Luftfartsfrågor

Betänkande 2005/06:TU11

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 mars 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
DOC
PDF

Beslut

Nej till motioner om luftfart (TU11)

Riksdagen avslog motioner om luftfart från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlade bland annat om konkurrensvillkor, flygtrafiktjänst, slottidssystemet, flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsområdet samt de regionala flygplatserna i landet. Motionerna avslogs mot bakgrund av pågående arbete i Regeringskansliet.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 33

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-02-21
Justering: 2006-03-14
Trycklov: 2006-03-14
Trycklov till Gotab och webb: 2006-03-15
Trycklov: 2006-03-15
Reservationer: 8
Betänkande 2005/06:TU11

Alla beredningar i utskottet

2006-01-31, 2006-02-21

Nej till motioner om luftfart (TU11)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om luftfart från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlar bland annat om konkurrensvillkor, flygtrafiktjänst, slottidssystemet, flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsområdet samt de regionala flygplatserna i landet. Motionerna avslås mot bakgrund av pågående arbete i Regeringskansliet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-03-23
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:TU11, Luftfartsfrågor

Debatt om förslag 2005/06:TU11

Webb-tv: Luftfartsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 144 Jarl Lander (S)
Fru talman! Vi ska debattera trafikutskottets betänkande nr 11 som handlar om luftfartsfrågor. Betänkandet är framtaget efter ett antal motioner som ligger till grund för betänkandet. Det är motioner både från förra årets allmänna motionstid och från den senaste. Betänkandet rör en mängd olika förutsättningar inom flygverksamheten. Det är konkurrensvillkor, flygtrafiktjänster, slot -tidssystem, flygkapaciteten i Stockholm-Mälardalen och regionala frågor med mera. Jag förutsätter att det kommer att bli en ganska livfull debatt med många olika inriktningar. När utskottet behandlade betänkandet hade vi i åtanke att det skulle komma en transportpolitisk proposition. Det gjorde det i går. Vi fick alltså rätt i vår bedömning att vi återkommer till de här frågorna redan under våren. Av den anledningen har vi avslagit och vi avvaktar vad propositionen säger. Jag ser med nöje fram mot den argumentation som redan nu ska föras med tanke på att vi ska återkomma till diskussionen längre fram. Det finns ändå åtta reservationer och fyra särskilda yrkanden att föra debatt omkring. Jag avslutar min sammanfattning av detta med att säga att det ska bli en spännande debatt.

Anf. 145 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! När det gäller transportsektorn är klimatfrågan fullständigt central. Genom transportsektorn har flyget en väldigt viktig roll. Flyget är samtidigt den transportsektor som per transporterad passagerare har den högsta påverkan på klimatet. Det beror dels på utsläpp av koldioxid, dels på att man befinner sig på hög höjd. Flygets framtida roll måste därför vara att utföra det trafikarbete som inte kan utföras med något annat transportslag. Det måste vara flygets uppgift. Den uppgiften är viktig. Vi kommer tillbaka till den diskussionen i samband med den transportpolitiska propositionen. I det här betänkandet vill jag bara yrka bifall till reservation 6 som handlar om Bromma. Vi menar att Bromma behövs till annat. Bromma behövs för stadsutvecklingen i Stockholm. Arlanda har kapacitet att ersätta Bromma när det gäller trafikflyget. Det finns flera bra argument för att Bromma ska avvecklas, så jag avslutar med att yrka bifall till reservation 6.

