Löneskatter för enmansföretag

Fru talman! I dag är det en och en halv miljon svenskar som inte går till något arbete. Och det är inte de som har semester eller är föräldralediga, utan de som faktiskt saknar ett arbete. Trots mycket goda konjunkturer är det orimligt många människor som ställs utanför arbetsmarknaden. Många av dem som står utan arbete skulle vilja arbeta om möjligheten bara gavs. Särskilt oroväckande är den höga ungdomsarbetslösheten som uppskattas vara uppemot en tredjedel av alla ungdomar mellan 16 och 24 år. 20 % av de nyutexaminerade akademikerna är arbetslösa, visar en undersökning av Jusek. När skolavslutningar och examen nu närmar sig riskerar vi att det blir ännu många fler ungdomar som står utanför arbetsmarknaden. En annan sida av detta är en svag företagsutveckling i Sverige. Det går bra för stora företag och företag i vissa branscher, men ser man till andelen som försörjer sig på företagande är den betydligt lägre i vårt land än i flertalet europeiska länder. Det förslag vi nu ska debattera är regeringsmajoritetens förslag till hur företagarklimatet ska förbättras och hur det ska bli mer attraktivt att anställa. Förslaget innebär att soloföretag, det vill säga egenföretagare, ska kunna anställa en person utan arbetsgivaravgift under högst ett år eller till ett maximalt belopp av 51 600 kr. Lönen måste då också vara under 25 000 kr. Fru talman! Förslaget är alltför blygsamt för att ge de önskade effekterna. Erfarenheten visar att åtgärder som ska ha effekt måste vara långsiktiga och inte omgärdade av finsnickrade begränsningsregler. Det är ett mycket försiktigt förslag, precis som majoriteten själv beskriver det i betänkandet. Det mest positiva man kan säga är att förslaget möjligen antyder att regeringsmajoriteten faktiskt anar att bristen på arbete och företagande utgör ett oroväckande stort problem och att höga arbetsgivaravgifter är en del av problemet. Allianspartierna har föreslagit avslag på regeringsförslaget då vi anser att det behövs helt andra åtgärder och en ny politik för att vända utvecklingen och svara upp mot de två problem som kanske är de största politiska utmaningarna i Sverige, att få fler i arbete och skapa ett bättre klimat för företagande. Regeringsförslaget är ett förslag för att fullfölja det förslag som regeringen lade fram redan i budgeten i höstas. Inte förrän nu kommer det konkreta förslaget, och någon utveckling har inte skett sedan dess. Nej, regeringen tycks nöjd med situationen. Karakteristiskt är att vi i förra veckan kunde läsa intervjuer med statsministern där han förklarade att ungdomsarbetslösheten inte var något större problem och där han med tillförsikt förklarade att de arbetslösa ungdomarna hur som helst snart skulle bli färre. Ett liknande budskap refereras från förstamajtalen. Fru talman! Vi i alliansen blir inte lugnade av statsministerns uttalanden, utan vi har oförtrutet arbetat vidare med att utarbeta olika möjliga lösningar för att vända utvecklingen. I går presenterade alliansen ett långtgående gemensamt förslag för sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstenäringar för att få i gång tjänstesektorn som betyder många arbeten. Det innebär en mycket stor potential eftersom tjänstesektorn är betydligt mindre utvecklad i vårt land än i andra EU-länder. Det innebär att vi redan har ett utvidgat förslag jämfört med det som finns i vår första reservation i detta betänkande. Arbetsgivaravgiften är en osynlig skatt på arbete som gör det dyrt att anställa och som gör att många företagare tvekar att anställa. I betänkandet behandlas ett antal motioner om sänkta arbetsgivaravgifter, där det i många fall pekas på snedvridande effekter eller verksamheter som särskilt hindras eller inte blir möjliga på grund av denna för många dolda löneskatt. Vi moderater har i en reservation pekat på att småföretag betalar en för hög avgift för sjukförsäkringen om man ser till att dessa företag har en betydligt lägre sjukfrånvaro jämfört med större företag. Ett mer försäkringsmässigt synsätt borde utredas. Och minskade kostnader för sjukförsäkringen och färre sjukskrivna borde också medföra minskade avgifter för småföretagen. Vi har också pekat på grundläggande principer om likabehandling för ideellt arbete. I dag är det bara visst ideellt arbete, nämligen i idrottsföreningar, som är befriat från arbetsgivaravgifter när det gäller mindre ersättningar. I en motion tas det upp att det i praxis görs skillnad på arbetsgivaravgift för svenskar och utlänningar som ägnar sig åt bärplockning. Utländska och svenska bärplockare ska givetvis behandlas lika, vilket också sägs i majoritetstexten. Vi i alliansen vill sänka arbetsgivaravgifterna, men inte bara för en kort tid för enmansföretag. Vi vill satsa rejält med sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstenäringar som betyder massor av nytta och möjligheter till mängder av nya arbeten. Alldeles för många står utanför arbetsmarknaden. Äldre har svårt att få arbete, och vi föreslår att arbetsgivaravgiften tas bort för dem som är över 65 år och vill fortsätta arbeta. Många sjukskrivna, arbetslösa eller förtidspensionerade behöver en andra chans. Vi vill skapa nya möjligheter genom nystartsjobb där arbetsgivaravgifterna tas bort för dem som varit arbetslösa eller sjukskrivna under lång tid. Arbetsgivaravgifterna ska nedsättas under lika lång tid som man varit borta från arbete, men under högst fem år. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet, men jag står givetvis bakom alla andra moderata reservationer.

