Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.

Anf. 77 Jamal El-Haj (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen, nummer 6, gällande House of Sweden i Taipei.

Fru talman! Mänskligheten gick in i det nya årtusendet med stora förhoppningar. Demokratiska genombrott hade skett i forna Östeuropa, i södra Afrika och i Latinamerika. I många utvecklingsländer tycktes en stark ekonomisk utveckling som skulle undanröja svält och fattigdom vara på gång. Kärnvapenhotet tycktes ha minskat, och starka krafter verkade för fred och försoning.

Många av förhoppningarna har dock grusats de senaste åren. Och även om vi har sett en omfattande ekonomisk utveckling ser vi också hur demokratier vacklar och urholkas, hur kalla kriget och kärnvapenhotet tycks ha återuppstått och hur klimatkrisen orsakar allt fler naturkatastrofer och driver människor på flykt.

Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.

På morgonen den 24 februari vaknade vi även till beskedet att Ryssland hade inlett en invasion av Ukraina. Det är en invasion som är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Sverige fördömer den ryska invasionen av Ukraina i starkast möjliga ordalag. Vi står eniga i vår solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket.

Ryssland måste omedelbart upphöra med alla militära operationer och ovillkorligen dra tillbaka alla sina stridskrafter från Ukraina. Rysslands väpnade angrepp är ett flagrant brott mot internationell rätt och mot den europeiska säkerhetsordningen. Det skapar stort lidande för det ukrainska folket och hotar internationell fred och säkerhet. Ansvaret för detta faller enbart på den ryska politiska ledningen.

Men oavsett detta består två viktiga saker för människan: hoppet och viljan att försöka göra något och förändra situationen.

Fru talman! Jag kommer att ägna resten av mitt anförande åt en annan ockupation, ett annat lidande: den israeliska ockupationen av Palestina och palestiniernas enorma lidande under många år.

Fru talman! "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." Så lyder den första meningen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men så är det inte för de palestinier som lever under israelisk ockupation eller i flyktingläger utanför sitt hemland. Palestinierna har nämligen ett hemland. Palestina finns även om Israel inte vill erkänna det. Palestinierna är förnekade i Israel, ockuperade på Västbanken och fängslade i Gaza. Ockupationen på Västbanken är inne på sitt 55:e år. Det innebär att knappt någon under 60 års ålder minns hur det är att leva fritt, i frihet.

Amnesty har talat klarspråk om det de ser: Det råder ett apartheidsystem i Israel. I Sydafrika fanns många vita kritiker av boernas apartheid. I Israel finns också många kritiker av den väg som Israel har valt.

Precis som för det en gång vita Sydafrika finns det för Israel bara två möjligheter: krig eller försoning. Sydafrika valde försoning. Den byggde på att rättvisa villkor upprättades i en demokratisk stat. Inte allt blev perfekt eller lyckligt. Sydafrika kämpar fortfarande med det förflutnas orättvisor och klasskillnader, men utvecklingen rör sig ändå framåt. Jag hoppas att Israel och Palestina väljer fredens och försoningens väg.

Fru talman! Det är självklart att man ska kunna kritisera och fördöma Israels politik utan att bli anklagad för antisemitism, på samma sätt som man ska kunna kritisera och fördöma andra länders agerande. Det är absurt att människor som står för demokrati och alla människors lika värde och som är emot rasism och diskriminering ska tvingas utstå sådana anklagelser. Det underminerar allvaret i fråga om just antisemitism när feminister och människorättskämpar som Margot Wallström och Emma Watson, från filmerna om Harry Potter, anklagas för det.

De som är antisemiter, som uttalar sig och agerar antisemitiskt, ska pekas ut och stå till svars. Men det gäller inte de människor som kommer med legitim kritik mot apartheidsystemet i Israel.

Vi har alla ett ansvar för att stå upp för människovärdet och de mänskliga rättigheterna. Det gäller våra partier och oss som individer. Jag tog det ansvaret när jag demonstrerade mot Israels krig i Gaza, och jag tog samma ansvar när jag demonstrerade till minnet av kristallnatten, mot nazism och mot de brott mot mänskligheten som judarna utsattes för av nazisterna.

Fru talman! Alla har rätt till trygghet och att slippa diskriminering. För oss som värnar om demokratin och alla människors lika värde är det därför en plikt att stoppa intolerans, rasism och främlingsfientlighet. Det hotar inte bara dem med en annan hudfärg, annan tro eller annat ursprung; det hotar även dig och mig och hela vårt öppna, demokratiska samhälle.

Fru talman! Ytterst är vi bara människor. Det är mycket mer som förenar oss än som skiljer oss åt - oavsett var vi kommer från och vilken kultur eller religion vi har. Vi är människor, och vi delar hoppet och viljan att försöka göra något för att förbättra situationen, vare sig det gäller invasionen av Ukraina, ockupationen av Palestina, välfärden, klimatet eller tryggheten.

Jag vill avsluta med att gratulera alla arbetare ute i våra fabriker och i samhället till förstamajfirandet på söndag. Jag vill också avsluta med Olof Palmes ord: Det viktigaste är inte var vi kommer ifrån utan vart vi är på väg.

(Applåder)

Anf. 78 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Vi har att behandla ett motionsbetänkande som kretsar kring mänskliga rättigheter i vissa regioner och länder. Det berör huvudsakligen förhållandena i Ryssland, Folkrepubliken Kina och Iran. Just de tre staterna har Säpo i sin årsbok pekat ut som de mest aktiva när det gäller att bedriva underrättelseverksamhet i vårt eget land.

Problemet för medborgarna i just regimerna Ryssland, Folkrepubliken Kina och Iran är att regimerna bedriver omfattande verksamhet av grövsta sort och med svåra övergrepp som följd också i sina respektive länder.

Det är detta som tas upp och behandlas med cirka 150 yrkanden från olika partier. Moderaterna kommer i den här debatten att ha sitt huvudanförande och den breda ansatsen genom det inlägg Margareta Cederfelt håller lite senare. Hon är väl skickad för detta genom sitt uppdrag som ordförande för hela den europeiska säkerhetsordningens organisation OSSE:s parlamentariska församling. Jag kommer endast att koncentrera mig på ett område där riksdagen i dag genom beslut kommer att ställa sig bakom förslag från Moderaterna men även andra partier om en tydligare närvaro genom ett House of Sweden i Taipei.

Inom ramen för en ett-Kina-politik kan man konstatera att det går att ha demokratiska val, rättsstat, maktväxling, fria granskande medier och ekonomiskt välstånd på kinesiska. Allt detta finns ju i Taiwan. Frihet med verkligt innehåll kan uttalas på mandarin. Allt är inte dömt till massiv kontroll utgående från Peking med ett allenarådande kommunistparti som ägnar sig åt politisk förföljelse och övergrepp.

Fru talman! Det svenska engagemanget i världen ska präglas av en sammanhållen linje som tar sin utgångspunkt i Sveriges intressen och värderingar. Vi ska under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande samt främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde.

Ytterligare ett intresse är vårt gemensamma välstånd. Svensk konkurrenskraft, innovation och handel är förutsättningar för jobb och tillväxt i hela vårt land. Det är ett självändamål att ett mindre och starkt handelsberoende land, som i stort sett bara kan konkurrera med kvalitet, försvarar alla dessa strategiska intressen. Det kräver nära samarbete med andra och möjligheten att upprätthålla flöden med andra länder och regioner. Pandemin, grundstötningen i Suezkanalen och den aktuella bristen på halvledare visar på både vikten av dessa flöden och hur känsliga de är för konflikter och andra störningar. Sverige bör i sin utrikes- och handelspolitik prioritera internationellt samarbete för ökad flödessäkerhet.

Fru talman! Ingen kan förneka att Taiwan står för demokrati och tolerans. Det är ett viktigt fyrtorn för detta i Asien. Det ligger i Sveriges intresse att ha ett väl utvecklat utbyte med Taiwan inom så många områden som möjligt. Därför kan ökade kontakter befrämjas genom en tydligare svensk närvaro i Taipei inom formen för ett House of Sweden. På liknande sätt har redan ett antal länder inom och utanför EU agerat. Det blir en sammanhållen och tydlig blågul närvaro.

Fru talman! I tider av militärt muller runt Taiwan är det ännu viktigare att betona värdet och styrkan av ett fungerande utbyte - styrkan i att det finns en demokrati på kinesiska men också det ekonomiska och vetenskapliga värdet. Insikten om att betydelsefulla produkter och att en mycket stor procentandel av de kvalificerade halvledare världen behöver till den dagliga produktionen bygger på ett fungerande flöde till och från Taiwan.

Ett rimligt steg att ta - inom ramen för ett-Kina-politiken - är därför att ställa sig bakom tanken på ett House of Sweden. Jag beklagar att Socialdemokraterna som enda parti i denna riksdag har en reservation mot det tänkta beslutet och inte orkar medverka till att ta detta steg.

