inte salmonella- testas innan det förs in i Sverige. Risken att vi får in salmonellasmittat kött i våra livsmedelsdiskar är uppenbar då en stor del av importen kommer från länder som Thailand och Brasilien, där salmonellas- mittan är mycket utbredd. Jag har tidigare ställt en fråga till jordbruksminis- tern angående detta, men svaret jag fick gav ingen lösning. Därför undrar jag nu om Michael Hagberg kanske kan svara på vad som händer i denna fråga. En annan viktig fråga är de neddragna budgetme- del som redovisades i budgetpropositionen beträffan- de anslaget 42:5, Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar. Under lång tid har den svenska sta- ten investerat mycket i att förebygga, kontrollera och bekämpa inhemska djursjukdomar och zoonoser. I och med detta djurhälsoprogram har den direkta be- kämpningen vid akuta sjukdomsutbrott på sikt kunnat hållas nere, och därmed också statens långsiktiga kostnader eftersom djurägarna har lagbunden rätt till ersättning vid sådana utbrott. Dessa uppbyggda kon- troll- och bekämpningsprogram är grunden för den svenska modellen för god djurhållning och livsme- delssäkerhet. Under ordförandeskapet drev Sverige den förebyggande och proaktiva linjen. Här finns såväl djurskydds- som folkhälsoaspekter. I djur- skyddslagstiftningen är djurhälsa en viktig del. Våra djur ska skyddas mot lidande och sjukdom. Ju högre smittryck i djurpopulationen, desto större användning av läkemedel, dvs. antibiotika. Då ökar resis- tensproblemen i alla led, både på djur, bland livsme- del och bland människor. Därför anser vi att det är oacceptabelt att majoriteten i riksdagen har beslutat om neddragning av resurser beträffande just detta anslag. Varför kan vi inte i enlighet med Kristdemokra- ternas motion enas om att Jordbruksverket självt ska få göra en omprioritering inom sin budgetram för att säkerställa det viktiga arbete som är i gång, Michael Hagberg? Det kostar ju inte ens några pengar.

Anf. 49 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Det är viktigt att kontrollera de livs- medel som finns på marknaden. Det är viktigt att vi konsumenter vet vad vi får i oss - för vi är ju alla konsumenter. Därtill är det viktigt att vi hjälper till, genom den kontroll som är nödvändig, att skapa förtroende för produktionen och alla dess olika led. Sverige har haft, och har fortsatt, en god tradition när det gäller kon- troll av livsmedel. Den salmonellapolitik som vi har bedrivit i vårt land - för att ta ett exempel - har varit effektiv och framgångsrik. I de tider vi lever nu, då livsmedelsmarknaden blir alltmer internationell, är det viktigt att Sverige också hjälper till att driva på andra länder. Sverige ska driva på andra länder så att också de länderna sköter sin livsmedelskontroll på ett bra sätt. Ty de brister som vi ibland hör talas om drabbar inte bara konsumenter i de länder som jag här talar om, utan de kan ju numera också drabba människor i vårt land eftersom vi i dag handlar med livsmedel på ett sätt som vi inte gjorde i gångna tider. EU är en gemensam marknad. På en gemensam marknad måste man ha gemensamma regler, gemen- samma kontroller och om regler inte följs måste man ju ha ett gemensamt sanktionssystem. Så är det inte på det här området. Detta måste man ha för att säker- ställa konsumentskyddet och värna likvärdiga kon- kurrensvillkor, vilket för övrigt producenter lider av i andra sammanhang också. Enligt min uppfattning, och mot den bakgrund jag har nämnt, kan livsmedelskontrollen inte skötas på nationell nivå. Vi i Centerpartiet har drivit kravet på en gemensam livsmedelsmyndighet på EU-nivå. En sådan myndighet växer nu fram, men denna myndig- het kommer inte att få ta ansvar för den helhet som vi i Centerpartiet har efterlyst. Den föreslagna myndig- heten lever helt enkelt inte upp till de behov som finns för att säkerställa konsumenternas såväl som producenternas intressen när det gäller att ta fram säkra livsmedel. Olika livsmedelsskandaler har visat att vissa län- der missköter detta med livsmedelskontroller. Det är allvarligt både för de boende i de här länderna och för oss övriga inom EU eftersom även marknaden på livsmedel nu är gemensam. Det behövs en gemensam myndighet på EU-nivå med befogenhet att ingripa mot de länder som inte sköter sin egen kontroll. Michael Hagberg, är det så att vi på det här områ- det inte lever med en gemensam marknad? Eller var- för emotsätter ni er det krav som vi gång på gång har framfört om att vi ska få en myndighet med tänder, en myndighet som kan bita ifrån sig när sådana saker som inte får uppstå ändå uppstår inte en gång utan gång efter annan? Som framgår av en reservation vill Centerpartiet gå längre än det uppdrag som den nya EU- myndigheten avses få enligt det som nu föreslås. Samtidigt måste man konstatera att det kommer en myndighet. Vi får väl göra det bästa möjliga av situa- tionen med den myndighet som arbetats fram. Då tycker jag att vi ska hjälpas åt att driva på så att den myndighet som kommer får i uppdrag att i nära sam- arbete med t.ex. veterinärbyrån inom EU och kom- missionen göra det bästa möjliga så att rådgivning, riskbedömning, riskhantering och sanktioner kan hanteras tillsammans och under något slags gemen- sam överrock inom vårt gemensamma område, den europeiska unionen. Fru talman! Jag ska inte yrka bifall till eller ens debattera några andra av de reservationer som grun- dar sig på ett antal motionsyrkanden som vi har i det här betänkanden, utan jag nöjer mig med att yrka bifall till min reservation nr 5.

Anf. 50 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Mat betyder mycket för oss. Det är inte bara så att mat gör att vi kan överleva. Mat är mycket mer. Mat är religion, kultur och mycket an- nat. Men mat har också blivit mer och mer politik. Vad handlar då politiken om? För mig som socialliberal är det viktigt att bevaka öppenheten, spårbarheten, redligheten och renlighe- ten. Vi tycker, och har rätt att tycka, att all mat ska vara ofarlig. Trots detta självklara behöver vi ha ett kontrollsystem. Ett system för att skapa säkerhet måste vara lika för alla producenter i alla led i livs- medelskedjan i hela unionen. För varje typ av pro- duktion och för varje plats menar vi att det ska finnas en egen kontroll. Det är den kontrollerande myndig- heten som ska tala om hur egenkontrollen och rap- porteringen ska utföras. Ansvaret för den nationella kontrollen ska den myndighet ha som har ansvaret för livsmedelssäkerheten i landet. Produktkontrollen är viktig i alla led. Om man har dåliga varor tidigt i produktionen skapar det problem i hela produktions- kedjan. Därför räcker det inte med att kontrollera slutprodukten. Redligheten handlar om livsmedelsproducentens rätt att själv beskriva vad en produkt är, hur den framställts osv. Men, och det är viktigt, det som sägs måste gå att bevisa. De nationella myndigheterna ska arbeta nära den europeiska livsmedelsbyrån och ock- så vara en länk mellan landets forskning och erfaren- het och den europeiska nivån. Det tredje ledet, Euro- panivå, måste se till att det finns gemensamma regler, och detta eftersom jordbrukspolitiken är gemensam. Det allra viktigaste när det gäller den europeiska kontrollmyndigheten är dock att den kan knyta till sig de bästa experterna. Det är faktiskt viktigare att man kan finna de allra bästa experterna än var man geo- grafiskt placerar myndigheten. Ett exempel på hur unionen kan ta till sig erfarenheter är ju de svenska begränsningarna av antibiotikaanvändningen i foder- medel. För att kunna garantera att den nationella kon- trollen lever upp till kraven behövs det en kontroll av kontrollanterna, dvs. den europeiska myndigheten måste kunna kontrollera hur den nationella myndig- heten sköter sina åligganden - ett matens FBI om man så vill. På ingen annat området ges en myndighet så stor makt som detta innebär, men livsmedelsfrågorna har ju den stora betydelsen. Det handlar om en ordning för säkrare och sundare livsmedel i EU. Organisatio- nen för den nationella livsmedelskontrollen kommer vi att ha anledning att debattera här i kammaren inom några månader. I den gemensamma politiken i Europa måste en- ligt Amsterdamfördraget hänsyn tas till konsumenter- nas önskemål. För närvarande gäller tyvärr att produ- centintresset väger tyngre än konsumentintresset, speciellt inom jordbrukspolitiken. Vi i Sverige bör alltså verka för att konsumentintresset ges en ökad vikt. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 18.

