Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Anf. 9 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Få politiska uppgifter är så grundläggande för Sveriges framtid som att säkra en välfungerande skola. Den ska vara välfungerande inte enbart för dem som kommer från studievana hem, som är vana vid att läsa böcker och som kan få hjälp av föräldrarna med läxorna. Vi behöver skapa en skola som är välfungerande för varje elev, även för dem som har det svårare, även för dem som inte har föräldrar med högre utbildning och även för de elever som inte har en plats i hemmet där de i lugn och ro kan göra sin läxa.

En bra skolgång är den viktigaste språngbrädan för social rörlighet och den bästa garantin för att barn som har fått en tuffare start i livet ska få det bättre än sina föräldrar. Det ska gälla i hela landet, i storstädernas utanförskapsområden och på landsbygden.

Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Varje år går 15 procent av niondeklassarna ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Signalen till oss - den kom tidigt, men vi agerade tyvärr för sent - kan inte vara tydligare. Vi beslutsfattare behöver göra det som krävs: ge skolan de verktyg som behövs. Vi behöver framför allt se till att det kommer en lagstiftning på plats som gör det möjligt att agera från första stund i stället för i sista minuten.

Det är inte rimligt att det, trots att skolan har ett lagstadgat kompensatoriskt ansvar, blir sämre. Det blir sämre stöd till elever som behöver mer undervisning och hjälp för att klara sina studier. Det är inte heller rimligt att regeringens försök att komma till rätta med problematiken är att erbjuda lite mer av samma. I stället för att för en gångs skull ta ett helhetsgrepp och åstadkomma ordentlig förändring föredrar den socialdemokratiska regeringen att dutta lite.

Regeringen föreslår alltså extra studietid från årskurs 4 till årskurs 9. Det får vara max två timmar i veckan, och det ska vara frivilligt att delta. Jag kan verkligen inte förstå hur regeringen kan tro att detta är nog, att detta ska räcka och att detta ska ge alla elever en rimlig chans. Ska inte barn i årskurs 1-3 ha rätt att få stöd? Ska inte barn som halkar efter tidigt få en chans att komma i kapp? Och ska en förälder till en elev i till exempel årskurs 6 eller 7 kunna vägra att barnet får tillgång till extra studietid?

Regeringen behöver svara på om det är barnets behov och lärarprofessionens bedömning som ska vara det som faktiskt gäller i svensk skola. Eller ska detta bli ytterligare en proposition som inte är tillräcklig?

Vi moderater menar att det är barnets behov av stöd som ska styra från dag ett i svensk skola. Extra studietid ska vara obligatoriskt när det behovet finns.

Fler elever måste få en ärlig chans att lyckas. Vi vet i dag att barn som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan har sämre förutsättningar till etablering på arbetsmarknaden, har begränsade yrkesval och löper större risk för psykisk ohälsa och kriminalitet. Vi ser detta i vårt samhälle i dag, och det står i regeringens egen text.

Det finns något i svensk skola som kallas lovskola. När en elev inte har klarat att ta till sig undervisningen under ordinarie termin ska de ha möjlighet att tillgodogöra sig den kunskapen på sommarlovet. Det är en chans för att varje barn ska klara av att ta sig från grundskolan till gymnasiet, men den ges i dag bara i åttan och nian.

Jag tycker att det är något skevt i svensk skolpolitik och i svensk skolreglering när man konstant väljer att agera för sent i stället för så fort behovet existerar. I Finland jobbar man på motsatt sätt. Där agerar man direkt när behovet uppstår. Man ser till att en elev får stödinsatser, specialpedagoger, extra studietid och lovskola, om detta är vad som krävs. Men här låter vi det gå för långt. Vi väntar. Vi tror att en elev som halkar efter på lågstadiet, mellanstadiet eller tidigt på högstadiet nog kan ta igen allt detta lite senare. Men sedan står eleven där och väntar på slutbetyget och får höra på sommarlovet: Du har nu en sista chans. Det är nu eller aldrig.

Detta är vad vi har att erbjuda dessa elever, och det är inte nog. Moderaterna föreslår att lovskolan ska uppstå från den årskurs då en elev har behov av den. Och vi menar att den ska vara obligatorisk. Det är inte rimligt att vi har en skolplikt i Sverige som tvingar eleverna att gå i skolan år efter år men att vi i övrigt är rätt ointresserade av om eleverna klarar skolan eller inte. Vi måste vara villiga att göra det där lilla extra som ser till att varje barn får en värdig chans.

Fru talman! Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.

Anf. 10 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna yrkar bifall till reservation nummer 2, som handlar om läxhjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Betänkandet handlar om extra studietid för lärande och läxhjälp, och där vill jag betona läxans betydelse för en lyckad utbildning, som jag kommer att ägna en del av min anförandetid åt.

Läxor utgör ett naturligt inslag i lärandet och är ett viktigt komplement till den schemalagda undervisningen. Framför allt ska det handla om att repetera de kunskaper som eleverna börjat tillägna sig under den schemalagda undervisningen.

Det finns läxor som inte kräver några större förkunskaper eller hjälp av förälder, såsom stavning, glosor, utantillinlärning, läsning, välskrivning med mera. Men det finns även läxor av mer abstrakt karaktär, där inte alla föräldrar har samma möjlighet att hjälpa till. Jag pekar då på de olika former av analyser som elever börjar arbeta med redan så tidigt som i årskurs 4 i skolan. Vi sverigedemokrater menar att man ska vänta med dessa analyser till de högre årskurserna och framför allt gymnasiet, för att eleverna i stället under sin tid i grundskolan ska ägna sig åt inlärning av fakta som de sedan kan använda i sina analyser.