Fru talman! Jag yrkar således bifall till utskottets förslag till beslut om ett House of Sweden i Taipei och avslag på reservation 6 från Socialdemokraterna.

Anf. 79 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Så sent som för en vecka sedan fick jag äran att lyfta upp flera av de frågor som vi diskuterar i dag men då i form av två interpellationer till utrikesministern. Båda synliggjorde behovet av en ny utrikespolitisk riktning i Sverige, där man inte bara använder fina ord om demokrati och mänskliga rättigheter utan också gör verklighet av de ambitioner man säger sig företräda.

Till att börja med, fru talman, är det direkt beklämmande att man från politiskt håll inte talar klarspråk om det fruktansvärda, hänsynslösa och obeskrivligt grymma förtryck som försiggår i stora delar av Kina, inte minst i Xinjiangprovinsen. De omfattande vittnesmålen om koncentrationsläger samt de systematiska övergreppen som sker är i dag ett faktum, och inte bara misstankar. De är välkända och väldokumenterade trots förnekelse från det kinesiska kommunistpartiet och omfattande försök till att censurera fakta.

Tongången från politiker i den fria världen är samtidigt ofta märkbart lågmäld, trots att ett av världens mäktigaste länder sysslar med detta barbari. De fruktansvärda fasor som har drabbat olika minoriteter i Kina har inte minst blottats genom den så kallade uigurtribunalen som har bevakat behandlingen av folkgruppen uigurer i Xinjiang.

Människor har systematiskt samlats för att slussas till fruktade koncentrationsläger, enbart baserat på vilken folkgrupp de har råkat födas in i. Där har de utsatts för fysisk och psykisk tortyr, våldtäkter, sterilisering och tvångsindoktrinering. Nya kinesiska polisrekryter har även enligt vittnesmål skickats till provinsen för att vålla så mycket skada som möjligt mot minoriteten, och det fanns enligt vittnesmålen inga gränser för vad man fick göra.

Fru talman! Det är inte bara uigurer som drabbas av förtrycket. Vi har sett omfattande övergrepp mot såväl falungonganhängare och tibetaner som kristna och andra minoriteter. De kanske vidrigaste vittnesmålen vi tagit del av rör den hänsynslösa organskörden. Människor som enligt det kinesiska kommunistpartiet har fötts av fel föräldrar riskerar att fängslas och därefter mördas för att den kinesiska staten ser ett värde i att stjäla och sälja deras organ. Om de inte slaktas strax före denna stöld avlider de under eller strax efter ingreppet, som ofta sker utan bedövning. Det här är en ekonomisk bonus för kommunistpartiet som ändå ser en rad folkgrupper som icke önskvärda.

Det absolut minsta vi kan förvänta oss från regeringen i detta sammanhang är att man tydligt fördömer de statssanktionerade massövergreppen. Vidare bör regeringen verka för att en oberoende internationell granskning av de många olika övergrepp som kommunistdiktaturen utsätter olika minoriteter för verkställs samt att man verkar för EU-gemensamma sanktioner mot dem som bär ansvar för dessa övergrepp.

Fru talman! En av de frågor i utrikespolitiken som ligger mig mycket varmt om hjärtat är den om Taiwan. Av just den anledningen är det oerhört glädjande att vi nu har en riksdagsmajoritet bakom oss för att skapa ett House of Sweden i Taipei, och jag kan enbart beklaga att Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet.

I sin reservation önskar Socialdemokraterna avslå vårt förslag med motiveringen att Sverige har goda förbindelser med Taiwan. Vidare verkar Socialdemokraterna vara nöjda med det befintliga utbyte som bedrivs i dag inom ramen för Business Swedens kontor i Taipei.

Fru talman! För mindre än två veckor sedan återvände jag och ett antal andra riksdagsledamöter, varav flera från utrikesutskottet, från just Taiwan efter att ha träffat alltifrån toppolitiker till representanter för svenska företag och svenska medborgare bosatta i landet. Den samlade bilden efter vår resa var knappast att den svenska representationen fungerade särskilt bra. Utvecklingspotentialen är med andra ord enorm. Vi kan därför bara hoppas att regeringen för en gång skull ställer sig på demokratins sida genom att hörsamma riksdagens och folkets vilja i denna fråga.

Taiwan är som de allra flesta vet en mycket välmående demokrati med nästan 24 miljoner invånare. Det är enligt en färsk mätning faktiskt det åttonde mest demokratiska landet i världen. Sverige och Taiwan delar dessutom en lång rad centrala värderingar såsom respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt försvaret av rättsstatsprincipen och yttrandefriheten.

Taiwan präglas också av en stabil ekonomi som till stor del baseras på högteknologiska varor och har ett omfattande välstånd bland invånarna. Ur ett internationellt perspektiv är Taiwan en mycket viktig aktör på världshandelsmarknaden, och i dag har landet såväl fullvärdiga som inofficiella diplomatiska förbindelser med en lång rad länder runt om i världen.

Dessvärre ser vi att det inte räcker för Taiwan att vara ett föredöme inom praktiskt taget varje samhällsområde. Det tycks inte räcka att vara Asiens främsta demokrati och kontinuerligt stå upp för rättsstatsprincipen och fundamentala mänskliga rättigheter. Det verkar inte ens räcka för regeringen att Taiwan framgångsrikt har bistått andra länder i olika kriser - nu senast bland annat Sverige med skyddsutrustning under coronapandemin.

Skälet till detta stavas rädsla.

Herr talman! Jag vill inte tro att detta handlar om okunskap. Riksdagen bör tydligt betrakta Taiwan som den självständiga nation den de facto är. Vidare måste isoleringen av Taiwan i världsorganisationer, till exempel FN, upphöra snarast. Den systematiska utfrysningen av Taiwan från FN-gemenskapen går inte heller ihop med FN-stadgan och de grunder som organisationen vilar på. Regeringens handfallenhet i fråga om Taiwan är, inte minst mot bakgrund av sin påstådda demokratioffensiv, direkt skamlig. Menar man allvar med att vilja kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter finns det här extremt mycket att jobba med.

Herr talman! Det är som bekant inga små frågor vi debatterar i dag, och det är närmast omöjligt att lyfta upp allt som är viktigt som berör betänkandet. Betänkandet rymmer, precis som Hans Wallmark tidigare sa, ungefär 150 motionsyrkanden från 74 motioner som bokstavligen rör världens alla hörn. Jag vill passa på att yrka bifall till reservation 2.

Det finns flera viktiga frågor i betänkandet som rör Ryssland, Kina, Iran, Kurdistan, Afrikas horn - för att nämna några områden. Jag har vid ett flertal tidigare tillfällen lyft upp vår politik beträffande flera av dessa frågor, och vår politik ligger naturligtvis fast. Det går såklart att läsa vidare för dem som är särskilt intresserade.

I många fall, inte minst i frågor om hur vi hanterar Ryssland, har vi Sverigedemokrater i många år haft den mest offensiva politiken bland annat avseende sanktioner. Vi kan i detta nu se att vi har haft rätt, och vi får aldrig acceptera det förtryck som syns där. Vi måste våga stå på oss även när det blåser.

Herr talman! Jag välkomnar Jamal El-Haj från Socialdemokraterna att begära replik på mitt anförande. Etableringen av ett House of Sweden i Taipei har stöd från Sveriges Handelskamrar och stöd från svenska medborgare i Taipei, som är måna om att ändra på UD:s nuvarande haltande lösning. Snälla Jamal El-Haj, kan du förklara vad Socialdemokraterna menar med påståendet att nuvarande svenska representationen i Taipei fungerar bra? Det var nämligen långt ifrån det intryck jag och många andra riksdagsledamöter fick när vi nyligen var där. Jag önskar att Socialdemokraterna lyssnar på de svenskar som bor och verkar i Taiwan.

Anf. 80 Jamal El-Haj (S)

Herr talman! Jag tackar för Markus Wiechels uppmaning att begära replik. Det gör jag gärna.

Sverige har goda förbindelser med Taiwan. Dessa har utvecklats över många år inom ett flertal områden. Handelsutbytet med Taiwan är ett exempel. Svenska företag har haft en lång och framgångsrik närvaro i Taiwan, och i dag verkar närmare hundra svenska företag där.

Business Sweden-kontoret i Taiwan har varit aktivt sedan 1991, och det var det dåvarande Exportrådets första kontor i Asien. Varje år hålls handelsöverläggningar på statssekreterarnivå mellan Sverige och Taiwan. Detta har skett sedan 1980.

Sverige ska fortsätta att utveckla sina förbindelser med Taiwan, och Business Sweden bedriver i dag ett viktigt arbete för svenska handelsintressen. Vi anser att det redan omfattande utbyte som bedrivs i dag ryms inom ramen för Business Swedens kontor i Taipei.

Varför vill ni ta bort de framgångar som Sverige har fått i Taiwan och ersätta dem med något annat?

Anf. 81 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag tackar Jamal El-Haj för att ledamoten begärde replik - som önskat.