Anf. 146 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till den gemensamma borgerliga reservationen nr 1. Jag har tidigare debatterat flygplatssituationen i Stockholmsområdet med statsrådet Messing och olika ledamöter flera gånger från denna talarstol. I en interpellationsdebatt den 8 februari förra året sade statsrådet att hon hoppades att regeringen skulle presentera sin syn på flygplatssituationen i Stockholm under år 2005. Ännu har vi inte hört något. Vad jag har kunnat se finns det ingenting om detta i den trafikpolitiska propositionen heller. Det står bara att regeringen tänker återkomma i frågan. Tiden går och det händer ingenting. År 2011 går avtalet om Bromma flygplats ut. Socialdemokraterna vill bygga bostäder där. Vad händer då med flyget i Stockholm? Framför allt allmänflyget är oerhört beroende av Bromma. Tullinge har lagts ned. Det tar decennier att enas om ett nytt läge för en flygplats. Socialdemokraterna både i Stockholms stad och på riksplanet sticker huvudet i sanden och blundar för realiteter. Skulle Bromma läggas ned blir Stockholm den enda huvudstad i Europa som saknar flygplats för allmänflyget. Fru talman! Bromma flygplats behövs för tillväxten i Stockholm. Vi har en fantastisk citynära flygplats som gör det enkelt och snabbt att ta sig från centrala Stockholm till övriga Sverige och till ett antal europeiska huvudstäder. Låt oss inte slänga den tillgången på sophögen. En annan fråga, fru talman, som regeringen segdrar är konkurrensutsättning av flygtrafiktjänsten. Redan i slutet av 90-talet meddelade regeringen att man ville utveckla konkurrensen vad gäller flygtrafiktjänsten. Vad har hänt sedan dess? Man har visserligen tillsatt en utredning efter påstötningar men vi har fortfarande inte hört något. Fru talman! Moderata samlingspartiet har konsekvent förespråkat en politik som innefattar en stor öppenhet för att släppa in andra intressenter som hel- eller delägare av flygplatser. I första hand gäller detta Arlanda, Landvetter och Sturup. Men en omstrukturering av den statliga verksamheten måste naturligtvis ske ansvarsfullt. En viktig uppgift är också att värna skattebetalarnas gemensamma tillgångar. Det innebär dels att försäljningar måste anpassas efter marknadsläget så att intäkterna blir så stora som möjligt, dels att hänsyn måste tas till den marknadssituation som skapas efter en försäljning. Passagerarflyget har återhämtat sig under det senaste året och kan väntas fortsätta öka. Därför är det viktigt att infrastrukturen för luftfarten motsvarar de framtida behoven. En snabb titt på kartan visar vilken betydelse luftfarten har för ett så geografiskt vidsträckt land som Sverige som dessutom ligger i utkanten av Europa. Flyget knyter samman landet både nationellt och internationellt. Staten har därför ett grundläggande ansvar för att säkerställa att flygtrafikinfrastrukturen fungerar. Vid ett antal flygplatser som staten inte äger bedrivs i dag reguljär linjefart. Det rör sig om ca 20 privat- eller kommunägda flygplatser. Eftersom dessa flygplatser har stor regional betydelse för tillgängligheten såväl nationellt som internationellt kan staten ha ett motiv för att ekonomiskt säkerställa driften. Fru talman! Konkurrensen från lågprisflyget har lett till billigare transporter både på inrikes- och på utrikesflyget. Det är positivt att fler kan resa när det blir billigare att flyga. Därmed uppstår bättre förutsättningar för näringslivet, inte minst för turistsektorn. Regeringens förslag om att införa en skatt på flygresor snedvrider konkurrensen inom transportsektorn och slår främst mot privatresenärer. Denna skatt ökar ungdomars, barnfamiljers och pensionärers kostnader för att besöka familj och vänner. Fru talman! Vi moderater vill nu sträcka ut handen till Sveriges kollektivtrafikresenärer och de regerande partierna. Vi har nu beslutat att inte föreslå någon höjning av momsen på kollektivtrafik. Då borde ni kunna skrota förslaget om skatt på flygresor. Detta skulle gagna tillväxten, men framför allt svenskarnas möjlighet att resa både i Sverige och utomlands. Fru talman! Det vore väldigt trevligt om vi kunde ta i hand på det.

Anf. 147 Runar Patriksson (Fp)
Fru talman! Det är inte alla gånger jag håller med om vad Jarl Lander säger, men vi ska diskutera de här frågorna ganska snart igen. Den här natten fick vi sova med en transportpolitisk proposition under kudden. På morgonen i dag kunde vi läsa att det kommit en utredningsproposition på de frågor som vi diskuterar i dag. Jag vill ändå att det i protokollet ska stå att Folkpartiet också har sagt att vi anser att Bromma flygplats är otroligt viktig för Stockholm. En cityflygplats i Stockholm tycker jag att vi ska få klart besked om nu så att stockholmarna vet hur man ska planera runt sin cityflygplats. Det är ett viktigt tillväxtmedel för Stockholms stad, och jag tror att det är viktigt för oss alla. Det är kanske svårt att förstå att en glesbygdspolitiker står och säger detta. Men det är ofantligt viktigt att få med det i dagens protokoll. Jag vill också peka på de yrkanden som vi har om de regionala flygplatserna. I den trafikpolitiska propositionen ser vi skrämmande skrivningar som gör oss oroliga. Vi vet vad flygplatserna betyder för Hagfors, Torsby och Hemavan oavsett om det handlar om turism, järnverk eller något annat. Vi måste få samma förutsättningar för att driva företag och för att överleva runtom i Sverige. Och där kan flyget ha en oerhört viktig uppgift som vi inte får negligera. Jag har en liten känsla av att dessa frågor inte tas riktigt på allvar i den trafikpolitiska propositionen. Jag yrkar bifall till reservation 7. Jag vill också yrka bifall till Folkpartiets egen reservation 4 just för att peka på möjligheten att "outsourca" verksamheter från de statliga verken, verksamheter som inte behöver ligga där. Det finns saker och ting som drivs via Luftfartsverket och som skulle kunna läggas ut på andra driftsformer. I denna reservation har vi från Folkpartiet påpekat att vi tycker att detta är viktigt. Det var det som jag ville ta upp i dag och återkommer till frågan i den kommande debatten senare i vår.

