Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

2013/14:SfU18

1.Nedsättning av socialavgifterna för de yngsta, punkt 1 (M,

2

2013/14:SfU18

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

2.lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

3.lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Sf18 av Jacob Johnson m.fl. (V) och 2013/14:Sf19 av Tomas Eneroth m.fl. (S) samt avslår proposition 2013/14:116 punkterna 1–3.

Reservation 1 (M, FP, C, KD)

2.Reform för mer effektiva åtgärder

Riksdagen avslår motion 2013/14:Sf20 av David Lång (SD).

Reservation 2 (SD)

Stockholm den 6 maj 2014

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S), Mikael Cederbratt (M), Fredrik Lundh Sammeli (S), Lars-Arne Staxäng (M), Eva-Lena Jansson (S), Finn Bengtsson (M), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Solveig Zander (C), Jasenko Omanovic (S), Emma Henriksson (KD), David Lång (SD), Wiwi-Anne Johansson (V), Eva Lohman (M), Emma Carlsson Löfdahl (FP) och Magnus Ehrencrona (MP).

3

2013/14:SfU18

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 2013/14:116 Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta och tre följdmotioner som väckts med anledning av propositionen.

I budgetpropositionen för 2014 aviserades att regeringen senare under riksmötet avsåg att återkomma med förslag till regler för förändring av nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för unga. Nedsättningen skulle förstärkas för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år genom att avgifterna skulle sänkas så att bara ålderspensionsavgiften betalades. För personer som vid årets ingång fyllt 25 år skulle nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år skulle däremot inte någon förändring av nedsättningen göras. Förslaget bedömdes kunna träda i kraft den 1 juli 2014.

Inom Regeringskansliet har promemorian, Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta, utarbetats.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen i propositionen.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

4

2013/14:SfU18

Utskottets överväganden

Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår propositionen och bifaller två motioner om avslag på propositionen.

Vidare avslår riksdagen en motion om att avskaffa ungdomsrabatten och införa mer effektiva åtgärder.

Jämför reservationerna 1 (M, FP, C, KD) och 2 (SD).

Gällande ordning

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av en ålderspensionsavgift om 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen.

Enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska arbetsgivare och enskilda näringsidkare betala allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, socialavgifterna.

För vilka ändamål socialavgifterna ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för 2014 uppgår till 31,42 procent. Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften för 2014 uppgår till 28,97 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan.

För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år är socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, nedsatta. Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna, dvs. arbetsgivaravgiften inklusive den allmänna löneavgiften för en person som inte har fyllt 26 år är totalt 15,49 procent.

5

Propositionen

I propositionen redogör regeringen för ungas etablering på arbetsmarknaden och konstaterar att arbetslöshetsperioderna är relativt korta för de flesta unga och att unga etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker och sysselsättningsgraden stiger snabbt med åldern för både kvinnor och män. Samtidigt finns en grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden och som har svårigheter att hitta vägar in i arbetslivet. Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) kan vara en av flera orsaker till att unga har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen anför att de nedsatta socialavgifterna för unga bedöms ha medfört en ökad efterfrågan på att anställa ungdomar och därmed en lägre ungdomsarbetslöshet genom att de minskar skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna får betala.

Enligt regeringens bedömning underlättar de nedsatta socialavgifterna för unga främst arbetsmarknadsinträdet för ungdomar med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Sannolikheten att en ung person har en högskoleutbildning eller är etablerad på arbetsmarknaden ökar med åldern. Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en effektivare nedsättning och därmed högre varaktig sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga.

För att ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga föreslår regeringen därför att nedsättningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften i större utsträckning riktas mot de yngsta. För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år föreslås att nedsättningen förstärks så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år föreslås att nedsättningen tas bort.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Sf19 yrkar Tomas Eneroth (S) m.fl. avslag på propositionen. Ungdomsarbetslösheten har stigit och antalet unga långtidsarbetslösa har tredubblats i Sverige. Nedsättningen av socialavgifter för unga är ett ineffektivt skatteundantag. Det riktas mot de unga som redan har jobb och inte mot dem som saknar jobb. Att sänka arbetsgivaravgifterna är en dyr och ineffektiv åtgärd och kostar skattebetalarna omkring 14 miljarder kronor varje år. Regeringens förslag innebär således att ytterligare resurser satsas på dem som redan har arbete i stället för på de ungdomar som saknar arbete.

