Migration och asylpolitik

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU6

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 26 mars 2008

Beslut

Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU6)

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen, samarbetet inom EU, anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och utnyttjande av papperslösa.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2007/08:SfU6 (pdf, 621 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

43 motioner

Motioner från ledamöterna

Våld i nära relationer Motion 2007/08:Ju246 av Carina Hägg (S)
Polisens ingripande mot flyktingar som lever gömda Motion 2007/08:Ju319 av Ulf Holm m.fl. (MP)
Prostitution och trafficking Motion 2007/08:Ju340 av Josefin Brink m.fl. (V)
Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap Motion 2007/08:Ju389 av Tomas Tobé (M)
Arbetstillstånd för studenter och forskare Motion 2007/08:Sf208 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (M)
Krav på svenska för medborgarskap Motion 2007/08:Sf209 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)
Tredjelandsmedborgare på en nordisk arbetsmarknad Motion 2007/08:Sf229 av Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson (S)
Arbetslinjen för utrikes födda Motion 2007/08:Sf230 av Elisabeth Svantesson (M)
Utlänningslagen Motion 2007/08:Sf236 av Luciano Astudillo (S)
Svenskt medborgarskap Motion 2007/08:Sf237 av Luciano Astudillo (S)
Ökade insatser för prioritering av ouppmärksammade barn i migrationsärenden i riskzon för exploatering Motion 2007/08:Sf241 av Jan Lindholm m.fl. (MP)
Praxis för asylsökande kvinnor som riskerar att utsättas för könsstympning Motion 2007/08:Sf242 av Annika Qarlsson (C)
Arbetskraftsinvandring med ett svenskt Green Card-system Motion 2007/08:Sf243 av Per Bill (M)
Mottagande av asylsökande och flyktingar Motion 2007/08:Sf249 av Kalle Larsson m.fl. (V)
Gömda och papperslösa i Sverige Motion 2007/08:Sf250 av Kalle Larsson m.fl. (V)
Invandrare utan uppehållstillstånd Motion 2007/08:Sf254 av Reza Khelili Dylami (M)
Arbetskraftsinvandring Motion 2007/08:Sf272 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (M)
En stärkt socialförsäkring Motion 2007/08:Sf276 av Lars Ohly m.fl. (V)
Flykting- och immigrationspolitiken Motion 2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (V)
Underlag för beslut om bosättning Motion 2007/08:Sf292 av Carina Hägg (S)
Ensamkommande flyktingbarn Motion 2007/08:Sf296 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (S)
Trafficking Motion 2007/08:Sf309 av Jessica Polfjärd (M)
Ensamma flyktingbarn Motion 2007/08:Sf310 av Ameer Sachet m.fl. (S)
Ansökan om uppehållstillstånd Motion 2007/08:Sf311 av Thomas Bodström (S)
Fristad för förföljda författare Motion 2007/08:Sf312 av Cecilia Wikström i Uppsala (FP)
Ensamstående pappor Motion 2007/08:Sf313 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)
Flyktingarnas möjlighet till arbete Motion 2007/08:Sf320 av Anita Brodén (FP)
Besöksvisum Motion 2007/08:Sf322 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)
Förstärkt lagstiftning för traffickingens offer Motion 2007/08:Sf330 av Hans Olsson m.fl. (S)
En human flyktingpolitik Motion 2007/08:Sf335 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Avvisningar av asylsökande med fast och varaktig anställning Motion 2007/08:Sf337 av Eva Johnsson (KD)
Gode män till ensamkommande flyktingbarn Motion 2007/08:Sf342 av Monica Green m.fl. (S, FP, V, M, KD, C, MP)
Fri arbetskraftsinvandring Motion 2007/08:Sf343 av Anna Bergkvist (M)
Ett öppnare Sverige Motion 2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migrationspolitik i utveckling och omvandling Motion 2007/08:Sf348 av Tomas Eneroth m.fl. (S)
Expertskatt Motion 2007/08:Sk370 av Karin Pilsäter (FP)
All kärlek är bra kärlek Motion 2007/08:So294 av Helena Leander m.fl. (MP)
Transpersoners rättigheter Motion 2007/08:So295 av Lars Ohly m.fl. (V)
HBT-personers rättigheter och livsvillkor Motion 2007/08:So335 av Lars Ohly m.fl. (V)
Internationellt arbete för att motverka våld mot kvinnor Motion 2007/08:U204 av Eva Flyborg m.fl. (FP)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation Motion 2007/08:U304 av Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson (FP)
EU Motion 2007/08:U353 av Kenneth G Forslund m.fl. (S)
Uigurer i Guantánamo Motion 2007/08:U368 av Annelie Enochson m.fl. (KD, M, MP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2008-02-14
Justering: 2008-03-11
Betänkande publicerat: 2008-03-17
Trycklov: 2008-03-17

Reservationer 44
Betänkande 2007/08:SfU6

Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU6)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen, samarbetet inom EU, anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och utnyttjande av papperslösa.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2008-03-26

Webb-tv Debatt om förslag: Migration och asylpolitik

25 augusti 2022
Debatt om förslag 2007/08:SfU6

Dokument från debatten

2008-03-27

Protokoll för debatten

Göte Wahlström (S)

Anf. 1 Göte Wahlström (S)