Fru talman! Tyvärr ser vi i dag stora skillnader mellan elevers möjligheter att få tid, ro och stöd för sitt arbete med läxor. Förutsättningarna är alltså olika. Därför anser vi att det finns ett behov av att skolan anordnar läxhjälp i skolans lokaler. Här vill vi särskilt betona den möjlighet som finns att nyttja skolans välutbildade fritidspersonal för att hjälpa elever i de yngre åldrarna med deras läxor. Denna personal finns redan på plats i dag. Detta är jättebra, och här ser vi en potential där eleverna, när de själva önskar, kan få hjälp med sitt läxarbete.

Fru talman! I dag finns det även olika föreningar som med stöd av statliga, regionala eller kommunala bidrag ger läxhjälp åt elever. De får alltså stöd för att hjälpa eleverna med deras läxor. Här är det viktigt att verksamheten fortsättningsvis sker i skolans lokaler och under skolans överinseende. Tyvärr har det uppdagats att flertalet av de föreningar som sagt sig ge läxhjälp och fått pengar för detta inte har gett någon läxhjälp. Här har alltså skattebetalarnas pengar försvunnit rakt ned i föreningarnas fickor, utan att de har utfört det som de har fått betalt för. Så här kan vi inte ha det. Därför är vi tydliga med att all läxhjälp som bekostas med offentliga medel ska ges i skolans lokaler och under rektorns ansvar.

Fru talman! Vi står bakom förslaget i betänkandet att erbjuda en utökad lovskola för elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är viktigt att lovskolan är frivillig för eleverna, men dessa ska delta om de har anmält sig till den. I dag finns tyvärr många skolor, som jag har pratat med, där elever anmäler sig till lovskolan och sedan inte deltar. Det är frivilligt att anmäla sig till lovskolan, men jag tycker att det ska vara obligatorisk närvaro när man väl har anmält sig. Annars går mycket pengar och ansträngningar till spillo.

Fru talman! Jag vill avsluta med att betona den viktiga roll som elevers läxarbete har i vår skola, även framöver. Det ger en utmärkt möjlighet att repetera den kunskap som våra lärare har förmedlat under den schemalagda skoltiden. Repetition är, som ni säkert vet, kunskapens moder.

(Applåder)

Anf. 11 Fredrik Christensson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Fru talman! Under en längre tid har ungefär 15 procent av de elever som avslutat årskurs 9 lämnat grundskolan utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Den bristande behörigheten har olika underliggande faktorer. Det kan till exempel handla om otillräckligt stöd till eleverna.

Statistik från Skolverket visar bland annat att det är långt ifrån alla elever som saknar behörighet till gymnasiet som får åtgärdsprogram och särskilt stöd. Totalt hade 8,5 procent av eleverna i årskurs 9 ett åtgärdsprogram läsåret 2019/20. Det syns också statistiskt sett att antalet åtgärdsprogram ökar med stigande ålder, samtidigt som forskningen är tydlig med att det är tidiga insatser som krävs för att undvika misslyckade studieresultat.

Det lagförslag som vi debatterar i dag innebär att elever i årskurs 4-9 ska erbjudas extra studietid så att de under två timmar per vecka får möjlighet att få hjälp med läxor eller annat skolarbete. Deltagandet ska vara frivilligt, och det ska anordnas under eller i direkt anslutning till ordinarie skoldag. Och det ska vara lärare som ansvarar för detta. Man får också öppna upp möjligheten för huvudmän att anordna den typen av extra studietid genom fjärrundervisning under samma förutsättningar som för övrig fjärrundervisning i grundskolan.

Bakgrunden är att elever har olika förutsättningar hemifrån när det gäller att få hjälp med läxor. Föräldrars utbildningsbakgrund innebär stora skillnader när det gäller vilka möjligheter barn har att få hjälp med sina studier. Vi vet också att de elever som har svårt att uppfylla de lägsta kunskapskraven i högre grad har föräldrar med lägre utbildningsnivå.

Vidare pekas det i propositionen på att man utökar lovskolan med 25 timmar för de elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla målen i kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet. En sådan lovskola ska erbjudas på lov under läsåret och ska inte kunna räknas av från de 50 timmar lovskola som huvudmännen redan i dag är skyldiga att erbjuda enligt gällande bestämmelser.

I grunden tycker Centerpartiet att de förslag som läggs fram är bra. Men vi ser också ett behov av ytterligare insatser och åtgärder för att fler elever ska klara målen. Det är ett stort problem och inte minst ett skolpolitiskt misslyckande att så många elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.

Från Centerpartiets sida ser vi ett behov av mer lärarledd tid för att ytterligare underlätta för elever som har svårt att klara målen. Vi hade gärna sett att alla elever som behöver det genomgår en obligatorisk lovskola redan från årskurs 4, och detta bör fortsätta fram till årskurs 9 för de elever som behöver det.

Med anledning av detta vill jag yrka bifall till vår reservation nummer 6.

Forskningen visar att undervisningstiden är en av de aspekter som har mest och viktigast inflytande på elevers förutsättningar för lärande och deras möjligheter att uppnå goda kunskapsresultat. Inte minst den utredning som ligger till grund för propositionen pekar tydligt på detta.

Utredningen pekade också ut och konstaterade att det långa sommarlovet i Sverige påverkar kunskapsutvecklingen. Sverige har ett långt sommarlov i relation till jämförbara länder, och det bygger snarare på svensk tradition än på forskning och kunskap om elevernas lärande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Vi ser gärna att regeringen gör som utredningen föreslår och utreder frågan vidare. Hur ska vi se till att lägga upp terminstider och skollov för att skapa förutsättningar för att ha elevernas kunskapsresultat i centrum? Hur kan vi öka undervisningstiden på sikt och samtidigt skapa förutsättningar för lärande med bas i både vetenskap och beprövad erfarenhet?