Anf. 51 Per Lager (Mp)
Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reserva- tion 21 som handlar om ett femårigt moratorium för all kommersiell utsättning av genetiskt modifierade organismer. I övrigt ställer jag mig bakom de reser- vationer där Miljöpartiet finns med. Jag vill gå in på några av dem för att visa hur viktiga de kan vara. Livsmedel bör vara livsmedel och ingenting an- nat. I användningen av begreppet livsmedel bör ligga ett krav på kvalitet. Frågan är om man kan kalla strömming med dioxinhalter som inte är bra för män- niskan livsmedel. Nej, det kan man givetvis inte. Den fisk som vi äter får inte innehålla sådant som gör oss sjuka, och dioxin tillhör de absolut giftigaste ämnen som vi känner till. Även om vi vet att fisk allmänt sett är väldigt nyttig får inte nyttigheten anses väga upp fiskens giftighet. Detta gäller just beträffan- de dioxinhalten i strömming. Kostrekommendationer i all ära - man måste veta varifrån den fisk som man har på sitt fat kommer. Jag menar att vi alltid måste se till de känsligaste grup- perna när vi talar om livsmedel, precis som vi gör när vi t.ex. talar om luften. Man får inte säga att vissa människor inte får gå ut vissa dagar eller får flytta någon annanstans därför att luften är dålig. Man utfärdar kostrekommendationer vad gäller fisk och säger att fertila kvinnor inte ska äta fisk mer än en gång i månaden medan vi äldre, men inte barn, får äta fisk en gång i veckan osv. Sådant får vi aldrig acceptera utan vi måste få ned gränsvärdena. Det må kosta vad det kostar i form av bekymmer för yrkes- fiskarna för att de inte får lov att ta upp sådan fisk. Det är faktiskt viktigare med hälsan. Jag skulle också vilja ta upp problemet med omärkta genmanipulerade produkter. Vi menar att regeringen nu måste snabbutreda bristerna i kontrol- len av märkningen av genmanipulerade livsmedel. Det finns flera indikationer på att omärkta livsme- delsprodukter faktiskt innehåller genmanipulerade beståndsdelar. Det är därför väldigt viktigt att märk- ningen görs obligatorisk och kopplas till spårbar- hetskriterier. En viktig reservation handlar om djurskyddstill- syn vid slakterier, men den har redan tagits upp av Jonas Ringqvist. Vad avser livsmedelstillsynen skulle jag vilja nämna min lilla hemkommun Sotenäs som exempel på att de lagstadgade kraven blir för dyra för kommu- nerna. Kommunen har inte råd att uppfylla Livsme- delsverkets krav på förbättringar. Man kan inte som vid annan tillsyn höja avgifterna. Det får man inte göra när det gäller livsmedel. Dessa avgifter har legat stilla sedan 1994. Ska man genomföra en förbättring av tillsynen tvingas man ta av kommunens pengar. Den får inte något extra bidrag eller möjlighet att höja avgiften, vilket borde vara en självklarhet. För att tillsynen ska komma upp på den nivå som vi skulle önska måste det finnas en möjlighet att höja avgifterna. Förorenaren ska helt enkelt betala. Det är viktigt att tillsynen kan finansieras på det sättet. När det gäller ekologiska livsmedel anser vi att regeringen öppet ska redovisa sin ståndpunkt vad avser tillsatser. Det har för åren 2002-2004 anvisats 10 miljoner extra per år till konsumentområdet, och Miljöpartiet menar att 3 miljoner av dessa medel bör sättas av för kriterieutveckling inom miljömärkning och etisk märkning. Det har nämligen framkommit uppgifter om att Livsmedelsverket i internationella sammanhang driver en linje som kanske inte är så bra för den svenska ekologiska branschen och för Krav- märkningen. Vad gäller genteknik vill vi att ett riskforsknings- program ska initieras av Vinnova och Formas. Vi i Miljöpartiet är oerhört intresserade av stamcells- forskningen och menar att man kan bejaka den. Den- na forskning är fristående vad gäller risker och bi- verkningar. Genmanipulation av djur inom livsme- delsproduktionens sfär ska dock givetvis inte vara tillåten. Genmanipulation av djur ska endast i undan- tagsfall tillåtas för medicinsk forskning.

Anf. 52 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Per Lager tog upp den mycket viktiga frågan om den förgiftade fisken i våra vatten. Han tog som exempel giftet dioxin. Som bekant har Sverige önskat och fått undantag från förbudet mot att använ- da dioxinförgiftad strömming som föda. Jag har saknat Miljöpartiets engagemang i den frågan. Jag hör att Per Lager säger att det här är ett problem, men jag menar att Miljöpartiet i samband med att Sverige sökte och fick detta undantag var förvånansvärt passivt. Vad gjorde Miljöpartiet för att påverka den svenska regeringen att följa det förbud som man gemensamt beslöt om i EU?

Anf. 53 Per Lager (Mp)
Fru talman! Det var lustigt att höra att Miljöpartiet skulle ha varit passivt. Harald Nordlund! Jag kan bara påminna mig oerhört kraftiga reaktioner från Miljö- partiets sida i form av ett flertal pressmeddelanden, deltagande i debatter osv. Vi gjorde allt vad vi kunde göra i den situationen. Jag vill inte säga att jag efterlyser Folkpartiets en- gagemang, för jag var själv helt upptagen med vårt eget engagemang. Vi ser det helt enkelt som oaccep- tabelt att Sverige skulle ha ett undantag i den här frågan.

Anf. 54 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi här i kammaren från många håll gör den typ av markering- ar som Per Lager nu gör. Det är oacceptabelt att vi när man på den europeiska nivån finner ett födoämne vara kraftigt förgiftat här ska göra undantag från ett förbud mot dess användning som föda.

Anf. 55 Per Lager (Mp)
Fru talman! Vi är helt överens. Livsmedel ska va- ra livsmedel och ingenting annat. Den förgiftade strömmingen är med de halter av dioxin som den har inte ett livsmedel.