Anf. 148 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Runar Patriksson, det som vi tar på allvar i den trafikpolitiska propositionen är regionalpolitiken när det gäller flygplatserna. Vi säger att det statliga stödet ska användas till de flygplatser som behöver det. Vi ska använda och koncentrera det statliga stödet till dessa flygplatser. Vi menar att de flygplatser som ligger på orter där man har eller kommer att få snabba kommunikationer med järnväg så att man kan ta sig till Stockholm på mindre än två timmar ska vi inte stödja med statliga medel. Vi ska stödja och utveckla flygplatserna på de orter där människor inte har några alternativ. Det är den kloka strategi som vi vill genomföra.

Anf. 149 Runar Patriksson (Fp)
Fru talman! Det ligger något i detta när det gäller orter som ligger nära Stockholm. Men det är rätt typiskt att det är orter som ligger nära Stockholmsområdet som kommer i första hand. Det som jag sade var att vi måste se till helheten, till hela landet. Det står också någonting om att det finns flera flygplatser på vissa ställen. Vår oro är naturligtvis stor för Torsby-Hagfors-systemet som är så otroligt viktigt. Det ligger visserligen två flygplatser ganska nära varandra, men de har helt olika uppgifter. Den ena flygplatsen ligger på en turistort. Den andra orten har ett stort järnverk. Det finns sådana saker som är så otydliga när det gäller glesbygdens flygplatser att man inte får någon helhetsbild av det som uttrycks i den transportpolitiska propositionen. Det talas om utredningar och om nya människor som ska se på detta. Det finns ingen helhetsbild. Vi hade väntat oss att vi nu skulle få skarpa förslag så att vi hade någonting att bemöta. Men det anser vi att vi inte fick. I all synnerhet är rädslan stor i fråga om de flygplatser som vi kallar för regionala.

Anf. 150 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Vad vi säger är att vi ska sätta in flyget i sitt sammanhang. Det betyder alltså att vi ska se på den tid som det tar för någon att ta sig till Stockholm. Om den tiden är mindre än två timmar ska staten inte stödja flygplatsen, utan stödet ska gå till dem som har längre restid och svårare att ta sig till Stockholm. Sedan har vi sagt att detta ska utredas vidare och att man ska se över flygplatssystemet som sådant. Men jag menar att detta innebär att vi egentligen gynnar glesbygden bättre därför att vi koncentrerar våra resurser där. När det sedan gäller utredningar skulle jag bara vilja säga att jag har stått många gånger här i riksdagen då man har anklagat oss för att inte ha utrett saker och ting ordentligt och att det är dåligt. Den här gången har vi faktiskt ett antal förslag som vi vill ska utredas ordenligt just för att det ska bli bra förslag.

Anf. 151 Runar Patriksson (Fp)
Fru talman! Det var det som förvånade oss lite grann när vi har väntat så länge på den här propositionen. Vi trodde att det var utredning som pågick. Men varje avsnitt avslutas ju med att det talas om någon form av utredning. Det kan gälla hamnar, båtar, flyg eller något annat. Det kan man fundera på. Jag ska säga något om flyget och det som vi talade om nyss. Här kommer det en skarp skrivning om att man ska sätta en gräns någonstans med anledning av dessa två timmar. Jag har haft många debatter i dag, inte minst med folk på flygplatserna i Karlstad och Jönköping som är så viktiga för dessa glesbygdslän och deras tillväxt. Hur gör man när man ska räkna ut om det tar två timmar att resa och som tas upp i propositionen? Det finns en stor oro på många platser runtom i Sverige som är har så stort behov av sina flygplatser. De tycker kanske att beskedet i propositionen inte är tillfredsställande.