Naturligtvis har vi ett kontor i Taipei, och det är bra. Men det betyder inte att det fungerar bra. Jag har i mitt anförande försökt att lyfta fram att flera av oss riksdagsledamöter som var i Taipei med våra egna ögon kunde se att kontoret inte fungerar bra. Det spelar ingen roll hur länge kontoret har funnits eller att det finns handelsförbindelser mellan länderna. Som det är nu fungerar den konsulära verksamheten i landet dåligt.

Av den anledningen ställer jag mig lite frågande till att Socialdemokraterna väljer att reservera sig mot beslutet som, precis som Hans Wallmark sa, i övrigt hela utskottet utom Socialdemokraterna kan stå bakom, nämligen att upprätta ett House of Sweden i Taiwan. Det handlar inte om att rasera något bra, utan det handlar om att bygga något betydligt bättre. Det handlar om att skapa förbindelser som inte finns i dag och att göra det möjligt för svenska medborgare som bor och verkar i landet och för svenska företag att utveckla de relationer som redan finns.

Av den anledningen förstår jag inte att en socialdemokrat kan hävda att det fungerar när det faktiskt inte fungerar bra.

Anf. 82 Jamal El-Haj (S)

Herr talman! Det är Markus Wiechel som tycker att det inte fungerar, men vi från den socialdemokratiska sidan tycker att de insatser som har gjorts hitintills fungerar bra. Kontoret har funnits sedan 1980, och det har verkat bra. Dessutom har det varit bra förbindelser och en bra dialog med Taiwan.

Skillnaden mellan vårt parti och ditt parti är att vårt parti är samhällsbärande. När vi gör något bra vill vi bygga vidare. Det vi hitintills har gjort har visat sig fungera bra, och det finns inga bevis på att det inte har fungerat. Vi vill fortsätta att bygga vidare på förbindelsen.

Om något ska göras gemensamt är det med EU. Låt oss inte splittra upp det hela och börja göra det ena eller det andra. Låt oss agera stabilt och fortsätta framåt.

Anf. 83 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag ställer mig återigen frågan om någon från Socialdemokraterna, regeringen eller den socialdemokratiska riksdagsgruppen över huvud taget har pratat med svenska företagare eller svenska invånare i Taiwan. Det känns inte så.

Den bild som Jamal El-Haj och den socialdemokratiska utrikespolitiska gruppen försöker ge stämmer inte alls med den bild jag har fått efter att ha både besökt Taiwan och talat med svenskar som befinner sig i Taiwan.

Ett återkommande argument brukar vara att det här inte går ihop med den ett-Kina-politik som Sverige och hela EU för. Men det stämmer inte heller eftersom det finns flera länder runt om i världen som har ett helt annat förhållningssätt gentemot Taiwan. Inte minst Litauen är ett föredömligt exempel på detta. Det går att upprätta starkare förbindelser och ge ett större erkännande till Taiwan och dem som bor i Taipei utan att man på något sätt riskerar någonting.

Jag tackar Jamal El-Haj för att han begärde replik på mitt anförande.

Anf. 84 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! V-Dem konstaterar i sin rapport för 2021 att 30 år av demokratiska landvinningar är utraderade. Vi är tillbaka till 1989 innan Berlinmurens fall. Den nivån är vad som gäller. Liberala demokratier - det är viktigt att markera - har drabbats hårt. Det är bara ungefär 13 procent av världens befolkning som lever i liberala demokratier. Vi har all anledning att hålla ihop, herr talman, och bygga allianser för att utveckla och stärka de liberala demokratierna. Vi vill se en ny demokratiseringsvåg, inte den tredje autokratiseringsvåg som vi nu ser.

Det här betänkandet om mänskliga rättigheter rör verkligen kärnan i den autokratiseringsvågen. Det rör mänskliga rättigheter, och det rör några regioner. Det rör utvecklingen i Ryssland under Vladimir Putin och i Kina under Xi Jinping. Dessa två har ju varit dörröppnarna som andra länder följt efter i denna våg av autokratisering. De har tagit rygg på och skydd bakom Xi Jinping och Vladimir Putin. Det må vara i Iran eller Nordkorea, i diktaturer av gammalt eller nytt slag - autokraterna breder ut sig ut sig i Vladimir Putins och Xi Jinpings efterföljd.

När vi talar om mänskliga rättigheter, herr talman, säger vi från svensk sida att de är universella och ömsesidigt förstärkande. Men i de områden, länder och regioner vi talar om i det här betänkandet är det snarare tvärtom. De är ömsesidigt försvagande. Vi kan se hur dessa regioner och länder stänger ned område efter område och att de förstärker varandras roll i försvagningen av demokratin, försvagningen av mänskliga rättigheter och försvagningen av rättsstaten. Det är en nedmontering av det som vi har byggt upp under de senaste 30 åren.

Den tvåspårspolitik som Sverige haft gentemot Ryssland men också gentemot Kina har nått vägs ände och måste få en annan inriktning. Det räcker inte att prata mänskliga rättigheter med en del av systemet. Vi måste se att det gäller helheten, och vi måste verkligen byta spår och ha en helhetspolitik.

Ryssland är tydligt adresserat i betänkandet. Man stänger ned civilsamhället och oberoende medier. Man har angripit och mördat hbtqi-personer - inte minst i Tjetjenien, som är ett svart hål när det gäller mänskliga rättigheter utan tillträde över huvud taget. Kadyrov härskar oinskränkt med Putins stöd, och mänskliga rättigheter ser man knappt röken av.

Vi ser också att förtrycket under senare tid har ökat. Det har gått så långt att Ryssland, som inträdde på 90-talet, fick lämna Europarådet nu i år. Man utesluts därför att man inte lever upp till sina åtaganden.

Vi har sett propaganda där företrädare för Ryssland talar nedsättande om just mänskliga rättigheter som ett påfund av väst som hotar landets värden och den nationalkonservativa profil som man har.

Vi har sett att man stängt ned Memorial, en klassisk organisation som många av oss haft kontakt med. Min vän Vladimir Kara-Murza greps nyligen och riskerar 15 års fängelse.

Det är en mörk tid för det ryska folket, herr talman, för vi vet att det finns engagemang och vilja och hopp och drömmar om en annan framtid även i Ryssland. Vi har sett dem som trots riskerna går ut på gatorna i Sankt Petersburg och Moskva och demonstrerar i tusental. Vi har sett dem stå med en vit skylt utan ett enda ord skrivet som en tyst protest. Vi har sett dem gripas. De människor som fortsätter driva den fajten har vårt stöd, och dem måste vi också se.

Herr talman! Kina under Xi Jinping har också nått nya höjder när gäller att stänga ned. Då tänker jag inte på covid, som vi kanske oftast tänker på när vi pratar om nedstängning i Kina, utan faktiskt på samhället i stort.

Det fanns en tid före Xi Jinping när det fanns hopp om vissa öppningar när det gällde mediers frihet, människors möjlighet att organisera sig och så vidare. Men i dag finns inte det hoppet. Man stänger ned med rigorös övervakning. Medier tystas. Utländska medborgare kidnappas. Vår Gui Minhai sitter fängslad.

Kina håller uppemot 1 miljon av sina muslimska medborgare uigurerna i interneringsläger. De ska hjärntvättas till att lyda kommunistpartiet och Peking.

Centerpartiet fördömer tydligt övergreppen mot och tvångsinterneringarna av uigurer, och vi förväntar oss att regeringen lika tydligt fördömer dessa övergrepp.

Vi skulle vilja att ICC kunde utöva jurisdiktion även över Kina. Så är inte fallet i dag, och det gör att om vi inte får till stånd en oberoende internationell granskning har vi bara tillgång till de uppgifter vi får från internationellt erkända organisationer. De har lämnat mycket tydliga rapporter, och de rapporterna får då bli grund för bedömningar när det gäller exempelvis folkmordskonventionen.

Vi har hört om ett-Kina-politiken tidigare. Ett Kina, ja, men det fanns i vår tidigare hållning "ett land två system". Med Hongkong och de nya säkerhetslagarna har detta stängts ned. Kina har omvärderat och intagit nya positioner. Vi måste göra detsamma, herr talman. Det är i det sammanhanget viktigt att hålla i och hålla ut när det gäller stödet till dem som kämpar för demokrati och frihet i Hongkong.

Det är med beklagande och förhoppningar om en ändrad hållning från regeringens sida som jag hör att regeringens biståndspolitik nu uppenbarligen kommer att stänga ned stödet till demokrati och mänskliga rättigheter i Kina som en effekt av de neddragningar som är aviserade. Det vore oerhört illa om det blir följden. Jag förväntar mig att vi kommer att få en annan ordning i den delen.

Slutligen - jag vet att tiden varit lite flexibel, herr talman, men jag försöker nu följa den nya tiden - vill jag beröra det som varit uppe som en viktig del. Det handlar om House of Sweden och Taiwan.