Anf. 56 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Ledamöter! Vi diskuterar nu Sveri- ges, EU:s och kanske hela världens livsmedelspolitik och livsmedelsförsörjning. Det är en fråga som har engagerat och engagerar världens konsumenter. Det är oerhört viktigt, fru talman, att den här typen av frågor diskuteras i miljö- och jordbruksutskottet, där vi tar ett samlat grepp över miljöpolitiken. Vi driver från vårt lands sida miljöpolitik i EU, och vi använder EU som en spjutspets internationellt för att få en miljö som är bra för oss i dag och för framtiden. Vi sätter bra kvalitet på vatten, luft och livsmedel och livsmedelstrygghet främst på dagordningen. Vi gillar den debatten. Den är viktig. Vi har märkt att debatten har varit framåtsyftande och har fått ett väldigt gehör i samhället. Vi har sett att konsumenter i Sverige och Europa har varit oroliga för de livsme- del som de har ätit och äter. Det tycker vi är bra. Vi vill sätta konsumentintresset främst när det gäller miljöpolitiken på livsmedelsområdet. Vi vill sätta medborgarnas intresse främst när det gäller miljöpo- litiken generellt i Sverige och resten av Europa. Det är viktigt. Vi ska ta de enskilda individernas oro på allvar. Jag vill också titta vidare och se hur debatten har gått i den här kammaren sedan jag kom hit. 1995/96, fru talman, stod vi och diskuterade de här frågorna engagerat, intresserat och kritiskt granskande. Det är ganska spännande att höra Ingvar Eriksson från mo- deraterna säga att vi har kommit så långt i livsme- delspolitiken att vi kan vara riktigt nöjda - men sedan har vi flera saker som också ska verkställas. Så kom- mer det att bli, och så ska det förbli. Utvecklingen på det här området får inte stanna till. Utvecklingen ska fortsätta. Vi är inte nöjda med en livspolitik där folk är oroliga, utan vi måste få till åtgärder, både i primärproduktionen, Eskil Erlands- son, och i förädlingen när det gäller livsmedelsindust- rin. Har vi ett samlat grepp där får vi också en möj- lighet till att fortsätta utveckla de här produkterna med miljötänkande som ett gott försäljningsargument till konsumenterna i Europa. På sikt vill vi naturligtvis se från majoritetens sida att det inte bara är de höginkomsttagande konsumen- terna i Europa som ska kunna ta till sig de här kvali- teterna i produkterna. Därför är det viktigt att vi till- sammans med de övriga länderna i EU jobbar för att vi ska få samma program som vi har i vårt land plan- terat i de andra ländernas lagstiftning, i de andra pri- märproducenternas fingrar och verktyg och i livsme- delsindustrins miljötänkande, både hos dem som jobbar på golvet, dem som forskar och dem som pla- nerar produktionen. Vi är en god bit på väg. Våra produkter är starkt efterfrågade, naturligtvis både i vårt land och i andra länder. Försäljningsargumentet är ett gott miljötänkande. Man kan också fundera på - det är en del av oss som har motionerat om det, både i det ärende som diskuteras här och nu och det betänkande som vi kommer att diskutera och besluta om efter det här ärendet - forskningen i framtiden. Där har vi sett att livsmedelsforskningen har gett flera olika ben för livsmedelsindustrin att stå på. 1995/96 diskuterade vi intensivt hur vi skulle kunna få försäljning av functional food-produkter och tala om de hälsobring- ande effekter som de ger för människor, t.ex. hur man kan få en bättre mage av Proviva, knäckebröd och annat. Vi har haft en bred och fin diskussion om det. Och nu har det gjort att vissa producenter har fått ytterligare ett ben att stå på, så att det inte bara blir mejeriprodukter, vilket kommer att betyda att vi kommer att kunna se en livskraftig produktion av flera olika produktsorter som har fått ett bra genom- slag ute. Fru talman! Jag vill också kommentera några av de saker som har diskuterats av mina kamrater i ut- skottet där vi inte har riktigt samma uppfattning om allting. Jag skulle vilja ställa en fråga till Ingvar Eriksson. Vi har ett stöd i dag till ekologisk produktion. Då satsar vi på att vi ska ha ett övergångsstöd. Jag förstår inte riktigt motionen där ni diskuterar den småskaliga produktionen. Det låter nästan som om ni vill införa någon form av produktionsstöd, alltså att vi ska läm- na idéerna om att ha ett övergångsstöd till förmån för produktionsstöd. Det skulle jag vilja ha ett svar på. Från kd:s sida, och också lite från moderaternas sida, tar man upp det här om att man ska kunna gynna småskalig produktion genom de s.k. § 16-tillstånden, alltså att man ska kunna ta ett beslut i kommunen om att något är schyst framtaget enligt de lagstiftningar och regler som finns. Om man tar det beslutet i en kommun ska det kunna gälla i alla kommuner i vårt land. Ett sådant förslag kommer, och det är bra, för den delen. Men den viktigaste frågan, och det vet ju vi som sitter i utskottet, för dem som producerar livsmedel lokalt är ju de höga avgifterna och skillnaderna mel- lan de avgifter som de små producenterna får betala och de avgifter som de större får betala. Det avgifts- systemet kommer att förändras och ses över. Förslag kommer. Vi hade en avslutande debatt om fisket, som också Jonas Ringqvist från Vänstern har tagit upp, där vi har bett om att vi ska få ett undantag för strömmingen i Östersjön. För vi en sådan debatt som vi gjorde här nyss underklassar vi ju all strömming i Östersjön. All strömming i Östersjön är inte drabbad av för höga halter av dioxin. För vi den här debatten diskvalifice- rar vi all den fisken som människoföda. Det är en av effekterna, och den är vi oroliga för. Den andra ef- fekten är att det kustnära fiskets möjlighet till utveck- ling kommer att minska, och man kanske t.o.m. tyvärr är tvungen att lägga ned verksamheten. Därför måste vi ha en övergångslösning för den här övergången när det gäller den delen som vi nu har. Sedan pratade vi om genmodifierade produkter. Vänstern och Miljöpartiet vill ha ett moratorium. Som vi ser det finns det en risk att forskningen avstannar på det här området. Samtidigt vill man ha en ännu tydligare märkning av genmodifierade produkter än vad vi har i dag. Jag tror snarare tvärtom att de för- slagen kommer att hindra att vi i framtiden ska kunna få en utveckling av märkningssystemet när det gäller genmodifierade produkter. Caroline Hagström frågade mig om Gotlandsmo- dellen, dvs. § 16, och det har jag alldeles nyss svarat på i samband med att jag pratade om moderaterna. Caroline Hagström har också djup insyn i hur Livs- medelsverkets ekonomi ser ut. Det har inte jag. Där- emot vet jag att Livsmedelsverket gör ett bra jobb och diskuterar, informerar och utbildar om de nationella programmen. Jag vet också att Livsmedelsverket har en del egna initiativ, som inte vi eller regeringen har beställt, som jag misstänker kan kosta en och annan krona. T.ex. har man varit väldigt aktiv i debatten om hur vi ska organisera livsmedelskontrollen i framti- den. Eskil Erlandsson pratar om att vi ska ha en livs- medelslag i Sverige som är aktiv och utåtriktad. Vi vill också ha en liknande verksamhet i resen av Euro- pa. Jordbruksrådets möte i Bryssel har beslutat om en myndighet för livsmedelssäkerhet som ska skapa en allmän europeisk livsmedelslag. Det regelverk som livsmedelsföretagen kommer att få kommer också att ge dem ansvar för producenterna. Primärproducenter- na och livsmedelsproducenterna kommer att bli an- svariga för de produkter som man kommer att salufö- ra. Vi tror och hoppas att myndigheten också ska kunna vara av en prisdämpande karaktär som kan ge lägre priser och säkrare livsmedel i framtiden. Myn- digheten ska också bistå det vetenskapliga rådet, och då kommer hela livsmedelskedjan att omfattas, alltså även foder och djurskyddsfrågor. Det är ett första steg mot ett samlat grepp när det gäller livsmedelspoliti- ken i Europa, och beslut om den här myndigheten togs för ungefär tio-tolv dagar sedan. Jag är mycket spänd inför om myndigheten kommer att bli det verktyg som vi i Sveriges riksdag hoppas på. Jag hoppas att också Eskil Erlandsson är det. Vi kommer att driva på för det. Vi kan se tillbaka på den debatt vi hade 1995 och 1996. Nu, år 2002, kan vi se Moderaterna, Kristde- mokraterna och andra partier säga att vi är på rätt väg. Vi är inte framme än utan vi ska längre. Jag tror att myndigheten kommer att vara ett betydelsefullt verktyg för utvecklingen inom livsmedelssäkerhet och för konsumenterna i Europa.