Fru talman! Arbete är grunden för välståndet i varje samhälle. Ju mer arbete som utförs i Sverige och ju effektivare det arbetet kan utföras, desto mer resurser skapas för både privat konsumtion och för skattefinansierad välfärd. För att uppnå detta måste fler företag startas, och fler företag måste våga och vilja anställa medarbetare. Nutek beskriver att minst 10 000 fler företag om året måste startas för att man ska få en rimlig återväxt och för att man ska kompensera för de arbetstillfällen som försvinner från de större industriföretagen. Under en konjunkturförbättring brukar människor som tidigare stått utanför arbetskraften komma tillbaka till arbetsmarknaden. Så har inte skett nu. I stället har alltfler lämnat arbetsmarknaden som traditionellt arbetslösa, som ofrivilligt förtidspensionerade, som studerande som egentligen hellre vill jobba och så vidare. Hela situationen är allvarlig, men mest allvarlig är ändå ungdomsarbetslösheten. Många bedömare delar den uppfattningen. Och förslag har kommit bland annat från regeringens egen utredare om att extraordinära insatser bör göras just för att ge ungdomar bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av det totalt bekymmersamma läget med stora utanförskap visar ett flertal undersökningar att arbetslösheten blir en av de viktigaste valfrågorna för väljarna. Att statsministern inte ville tala om det på första maj kan jag möjligen förstå. Men att påstå att skälet till tystnaden är att arbetslösheten inte skulle vara aktuell att diskutera i valrörelsen tycker jag är magstarkt. Det visar ett visst förakt inför de människor som fortfarande väntar på att få ett riktigt jobb. Fru talman! Det behövs sänkta arbetsgivaravgifter, det behövs nystartsjobb, och det behövs jobb- och utvecklingsgaranti. Det behövs också förändringar för att underlätta för arbetsgivare att behålla alternativt anställa äldre arbetskraft. Dels behövs den erfarenheten på arbetsmarknaden, dels måste den som vill fortsätta sitt yrkesliv efter att de fyllt 65 år få en chans att göra det. Det kan naturligtvis behövas en viss anpassning av arbetstider, arbetsmiljö och så vidare. Men i det sammanhang som vi diskuterar i dag handlar det om att slopa arbetsgivaravgiften med undantag av pensionsavgiften. Det är något som vi från allianspartierna föreslår som ett exempel på vad man kan göra för att behålla och också anställa äldre arbetskraft. Fru talman! Jag ska säga några ord om regeringens proposition och utskottsmajoritetens ställningstagande. Man förstår verkligen att det är under galgen som detta förslag har tagits fram. Det går att läsa tydligt mellan raderna. Utskottsmajoriteten betonar att nedsättningen av arbetsgivaravgiften ska vara temporär och avse en begränsad krets av avgiftsskyldiga. Det är med stor förvåning som utskottsmajoriteten konstaterar att Sverige har en förhållandevis liten andel företagare med erfarenhet av att ha haft någon anställd. Vad kan det månne bero på? Kan det möjligen vara så att med alla regelverk och åtaganden avstår arbetsgivare från att ta den risk som det skulle kunna innebära att anställa? Man förstår att det kostar på för regeringen och utskottsmajoriteten att tvingas erkänna att sänkta arbetsgivaravgifter kan underlätta för nya jobb. Tyvärr är den förändring som man nu föreslår alltför begränsad för att anses tillräcklig. Det blir helt enkelt inte tillräcklig effekt för att få fram alla de nyanställningar som Sverige behöver. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Fru talman! Det är märkligt att vi än en gång konstaterar att regeringen inser värdet av en sänkt arbetsgivaravgift och att man kan skapa incitament för arbete genom att sänka arbetsgivaravgiften. Det framgår med all önskvärd tydlighet i föreliggande förslag. Då förvånas jag över - och tillåter mig att uttrycka det - att man inte gör detta lite mer permanent och också lite generöst sträcker ut handen till lite fler grupper i vårt samhälle. Det borde vara en rimlig tanke bakom detta förslag att detta permanentas och att vi då också finge möjlighet för företag som redan i dag har anställt folk. Det är logiskt med en sänkning av arbetsgivaravgiften. Därför är det så oroväckande att vi i dag har en och en halv miljon människor som de facto inte går till jobbet. Många av dessa människor skulle gärna se att det fanns en arbetsplats för dem. Tyvärr är det många som naturligtvis är sjukskrivna och arbetslösa av olika skäl, vilket vi måste respektera. Därför tycker jag att det vore rimligt att vi finge en permanentning av detta förslag som regeringen ändå lägger fram och som är lite tafatt eftersom det har så tydliga begränsningar. Jag skulle vilja fråga Mariann Ytterberg hur hon ser på detta förslag som eventuellt ska avbrytas redan efter ett år. Jag funderar också på om det är skillnad mellan företag som har noll anställda, alltså där det bara är företagaren själv som bedriver arbetet, och företag som har flera anställda. Skulle det inte vara tänkbart och rentav enklare för ett företag med en, två eller tre anställda att anställa ytterligare en person eftersom man redan har rutiner med arbetsgivaravgifter och system för att ta vara på personal? Jag tror att vi lurar oss själva och biter oss själva i svansen när vi går ut med sådana här förslag från riksdagen. Därför vädjar jag till regeringspartiet och stödpartierna att överväga att i stället stötta det förslag som finns inte minst i reservation 2 under punkt 2 och som jag yrkar bifall till. Jag yrkar även bifall till reservation 7. Därmed skulle jag, fru talman, vilja gå över till reservation 2 där det talas om nystart inte minst för ungdomar. Man möter dagligen många människor under 30 års ålder som önskar att de hade möjlighet att komma till en arbetsplats. I går var ett antal av oss riksdagsledamöter i Malmö och debatterade. Där var naturligtvis frågan om jobben en av de viktigaste frågor som ställdes till oss. Svaret är att det i dag inte finns någon bra lösning för ungdomar som studerat, hur arbetsgivare ska bli stimulerade att anställa dem och därmed plocka ut dem från arbetslöshet. Det ger en felaktig signal om en ung människa inte får den rätta inriktningen - att gå till arbetet, försörja sig själv och vara med och bygga den välfärdsordning som vi har i vårt land Sverige. Det är ganska logiskt att ju fler människor som är borta från arbetsmarknaden desto dyrare blir det att täcka upp välfärden. Det kunde därför vara intressant att höra om Mariann Ytterberg kan försvara det på något sätt och säga motsatsen, alltså att ju fler människor som är i bidrag desto bättre är det för Sverige. Det kan det väl ändå inte vara, och därför måste vi på något sätt stimulera till att ännu fler människor anställs i vårt land. Jag vill referera till det aktiva förslag som alliansen presenterade i går och som även tidigare talare refererat till. Avslutningsvis, fru talman, vill jag nämna något om det halva basbeloppsundantag som vi har inom idrottsvärlden. Allra helst skulle jag vilja att vi inte hade något sådant specialundantag eftersom det ger en lite felaktig signal då det inte är pensionsgrundande. Men nu har vi det halva basbeloppet för idrottsledare och därför vill jag fråga Mariann Ytterberg hur man från det socialdemokratiska partiet försvarar det faktum att man kan plocka ut en liten grupp, som gör ett stort och betydelsefullt arbete för barn och ungdomar i vårt land, samtidigt som man fullständigt nonchalerar de grupper som företräder kulturella organisationer, kyrkliga organisationer, scoutorganisationer - ja, listan kan göras lång. Vad ska vi säga till dem när vi möter dem? Ska vi säga att nej, ni ska inte ha någon fördel från er arbetsgivare utan ni ska surt betala skatt även om ni kanske bara har ett halvt basbelopp i inkomst? Det skulle vara intressant att höra hur man ser på denna avgränsning. Om vi ska uppmuntra ungdomar att komma ut i arbetslivet borde vi i så fall också låta det halva basbeloppet komma ännu fler organisationer och grupperingar i vårt samhälle till del. Kristdemokraterna har flera reservationer i betänkandet, och i framför allt reservation 7 har vi påtalat behovet av att se över dessa frågor och även kräva av regeringen att få ett bredare stöd så att det halva basbeloppet ska gälla. Låt oss få en öppen och ärlig debatt om de här frågorna när vi kommer till replikerna.