Anf. 152 Tuve Skånberg (Kd)
Fru talman! Det finns ett antal gemensamma reservationer från Kristdemokraterna och övriga allianspartier. Det är reservationerna 1, 5 och 7. Jag ska koncentrera mig på reservation 5 som handlar om Bromma flygplats och yrkar bifall till den. Kristdemokraterna har under en följd av år både här i riksdagen och lokalt i Stockholm sett Bromma flygplats som något mycket problematiskt. Vi har omvärderat detta. Vi har ändrat vårt ställningstagande eftersom vi anser att Stockholm inte klarar sig utan Bromma flygplats. Därför har vi ställt oss bakom reservation 5 där det anförs att Bromma flygplats ska finnas kvar och inte läggas ned efter 2011. Fru talman! Hur kommer det sig att man ändrar sig? Och vad är det som har gjort att jag, som har ansvaret för denna fråga just i dag, har kommit till denna slutsats? Det har tagit mig 1 000 flygningar till och från Bromma flygplats att komma fram till detta. Det kan tyckas vara rätt långsamt. Men jag och partiet anser inte att det är möjligt att lägga ned Bromma flygplats 2011 då avtalet, som vi har hört, om Bromma flygplats går ut. Och det skulle ta decennier att få en ny flygplats som skulle ersätta den. I så fall skulle detta arbete ha påbörjats långt innan jag kom in i riksdagen 1991. Det har inte gjorts. En flygplats som ligger mitt i en tätort som Bromma i en huvudstad som Stockholm innebär naturligtvis olägenheter. Men det gör också järnvägen med de nya snabbgående tågen som rusar förbi. Det gör också genomfartslederna med all trafik. Men vi kan inte klara oss utan trafiken som förvisso stör både visuellt och i fråga om buller. Men just på Bromma flygplats får inte vilka flygplan som helst landa. De plan som landar där är de mest bränslesnåla och de minst bullriga som finns tillgängliga. Om vi är ute och ser ett plan som är på väg till Bromma för att landa så hörs det inte härifrån innerstan. Det är alltså sådana olägenheter som hör till en modern huvudstad. Det är olika trafikslag som järnvägen, med tåg som bullrar fram genom getingmidjan, och de stora tillfartslederna. Vi måste leva med det och lära oss att bygga hus och avskärma på ett sådant sätt att man kan tåla detta buller eftersom bullret naturligtvis är något viktigt. Då ska jag säga att Bromma flygplats inte är det som bullrar mest i Stockholm. Vi har hört att vi har ont om tid i dag, och därför avslutar jag med detta.

Anf. 153 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Eftersom tiden, som sagt, är knapp blir mitt anförande väldigt kort. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 6. Precis som Miljöpartiet hävdar också vi att det nu är dags att ta tag i det problem som Bromma flygplats utgör och att försöka hitta alternativ. Vi ser det som ett stort problem och inte som ett slags resurs att ha en flygplats så citynära. Det skapar en rad olika problem, inte minst från miljösynpunkt, för de människor som bor i Stockholm. Vi tror att ytan skulle kunna utnyttjas till en bättre verksamhet än en flygplats. Fru talman! När det gäller sättet att ta sig till riksdagen om man bor i Värmland kan det konstateras att det, om man som jag åker tåg, tar mer än två timmar att resa från Karlstad till Stockholm. Alltså är Karlstad flygplats inte aktuell enligt de diskussioner som ni haft. Ni var ju tveksamma till, som det hänvisats till, den transportpolitiska propositionen. Karlstad flygplats är alltså inte aktuell för att mista något stöd. I ännu högre grad gäller det till exempel Hagfors som ligger ännu längre bort. Jag tycker därför att det är en väldigt långsökt diskussion ni försöker dra igenom. Men det där får vi återkomma till. Det är ungefär 350 sidor text som vi ska diskutera lite längre fram i vår. Jag ser fram emot den diskussionen.

Anf. 154 Tuve Skånberg (Kd)
Fru talman! Det där låter sig sägas. Eftersom vi har haft samma inställning som Peter Eriksson måste jag säga att det låter förståndigt. Men det fungerar inte i verkligheten, och verkligheten är trots allt det vi ska förhålla oss till. Bromma är vad man kallar för en beslutsfattarflygplats. Dit kommer till exempel från Skåne - som jag sett vid tusentalet flygningar - näringslivets representanter, politiker, fackets folk, ja, alla de som är uppe i Stockholm för korta sammanträden. De är här över dagen och flyger tillbaka på eftermiddagen. Flyget gör det möjligt för mig och 41 andra riksdagsledamöter från Skåne att komma hem, att bo i det egna valdistriktet och att träffa väljarna i stället för att tillbringa mycket mera tid här i Stockholm. Flyget gör det helt enkelt möjligt att pendla till och från huvudstaden, och flyget knyter Skåne till huvudstaden på ett sätt som är absolut nödvändigt. Nu med Öresundsregionen är det nödvändigt att den stora regionen knyts till Stockholm, för annars kommer Stockholm på efterkälken. Hur ser Peter Eriksson på möjligheten att över huvud taget genomföra en nedläggning av Bromma flygplats?