Fru talman! Dagens debatt handlar om socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU6 Migration och asylpolitik . Betänkandet behandlar motioner från allmänna motionstiden. Härigenom är det, från regering och regeringspartier, inga skarpa förslag. I stället kan man konstatera att majoriteten avstyrker motionsförslag och åberopar utredningar, vilka utgörs av såväl tidigare som nytillsatta sådana. Det intressanta med debatten är i stället den markanta positionsförflyttning som skett hos tre av regeringspartierna. Tidigare har vi kunnat ta del av motioner i stort antal från Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Det har handlat om förslag om amnesti, kritik mot utredningar, för sena ställningstaganden, avsaknad av barnperspektiv och resurser till bland annat kommunernas mottagning av asylsökande. I dag är det tomt, eller näst intill tomt, på idéer från de tre regeringspartierna. I stället kan man här från talarstolen höra partiföreträdare ta avstånd från sina respektive partiers tidigare ageranden och ställningstaganden. Situationen är minst sagt märklig för det politiska systemet och än mer komplicerad för alla de människor som lyssnat in partiernas uttalanden för bara några år sedan. Fru talman! Den otydlighet som dessa tre partiers agerande har skapat har varit olycklig för många människor som invaggats i en förhoppning som senare grusats genom det ändrade förhållningssättet. Jag har tidigare uttalat att det är få politikområden som kräver en större tydlighet. Jag har därför i tidigare majoritetsförhållanden försökt skapa förutsättningar för bred politisk enighet över blockgränser genom samtal mellan partierna. I dag är det tyst från den borgerliga majoriteten. Sju mandats övervikt här i kammaren tycks vara den tydlighet som regeringen behöver. Vi socialdemokrater står dock öppna för en dialog för att trygga asylrätten och ge människor som behöver skydd en bra tillvaro i vårt land. Jag vill inledningsvis säga att vi socialdemokrater givetvis står bakom alla våra reservationer, men jag vill för tids vinnande bara yrka bifall till reservationerna 5, 16 och 19. Fru talman! Migrationspolitik engagerar. Vi har fått många mejl i våra datorer. Vi har fått många kontakter. I dag kan också vår diskussion följas från läktaren av skolklasser från bland annat Hofors. I helgen fick vi åter signaler om upptrappat våld i södra Irak. Vi får näst intill dagligen signaler om dödande och lemlästande av människor i ett land som nu i mer än fem år varit intaget av USA-ledda styrkor. I Afghanistan är tillståndet inom sex regioner sådant att människor inte kan återvända på grund av det eskalerande våldet. Från övriga delar av landet beskrivs näst intill liknande förhållanden. I båda dessa länder säger den svenska Migrationsöverdomstolen att det inte föreligger en sådan inre väpnad konflikt att människor ska omfattas av skyddsbegreppet. Den juridiska tolkningen tycks efter ikraftträdandet av NIPU, den nya instans- och processordningen, ha blivit ny och stramare. Vi socialdemokrater och hela oppositionen i socialförsäkringsutskottet har försökt att få till stånd ett utskottsinitiativ för att regeringen ska se över förutsättningarna för begreppet inre väpnad konflikt med anledning av nuvarande tolkning och situationen i flera av världens länder. Frågan har aktualiserats för migrationsministern, som skjuter ifrån sig problematiken till Migrationsverket och domstolarna. Han hänvisar till en utredning som saknar direktiv i frågan. Vi får kanske klarhet i frågan, eftersom migrationsministern finns med oss här i kammaren i debatten i dag. Företrädare för majoriteten har i medierna uttalat sig kritiskt om domstolens ställningstagande, men därvid stannar det. Vårt uppdrag som riksdag är att lagstifta. Om juridiken nu gör en tolkning av lagen som vi tycks vara en majoritet i riksdagen som kritiserar bör vi agera för en översyn, därav bifall till reservation 5 av s, v och mp. Regeringen har för avsikt att framlägga en proposition om regelverket kopplat till framtida arbetskraftsinvandring från tredjeland. En utredning överlämnades strax efter regeringsskiftet 2006 och har sedan beretts i Regeringskansliet. I stora delar följer regeringen utredningens