Fru talman! Jag börjar mitt anförande med att yrka bifall till reservation nr 2. Jag står givetvis bakom alla reservationer där jag finns med, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till denna reservation. I dag när vi debatterar en förändring vad gäller arbetsgivaravgifter för att stimulera enmansföretagare att vilja anställa en person i sitt företag pågår presskonferenser runtom i landet där företrädare för allianspartierna presenterar våra egna budgetmotioner och också den gemensamma alliansmotionen som vi för första gången i svensk historia skrivit som svar på regeringens och dess samarbetspartiers vårbudget. De förslag som presenteras i dessa motioner kommer att debatteras senare i riksdagen. Jag kan dock inte låta bli att nämna några frågor som lyfts fram i dessa motioner, eftersom våra reservationer i SfU11 i stora drag stämmer med förslagen i motionerna. Fru talman! Regeringens förslag om nedsättning av löneskatterna ska gälla under ett år för de enmansföretagare som anställer sin första anställda. Men det ska inte gälla alla enmansföretagare, och ett stort antal företag kommer därför inte att ha nytta av denna nedsättning av löneskatterna bland annat inom sektorerna jordbruk, vattenbruk, fiske och transport. Dessutom ska denna sänkning gälla under, som vi ser det, alldeles för kort tid. Anna Lilliehöök har redan presenterat våra förslag och jag ska därför inte upprepa det som finns i alliansmotionen. Fru talman! När Sverige under en högkonjunktur fortfarande har en alldeles för hög arbetslöshet finns det anledning att verkligen sätta in alla tänkbara åtgärder för att öka arbetstillfällena i landet. Det allra mest oroande är att arbetslösheten är rekordhög bland våra ungdomar och bland våra nya svenskar. Här har vi allianspartier ett förslag om så kallade nystartsjobb. Det råder ingen tvekan om att Sveriges höga arbetsgivaravgifter är ett problem både när det gäller möjligheter att skapa nya jobb och i den internationella konkurrensen. Det är kostnaderna för arbetskraften som gör att många företagare tvekar att anställa. Det är extra viktigt att stimulera företagen att anställa personer som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Många utvärderingar visar att sänkta arbetsgivaravgifter kan vara en väg in i reguljär sysselsättning för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. I många länder i Europa, bland annat Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien, har riktade skattelättnader införts för att minska arbetslösheten, och med gott resultat. Därför föreslår allianspartierna att arbetsgivaravgifterna för privata arbetsgivare tas bort när personer som under mer än ett år erhållit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller socialbidrag får ett arbete. Nedsättningen av avgiften ska gälla under lika lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock under högst fem år. Skatterabatten ska kunna förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning. Vårt nystartsförslag ska också gälla för ungdomar mellan 20 och 24 år som varit arbetslösa under minst sex månader. Det ska även gälla för nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare, då under högst ett år. Fru talman! Den genomsnittliga pensionsåldern har under många år sakta men säkert sjunkit, och förvärvsfrekvensen för äldre som uppnår pensionsåldern är låg. Det finns olika skäl till detta, men vi vet att det finns många som med stor sorg lämnar sin arbetsplats när de fyller 65 år. Vi anser att det är viktigt att de som uppnår pensionsåldern, och som vill, får möjlighet att arbeta längre än i dag. De utgör ofta en betydande kunskaps- och arbetskraftsreserv som det är viktigt att vi tar till vara. För att stimulera företagen att anställa och behålla äldre arbetskraft anser vi att den särskilda löneskatten ska tas bort för arbetskraft som fyllt 65 år. Slutligen, fru talman, behandlas i detta betänkande några motioner från den allmänna motionstiden. Det gäller avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar. Vi i Centerpartiet tycker att det är viktigt att ledare som ställer upp och på sin fritid arbetar inom olika verksamheter som berikar fritiden särskilt för barn och ungdomar ska behandlas lika. Den som arbetar ideellt som ledare inom idrottsrörelsen kan under ett år erhålla en ersättning på ett halvt basbelopp som är befriad från arbetsgivaravgift. Vi anser att alla ledare, oavsett inom vilken organisation de arbetar, ska kunna få del av denna förmån. Det är ett rimligt krav att samma regler ska gälla alla ideella verksamheter inom föreningslivet i Sverige. Därför hoppas vi att en borgerlig regering efter höstens val återkommer till riksdagen med förslag med den innebörden.