Anf. 155 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Peter Pedersen, inte Peter Eriksson, heter jag. Men jag är van vid att kallas vid fel namn så jag tar det inte så hårt. Jag kan acceptera synsättet och tycker att det är bra att man ibland byter åsikt. Men det är trist att Kristdemokraterna har gjort det i den här frågan. Jag kan erkänna att det alltid, i varje läge, finns för och emot. För en riksdagsledamot som bor i södra Sverige eller för andra beslutshavare, som jag tror att du uttryckte det, och som ska veckopendla till Stockholm kan jag förstå att det är bra att flygplatsen finns. Men det ska vägas mot det stora flertalet stockholmare som inte dagligen utnyttjar Bromma flygplats och som inte ser den absoluta nyttan utan ser de negativa konsekvenserna. Om de här sakerna läggs i en vågskål kan, tror vi, slutsatsen dras att Bromma flygplats kan ersättas. Dels kan trafik flyttas över till Arlanda, dels kan många som i dag tar flyget faktiskt välja andra alternativ, till exempel snabbtågstrafiken. Jag säger inte att det här är totalt oproblematiskt. Men ska man välja tycker vi att de tyngsta argumenten talar för att det är olämpligt att ha en flygplats så nära citykärnan.

Anf. 156 Tuve Skånberg (Kd)
Fru talman! Ja, olämpligt eller inte, men titta på riskfaktorn! Flyget är det säkraste trafikslaget. Ramlar ett flygplan ned med hundratalet passagerare ombord är det naturligtvis en katastrof, men så sker inte och har inte skett i modern tid i Sverige med den säkerhet vi har. Flyget är alltså ett oerhört tryggt trafikslag. Bullrigt - ja, det går inte att höra från innerstaden när Malmö Aviations plan landar. Utsläpp - ja, det är bara de bränslesnåla planen som får landa på och lyfta från Bromma. Och när det gäller möjligheterna att hålla ihop Sverige, framför allt att hålla ihop Skåneregionen med Stockholm, är Bromma omistligt. Stockholmarna, som förvisso lider av sin järnväg, sin trafik på vägarna och sitt flyg, har ändå en fördel av att det är någonting som verksamt bidrar till att Stockholm är en motor i svensk ekonomi och för övrigt i hela Norden. Jag tror att det är viktigt att just de här beslutsfattarna snabbt och enkelt kan komma upp till Stockholm så att vi inte avlövas. Hur roligt vore det att styras från Köpenhamn, Peter Pedersen?

Anf. 157 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag skäms inte det minsta för att säga att jag i det här fallet tycker att allmänintresset går före egenintresset. Oavsett om det gäller flygplatsfrågor eller om det gäller järnvägsfrågor måste man ibland mer se till allmänintresset än till det egna intresset. Med den argumentation som Tuve Skånberg för Kristdemokraternas del har och med förklaringen om att man har bytt åsikt går det inte riktigt att veta om det är själva sakfrågan som har gjort att Kristdemokraterna bytt åsikt eller om detta är ytterligare ett exempel på att man måste visa sammanhållning på allianssidan även i den här frågan. Om det är så tycker jag att det är trist. För att fatta mig kort: Allmänintresset väger för oss tyngre. Jag kan dock se en del av de problem som Kristdemokraterna har anfört. Vi tror att det går att lyfta över en massa till andra flygplatser och till andra trafikslag.

Anf. 158 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag vill inleda mitt korta anförande med att slå fast att flyget är en bransch med stora utmaningar framför sig - liksom alla branscher inom transportområdet. Centerpartiet vill forma framtidens transportsystem så att de olika transportslagen kompletterar varandra och tillsammans kan utgöra en helhet som kan bidra till att skapa goda förutsättningar för utveckling i hela vårt land. Visst är transporterna, inte minst flyget, miljöbelastande. Men bra transporter är oundgängliga i en närmare värld. Inriktningen måste därför vara insatser på olika plan för att minska de negativa miljöpåverkningarna, självfallet för varje transportslag. Staten ska ta ett ansvar för infrastrukturen på transportområdet även om vi i högre grad än hittills också kan, och ska, utnyttja kraften i privatiseringar och upphandling. Det är positivt med ett statligt driftsbidrag till de icke-statliga flygplatserna samtidigt som man bör släppa in fler aktörer på de större flygplatserna genom delprivatiseringar. Den transportpolitiska propositionen kom till slut. Vi kommer snart att få behandla flera av de här flyganknutna frågorna igen. Centerpartiet har i några reservationer i detta betänkande tillsammans med övriga borgerliga partier markerat sin principiella inställning till värdet av ytterligare reformer för ökad konkurrens inom luftfarten och till vikten av att slå vakt om och ge rimliga förutsättningar för de regionala flygplatserna. Vidare är vi positiva till fler aktörer för marknaden för flygledning, det vill säga flygtrafiktjänster, och ser fram emot resultatet av det uppdrag som Luftfartsstyrelsen har. På många håll i världen privatiseras eller delprivatiseras flygplatser, vilket visar att det är en möjlig handlingsväg. I England är de sju största flygplatserna nu helt privatägda. Exempel på flygplatser med blandat ägande är Kastrup i Köpenhamn samt flygplatserna i Wien och Düsseldorf, och Skavsta är ett fungerande svenskt exempel på detta. Av de 15 statliga flygplatserna skulle till exempel Arlanda, Landvetter och Sturup kunna lämpa sig för en delprivatisering, vilket skulle kunna frigöra kapital till andra satsningar inom området. Samtidigt är det viktigt att betona att staten genom Luftfartsverket har ett viktigt ansvar för att hålla samman landet så att de regionala flygplatserna kan fortleva och utvecklas. Slutligen ska jag säga några ord om Bromma flygplats, som ligger mitt i Storstockholm med bostadsområden runtomkring. Den belastar människor och miljö genom buller och utsläpp samtidigt som konsekvenserna av en, får vi alla hoppas, eventuell olycka blir extra stora. Det finns därför uppenbara skäl för att avveckla Bromma flygplats då nuvarande avtal löper ut. Brommaflygets framtid är dock främst en regional och lokal fråga och bör i första hand avgöras på den nivån. Jag yrkar bifall till reservation 7.