förslag, men på några områden signalerar regeringen i en departementspromemoria att man frångår utredningen. Ett av de områden där regeringen har markerat en annan uppfattning har utgjorts av möjligheten för asylsökande som fått avslag på sin ansökan att byta spår för att i stället ansöka som arbetskraftsinvandrad. Förslaget är ett markant avsteg från den breda förankring som gällande regler innehåller och som har haft en bred parlamentarisk men också partsgemensam förankring på arbetsmarknaden. Jag skulle kunna nöja mig med svaret i betänkandet om att frågan bereds och återkommer till riksdagen för behandling inom kort. Men uttalanden från ansvarigt statsråd har skapat oklarhet efter departementspromemorians presenterande. Statsrådet har tyckts inse problematiken med tidigare uttalad hållning och inser nu riskerna med att blanda samman asylrätt och arbetskraftsinvandring. Exempelvis kan nämnas en frågestund här i kammaren den 6 mars. Ett förtydligande från regeringspartierna men också från statsrådet kunde kanske skapa tydlighet inför kommande handläggning och utskottshantering. Fru talman! Under våren har vi via olika vägar fått skildringar av omänskliga förhållanden, för många människor med invandrarbakgrund, på den svenska arbetsmarknaden. Ofta har det handlat om människor som har rätt att befinna sig på den svenska arbetsmarknaden men alltför ofta också om människor som inte har arbetstillstånd eller tillstånd att befinna sig i landet. Förhållandet har utnyttjats av oseriösa hänsynslösa arbetsgivare som bara sett sin egen vinning som drivkraft. Företrädare för regeringen har reagerat i medierna. Härefter har vi inget sett av åtgärder som markerar från det politiska systemet. Människor utnyttjas som förbrukningsvaror till oskäligt dåliga löner, anställningsvillkor och arbetsmiljöer. Inom EU har kommissionen lagt fram ett förslag om sanktioner mot oseriösa arbetsgivare som agerar på sätt som jag beskrivit. Regeringen tycks huka i frågan, vilket är olyckligt. Ett mera kraftfullt agerande vore önskvärt för att skydda de utsatta personerna men också för att upprätthålla en balanserad konkurrens inom flera sektorer på arbetsmarknaden. De åberopanden om redan gällande regelsystem som majoriteten för fram och det förhållande som beskrivs av medier och fackliga organisationer under vintern borde ge mera avtryck än den skrivning som utskottsmajoriteten nu anför i betänkandet. På flera områden åberopar utskottsmajoriteten de utredningar som pågår. I sak kan detta vara riktigt, men i vissa delar kunde man önska sig ett något snabbare agerande från regeringens sida. Det handlar om översyn av den nya instans- och processordningen inom prövningen av asylärenden, ett område där majoritetspartier tidigare ropat på snabb utredning. Det kan handla om åtgärder för att nå en mer solidarisk fördelning bland landets kommuner av de människor som söker asyl och som även härefter eventuellt får uppehållstillstånd. Vi kan i dag se hur ett fåtal kommuner tar ett mycket stort ansvar medan andra slår ifrån sig med märklig och förtäckt argumentation. För de många ensamkommande barnen är detta speciellt alarmerande, vilket föranlett stark kritik mot många kommuner från bland annat Migrationsverket. Sveriges roll i EU-arbetet inom politikområdet är också viktigt. Sverige har av bland annat UNHCR framhållits som en pådrivande och kraftfull nation för ett solidariskt och väl fungerande asylsystem i Europa. Vi kan i dag inte höra samma kraftfulla markeringar, vilket gör att oron för ett svagare svenskt agerande och härigenom svagare skydd för asylsökande är uppenbar. Vi har fått en rad alarmerande uppgifter, vilka eskalerade i samband med att Greklands asylprocess synades under vintern. Utskottet begärde en särskild information från svenska EU-parlamentariker. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 5, 16 och 19. Jag hoppas på ett kraftfullt svenskt agerande inom ramen för EU och på en bred förankring över blockgränserna inom migrations- och asylpolitiken för att skydda människor och skapa en bra integration i det svenska samhället. I detta anförande instämde Kurt Kvarnström, Jasenko Omanovic, Veronica Palm, Magdalena Streijffert och Siw Wittgren-Ahl (alla s).