Fru talman! Eftersom just undervisningstiden spelar en viktig roll för elevers lärande vill jag passa på att lyfta en annan fråga som Centerpartiet tidigare har drivit i utbildningsutskottet och som är viktig för oss för att säkerställa att elever får den undervisningstid som de har rätt till. Det handlar om att vi bättre behöver följa elevers frånvaro i skolan. Vi behöver säkerställa att de elever som inte närvarar får stöd och hjälp att återgå till undervisning och att det finns goda möjligheter till distansutbildning för att få elever att återgå till undervisning och på det sättet ta del av skolan. På det sättet får de bättre förutsättningar att klara skolan och därmed bli behöriga till gymnasieskolan och därmed också till vidare studier och arbete.

Avslutningsvis: Det krävs fler insatser för ökad undervisningstid på sikt. Fler tidiga insatser är nödvändiga. Insatser krävs för ökad trygghet, studiero och elevhälsa. Men inte minst handlar det om att få fler behöriga lärare som kan möta de elever som vi talar om. Vi ska se till att de möts av skickliga lärare som i sin undervisning kan ge fler elever de bästa förutsättningarna att klara målen.

Denna proposition är ett steg i rätt riktning, men det krävs fler insatser framåt.

Anf. 12 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Förra året lämnade cirka var fjärde elev grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är närmare 28 000 elever. Över hälften av dem, ungefär 15 700, saknade godkänt betyg i ett eller flera kärnämnen och var därför inte behöriga att börja på ett vanligt gymnasieprogram. Som flera redan har nämnt är det nästan 15 procent av varje årskull de senaste åren som inte har behörighet att börja på gymnasiet. Det är alldeles för många.

Det är ett stort misslyckande för den svenska skolan att så många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg. Samhället och skolan har misslyckats med det viktiga kompensatoriska uppdraget.

Vänsterpartiet vill se en jämlik och sammanhållen skola. Förskolan och skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter. De ska inte återskapa och förstärka klasskillnader. Förskolan och skolan är helt avgörande för vilka möjligheter en människa har i livet. Därför är bristen på likvärdighet i utbildningen en fråga om demokrati och makt. Den svenska skolans grundproblem är just bristen på likvärdighet. För att skapa en likvärdig skola behöver vi befria skolan från affärsverksamhet och särskiljande skolval samt få en likvärdig ekonomi genom ett statligt ekonomiskt ansvar där resurser fördelas efter behov.

Att alla får del av en god utbildning bidrar till att samhället blir bättre för alla. Kunskap är makt.

Mer undervisningstid och utökad lovskola kan vara ett steg på vägen mot en mer jämlik skola, där alla elever får de verktyg de behöver och de betyg de måste ha för att kunna läsa på det gymnasieprogram som de vill. Men i första hand måste eleverna få det stöd de behöver inom ramen för den ordinarie undervisningen. Elever som har behov av stöd måste få det genom till exempel extra anpassningar eller särskilt stöd under ordinarie lektioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Extra lovskola borde inte behövas om skolan har resurser för att ge alla barn den undervisning som de behöver för att klara målen. Möjligheten till utökad lovskola får inte innebära att skolan på grund av resursbrist inte ger stöd under ordinarie termin utan i stället inväntar lovskolan.

Kanske är det också de elever som av skoltrötthet inte riktigt har orkat med skolarbetet under terminen som är i störst behov av ledighet under loven. En skola som har utökade möjligheter för alla elever att få stöd att kunna göra sina läxor och annat skolarbete i skolan skulle vara en bättre hjälp för just de här eleverna. Propositionens förslag om lovskola och minst två timmar extra tid i veckan är bra, men för den omotiverade och skoltrötta eleven är det i första hand stöd under ordinarie skoltid som behövs. Då behövs mer resurser till skolan och ett nej till marknadsskolan.

Fru talman! Med detta sagt vill jag ändå yrka bifall till propositionen men också till reservation 7.

Anf. 13 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Alltför många barn får tyvärr aldrig möjlighet att lyckas i svensk skola i dag. Förra året saknade 13 procent av eleverna gymnasiebehörighet när de slutade grundskolan. Det handlar alltså om nästan 16 000 elever.

Vi kristdemokrater anser att tidiga kunskapskontroller och stödinsatser behövs för att fler barn ska få möjlighet att lyckas i skolan. Vi menar att alla barn behöver testas för läs- och skrivsvårigheter redan tidigt. Det ska finnas krav som säkerställer att alla skolor jobbar med diagnostiska prov, alltså prov som mäter elevernas kunskapsutveckling. Det behöver ske återkommande under skoltiden.

Det handlar också om att vi måste se till att tidiga stödinsatser följer på de tidiga kunskapskontrollerna, exempelvis i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola. Men det handlar också väldigt mycket om speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper. Det är något vi tycker borde finnas på alla skolor.

Det finns nog ingen bättre åtgärd för att höja kunskapsresultaten än mer tid till undervisning med ämneskunniga lärare som har höga förväntningar på eleverna och förmåga att inspirera så att de vill lära mer. Men när det gäller just den obligatoriska lovskolan är det tydligt att det inte funkar särskilt bra så som det ser ut i dag.

I en granskning som Ämnesläraren har gjort visas att inte ens var femte elev får gymnasiebehörighet efter att de har gått en sommarlovskola efter att ha blivit underkända i nionde klass. Jag vill säga att om var femte elev av de som går sommarlovskolan ändå får möjlighet att lyckas är det fantastiskt viktigt. Det är viktigt att möjligheten finns och att de får chansen. Men 70 procent av de elever som skaffar gymnasiebehörighet genom sommarlovskola klarar sedan inte gymnasiet, enligt siffror från Skolverket.

Jag tror att det här beror på att de elever som behöver gå på sommarlovskola bara har ett par veckor på sig att läsa upp de ämnen som de har fått underkänt betyg i. De hinner helt enkelt inte kompensera för de bristande kunskaper de kanske har med sig sedan lågstadiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Förslagen som ligger på bordet i dag handlar om att den lovskola som ska erbjudas elever i nian som riskerar att inte nå godkänt ska utökas med 25 timmar. Det är ett förslag som vi kristdemokrater gärna ställer oss bakom. Men det räcker inte. Vi ser en uppenbar risk att regeringen och Socialdemokraterna återupprepar gamla misstag. Man sätter in stödinsatserna för sent. Därför har vi ett par gemensamma yrkanden med Moderaterna här i dag. Jag vill passa på att yrka bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas reservation 4.