När vi talar om Kina måste vi se att Taiwan är en demokrati som hävdar mänskliga rättigheter, som står upp för frihet och rättsstat och som har en annan politik än fastlandet. Vi måste stå upp för Taiwan i det här läget.

Taiwan hotas av kommunistpartiet, inget tvivel om det. Kommunistpartiet har satt som sitt mål att stoppa demokrati oavsett var den uppträder och då naturligtvis också i Taiwan. Hotet mot Taiwan är närvarande, och vi måste tydliggöra vårt stöd för Taiwan och demokratin i Taiwan.

Herr talman! En del i detta är att uppgradera vår närvaro i Taiwan, att uppgradera vår representation. Jag introducerade frågan om Office of Sweden en gång här i kammaren, herr talman. Vi har övergått till House of Sweden, och vi följer därmed en väg som andra EU-stater har tagit. House of Sweden är inte bara ett nytt namn på Business Sweden i Taipei. För detta, herr talman, handlar inte bara om handel. Det måste Socialdemokraterna inse. Det handlar om att göra mycket mer. Det handlar om att vara spelbar och om att uppgradera vår närvaro med fast representation, politiskt utsända och en politisk närvaro. Det är en bredare närvaro än bara handel som måste till.

Jag var, herr talman, en av dem som i egenskap av utrikespolitiska talespersoner besökte Taiwan nyligen. Det var intressant att notera till exempel EU-representationens tydliga signal till oss: Ni kan göra mer. Er röst behöver vara tydligare. Ni finns inte med i de samtal som EU-länderna för.

EU har en betydligt större närvaro, liksom andra EU-länder. Så om man strävar efter att samordna sig med EU bör man, herr talman, lyssna in den signal som kommer från EU-representationen. Det saknas en svensk röst i den politiska dialogen.

Taiwan är i dag i många länder en nod för Kinapolitik. Det är en plats för många länder att få bättre koll på vad som händer i kommunistpartiets Kina. Därför har vi all anledning att i dag fatta beslut om att uppgradera den svenska närvaron i Taiwan och uppgradera till House of Sweden Taipei. Det vore en klok gärning om regeringen hörsammade det tillkännagivande som riksdagen kommer att rikta till den senare i dag.

Jag yrkar bifall till House of Sweden och avslag på reservation 6. Men jag yrkar också för Centerpartiets räkning bifall till reservation 3 under punkt 2, som handlar om Kina och det jag berörde tidigare.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag bara kort säga att vi har en reservation som handlar om en ny Mellanösternstrategi. Det krävs en ny strategi. Jag skulle kunna läsa upp - och jag hoppas att också Socialdemokraterna har läst - utskottets syn när det gäller frågan om goda relationer till Israel och hänvisningen i betänkandet till ett tidigare betänkande. Det finns mycket där att granska även för Socialdemokraterna i utrikesutskottet.

Anf. 85 Håkan Svenneling (V)

Herr talman, skolelever och åhörare! I dag behandlar vi motioner som berör mänskliga rättigheter runt om i världen från den allmänna motionstiden, då partierna skriver om de frågor de själva önskar skriva om. I och med att detta är sista året på en lång mandatperiod behandlar vi också motioner som skrevs för länge sedan.

I detta betänkande behandlar vi motioner om Iran, Kina och Ryssland. För Vänsterpartiets del behandlas yrkanden i våra motioner om Centralasien och Iran samt om Ryssland. Vi har sedan tidigare i Vänsterpartiet en utmärkt Kinapolitik, som vi behandlade i samband med regeringens skrivelse om Kina 2019. Jag tänkte i dag också säga några ord om Turkiet och situationen för mänskliga rättigheter där.

Men låt mig börja med att säga något om den globala situationen och hur vi ser mänskliga rättigheter gå tillbaka över hela vår värld. Vi behöver bistånd för att motverka denna tillbakagång för mänskliga rättigheter. Både idéer om att minska det svenska biståndet, som sverigedemokrater och moderater har, och regeringens förslag om att öka den så kallade avräkningen från biståndet leder i helt fel riktning om vi ska stärka mänskliga rättigheter globalt.

Herr talman! Iran är utan tvekan en av vår tids hårdaste och mest auktoritära diktaturer. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är många och omfattande. Trots det auktoritära styret, som inte tillåter opposition, ger sig människor ut i protest mot regimen. Tusentals personer har utsatts för godtyckliga arresteringar samt överdrivet och dödligt våld vid demonstrationer de senaste tre åren.

Presidentvalet i juni 2021 såg Ebrahim Raisi som segrare, med ett valdeltagande som var det lägsta någonsin, 48 procent. I huvudstaden Teheran deltog endast 26 procent. Valet var en fasad. Det var 600 kandidater som diskvalificerades från att ställa upp, däribland många av reformisterna.

Den nya presidenten Raisi står för en än mer hårdför politik, om det ens är möjligt. Han omfattas själv av sanktioner från USA efter att ha varit ansvarig för utomrättsliga avrättningar 1988 och lett det stora, landsomfattande nedslaget mot protesterna 2019.

Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran riskerar att förvärras än mer. Vänsterpartiet kommer att fortsätta uppmärksamma situationen i landet. Sverige kan göra mer för att stötta kampen för ett fritt och demokratiskt Iran, och Sverige kan som enskilt land och som medlem i EU och FN konsekvent uppmärksamma de grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter som sker i Iran.

Kvinnor är i en särskilt utsatt situation i Iran. Mäns våld mot kvinnor är utbrett, och straffrättsliga åtgärder är näst intill obefintliga. I Iran är lagstiftningen explicit diskriminerande mot kvinnor. En gift kvinna kan inte skaffa ett pass eller resa ut ur landet utan sin mans skriftliga tillstånd. Enligt iransk civilrätt har en man också rätten att bestämma över sin frus yrke. En kvinnas vittnesmål i domstol är endast värt hälften av en mans, och mödrar förlorar vårdnaden om sina barn vid väldigt låg ålder.

I landet är det också kriminellt att ha sex utanför äktenskapet. Kvinnor som har blivit våldtagna riskerar därför att straffas om de inte blir trodda. Detta utgör också ett stort hinder för kvinnor att ens rapportera om sexuella övergrepp eller söka vård och hjälp. Dessutom definieras våldtäkt i lagen endast som påtvingat sex utanför äktenskapet, vilket betyder att våldtäkt inom äktenskapet inte anses som våldtäkt. Det finns inte heller något förbud mot mäns våld mot kvinnor i hemmet.

I denna kontext måste man lyfta fram de modiga MR-aktivister inom kvinnoorganisationerna som dagligen för en kamp för kvinnors och flickors rättigheter i Iran. Under de senaste två åren har fredliga demonstrationer ökat, samtidigt som fler kvinnorättsaktivister har blivit åtalade på könsdiskriminerande grunder. Vi måste ge allt stöd vi kan till dem.

Irans etniska minoriteter, såsom kurder, azerier, araber och balucher, utsätts för en omfattande diskriminering, och deras möjligheter att uttrycka sitt språk, sin kultur och sin identitet är klart begränsade. Krav från de etniska minoriteterna på respekt för sina rättigheter möts med omfattande förföljelser, fängslanden och, i många fall, dödsstraff.

Religionsfriheten är ytterst begränsad i Iran. Sunnimuslimer, bahaier och andra religiösa minoriteter möter stort motstånd från regimen i sina försök att uttrycka sin tro.

En av Irans största etniska minoriteter är kurderna, som utgör ungefär 10 procent av befolkningen. Många kurder upplever diskriminering på arbetsmarknaden, och gruppen är klart underrepresenterad på offentliga poster. Situationen för kurdiska organisationer och aktivister är särskilt svår. Organisationer förbjuds regelbundet, och aktivister grips, fängslas och avrättas för brott mot det som kallas rikets säkerhet.

Sverige bör som enskilt land och som medlem i EU och FN uppmärksamma de grova och omfattande brott mot och kränkningar av etniska och religiösa minoriteter som sker i Iran.

I Iran är också barnarbete ett omfattande problem, och det rapporteras alltmer om trafficking med barn. Barnäktenskap är vanligt förekommande. Den lagliga minimiåldern för att ingå äktenskap är 13 år för flickor och 15 för pojkar, men fäder kan ansöka om tillstånd att gifta bort sina döttrar vid ännu yngre ålder - det kan vara vid så ung ålder som 9 år.

Enligt iransk lag är flickor straffmyndiga från 9 års ålder och pojkar från 15 år. Det finns omfattande rapporter om hur barn utsätts för utomrättsliga försvinnanden, arresteringar, tortyr och till och med dödsstraff. Iran har under de senaste åren uppmärksammats bland annat för att vara ett av de länder som avrättar barn. Amnesty International rapporterade 2021 att över 80 personer väntar på att få sina dödsstraff verkställda för brott de begick när de var barn.