Anf. 57 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Michael Hagberg och jag är överens om att alla människor, inte bara höginkomsttagare, ska ha tillgång till högkvalitativa, säkra livsmedel. Vi är också överens om att vi ska försöka inplantera samma kontroll och omsorg om djur och livsmedel som vi har i Sverige i andra delar av den gemenskap vi jobbar under. Det förvånar mig att Michael Hagberg tar så lätt på den myndighetsfråga jag tog upp i mitt anförande. Den myndighet som nu har inrättats kommer inte att få de befogenheter jag efterlyste, att ingripa mot det land som inte lever upp till den höga nivå som vi vill ha inom gemenskapen på detta område. Vi vill ju alla ha säkra och sunda livsmedel. Varför kan inte Michael Hagberg och Socialde- mokraterna hjälpa oss i våra ansträngningar att få den myndighet som vi efterlyser, en myndighet med tän- der? Vi vill ha en myndighet som gör att vi förhopp- ningsvis kan undvika t.ex. foderskandaler, som vi har haft alltför många av i Europa under senare tid.

Anf. 58 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Eskil Erlandsson och övriga intresse- rade deltagare! Myndigheten inrättades för ett antal dagar sedan. Den kommer att jobba utifrån de regler och statuter som den har fått i den inledande fasen. Här handlar det om hur vi ska utveckla myndigheten och på vilken nivå vi ska lägga kraven för kontroller och gemensamma regler när det gäller t.ex. fodersta- tus. Sverige har ett antal undantag i dag som vi vill att även de andra länderna ska kunna ta till sig. Harald Nordlund tog upp frågan om antibiotika i foder. Vi har pratat om undantagen när det gäller import av kötträtter som är smittade av salmonella. Vi ska ta en bit i taget. Det finns redan i dag regler som förbjuder användande av köttmjöl i foder. Na- turligtvis ska vi utveckla den delen. Där ska vi an- vända myndigheten som verktyg. Verktyget finns nu i vår hand. Det gjorde det inte när motionen skrevs.

Anf. 59 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Finns ambitionen hos Michael Hag- berg och socialdemokratin att jobba i den riktning som jag anför, nämligen för att denna myndighet ska få en status som övermyndighet? Då kan den gripa in mot nationella myndigheter som inte sköter sig och säga att de måste göra något så att det blir en förbätt- ring på området.

Anf. 60 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Vi tycker att det sätt vi jobbar på med frågor om livsmedelskontroll och djurtillsyn i Sverige i dag är riktigt bra. Livsmedelsverket och Jordbruks- verket sköter de nationella programmen och ser till att kommunerna sköter verksamheten ute. Verken ska kontrollera om den delen sköts av kommunerna. Vi gillar den organisationen och tycker att den vore bra också i Europasamarbetet. Ambitionen finns att vi ska använda myndigheten för att även kontrollera nationer. Vi sätter konsu- menten och livsmedelssäkerheten i förgrunden. Då behöver vi ha verktyg, så att inte kortsiktiga vinstin- tressen får livsmedelssäkerheten och produktionen på fall.

Anf. 61 Per Lager (Mp)
Fru talman! Menar verkligen Michael Hagberg att vi ska sätta kustfiskarnas situation framför männi- skors hälsa, framför allt hälsan hos unga kvinnor och barn, när det gäller dioxinförgiftad strömming? Mi- chael Hagberg nämnde att all strömming inte är dioxinförgiftad i den graden. Det är alldeles riktigt. Men hur ska vi skilja den förgiftade från den mindre förgiftade? Det är stört omöjligt. Vad menar Michael Hagberg? Ska undantaget gälla på grund av kustfiskarnas arbetsmöjligheter? Ska inte hälsan alltid ställas först? Ska inte försiktig- hetsprincipen alltid ställas först? Vi kan hjälpa till med bidrag för att kunna genomföra ett stopp av strömmingsupptaget och ge yrkesfiskarna möjlighet till annat under tiden. Det viktigaste är väl hälsan, är det inte så?

Anf. 62 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Per Lager skulle kunna måla in mig i ett hörn om jag inte var uppmärksam. Det är glasklart att hälsan ska sättas först. Det är därför som vi har jobbat länge och krävt undantag från regeln långt innan den tillfälliga höjningen av dioxinhalterna i vissa fiskar i Östersjön har dykt upp. Det är därför vi vill ha en vetenskaplig grund och veta hur utveck- lingen går till. Det är därför vi jobbar aktivt med miljöpolitiska åtgärder på andra sidan Östersjön. Det är därför vi undersöker fiskarter. Vi har bara klarat av 25 % av de kontroller som ska genomföras. Det hoppas jag att Per Lager känner till. Vi har alltså 75 % kvar att göra. Vi kommer att kunna följa ut- vecklingen. Under den tiden är det oerhört viktigt att se till att folk inte slutar att äta fisk. Det är en hälso- fråga. Att äta fisk är viktigt för att man ska leva ett hälsosamt liv. Det är därför Konsumentverket gör en ordentlig informationssatsning som gäller intaget av fisk. Vi är oroliga för att folk ska sluta äta strömming på grund av att en andel av strömmingen i Östersjön har för höga dioxinhalter. Därför är det viktigt med breda informationssatsningar. Hälsan ska naturligtvis sättas främst.

Anf. 63 Per Lager (Mp)
Fru talman! Förgiftad strömming - dioxinström- ming - är inte livsmedel. Det hoppas jag att vi är överens om. Kostråd kan aldrig ge klara signaler. De går aldrig hem överallt. Därmed utsätter vi framför allt unga kvinnor och barn för detta. Det har vi inte rätt att göra. Försiktighetsprincipen borde sätta stopp för det tidigt. Jag vill ta upp den andra frågan som Michael Hagberg nämnde i sitt inlägg, nämligen moratoriet för kommersiell utsättning av GMO. Han menar att det skulle hindra utvecklingen. Men ett moratorium kan rädda oss från de oanade effekter som vi är rädda för. Med ett moratorium kan man ge utrymme för en undersökning av vad det handlar om i stället för att riskera att GMO hamnar i vår natur så att vi inte kla- rar av det sedan.

Anf. 64 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Den kontroll som vi har i vårt land av forskningen om genmodifierade produkter är god. Jag är glad över att vi i vårt lilla land i norra Europa sat- sar så stora resurser på forskning på det området. Skulle vi inte göra det var vi snart i händerna på de länder som inte alls har samma etik och moral för forskningen på området. Jag tror att Per Lager och jag är ganska överens om att vi då definitivt inte skulle kunna sätta tryck på producenterna att inte använda delar av den typen av produkter i livsmedel i framtiden. Vi har sett exempel på vad den multinationella livsmedelsindustrin har gjort för att modifiera produkter åt andra håll, på andra sätt och med andra inriktningar och vad det t.ex. har betytt i tredje världen. Därför tycker inte jag att det är rätt av oss i Sveri- ges riksdag att stanna utvecklingen av forskningen om genmodifierade produkter. Jag tror att den skulle göra det om vi skulle stödja förslaget. Miljöpartiet är stark motståndare till forskning på vissa områden men inte på andra.

Anf. 65 Caroline Hagström (Kd)
Fru talman! Jag ställde tidigare ett antal frågor till Michael Hagberg som jag tyvärr inte fick några svar på i hans anförande. I mitt anförande redogjorde jag bl.a. för det kryphål som finns i svensk livsmedel- slagstiftning som möjliggör att vi kan få in salmonel- lasmittat kött i Sverige. Michael Hagberg sade i sitt anförande att han sätter konsumenternas säkerhet främst. Jag tycker därför att det är viktigt med ett klargörande av vad som händer på den punkten i denna fråga. Vi måste täppa till det hål som finns i lagstiftningen så att vi inte riskerar att få in dessa kycklingprodukter i vårt land. Jag fick inte heller något svar på frågan om de neddragna budgetmedlen för bekämpningsprogram- met mot smittsamma husdjurssjukdomar. Vi har tidi- gare i utskottet talat om detta. Jag vet att vi är eniga om att det var olyckligt. Jag vet också att Michael Hagberg tycker att det inte var någon bra lösning att pengarna försvann. Därför skulle jag vilja ha ett svar på varför Mi- chael Hagberg och majoriteten inte går vårt förslag till mötes. Det kostar dessutom inte några pengar. Det handlar om att Jordbruksverket självt vill omfördela sina medel så att det kan fortsätta att bedriva dessa program som är så viktiga. De är inte minst viktiga för konsumenterna, Michael Hagberg. När det gäller Livsmedelsverkets ekonomiska si- tuation säger Michael Hagberg att han inte har någon insyn i dess ekonomi. Det borde Michael Hagberg ha. I de budgetunderlag som Livsmedelsverket under många år har skickat in till Jordbruksdepartementet har man visat på att medlen inte räcker. Michael Hagberg skyller det på att Livsmedelsverket tar egna initiativ. Det är väl bra. Litar inte Michael Hagberg på att Livsmedelsverket är expert på sitt område och vet vad det bör syssla med och vad som krävs just för att ge konsumenterna den säkerhet som Michael Hagberg talar om? Jag vill därför höra hur man kan tänkt att lösa den ekonomiska situationen för Livsmedelsverket, efter- som den är akut.

Anf. 66 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Det var väldigt vad Caroline Hagström i dag tar i när det gäller att värna om Livs- medelsverkets ekonomi. Det är klart att jag följer utvecklingen i Livsmedelsverket. Jag har stort förtroende för det arbete som Livs- medelsverket gör med att ordna internationella pro- gram och ge utbildning och information om livsme- delssäkerhet till medborgare och konsumenter. Men jag har när det gäller både Jordbruksverket och Livs- medelsverket ingen inblandning i hur de internt dis- kuterar och hur de internt prioriterar för att nå de mål som vi från regeringen och riksdag ger verken. Jag tycker också att det är tråkigt att Jordbruks- verket inte prioriterar den del som har med smådju- rens hälsa att göra. Vi kan naturligtvis ta en diskus- sion med Jordbruksverket om det. Är det så att det inte kostar några pengar för Jordbruksverket är det ännu lättare att ta en diskussion och höra vilken in- riktning vi ska ha. Vi kommer att få diskutera djurskydd, djurtillsyn, försöksdjur och annat redan under våren. Det kommer att finnas en möjlighet att ha en hearing med Jord- bruksverket för att höra vilken utveckling vi har på området. Det är möjligt att vi även ska göra det med Livsmedelsverket. Jag ser framför mig flera myndigheter inom andra utskottsområden som ofta diskuterar att de vill omp- rioritera. De har fått för lite anslag och är tvungna att ta till krafttag för att effektivisera verksamhet, osv. Det måste vi också ha med i bilden när vi diskuterar den offentliga kontrollapparaten och ser till att den ska vara så effektiv som möjligt. Vi måste hela tiden följa upp den delen. Jag t.ex. själv suttit med i skattemyndighetens styrelse i Sörmland. Vi har fått göra stora omställningar och annat för att effektivisera. Det kommer vi att få göra i fler myndigheter, och det ska vi göra.

Anf. 67 Caroline Hagström (Kd)
Fru talman! Det har nu uppstått en akut situation för Livsmedelsverket, Michael Hagberg. Från rege- ringens sida säger man att livsmedelssäkerhet är en prioriterad fråga. Vi talar om budgetmedel. Eftersom verket självt har gjort en hel del saneringar i sin eko- nomi om 4-5 miljoner borde det väl inte vara helt omöjligt att det skulle kunna få medel. Tycker Michael Hagberg att det är acceptabelt att vi ska få en sämre kontroll av t.ex. bekämpningsme- del i mat på grund av att Livsmedelsverket saknar pengar? Dess budgetmedel blir allt oftare öronmärkta till saker som beställs från oss i riksdagen. Det gäller inte minst speciella uppdrag när det gäller GMO och sjukdomar. Jag blir faktiskt lite upprörd när jag hör Michael Hagberg säga att Jordbruksverket inte prioriterar bekämpningen av sjukdomarna. Så är det naturligtvis inte. Det är ni från majoriteten som i ert budgetför- slag, som nu är accepterat av majoriteten i riksdagen, som inte prioriterar detta. Det har inte med Jord- bruksverkets prioriteringar att göra. Ni har dragit undan den möjlighet som det tidigare har haft att utföra det arbetet. Jag fick heller inget svar på frågan om salmonel- lakycklingen. Det skulle jag vilja ha.

Anf. 68 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Det var tre frågor. Jag ska fortsätta att svara. Jag sade inte att jag inte har förtroende för Jord- bruksverket. Vi får lyssna och läsa protokoll. Jag sade att vi kanske kan ta en diskussion med Jordbruksver- ket och höra vad det har för möjligheter att göra omp- rioriteringar för detta. Det är klart att vi ska kontrolle- ra bekämpningsmedelsrester i smådjur. Vi ska också kontrollera bekämpningsmedelsrester i våra grund- vatten. Det har med säkerhet att göra. Jag skulle också vilja ha en diskussion med Livs- medelsverket. Caroline Hagström och Kristdemokra- terna säger att det har effektiviserat sin verksamhet. Så långt in i Livsmedelsverkets verkställande ledning är jag inte att jag kan säga så. Jag vet inte hur långt det har gått i effektiviseringarna. Det vet Caroline och Kristdemokraterna. Då får vi möjlighet att lyssna på vad Livsmedelsverket har gjort och möjligen höra om det finns något mer att göra för att kunna ändra sig efter tidens gång. Vi har ett undantag för att hindra import av sal- monellasmittade kycklingar. Ändock har vi fått en och annan kyckling över gränsen som har varit sal- monellasmittad. Det är en brottslig handling av im- portören. Det kommer att fortsätta så länge vi har ett undantag. Jag hoppas att det inte ska räcka med ett undan- tag. Den livsmedelsmyndiget som ska inrättas ska jobba mot veterinärrådet. Den kanske kan jobba för att nå det mål som vi har så att vi får salmonellafritt kött i hela Europa. Då behöver inte heller Caroline Hagström få ont i magen när hon är på semester på Teneriffa. Den målsättningen har vi med livsmedel- smyndigheten. Jag tror att vi är på rätt väg. Vi vet hur vi har gjort i Sverige och kan plantera idéerna i resten av Europa.

Anf. 69 Ingvar Eriksson (M)
Fru talman! Michael Hagberg ser positivt på det gemensamma arbetet i EU på miljö- och livsmedels- området. Han talar t.o.m. om en spjutspets, och det låter ju bra. Om jag uppfattade det rätt hade Michael Hagberg en fråga till mig om resonemanget kring ekoproduk- tionen. Vill vi moderater lämna systemet med över- gångsstöd till förmån för produktionsstöd? Produk- tionsstöd finns redan utöver ekostödet som utgår till ekoproduktionen. Med nuvarande inriktning av ekostödet tycks regeringen vara inställd på att binda sig fast vid ett långsiktigt produktionsstöd - inte vi moderater. Då det gäller Livsmedelsverkets ekonomi delar jag helt och fullt Caroline Hagströms uppfattning att det är allvarligt med de aviserade neddragningarna vad gäller kontroll av kemikalierester i livsmedel. Jag tycker inte att beskedet från Michael Hagbergs sida har varit över sig. Dessvärre är det inte en och annan kyckling som har kommit hit med salmonella. Det kan vara fråga om hela sändningar. Det vill jag ha en utförligare förklaring till.

Anf. 70 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Visst har det funnits hela stora partier som har varit smittade. Det är fråga om en olaglig handling. Det är brottsligt. Det blir åtal. Jag är jätteorolig för detta. Salmonella är en av de värre, svåra magsjukdomarna vi kan få i vårt land. Den vill vi inte ha i Sverige och i Europa. Vi måste forska för att få bort smittan helt. Jag har inte, som tydligen Moderaterna och kd, den insikten i hur Livsmedelsverket organiserar sin ekonomi och verksamhet. Men jag är intresserad av - ännu mer intresserad när jag märker att Moderaterna har den insikten - att få träffa företrädare för verket och diskutera utvecklingen och hur vi ska slipa verk- tygen för att jobba för en starkare livsmedelssäkerhet.