Obligatorisk lovskola bör erbjudas redan i lågstadiet för dem som professionen bedömer är i behov av lovskola. Vi anser att det behöver finnas extra studietid eller läxhjälp för barn i behov av det också redan från lågstadiet, därför att den extra undervisningstiden eller läxhjälpen kan vara helt avgörande för att man ska komma i kapp.

Sverige ska ha en skola där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och fler barn får möjlighet att lyckas. Då behövs de tidiga kunskapskontrollerna, men det behövs också stödinsatser som sätts in i tid.

Anf. 14 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 under punkt 2 i betänkandet.

Regeringen har lagt fram förslag som i grund och botten handlar om två saker. Den ena är att från årskurs 4 till årskurs 9 i skolan ska man varje vecka ha två timmar mer tid i skolan för extra undervisning, läxhjälp och annat, och det ska vara frivilligt. Det är det ena som regeringen föreslår. Det andra man föreslår är att för elever i årskurs 9 som riskerar att inte komma in på gymnasiet läggs det på 25 timmar för möjligheten att kunna läsa upp på loven, till exempel i juni efter skolavslutningen, så att man får gymnasiebehörighet.

Vi tycker från Liberalernas sida att det här är bra. Det är ett steg i rätt riktning. Vi menar att det är väldigt viktigt att de elever som verkligen behöver nå målen i skolan ges mer tid för att göra det.

Vi skulle kunna jämföra det här med hur det går till i Sverige om man ska ta körkort. Det finns de som behöver 10 lektioner, och det finns de som behöver 20 lektioner och de som kanske behöver 40 lektioner. Då får man göra det - man får i och för sig betala, men man får gå mycket längre tid om man behöver det.

Det sätt som den svenska skolan och särskilt grundskolan är uppbyggd på och har varit under många år bygger på en annan princip i grund och botten, nämligen att man ska lära sig samma sak, på samma sätt och på lika lång tid. Men alla barn och ungdomar är olika. Det här funkar för de flesta, och skolan kan förstås inte ta hänsyn till vartenda individuellt önskemål och den måste vara organiserad på något sätt. Men det finns de elever som behöver avsevärt mycket mer tid, och det finns de elever som kan lära sig saker mycket snabbare och som behöver mer stimulans i skolan.

Vi har därtill en särskild utmaning i och med att vi har många människor här som inte har svenska som modersmål och som kanske kommit hit när de varit sju, åtta, nio, tio eller elva år gamla och behöver väldigt mycket kompensatoriska insatser för att hämta upp det som de inte har med sig från hemlandet.

Hela grundtanken om att vi behöver laborera mer med tiden i skolan och kunna förlänga den för dem som behöver det har vi från Liberalerna varit pådrivande för väldigt länge. Vi har jobbat för införandet av lovskola och extra studietid. Vi vill även att det ska gå att förlänga skolplikten för nyanlända och så vidare för att man verkligen ska kunna få de här kunskaperna med sig framåt i tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Fru talman! Vi ser dock två problem med regeringens förslag. Det första är att allting bygger på frivillighet. Tror man att den som är rätt skoltrött och har svårt att nå målen med stor entusiasm går i skolan några lektioner till och är kvar i skolan när de andra går hem? Det funkar inte så, det vet vi alla. I grund och botten måste skolledaren, rektorn, kunna fatta ett beslut utifrån de behov som kan finnas om att den här eleven behöver gå fler timmar i skolan för att kunna hämta upp det här. Att det är frivilligt kommer att göra att man missar målet, menar vi.

Dessutom, fru talman, sätts insatserna i och med förslaget med lovskolan in för sent när de bara riktas in mot årskurs 9. De måste sättas in tidigare i skolsystemet, och vi föreslår att man ska kunna ordinera lovskola för elever redan från årskurs 4.

Anf. 15 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande UBU30, Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Svensk skola kan bli ännu bättre. Vi har under väldigt lång tid sett att samhället har varit svagt och att skolan har blivit alltmer ojämlik. Det är nu vi ska se till - vi borde ha gjort det för länge sedan - att samhället steg för steg tar tillbaka kontrollen över skolans utveckling. Alla elever ska lyckas. Det ska inte spela någon roll vilka dina föräldrar är, vilken skola du går på eller om dina föräldrar har råd att köpa läxhjälp eller inte.

Vi socialdemokrater gick till val på att införa en läxhjälpsgaranti. Vi avskaffade läxrut och satsar nu i stället på läxhjälp, eller studietid som det heter, och lovskola för alla.

Det här betänkandet innehåller en rad förslag till förändringar. Det innebär bland annat att alla elever i årskurs 4-9 ska erbjudas extra studietid, vilket innebär att skolan har en skyldighet att erbjuda en möjlighet till hjälp med läxor och annat skolarbete med en närvarande lärare eller annan skolpersonal. Det är mycket riktigt så att det här handlar om frivillighet för eleven, och det handlar om två timmar extra i veckan.

Den förändring som sker i lovskolan är att den utökas med ytterligare 25 timmar utöver de tidigare 50 timmarna. Detta riktas specifikt till de elever som riskerar att inte nå godkänt i ett eller flera ämnen och därmed inte bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.

Fru talman! Vi vet att en gymnasieexamen är en förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är svårare för dem som inte har en gymnasieexamen. Det begränsar deras möjligheter till olika yrkesval och de löper större risk för psykisk ohälsa och kriminalitet. Det är vår skyldighet att se till att alla unga i Sverige får möjlighet att klara skolan och ta en gymnasieexamen. Det är högst prioriterat.

Vi kan också se att våra barn och elever behöver lika villkor för att nå målen med utbildningen och skolan.