Iran har ratificerat FN:s barnkonvention men med reservationen att den inte får hamna i konflikt med nationell lagstiftning och islam. Att ratificera konventionen under sådana premisser riskerar att underminera konventionen och att innebära att den inte får några effekter på lagstiftningen. Här måste Sverige stå upp inom FN-systemet för att Iran ska leva upp till sina internationella åtaganden om barns rättigheter.

Herr talman! Utvecklingen i och runt Kina har de senaste månaderna kommit längre ned på dagordningen med anledning av kriget i Ukraina. Men utvecklingen för mänskliga rättigheter är fortfarande mörk i landet. Statens inskränkningar gentemot människor är enorma, både i generella termer och med anledning av pandemin i synnerhet. Nyligen har mångmiljonstaden Shanghai stängts ned för att stoppa spridningen av coronaviruset.

För svensk del är kidnappandet och det olagliga gripandet av den svenske medborgare Gui Minhai särskilt viktigt att uppmärksamma. Just nu pågår en särskild utredning i Regeringskansliet om omständigheterna i fallet, som kommer att redovisas i oktober. Den kan bidra till viktiga slutsatser om hur Sverige bör bedriva tyst diplomati.

Omfattningen av Kinas brott mot mänskliga rättigheter är ibland svår att ta in. Landet har ett omfattande utnyttjande av dödsstraff. Stora grupper av minoriteter förtrycks ytterst repressivt, särskilt i Tibet, Xinjiang och Inre Mongoliet. Vi får aldrig vara tysta i vår kritik mot Kinas brott mot mänskliga rättigheter så länge de pågår och inte vara naiva i vår syn på samarbete med Kinas politiska och ekonomiska ledning. Vi måste hela tiden lyfta upp MR-brotten på dagordningen.

Utskottet har i dag ett näst intill enigt tillkännagivande om att stärka den diplomatiska närvaron i Taiwan. Skälen är enkla. Önationen har de senaste decennierna utvecklats i demokratisk riktning trots ett militärt hot från den stora grannen Kina. Som första asiatiska land har man infört en progressiv hbtq-lagstiftning. I en tid när demokratin är på tillbakagång på många platser är det viktigt att utveckla samarbeten med de länder som vill stärka demokratin.

Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning som vi aldrig kommer att tolerera.

Det ukrainska folket har slagit tillbaka hårt och vunnit slaget om Kiev, vilket gjort att Ryssland har dragit tillbaka sin militär från området. Samtidigt är det mänskliga lidandet enormt, och krigsbrott har med största sannolikhet begåtts. Vi kommer för alltid att ha bilderna från förorten Butja i våra minnen, och platsen läggs till på en alldeles för lång lista över folkmord av civila. De ansvariga måste dömas. Straffrihet får inte råda.

Samtidigt har kriget tagit förnyad fart i östra och södra Ukraina, där Ryssland haft större militär framgång. Stålverket i Mariupol har blivit en symbol både för det ukrainska motståndet och för grymheten i Rysslands krig.

Herr talman! Vänsterpartiet har under lång tid haft en tydlig politik och syn på den negativa utvecklingen i Ryssland under Putins regim. Många gånger har vi konstaterat att Putins regim i Ryssland utgör ett säkerhetspolitiskt hot - först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig regimen och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. Men Rysslands imperialistiska politik utgör också ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer som Ukraina, Belarus, Georgien, Moldavien och länderna i Centralasien.

I tredje hand utgör Ryssland ett direkt militärt hot mot oss och våra grannländer. Det är självklart ett hot som inte ska underskattas och som ska motverkas och förebyggas.

Herr talman! Den 17 april inledde Turkiet en omfattande attack mot de kurdiskdominerade områdena i Irak och Syrien. Denna invasion kan vi nästan inte läsa någonting om i västerländsk press. Det har försvunnit i bruset från Rysslands brutala angrepp på Ukraina.

Det finns rapporter om angrepp på flyktingläger och om användandet av kemiska vapen. Angreppen har lett till ökade strider mellan milisgrupper med olika etniska förtecken, några med kopplingar till IS. Det finns en risk för den irakiska statens sammanbrott.

Vi kan också se hur president Erdogan i Turkiet inskränker mänskliga rättigheter inom landet. Senast i förrgår dömdes filantropen och aktivisten Osman Kavala till livstids fängelse, något som har kritiserats av Europarådet, för sin kritik av Erdogans styre.

Med detta, herr talman, har jag beskrivit några av de stora inskränkningar av mänskliga rättigheter som har skett runt om i världen. Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 1.

Anf. 86 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Vi diskuterar i dag mänskliga rättigheter i länder och regioner. Jag vill börja med att å Kristdemokraternas vägnar uttrycka kraftfullt avståndstagande från och fördömande av Rysslands olagliga och folkrättsvidriga anfall på sitt fredliga grannland Ukraina, med en demokratiskt vald regering.

Det är med fasa och avsky vi tar del av de ryska soldaternas övergrepp mot civila, mot kvinnor och barn, och bombningar och beskjutningar av bostäder, förskolor, sjukvårdsinrättningar och kulturbyggnader. Det är så långt från respekt för de mänskliga rättigheterna man kan komma. Det är Rysslands president Putin som bär det fulla ansvaret för det orättfärdiga anfallskriget och dess följder för Ukrainas befolkning. Han måste ställas till svars för sina handlingar av den internationella domstolen i Haag.

Herr talman! För drygt hundra år sedan for min morfars syssling till Kina, närmare bestämt till Östturkestan, det som nu heter Xinjiang, i Kinas nordvästligaste hörn, nära gränsen till Tadzjikistan och Kirgizistan. Där arbetade han i några decennier med att hjälpa lokalbefolkningen på olika sätt, med utbildning, tandvård, tryckeri och annat. Han var också en duktig amatörbotaniker och bidrog till att dokumentera och artbestämma den lokala floran. När kommunisterna tog över landet tvingades familjen att fly under stora strapatser.

Kanske är det på grund av den värme som den gamle mannen uttryckte för det uiguriska folket och för hans livfulla berättelser om folklivet där som den kinesiska regimens nutida övergrepp mot denna avlägsna turkiska folkgrupp, uigurerna, framstår med så knivskarp och förfärlig skärpa. På ett systematiskt sätt har kineserna under årtionden försökt att utplåna den uiguriska kulturen. Man har premierat kinesiska inflyttare för att minska andelen av ursprungsbefolkningen, exempelvis genom att under ettbarnspolitikens decennier tillåta kinesiska familjer att skaffa fler än ett barn om de bosatte sig i Xinjiang. Man river de traditionella uiguriska husen och kulturbyggnaderna och ersätter dem med betongkomplex. Man förbjuder uigurerna att tala sitt språk. Man spärrar in omkring 1 miljon uigurer i koncentrationsläger för att "omprogrammera" dem. Man tvångssteriliserar dem och stjäl kroppsorgan från dem. Det är en rent bestialisk avhumanisering av en hel folkgrupp.

Uppgifterna om Kinas behandling av den muslimska minoritetsgruppen uigurer kräver omvärldens agerande. Runt 1 miljon uigurer sitter alltså fångna i omskolningsläger. Det rör sig om den största massinspärrningen av en etnoreligiös grupp sedan andra världskrigets dagar.

Enligt en rapport från Newlines Institute for Strategy and Policy och Raoul Wallenberg Centre for Human Rights, som publicerades 2021, uppfyller övergreppen mot uigurerna kriterierna för folkmord. Det är på tiden att Sverige nu erkänner att ett folkmord pågår och sätter press på världssamfundet, så att det fördömer den kinesiska statens agerande mot uigurerna. USA har under 2020 och 2021 i flera steg infört sanktioner mot kinesiska politiker och företag som man anser vara ansvariga för övergreppen, något som EU senare har anslutit sig till.

Även kristna förtrycks i Kina och tillåts inte utöva sin tro fritt. Särskilt utsatta är kanske uiguriska kristna, som är klämda mellan den muslimska majoriteten bland uigurer och den ateistiska regimen. Jag anser att Sveriges regering bör verka inom EU för att unionen återkommande ska lyfta uigurernas, kristnas och andra minoriteters situation i Kina. Vidare behöver ansträngningarna intensifieras för att få den svenske medborgaren Gui Minhai frigiven.

Herr talman! Utvecklingen i Hongkong och Taiwan och dessa länders ökade utsatthet förtjänar större uppmärksamhet från den svenska regeringen. De omfattande protesterna i Hongkong som pågick 2019 och 2020 hade sin grund i ett lagförslag som skulle ge regeringen i Hongkong möjlighet att lämna ut personer som misstänks för brott i enlighet med Kinas straffrättsliga lagar.

Den nationella säkerhetslag som började gälla 2020 har inneburit omfattande inskränkningar i press- och yttrandefriheten. Det är viktigt att betona att principen "ett land två system" ska upprätthållas i syfte att bevara Hongkongs rätt till självbestämmande.