Kalle Larsson (V)

Anf. 2 Kalle Larsson (V)

Fru talman! Vi lever alltjämt i en orättvis och orolig världsordning. Vi lever i en värld där hundratusentals miljoner människor tvingas att lämna sina hemländer för att söka sig en fristad någon annanstans. Skälen kan vara krig, väpnad konflikt, fattigdom, politiskt förtryck, att man riskerar att drabbas av tortyr i det land man en gång kände som sitt eget. Denna orättvisa världsordning måste förändras. Vi är ett av de partier som kraftfullast av alla verkar för en rättvisare världsordning, där ekonomisk jämlikhet gör att människor inte tvingas lämna sina hemländer. Men samtidigt lever vi alltjämt i denna världsordning, i en världsordning där människor tvingas lämna Latinamerika, Iran, Colombia, Bangladesh, Armenien och många andra länder för att de helt enkelt inte längre kan leva kvar i sitt gamla hemland. I avvaktan på att världsordningen blir mera rättvis, medan det arbetet pågår, måste asyl- och flyktingpolitiken förändras i grunden. Sverige har ett gott rykte internationellt när det gäller att ta hand om människor på flykt. Men det är att leva på gamla meriter att fortfarande hävda att det skulle vara så. I dag väntar Abbas Kasimi och Dadkoda Qalandari på att avvisas från Sverige, på att skickas hem till Afghanistan. I dag väntar Soraj Jamaly från Malmö på att sändas tillbaka till Afghanistan, till ett land där han riskerar att drabbas av förföljelse. Fereidun Rezai från Borås och Reza Rezai från Markaryd ska också de skickas ut ur landet. Så har myndigheterna i all sin vishet bestämt. De ska tillbaka till en verklighet i Afghanistan där det för varje människa som har ögon att se med råder krig och väpnad konflikt. I dag väntar också Enayatullah Adel från Hofors på att skickas tillbaka. Det är till hans försvar som klasskamrater och andra i kommunen Hofors har agerat. Det är för att ge stöd åt sin vän och kamrat och för att förändra svensk asylpolitik och stoppa avvisningar till Afghanistan och Irak. Det går inte att skicka hem Dadkoda Qalandari. Han är redan hemma i Sundsvall. Det går inte att skicka hem Fereidun Rezai, för han är hemma i Borås. På samma sätt går det inte heller att säga att man ska skicka hem Enayatullah Adel, för han är ju redan hemma, i Hofors. Fru talman! Vi kommer i dag att få höra från en rad av alliansens förespråkare och inte minst från vår migrationsminister att det här kan han inte göra något åt. Det är inte hans sak. Det är domstolarna som ska avgöra hur ärenden hanteras. Det stämmer inte. Det är felaktigt. Tvärtom är det fullt möjligt och också ett ansvar för var och en som sitter i den här kammaren att förändra det man inte vill ska vara som det är, att ta initiativ för politisk förändring om man inte håller med om de beslut som fattas. Det ska inte ske genom att man fattar beslut i enskilda ärenden. Det är vi alla överens om ska ske genom myndigheter och domstolar. Men i dag står kammaren här, riksdagens samtliga ledamöter var och en, inför ett val. Det är valet att stödja det förslag som nu lämnas av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en översyn av utlänningslagen med syfte att stoppa avvisningarna till Afghanistan och Irak. Det går inte att ducka i den frågan, även om migrationsministern kommer att göra sitt bästa för att försöka lyckas. Fru talman! Vi har sedan ett par år tillbaka en ny instans- och processordning, ett nytt sätt att fatta beslut i utlänningsärenden. Det är också det som är skälet till att alla regeringspartier här hävdar att det är för tidigt att göra någonting åt hur utlänningslagen ser ut. Men om det inte blir som man hade tänkt är det väl bra om man gör något åt det direkt. Det är i alla fall vår uppfattning. Här har det inte blivit som lagstiftaren, som riksdagen, avsåg. För det är uttryckligen skrivet i den utlänningslag som nu gäller att det inte skulle bli någon hårdare bedömning i något avseende än vad som gällde tidigare. I förarbetena till lagen står detta klart och tydligt. Ändå har myndigheterna använt just dessa förarbeten, glömt att läsa vissa meningar uppenbarligen och använder nu en hårdare praxis än vad som skedde tidigare. Det är i ett läge när säkerhetssituationen i såväl Irak som Afghanistan och flera andra länder har försämrats enligt Utrikesdepartementets egna rapporter. Man talar inte med varandra. Man läser inte förarbetena till lagen. Man låter en annan dagordning vara övergripande. Nu ska de lämna landet. Det är målsättningen. Det här är, fru talman, juridiskt felaktigt. Det är politiskt hyckleri, och det är mänskligt och moraliskt ett haveri. Det är juridiskt felaktigt, för när det gäller avvisningarna till Irak har UNHCR:s flyktingkommissarie Guterres uttryckligen sagt att det avtal som Sverige påstår sig ha skrivit under med hela Irak - vilket heller inte är sant, men låt det vara hänt för tillfället - är i strid med internationella konventioner. FN:s flyktingkommissarie säger: Det där avtalet gäller inte. Ändå används det som grund för avvisningsbesluten. När det gäller Afghanistan var Afghanistans utrikesminister Spanta på besök i Sverige för bara några veckor sedan och vädjade till Sverige att stoppa avvisningarna till Afghanistan. Inte heller det avtalet är juridiskt hållbart. Det är undertecknat av vice flyktingministern, men det har inte skett enligt afghansk rätt. Hörande med det afghanska utrikesministeriet har inte skett. Därför är inte detta avtal giltigt ens i Afghanistan. Ändå använder svenska myndigheter med migrationsministerns goda minne detta som ursäkt för att avvisa människor. Politiskt hyckleri är det, därför att vi samtidigt skickar trupper till Afghanistan för att skapa lugn och ro. Om det nu är så lugnt och säkert att det inte är några problem att återvända, vad har då svenska trupper där att göra? Varför skickar vi svenska soldater för att hålla lugn och ordning, som det påstås, om det nu är så ofarligt och lugnt att återvända? Mänskligt och moraliskt - det är ett starkt ord att kalla det haveri, men jag har svårt att finna ett annat uttryck, för det som just nu sker är att hundratals ska avvisas trots att många av dem har vänner, kamrater och arbete och har etablerats i det svenska samhället. De ska skickas tillbaka till flera av de platser i världen där man inte kommer att kunna leva ett tryggt liv. Vill man söka juridiska argument för att ha en annan ordning är det enkelt att finna dem. Vill man söka politiska argument är det också enkelt. Vill man ta mänskligt och moraliskt ansvar borde man, liksom jag nu gör, yrka bifall till reservation 5. Senaste nytt är för övrigt att kurder enligt Migrationsverket ska avvisas till Bagdad, en plats där de inte