Anf. 71 Ingvar Eriksson (M)
Fru talman! Michael Hagberg har tydligen inte följt mediernas rapporter om den senaste tidens avise- rade neddragningar förutsatt att Livsmedelsverket inte får mer medel för den nämnda kontrollen. Michael Hagberg tog till sig att det är mer rege- ringen än vi moderater som vill binda sig vid ett lång- siktigt produktionsstöd. Jag gläder mig åt att vi har samma uppfattning i fråga om att det är oerhört viktigt att salmonellakon- trollen skärps.

Anf. 72 Michael Hagberg (S)
Fru talman! När jag läser motionen, Ingvar Eriks- son, ser jag inte riktigt klart och tydligt åt vilket håll Moderaterna vill dra. Nu vet jag det. Nu ska vi dis- kutera vilken framtid vi ska ha när det gäller stöd för ekoverksamhet, miljöstöd och jordbrukspolitik och annan politik på lång sikt. Det arbetet sätter nu i gång. Det är bra att i inledningsskedet veta var de övriga partierna som kommer att vara med i arbetet finns. Visst har jag följt med i medierna om Livsme- delsverkets organisation och ekonomi. Det kan alla göra. Men jag har inte fått någon ingående djup före- dragning direkt från källan av han eller hon som har möjlighet att informera. Det ser jag fram emot att få, så att jag inte bara får mediedebatten till livs utan att jag får helheten till livs. Det är helheten som behövs för att kunna driva frågorna vidare. Det känns trygga- re än att bara läsa, höra på radio eller se på TV.

Anf. 73 Jonas Ringqvist (V)
Fru talman! Jag hade inte tänkt att begära replik på Michael Hagbergs anförande, men jag kunde inte låta bli. Han lyckades reta upp mig lite grann. Jag vill framför allt kommentera frågan om gen- manipulerade grödor. Michael Hagberg accepterar en kommersiell storskalig odling av genmanipulerade grödor trots att det tillståndssystem som vi kommer att ha är bristfälligt. Tiden för att godkänna en ny gröda för kommersiell odling kommer att räknas i månader. Den borde räknas i år. Jag undrar om Michael Hagberg kan garantera att vi som ett resultat av odling av genmanipulerade grödor inte får en oavsiktlig spridning av gener som vi inte vill ha ut i naturen. Kan Michael Hagberg garantera att genmanipulerade grödor inte har negati- va effekter på hälsan, vilket forskning har visat att de kan ha? Kan Michael Hagberg garantera den till- ståndsprövning som vi nu kommer att ha för kom- mersiell odling är tillräcklig? Det är rimligt att kunna kräva en sådan garanti, Michael Hagberg, med tanke på det ställningstagande hans parti och ett flertal andra partier här i kammaren kommer att göra i dag.

Anf. 74 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Vänsterpartiet och Miljöpartiet är väldigt skeptiska till utveckling av och forskning om dessa produkter. Ni kallar dem för genmanipulerade. Andra kallar dem för genmodifierade. Jag tror inte att de två partierna har sett att det har kommit fram posi- tiva delar i den tekniska branschen och i forskningen som har varit positiv för utvecklingen i världen. Det har vi sett. Det har jag sett. Det står jag för som min personliga uppfattning. De frågorna vill jag fortsätta att driva. Det finns saker inom den forskningen som har betytt oerhört mycket för miljöutvecklingen, som har gjort att vi kan använda mindre bekämpningsmedel och färre gifter i jordbruket. Forskningen har lett till bättre och effektivare livsmedel, till nytta för männi- skor som bor i vårt land och i andra länder. Vi har kommit långt i uppföljningen, och vi har kommit långt i forskningen. Men vi är inte ända framme. Men Jonas Ringqvist och Miljöpartiet är kanske ända framme. Då måste det bli svårt att t.ex. om fem år diskutera dessa frågor. Jag vet att utveck- lingen inom detta område och oerhört många andra områden inom forskningen kommer då att ha gått framåt. Det gäller att vi från myndigheternas sida har en kontroll för konsumenternas och medborgarnas trygghet.

Anf. 75 Jonas Ringqvist (V)
Fru talman! Vår avsikt är inte att stoppa utveck- lingen. Vi är inte kritiska mot odling för forskning utan vi kritiserar och vill ha ett moratorium för kom- mersiell storskalig odling. Det finns säkert möjlighet att utveckla tekniken inom olika områden. Jag är tveksam när det gäller jordbruket. Michael Hagberg pratar om utveckling, men i vems intresse? Är det industrins intresse, Monsantos intresse eller konsumenternas intresse? Jag tror knap- past att det är i konsumenternas intresse, för de efter- frågar inte de produkterna. Michael Hagberg pratar om att vi kan använda GMO för att minska världssvälten. Jag vet inte på vilket sätt genmanipulerade grödor minskar världssvälten när resultatet är att tusentals rissorter, lokalt anpassade efter lokala förutsättningar, slås ut. Vi kan se att transnationella företag med hjälp av patentmöjligheter och denna teknik skapar sig en totalkontroll över jordbruket genom att ha kontroll över utsädet, på insatsvarorna och på hanteringen av produkterna. Jag vet inte på vilket sätt transnationella företags makt över jordbruket gynnar den miljard människor som lever i svält eller under hotet av svält. Det skulle vara intressant om Michael Hagberg kunde förklara detta.

Anf. 76 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Det går att plocka fram avskyvärda exempel där vissa multinationella företag har miss- brukat jord, grödor och människor och bara har job- bat för vinstintresset. Jag ville inte nämna någon speciell produkt, men jag försökte diskutera utifrån min ideologiska utgångspunkt med Per Lager. Ska då dessa verktyg ges till de stora länderna med de stora resurserna, och ska vi och vårt förhål- landevis lilla land lägga oss platt? Vi forskar och utvecklar produkter i vårt land som kan användas i andra länder i framtiden. Ska vi lägga av med den forskningen? Jag är orolig att förslagen i motionen skulle innebära detta. Det är det förslaget jag vill lyfta upp. Vi är några från utskottet som har besökt Svalöf Weibull. Jag har varit där två gånger; först med hela utskottet under förra mandatperioden och sedan yt- terligare en gång tillsammans med några intresserade. När jag senast var där hade man kommit en bra bit på väg när det gäller forskning om modifiering av raps så att rapsbaggen inte ska tycka att det är mysigt att ge sig på rapsen. När man är färdig med den forsk- ningen tror man att det ska vara möjligt att få bort praktiskt taget allt gift som sprutas på rapsfälten mot rapsbaggen. Det ser jag som en bra genmodifierad produkt. Vi behöver färre gifter i jordbruket på grund av att resterna av bekämpningsmedel ökar i grund- vattnet. Kan den forskningen ge resultatet att det blir mindre gifter i grundvattnet tycker jag att det är ett bra resultat. Vi ska inte stoppa utvecklingen utan kontrollera den, följa upp den och ställa krav på den både natio- nellt och internationellt. Det tror jag är framtidens melodi. Jag skulle också vilja yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de motioner som inte har fått tillräcklig majoritet.