Jag och Kristdemokraterna anser att Sverige och EU tydligt behöver stå upp för frihet och demokrati med anledning av de senaste årens händelseutveckling i Hongkong. Det utrikespolitiska förhållningssättet gentemot Kina ska även syfta till att stärka förbindelserna med Hongkong och Taiwan.

Kristdemokraterna välkomnar utskottets tillkännagivande om ett House of Sweden i Taipei. Taiwan är en de facto-stat och en demokrati med goda relationer till Sverige. Taiwan och EU delar centrala värderingar som respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer och skulle kunna dra nytta av ett ännu djupare samarbete.

Sverige bör också verka för att främja Taiwans deltagande i internationella sammanhang, exempelvis i internationella FN-organ. Ett House of Sweden skulle vara en god mötesplats för att stimulera inte bara handelsutbyte utan även kultur och demokratiska värderingar.

Med detta vill jag yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 4 under punkt 2.

Anf. 87 Joar Forssell (L)

Herr talman! Tack till alla för en god debatt!

Vi debatterar i dag mänskliga rättigheter i länder och regioner. Det är lite svårt, för det finns många länder och regioner som har stora problem med mänskliga rättigheter. Jag som liberal tycker att vi har ett ansvar att se till att människors, ja, människans, rättigheter respekteras överallt i hela världen, hela tiden. Vi kan aldrig acceptera inskränkningar av människans rättigheter. De är absoluta och utanför tid och rum. De gäller överallt, hela tiden.

Herr talman! Ibland har det i debatten om mänskliga rättigheter och om utrikespolitik låtit lite som att en värderingsbaserad utrikespolitik, en politik som faktiskt sätter värderingarna om mänskliga rättigheter, demokrati, frihet och så vidare i första rummet skulle stå i kontrast till en mer pragmatisk syn där man kan talla lite på de där rättigheterna för att det kanske skapar affärsmöjligheter för Sverige eller någonting annat.

Jag delar inte den synen. Jag menar att det är både i Sveriges intresse och vårt ansvar att driva en värderingsbaserad utrikespolitik. Det är bra för Sverige. Det är bra för alla människor i Sverige, och för den delen alla människor utanför Sverige, om respekten för mänskliga rättigheter stärks och demokratin omfattar fler människor och fler länder. Det är bra för välståndsökningen och möjligheten att ha välfärd i både Sverige och hela världen om vi också stärker respekten för mänskliga rättigheter.

Det finns ingen motsättning mellan de här två sakerna, trots att det ibland har kunnat låta så i den utrikespolitiska debatten.

Herr talman! Detta visas glasklart av det anfallskrig som Ryssland bedriver mot Ukraina. Om vi från svensk sida tidigare hade vågat att inte vara med och finansiera detta genom rysk olja och gas och om vi tidigare hade sett till att stärka demokratibiståndet för att stärka de demokratiska krafterna i Ryssland - då hade vi kanske kunnat undvika det fruktansvärda krig som vi ser just nu. Om fler länder respekterar mänskliga rättigheter och demokrati får vi också en värld som växer tillsammans och ett välstånd som ökar överallt. Det funkar! Man behöver inte välja mellan pragmatism och en värderingsbaserad utrikespolitik.

Herr talman! I det här betänkandet pekas i rubrikerna särskilt Iran, Ryssland och Kina ut liksom ett antal Kina närliggande länder och områden. Jag kommer att uppehålla mig en liten stund vid den del av betänkandet som har rubriken "Kina".

Vi har en reservation med nummer 5 som jag yrkar bifall till. Det gör jag just därför att det i fallet Kina kanske är tydligare än någon annanstans att utrikespolitiken måste våga vara just värderingsbaserad. Ett sådant exempel är såklart Hongkong, där krafterna som kämpat och kämpar för demokrati mycket, mycket tydligt slagits ned av den kinesiska diktaturen. Det har funnits och finns fortfarande ett brett stöd i Sveriges riksdag för tuffa sanktioner mot Kina, men trots detta breda stöd saknar jag ett tydligt agerande från Sveriges regering.

Vi kan inte acceptera inskränkningar av mänskliga rättigheter i Hongkong, och vi kan inte acceptera att den kinesiska diktaturen inte låter vare sig sina egna medborgare eller Hongkongs medborgare leva i frihet och demokrati.

Ett annat sådant exempel är Xinjiang, som har debatterats här tidigare. Där pågår brott mot mänskligheten. Vi har sett exempel på folkmord och vidriga brott där den uiguriska minoriteten utsatts för ohyggliga fasor av just den kinesiska diktaturen. Även detta är vårt ansvar. Det ligger också i vårt intresse att se till att Kina avbryter detta och låter även detta folk leva i fred och frihet.

Herr talman! Jag vill särskilt uppehålla mig vid Taiwan. Det är lite märkligt att Taiwan ligger som en rubrik under delen om Kina i det här betänkandet, för Taiwan är egentligen inte en del av Kina. Det är ju helt uppenbart för alla som har läst bara någon poäng statsvetenskap att Taiwan är ett eget land. De öar som i dag utgör Taiwan fungerar som en demokratisk och självständig stat. Det finns en tydlig definition av detta: ett tydligt avgränsat folk, ett avgränsat territorium och en statsmakt som har våldsmonopol och som upprätthåller rättsstat, lag och ordning.

Då är det ett land. Sedan kan man hålla på och tjafsa politiskt och tycka att det ena är jobbigt att säga och det andra inte. Men man kan liksom inte skoja bort detta, oavsett hur många år någon har varit i ungdomsförbundet, att man är politruk eller har suttit länge som statsråd på Utrikesdepartementet eller vad det kan vara.

Man kan inte skoja bort att Taiwan är ett eget land. Det är dessutom en välfungerande demokrati. Det är en av de mest välfungerande demokratierna i världen - inte bara den enda i sitt område utan också en av de mest välfungerande demokratierna i världen. Vi menar att det inte går att acceptera hur Kina stänger ute Taiwan från olika internationella organisationer. WHO är ett sådant exempel. Taiwan borde såklart också ha en plats i Förenta nationerna.

Vi måste från svensk sida markera väldigt tydligt för detta. Vi som demokratiska medborgare bör omgående erkänna Taiwans rätt att forma sin egen samhällsutveckling och att råda över sitt eget demokratiska system och integreras i alla de internationella institutioner och samarbeten som man själv vill.

Ett-Kina-politiken har nämnts här i dag. Men det kan inte vara vi svenska politiker som sitter här i Stockholm och i riksdagen som ska bestämma över detta. Det måste vara upp till Taiwans eget folk att under demokratiska former få avgöra hur man förhåller sig till ett Kina-politiken och om den ska överges eller inte. Jag tror att om det taiwanesiska folket fick bestämma självt i fria val som inte påverkades av hot från Kina hade man också valt att vara självständigt.

Det är klart att vi som demokratiskt land har ett ansvar att se till att de får ha sådana val utan att vara hotade av Kina. Vi har ett ansvar att se till att garantera det taiwanesiska folkets säkerhet. Vi har, som alla länder, en skyldighet att göra detta. Taiwan måste kunna fatta beslut om sin egen framtid, fritt och utan inflytande, hot eller påtryckningar från diktaturen i Peking.

Det är av detta skäl som vi understryker i vår reservation att Sverige ska upprätta diplomatiska förbindelser med Taiwan - ordentliga diplomatiska förbindelser. Ett första och bra steg är House of Sweden i Taipei. Detta har Socialdemokraterna har reserverat sig emot. Men det finns många steg kvar att ta, och vi har ett ansvar att bedriva en värderingsbaserad utrikespolitik också i detta avseende.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag har överskridit min talartid en minut.

(forts. § 13)

Anf. 89 Diana Laitinen Carlsson (S)

Herr talman! Vi debatterar nu mänskliga rättigheter ur ett lands- och regionperspektiv, och attackerna på människors frihet, liv och säkerhet tar sig olika former.

Rysslands invasion av Ukraina, som orsakar död och driver hundratusentals civila på flykt, är det som ligger våra hjärtan allra närmast just nu eftersom Ukrainas sak också är vår. Det är naturligt att det som händer nära oss tar större plats än det som händer på avstånd.

Men samtidigt händer ju det där på avstånd, och jag tänker beröra det som för många kanske känns avlägset just nu med tanke på allt som Rysslands olagliga och oförsvarliga krig i Ukraina för med sig. Men människor lever i en sådan verklighet också i andra länder världen över.

I Tunisien attackeras de demokratiska landvinningar som följde av den arabiska våren. Myndigheter i till exempel Ryssland, Egypten och Kina har antagit mycket restriktiva lagar för att begränsa människorättsförsvarares aktiviteter, och i vissa fall har de åtalat och bötfällt människorättsgrupper för att de har engagerat sig i politisk aktivitet.

Men i dag ska jag i huvudsak uppehålla mig vid Latinamerika.