Skolan har ett oerhört viktigt uppdrag. Den ska bli mer kompensatorisk. Det krävs då att man tar mer hänsyn till barns och elevers olika behov. Här är skollagen väldigt tydlig, fru talman. Du ska ges möjlighet att utvecklas och nå dina mål utifrån eller trots dina förutsättningar. Skolan ska uppväga skillnader i barnens uppväxtvillkor, socioekonomisk bakgrund och andra svårigheter. Ett sätt är att ge mer lovskola under hela läsåret. Det är något som många talar för är väldigt bra, då man tidigt under läsåret kan identifiera de utmaningar som eleven har. Det bidrar till mer kontinuitet, och man kan koncentrera sig på olika ämnen och moment över tid i en miljö där man har en-till-en-undervisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Ett annat förslag är att öka studietiden utanför den ordinarie undervisningen för att stötta upp skolarbetet för dem som halkat efter och inte har möjlighet till stöd och hjälp hemifrån med läxor och annat. Det är också ett väldigt viktigt stöd för dem som nyligen har kommit till Sverige och som har mycket kortare tid i svensk skola.

Fru talman! Det finns invändningar mot dessa förslag. Vi har hört några här i kammaren. Det finns också reservationer och kanske mer långtgående förslag när det kommer till just obligatorium. Men det finns också röster från olika skolaktörer som av olika anledningar inte tycker att lovskola är bra. De pekar på det som även vi har identifierat som en utmaning och något som egentligen borde vara en självklarhet.

Det ska naturligtvis vara så att man under sin ordinarie undervisning ska kunna tillgodogöra sig så pass mycket kunskap och stöd att man egentligen inte ska behöva gå i skolan under loven. Det förutsätter att vi fortsätter att ge stöd och resurser till skolan, så att tidiga insatser kan sättas in. Det förutsätter att vi fortsätter att satsa på läraryrket, så att fler vill bli lärare men också för att fler lärare ska orka vara lärare. Det förutsätter en bättre arbetsmiljö och fler kollegor, helt enkelt. I grunden förutsätter det en jämlik skola. Men vi måste kunna göra både och för att skolans viktiga kompensatoriska uppdrag ska uppfyllas för alla och inte bara för några.

Jag har också läst några artiklar som Christian Carlsson var inne på. En röst som är väldigt viktig är Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Hon menar att politikerna borde fokusera på den bristande likvärdigheten inom skolan och bemöda sig om att skapa ett mer likvärdigt finansieringssystem i stället för att dribbla med hur många lovskolveckor man ska addera. Det kan tyckas som att jag talar emot mig själv, men jag håller faktiskt med henne om att lovskola inte är den enda lösningen. Det stämmer att problematiken med att vi har en olikvärdighet inte löser sig med lovskolan, men vi är inte där ännu.

Vi socialdemokrater har i denna kammare lagt fram förslag om finansiering av skolsystemet. Nu hoppas jag, likt Lärarförbundet, att vi alla härinne kan samsas i frågan. Men till dess: Lovskolan är bra om den organiseras rätt, om den är uppmuntrande och motiverar de elever som är i behov av den att delta.

Fru talman! Det finns som sagt också en del reservationer i betänkandet. De handlar om mer tid för svenska och matte och att man ska ge studietid för barn i de lägre åldrarna.

Vi socialdemokrater gick ju till val på att införa läxhjälp för alla barn, oavsett föräldrarnas inkomst, för att skolan ska vara likvärdig och målet är jämlikhet.

När det kommer till frågan om att studietiden även ska omfatta elever redan från årskurs 1 har regeringen och vi socialdemokrater gjort bedömningen att yngre elever i förskoleklass och i grundskolans lågstadium inte har ett generellt behov av extra studietid. Jag vill i detta sammanhang också påminna om att den socialdemokratiskt ledda regeringen införde en läsa-skriva-räkna-garanti, som var och är en viktig reform för att just säkerställa att verktygen finns, att organisationen är på plats för att möta elevers behov och att sätta in resurser utifrån det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Fru talman! Jag vet hur det känns att vara en av dem som ibland får sitta i ett annat klassrum och få lite extra stöd, för jag har faktiskt varit en av dem. Jag förstår dem som uppfattar det som ett straff, att ingen förstår att det ibland kan handla om att man är i ett visst skede i livet, att känslor och tankar kanske hindrar en och att man inte har utrymme och ro att plugga hemma. Att man då ska få en extra pålaga, att stigmatiseras och pekas ut som den som inte klarar skolan, kan kännas hårt. Det är därför som det är så viktigt att både extra tid för lärande och lovskola blir en skyldighet för huvudmän och en möjlighet för alla elever att delta i.

Fru talman! Utredningen Kampen om tiden - mer tid till lärande 2021 förordar även den frivillighet i den här verksamheten. Där fastslog även forskningen, som utredningen tog del av, att ett obligatorium förvisso kunde öka närvaron men inte nödvändigtvis elevernas prestationer. Man anförde vidare att det finns potentiella negativa konsekvenser, vilket kan motverka själva syftet med införandet av detta.

Slutligen vill jag påminna om att det är viktigt att insatser som studietid och lovskola inte minskar huvudmännens incitament att jobba med tidiga insatser och stöd, att sätta in resurser och inte göra extra anpassningar i tron att denna reform enkom ska lösa elevernas förutsättningar för en bra skolgång och ett bra resultat.

Jag hoppas att alla som jobbar inom skolvärlden ser och känner att de är viktiga, för det är de. Jag brukar säga, och säger det igen, att utan en bra grund, utan utbildning, slutar människor och länder att utvecklas. Våra lärare och all annan fantastisk skolpersonal bidrar till denna grund.