känner någon hemhörighet, en plats som ingen av dem kommer ifrån, där de saknar kontakter och möjligheter att skapa ett tryggt och bra liv. Dagordningen för svenska migrationsmyndigheter just nu tycks handla om att så många som möjligt ska sändas härifrån, oberoende av vad som händer med de människorna när de kommer tillbaka. Om man låter det vara så, om man skyller på att man ingenting kan göra, då får man också bära det moraliska och mänskliga ansvaret för att avvisningarna fortsätter. När Tobias Billström om en stund kliver upp i riksdagens talarstol har han att svara på frågan: Varför låter du detta ske? Fru talman! Det är en rad olika frågor som är aktuella i dagens debatt. Det finns ingen möjlighet för någon av oss här att hantera dem alla. Men jag vill ändå på några punkter till presentera Vänsterpartiets politik och hur vi vill att politiken i Sverige ska förändras. Som tidigare nämnts har Sverige skickat människor tillbaka till Grekland. Det har varit uppmärksammat i medierna vilka villkor man får leva under i Grekland. Människor blir misshandlade därför att man har en dålig rättssäkerhet. Människor får leva i förvar och fängelser under sociala förhållanden som är under all kritik. Dessutom skickas människor tillbaka därifrån till länder där de riskerar förföljelse. Förra året fick tre av fyra irakier stanna i Sverige. Ingen irakier fick stanna i Grekland. Ändå skickar Sverige nu tillbaka hundratals personer som satte sin fot någonstans i Grekland först, innan de kom till Sverige, och som är från Irak. Vilken rättssäkerhet är det i ett sådant system? Hur kan man från svenska myndigheters sida vara säker på att man inte skickar tillbaka någon till Grekland vars ärende inte prövas på det sätt som enligt våra normer är rättssäkert, utan i stället omedelbart sänds tillbaka till Irak och drabbas av den förföljelse som ingen människa enligt internationell rätt ska kunna drabbas av? Fru talman! Jag vill i det sammanhanget yrka bifall också till reservation 3, som skulle innebära att vi fick en annan ordning när det gäller det som kallas Dublinavvisningar. Vi skulle låta var och en själv avgöra i vilket land man skulle söka asyl. Den asylpolitik vi i dag har skapar också i Sverige orättvisor och villkor som man inte ska behöva leva under. Så länge som systemet upplevs som så orättvist som i dag, så länge kommer människor som får avvisningsbeslut inte att kunna resa tillbaka till sina hemländer. Då blir man papperslös, förvisad till ett liv som gömd i Sverige, utanför alla sociala trygghetssystem, bortom allt det som vi som bor här sedan tidigare tar som självklara delar av vår välfärd. Man har ingen rätt till skola för sina barn. Ja, vi vet att regeringen där har aviserat att man så småningom ska göra det Vänsterpartiet länge har krävt, nämligen ge rätten till skola för gömdas och papperslösas barn. Men det brådskar! Man har ingen rätt till sjukvård. Den frågan kommer att återkomma här under våren. Från vår sida kan vi redan nu säga att full sjukvård, samma sjukvård, måste vara en rättighet för alla, oberoende av vilket skäl man har till att finnas i Sverige. I dag har vi också frågan om rättigheter på arbetsmarknaden. Det som händer för papperslösa i dag är att de många gånger tvingas att leva på svartarbete, på löner som är 20, 25 eller 30 kronor i timmen, utan trygghet, utan att kunna gå till chefen och klaga på dåliga anställningsförhållanden, för då polisanmäls man och skickas ur landet, utan möjligheter att själv eller tillsammans med större fackförbund agera för att få upp lönenivåer. Man är hänvisad till att leva ett liv som ingen av oss egentligen skulle vilja leva. Lösningen på situationen är förstås en allmän amnesti. Ge rätten till alla som finns här och som inte har begått några grova brott att få stanna i Sverige! Det vi i dag har att fatta beslut om är rättigheter på arbetsmarknaden. Att man ska få rätt till skadestånd om man utnyttjas i svartarbete, att man ska få rätt att få utebliven lön - inte ens detta är något av regeringspartierna berett att gå med på. Domen från regeringspartierna över de papperslösa är hård: Era barn kanske får gå i skolan om ett par år, men någon sjukvård ska ni inte ha, och helst av allt ska ni lämna landet. Tyvärr måste jag säga att även Socialdemokraterna på den punkten, i den reservation man har, har angivit att det är det som är huvudlinjen. Är man här illegalt ska man lämna landet. Har man det perspektivet blundar man för hur hård och hänsynslös asylpolitiken många gånger är. Det hade kunnat vara annorlunda. Med vår politik hade en annan ordning varit möjlig. Det finns på en rad punkter i det vi i dag diskuterar förslag från Vänsterpartiet på förbättringar. Men jag ska inte upprepa allt som redan finns skriftligt för den som vill läsa det. Låt mig i stället ägna den korta minut jag har kvar av min något överdrivna talartid till att säga något annat. Det som är viktigt är inte bara var de politiska partierna här i riksdagen placerar sig. Vi vet numera hur förhållandena och oppositionerna här ser ut. Vi vet att regeringspartierna ingenting kommer att göra för att förbättra situationen. Det är inte särskilt troligt att vi i eftermiddag när riksdagen röstar kommer att få ett stopp för avvisningar till Afghanistan eller Irak. Därför är det något annat som kommer att kunna göra förändringen av politiken möjlig, nämligen det engagemang som andra i samhället visar. För den som tittar på tv: När man kliver in här i riksdagen för att lyssna på debatterna får man en uppmaning. Man måste vara tyst, knäpptyst, får inte prata med varandra. Det är alldeles rätt och rimligt, för debatten ska föras här mellan dem som är folkvalda. Man får inte applådera några inlägg. Men, fru talman, jag tror inte att det finns någon regel som förbjuder oss att ge vårt stöd till dem som sitter på läktaren eller dem som lyssnar vid tv-apparaterna. Det finns ingenting som hindrar mig från att ge mitt stöd till alla advokater och människorättskämpar runt om i landet, till alla dem som är aktiva i olika asylkommittéer och flyktingråd och till alla dem som dagligen kämpar för att förbättra villkoren för asylsökande i Sverige och för att stoppa avvisningar till länder i krig. Det finns såvitt jag vet enligt riksdagens regler ingenting som hindrar mig från att ge en applåd till elever från Hofors som är här för sin klasskamrats skull eller till Papperslösa Stockholm som sitter på läktaren för att kämpa för papperslösas rättigheter. Det är ni som är möjligheten till förändring. Den här applåden är till er. (Applåder) Tack för ert engagemang och tack för det ni gör! I detta anförande instämde LiseLotte Olsson (v).