Herr talman! I Nicaragua har regeringen återkallat registreringen av dussintals människorätts- och hjälporganisationer, bland annat Oxfam, med hjälp av en lag som kräver att alla organisationer som fått utländsk finansiering klassas som utländska agenter och därefter förbjudit dem att blanda sig i nationell politik.

I Ecuador, under Rafael Correas presidentskap, utfärdade regeringen ett dekret som gav den breda befogenheter att reglera eller upplösa ickestatliga grupper som anklagats för politisk inblandning. Regeringen använde dessa befogenheter för att utvisa ett antal internationella organisationer och upplösa en ecuadoriansk miljögrupp efter att medlemmar i gruppen protesterat mot oljeborrningar i Amazonas.

I Venezuela har regeringen antagit en rad lagar som begränsar civilsamhället och har lagfört grupper som tar emot utländsk finansiering och anklagat dem för förräderi och brott mot den nationella suveräniteten.

I El Salvador föreslog regeringen också en lag om utländska agenter i november 2021 som skulle ha förbjudit grupper som får internationell finansiering från politiska aktiviteter. Efter invändningar från människorättsgrupper gick inte lagförslaget vidare, men det är fortfarande under behandling.

Herr talman! Det finns dock ljuspunkter. I Honduras är en prioritering för den nya presidenten Xiomara Castros, tillika Honduras första kvinnliga president, regering att arbeta för genusrättvisa inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. I den nya regeringen är 29,4 procent kvinnor, så 10 av 34 ämbeten innehas av kvinnor. Den nya regeringen utmanar därmed maktstrukturer både i Honduras och på regional nivå i Latin- och Centralamerika, i synnerhet gällande rätten till abort. Det är därför viktigt att vi visar vårt stöd för hennes progressiva agenda för jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Som ordförande i det tvärpolitiska SRHR-nätverket i riksdagen vill jag också passa på att berätta att vi tog ett initiativ och skrev ett uppskattande och uppmuntrande brev till Xiomara Castro där vi erbjöd vårt stöd och vår hjälp i hennes ambition. Vi kontaktade också de övriga nordiska SRHR-nätverken, och när brevet skickades hade 57 nordiska parlamentariker skrivit under.

Att Colombia och Argentina gått åt rätt håll och nyligen avkriminaliserat abort är självklart också en framgång.

Herr talman! Så hamnar vi då nere i diket igen. I Guatemala trädde en lag i kraft i juni 2021 som ger regeringen befogenhet att godtyckligt stänga ned civilsamhällesgrupper som anses ha brutit mot allmän ordning.

Det finns också en stor oro för erodering av rättsväsendet i Guatemala. En förutsättning för skydd av mänskliga rättigheter är ett oberoende och välfungerande rättsväsen. I Guatemala ser vi just nu motsatsen. Här behöver Sverige tillsammans med EU och USA öka sina ansträngningar.

EU uttrycker stor oro över att 20 domare och åklagare har tvingats lämna Guatemala på grund av hot och juridiska processer mot dem. Den 23 mars tvingades den renommerade domaren Erika Aifán avgå, och högsta domstolen beslutade att stänga av domare Pablo Xitumul från hans tjänst. Bara veckor tidigare hade domare Aifán hyllats för sitt arbete mot korruption i samband med det första firandet av den internationella dagen för kvinnliga domare.

Herr talman! Under flera års tid har också ett lagförslag om "skydd för livet och familjen" varit på gång i Guatemala. Tvärtemot vad namnet antyder skulle det sätta tusentals flickors och kvinnors liv och hälsa på spel, bland annat genom att utvidga förbudet mot abort så att även missfall skulle kriminaliseras.

Redan i dag är abort förbjudet och straffbart utom när kvinnan löper risk att mista livet om hon fullföljer graviditeten. Den nya lagen skulle innebära att kvinnor som gör abort av andra skäl riskerar att dömas till fängelse i upp till tio år. Det tidigare maxstraffet var tre år. Straffet för hälso- och sjukvårdspersonal som utför olagliga aborter skulle bli ännu strängare.

Lagen röstades faktiskt igenom på internationella kvinnodagen den 8 mars med 101 röster för och 8 emot. Tack och lov använde president Alejandro Giammattei sitt veto den 15 mars efter att ha fördömt lagförslaget, då han hävdade att det bröt mot landets konstitution och Guatemalas internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Men vi vet vad den guatemalanska kongressen egentligen vill göra, och hotet hänger fortfarande som ett mörkt orosmoln över kvinnorna i Guatemala.

Herr talman! En ökad representation av kvinnor i beslutsfattande positioner i Latinamerika gör skillnad. Genomsnittet av andelen kvinnor i Latinamerikas parlament är 29,7 procent. I Colombia var det bara 19,7 procent i den tidigare kongressen, men i kongressvalet den 13 mars ökade andelen kvinnor enligt preliminära resultat med hela 9,62 procent till 29,3 procent. Bakom detta finns en kampanj och ett samarbete mellan organisationerna Red Nacional de Mujeres och Sisma Mujer.

Att presidentkandidaten Gustavo Petro, som leder i Colombia, har Francia Márquez som vicepresident ger hopp inför det kommande presidentvalet den 29 maj. Márquez är kvinna, afrocolombian och känd miljörättsaktivist som tvingats fly inom sitt land på grund av sitt engagemang, och hon är en av de kandidater som har störst stöd.

Herr talman! Det finns alltså en del ljuspunkter samtidigt som det finns stora sorger och frustrationer. Latinamerika är en komplex region med många utmaningar, inte minst när det gäller mänskliga rättigheter. Den polarisering med såväl religiösa som nationalistiska förtecken som finns i regionen är en utmaning. Därför är det också viktigt med innovativa partnerskap med olika civilsamhällesorganisationer, inklusive religiösa aktörer.

Vi ska fortsätta att bygga kapacitet, öka kunskapen och förståelsen mellan människor och arbeta tillsammans för att driva kampen för mänskliga rättigheter vidare i Latinamerika, i Europa och i resten av världen. Påverkansarbete gör skillnad.

Anf. 90 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag tänkte börja där ledamoten slutade. Hon sa att påverkansarbete gör skillnad. Jag håller verkligen med. Mycket av utrikespolitiken handlar om påverkansarbete för att se till att mänskliga rättigheter, demokrati, frihet och så vidare stärks i hela världen.

En fråga som ledamoten undvek i sitt anförande, eller åtminstone valde att inte ta upp, var frågan om Sveriges relation till Taiwan. Det är också en fråga där det finns en reservation från Socialdemokraterna.

Utskottet vill gå fram med att utveckla Sveriges relation med Taiwan. Det handlar såklart om att påverka Kina att röra sig i demokratisk riktning genom att stärka relationerna med det demokratiska Taiwan. Taiwan är egentligen inte en del av Kina, men det är klart att om man stärker de demokratiska krafterna i regionen påverkar det också. Det handlar också om att vara med och bygga relationerna med Taiwan.

Att reservera sig mot att utveckla relationerna med Taiwan, som Socialdemokraterna har gjort, innebär ju att man tar ställning mot en utveckling där vi får närmare och närmare relationer med den enda kinesiska demokrati som finns. Det blir också en markering mot den strävan som det taiwanesiska folket har att få bestämma sin egen framtid i fria och öppna demokratiska val.

Min fråga till Socialdemokraterna är varför de inte tycker att det taiwanesiska folket ska få bestämma sin egen framtid i fria och öppna demokratiska val.

Anf. 91 Diana Laitinen Carlsson (S)

Herr talman! Jag tackar Joar Forssell för frågan.

Jag försökte inte på något sätt undvika Taiwan i detta. Dessvärre är jag inte så insatt i den frågan som jag är i övriga frågor. Latinamerika är ett av mina ansvarsområden; det var därför jag uppehöll mig vid det.

Jag tänker att Jamal El-Haj tidigare svarade på frågan om Taiwan och Taipei gällande bland annat House of Sweden och att vi har ett gott arbete där nere. Men jag vill inte gå in ytterligare på den frågan, för det är tyvärr inte mitt hemområde.

Anf. 92 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Nu sitter vi båda i utrikesutskottet, och jag tror att de som lyssnar på den här debatten förstår att alla ledamöter som sitter i utrikesutskottet röstar i alla utrikespolitiska frågor. Här i kammaren röstar vi i alla frågor som läggs fram. På så sätt har alla ledamöter alltid ansvar för att stå för sin åsikt i alla frågor. Det här också ett utskott där flera ledamöter från många partier försöker ha koll på inte bara en del av världen utan hela världen.

I betänkandet som vi debatterar i dag har Socialdemokraterna faktiskt en reservation som handlar om just Taiwan. Jag förstår att det kan vara svårt att ha koll på hela världen och varenda fråga, men det här är en stor fråga som har debatterats i utskottet. Det är dessutom en fråga där det finns en reservation.

Utöver det handlar det här om principer. Ledamotens anförande kretsade mycket kring Sydamerika och olika länder där. Jag tyckte mig ändå skönja att Socialdemokraterna tycker att människor ska få bestämma sin egen framtid i fria och öppna demokratiska val. Det tycker i alla fall Socialdemokraterna när det gäller Sydamerika om jag förstår saken rätt.