(Applåder)

Anf. 16 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att Roza Güclü Hedin och hennes parti och jag och mitt parti har samma målbild, analys och inriktning. Men om man verkligen vill nå resultat med den extra studietiden förstår jag inte varför den ska vara frivillig. Det måste kunna vara så att om en rektor gör bedömningen att en elev har ett avsevärt stort behov av att få mer tid och hjälp med läxorna ska eleven kunna få det. Det betyder inte att det ska vara obligatoriskt, men man bör som rektor ha möjligheten att ordinera det för att en elev verkligen ska kunna nå målet.

Det finns också en jämställdhetsaspekt på detta. Det kom ju ett remisssvar från Jämställdhetsmyndigheten, som just pekar på att det är rätt stora skillnader i studiemotivation mellan pojkar och flickor. Risken med regeringens förslag är att man inte når dem som förslagen har för avsikt att nå, det vill säga de elever som verkligen behöver höja sina kunskapsresultat och nå målen och som behöver mer tid. Därtill tror jag att det kan bidra till att skapa ytterligare skillnader mellan pojkar och flickor i skolan, vilket inte heller är bra.

Jag skulle vilja höra hur Roza Güclü Hedin ser på detta.

Anf. 17 Roza Güclü Hedin (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Fru talman! Jag tackar Fredrik Malm för frågorna.

Jag vill börja med att säga att när det gäller jämställdhet delar jag uppfattningen att vi har enorma utmaningar när det kommer till flickors och pojkars studier och deras resultat. Här vilar ett stort ansvar på ansvarig huvudman att jobba med att sänka trösklarna, att vara inkluderande och inbjudande och att jobba särskilt motiverande med framför allt pojkar. Detta är ett ansvar som vilar på huvudmannen. Men det är också kopplat till frågan om obligatorium, för det är förknippat med ett stigma. Det handlar om att man stämplas som studiemisslyckad och att det snarare bekräftar bilden som personen har utåt. Det gör att det kan vara ännu svårare för pojken eller flickan att träda in i den här miljön.

Fru talman! Forskningen säger att närvaron förvisso kanske kommer att öka om det blir ett obligatorium, men därmed inte sagt att kunskaperna kommer att öka. Därför anser jag och vi socialdemokrater att det är viktigare att vi jobbar med att få fler att frivilligt delta i den här verksamheten, vilken ska vara motiverande och inkluderande och sänka trösklarna. Så tror vi att man når fler som vill delta i verksamheten.

Anf. 18 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag delar dock inte riktigt uppfattningen att det skulle vara stigmatiserande på det sättet. Väldigt mycket i skolan är ju obligatoriskt. Vi har skolplikt. Hela skolan är obligatorisk - bokstavligen - i alla fall fram till årskurs 9.

Låt oss säga att vi har en elev som är elva eller tolv år gammal och som kanske har varit i Sverige i bara ett halvår. Eleven har kommit från ett krigsdrabbat område och håller på att lära sig svenska och så vidare. Eleven kan ha fått sin skolgång helt sönderhackad av kriget i Syrien eller någonting sådant. För att den eleven ska klara sig längre fram är det jätteviktigt att eleven snabbt kan hämta upp kunskaper och snabbt kan lära sig språket.

Låt oss säga att man kommer fram till att eleven kan få extra hjälp med sina läxor. Det kan vara svårt för föräldrarna att hjälpa till med läxorna eftersom föräldrarna själva inte har hunnit lära sig svenska ännu. Det är en jättemöjlighet om skolan då säger: Här kan vi hjälpa till. Du får två timmar extra i skolan. Det är fantastiskt. Det är bra.

Fru talman! Jag har inte ingångsvärdet att detta skulle vara något negativt. Jag tror tvärtom att vi riskerar att stjälpa barns utveckling om vi inte ser att en del verkligen behöver extra tid, mer hjälp och mer stöd i skolan.

Allting i skolan är inte roligt. Frågar man eleverna om de vill göra en sak säger de: Nej, men måste jag? Mina barn säger ibland till mig: Varför behöver jag kunna detta? Då säger jag: Det behöver du kunna alldeles oavsett om det är samhällsnyttigt eller inte.

Så här är det. Så funkar barn och ungdomar.

Inslaget av att allting ska vara frivilligt gör att man riskerar att många av dem som verkligen behöver den extra hjälpen i skolan i slutändan inte kommer att få den.

Anf. 19 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Vi har inte samma uppfattning när det gäller frivillighet kontra obligatorium, Fredrik Malm. För mig handlar det återigen om att skapa en miljö som är inkluderande. Jag tycker faktiskt att man i denna fråga måste ha mer tillit till personalen - till lärarna och till rektorerna - som faktiskt är där eleverna är varje dag. De har kontinuerliga samtal med eleven för att just det barnet, den unga personen, ska kunna nå resultat och nå sin fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Det är ett arbete som sker i kontinuitet, ständigt, varje dag i skolan. Detta är inte enkom en fråga som lovskola eller obligatorisk lovskola, obligatoriska studietimmar eller läxhjälp kan lösa, utan det är ett arbete som man gör varje dag i skolan.

Det finns däremot något som är väldigt viktigt, Fredrik Malm, och som jag skulle vilja skicka med. Det handlar om mer resurser till skolan. Vi måste kunna arbeta med dessa elever kontinuerligt och ge mer tidiga insatser. Då måste också resurserna fördelas efter behov.

Vi har snart en debatt här i kammaren som handlar om finansieringen av skolsystemet. Det handlar just om att säkerställa att resurserna går till de elever som behöver dem mest. Det gäller precis de elever som Fredrik Malm talar om här, fru talman. Där hoppas jag att Liberalerna faktiskt gör rätt och jobbar för att likvärdighet ska råda för alla.

(Applåder)

Anf. 20 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Tack, Roza Güclü Hedin, för ditt anförande! Jag måste faktiskt ställa ett par frågor, för jag tycker att det är lite svårt att reda ut vad ledamoten själv tycker och kanske också vad Socialdemokraterna tycker angående läxhjälp och lovskola. Å ena sidan konstaterar ledamoten att det är en god insats - den är bra, och den behövs. Å andra sidan argumenterar ledamoten emot insatsen med stöd av diverse remissvar från skolaktörer som är anti lovskola och så vidare.