Anf. 159 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Vår debatt i dag i denna del handlar om luftfart, en debatt som kommer att påminna väldigt mycket om den debatt vi hade i samma ärende för snart ett år sedan, nämligen i april 2005. Svaren till många motionärer är därför i stor utsträckning liknande de svar som lämnades då. Det ska inte uppfattas som att utskottet är ointresserat av motionärernas uppfattningar och engagemang. Tvärtom, vi förstår av de många motioner och yrkanden som kommit in att luftfarten engagerar många ledamöter och medborgare i vårt avlånga land och att vi här i dag kan avläsa det på detta sätt. Jag vill därför inledningsvis klargöra att vi från Socialdemokraternas sida delar motionärernas syn på att vi ska ha en väl fungerade luftfart. Fru talman! Jag vill nu kommentera ett antal områden och motioner som vi behandlar i detta betänkande. Vi socialdemokrater ser luftfarten som en viktig del i vår kollektivtrafik, som är uppbyggd för att tillgodose transportbehoven i Sverige. Vi vill därför att det även i framtiden ska vara så att staten har ett ansvar för en väl fungerande luftfartsmarknad i Sverige. Vidare vill vi att luftfartens infrastruktur ska betraktas som ett sammanhållet system där en resultatutjämning sker mellan de få flygplatser som ger vinst och de många som betraktade var och en för sig går med förlust. När det gäller hur flygtrafiktjänsten ska organiseras utreds frågan, och vi vill därför avvakta denna utrednings resultat innan slutlig ställning tas. Fru talman! När man läser betänkandet kan man konstatera att under alla rubriker utom en finns det reservationer. Den rubrik där hela utskottet står bakom skrivningen är Slottider. För dem som eventuellt inte vet vad "slot" står för kan jag tala om att det är en förkortning för regelsystemet som styr start och landning på våra flygplatser. Här är hela utskottet överens om att det är angeläget att frågan får en snar lösning inom ramen för EG:s regelsystem och att i det fortsatta arbetet borde trängselprissättning samt handel och ett eventuellt auktionsförfarande prövas och konsekvenserna belysas. Fru talman! Bland motionerna finns det förslag om att Luftfartsverket ska privatiseras. Denna fråga har varit aktuell i riksdagens behandling under flera år. Socialdemokraterna tillsammans med majoriteten i utskottet anser att sedan luftfarten delats upp i två delar - Luftfartsverket som affärsverk och Luftfartsstyrelsen som myndighet - ser vi inte att det är motiverat med en privatisering. Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att kommentera de ställningstaganden som vi gjort i frågor som berör flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsområdet och regionala flygplatser. Det är inom dessa områden som vi tydligast kan konstatera det stora engagemang som jag nämnde inledningsvis. Detta kan väl anses som självklart, kan man tycka. Det är just där som vi tydligast kan se det stora behov som man upplever lokalt och regionalt när det gäller bra kommunikationer. Flyget har en viktig roll. Vi anser därför från Socialdemokraternas sida att när det gäller Stockholm måste landets huvudstad tillförsäkras goda flygförbindelser, och Arlanda måste som nav i det svenska flygplatssystemet fylla sin funktion. Vidare anser vi att dessa frågor måste få en långsiktig lösning, inte minst mot bakgrund av att avtalet om Bromma flygplats går mot sitt slut. När det gäller de regionala flygplatserna förstår vi socialdemokrater det stora engagemang som visas i de motioner som trafikutskottet behandlat. Vi anser, som jag inledningsvis nämnde, att det ska vara ett sammanhållet system av flygplatser och vill därför att strukturen av flygplatser diskuteras i ett sammanhang. Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 160 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Jag skulle först vilja diskutera min utsträckta hand, Krister. Det är inte alltid vi vill skaka hand med varandra, men nu tycker jag att vi skulle kunna göra det. Jag tycker att om vi nu gör det bra för kollektivtrafikresenärerna från vår sida genom att inte höja momsen för kollektivtrafikresor, borde du åtminstone säga här att du ska försöka övertyga dina vänner i skatteutskottet om att ni kastar förslaget om flygskatter på sophögen. Vad säger du om det?