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. Propositionen är ett samarbete mellan s, v, och mp. Som vi hört handlar den om att regeringen föreslår en ny lag om särskild beräkning av löneskatten för soloföretag som anställer en person. Förslaget innebär att man endast ska betala ålderspensionsavgift på ersättning till den anställde. Och man gör detta för att det är en så hög tröskel för enmansföretagare när det gäller att anställa den första. Erfarenheterna visar att man, när den första väl är anställd, blir mer positiv till att anställa fler. Samtidigt är det väldigt viktigt att behålla symmetrin mellan sociala avgifter och förmåner, det vill säga sambandet mellan arbetsgivarens skyldighet att betala avgifter på en ersättning och de förmåner som den anställde får rätt till på grund av ersättningen. Men regeringen uppfattar att behovet av stöd till småföretagandet och sysselsättningen är så angeläget att man i en begränsad omfattning kan göra avsteg från principen. Vi hörde att det här börjar gälla den 1 juli. Det kommer att gälla under 2006 och 2007, under ett år för en anställd. Vi har här hört lite grann om de här reglerna. Att reglerna och den här begränsningen ser ut som de gör har alltså att göra med EG-rätten. Den här nedsättningen kommer att vara ett stöd av mindre betydelse, enligt EG-rätten. Och det är på grund av EG-rätten som inte fiskeri-, jordbruks- och transportverksamhet omfattas. Lagrådet och även andra remissinstanser påpekar vikten av att man följer det här väldigt noga, så att inte reglerna för stödet överträds. Det som är intressant är att hela utskottet ställer sig bakom förslaget. Vi socialdemokrater instämmer i vikten av att symmetrin behålls i socialförsäkringssystemet. Indirekta bidrag till regioner, branscher och grupper bör inte ges genom olika undantag i lagstiftningen om socialavgifter, utan när det föreligger stödbehov får man lösa det på annat sätt. Vi håller med om hur viktigt det är för småföretagandet och sysselsättningen att ett avsteg från den principen kan göras i denna begränsade omfattning. Den föreslagna nedsättningen ska vara temporär och avse en begränsad krets avgiftsskyldiga, och den avser inte ålderspensionsavgiften. Därför ställer vi oss bakom regeringens bedömning att fördelarna med att sänka socialavgifterna i detta fall kan motivera ett avsteg från de ovan angivna principiella tankarna bakom finansieringen av socialförsäkringen. Vi kan däremot inte ställa oss bakom den utvidgning av regeringens beslut som föreslås i fyrpartimotionen, bland annat av principiella skäl. Men framför allt handlar det om att EG-rätten troligtvis inte kommer att godta det. Motionerna avstyrker vi av samma skäl. De bryter mot principen om balansen mellan avgifter och förmåner, och de står också i strid med EG-rätten. Motionen om pensioner - jag tittar på Birgitta för att jag känner igen Centerns tankegångar - är intressant. Den som är pensionär och blir sjuk får då försörja sig på pensionen. Man ska inte heller omfattas av LAS och sådana saker. Det är lite intressant. Man har den här ungdomssatsningen. Det är vissa saker som de unga människorna inte ska omfattas av. Är det så också när det gäller äldre? Det här är förmodligen jättebra för arbetsgivaren, men är det bra för arbetstagaren? Jag tror inte att sista ordet är sagt i den här frågan. Det här med äldre och arbete är en urviktig fråga. Den berör oss alla. Jag tror att den ligger väldigt nära och att vi måste komma fram till bra beslut. Men jag tycker att det skulle vara bra om man kunde hitta en vinna-vinna-lösning som är bra för båda parter. Jag är övertygad om att det här är en fråga som man kommer att jobba ganska intensivt med framöver, för det är nödvändigt. När det gäller motionen om idrottsföreningar är det, precis som Kenneth Lantz sade, inte bra att det är ett halvt basbelopp som inte är pensionsgrundande. Då kan man ju fråga sig: Varför ska vi låta någonting som inte är bra också gälla andra föreningar? Idrottsskattekommittén har precis lagt fram ett betänkande som just nu är ute på remiss. Om jag förstår rekommendationerna i betänkandet finns det en öppning där. Just nu är det ute på remiss, till slutet av juni. Det ska bli mycket intressant att se det här. Jag anser nämligen också att det här är en fråga som behöver en bra lösning för alla ideella organisationer.