Moderaterna är för lovskola, för läxhjälp och för extra studietid och för att det ska vara obligatoriskt när lärare och skolledning gör bedömningen att eleverna faktiskt har behov av extra hjälp och stöd.

När Roza Güclü Hedin behövde denna typ av stöd tyckte hon att det uppfattades som ett straff. När jag själv behövde den typen av stöd fick jag inget stöd. Jag hade dessutom klasskamrater eller skolkamrater vars föräldrar inte tyckte att de behövde gå i skolan över huvud taget.

Barn i vårt samhälle i dag har olika förutsättningar i skolan och med sig från hemmet. Jag tycker att det blir lite dåligt när Socialdemokraterna försöker mena väl med denna typ av insats som går att välja bort. Föräldrar till eleverna kan välja bort den, och eleverna själva kan tacka nej till den och i stället leka på gården eller springa ärenden åt äldre elever eller vad det nu kan vara. Jag tycker att vi gör eleverna en stor otjänst när vi inte ser till att säkerställa deras närvaro i skolan när de faktiskt behöver den.

Anf. 21 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Tack, Noria Manouchi, för dina frågor! Först och främst vill jag vara väldigt tydlig med att Socialdemokraterna naturligtvis står för denna reform och förändring när det gäller utökad tid i lovskola men också studietid, den så kallade läxhjälpsgarantin, som jag var inne på.

Fru talman! I mitt anförande nämnde jag kritiken från Lärarförbundet och andra aktörer, precis som Noria Manouchi var inne på. De kan naturligtvis se att det är viktigt och väldigt bra med lovskola, men grundproblemet i skolan är att vi har ett finansieringssystem som gör att man inte kan säkerställa att alla behov tillgodoses för alla barn i alla skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Det är två helt olika saker. Och den delen bygger på att vi har ett finansieringssystem och en marknadsskola som gör att vi fördelar resurser till skolor och att kommuner måste överkompensera friskolor för saker som de inte gör, helt enkelt. Så dräneras resurser från den kommunala skolan och från de elever som kanske är i mest behov av de resurserna.

Sedan kommer vi återigen till frågan om obligatorium. Syftet med detta är att vi ska bygga en verksamhet som gör att det känns inkluderande och motiverande att delta i den. Ett obligatorium löser inte det. Det ökar närvaron, men det ökar inte motivationen att tillgodogöra sig den kunskap som man har rätt till eller som man behöver för att kunna nå godkänt.

Noria Manouchi är också inne på frågan som handlar om föräldrar, om att föräldrar och elever kan välja bort detta. Vi har helt olika uppfattningar när det kommer till vissa frågor som rör just läxhjälpen. Moderaterna införde något som hette läxrut. Då ställde man sig inte frågan: Hur säkerställer vi att föräldrar som har svag ekonomi kan köpa läxhjälp till sina barn?

Anf. 22 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Socialdemokraterna står för denna typ av insats men tycker definitivt att den ska gå att välja bort. Det är alltså det som regeringen och Socialdemokraterna säger: Vi står för en insats, men ni elever som behöver den kan lika väl välja bort den.

Jag tycker att det blir lite märkligt. Signalen ni sänder är egentligen att den inte alls behövs.

Jag tycker också att det blir lite märkligt när man pratar om att vi måste lita på professionen, lärarna och skolledningen, som är bland barnen varje dag. De ska motivera eleverna till att delta i en verksamhet samtidigt som de ska svara på frågor om att eleverna inte alls behöver delta i verksamheten.

Borde vi inte i stället normalisera stödinsatser från en tidig ålder, alltså inte från årskurs 4 utan de facto från dag ett i svensk skola? Så gör man i Finland. Vi har varit där, både du och jag. Vi har fått höra om hur de satsar på stödinsatser, specialpedagoger och extra timmar i skolan från den första dagen en elev behöver det. Där är det fullständigt normalt. Det är inget stigmatiserande och inget konstigt. Det är ingen som hamnar utanför eller som avviker från gruppen på det sättet. Det är normalt att man får extra stöd när man behöver det.

Varför väljer ni inte att göra den typ av insats som vi vet fungerar? Varför väljer ni i stället att göra detta lite halvdant och dessutom att göra så att det går att välja bort? Ni gör inte dessa elever en tjänst. Ni gör dem en otjänst när ni pekar på en elev och säger: Du behöver mer hjälp, men du väljer själv om du ska ta emot den eller inte.

Det är barn vi pratar om. Vi i vuxenvärlden behöver ta ett ansvar och säga: Det barn som behöver hjälp ska få hjälp. Det ska inte kunna välja bort hjälp.

Anf. 23 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Noria Manouchi kan dribbla med ord, men det är som jag säger. Det finns ingen otydlighet i det: Vi är för lovskola, och vi är för läxhjälp eller extra studietid. Vi tror på den verksamheten, och vi tror att den är nödvändig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Fru talman! När ledamoten Noria Manouchi refererar till bland annat Finland vill jag påminna om att vi ju har ett liknande system här i Sverige. Vi har infört någonting som heter läsa-räkna-skriva-garantin. Det var något som Moderaterna faktiskt inte alls var positiva till från början, i likhet med flera här i kammaren. Det gjorde vi för att vi tror på att sätta in resurser och insatser tidigt och att ha verktyg och en organisation som följer upp eleverna från dag ett när de börjar i skolan. Vi har ju ett ansvar att säkerställa att alla barn klarar sin skolgång.

Den reformen införde vi. Ni var inte särskilt positiva till det från början, men nu nämner ni ingenting kring läsa-räkna-skriva-garantin. Till detta har vi infört ett likvärdighetsbidrag, något som Moderaterna också valde att inte rösta för i budgeten för 2022. I likvärdighetsbidraget finns resurser för tidiga insatser, fler lärare, mer personal i skolan och förstärkning av elevhälsan, skolkuratorer, specialpedagoger och speciallärare - jag kan nämna hur mycket som helst.