Anf. 77 Lars Lindblad (M)
Fru talman! Alla människor behöver mat, oavsett om de är köttätare, vegetarianer, veganer, fruktianer, glutenallergiker eller, som det heter på skånska, bara är små i maten. Konsumenterna blir mer och mer intresserade av vad de stoppar i sig. Kraven ökar på säker mat. Kraven ökar på god djurhållning. Kraven ökar på konsumentvänliga produkter. Fler och fler intresserar sig för hur maten framställs och för var maten framställs. Behovet av att livsmedelsproducenter och föräd- lingsindustri följer konsumenternas krav och behov är stort, inte minst på en alltmer fri världsmarknad. Den som inte klarar av att svara mot efterfrågan eller ga- rantera kvalitet överlever inte i den hårda konkurren- sen. Vinnaren i denna kamp är framför allt konsu- menten. Producenter och butiker måste anpassa sig efter konsumenternas krav och pressa priser - annars vänder sig konsumenterna till en annan producent eller en annan butik. Förvisso finns det mycket att ta tag i när det gäller konkurrensen inom dagligvaru- handeln, men producentledet är i högsta grad konkur- rensutsatt. Svensk livsmedelsindustri är av mycket hög kva- litet internationellt sett. Den är också en mycket vik- tig del av det svenska näringslivet och sysselsätter ett stort antal människor. I Skåne, som är Sveriges livs- medelscentrum, finns 45 % av landets livsmedelspro- ducenter. I Skåneregionen har sektorn en stor bety- delse. Enligt SCB - Statistiska centralbyrån - är så stor del som 12 % av arbetskraften sysselsatt inom livsmedelssektorn. Räknar man vidare får man fram siffror som visar att uppåt 18-20 % av skåningarna är direkt eller indirekt sysselsatta i livsmedelssektorn. Den har alltså en mycket stor betydelse. Fru talman! Livsmedelsnäringen genomgår för närvarande stora förändringar. Det gäller såväl natio- nellt som internationellt. I Sverige har förändrings- processen snabbats på av medlemskapet i EU. Med- lemskapet förändrade den svenska livsmedelsmark- naden från att vara en nationellt skyddad marknad till att vara en marknad där näringens företag befinner sig i internationell konkurrens. Detta ställer krav på företagen att utveckla sär- präglade produkter med höga förädlingsvärden. Detta kan åstadkommas dels genom att produktutveckling- en formas av konsumenternas krav, dels genom ut- vecklingen av ny teknik, design och marknadsföring, så att de nya produkterna lockar fram vissa specifika kundgruppers behov. Dessutom krävs mer utveckling av ny teknik och informationsöverföring. I utredningen SOU 1997:167, En livsmedelsstra- tegi för Sverige, beskrivs det jag har sagt om livsme- delssektorns omställning och expansion i ett europe- iskt perspektiv. Utredningen formulerar förslag till ett samlat nationellt forsknings- och utvecklingsprogram. Ett antal insatsområden lyfts fram. Kärnan i förslaget är ett program med industriella samverkansprojekt som behandlar frågeställningar från hela livsmedels- kedjan. För att täcka otillräckligt bearbetade områden fö- reslås i utredningen tre kunskapshöjande program gällande konsument- och marknadskunskap, process- och produktionsteknik samt kunskaper för framta- gande av innovativa produkter. Den del som berör process- och produktionsteknik har redan lett till investeringen i "Framtidens livsme- delsfabrik" i Göteborg. Dock kvarstår behovet av program på två andra områden. Under allmänna motionstiden motionerade jag tillsammans med mina skånska moderata kolleger här i riksdagen om en ökad satsning inom livsmedels- forskningen, i enlighet med det jag tidigare sagt. Det var därför mycket glädjande att vårt parti, Moderater- na, ställde sig bakom vår motion i utskottet. Man ställer sig även bakom motionen här i kammaren, som Ingvar Eriksson redan har nämnt. Men det är lika tråkigt att socialdemokraterna och riksdagsmajorite- ten inte inser behovet av detta. Man väljer att avslå vår motion. Fru talman! Skåne befinner sig mitt i fokus för tillskapandet av Öresundsregionen och utgör tillsam- mans med Danmark ett av de mest spännande och expansiva livsmedelsklustren i Europa. Skåne är, som tidigare nämnts, centrum för svensk livsmedelsin- dustri. 45 % av landets livsmedelsproducenter är baserade i regionen. Danmark är i relativa termer den största livsmedelsexportören i världen. Regionens historiska position som livsmedels- centrum för två länder förklarar närvaron av företag inom nästan alla led i livsmedelskedjan och dess stödjande funktioner vad gäller förpackning, lagring, distribution och maskinutveckling. Inom vissa områ- den har företagen utvecklats från ledande nationella företag inom respektive verksamhetsområden i Sveri- ge och Danmark till stora ledande internationella företag. Att det bildats livsmedelskluster i regionen kan förklaras med nödvändigheten av att utveckla speciell kompetens inom jordbruksforskning, industriell forskning och utveckling för att företagen ska bli ledande inom sina områden på den internationella marknaden. Det gäller såväl förädlingsindustrin som förpackning och lagring samt distribution. I Skåne finns stora nationella och internationella företag inom livsmedelssektorn, med starka enheter för forskning och utveckling. Med lokalisering av universitet och högskolor med särskild inriktning på och intressen inom livsmedelsområdet, och med ett upptagningsområde på mer än tre miljoner människor i Öresundsregionen, borde Skåne vara den bästa lo- kaliseringen för ökade satsningar inom livsmedels- forskningen. Genom närheten till stora industrier representerande hela kedjan inom livsmedelsnäring- en, från odling till marknadsföring och försäljning, är förutsättningen att uppfylla de kriterier som angavs i utredningen SOU 1997:167 gynnsamma. Fru talman! Behovet av mera livsmedelsforskning är tydligt. Den nämnda utredningen pekar ut behovet av ökad forskning inom konsument- och marknads- kunskap och kunskaper för framtagande av innovati- va produkter. Skåne borde vara den bästa lokalise- ringen av en sådan satsning.

Anf. 78 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! För en stund sedan ägde det här rum ett viktigt meningsutbyte mellan Per Lager, Miljö- partiet, och Socialdemokraternas Michael Hagberg kring den viktiga födan strömming. Lars Lindblad kom inte in på de frågorna. Jag skulle vilja veta, fru talman, om Lars Lindblad delar socialdemokraternas uppfattning att vi får finna oss i att äta dioxinförgiftad fisk av hänsyn till yrkesfiskarna och av det skälet att vi också kan komma åt icke förgiftad fisk.

Anf. 79 Lars Lindblad (M)
Fru talman! I vanliga fall brukar man begära re- plik med anledning av något som sagts i anförandet. Det känns som att denna fråga ligger att par tusen mil ifrån mitt anförande. Men jag ska passa på, när Ha- rald Nordlund ändå har ställt frågan till mig, att svara. Jag tror att det finns en stor konsensus mellan oss och socialdemokraterna - det gäller egentligen hela riksdagsmajoriteten - i denna fråga, med tanke på hur vi har agerat i t.ex. EU-nämnd. Jag håller inte med om den tolkning som Harald Nordlund gjorde av Michael Hagbergs redovisning av var han står i dioxinfrågan. Jag tror att vi ska iaktta försiktighet. Livsme- delsverkets rekommendationer innebär att kvinnor i fertil ålder ska hålla nere sin konsumtion av Östersjö- fisk. Man har även vissa restriktioner som gäller människor i övrigt. Jag delar helt och fullt den hållning som Statens livsmedelsverk står för och den hållning som Sverige har haft i EU.

Anf. 80 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Jag ställde frågan mot bakgrund av att den i högsta grad är aktuell. Vi hade en hearing i går då vi hade anledning att beröra den här typen av frå- gor. Detta har också berörts vid flera tillfällen här i dag, så jag menar att det var viktigt att få veta var Moderaterna står i frågan. I det anförande som jag hänvisar till sades det att man från svensk sida inte har velat gå med på förbu- det av det skälet att det skulle drabba yrkesfiskarna. Dessutom hör det till saken att det finns strömming som inte är förgiftad. Det var ganska exakt vad som sades i anförandet. Men, fru talman, jag har fått svar på frågan om Moderaternas syn på förgiftad strömming och huru- vida den kan användas som föda.