Fru talman! Mariann Ytterberg avslutade sitt inlägg med att säga: Det som är bra för arbetstagare ska också vara bra för arbetsgivarna. Man kan då fundera på det här förslaget om subventioneringen. Tänker regeringen utifrån arbetsgivarnas bästa eller utifrån arbetstagarnas bästa? Tänker man på arbetstagarnas bästa är jag väldigt nyfiken på att höra hur man efter ett år kan säga: Tack och adjö! Nu är den här insatsen slut, och nu är vi inte intresserade av några subventioneringar eller några stimulanser i den här inriktningen. Eller tänker ni på arbetsgivarna? Det verkar nästan så. Tänker ni på arbetsgivarna kan jag förstå, utifrån ett socialdemokratiskt tänkande, att man begränsar det lite grann. Men om ni vill ha ut så många människor som möjligt i arbete undrar jag om det inte vore bättre att ta bort begränsningen på ett år och också utöka detta så att det inte bara gäller soloföretagare utan också min kollega som har ett företag inom trädgårdsnäringen. Det största steget som han tog privat tog han när han anställde den första personen. Sedan har det rullat på. Om man tänker på att få så många människor som möjligt i anställning ska man ju satsa på de andra småföretagarna, de med två, tre anställda. De har nämligen rutiner. De har en rutin för arbetsledning, och de har också rutiner inför skattemyndigheten. Där tror jag alltså att man lurar sig själv. Sedan är jag inte alls nöjd med svaret från Mariann angående idrottsgrupperna. Är det bra att vi har den här modellen, eller är det inte bra? Om det är bra får vi se till att det också gynnar de övriga grupperna i samhället. Låt oss då gemensamt titta på vad Idrottsskattekommittén kommer fram till.