Då blir frågan varför man inte tycker det också när det gäller människor som lever i Taiwan. Det är ju också människor som lever i en demokrati men som på grund av Kinas hot och på grund av att till exempel Sveriges regering varit flat och inte vågat utveckla relationerna tillräckligt mycket inte fullt ut får bestämma sin egen framtid i fria och öppna demokratiska val.

Frågan kvarstår varför Socialdemokraterna inte vill gå lika långt. Varför reserverar sig Socialdemokraterna mot detta?

Anf. 93 Diana Laitinen Carlsson (S)

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att Socialdemokraterna står upp för alla människors rätt och frihet. Sedan kan vi ha olika syn på saker och ting i utskottet, väga olika saker mot varandra och inte ha exakt samma ingång. Men vi är självklart för människors fri- och rättigheter på alla sätt.

Jag vill hänvisa till det svar som Jamal El-Haj gav tidigare när han fick frågan av Sverigedemokraterna. Men helt klart står vi upp för allas frihet och självbestämmanderätt, inte minst nu med det vi ser i Ukraina. Något som verkligen står på spel i vår demokratiska värld är just självbestämmanderätten.

Därmed inte sagt att vi inte skulle vilja se det i Taiwan, inte på något sätt. Men det finns olika definitioner av hur man vill ha ett arbete i olika regioner.

Anf. 94 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den moderata reservationen nummer 7.

Betänkandet handlar om mänskliga rättigheter. Det är ett motionsbetänkande från allmänna motionstiden och berör framför allt Ryssland, Iran och Kina. Jag kommer att uppehålla mig vid detta område.

Först och främst vill jag säga och understryka att mänskliga rättigheter har ett egenvärde i sig. Mänskliga rättigheter är också något som ingår i säkerhetspolitiken. I den europeiska säkerhetsordningen finns mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomi och klimat med som viktiga punkter.

En av dessa viktiga frågor är mediefrihet. Den 7 oktober i år är det 16 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja mördades. Anna Politkovskaja tilldelades 2003 OSSE:s pris för journalistik, demokrati och arbete för mänskliga rättigheter. Men även ett stort antal mindre namnkunniga journalister har mördats i Ryssland. Kännetecknande för dem alla är att deras dödsfall aldrig har utretts, att dödsorsaken inte har fastställts och att någon rättsprocess inte har ägt rum. Detta är inget annat än övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Jag vill också, herr talman, nämna att det i Ryssland tidigare i år antagits en lag om straff för spridande av osanna krigsnyheter, en lag som har direkt bäring på Rysslands krig mot Ukraina. Enligt den nya lagstiftningen kan åtalade personer dömas till uppemot 15 års fängelse för spridande av falska nyheter om militära operationer. Personer som döms för att ha försökt diskreditera den ryska armén kan dömas till upp till fem års fängelse, herr talman.

Den ryska regeringen anför att lagstiftningen syftar till att skydda sanningen. Vad som däremot visat sig är att lagstiftningen inte skyddar yttrandefriheten eller mediefriheten. Mediefriheten har blivit snävare. Jag säger detta därför att den ryske oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza den 12 april arresterades efter att ha kritiserat Vladimir Putin och kallat honom för mördare i en BBC-intervju. Tilläggas kan att Vladimir Kara-Murza tidigare, 2015 och 2017, har utsatts för förgiftningsförsök när han varit i Ryssland. Detta är övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Den nya medielagstiftningen i Ryssland krymper också det redan minimala utrymmet för civilsamhället. Detta visar sig inte minst i stängningen av organisationen Memorial. När duman nyligen antog medielagstiftningen ledde detta till självcensur av medier men också till att opposition, intellektuella, den fria tanken och det fria samtalet stoppades och förhindrades.

Reportrar utan gränser har under Rysslands krig mot Ukraina vid upprepade tillfällen påmint om att attacker mot journalister under det pågående kriget i Ukraina är ett krigsbrott. Detta har inte hindrat Ryssland från att fortsätta attackera journalister i Ryssland och journalister som uttryckt sig kritiskt om Putins krig.

Låt mig här nämna att medier har rapporterat om att det i Zaporizjzjaregionen förekommer ryska listor över ledande personer som man planerar att kidnappa för att omvända dem och få dem att samarbeta med Ryssland. Den 17 april meddelade den ryska regimen att alla journalister som sprider desinformation om Ryssland och propagerar för Ukraina kommer att hållas ansvariga och ställas inför en rysk militärtribunal, herr talman.

Detta är klara, tydliga övergrepp mot det fria ordet, mot medier, mot journalister och mot den ordning som vi känner och kallar för den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands agerande måste omtalas och göras känt, för övergreppen behöver upphöra.

Jag vill också nämna att det ryska agerandet har lett till att flera medier har upphört att rapportera från Moskva. De ryska myndigheterna har också blockerat hemsidor för BBC, Facebook och Twitter. Hemsidor och sociala medier som används av många människor är i dag blockerade i Ryssland.

Jag vill också nämna ytterligare en dimension av Rysslands krig mot Ukraina, nämligen den pågående bristen på respekt för mänskliga rättigheter vid flera av Rysslands militära attacker. Det handlar om övergrepp mot civila men också om övergrepp och attacker mot minoriteter, exempelvis den turkiskspråkiga minoriteten urumer i Mariupolregionen. Ett annat exempel är förstörelsen av den äldre judiska begravningsplatsen i Bila Tserkva. Ett tredje exempel är attackerna mot minnesmonumenten över Förintelsen i Babij Jar, där tiotusentals judar mördades av nazisterna under andra världskriget.

Jag vill nämna ytterligare ett perspektiv när det gäller övergrepp mot mänskliga rättigheter, herr talman. När Rysslands ekonomi nu har försämrats finns det ett stort antal arbetsmigranter i Ryssland som har drabbats i många sammanhang. De får inte sina löner eller något stöd i Ryssland och har svårigheter att återvända till sina hemländer. Jag tänker framför allt på personer från Centralasien. Detta gör att dessa personer blir extra sårbara, befinner sig i en utsatt situation och löper risk att falla offer för human trafficking. Även detta är något som bör uppmärksammas av omvärlden.

För den som vill veta mer om övergrepp mot mänskliga rättigheter i Ryssland rekommenderar jag läsning av information från OSSE, ODIHR, FN, Amnesty, Reportrar utan gränser med flera.

Jag vill också, herr talman, nämna något om Tibet. Den 7 oktober har 72 år gått sedan Tibet kom under kinesiskt styre. I slutet av september 2020 rapporterade det amerikanska forskningsinstitutet Jamestown Foundation hur de kinesiska makthavarna systematiskt tvingar tibetanska herdar och bönder att lämna sina marker. Det finns åtskilliga exempel på övergrepp.

Det finns också exempel på hur den kinesiske presidenten Xi Jinping aktivt arbetar för att sätta tibetaner i så kallade omskolningsläger. Detta är totalt paradoxalt. Om tibetanerna verkligen gynnades av det kinesiska styret skulle inte Kina behöva sätta tibetanerna i någon form av omskolningsläger, för då skulle tibetanerna välkomna det kinesiska styret. Så är inte fallet.

Jag vill också säga några ord om den moderata reservationen. Vi anser att Sveriges band till Israel bör stärkas, speciellt inom områden som forskning och innovation, där Israel är framstående. Men jag vill också understryka att den svenska socialdemokratiska regeringens ensidiga erkännande av Palestina 2014 har bidragit till att den svenska relationen med Israel har försvagats. Detta är mycket olyckligt, och jag och Moderaterna anser därför att det bör göras en översyn av hur Sveriges relationer med Israel ska kunna förbättras.

Jag vill också här nämna vad som kan göras för att stärka mänskliga rättigheter.

Jag säger detta, herr talman, för att vi under debatten här har tagit upp en stor mängd brott mot mänskliga rättigheter. Det är förfärligt att lyssna till detta. Men vi kan som politiker bidra till att respekten för mänskliga rättigheter ökar.

Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.

Jag vill till exempel nämna det arbete som görs inom EU och internationellt samarbete. Jag vill också nämna att Sverige är aktivt i dessa områden, inte minst Sveriges riksdag. Detta gör att vi kan bidra. Det är svårt för Sverige som enskild nation, men tillsammans med andra kan vi göra mycket. Vi kan använda diplomatiska resurser. Vi kan använda oss av sanktioner. Det finns också utbildningsprogram och riktat bistånd. Men jag vill också nämna civilsamhällets engagemang, som är oerhört viktigt för mänskliga rättigheter.

Slutligen vill jag säga att demokrati, marknadsekonomi, transparens, folkrätt, fristående rättssystem och nolltolerans mot korruption samt ansvarsutkrävande av politiker är viktiga grundelement för mänskliga rättigheter.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 april.)