Även i kommittémotion 2013/14:Sf18 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkas avslag på propositionen eftersom den föreslagna sänkningen av arbetsgivaravgifterna är ett dyrt och ineffektivt sätt att minska ungdomsarbetslösheten. Med en ungdomsarbetslöshet på ca 24 procent är det tydligt att de sänkta socialavgifterna för unga inte har fått avsedd effekt. Att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta kommer inte skapa jobb för unga. Skattesystemet måste också vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Ett system som är enhetligt och likformigt

6

och har så få undantag som möjligt bör eftersträvas. På så sätt minimeras även riskerna för skatteplanering.

I motion 2013/14:Sf20 begär David Lång (SD) ett tillkännagivande om nedsättning av socialavgifter för unga. Ungdomsarbetslösheten har långsiktigt ökat sedan 2006. Ungdomsrabatten är i grunden ett dåligt förslag och en dyr och effektlös satsning. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att avskaffa nedsättningen för unga och reformera arbetsmarknaden till förmån för mer effektiva åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att ungdomsarbetslösheten har stigit både i absoluta tal och som andel av arbetskraften, och antalet unga långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Andelen arbetslösa unga varierar stort beroende på utbildningsnivå. Utbildningspolitikens roll för att bekämpa ungdomsarbetslösheten måste därför betonas. Vidare måste en politik för fler jobb skapas. Att som regeringen nu föreslår ytterligare förstärka den generella nedsättningen av socialavgifterna löser inte problemet för unga arbetslösa. Med nedsättningen av socialavgifter för unga subventioneras arbetsgivare utan att det behöver skapas ett enda nytt jobb eftersom arbetsgivarnas kostnader sänks även för de ungdomar som redan har ett arbete. Skattesystemet måste också vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren.

Nedsättningen av socialavgifter för unga kostar skattebetalarna omkring 14 miljarder kronor netto varje år. Det är ett ineffektivt skatteundantag, eftersom det riktas mot de unga som redan har jobb – inte dem som saknar det. Följaktligen har nedsättningen kritiserats. Riksrevisionens bedömning är att sänkningen har lett till begränsade sysselsättningseffekter och höga dödviktseffekter, dvs. att samma personer som får arbete genom åtgärden ändå skulle ha anställts. Regeringens finanspolitiska råd kommer till slutsatsen att

”lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten”. Konjunkturinstitutet menar att sysselsättningseffekterna kommer att bli små, minst i näringslivet, trots att kostnaden för reformen är betydligt högre i denna sektor. Ekonomistyrningsverket avstyrker regeringens förslag både av hänsyn till kostnadseffektivitet och på grund av risken för ökat krångel för arbetsgivarna.

Enligt utskottets mening är anledningen till reformens misslyckande bl.a. att resurserna satsas på de ungdomar som redan har arbete, i stället för på de ungdomar som saknar arbete. Det finns väldigt stora behov av att satsa på det som skulle göra ungdomar mer anställningsbara. Att, som föreslås i propositionen, rikta ytterligare en kvarts miljard kronor i varaktig offentligfinansiell kostnad för en nedsättning av arbetsgivaravgifterna är inte ansvarsfullt.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 2013/14:SfU19 (S) och 2013/14:SfU18 (V) och avstyrker propositionen. Utskottet avstyrker även motion 2013/14:SfU20 (SD).

7

2013/14:SfU18

Reservationer

1.Nedsättning av socialavgifterna för de yngsta, punkt 1 (M, FP, C, KD)

av Gunnar Axén (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Finn Bengtsson (M), Solveig Zander (C), Emma Henriksson (KD), Eva Lohman

(M) och Emma Carlsson Löfdahl (FP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

2.lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

3.lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:116 punkterna 1–3 och avslår motionerna

2013/14:Sf18 av Jacob Johnson m.fl. (V) och 2013/14:Sf19 av Tomas Eneroth m.fl. (S).

Ställningstagande

I IFAU:s rapport 2013:26 Sänkta arbetsgivaravgifter för unga, anges att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har haft positiva sysselsättningseffekter, främst för de yngre i målgruppen. Den första sänkningen som infördes 2007 uppskattas av IFAU ha skapat 6 000–10 000 nya jobb. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår enligt rapporten till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket är i linje med andra jobbskapande åtgärder.