Fru talman! Det är precis som Kenneth Lantz påpekar, att tröskeln finns när det gäller att anställa den första. Har man sedan anställt den första rullar det på. Det är precis den erfarenhet som den här utredningen från Nutek också har kommit fram till. Att vi gör den här begränsningen har att göra med EG-direktivet. Som jag tidigare sade har man från flera håll påpekat att det är oerhört viktigt att vi håller den här begränsningen. Det handlar om en viss summa pengar som vi får använda till det här. Det handlar inte alls om grinighet eller om att vi tänker på arbetsgivare eller arbetstagare eller någonting sådant, utan det här är den möjlighet vi har. Och då blir jag lite nyfiken på hur Kenneth Lantz ser på det här fyrpartiförslaget och EG-direktivet.

Fru talman! Vi presenterade ju det här i går, och vi får referera till den gemensamma alliansmotion som är väckt. Den står vi bakom, och vi hoppas att den ska kunna vara ett bra underlag för en kommande borgerlig regering. Jag vill dock komma tillbaka till det som Mariann erkänner, att det största steget är att anställa den första. Men om syftet är att vi ska få så många människor i anställning borde det väl vara en fortsättning efter det första året. Det borde också vara möjligt att utöka för dem som har två tre människor anställda. Vi begränsar oss, och vi lurar oss själva. Vi tror att vi ska göra något bra och sedan efter ett år är det bara: À la bonne heure! Nu är det slut på glädjekarusellen. Och sedan får man försöka leta efter andra bidragsmänniskor om man vill anställa någon. Jag tror inte på det här systemet, utan jag tror på lägre arbetsgivaravgifter. Det är det som Kristdemokraterna driver tillsammans med övriga borgerliga partier, och det är det som vi vill lägga till grund för en borgerlig regering inför höstens arbete efter riksdagsvalet. Vad är egentligen Mariann Ytterbergs svar på frågan om vad som komma ska efter det här gynnsamma året, det begränsade året där många småföretagare har blivit lite halvt lurade?

Fru talman! Det är precis som Kenneth Lantz säger att det är den första som är tröskeln, och sedan rullar det på. Om vi har en väldigt liten subvention som vi enligt EG-rätten har möjlighet att göra väljer vi att för soloföretagare lägga den på det första året för att anställa den första, eftersom tvåan och trean förhoppningsvis rullar på. Sverige är ett av Europas främsta länder när det gäller hur lätt det är att starta företag. Det är enligt en bedömning av OECD. Det är klart att man kan känna att man får anställa den första i tolv månader och sedan är det slut. Samtidigt gäller det under år 2006 och 2007. Det kan bli intressant att se: Var det här haken satt? Är det vad det handlar om, att anställa den första? Det kanske inte har någon effekt, eller det har jättebra effekt. Det blir väldigt spännande att följa frågan under två år. Men det är som sagt EG-direktivet det handlar om och inte regeringens grinighet.

Fru talman! Jag håller med Mariann Ytterberg att det är viktigt att både den som arbetar och den som anställer blir vinnare när det gäller att ha kvar äldre arbetskraft på arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att man kommer att hitta den modellen. Jag begärde egentligen ordet för att tala om dem som arbetar som ledare i olika organisationer. Det utvecklades av Mariann Ytterberg och även i den fråga som Kenneth Lantz ställde sedan. Jag spinner därför inte vidare på det. I stället vill jag passa på att tacka Mariann Ytterberg för de åtta åren i socialförsäkringsutskottet och också gratulera, eftersom det är din födelsedag i dag.

Fru talman! Jag får tacka så mycket. Det är ganska stort. De frågade hemma i länstidningen hur jag tänkte fira min födelsedag. Jag sade: Jag ska ha min sista debatt i kammaren. Det känns lite stort att få fira en födelsedag på det viset. Tack, Birgitta! Jag mottager gärna folkets jubel utanför kammaren sedan.

Fru talman! Jag visste inte att Mariann fyllde år i dag. När jag nu hör det vill jag naturligtvis också instämma i gratulationerna. Men jag tänker inte vara riktigt så snäll. Det är inte alltid man får som man vill på sin födelsedag, utan man får utsättas för lite prövningar. Du sade i ditt anförande att hela utskottet står bakom förslaget. Jag anade lite grann att det skulle vara något slags förklaring till att vi hade accepterat det och inte skulle vara så kritiska. Skälet till att vi inte har kunnat yrka avslag vet du, Mariann. Det är att förslaget är budgetpåverkande. Vi hade en annan och bättre budget i höstas som ni röstade bort. Därför kan vi heller inte hantera det som vi annars skulle ha gjort. Det är också därför vi har andra motioner. Jag hör här Marianns förklaringar lite fram och tillbaka. Det handlar om EG-rätten och att man vill göra lite. Tror Mariann och Socialdemokraterna på att det är genom sänkta kostnader för arbetsgivaren som vi får fler jobb i Sverige?

Fru talman! Det var väldigt intressant att höra Linnéa Darell tala om hur det förhåller sig bakom motionen. Ni begär ju inte avslag på förslaget. Men om ni hade kunnat så hade ni begärt avslag på det. Min fråga är då lite intressant. Förslaget ska börja gälla den 1 juli. Det omfattar människor som har anställt från den 1 januari. Men pengarna kommer inte att trilla ut förrän från den 1 juli, och det kommer sedan att gälla under två år. Eftersom ert förslag troligen inte hade godtagits av EG-rätten betyder det att det inte blir någonting för alla soloföretagare. Hur tänker Linnéa Darell gå ut till alla soloföretagare och säga: Tyvärr, vi tyckte att sossarna förslag var så dåligt, så vi föreslår att inte göra någonting alls. Det blir inte ens nedsättning under ett år för den första personen.