Anf. 161 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag är glad att man från Moderaternas och därmed alliansens sida inte tänker arbeta för en höjning av den här momsen. Den skulle kosta ganska mycket pengar, eftersom den drabbar i alla led. Tyvärr kan jag inte säga det du begär därför att jag inte äger frågan. Du får prata med dina kamrater och mina kamrater i skatteutskottet.

Anf. 162 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Men ni umgås med varandra, och jag tror att de lyssnar mer på dig än vad de skulle lyssna på mig. Därför vädjar jag till dig. Jag ska ta upp en annan sak, och det är naturligtvis härliga Bromma, som jag tycker är viktig. Jag vill från dig som socialdemokrat få höra hur ni tänker. Det är fyra år nu innan avtalet går ut. Ni vill bygga bostäder där, har jag förstått. Stockholms socialdemokrater har i alla fall sagt det. Det finns alltså ingen ersättningsflygplats som är planerad. Det tar minst tio år att få fram en ersättningsflygplats i Stockholm. Vart ska allmänflyget ta vägen? Det kan inte vara på Arlanda därför att det inte passar in i det trafiksystem som är på Arlanda. Ska det hamna i Västerås eller Skavsta? Hur har ni tänkt det här? Ni kan inte bara skjuta frågan framför er, den måste lösas. Likadant är det med flygtrafiktjänsten. År 1999 var det uppe här, och nu är det 2006. Det har tagit sex sju år för att tillsätta en utredning, och det efter påtalande dels från aktörer på marknaden, dels från riksdagen. Hur tänker ni hantera de här sakerna? Det är viktiga saker, och det är framför allt viktigt för tillväxten i landet och vad gäller Bromma för Stockholmsregionen.

Anf. 163 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Det finns ingen ren socialdemokratisk linje i den här frågan. Men om du frågar efter min egen åsikt i denna fråga är det på det sättet att jag tillhör dem som anser att vi skulle ha undersökt alternativet en ny flygplats på Söder som ett alternativ till en eventuell nedläggning av Bromma.

Anf. 164 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Det aviseras ett förslag om att driftbidraget ska dras in för flygplatser som ligger inom ungefär 25 mils radie från Bromma. Motivet är att det finns andra interregionala möjligheter att ta sig till Arlanda. Det är säkert riktigt. Samtidigt är 25 mil en avsevärd sträcka. Arlanda är kanske ändå inte världens och jordens mittpunkt, utan det finns önskemål från regionen att även kunna dra sig ut till kontinenten och kanske inte flyga via Arlanda utan flyga direkt, till exempel från Linköping, där jag stammar ifrån. Stockholmsregionen har en mycket riklig och god tillgång till det förnämliga transportnätet ute i världen. Även för Östgötaregionen och andra regioner är det visst viktigt att kunna ta sig till Arlanda, men det är också viktigt att kunna ta sig ut i världen. Nu stängs den möjligheten. Jag kan förstå resonemanget. Vi är överens om att de regionala flygplatserna utan alternativ och längre bort är nr 1, men borde inte någon skärv kunna utgå även till regioner som har behov av en snabb direktförbindelse med kontinenten så att man inte nödvändigtvis först behöver åka tåg till Arlanda?

Anf. 165 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Till att börja med kan vi konstatera att diskussionen inte handlar om 25 mil. Diskussionen handlar om huruvida man har ett alternativt sätt att transportera sig på. Det tydligaste exemplet på det är Gotland. Det ligger inom den ramen. Men man klarar inte det ändå på norra Gotland på grund av att det finns andra saker som är avgörande för deras möjlighet att kunna transportera sig. Det är klart att det ska finnas tillgång till bra kommunikationer. Det är förutsättningen, och det har man ju också sagt. Nu gör man någonting som jag tycker att man skulle ha gjort för länge sedan. Man tittar över de samlade resurserna. Jag tycker att vi också har haft ett annat problem när vi har planerat för transporter i Sverige, och det har varit att staten på vissa ställen har engagerat sig både när gäller vägar, järnvägar och flyg, och kanske även hamnar, men på andra ställen har inte pengarna räckt till någonting. Nu kan man ändå ta ett helhetsgrepp och titta över transportbehovet, och då menar jag för alla i hela Sverige, och göra en fördelning av de statliga resurserna som är så rättvis, om man kan använda det uttrycket, som möjligt. Sedan vet vi att det också sker en infrastruktursatsning lokalt, regionalt och även privat. Men den ska inte vi besluta om här i riksdagen.