De nedsatta socialavgifterna för unga underlättar främst arbetsmarknadsinträdet för ungdomar med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Unga som redan har en fast förankring på arbetsmarknaden och unga med högskoleutbildning bedöms inte vara i samma behov av sänkta socialavgifter. Att rikta en större del av sänkningen mot de yngsta i målgruppen bedömer vi därför kunna leda till en effektivare nedsättning och därmed högre varaktig sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga, vilket även ligger i linje med de slutsatser som dras i IFAU:s rapport.

Arbetslösheten bland unga (15–24 år) är högre än för andra åldersgrupper och har ökat sedan finanskrisens utbrott 2008. År 2013 uppgick ungdomsarbetslösheten till knappt 24 procent. Graden av

8

RESERVATIONER 2013/14:SfU18

arbetsmarknadsanknytning och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig åt inom gruppen unga arbetslösa. Nära hälften av de unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete vid sidan av studierna. För de flesta unga är arbetslöshetsperioderna relativt korta och de etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Samtidigt finns en grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in i arbetslivet. De möter höga trösklar in på arbetsmarknaden. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga. Långtidsarbetslösheten bland unga är dock låg jämfört med andra åldersgrupper och i förhållande till andra länder. Att unga ofta blir arbetslösa kan i viss mån ses som en del av etableringsprocessen på arbetsmarknaden och hänger samman med att de är på väg från skola till arbetsliv. Brister i utbildningssystemet och en för svag koppling mellan skola och arbetsliv kan göra att etableringen försenas generellt och vissa unga riskerar att få mer varaktiga problem på arbetsmarknaden. Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) medför också svårigheter för unga att komma in på arbetsmarknaden.

I likhet med regeringen anser vi att nedsättningen av socialavgifterna för unga har varit en viktig reform för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för ungdomar. De nedsatta socialavgifterna för unga bedöms ha medfört en ökad efterfrågan att anställa ungdomar och därmed en lägre ungdomsarbetslöshet genom att de minskar skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna får betala. Den förstärkta nedsättningen av socialavgifterna för de yngre i målgruppen som nu Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet valt att avslå bedöms, tillsammans med tidigare gjorda nedsättningar, enligt beräkningar från Finansdepartementet ha lett till 16 500 fler unga i arbete.

Sedan 2006 har antalet sysselsatta ökat med 250 000 och av dessa är 40 000 unga i åldern 16–24 år. Trots denna positiva utveckling behöver mer göras och i ett läge då alla säger sig vilja bekämpa ungdomsarbetslösheten är det högst motsägelsefullt när utskottet väljer att inte föreslå nya åtgärder som skulle bidra till att ge tusentals unga möjligheten att komma i arbete.

Budgeten för 2014 har tidigare antagits av riksdagen och i det beslutet inkluderades denna förstärkta nedsättning av socialavgifterna för unga. Enligt den praxis som utvecklats efter att det gällande finanspolitiska ramverket infördes så ska s.k. reservationsförbud råda då beslut fattas rörande propositioner vars innehåll följer upp tidigare fattat beslut om budgeten. Syftet med denna praxis har varit att undvika att riksdagen fattar motstridiga förbud. Det är beklagligt att Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet nu väljer att inte respektera denna praxis.

9

2013/14:SfU18 RESERVATIONER

2.Reform för mer effektiva åtgärder, punkt 2 (SD) av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf20 av David Lång (SD).

Ställningstagande

Ungdomsarbetslösheten har långsiktigt ökat sedan 2006. Ungdomsrabatten är i grunden ett dåligt förslag och en dyr och effektlös satsning. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att avskaffa nedsättningen för unga och i stället reformera arbetsmarknaden och införa mer effektiva åtgärder.

10

2013/14:SfU18

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:116 Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta:

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Följdmotionerna

2013/14:Sf18 av Jacob Johnson m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2013/14:116 Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta.

2013/14:Sf19 av Tomas Eneroth m.fl. (S):

Riksdagen avslår proposition 2013/14:116.

2013/14:Sf20 av David Lång (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den gällande nedsättningen av socialavgifterna för ungdomar.

11

2013/14:SfU18

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

12

13

14

15

16

17