Mervärdesskatt

Betänkande 2012/13:SkU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 mars 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU18)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 35

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-01-22
Justering: 2013-02-21
Trycklov till Gotab och webb: 2013-03-04
Trycklov: 2013-03-04
Reservationer: 4
Betänkande 2012/13:SkU18

Alla beredningar i utskottet

2013-01-22

Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU18)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-03-13
Stillbild från Debatt om förslag 2012/13:SkU18, Mervärdesskatt

Debatt om förslag 2012/13:SkU18

Webb-tv: Mervärdesskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 123 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Jag får äran att inleda denna skattedebatt, där vi först ska koncentrera oss på mervärdesskatt. Jag vill till att börja med yrka bifall till Miljöpartiets reservation nr 1. Jag ska lyfta fram en fråga där vi i utskottet är eniga, vilket jag är glad över. Vi upprepar nämligen utskottets och riksdagens beslut när det gäller behovet av att sänka momsen på e-böcker. Riksdagen fattade ett sådant beslut för nästan två år sedan när man yttrade sig över kommissionens grönbok om moms - det som nu är ute på remiss. Det är glädjande att vi upprepar detta beslut eftersom vi har en finansminister som tyvärr inte verkar ha förstått att riksdagen har fattat detta beslut. Vi har dessutom ett departement och handläggare som inte heller kommer ihåg detta. Därför är det desto bättre att vi i utskottet kan vara eniga om att vi ska påminna finansministern om att han bör driva denna fråga i arbetet gentemot kommissionen. Han kanske kommer ihåg det bättre när riksdagen är enig i denna fråga ännu en gång, men det är beklagligt att hans minne verkar vara kort. Det är som sagt bra att vi är eniga i frågan. När det gäller Miljöpartiets ytterligare reservationer och vad vi särskilt vill föra in här - och där vi beklagar att vi inte kan vara eniga - är den viktigaste frågan flygbränslet. Miljöpartiet menar att alla transportslag ska bära sina egna kostnader. Det är en enkel och praktisk princip. Vi ska inte ha dolda subventioner. Vi ska se till att alla betalar sina räkningar utifrån de räkningar som uppstår på denna punkt. Då är det viktigt att vi ser till att flygbränsle och flyg över huvud taget står för de kostnader som de orsakar, inklusive koldioxidutsläpp. Det här är inte helt enkelt eftersom flyg är en internationell rörelse. Det finns internationella överenskommelser - jag har för mig att det kallas för Chicagoavtalet eller något sådant. Det togs för länge sedan. Vi i Sverige borde gå före och se till att även flyget står för de kostnader som är förknippade med resandet. Det handlar om koldioxidutsläpp och de kostnader som det orsakar för oss. Vi ser att detta kommer att bli kostnader i framtiden genom de klimatförändringar som kommer. Vi vet ju alla att ingenting i den här världen är gratis. Allting måste betalas. Det bästa är om den som orsakar kostnaden också betalar den i stället för att vi ska ha dolda subventioner som andra tvingas betala, i det här fallet samhället och skattebetalarna som måste stå för konsekvenserna av detta. Därför menar vi att en skatt på flygbränslet vore ett sätt att lösa detta. Man borde utreda det vidare för att se till att vi får en tydlig beskrivning där. När jag läser betänkandet noterar jag den tredje punkten som jag tänkte ta upp, nämligen vindkraftverk. Där borde säljaren kunna välja om köpet ska beläggas med moms eller inte. Det är någonting som finansminister Anders Borg själv har sagt att man kanske borde titta på. Det vore intressant. Det är bra med halvpositiva besked. Problemet är att de ges, och sedan händer ingenting. Därför är det synd att vi inte kunde enas om detta också. Det här är ett axplock. Det är några få saker i ett ganska brett och spretigt betänkande. Det är några frågor som vi i Miljöpartiet tycker är viktiga. När det gäller kulturen tycker vi att det är viktigt att vi framöver inte ska ha högre beskattning på litteratur bara för att den är elektronisk i stället för i pappersform. Vi tycker att det är viktigt att den som förorsakar miljöskador och koldioxidutsläpp också betalar kostnaderna för detta. Vi tycker också att det vore bra om vi i Sverige kunde få lite bättre fart på en vindkraftsutbyggnad som börjat ta fart men som skulle kunna bli så mycket bättre. Det finns länder som ligger långt före oss, och vi som en gång trodde att vi låg främst har nu fått se oss omsprungna av till exempel Tyskland. Där borde det skapas mer möjligheter.

Anf. 124 Thoralf Alfsson (SD)
Fru talman! Allmänna motioner om mervärdesskatt kanske inte är så upphetsande vid en första anblick, men mervärdesskatten innebär intäkter på ca 350 miljarder kronor till statskassan. De olika momssatserna har stor inverkan på människors ekonomi, särskilt för de svaga grupperna i samhället. I det perspektivet har de lägre momssatserna en viktig funktion att fylla, inte minst när det gäller momsen på livsmedel. De lägre momssatserna kan även vara ett verkningsfullt verktyg för att stimulera efterfrågan. Nu har den så kallade restaurangmomsen funnits under drygt ett år, och enligt bedömare har ett antal, kanske 4 000-5 000, jobb skapats. Huruvida detta beror sänkning av momsen eller andra orsaker som bättre ekonomi för vissa grupper är nog lite svårt att fastställa. Kostnaden för sänkningen av restaurangmomsen beräknades till drygt 5 miljarder. Sverigedemokraterna hade helst sett att dessa miljarder satsats på andra åtgärder för att stimulera arbetstillfällen. Utan tvekan har dessa jobb kostat stora summor för samhället. Regeringen hävdar att man genom införandet av personalliggare inom restaurangbranschen och momssänkningen skapat många jobb genom att göra svarta jobb vita och därmed städat upp inom restaurangbranschen. Trots dessa åtgärder består uppenbarligen många problem inom restaurangbranschen. Vid skatteutskottets besök i Malmö pekades bland annat restaurangbranschen ut som ett av problemen till att Malmö har en stor, svart sektor som beräknas omsätta 5,7 miljarder kronor årligen. Samtidigt tyder uppgifter på att antalet personer som befinner sig illegalt i landet ständigt ökar. Att påstå att många av dessa på ett eller annat sätt försörjer sig på svarta jobb inom restaurangrörelsen är nog ingen överdrift. Om regeringen sedan med stöd av de rödgröna partierna driver igenom förslaget om vård för papperslösa eller mer riktigt personer som befinner sig illegalt i vårt land kommer incitamenten att öka för att befinna sig illegalt i vårt land. Därmed kommer utbudet av billig och avtalslös arbetskraft att öka. Därmed riskerar den svarta sektorn att bli än större och undanhållandet av skatter och avgifter att öka. Fru talman! Ideella föreningars momsfrihet har varit en återkommande fråga i betänkandet om mervärdesskatt. I år finns det däremot ingen reservation angående denna momsfrihet, men det innebär inte att frågan är mindre viktig eller frånvarande på något sätt. Den ideella sektorn bedriver ett väldigt viktigt och betydelsefullt arbete i vårt samhälle. Vår ståndpunkt är att de ideella föreningarna ska behålla sin momsfrihet. Om EU genom ett nytt mervärdesskattedirektiv förändrar dagens lagstiftning och berövar många ideella föreningar deras momsfrihet kommer det utan tvekan att få negativa effekter för föreningsrörelsen i Sverige. Dessutom kommer svenskarnas negativa attityder mot EU att förstärkas, inte minst inom den berörda föreningsrörelsen. Fru talman! Veteranbilshobbyn är en utbredd och växande folkrörelse med mängder av arrangemang i olika former från regelbundna bilträffar på det lokala torget i staden till märkesträffar eller bilmodellsträffar dit man reser långt ifrån eller stora bilträffar som lockar tiotusentals deltagare och besökare. Inom veteranbilshobbyn finns en efterfrågan på att importera veteranbilar från utlandet, vilket för en tid sedan belades med mindre förmånliga momssatser än tidigare. Vi vill med vår reservation föreslå en återgång till den tidigare gällande momssatsen för äldre, begagnade bilar och delar till dessa vid import från länder utanför EU. Fru talman! Dagens tre olika nivåerna på moms, 6, 12 och 25 procent, ger dock upphov till flera gränsdragningsproblem mellan de olika momssatserna. När man ser vilka smått absurda konsekvenser det får kan man inte annat än fundera på om inte en generell momssats vore det absolut bästa med undantag för en lägre moms på livsmedel. Det finns momsutredningar som pekat i den riktningen. Men så länge vi har dessa olika momssatser får vi förhålla oss till dem. Vi kan dock försöka förändra dessa gränsdragningsproblem. Ett sådant gränsdragningsproblem är den så kallade dansbandsmomsen. I dag får man betala 6 procent i moms på en entrébiljett om man väljer att lyssna till denna musik utan tillgång till ett dansgolv men 25 procent i moms om det finns ett dansgolv tillgängligt. Det är en helt ologisk effekt av dessa momsregler. Men som för det mesta är det EU-regler som lägger hinder i vägen för en förändring om man ska tro Finansdepartementet. Ur ett folkhälsoperspektiv borde faktiskt momssatserna vara det omvända. Att dansa är inte bara roligt utan även en väldigt bra motion. I betänkandet finns det även motioner från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om att sänka den så kallade dansbandsmomsen. Därför tänkte jag påminna Centerpartiet och Kristdemokraterna om att ni nu har en möjlighet att infria era vallöften från Almedalen 2010 genom att stödja vår motion och reservation. Fru talman! Till slut måste jag även få nämna det nyhetsinslag om dansbandsmomsen som sändes i Aktuellt den 23 januari, dagen efter utskottets beredning av detta betänkande. I inslaget intervjuades tre av Alliansens motionärer som skrivit motioner om sänkt dansbandsmoms. Som brukligt av vår public service, SVT, intervjuades givetvis inte någon av motionärerna från Sverigedemokraterna. Nu är vi dock här i kammaren med det slutgiltiga betänkandet. Det enda partiet som yrkat på sin motion om att sänka dansbandsmomsen är Sverigedemokraterna. Jag ställer mig frågan om intervjuerna av motionärerna i Sveriges Television den 23 januari endast var falsk marknadsföring och ett spel för tittarna och väljarna. Svaret får vi vid den kommande voteringen. Därmed, fru talman, vill jag yrka bifall till våra reservationer 2 och 4.

Anf. 125 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Jag tänker inte bli långrandig i detta anförande, dels därför att vi inte har några egna motionsyrkanden i betänkandet, dels därför att jag inte har något yrkande i kammaren i dag. Jag har begärt ordet för att något förklara Vänsterpartiets linje vad gäller beskattningen av flyget, utifrån Miljöpartiets motion och reservation. Vi delar helt den problembeskrivning som Miljöpartiet gör. Det är helt orimligt att flyget inte får bära sina egna miljökostnader och att flygbränsle inte kan beskattas på samma sätt som till exempel vanligt fordonsbränsle. Jag lät för några år sedan riksdagens utredningstjänst göra en beräkning av vad det skulle innebära för merkostnader för flyget om man beskattade flygbränslet på samma sätt som vanligt fordonsbränsle. Jag fick uppfattningen att det kanske handlar om 10-20 procent högre kostnader per passagerare. Det är kanske 1 000-2 000 kronor på en flygresa till New York. Det är kanske 500 kronor till London och några hundra kronor tur och retur till Luleå. Det är väl helt rimliga kostnadsökningar som borde vara konsekvensen av en rättvis klimatbeskattning av flyget. Nu kan vi tyvärr inte i dag, på grund av den internationella uppgörelse som gjordes efter andra världskriget, införa sådana här skatter. Vänsterpartiet har då i stället föreslagit en schabloniserad start- och landningsavgift som egentligen har samma syfte som Miljöpartiets förslag om höjd moms. Men eftersom det är en avgift och inte en momsfråga behandlas inte det förslaget i detta betänkande. Jag vill bara förklara från Vänsterpartiets sida varför vi alltså inte står bakom Miljöpartiets reservation utan kommer att hänvisa till vårt särskilda yttrande.

Anf. 126 Hans Olsson (S)
Fru talman! Vi har från Socialdemokraterna ingen reservation, utan vi har ett särskilt yttrande. Jag tänkte uppehålla mig lite grann vid det särskilda yttrandet. Anledningen till att vi inte har en reservation är att vi är ganska övertygade om att det är en poäng. En av de stora viktiga frågorna för Sverige är att vi kan uppvisa en enighet i Sveriges riksdag gentemot EU-kommissionen när det gäller momsen på den ideella sektorn. Därför är detta en signal om att alla partier i Sveriges riksdag är överens om detta. Varför är det så viktigt i just denna fråga? Jo, jag är ganska övertygad om att Sverige och många andra länder står inför ganska stora förändringar när det gäller att ställa om samhället. Jag tänker då på klimatförändringar och så vidare. Vi kan inte köra huvudet i sanden. Det kommer att ställas stora krav framöver. Och då, fru talman, tror jag att det är oerhört viktigt, om vi ska klara det med politiska åtgärder, att medborgarna känner en tillit till politikens förmåga att hitta lösningar på svåra problem som gäller människorna. Den ideella sektorn är en fantastisk skola för medborgare, unga killar, unga tjejer och äldre - alla människor - när det gäller att jobba i den demokratiska processen. Det är en oerhört bra skola för att förstå hur saker och ting fungerar och förstå hur saker och ting beslutas. Därför är det viktigt att vi på alla nivåer jobbar för att få en stark ideell sektor som kommer att underlätta när det gäller de stora bekymmer som Sverige säkerligen kommer att ställas inför. Då, fru talman, måste vi göra allt vad vi kan på olika nivåer. Med glädje kan jag konstatera att hemma i min valkrets utsågs Borås kommun till Sveriges mest vänliga kommun när det gäller att stötta den ideella sektorn 2012. Det är ganska fantastiskt. Motivet är att man underlättar för föreningsliv, att man alltid finns där som stöd och så vidare. Det är en stor stolthet för en kommun att få det priset. Så kan man jobba lokalt, och vi här uppe i Stockholm jobbar på vår nivå för att förbättra och se till att garantera att vi har en stark ideell sektor. Därför har det varit fantastiskt bra och roligt och lite omvälvande att vi har varit så överens. Det känns lite konstigt när man inte får ge sig på varandra hela tiden. Men det är sådant man också får uppleva. I samma andetag måste jag säga att jag, fast vi har varit överens och fast vi har jobbat gemensamt, kan börja känna en liten oro. Det känns att vi lite grann befinner oss i en bubbla, för vi vet inte hur spelet går. Vi vet att det ska komma fram ett nytt mervärdesskattedirektiv, och denna fråga kommer att vara med där. Jag har frågat finansministern: Hur går det? Hur fungerar det? Vad händer där nere? Tyvärr får jag egentligen inte så mycket svar annat än: Jobbet går vidare. Vi stretar på. Det är ungefär det jag får som svar. Jag har frågat: När kommer vi att få någon redovisning i riksdagen av hur arbetet går gentemot kommissionen för att klara den här mervärdesskattebefrielsen för den ideella sektorn? Jag får inget svar på det. I morgon kommer Finansdepartementet till utskottet, och då vi får möjlighet att ställa de här frågorna. Anledningen till att jag oroar mig är också att jag vet att man i en förhandling så småningom hamnar i en situation där man måste både ta och ge. Då finns det en liten rädsla för att Sverige måste ge bort någonting. Och då kan det ju bli så att man ger bort mervärdesskatten för ideella sektorn i en slutlig förhandling där man ska sy ihop ett helt paket. Vi får hjälpas åt att driva det här. Vi måste skicka en kraftfull signal ned till EU-kommissionen, och det har jag förstått och trott att man gör från Finansdepartementet. Men signalen till kommissionen måste vara att Sverige aldrig någonsin kommer att skriva på ett nytt mervärdesskattedirektiv om inte den här frågan är löst. Då blir det inget direktiv, för alla länder måste vara med. Där har jag trott att vi var överens. Jag har också trott att finansministern har drivit den här frågan. Men när jag får svaren på mina frågor om hur det går är det lite mer utslätat. Därför, fru talman, får vi nog hjälpas åt där vi kan hjälpas åt. Och jag antar att de borgerliga ledamöterna här i riksdagen har större möjlighet att resonera med finansministern. Då är min vädjan: Se nu till att vi driver det här in i kaklet så som snacket har varit!

Anf. 127 Lena Asplund (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet SkU18 Mervärdesskatt . Jag vill vända mig till Hans Olsson och även till de föregående talarna som har pratat om den ideella sektorn. Ja, vi håller väl med allihop. Vi har varit väldigt eniga i det här. Vi har träffat Semeta vid flera tillfällen. Ett tag trodde vi väl att han förstod. Sedan har vi förstått att han kanske inte förstod. Finansministern och regeringen gör vad de kan för att trycka på. Ibland kan det kanske vara svårt att övertyga tjurskalliga gubbar, om man nu får säga så. Men vi jobbar med det. Finansministern har faktiskt också uttryckt att den ideella sektorn ska stå skadefri när det gäller det här. Vad som än händer måste vi ordna så att man inte åker på att betala moms. Det handlar ju inte bara om momsen och intäkterna, utan det handlar också om extraarbetet för den här lilla föreningen som ska hitta en kassör som vill arbeta med momsredovisning. Hur kan detta röra EU:s inre marknad? Om vi säljer lite korv på en knattefotbollsmatch i Sollefteå tror inte jag att det har så stor betydelse i Frankrike. Ärligt talat tror jag inte att det minskar deras behov av att sälja varmkorv med bröd. Från varmkorv med bröd tänkte jag gå in och prata lite grann om hotell- och restaurangbranschen. Den sysselsätter i dag drygt 115 000 människor, ända från Treriksröset i norr - ja, det finns en restaurang där, nästan ända uppe - till Smygehuk i söder. Enligt Statistiska centralbyrån har antalet anställda ökat med ca 6 000 under 2012. Siffran 4 000-5 000 nämndes här innan, men det är fel. Den sista siffran är 6 000. Sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen har vuxit i alla län. I snitt ökade sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen med 8 ½ procent under 2012. Många av de jobb som har tillkommit inom restaurangsektorn är arbeten som går till ungdomar och människor som av olika orsaker sökt sig till Sverige, två grupper som annars har rätt svårt att hävda sig på vår arbetsmarknad. För dessa är 6 000 nya jobb väldigt viktigt och spelar stor roll. För dessa personer har restaurangmomssänkningen varit skillnaden mellan att inte ha ett jobb och en egen försörjning och att kunna försörja sig, få arbetskamrater och känna sig behövd. Både för dem och för samhället är det här en vinst, för de skatter som kommer in från arbete investeras nu i vår välfärd. Trots lågkonjunkturen ökade också den totala omsättningen i branschen från 96 miljarder till drygt 100 miljarder kronor. Det är första gången någonsin som restaurangbranschen omsätter 100 miljarder. Förutom detta var 2012 ett rekordår. Omsättningen i volym ökade med 4 ½ procent, vilket är den största ökningen på tio år. Om man jämför med den vanliga, privata tjänstesektorn så kände man av lågkonjunkturen betydligt mer där. Där var motsvarande ökning 1 ½ procent. Jag har även besökt flera krögare, bland annat på landsbygden, som har vittnat om hur momssänkningen för dem har varit en fråga om att kunna överleva. Jag har besökt andra krögare som har sagt att de har kunnat anställda någon så att de själva ska kunna få lite drägligare arbetstider. Det är ofta en yngre person, och för den här yngre personen får man en halverad arbetsgivaravgift. Även det här vill S, V och MP ta bort. Snacka om att slå undan benen på restaurangbranschen! Det känns inte bra. Därför hoppas jag nu att vi alla tycker att restaurangbranschen är bra och att vi kan fortsätta ha den sänkta momssatsen. Fru talman! Det här var ett exempel på att momsnivån har betydelse. Att då som Miljöpartiet vilja höja momsen på flygresor är helt fel väg att gå. Jag har räknat lite grann och kommit fram till att för en enkel resa från Kiruna - inte den dyraste men inte heller den allra billigaste utan någonstans i det lägre spannet - så skulle biljettpriset öka med 500 kronor. För en familj med två barn som ska åka till Stockholm för att göra någonting handlar det om 2 000 kronor för en enkel resa. Att åka tåg från Kiruna är inte riktigt ett alternativ. Från min hemflygplats skulle det vara en fördyring med ca 400 kronor enkel väg. Vill inte Miljöpartiet att hela Sverige ska ha möjlighet att resa? Det skulle vara intressant att höra Mats Pertoft svara på det. Vänsterpartiet hade ett särskilt yttrande här. Nu fick jag en liten förklaring, men det hör inte riktigt hemma i det här betänkandet utan är kanske något som mer hör hemma i nästa veckas debatt om punktskatter. Vi får gå in på det lite mer tydligt då. I det här betänkandet finns en rad motioner om olika momssatser. Moms berör. Det vet vi. Jag har talat innan om hur intäkterna för moms ökar år efter år. År 2010 låg intäkterna på ungefär 326 miljarder. Vi får ju den här boken Skatter . Den sista är för 2012. Sedan hittade jag snabbt någon liten uppgift som jag inte kan säga om den är rätt från Ekonomifakta som sade att det var 331 miljarder 2011, så det ökar rätt stadigt varje år. Detta berör oss politiker. Det finns många exempel, ofta bara med sänkta momssatser och en del borttagande. Jag håller för övrigt med om att det givetvis borde vara samma momssats på e-böcker som på en vanlig bok. Jag blev lite fundersam när Thoralf Alfsson från Sverigedemokraterna stod här och pläderade för att en enhetlig moms vore bra, förutom på mat. Sedan hann han knappt svälja förrän han i nästa andetag sade att han vill sänka momsen på veteranbilar och dansband. Då undrar jag: Är det Sverigedemokraternas viktigaste fråga? (Applåder)

Anf. 128 Hans Olsson (S)
Fru talman! Jag ska egentligen inte ge Lena Asplund goda råd, men när det gäller den lilla delen i anförandet som handlade om restaurangmomsen vill jag ändå säga följande. Jag känner också igen den där undersökningen. Jag tror att det var TT eller Aktuellt som hade kommit med den och kommit fram till de siffrorna, precis som Lena Asplund säger. Men när man sedan kontrollerade med branschorganisationen - som har bytt namn nyligen, Hotell- och restauranganställdas förbund hette de förut - vågar de inte stå för de här siffrorna. De kan inte garantera att det är de här nivåerna på nya jobb som har kommit inom branschen. Det säger alltså den egna branschorganisationen. Därför kanske Lena Asplund ska vara lite försiktig. Om man ska leka med tanken och använda de här siffrorna kostar restaurangmomsen 5,4 miljarder. Om man bara gör ett litet överslag och säger att det stämmer kostar ett jobb egentligen ungefär 1 miljon i skattepengar. För de pengarna, om vi sparade pengarna i två år, kunna bygga ett höghastighetsdubbelspår mellan Borås och Göteborg och betala cash. Det handlar om 11 miljarder eller något sådant. Lite slöseri får man ändå säga att det är om jobben ska kosta 1 miljon kronor styck och branschorganisationen inte kan garantera eller stå för den siffra som Lena Asplund använder.

Anf. 129 Lena Asplund (M)
Fru talman! Mina siffror var från SCB. Jag vet inte om Hans Olsson tycker de är okej. Det handlade också om omsättningen som hade ökat med över 4 miljarder på ett år. Vi kan roa oss med lite räkning. Om vi har en ökning med 4 miljarder och så 12 procent moms på det har det ju gett intäkter till staten. Hans Olsson blandar lite fel när han resonerar som han gör. Så har vi de 6 000 människor som har fått nya arbeten. De betalar skatt. Man betalar arbetsgivaravgifter för dem, och de är inte arbetslösa längre. Man kan alltså inte säga att de här miljarderna bara har kostat, för de har ju gett väldigt mycket tillbaka. Glöm inte alla de 6 000 människorna som har fått ett jobb att gå till varje morgon och nu kan känna att de är behövda när någon säger tack för att du är här och arbetar! Det tycker jag att vi ska titta på, plus ökningen. Jag tycker att Hans Olsson räknar lite fel. Nu kan inte jag räkna i huvudet exakt hur många miljarder eller miljoner det blir, men det kan vi väl ta en annan gång.

Anf. 130 Hans Olsson (S)
Fru talman! Välkommen i klubben! Jag är inte heller så snabb i huvudet när det gäller räkning. Det Lena Asplund säger om SCB är korrekt. Det var SCB som tog fram det här, men problemet är att branschorganisationen ändå inte kan stå upp och garantera att siffrorna är korrekta. Så är det, och det går att kolla. Det är fantastiskt också. Det är nästan så att jag fick en liten halvreligiös upplevelse när jag lyssnade på Lena Asplund. Hon talade så fantastiskt om ungdomsarbetslösheten och att det är så bra att ungdomarna får jobb. Det är fantastiskt. Problemet för Lena Asplund och regeringen totalt är att det inte har märkts speciellt mycket på ungdomsarbetslösheten. Sverige har en av de högsta ungdomsarbetslöshetstalen sett till andra jämförbara länder i Europa. Om det fungerar så bra som ni tror att det gör med sänkt moms på mat, kommer ni att gå vidare med att sänka ytterligare skatter för att göra något åt ungdomsarbetslösheten? Precis som Lena Asplund sade är ungdomsarbetslösheten en av de absolut viktigaste frågorna att ta tag i. Om Lena Asplund hänvisar till att regeringen löser problemet med ungdomsarbetslösheten med hjälp av en sänkning av arbetsgivaravgifterna - en fråga som inte hör hit - och restaurangmomsen, är lösningen för att komma åt ungdomsarbetslösheten ytterligare sänkta skatter?

Anf. 131 Lena Asplund (M)
Fru talman! Svar ja, en sänkning av skatt på inkomster. Vi vill fortsätta att sänka inkomstskatterna. Det finns ett annat problem med ungdomsarbetslösheten i Sverige, nämligen att skolan är ett resultat av Socialdemokraternas misskötsel under många år. Skolan var, som Jan Björklund sade, en flumskola. Ungdomarna gick inte ut gymnasiet med godkända betyg. Det är inte alldeles enkelt att få ett arbete då. Nu säger oppositionen att Alliansen har regerat i så många år. Men det är inte länge sedan det gjordes förändringar i skolan. Saker och ting tar tid. Speciellt i fråga om resultat av ändringar i skolan är det långa ledtider. Förändringar sker inte från dag ett. I restaurangbranschen har resultaten kommit fort, till och med fortare än vad man trodde. Jag tycker inte att 6 000 nya jobb är att förakta. Det känns som att ni gör det när ni rycker på axeln och tycker att det inte var så mycket. Men det är fantastiskt bra för alla dem som har fått ett jobb att gå till - och en högre omsättning. Priserna har inte ökat speciellt mycket i restaurangbranschen. Därför är det intressant att titta på omsättningen. Den är inte resultatet av en prisökning. Priserna låg 0,1 procent lägre än i december 2011. De senaste tio åren har den genomsnittliga prisökningen varit 3 procent. Det är klart att det har gett resultat. Ni vill inte erkänna det, men så är det.

Anf. 132 Gunnar Andrén (FP)
Fru talman! Vi behandlar i dag ett antal yrkanden. Alla yrkanden utom ett yrkande gäller sänkningar av mervärdesskatten. Det finns ett yrkande som gäller en ökning av skatten på flyget från Miljöpartiet. Jag återkommer till den frågan. Mervärdesskattens betydelse måste sättas i relation till det samlade uttaget av skatt i Sverige. Vi måste konstatera att år 1991 hände något exceptionellt, nämligen att skattebasen breddades i samband med skattereformen - en uppgörelse mellan framför allt Socialdemokraterna och Folkpartiet - och beskattningen av konsumtion höjdes i ett enda svep från 14 procent till över 16 procent. Samtidigt sänktes skatten på arbete. Låt oss ha i minnet att 1989-1990 var beskattningen av konsumtion, mervärdesskatten, 13,8 procent. Den är nu, fru talman, nästan 22 procent. Detta är en förändring av sammansättningen av skattetrycket i Sverige. Jag menar att det har varit gynnsamt för Sverige att sänka skatten på arbete. Jag vet att några partier - jag ska inte nämna dem här - är för höga skatter på arbete, men jag tycker att skatt på konsumtion är ett bättre sätt att hantera ett lands ekonomi, och jag tycker att vi ska fortsätta på den vägen. Är det bra att det väcks så många motioner om att sänka skatter? Jag vill gärna gratulera alla dem som är framgångsrika. Det har varit många framgångsrika kampanjer för sänkt moms. Många kan livnära sig på detta. Jag skulle gärna öka arbetslösheten i skatteplaneringsbranschen och inte yrka bifall till så många frågor där. Det är glädjande att det inte heller finns några yrkanden om bifall till alla dessa olika förslag i betänkandet. Fru talman! Förra året tillsatte skatteutskottet en uppföljningsgrupp som lade fram en rapport, Uppföljning av undantag från normalskattesatsen för mervärdesskatt . Gruppen leddes av den numera framlidne Johnny Munkhammar. Jag vill skänka honom en tanke i detta sammanhang. Rapporten är en typiskt bra produkt som reder ut hur saker och ting som vi under lång tid har beslutat om i riksdagen fungerar eller inte fungerar. Det finns båda varianter. De skatter som undersöktes särskilt i denna utredning var små skatter, till exempel skidliftar och djurparker. Undersökningen visar att de har haft effekt. Det är huvudkonklusionen av undersökningen. Det är intressant att de verkligen har effekt. Detta uppmuntrar andra till att föreslå sänkt moms för dansband, cykelreparationer eller vad det kan vara. Det finns en uppsjö av dessa skatter. Det är intressant att se om vi kan återgå till en ordning där det finns färre undantag. Det finns kvalificerade undantag. Läkemedel är ett sådant undantag. Det står jag också bakom. Det är bra att det inte är moms på läkemedel. Däremot håller jag gärna med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att det kvalificerade undantaget på flygbränsle inte är bra. Men det betingas av att vi har anslutit oss till 1947 års Chicagokonvention. Varför jag är emot Miljöpartiet på den här punkten beror på att Miljöpartiet, och kanske Vänsterpartiet också, vill införa en skatt som bara drabbar svenska resenärer. Det är en dålig politik att i praktiken flytta flygverksamhet utomlands. Det ger andra länder en fördel. Därför är det bra att bränslebeskattning har inlemmats i handelssystemet i Europa. Det är den riktiga vägen att gå. Jag noterar också ett särskilt yttrande som jag måste få fört till protokollet av Vänsterpartiets tidigare partiledare Lars Ohly. Han vill särskilt att vi ska använda EU till att propagera för en viss skattesänkning. Det är intressant att å ena sidan vill man gå ur EU, å andra sidan vill man i ett annat ärende använda just EU för att få igenom sin egen skattepolitik. Det finns en lätt motsättning i dessa ståndpunkter. Fru talman! Jag slutar där jag började. Det är viktigt att vi fortsätter att se till att mervärdesskatten i Sverige är en effektiv skatt och att den också kan bli bra för svenska folket i den meningen att undantagen verkligen ska vara motiverade så att Sverige kan klara sig i den internationella konkurrensen.

Anf. 133 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Som vanligt har vi gott om motioner inom skatteområdet, och momsbetänkandet är inget undantag. I betänkandet om mervärdesskatt behandlar vi 35 motioner. En momsfråga som alla partier är överens om är att förmå EU-kommissionen att hålla fingrarna borta från våra ideella organisationer, så att föreningarna varken nu eller i framtiden ska tvingas bli momspliktiga. De ideella föreningarna har jättestor betydelse för svenska folkets kulturliv, friskvård, sociala liv och allmänna välfärd. Att införa redovisningskrav på mervärdesskatt kan säkert skrämma bort många glada amatörer, som ofta helt utan ekonomisk skolning och ekonomisk kompensation sliter med balans- och resultaträkningar för sina små föreningar. Tack och lov är vi eniga om denna fråga. Fru talman! En annan fråga som fanns i EU:s grönbok om mervärdesskattens framtid, där jag också upplevde att vi var eniga, är att vi vill hålla EU på armlängds avstånd i fråga om årsredovisning av momsen för en halv miljon småföretagare. Att revisorerna, som kunnat fixa momsredovisningarna i samband med småföretagarnas årsredovisningar och deklarationer från januari till mitten av juni, ska få tiden nedkortad och hinna med att hjälpa företagen att bryta ut och särredovisa momsen redan till den 26 februari är fullständigt omöjligt och kommer att skapa kaos i hela systemet. Där är det oerhört viktigt att se till att Sverige får ett undantag eller en dispens av något slag, helst med de tidsgränser som finns i dag eller åtminstone några månader fler än EU-förslaget. Alternativet kan vara att de som inte har någon handel över gränserna helt kan undantas. I mitt hemlän, Kronoberg, har vi mängder med enskilda företagare som driver någon liten verksamhet eller äger en liten bit skogsmark eller jordbruksmark, själva eller tillsammans med syskon efter något dödsbo. Det är ofta ordentligt komplicerade redovisningar, som tar tid även för den mest erfarne revisor. Om en halv miljon småföretagare först slumpmässigt ska gissa vad de ska redovisa för moms till Skatteverket och sedan långt senare komma in med rättelser blir det ett stort merarbete för den enskilde företagaren, de anlitade revisorerna och Skatteverket. Nu har Skatteverket redan skickat ut information till företagen som om detta EU-förslag redan är ett fullbordat faktum. Jag har fått svar från Finansdepartementet att de arbetar med frågan och undersöker möjligheterna till ett svenskt undantag, men det känns självklart oroande för många berörda företagare och revisorer som inte vet vad som kommer att gälla framöver. Det enda de har tagit del av är Skatteverkets information. Jag har försökt följa den här momsfrågan ända sedan jag ställde frågor om den på en hearing som skatteutskottet genomförde i juni 2011. Jag har inte i min roll som enskild riksdagsledamot redskapet för att själv kunna bearbeta EU, men jag hoppas verkligen att Finansdepartementet snart återkommer med ett svar som infriar det löfte skatteutskottet fick i samband med utskottets behandling av EU:s grönbok i november 2011, så att vi kan återfå arbetsron i småföretagen avseende denna fråga. Fru talman! Jag har själv tidigare skrivit motioner om dansbandsmomsen, och jag hade gärna sett ett sådant förslag från regeringen här i dag. Men som vi alla vet är det mycket som ska inrymmas i budgeten, och en sänkning av dansbandsmomsen har inte rymts inom den beslutade budgetramen. Därför har jag heller ingen möjlighet att i dag rösta för ett förslag, även om jag instämmer med Thoralf Alfsson i att dans är både roligt och en bra motionsform. Vad gäller restaurangmomsen, som nyss var uppe i ett replikskifte, har man väl ändå någorlunda bekräftelse på att en effekt av sänkningen är 6 000 jobb. Men det som inte framgick är alla de företag som låg på gränsen till att över huvud taget existera. Alla andra branscher med liknande jobb har backat på grund av lågkonjunkturen, men denna bransch har gått mot strömmen, har utvecklats och kunnat anställa fler. Det tyder definitivt på att restaurangmomsen har haft effekt. Jag skulle, som sagt, kunna ge exempel på flera företag som har varit oerhört beroende av detta, där fem, sex eller tio anställda skulle ha blivit uppsagda på grund av att man hade fått lägga ned sin verksamhet. Om vi multiplicerar den effekt som den sänkta restaurangmomsen har gett skulle det bli betydligt mer än de 6 000 jobben. Men det är väldigt svårt att hitta statistik på något som glädjande nog inte har skett. Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 134 Lars Gustafsson (KD)
Fru talman! När man talar om moms tänker jag alltid på vikten av att skatter är transparenta, såtillvida att de är likvärdiga, alltså att man kan förstå hur de är kopplade ihop med varandra. Det gäller inte minst inom momsområdet att man har likvärdiga skattesatser på likvärdiga företeelser. Om de ska få acceptans bland befolkningen är det viktigt att man kan förstå varför det är på olika sätt. Gör man inte det blir det också en fråga om varför man ska betala olika skatter på olika nivåer. Mervärdesskatten, eller moms som man brukar säga, är en konsumtionsskatt. En förutsättning för att denna skatt ska fungera är att den utformas på ett sådant sätt att den inte får snedvridande effekt eller orimliga proportioner, vilket den kan få. Som lagstiftande församling måste vi komma ihåg att moms läggs ovanpå alla kostnader, inklusive skatter. Därmed får momsen en proportionerligt större effekt än de flesta andra skatter, vilka oftast har begränsningar. Staten gör alltså stora vinster på höga punktskatter av olika slag. När då partier föreslår olika slag av högre skatt på varor och tjänster får detta ytterligare ekonomiska konsekvenser. Man bör komma ihåg att det till syvende och sist är konsumenterna som betalar för kalaset. Fru talman! Ett område som har varit föremål för skatteutskottets engagemang under en längre tid, som Gunnar Andrén tog upp här tidigare, är moms på den ideella sektorn och även förslag om inskränkningar från EU, som Hans Olsson tog upp. Detta riskerar att skada den svenska folkrörelsen, som genom ideella insatser bidrar med viktiga insatser i samhället. Vi har en samhällsstruktur som har byggts upp av ideella föreningar av olika slag. Som framgår av betänkandet är frågan aktuell i Sveriges samtal med EU-kommissionen, men någon slutgiltig lösning har vi ännu inte kunnat se. Ett enigt skatteutskott och, tror jag att jag vågar säga, en enig riksdag kommer att fortsätta att värna den ideella sektorns befrielse från moms inom nuvarande gällande regelverk. Skatteutskottet genomförde förra året en granskning av utfallet av olika reducerade momssatser inom olika sektorer. Utfallet var något skiftande men ändå överraskande positivt, såtillvida att den förväntade snedvridning som befarats inte besannades, i alla fall inte som framförts från ekonomiskt håll. I några fall hade momsreduceringen varit nödvändig för verksamhetens fortsättning. När det nu föreslås förändringar och att öka momsbeskattningen på nya områden bör försiktighetsprincipen gälla. Det är alltid lättare att införa en skatt än att ta bort den. Värnskatten är ett passande exempel på detta. Fru talman! Jag skulle kunna ta upp fler exempel, men jag ska nöja mig med några specifika djupdykningar. Även om jag själv sällan brukar göra det ska jag göra det denna gång. Jag ska ta upp lite grann om restaurangmomsen och matmomsen. Det finns en särskild orsak till varför jag tycker att den var bra att genomföra, något som var ännu viktigare för mig, och det var likvärdigheten. Det är svårt att definiera var gränsen går exempelvis då man konsumerar maten antingen utanför eller innanför väggarna. Därför är likvärdighet mycket bra. När det gäller ett annat område, kultursektorn, fick jag höra talas om en diskussion beträffande huruvida det skulle vara olika momssatser beroende på om en släde drogs av en häst eller av en ren. När hästen drog släden var det en transport, men när renen drog den var det fråga om kultur, och därmed gällde kulturmoms. Det kan vara ganska svårt att förstå skillnaden däremellan, speciellt om man kommer från Stockholmstrakten, gissar jag. Likvärdighet i beskattningen är därför mycket bra. Samma sak gäller inom kultursektorn för konserter, dans och så vidare. Jag tror att man måste hitta rakare strukturer för att inte få dessa orimliga och svårförståeliga gränsvärden, hur många som befinner sig på dansgolvet etcetera. Det måste man titta på framöver och också hitta en lösning. Sedan finns det en motion som gäller mitt lilla favoritområde, veteranbilar. Jag tror att det skett ett litet missförstånd såsom det framförs i motionen och även besvaras. Det handlar alltså om att Tullverket fått ta över värderingen av bilar och hitta på gränser som reglerar hur många av en sort som får finnas i Sverige. Jag måste säga att jag inte tror att Tullverket är den bästa auktoriteten för att göra sådana bedömningar. För något år sedan bedömdes en Ford Customline Convertible Coupe 1956 inte bara utifrån dess antikvärde, vilket är intressant. Andra modeller var Oldsmobile Coupe och Ford Fairlane Coupe 1964. Jag tror inte att Tullverket kan tala om hur många av dem som kan vara värdefulla att ta in i Sverige, utan importörerna av dessa bilar fick betala 25 procent i moms i stället för 12 procent. Jag tror att det vore mycket bättre om Transportstyrelsen kunde titta på dessa frågor, eftersom de har bättre kompetens att bedöma huruvida en bil är unik eller ej. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-03-14
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Skattesatser

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk201, 2012/13:Sk217, 2012/13:Sk220, 2012/13:Sk232, 2012/13:Sk239, 2012/13:Sk243, 2012/13:Sk248 yrkande 1, 2012/13:Sk261, 2012/13:Sk264, 2012/13:Sk266, 2012/13:Sk289, 2012/13:Sk313, 2012/13:Sk331, 2012/13:Sk333, 2012/13:Sk345, 2012/13:Sk353, 2012/13:Sk379 yrkandena 1 och 2, 2012/13:Sk397, 2012/13:Sk398, 2012/13:Sk430, 2012/13:Kr326 yrkande 8 och 2012/13:T505 yrkande 6.
      • Reservation 1 (MP)
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900022
      M910016
      MP02005
      FP16008
      C20003
      SD00191
      KD16003
      V00163
      Totalt233203561
      Ledamöternas röster
    2. Avdragsrätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk249, 2012/13:Sk298 och 2012/13:Sk372.
    3. Ideella föreningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk265 yrkande 1, 2012/13:Sk385, 2012/13:Sk415, 2012/13:Sk424 och 2012/13:MJ474 yrkande 7.
    4. Andra frågor om mervärdeskatt

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk348, 2012/13:Sk388, 2012/13:Sk394, 2012/13:T449 yrkande 1 och 2012/13:N253 yrkande 9.
      • Reservation 3 (MP, V)
      • Reservation 4 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900022
      M910016
      MP00205
      FP16008
      C20003
      SD02000
      KD16003
      V00163
      Totalt233203660
      Ledamöternas röster