Bodil Ceballos (Mp)

Anf. 3 Bodil Ceballos (Mp)

Fru talman! Det är aldrig lätt att komma efter Kalle Larsson som alltid säger ungefär detsamma som jag själv har tänkt säga, vilket innebär att det kanske blir lite upprepningar. Känslorna i Gävleborg är med all rätt upprörda just nu. Orsaken är den utvisning av Enayatullah Adel som Kalle och Göte tidigare har talat om. Han har bara några månader kvar till studentexamen, och vid sidan av studierna arbetar han och försörjer sig i Hofors. Jag vill börja med att läsa ett par korta inlägg från Gävletidningarna som väl speglar gävleborgarnas bild av den flyktingpolitik som vi med emfas försöker få både svenska folket och andra länder att tro är generös. När människor konfronteras med verkligheten och den lagstiftning vi har, som utgår mer från principer och system än från hur den drabbar människor, blir uppvaknandet ofta bryskt och reaktionerna starka. De båda inläggen har publicerats efter den 13 mars när Enayatullah Adel hämtades i sitt hem av gränspolisen i Gävle. Det första lyder: Man skäms som svensk. Den svenska flykting- och invandringspolitiken straffar de ambitiösa i stället för att stötta dem. Risken finns att man späder på främlingsfientligheten. Förra regeringen misslyckades. Den nuvarande är inte ett dugg bättre! Det finns lagar och förordningar i ett demokratiskt land. För att de ska bli accepterade och efterföljda måste de upplevas som logiska och begripliga. Snarare förefaller de vara det motsatta. Stoppa avvisningen av Enayatullah Adel! Låt honom stanna och bidra till det svenska samhällsbygget. Några månader kvar till studentexamen. Gränspolisen ska verkställa transport till krigsdrabbade Afghanistan. Inte utan att man tappar tron på framtiden och skäms att man är svensk. Nästa inlägg: Kriminellt omänskligt. Åter är Migrationsverket ute på "smärtornas väg". Den här gången gäller det Enayatullah Adel. Om någon månad ska han ta studenten i Hofors efter fyra års vistelse i vårt land. Då passar Migrationsverket på att ta honom i fängsligt förvar med hjälp av den svenska gränspolisen. Myndigheterna vill skicka honom tillbaka till Afghanistan där hans bror dödats och där krig pågår. Nu måste ansvariga politiker, riksdag och regering stoppa Migrationsverkets omänskliga hantering av flyktingar. Lyssna på Björkhagsskolans elever och lärare, det här är kriminellt omänskligt ur alla synvinklar! Det här är bara några axplock av synpunkter från tidningar, tv, radio och bloggar i Gävleborg men också i andra delar av landet. Till och med i inlägg från personer som i övrigt anser att vi tar emot alldeles för många invandrare här i landet ställer man sig oförstående till att en ung välintegrerad kille ska skickas tillbaka till ett land i krig. Att skicka människor direkt tillbaka till länder i krig strider uppenbart mot det allmänna rättsmedvetandet, och det är vi i den här kammaren som hålls ytterst ansvariga för att så får ske. Fru talman! Faktum är, precis som Kalle Larsson tidigare sade, att vi inte kan frånsvära oss ansvaret och hänvisa till att det nuförtiden är domstolarna som dömer och att vi inte har rätt att styra domstolen. Vår uppgift är att stifta lagar som är så tydliga att domstolarna inte kan misstolka dem. Ibland misslyckas vi kapitalt. När det gäller definitionerna av begreppen väpnad konflikt och andra svåra motsättningar i hemlandet har riksdagen misslyckats. Det var inte meningen att domstolen skulle kunna tolka lagens mening på ett sådant sätt att det inte anses pågå en väpnad konflikt i till exempel Afghanistan och Irak, eller att det i tveksamma fall inte skulle anses att det föreligger andra svåra motsättningar i hemlandet. Det var meningen att Migrationsverket och domstolarna skulle beakta UNHCR:s riktlinjer. Det var meningen att tillämpningen av den nya utlänningslagen inte skulle bli striktare än tidigare praxis. Trots det menar domstolen att det inte pågår en väpnad konflikt i hela Afghanistan och inte heller i Irak. Den anser att det är möjligt att bo i någon annan del av dessa båda länder oavsett om man har familj eller sociala nätverk där. Domstolen utgår från att det är lika möjligt för en man från Kandahar att söka jobb i Kabul som för en stockholmare att söka jobb i Malmö. Så är inte fallet, och det vet Migrationsverket, och det vet också migrationsdomstolarna. Vare sig Migrationsverket eller migrationsdomstolarna behöver ta hänsyn till att miljoner människor som flytt till närområdet också återvänder och förväntas återintegreras i dessa sönderbombade länder och att det är en mycket svår uppgift för deras regeringar att klara av att integrera alla återvändare och skydda dem från tvångsrekrytering till krigsherrar, terrorgrupper och talibaner. Med grund i principen att upprätthålla den reglerade invandringen späder vi på dessa länders regeringars problem och bryr oss inte ett dugg. Att Bagdad utsätts för dagliga attentat och människor dör bara de sätter sina fötter på marknadsplatsen utgör inte svåra motsättningar, tycker domstolen och säger att så länge bomben inte var ämnad för dig personligen kan du lugnt leva kvar i eller återvända till Bagdad. Om du tycker att det är för osäkert kan du flytta till det något lugnare Kurdistan, där den kurdiska regeringen å sin sida försöker få tillvaron att gå ihop trots alla internflyktingar och alla som övriga länder skickar tillbaka. Fru talman! Migrationsverket och domstolarna ska enligt förarbetena till lagen beakta UNHCR:s rekommendationer, men Migrationsöverdomstolen konstaterar att internationella riktlinjer och rekommendationer inte är svensk lag och att vi därför inte ska följa dem. Domstolarna säger inget om att den helt nya praxis som kommit nu strider mot tidigare praxis och att lagen faktiskt tolkas striktare än innan domstolarna tog över rättsskipningen. UNHCR, den afghanska regeringen och den kurdiska, alla vädjar de till oss att inte skicka tillbaka flyktingar på grund av det svåra säkerhetsläget i deras länder. Nu senast kom också protester från FN:s kommissarie för de mänskliga rättigheterna på grund av behandlingen av en eritreansk asylsökande som ska utvisas till Eritrea i strid med UNHCR:s rekommendationer. Vem vet, de eritreanska myndigheterna kanske