Fru talman! Det är inte en beskrivning av verkligheten och den hantering vi hade i utskottet. Vi har ett annat förslag som skulle ge betydligt bättre möjligheter att långsiktigt anställa. När det gäller frågan om EG-rätten kollar våra kanslier av sådana saker innan man diskuterar och föreslår oss som ledamöter att lägga fram förslag. Den frågan är utklarad för vår del. Jag känner ingen oro för att våra förslag som nu läggs från alliansen inte skulle stämma med EG-rätten. Jag konstaterar att Mariann inte svarar på min fråga. Jag upprepar den därför. Tror Socialdemokraterna på att sänkta kostnader för arbetsgivarna leder till fler jobb eller inte?

Fru talman! Jag ska försöka ha två frågor i minnet. Jag kan börja med den sista, eftersom Linnéa upprepar frågan. Ja, jag tror att det kan ha effekt. Men jag är inte lika övertygad när det gäller EG-rätten. När jag läser lagrådsremissen och alla resonemang runtomkring och sedan tittar på ert förslag blir jag tveksam. Det är väldigt bra om ni är trygga i den frågan, men jag är det inte.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att vi i Vänsterpartiet tycker att det är oerhört viktigt att bekämpa arbetslösheten. Vi tycker att arbetslösheten i dag är för hög. Det vi debatterar i dag i detta betänkande kan vara en av många åtgärder för att få fler människor i jobb. Det är viktigt att inleda mitt anförande på det sättet. Mariann Ytterberg har gått igenom detaljerna i förslaget, så jag tänker inte göra det. Förslaget har sitt ursprung i en analys som Nutek gjorde för något år sedan. Man kom fram till att de som inte tidigare hade anställt någon inte var lika benägna att göra nyanställningar som företag som redan tidigare hade människor anställda. Därför tycker vi att det är viktigt att göra detta försök. Det är ändå ett försök, och det ska utvärderas. Faller det väl ut får vi då ta ställning till hur vi kan tänka oss att gå vidare. Det är också viktigt att ta fasta på att det är en av flera viktiga saker som vi måste göra för att få fler människor i arbete. Det handlar om att se det som ett komplement till andra åtgärder som vi har gjort för att få ett förbättrat företagande i landet och småföretag att vilja anställa fler. Vi har tidigare till exempel reformerat 3:12-regler, och vi har tagit bort arvsskatten. Vi vill nu åtgärda delar av lex Uggla-problematiken, till exempel. Vi vill jobba vidare med förenklingsarbetet. Vi har satsat en hel del på forskningsutveckling så att småföretag som vill kommersialisera forskningsprojekt också ska kunna få ett stöd till detta. Det vi hittills har gjort på det området har slagit väldigt väl ut. Vi har fått en väldigt stor efterfrågan just på den typen av åtgärder. Vänsterpartiet har en reservation i detta betänkande som handlar om tidsbegränsade anställningar. Vi vill pröva om man kan använda arbetsgivaravgifterna som ett styrmedel för att stimulera tillsvidareanställningar. Vi har i dag så många visstidsanställningar. Vi bör försöka se över möjligheten att styra över till att få flera tillsvidareanställningar. Fru talman! Jag har lyssnat på debatten från alliansens partier. Precis som man säger lade man i går fram en gemensam motion. Förslaget innebär delvis sänkta arbetsgivaravgifter i vissa tjänsteföretag. Men samtidigt säger alliansens partier här att man står bakom alla reservationer i betänkandet och då också reservation 1. Där står faktiskt att man vill ha en nedsättning av arbetsgivaravgifter som ska gälla alla nyanställningar för all verksamhet inom näringslivet. Detta ska inte heller vara tidsbegränsat. Något sådant förslag lade alliansen inte fram i går i sin gemensamma motion. Man lade fram ett förslag som var begränsat till tjänsteföretag. Det var ingen av alliansens företrädare som i sina anföranden tog upp den frågan. Jag tolkar det därför som att reservation 1 från alliansens partier egentligen inte gäller. Ingen har ju sagt någonting annat, och detta förslag finns inte med i alliansens gemensamma motion. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

Fru talman! Eftersom Marie Engström ställde en direkt fråga vill jag säga att åtminstone jag i mitt anförande mycket nogsamt betonade hur viktigt vi i alliansen har tyckt det vara med denna största utmaning i svensk politik just nu - att skapa fler jobb och få fler i arbete. Vi har hela tiden vidareutvecklat och debatterat olika möjligheter för att få fler i arbete. Den kritik som jag ville framföra mot majoritetsförslaget var just att man efter ett års tid, eller i alla fall ända sedan i höstas, inte har lyckats utveckla förslaget på något sätt. Jag skulle vilja ställa en fråga till Marie Engström. Hon talar mycket om företagare, men det här är ju en viktig åtgärd för att få fler i arbete. Det gäller fler svenskar - fler människor som står utanför arbetsmarknaden. Jag vill fråga om Marie Engström anser att det förslag som majoritetspartierna gemensamt lägger fram är ett förslag som kommer att ge fler jobb. I så fall - om man nu tror att sänkt arbetsgivaravgift skulle ge fler jobb - varför är man inte beredd att gå vidare och stödja vårt förslag om en betydligt bredare sänkning av arbetsgivaravgiften? Det stöter dessutom inte på EU-problem därför att det är mycket mer generellt utformat.

Fru talman! Det här blir lite komplicerat nu, Anna Lilliehöök, eftersom ni uppenbarligen inte står bakom den reservation som du hänvisar till, alltså reservation 1. Jag uppfattar det som att ni egentligen inte står bakom den, för i så fall skulle ni i går när ni väckte er gemensamma alliansmotion också ha tagit med det här förslaget. Men det gör ni inte, utan ni lägger fram andra förslag. Det verkar som om Anna Lilliehöök själv inte står bakom reservation 1, och så ställer hon den frågan till mig! Nej, jag står inte bakom den reservationen. Jag står bakom majoritetstexten i betänkandet, och det är en avsevärd skillnad. Vi menar att det hittills egentligen inte har funnits något belägg för att sänkta arbetsgivaravgifter omedelbart leder till nya jobb. Det är därför vi gör ett begränsat försök som vi sedan ska utvärdera och se om en stimulans av det här slaget kanske kan ge nya jobb i soloföretag. Det kan vi inte svara på i dag, men det kan vi svara på efter 2007 när vi ska utvärdera förslaget.

Fru talman! Om man nu lägger fram det här förslaget så måste man ju ha tilltro till att det ska leda till fler jobb. Det är väl inte till enbart för att stötta företagare? Jag vill fråga Marie Engström hur man ser på att man från Vänsterns sida dessutom lägger fram förslag om att höja arbetsgivaravgiften. Tror Marie Engström att detta innebär att det blir fler jobb? Min erfarenhet är att visstidsanställningar är ett viktigt smörjmedel på arbetsmarknaden. Det är så många kommer in på arbetsmarknaden och får ett arbete - kanske ett första, ett andra och ett tredje, som blir i en annan form. Jag tror att förslaget är riskfyllt. Det vore intressant att höra om Marie Engström tror att det blir fler jobb med högre arbetsgivaravgifter.

Fru talman! I Vänsterpartiet anser vi att trygga anställningar är en bra grund för att få fler människor i arbete. Det tycker vi är oerhört viktigt. Men jag märker hela tiden hur alliansens företrädare galant försöker undvika att ta upp de frågeställningar som jag tar upp. Varför stämmer inte era förslag i dag överens med den motion som ni väckte i går? Faktum är att om man ser till ett netto så vill ni höja arbetsgivaravgifterna för företagen. Ni tar ju bort den generella nedsättning som vi har i dag på 5 %, som gäller alla företag. Egentligen handlar alltså alliansens förslag om att totalt sett höja arbetsgivaravgifterna för företagen i det här landet.

Fru talman! Att sysselsättningen måste öka i Sverige är väl uppenbart efter den här debatten. Jag tror att det kommer att bli den absolut viktigaste frågan inför det kommande valet. Det är alldeles för många människor som står utanför den svenska arbetsmarknaden. De sociala effekterna av den höga arbetslösheten är väl kända. Det är också dyrt för mindre företag att anställa, framför allt för ensamföretagare. Enligt Nutek är det få ensamföretag i Sverige som har erfarenhet av att ha haft någon anställd. Endast 3 % av företagen utan anställda i Sverige har tidigare haft anställd personal. De företag som har haft anställda tidigare är mer benägna att anställa ytterligare personer. En nedsättning av löneskatten för ensamföretag när de anställer en person ökar alltså incitamenten hos dessa företag att anställa. Nya arbetstillfällen i dessa företag leder till minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning. Jag kan förstå och även delvis hålla med dem som är kritiska till det här och menar att det inte har någon större effekt på lång sikt. Men samtidigt är det farligt att dra alla företag över en kam. Det här kan för vissa företag vara det som gör att man tar just det första steget och vågar anställa en person. Jag tror att vi är ganska överens om detta; det hör jag när jag lyssnar på alliansen. Det är detta som är knäckfrågan - att våga anställa den första personen. Jag förutsätter att vi kommer att utvärdera förslaget efter ett år och sedan gå vidare och se om det var bra eller dåligt och vad som kan förbättras. Men det är klart - om vi i Miljöpartiet fick bestämma så skulle vi ge bättre villkor för småföretag genom att bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för just småföretagen. Det är vår kärnfråga, som vi kommer att lyfta fram i valet. Vi har också motionerat om en differentierad och lägre sjukförsäkringsavgift för småföretag. Småföretagarna har ofta ett färre antal sjukskrivna än vad storföretagen och arbetsgivare inom den offentliga sektorn har. Differentierade sjukförsäkringsavgifter skulle kunna utgöra ett slags bonus till småföretagen för deras låga antal sjukskrivna och en uppmuntran till att ytterligare minska ohälsan. Vi ser det här förslaget som ett litet men ändå viktigt steg för bättre förutsättningar för ensamföretagen att börja anställa. Det handlar till syvende och sist om att komma över den tröskel som många av er har varit inne på. Hur ska man göra för att stimulera företagen till att anställa sin första person? Med dessa ord, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.