Anf. 81 Lars Lindblad (M)
Fru talman! På något vis känns det som att jag är tvungen att bemöta det som Harald Nordlund sade även denna gång. I grunden, Harald Nordlund, är det farligt att leva. Allting vi gör och allting vi äter och stoppar i oss är mer eller mindre farligt. Allting är giftigt. Det handlar bara om vilken dos man utsätts för och vilken kon- centration det är. Därför är det viktigt att man ser skalan i detta. Det är klart att man skulle kunna diskutera om alla farliga saker som man kan tänkas göra skulle förbju- das. I så fall borde man med hänsyn till cancerrisken och annat förbjuda rökning i det här sammanhanget, men det har vi valt att inte göra. Så någonstans tycker jag att vi som är liberalt sinnade borde se vad som är människors ansvar och vad som är statens ansvar att förbjuda. Vissa saker är farliga att äta i större mäng- der. Andra saker är mindre farliga att äta i större mängder. Det här är komplicerade frågor, och det är oerhört viktigt att vi följer dem väldigt noggrant. I nuläget känner inte vi moderater att det finns någon anledning att ändra den svenska hållningen i den här frågan, men det kanske kommer forskningsrön som förändrar den hållningen.

Anf. 82 Anders Karlsson (S)
Fru talman! För närvarande genomgår livsme- delsindustrin stora förändringar. Det gäller såväl nationellt som internationellt. I Sverige har föränd- ringsprocessen accentuerats av medlemskapet i EU, som förändrat den svenska livsmedelsmarknaden från en nationellt skyddad marknad till en marknad där näringens företag befinner sig i en internationell kon- kurrens. Detta ställer stora krav på företagen att utveckla särpräglade produkter med höga förädlingsvärden. Det kan också åstadkommas genom produktutveck- ling och utveckling av ny teknik, design och mark- nadsföring så att de nya produkterna tillgodoser spe- cifika kundgruppers behov. Förutom en marknadsorientering av produkterna krävs att företagen på ett bättre sätt än hittills kan nyttja teknologi för marknadsföring och informa- tionsutbyte samt ta till vara de teknologiska möjlig- heter som är under stark utveckling vad gäller mark- nadskommunikation, förpackningar och logistik. Fru talman! Skåne som befinner sig mitt i fokus för skapandet av en Öresundsregion utgör tillsam- mans med Danmark en av de mest expansiva och spännande livsmedelsklustren i Europa. Med ett upptagningsområde om mer än tre miljoner männi- skor i Öresundsregionen är Skåne utan tvekan den bästa lokaliseringen för ett livsmedelsforskningsin- stitut - ett institut som kan vara av såväl regionalt som nationellt och internationellt intresse. Den ökade internationaliseringen innebär att svenska livsmedelsföretag i ökad omfattning kommer att arbeta på många olika marknader. Det gör det angeläget att studera hur olika konsumentgrupper utomlands upplever och använder mat, livsmedlens och måltidernas sociala och kulturella roll. Detta understryks också i SOU 1997:167 En livsmedels- strategi för Sverige. Fru talman! I svaret i Miljö- och jordbruksutskot- tets betänkande 2001/02:MJU5 hänvisas till de lokala tillväxtavtalen. Jag vill därför kort nämna att Skåne får drygt 9 miljoner kronor från staten i regionala utvecklingsmedel. Samtidigt satsar regionen 22 mil- joner. Totalt finns det alltså 31 miljoner per år för att genomföra tillväxtavtalet. De 9 miljonerna räcker alltså inte långt när det krävs i storleksordningen 50 miljoner kronor under institutets första år. Det finns alltså inga förutsätt- ningar för att genomföra projektet om inte staten bidrar med finansiering utöver det som finns i det regionala utvecklingsanslaget för Skåne. Fru talman! Till sist vill jag och min medmotionär Ronny Olander göra riksdagen uppmärksam på att det regionala tillväxtavtalet för Skåne inte är någon lös- ning när det gäller inrättandet av ett livsmedelsinstitut i Kävlinge kommun.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-02-06
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 10, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Märkning av livsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ219 yrkande 1, 2001/02: MJ496, 2001/02:MJ518 yrkande 5, 2001/02:MJ520 yrkande 18 och 2001/02:MJ526 yrkande 11.
    2. Märkning av nötkött

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår 2001/02:MJ475 och 2001/02:MJ520 yrkande 21.
    3. Märkning av hormonkött

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ526 yrkande 9.
    4. Miljömärkning av fiske m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ302 yrkandena 5 och 6 samt 2001/02:MJ370 yrkande 8.
      • Reservation 1 (v)
      Ledamöternas röster
    5. Dioxinhalter i fisk
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ370 yrkande 14 och 2001/02:MJ422 yrkande 7.
      • Reservation 2 (v)
    6. Märkning av produkter innehållande GMO

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår 2001/02:MJ434 yrkande 1, 2001/02:MJ498 delvis, 2001/02:MJ515 yrkande 13, 2001/02:MJ518 yrkandena 10 och 11 samt 2001/02:MJ528 yrkande 2.
      • Reservation 3 (v)
      • Reservation 4 (mp)
    7. Mervärdesmat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ219 yrkande 14.
    8. En gemensam livsmedelsmyndighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ219 yrkandena 3 och 4, 2001/02:MJ526 yrkandena 7 och 8 samt 2001/02:U301 yrkandena 46 och 47.
      • Reservation 5 (fp)
      • Reservation 6 (c)
    9. Lokalisering av livsmedelsmyndigheten
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion motionerna 2001/02:MJ213 och 2001/02: MJ520 yrkande 20.
      • Reservation 7 (m, c, kd)
    10. Småskalig livsmedelsproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ219 yrkandena 10 13, 2001/02:MJ237 yrkandena 3 och 4, 2001/02:MJ343 yrkande 8, 2001/02:MJ371 och 2001/02:N27 yrkande 9.
      • Reservation 8 (m)
      • Reservation 9 (c, kd)
      Ledamöternas röster
    11. Mobila slakterier
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ301 yrkande 5, 2001/02:MJ338 yrkande 19, 2001/02:MJ429 och 2001/02:MJ518 yrkande 13.
      • Reservation 10 (v)
    12. Djurskyddstillsyn vid slakterier
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ301 yrkandena 1-3.
      • Reservation 11 (v)
    13. En nationell kommitté för säkra och sunda livsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ219 yrkande 2.
    14. Livsmedelsproduktionens miljö- och hälsoeffekter m.m.
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ422 yrkande 9.
      • Reservation 12 (v)
    15. Livsmedelskontroll m.m.
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ219 yrkandena 5 och 7.
      • Reservation 13 (c)
    16. Livsmedelstillsynens organisation

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ219 yrkande 8, 2001/02:MJ272 och 2001/02:MJ497.
      • Reservation 14 (c)
      • Reservation 15 (mp)
    17. Salmonella

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ219 yrkande 6.
    18. Livsmedelsforskning
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ368 och 2001/02:MJ433 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 16 (m, kd)
    19. Ekologiska livsmedel m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ515 yrkandena 4 och 11 samt 2001/02:MJ526 yrkande 10.
      • Reservation 17 (v)
      • Reservation 18 (mp)
      • Reservation 19 (fp)
      Ledamöternas röster
    20. Försiktighets- och substitutionsprincipen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ434 yrkande 2, 2001/02: MJ519 yrkande 14, 2001/02:MJ528 yrkande 1 och 2001/02:K426 yrkande 31.
    21. Genteknik
      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ418 yrkandena 6 och 7, 2001/02:MJ443 yrkandena 1 3, 2001/02:MJ498 delvis, 2001/02:MJ528 yrkande 5, och 2001/02:So635 yrkande 3.
      • Reservation 20 (mp)
    22. Moratorium

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ422 yrkande 8, 2001/02:MJ515 yrkande 12 och 2001/02:MJ518 yrkande 9.
      • Reservation 21 (v, mp)
      Ledamöternas röster