Anf. 166 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Vi får fundera över om det ska vara utestängt från något visst stöd för kontinentala förbindelser även om man råkar ligga inom den här tvåtimmarsgränsen. Sedan tycker jag också att det är bra att det tas ett helhetsgrepp på flygfrågan och att vi får fundera djupare på den. Det finns även intressanta tankar om att det är en poäng om framtidens flygplatser samlokaliserar sig med andra transportslag som tåg och så vidare. När det gäller Linköping finns det ju spännande scenarier och visioner. Det ligger väldigt centralt med Europabanan och flygplatsen. Om den här vägen med driftbidrag skulle stängas - nu får vi se hur det blir - kan man kanske hoppas att det kan bli stimulanser om man hittar andra framtidslösningar i stället.

Anf. 167 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Det är riktigt. Jag kan hålla med om mycket av det som sägs i det sista inlägget. Vi kan ta Linköping som ett sådant exempel. Man har idéer om hur man ska kunna utveckla den verksamheten för att bli den regionens flygplats och tillgodose de behoven. Man jag tycker också att vi bör lyfta blicken och titta på hur vi planerar för transporter i hela Sverige. Hur planerar de som har flygplatser själva för vilka som de ska tillgodose? När man gör det uppstår en väldigt intressant karta på många håll. Den kartan kan man ha nytta av när man planerar, men man kan också använda den lite grann till självrannsakan. Vilka grupper ska man tillgodose? Det vi försöker göra nu, med hjälp av de beslut som vi så småningom förhoppningsvis kommer att fatta, är att vi vill göra klart för oss vad det är för någonting som vi ska ha och som vi har behov av. Utifrån det ska vi fatta ett beslut, och utifrån det beslutet ska vi också ta ett ansvar. Jag tror att det kan bli bra, men det innebär inte att vi låter saker och ting vara vid det de är. Vi ska bygga upp ett system som tillgodoser framtidens behov, och vi ska ha pengar till det.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-03-29
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 4, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Konkurrensvillkor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T497 yrkande 13 och 2005/06:T559 yrkande 33.
      • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1180026
      m043012
      fp038010
      kd023010
      v21007
      c01606
      mp11006
      -1001
      Totalt151120078
      Ledamöternas röster
    2. Ägandet av flygplatser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T203 och 2005/06:T497 yrkande 14.
      • Reservation 2 (m)
    3. Flygtrafiktjänsten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T368 och 2005/06:T560 yrkande 10.
      • Reservation 3 (m)
    4. Slottidssystemet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:T559 yrkande 34.
    5. Privatisering av Luftfartsverket

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:T559 yrkande 36.
      • Reservation 4 (fp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (fp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1180026
      m430012
      fp038010
      kd230010
      v21007
      c16006
      mp11006
      -1001
      Totalt23338078
      Ledamöternas röster
    6. Flygplatskapaciteten i Stockholm- Mälardalsområdet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T218, 2005/06:T260, 2005/06:T418, 2005/06:T473, 2005/06:T501, 2005/06:T525, 2005/06:T594, 2005/06:T608 yrkande 14, 2005/06:MJ439 yrkande 4, 2005/06:N302 yrkande 8 och 2005/06:N443 yrkande 33.
      • Reservation 5 (m, fp, kd)
      • Reservation 6 (v, mp, -)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (m, fp, kd)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1150326
      m043012
      fp038010
      kd022110
      v10207
      c15016
      mp00116
      -1001
      Totalt1321033678
      Ledamöternas röster
    7. Regionala flygplatsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T228, 2004/05:T279, 2004/05:T435, 2005/06:T239 yrkandena 1 och 2, 2005/06:T249, 2005/06:T281, 2005/06:T305, 2005/06:T308, 2005/06:T318, 2005/06:T321 yrkande 4, 2005/06:T412 yrkande 5, 2005/06:T505, 2005/06:T513, 2005/06:T559 yrkande 35, 2005/06:T577, 2005/06:T591 och 2005/06:T603 yrkande 6.
      • Reservation 7 (m, c, fp, kd)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1180026
      m043012
      fp038010
      kd021111
      v21007
      c01606
      mp11006
      -1001
      Totalt151118179
      Ledamöternas röster
    8. Sturups flygplats

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:T332 yrkande 7.
      • Reservation 8 (m)