Inget av det duger ändå. Om man frågar en moderat gör vi väldigt lite. Men de facto är det saker som har gjorts. Vi kommer att fortsätta att göra det medan Moderaterna konsekvent röstar emot frågor som rör likvärdighet och finansiering till alla barn. Man fokuserar i stället på friskolekoncernernas möjlighet till lönsamhet - ja, så är det!

De problem vi har i skolan bygger på skolsegregation och ett utanförskap som främjas av att vi har ett system som ger vissa lönsamma elever bättre förutsättningar. Det är vad Moderaterna står för, fru talman.

(Applåder)

Anf. 24 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Om du ska gissa hur det kommer att gå för ett barn i skolan, vad ska du titta på då? Jo, om du bara får veta en enda sak som kan avslöja hur det kommer att gå ska du fråga vilken utbildning barnets föräldrar har - inte vilka lärare eller vilken skola utan vilka föräldrar barnet har.

Det säger något om svensk skola att det som spelar störst roll är vilka föräldrar du har. Det säger att skolan inte är jämlik och att klass går i arv. Så vill vi i Miljöpartiet inte ha det.

Det spelar förstås roll, fru talman, om man har läxor eller inte. Det spelar roll om det finns en lugn vrå att läsa läxorna i där hemma eller om man inte alls får plats hemma förrän det är dags att sova. Det spelar roll om du läser läxorna med en mamma som själv är lärare eller om du läser dem med en pappa som inte ens har hunnit lära sig svenska. Det spelar roll om du är uppvuxen med läsning, med bokhyllor fulla av böcker och föräldrar som läser godnattsagor varje kväll eller om ni inte har en lästradition flera generationer tillbaka.

Fru talman! Vi vill ha en jämlik skola där hemförhållandena och föräldrarna spelar mindre roll. Därför var Miljöpartiet med och förändrade synen på det som kallas för läxhjälp.

Vad är då det? Jag ska berätta en liten historia. Mitt första jobb var nämligen som just en sådan som hjälper barn med läxorna. Jag hjälpte bland annat Ebba som hade världens berättarförmåga men som stavade som en kratta. Hon var full av energi och hade svårt att sitta still.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Ebbas föräldrar hade råd att betala mig för att hjälpa henne med läxorna. Dessutom betalade staten halva min lön med rutavdrag, en reform som förstås gjorde att barn som Ebba fick mer hjälp att klara skolan men som ökade de redan alltför stora klyftorna. Därför tog vi bort statens stöd till rutavdrag till dem som hade råd att betala läxhjälp och såg till att det i stället gick till organisationer som hjälpte alla barn.

Nu tar vi ett steg till. Nu säger vi att det här ska göras på alla skolor, likvärdigt, och ledas av skolans professioner. Det är ett litet steg mot mer jämlikhet.

Fru talman! Löser det här skolans alla utmaningar och problem? Nej, knappast gör det det. Jag måste ändå säga att jag är väldigt glad över att flera av mina kollegor i den här debatten har haft fokus på det som spelar störst roll om vi ska se till att alla barn klarar skolan, det vill säga tidiga insatser.

Vi i Miljöpartiet införde läsa-skriva-räkna-garantin som handlar om att redan innan barnet självt förstår att läsningen eller matematiken kan bli svår ta reda på vilka som behöver lite extra stöd och ge detta stöd innan självkänslan gått i kras och man satt etiketten "misslyckad" på sig själv.

Det är där vi måste skruva. Det är där vi måste satsa mycket mer.

Fru talman! Andra kollegor i den här debatten har med brinnande entusiasm i stället velat detaljstyra hur lärarna ska undervisa barnen. Jag måste säga att jag är väldigt glad över att min lärare inte var Sverigedemokraternas Jörgen Grubb. Jag hoppas att det inte är så skolpolitiken blir efter nästa val: att politiker ska sitta här och bestämma vilken slags läxor som lärarna ska administrera till eleverna. Där måste vi faktiskt hålla armlängds avstånd till våra professioner.

Fru talman! Jag vill även säga någonting om lovskolan och mer tid för undervisning. Den utredning som ligger till grund för dagens betänkande visar att för en del elever kan de där extra veckorna på sommarlovet göra väldigt stor skillnad - men inte för alla. Det är inte en magisk lösning, och det funkar inte på det sättet som några verkar tro, att bara man tvingar in folk i ett klassrum under sommarlovet så kommer lärandet att ske. Det är mer komplext än så.

Jag är väldigt glad över att regeringen har tagit till sig av den kritik som bland annat vi i Miljöpartiet har haft just mot att göra det obligatoriskt för eleverna. Däremot ska det såklart alltid vara obligatoriskt för dem som driver skola att ge elever det stöd som eleverna behöver.

Mer tid är någonting som gör skillnad, och jag vill därför lyfta upp ytterligare några frågor där jag verkligen tycker att vi politiker ska lägga lite mer tid så att fler elever får en bättre skolgång.

En sådan är fritis även för de barn vars föräldrar är arbetslösa. På fritis pratar barn mycket mer än vad de gör i klassrummet. I klassrummet sitter man mest tyst och lyssnar. Klassrummet är inte platsen där till exempel det svenska språket växer fram hos barn som inte talar svenska hemma. Men det kan det göra på fritis.

Vi i Miljöpartiet tycker att även de barn vars föräldrar är arbetslösa ska ha rätt att vara där. Även de ska ha rätt till fritidshemmet och få del av fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.

Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Jag tycker att den utredning som ligger till grund för dagens betänkande ger ett starkt stöd för att det är en insats som skulle göra skillnad och ge eleverna mer tid att utvecklas inom ramen för skolan.

Med det vill jag yrka bifall till propositionen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd