Skatteutskottets betänkande

2019/20:SkU23

Mervärdesskatt

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. I motionerna föreslås förändringar av skattesatser samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

I betänkandet finns sex reservationer (M, SD, C, KD).

Behandlade förslag

Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Skattesatser m.m.

Undantag från skattskyldighet

Reservationer

1.Skattesatser m.m., punkt 1 (M)

2.Skattesatser m.m., punkt 1 (SD)

3.Skattesatser m.m., punkt 1 (C)

4.Skattesatser m.m., punkt 1 (KD)

5.Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (C)

6.Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (KD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Skattesatser m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),

2019/20:623 av Larry Söder (KD),

2019/20:624 av Larry Söder (KD),

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

2019/20:1062 av Runar Filper (SD),

2019/20:1540 av Annicka Engblom (M),

2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD),

2019/20:2228 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),

2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 och

2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 16.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (KD)

2.

Undantag från skattskyldighet

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:144 av Kerstin Lundgren (C),

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,

2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2019/20:2200 av Lars-Arne Staxäng och Camilla Waltersson Grönvall (båda M),

2019/20:2430 av Jan Ericson (M),

2019/20:2475 av Margareta Cederfelt (M),

2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,

2019/20:2569 av Elisabeth Björnsdotter Rahm m.fl. (M),

2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 83,

2019/20:3131 av Anna Wallentheim m.fl. (S) och

2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5.

Reservation 5 (C)

Reservation 6 (KD)

Stockholm den 19 mars 2020

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Eric Westroth (SD), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Sultan Kayhan (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Alireza Akhondi (C), Lotta Finstorp (M), Arin Karapet (M), Maria Stockhaus (M), Gunilla Svantorp (S), Ciczie Weidby (V) och Maria Gardfjell (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under höstens behandling av statsbudgeten för 2020 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatte-området som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2019/20 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2019/20:1, yttr. 2019/20:SkU1y, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motions-yrkandena från den allmänna motionstiden 2019/20 som tar upp frågor som rör mervärdesskatt (moms). Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan. När det gäller de aktuella motionerna har motsvarande förslag i många fall behandlats under tidigare riksmöten, senast i betänkande 2018/19:SkU13.

Utskottets överväganden

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdes-skattelagen (1994:200), förkortad ML, borde ses över för att göra lagen mer överskådlig samt anpassa lagens regler och begrepp till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Regeringen tillsatte under andra halvan av 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. I direktiv 2016:58 skriver regeringen bl.a. följande.

Sammanfattning

En särskild utredare ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet särskilt med avseende på terminologi och struktur. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019.

Bakgrund

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 och ersatte då den allmänna varuskatten. Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. Skatten ska tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Den näringsidkare som omsätter en vara eller tjänst är normalt skyldig att betala in skatten och har också rätt till avdrag för skatten. Avsikten är att skatten ska föras framåt i kedjan för att till slut belasta konsumenten som därigenom indirekt kommer att bära skatten. Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla och den beräknas svara för ca 41 procent av statens skatteintäkter för år 2016. Det fanns 2015 ungefär en miljon företag som var registrerade till mervärdesskatt. Mervärdesskatten berör således ett stort antal företag och dessa genomför åtskilliga transaktioner av olika slag som omfattas av mervärdesbeskattningen. Reglerna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU och de svenska reglerna har således i allt väsentligt sin motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). De svenska reglerna om mervärdesskatt finns framförallt i mervärdesskattelagen (1994:200) som trädde i kraft 1994.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet i de regelverk som tillämpas för skatteuttag. Det gäller särskilt de skatteuttag som berör ett stort antal skattskyldiga eller skatteuttag som av olika skäl är särskilt viktiga. Ett led i det arbetet är att utveckla och modernisera mervärdesskattelagstiftningen. Av riktlinjerna för skattepolitiken framgår också att skattereglerna bör vara möjliga att förstå och att de inte bör leda till onödigt stora administrativa kostnader. En viktig princip som också följer av de skattepolitiska riktlinjerna är att regelverken ska vara hållbara i förhållande till EU (se vidare 2015 års ekonomiska vårproposition, prop. 2014/15:100 s. 104 f.).

Allmänt om behovet av översyn

För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit. Detta har ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen. Det bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.

Enligt regeringens direktiv skulle uppdraget slutredovisas senast den 1 april 2019. Utredningstiden har emellertid förlängts, senast genom beslut i november 2019 (dir. 2019:92). Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 juni 2020.

Det slutgiltiga mervärdesskattesystemet

Den 4 oktober 2017 presenterade kommissionen ett förslag till det första steget i övergången till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som handlar om gränsöverskridande handel mellan företag, COM(2017) 569. En övergripande princip med det nya systemet är att inhemsk handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som gränsöverskridande handel mellan företag. Det innebär bl.a. att beskattningen ska ske i det land där köparen finns (destinationslandsprincipen) och att mervärdesskatten ska redovisas och betalas av säljaren. Enligt de nu gällande reglerna för gränsöverskridande varuhandel mellan företag är köparen skyldig att redovisa och betala mervärdesskatten. För att underlätta för företagen och myndigheterna vill kommissionen införa det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för gränsöverskridande handel mellan företag stegvis.

Skattesatser

Kommissionen lämnade förslag om ändrade regler för mervärdes-skattesatserna i januari 2018. Kommissionen konstaterar att det inte finns ett lika stort behov av harmoniserade skattesatser när varor och tjänster beskattas i det land där köparen är etablerad, dvs. resultatet av att destinations-landsprincipen tillämpas. En säljare gynnas då inte längre av att vara etablerad i en medlemsstat som tillämpar låga skattesatser. Det slutliga genomförandet av destinationsbaserad beskattning av tjänster ägde rum under 2015. Sedan dess har alla tillhandahållanden mellan företag och konsument (business-to-consumer, B2C) av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster beskattats på den plats där konsumenten har sin hemvist och inte längre där leverantören befinner sig. Detta ledde till att kommissionen i 2016 års handlingsplan för mervärdesskatt föreslog att man skulle ersätta nuvarande övergångsordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna med ett slutgiltigt system som grundar sig på principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten för att skapa ett stabilt, gemensamt mervärdesskatteområde i Europa. Samtidigt tillkännagav kommissionen, som sagts ovan, att beskattning i destinationsmedlemsstaten gör det möjligt att ge medlemsstaterna ökad flexibilitet när det gäller att fastställa mervärdes-skattesatser och att alla befintliga reducerade skattesatser, inklusive avvikelser, som lagligen tillämpas i medlemsstaterna bör behållas och kan göras tillgängliga för alla medlemsstater, och därigenom säkerställa lika behandling. Rådet, dvs. medlemsstaterna, välkomnade 2016 ett förslag om ökad flexibilitet så att medlemsstaterna får tillämpa samma reducerade skattesatser och nollskattesatser som förekommer i andra medlemsstater. Rådet betonade dock att det fortfarande krävs en tillräcklig nivå av harmonisering i EU, och att den lösning som antas ska beaktas på ett väl avvägt sätt för att undvika snedvridning av konkurrensen, höjda affärskostnader och negativa effekter på den inre marknadens funktion. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser (COM(2018) 20) presenterades den 18 januari 2018 av kommissionen. Förslaget som presenterades bygger på att alla medlemsstater i det tänkta slutgiltiga mervärdesskattesystemet för EU begränsas av samma regler och ges samma frihet att fastställa mervärdesskattesatser. Enligt de föreslagna harmoniserade och mindre restriktiva reglerna får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser på minst 5 procent. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa befintliga skattesatser får de också tillämpa en reducerad skattesats för vilken inget minimum på 5 procent krävs och ett undantag med avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, dvs. en nollskattesats som innebär att ingen moms debiteras på försäljning samtidigt som rätt till momsavdrag ges för kostnader. I stället för att utvidga den redan omfattande förteckningen över varor och tjänster enligt vilken reducerade skattesatser kan tillämpas, ersätts bilaga III med en negativ förteckning över varor och tjänster för vilka reducerade skattesatser inte kan tillämpas. Medlemsstaterna måste enligt förslaget ta hänsyn till att de reducerade skattesatser och undantag som tillämpas ska vara till fördel för slutkonsumenten och vara av allmänt intresse. Medlemsstaterna ska även säkerställa att den vägda genomsnittliga mervärdesskattesats som tillämpas alltid överstiger 12 procent.

Små företag

Kommissionen konstaterar att små och medelstora företag proportionellt sett bär en högre kostnad för administration än större företag. Mot bakgrund av det presenterade kommissionen i januari 2018 ett förslag om förenklingar för små och medelstora företag, COM(2018) 21.

Redan i dag finns en särskild ordning för småföretag. Mervärdes-skattedirektivet innehåller flera bestämmelser som syftar till att minska bördan för små och medelstora företag som hanterar mervärdesskatt. Dessa bestämmelser ingår till stor del i direktivets avdelning XII, kapitel 1, med rubriken Särskild ordning för småföretag. Bestämmelserna gör det möjligt för medlemsstaterna att fastställa förenklade förfaranden för påförande och uppbörd av mervärdesskatt och undanta små och medelstora företag med en årsomsättning under en viss tröskel från påförande och avdrag av mervärdesskatt. Ordningen är frivillig för medlemsländerna att tillämpa. Även den nya föreslagna ändrade ordningen för småföretag kommer att vara frivillig för medlemsstaterna.

Skattesatser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade skattesatser på mervärdesskatteområdet.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).

Bakgrund

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid en sådan omsättning inom landet av varor och tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Mervärdesskatt ska också betalas vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom om inte omsättningen är gjord inom landet och vid import av varor som är skattepliktig. Mervärdesskattesatsen anges som en påläggsprocent, dvs. procentsatsen används för att räkna ut ett pålägg på beskattningsunderlaget före mervärdesskatt.

Huvudregeln är att mervärdesskatt tas ut med 25 procent. Härutöver finns det två reducerade skattesatser, 12 procent och 6 procent.

De reducerade skattesatserna har följande tillämpningsområden.

      12 procent: Livsmedel, hotellrums- och campinguthyrning, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, reparation av vissa varor, samlarföremål och antikviteter. Sedan den 1 januari 2012 tillämpas denna skattesats även på restaurang och cateringtjänster.

      6 procent: Dagstidningar, tidskrifter och böcker, entré till konserter,teater- samt opera- och balettföreställningar, djurparker, persontransporter, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, rätt till ljud- och bildupptagning och idrottsområdet. Från och med den 1 januari 2018 omfattas förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden av skattesatsen 6 procent.

Artiklarna 93–105 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG behandlar skattesatser. Av artiklarna 96–103 framgår vilka nivåer som gäller. I artikel 97 anges att normalskattesatsen inte får vara lägre än 15 procent och i artikel 98 att medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser, som enligt artikel 99 inte får vara lägre än 5 procent.

I bilaga III i mervärdesskattedirektivet framgår på vilka omsättningar av varor och tjänster som reducerade skattesatser får tillämpas.

Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02: SkU18, rskr. 199) tillsatte den dåvarande regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet – Mervärdes-skattesatsutredningen (dir. 2002:141). Utredningen lämnade i juni 2005 delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) med en rekommendation om att de nuvarande tre olika mervärdes-skattesatserna 25, 12 och 6 procent ersätts med en enda enhetlig skattesats, som beräknades till 21,7 procent. I sitt slutbetänkande På väg mot en enhetlig mervärdesskatt (SOU 2006:90) presenterade Mervärdesskattesatsutredningen förslag som rör livsmedelsmomsen och ett antal korrigeringar av gräns-dragningar m.m. inom ramen för dagens differentierade skattesatser. Som en följd av dessa förslag skulle också en sänkning av normalskattesatsen möjliggöras. Mervärdesskattesatsutredningens slutbetänkande har inte remiss-behandlats.

Riksrevisionen har genomfört en granskning i syfte att undersöka den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet genom att utvärdera dess pris- och fördelningseffekter (RiR 2018:25). Riksrevisionens rekommendation är att regeringen mot bakgrund av vad som anförts i granskningen om den nedsatta livsmedelsmomsens låga kostnadseffektivitet tar initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt att i sådant fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll.

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 16 anför motionärerna att de i grunden tycker att all kultur ska omfattas av samma enhetliga kulturmoms. Utgångspunkten är att kulturmomsen inte ska göra skillnad mellan olika slags konst- eller kulturformer. De anser att dessa frågor initialt behöver kartläggas i syfte att långsiktigt reformera och harmonisera kultursektorns moms- och skattesatser.

I motion 2019/20:1540 av Annicka Engblom (M) föreslås en översyn av villkorsskillnaderna inom camping- och gästhamnsnäringen.

I motion 2019/20:2228 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 föreslås en översyn av möjligheten till en enhetlig turistmoms. Motionären anför att regeringen bör överväga att harmonisera momssatser för olika verksamheter inom turistnäringen på en lägre nivå för att underlätta för ökad turism i Sverige.

I motion 2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M) föreslås en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten. Motionärerna anför att besöksnäringen är en jobbmotor som har stora möjligheter att i ännu högre omfattning bidra till fler arbetstillfällen och bättre integration. Krångliga regler är ett problem för nästan alla företag i Sverige men blir extra utmanande för företag med ung arbetskraft eller arbetskraft som inte fullt ut behärskar språket.

I motion 2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås en utredning av förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momsen för olika turistattraktioner.

I motion 2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2 föreslås att momsen sänks till 6 procent för danstillställningar. Även i motion 2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD) och i motion 2019/20:1062 av Runar Filper (SD) föreslås att momsen sänks till 6 procent på dansbandskonserter.

I motion 2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD) föreslås en översyn av momssatsen för campingplatser och gästhamnar.

I motion 2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) föreslås att möjligheten att sänka den s.k. dansbandsmomsen ses över.

I kommittémotion 2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att momssatserna i kultursektorn ses över i syfte att harmonisera desamma.

I motion 2019/20:623 av Larry Söder (KD) föreslås en översyn av momsskattesatserna i syfte att implementera omvänd skattskyldighet som huvudregel. Samma motionär föreslår i motion 2019/20:624 en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten.

Utskottets ställningstagande

I de behandlade motionerna föreslås sänkt mervärdesskatt för olika kategorier av varor och tjänster. Det pågår en ständig diskussion om dessa frågor.

Utskottet vill i dag, liksom föregående år, inte föreslå några förändrade regler – i synnerhet inte när det enbart rör sig om sänkningar av momsskattesatserna för berörda områden, dvs. ofinansierade skattesänkningar vars jobbeffekter skulle bli ytterst kostsamma och som Sverige i det nuvarande statsfinansiella läget inte har ekonomiskt utrymme för. Utskottet har den här ståndpunkten även om gränsdragningar mellan områden som behandlas olika, beroende på utgångspunkt, kan förefalla ge upphov till ibland svårförklarade skillnader i behandling, t.ex. gränsdragningen mellan campingverksamhet och uthyrning av gästhamnsplaster.

Utskottet noterade i föregående års betänkande om mervärdesskatter (bet. 2018/19:SkU13) det förslag som under 2018 presenterats av kommissionen och som medger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Utskottet noterade också den ståndpunkt om förslaget som regeringen presenterat och som skatteutskottet vid överläggning med regeringen den 6 mars 2018 gav sitt stöd till:

Det finns flera fördelar med en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Samtidigt riskerar förslaget medföra en ökad komplexitet, särskilt för de företag som säljer sina varor och tjänster i flera olika medlemsstater. Det riskerar även att leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Effekterna av förslaget, inklusive den vägda genomsnittliga skattesatsen, behöver därför analyseras närmare. Mervärdesskatten är också en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden.

Utskottet ser mot bakgrund av det ovanstående inte heller nu någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om något förslag om förändring av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet. Utskottet är inte heller berett att stödja förslag om att göra omvänd skattskyldighet till huvudregel på mervärdesskatteområdet.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Undantag från skattskyldighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler om undantag inom mervärdesskatteområdet.

Jämför reservation 5 (C) och 6 (KD).

Motionerna

I motion 2019/20:3131 av Anna Wallentheim m.fl. (S) föreslås att tvånget att hyresgäster stadigvarande bedriver momspliktig verksamhet i lokaler de hyr avskaffas. Motionärerna anför att problemet kring moms och fastighets-upplåtelse innebär att ideell sektor, som inte bedriver momspliktig verksamhet, får svårt att hyra lokaler på den öppna marknaden.

I motion 2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås att regeringen verkar för att inom EU-samarbetet avskaffa momsen på körkortsutbildningar. Även i motion 2019/20:2430 av Jan Ericson (M) föreslås en översyn av möjligheten att momsbefria körkortsutbildningar. Motionären anför att utbildning normalt inte momsbeläggs, och dagens momsregler för körkortsutbildning uppfattas som ologiska. Samtidigt bidrar momsbeläggningen till att driva upp kostnaden för körkort och därmed gynna den svarta marknaden. Också i motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5 föreslås att körkortsutbildningar momsbefrias.

I motion 2019/20:2200 av Lars-Arne Staxäng och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) föreslås att alla vårdtjänster görs momsfria. Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen ska uthyrning av vårdpersonal inte räknas som en momsfri vårdtjänst, och företag som hyr ut sådan personal ska lägga på moms på sina fakturor, anför motionärerna. Privata vårdföretag kommer att få en uppenbar konkurrensnackdel gentemot offentliga inrättningar som bedriver samma tjänst, t.ex. vårdcentraler, eftersom de offentliga får kompensation för momsen. Även i motion 2019/20:2475 av Margareta Cederfelt (M) och i motion 2019/20:2569 av Elisabeth Björnsdotter Rahm m.fl. (M) föreslås att momsen på vårdtjänster avskaffas.

I motion 2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8 anförs att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras. Motionären anför att den momsbefrielse som ideella föreningar hittills har haft kan komma att förändras eftersom reglerna ska vara lika över hela EU. Om reglerna förändras måste ambitionen vara att näringen ska kompenseras.

I motion 2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1 föreslås att en dj:s framträdanden ska vara momsbefriade eftersom en sådan person bör anses som en utövande konstnär.

I motion 2019/20:144 av Kerstin Lundgren (C) föreslås att frågan om momsbefrielse på solceller för privatpersoner utreds.

I motion 2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 83 föreslås att momseffekten för ambulansflyg utreds i syfte att skapa rättvisa villkor mellan olika typer av aktörer. Motionärerna anför att det efter en lagändring 2014 är mindre fördelaktigt att upphandla ambulanshelikopter-tjänster från en privat aktör jämfört med en offentligt ägd.

Bakgrund

Moms på vårdtjänster

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade i en dom den 7 juni 2018 (mål7270-17) att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. HFD konstaterade att uthyrning av vårdpersonal inte utgör sådan sjukhusvård, sjukvård eller sjukvårdande behandling som enligt artikel 132.1 b eller c i mervärdesskattedirektivet ska undantas från skatteplikt. Eftersom bolaget är ett bemanningsföretag som inte självt bedriver sjukvård kan uthyrningen enligt HFD inte heller undantas på den grunden att den ska ses som en transaktion nära knuten till vården. Uthyrningen omfattades därmed inte av direktivets undantag från skatteplikt.

Bestämmelserna om undantag från skatteplikt i 3 kap. 4 och 5 §§ lagen om mervärdesskatt ska enligt HFD tolkas mot bakgrund av bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet. Vid tolkningen är det den personaluthyrningstjänst som bolaget tillhandahåller som ska prövas mot undantagsbestämmelserna. Uthyrningstjänsten som sådan utgör enligt HFD inte sjukvård enligt definitionen i 5 § och ska därmed inte undantas från beskattning enligt 4 §. HFD konstaterar avslutningsvis att det för den bedömningen saknar betydelse om de åtgärder som de uthyrda läkarna vidtar i arbetet hos den som hyr in dem i och för sig omfattas av definitionen av sjukvård i 5 §. Skatteverket (SKV) tolkade den 25 oktober 2018 domstolens beslut i ett rättsligt ställningstagande om moms vid inhyrning av vårdpersonal, (dnr 202398355-18/111).

HFD har i en dom den 5 februari 2020 (mål 3477-19) uttalat att det anses som en mervärdesskattepliktig personaluthyrningstjänst när ett bolag tillhandahåller läkare till en privat vårdgivare som i sin tur tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster till patienter via en digital plattform. Det är således inte att anses som en sjukvårdstjänst som är undantagen från skatteplikt.

Skatteverket avsåg att börja tillämpa den nya tolkningen den 1 juli 2019. Skatterättsnämnden (SRN) meddelade den 21 maj 2019 beslut i tre ärenden om förhandsbesked som föranletts av SKV:s tolkning av mervärdes-skatteundantaget för sjukvård (dnr 42-18/I, 2-19/I och 1-19/1). Två av förhandsbeskeden rör konsultläkarbolag som tillhandahåller tjänster till andra vårdgivare, och det tredje rör ett företags tillhandahållande av sjuksköterske-tjänster till äldreboenden under tider när uppdragsgivaren själv inte har personal på plats. SRN vidhåller SKV:s tolkning och gör bedömningen att de aktuella tjänsterna utgör mervärdesskattepliktig uthyrning av personal. Vårdföretagarna lämnade den 24 maj 2019 in en begäran om förtydligande av mervärdesskattelagen till Finansdepartementet.

I enlighet med regeringens förslag till statens budget för 2020 som riksdagen har ställt sig bakom utgår ett tillfälligt statsbidrag som ska kompensera landstingen för mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården (prop. 2019/20:1). Satsningen omfattar 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod. Detta ska möjliggöra för regionerna att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.

Regeringen har den 27 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Huvudmotivet är att neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt för att på så sätt uppnå flexibilitet för bemanningen inom hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen. Utredaren ska bl.a.

       undersöka de EU-rättsliga förutsättningarna att ändra

mervärdesskattelagen så att uthyrning av personal för sjukvård och

tandvård (fortsättningsvis vårdpersonal) och uthyrning av personal för social omsorg undantas från mervärdesskatt

       om en ändring av mervärdesskattelagen inte bedöms möjlig, undersöka förutsättningarna för att på annat sätt neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt vid uthyrning av personal till hälso- och sjukvård, tandvård och social omsorg

       om det finns förutsättningar för det, lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2021.

Moms vid uthyrning av fastighet

Uthyrning av en fastighet är som huvudregel en omsättning som är undantagen från skatteplikt. Undantaget omfattar dock inte korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning. En sådan uthyrning behandlas i stället som en idrottstjänst. Dessa tjänster beskattas därför med 6 procent. För att en uthyrning ska anses som en idrottstjänst är det tre förutsättningar som ska vara uppfyllda:

  1. Det ska vara uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning.
  2. Lokalen eller anläggningen ska användas för idrottsutövning.
  3. Det ska vara en korttidsuthyrning, dvs. någonting annat än en skattefri fastighetsuthyrning.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan en samtidig uthyrning av en idrottslokal till flera hyresgäster behandlas på olika sätt beroende på hur respektive avtal ser ut och övriga omständigheter kring uthyrningarna. Uthyrningen till en hyresgäst kan därmed anses som en skattefri uthyrning av fastighet medan uthyrningen till en annan hyresgäst ska anses som en idrottstjänst. För att avgöra om uthyrningen ska anses som en skattefri fastighetsuthyrning eller som en idrottstjänst kan flera olika omständigheter beaktas. En sammantagen bedömning av dessa omständigheter måste göras för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst. Uthyrningstidens längd är av väsentlig betydelse, men denna omständighet är inte ensamt avgörande vid bedömningen av om det är en skattefri fastighetsuthyrning eller en idrottstjänst.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade den 19 juni 2019 (rskr. 2018/19:299) att ställa sig bakom skatteutskottets initiativ till att regeringen skyndsamt bör göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt. Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare uppdraget att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg. Utskottet anser därmed att motionärernas yrkanden i huvudsak får anses tillgodosedda.

Utbildning för personligt ändamål, t.ex. körkortsutbildning, sömnads-utbildning, teaterutbildning eller dansutbildning, är mervärdesskattepliktig. Det saknar betydelse om utbildningen syftar till att ge eleven möjlighet att få ett visst arbete. En utbildning som sker inom ramen för en i övrigt skattebefriad utbildning ska däremot vara undantagen.

En utredning tillsattes 2014 som hade i uppdrag att se över den ersättning som kommuner och landsting får för dold mervärdesskatt vid upphandling av eller vid bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård m.m. i enlighet med bestämmelserna i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund. Ersättningen utgörs av en schablon och uppgår som huvudregel till 6 procent av upphandlingskostnaden eller bidragsbeloppet. Utredningen presenterade i ett särskilt betänkande (SOU 2014:78) resultatet av ett uppdrag att undersöka den ingående mervärdesskattens andel av den totala kostnaden inom verksamhet med ambulansflyg och att bedöma behovet av en särskild författningsreglering som avser ersättning för dold mervärdesskatt vid upphandling av en sådan verksamhet. Utredningen fann att det varken fanns behov av eller var lämpligt att införa en särskild författningsreglering av ersättningsnivån för dold mervärdesskatt på verksamhet inom luftburen ambulanssjukvård. Betänkandet bereds enligt uppgift i Regeringskansliet och utskottet har ingen avsikt att föregå denna beredning.

Gage på artistframträdanden är momsfria om artisten är en utövande konstnär, framträder inför publik och framför ett litterärt eller konstnärligt verk som är skyddat av upphovsrättslagen. Det är däremot inte fråga om ett momsfritt artistframträdande när artisten själv är arrangör av föreställningen. Exempel på utövande konstnärer som kan uppträda momsfritt är sångare, musiker, dansare, skådespelare, recitatörer och dirigenter. Regelverket är komplext, och tillämpningen är i huvudsak beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Något förslag om förändrat regelverk är inte aktuellt.

Solcellsanläggningar är belagda med mervärdesskatt, och om dessa monteras på ”stadigvarande bostad” medges enligt 8 kap. 9 § punkt 1 ML inte avdrag för ingående moms. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2020 att produktionen av förnybar el bör öka och att man därför vidtar åtgärder för att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi. Regeringen har tillsatt en utredning för att bl.a. utreda förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler få möjlighet att ta del av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Frågan bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma i frågan. När det gäller solceller avser regeringen att fortsätta stimulera utbyggnaden av solceller även under 2020 genom att det befintliga investeringsstödet stärks med 300 miljoner kronor. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om anslag för 2020 inom utgiftsområde 21 Energi (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:NU3, rskr. 2019/20:110). Riksdagen ställde sig den 27 november 2019 bakom regeringens förslag i höständringsbudgeten för 2019 att medlen till investeringsstödet för solceller skulle öka med ytterligare 500 miljoner kronor.

Utskottet anser att det är viktigt att den verksamhet som bedrivs av ideella föreningar kan fortsätta att drivas. Utskottet finner dock nu som i tidigare års motionsbetänkande om mervärdesskatt (bet. 2016/17:SkU25 s. 15, bet. 2017/18:SkU11 s. 17 och bet. 2018/19:SkU13 s. 15) inget skäl att föreslå några ytterligare förändringar i regelverket.

Utskottet ser inga skäl att nu föreslå någon ändring av reglerna ovan och avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Skattesatser m.m., punkt 1 (M)

av Mattias Karlsson i Luleå (M), Lotta Finstorp (M), Arin Karapet (M) och Maria Stockhaus (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 16 och

avslår motionerna

2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),

2019/20:623 av Larry Söder (KD),

2019/20:624 av Larry Söder (KD),

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

2019/20:1062 av Runar Filper (SD),

2019/20:1540 av Annicka Engblom (M),

2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD),

2019/20:2228 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M) och

2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Skatter, inklusive moms, ska vara rimligt höga, förutsägbara och rättvisa. Detta är i dag inte fallet inom kulturområdet. Ett tydligt exempel på differentierade momssatser är teater och konsert i jämförelse med att spela för dansande publik. I grunden tycker vi att all kultur ska omfattas av samma enhetliga kulturmoms. Utgångspunkten är att kulturmomsen inte ska göra skillnad mellan olika slags konst- eller kulturformer. Dessa frågor behöver initialt kartläggas i syfte att långsiktigt reformera och harmonisera kultur-sektorns moms- och skattesatser. Denna harmonisering ska ske över tid och med hänsyn till statens finanser. Vi ställer oss kritiska till höjningen av den s.k. biomomsen från 6 till 25 procent. Höjningen riskerar att slå hårdast mot biografer på små orter runt om i Sverige. Det vore en olycklig utveckling eftersom dessa biografer ofta fyller ett flertal funktioner och fungerar som samlingspunkt för det lokala kulturlivet.

Regelverket bör därför ses över så att all kultur kan omfattas av samma enhetliga kulturmoms.

2.

Skattesatser m.m., punkt 1 (SD)

av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

2019/20:1062 av Runar Filper (SD) och

2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD) samt

avslår motionerna

2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),

2019/20:623 av Larry Söder (KD),

2019/20:624 av Larry Söder (KD),

2019/20:1540 av Annicka Engblom (M),

2019/20:2228 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),

2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 och

2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 16.

Ställningstagande

Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som ibland kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Vi anser att det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turism och besöksnäringen, och vi vill se en utredning om förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.

I Blekinge finns det 37 gästhamnar som man kan lägga till vid. Om du ska övernatta med din båt i en gästhamn gäller en momssats på 25 procent. Om du däremot ska övernatta i tält, husbil eller husvagn gäller momssatsen 12 procent. Det blir en obalans inte minst då säsongsperioderna ser annorlunda ut för båtägare och campare. Därför anser vi att en översyn bör göras på området och att regeringen bör återkomma med förslag på en mer jämlik momssats.  

Det är orimligt att musik och rörelse ska ha en högre momssats än idrottsarrange­mang och konserter. Vi vill att det skapas rättvisa villkor inom kultur och idrott och menar att man snarast bör utreda möjligheten att sänka dansbandsmomsen från 25 procent till 6procent för att den ska bli likvärdig med momsen för övriga dans-, idrotts- och kulturupplevelser.

3.

Skattesatser m.m., punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) och

avslår motionerna

2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

2019/20:623 av Larry Söder (KD),

2019/20:624 av Larry Söder (KD),

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

2019/20:1062 av Runar Filper (SD),

2019/20:1540 av Annicka Engblom (M),

2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD),

2019/20:2228 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),

2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 och

2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 16.

Ställningstagande

Det finns olika mervärdesskattenivåer. Oftast är de logiskt motiverade. Detta gäller dock inte för den märkliga skillnaden mellan moms vid ett musikarrangemang och vid samma arrangemang men där dans också förekommer. Dans är en folkrörelse som finns över hela landet, och stora mängder människor samlas kring musik och dans för att trivas tillsammans och få en stark upplevelse. Det är svårt att se logiken i varför kultur som utövas i form av musik och dans ska beskattas med 25 procents moms, medan kultur i form av enbart musik är belagd med väsentligt lägre moms. Momsnivån för musikverksamhet bör därför vara densamma vare sig åhörarna eller publiken dansar till musiken eller inte.

4.

Skattesatser m.m., punkt 1 (KD)

av Hampus Hagman (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:623 av Larry Söder (KD),

2019/20:624 av Larry Söder (KD) och

2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

2019/20:1062 av Runar Filper (SD),

2019/20:1540 av Annicka Engblom (M),

2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD),

2019/20:2228 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M) och

2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 16.

Ställningstagande

I ett momssystem borde det vara enkelt att göra rätt och vara begripligt varför man har den ena eller andra momssatsen. I dag är momssystemet krångligt, fullt med undantag och svårt för den enskilde att förstå sig på. Staten borde inrikta sig på att ta bort undantagen och bredda skattebasen, i syfte att göra momsen mer överskådlig och lättbegriplig och att få en enhetlig momsskattesats.

Momsfusk uppstår allt som oftast när en säljare tar ut moms på fakturan och köparen tar tillbaka den momsen från staten men säljaren låter bli att betala in den utgående momsen. Detta sätt är bara möjligt om det är fler än en part som ska redovisa samma transaktion till skattemyndigheten. Vid ett system med omvänd skattskyldighet som regel skulle dessa situationer aldrig uppstå. I dag använder vi omvänd skattskyldighet inom t.ex. bygghandeln i syfte att förhindra skattefusk. Det borde vara rimligt att vi gör likadant i andra branscher i syfte att förhindra skattefusk. Detta skulle även underlätta väldigt mycket för företagens momsredovisning.

För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att privatas aktörers möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över. Ett exempel är momssatserna på dans. I dag är det en momssats, 6 procent, om man är på en spelning där publiken sitter ned. Om publiken i stället dansar till musiken är momsen 25 procent. Detta skapar märkliga effekter och svårigheter att överblicka kostnader vid vissa gränsdragningsproblem. Dessa frågor bör därför utredas.

5.

Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:144 av Kerstin Lundgren (C) och

avslår motionerna

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,

2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2019/20:2200 av Lars-Arne Staxäng och Camilla Waltersson Grönvall (båda M),

2019/20:2430 av Jan Ericson (M),

2019/20:2475 av Margareta Cederfelt (M),

2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,

2019/20:2569 av Elisabeth Björnsdotter Rahm m.fl. (M),

2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 83,

2019/20:3131 av Anna Wallentheim m.fl. (S) och

2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Solcellsbidraget uppgår i dag till 20 procent, vilket motsvarar momsen på solcellerna. Det finns andra sätt att utforma regelverket för att få fler att göra denna investering. Ett tydligt sätt som bör utredas är att göra solcellerna momsfria för privatpersoner. Solcellsföretag skulle då sälja panelerna utan moms till den enskilde och sedan registrera det på samma sätt som i dag sker med ROT-avdrag. Det skulle minska administrationen, vilket vore en vinst både för staten och den enskilde. Fördelen är dessutom att det skulle bli ett tryggare val för privatpersoner som då inte behöver kalkylera med att bidraget tar slut, vilket ofta varit fallet.

6.

Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (KD)

av Hampus Hagman (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 83 och

avslår motionerna

2019/20:144 av Kerstin Lundgren (C),

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,

2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2019/20:2200 av Lars-Arne Staxäng och Camilla Waltersson Grönvall (båda M),

2019/20:2430 av Jan Ericson (M),

2019/20:2475 av Margareta Cederfelt (M),

2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,

2019/20:2569 av Elisabeth Björnsdotter Rahm m.fl. (M),

2019/20:3131 av Anna Wallentheim m.fl. (S) och

2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Eftersom ambulansflyg räknas som sjukvård, som är en momsbefriad tjänst, kan inte privata aktörer lägga på moms på sina fakturor. Efter en lagändring 2014 kan de inte längre göra avdrag för ingående moms på sina inköp av flygplan/helikoptrar, reservdelar, tillbehör osv. Därigenom uppstår en dold momskostnad. Regionerna ersätts schablonmässigt för detta med 6 procent, vilket dock är en alldeles för låg nivå för att täcka flyg- eller helikopter-verksamhetens ingående momskostnader. Detta innebär i praktiken att privata utförare av ambulanshelikopter- och ambulansflygtjänster fått en stor momskostnad som de sedan inte kan dra av mot utgående moms. Därmed är det mindre fördelaktigt att upphandla ambulanshelikoptertjänster från en privat aktör jämfört med en offentligt ägd. Momseffekten för ambulansflyg bör utredas i syfte att skapa rättvisa villkor mellan olika typer av aktörer. 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:144 av Kerstin Lundgren (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda momsbefrielse på solceller för privatpersoner och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:481 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka den s.k. dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:623 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av momsskattesatserna i syfte att implementera omvänd skattskyldighet som huvudregel och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:624 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:676 av Michael Rubbestad (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en dj:s framträdande ska vara momsbefriat och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka mervärdesskatten till 6procent för danstillställningar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:780 av Carina Ståhl Herrstedt (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att skapa ekonomisk rättvisa inom området kultur och idrott genom att sänka momsen på dansbandskonserter från 25 procent till 6 procent och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1034 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inom EU-samarbetet verka för att momsen på körkortsutbildningar avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1062 av Runar Filper (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av mervärdesskatten inom kulturnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1540 av Annicka Engblom (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att göra en översyn av villkorsskillnaderna inom camping- och gästhamnsnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1584 av Angelika Bengtsson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn på momssatsen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2200 av Lars-Arne Staxäng och Camilla Waltersson Grönvall (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att komma fram med förslag som gör alla typer av vårdtjänster momsfria och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2228 av Sten Bergheden (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en enhetlig turistmoms och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2430 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att momsbelägga körkortsutbildning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2475 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lika villkor mellan offentliga och privata vårdgivare och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2569 av Elisabeth Björnsdotter Rahm m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att avskaffa den s.k. vårdmomsen för att skapa rättvisa förhållanden och konkurrensneutralitet inom vård- och omsorgssektorn och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2702 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD):

83.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda momseffekten för ambulansflyg och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3048 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig harmonisering av momsen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3131 av Anna Wallentheim m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att avskaffa tvånget på att hyresgäster stadigvarande bedriver momspliktig verksamhet i lokaler de hyr och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att momsbefria körkortsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.