blir väldigt glada. Sverige håller på att skaffa sig dåligt rykte, men det kanske är det som är meningen - i avskräckande syfte, så att inte fler väljer att komma hit. Fru talman! Migrationsverk och domstolar har naturligtvis ett tolkningsutrymme. I det här fallet har verket och överdomstolen valt att tolka lagen och dess förarbeten mycket restriktivt. De hade kunnat välja en annan väg men gjorde det inte. Riksdagen har alltså misslyckats, och då är det upp till riksdagen, det vill säga oss, att rätta till det som blev fel. Vi kan inte skylla ifrån oss. Vi måste ändra lagen, och redan i dag kan vi ge en klar och tydlig signal till domstolarna att lagstiftarens mening är en annan än den tolkning de valt. Att tolkningen blev en annan beskrivs i reservation 5 av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och stämmer också med den bild jag har fått från många av alliansledamöterna. Vi kände oss nog lika tagna på sängen allihop, även migrationsministern, på grund av domstolarnas tolkning av begreppet väpnad konflikt. Vi har försökt lyfta fram frågan för skyndsam handläggning i utskottet men får svaret att den ska ingå i den generella översyn av lagstiftningen som ska göras längre fram. Längre fram är för sent, det är nu som gäller. Det handlar inte bara om Adel. Åtskilliga hundratals asylsökande väntar nu på utvisning till länder i krig, eller till länder där de riskerar tortyr. Jag vill därför yrka bifall till både reservation 5 och 6. Fru talman! Nästa stora fråga i flyktingpolitiken är hur vi ska lösa situationen för alla dem som redan finns här i landet och som fått avslag på sina asylansökningar men hellre valt att leva gömda i Sverige än att vända tillbaka till sina hemländer. Att tvingas leva gömd är en oerhörd psykisk påfrestning och något av det värsta som kan drabba en människa, förutom att skickas tillbaka till hemlandet förstås. Det är inget man gör för skojs skull, utan av nödvändighet. I debatten låter det ibland som om de papperslösa får skylla sig själva som inte förstår sitt eget bästa. Det egna bästa anses vara att glatt acceptera att skickas tillbaka till det land man har flytt ifrån. Att lösa situationen för alla dem som hamnat i kläm mellan den tidigare lagen och den nuvarande kommer att fortsätta vara en prioriterad fråga för Miljöpartiet tills vi hittar en lösning. Fru talman! Under hela den nuvarande mandatperioden har vi diskuterat möjligheten att öppna Sverige för arbetskraftsinvandring, vilket vi tycker är mycket positivt. För Miljöpartiet är det viktigt, till skillnad från det Göte Wahlström tidigare sade, att man samtidigt gör det möjligt för dem som har fått avslag på sin asylansökan att söka uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige i stället för att enligt huvudregeln behöva åka till hemlandet för att göra ansökan därifrån. Om den nya lagen varit tillämplig redan nu skulle Adel och väldigt många andra som har fått avslag på sina asylansökningar omfattats av det så kallade spårbytet och fått möjlighet att stanna i Sverige. Jag vill dock påpeka att alla de som nu skickas tillbaka i strid med UNHCR:s rekommendationer aldrig ens borde hamna i den situationen att de tvingas söka arbetstillstånd i stället för att få asyl eller status som skyddsbehövande. Samtidigt som vi öppnar för arbetskraftsinvandring och möjlighet till spårbyte måste vi stärka grunderna för rätten till asyl. Möjligheten att söka arbetstillstånd ska inte tillåtas urholka asylrätten, snarare stärka och komplettera den. Fru talman! Kristdemokraterna har tillsammans med några andra i alliansen uttalat att man bör stoppa avvisningarna av dem som skulle kunna komma i fråga för arbetstillstånd enligt den aviserade nya lagen. I våra handlingar finns en kristdemokratisk motion om just detta som jag har reserverat mig för. Jag vill ge också Kristdemokraterna möjlighet att rösta för sin egen motion, och jag yrkar därför bifall till reservation 17. Det mest inhumana i den svenska flyktingpolitiken är utvisningarna och förvarstagandet. Sverige utvisar, som jag tidigare nämnt, människor till ett antal länder i strid med UNHCR:s rekommendationer. Vi har blivit fällda tolv tretton gånger för brott mot tortyrkonventionen, vilket är högst i hela världen. Och människor som har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning tvingas tillbaka till de länder de flytt ifrån för att ansöka om uppehållstillstånd därifrån. Om de anser sig inte kunna göra det hamnar de på förvaret, månad efter månad. De är helt enkelt fängslade - trots att det enda "brott" som begåtts är att de gjort misstaget att söka asyl i Sverige i ett skede då asylrätten för varje dag som går begränsas alltmer. När det gäller sjuka människor har praxis till och med utvecklats till att innebära att det går bra att verkställa utvisningen om personen i fråga klarar själva flygresan. Om personen segnar ned och dör på andra sidan passkontrollen behöver Sverige inte längre bry sig. Miljöpartiet anser att det alltid ska vara domstol som beslutar om en människa ska tas i förvar eller ej. Det nuvarande systemet är alldeles för godtyckligt. Vi anser också att Sverige har ett uppföljningsansvar vid utvisningar med rätt för den utvisade att få hjälp att återvända till Sverige och rätt att kräva skadestånd av den svenska staten om återvändandet leder till förföljelse i hemlandet. Jag vill därför yrka bifall till reservationerna 25 och 27. Fru talman! Det är ingen vacker bild jag ger av den svenska flyktingpolitiken. Tyvärr är den sann. Jag är oerhört besviken, upprörd och ledsen å alla de människors vägnar som drabbats och kommer att drabbas av denna fyrkantiga och inhumana tolkning av asylrätten. Det går inte att slå sig för bröstet och säga att vi tar emot flest asylsökande i hela Europa när vi ändå inte låter dem stanna och många gånger håller dem fängslade i omkring ett år för att det är svårt att skicka hem dem och trots att de många gånger har fruar och barn här i landet med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd. Fru talman! Inte bara insändarskribenterna skäms över Sveriges flyktingpolitik. Jag skäms också. Och jag kommer att skämmas ännu mer om vi väljer att inte göra någonting för att förbättra den.

Fru talman! För att börja med historiken är det ett antal månader sedan vi lyfte upp frågan i socialförsäkringsutskottet. Signalerna också från majoritetens partier var då att man såg tveksamheter i agerandet. Man kritiserade att domstolarna fattade fel beslut. Vi sade att det kanske finns skäl att redan nu ta tag i frågan. Sedan har det förhalats av den majoritet som finns i socialförsäkringsutskottet. Hur mycket det berör är svårt att säga, men att det berör kan vi nog säga. Jag tror därför att det är en viktig signal och att det är ett viktigt ställningstagande som vi i så fall skulle göra här i kammaren. En ytterligare frågeställning som Mikael Cederbratt har varit inne på är frågan om att bredda perspektivet när det gäller migration, det vill säga att man skulle ha en arbetskraftsinvandring som skulle täcka upp i fråga om en del av de problemställningar som vi i dag ser med nuvarande migration. Det kan vara riktigt. Men vi vet också att det är olika grupper av människor som rör på sig av olika skäl. Det är klart att den grupp som rör på sig för att söka sig bättre förutsättningar och ett bättre liv någon annanstans är stor inom ramen för de 200 miljonerna. Men jag tror ändå att det är viktigt att vi försöker klara ut frågan om arbetskraftsinvandringen, alltså den konflikt som kan uppstå mellan asylprocessen och arbetskraftsinvandringen. Det handlar om begreppet byta spår. Man är asylsökande när man kommer till Sverige. Man får sin sak prövad. Man får ett avslag. Men om man då har ett arbete ska man ha rätt att söka uppehållstillstånd med stöd i reglerna för arbetskraftsinvandring i stället. En av företrädarna för majoritetspartierna sade nu att även de personer som i dag har ett arbete, innan eventuell lagstiftning har vunnit laga kraft, ska få stanna i Sverige och invänta ny lagstiftning. Min fråga till Mikael Cederbratt är: Är det en uppfattning som Mikael Cederbratt står bakom inom ramen för de fyra partierna?

Mikael Cederbratt (M)

Anf. 16 Mikael Cederbratt (M)

Fru talman! Jag tolkar ändå Göte Wahlströms svar på det sättet att om man skulle följa den här motionen om en översyn av begreppet väpnad konflikt kommer det inte att påverka de personer som har nämnts här i talarstolen. Jag tolkar det ändå på det sättet. Migration är en oerhört positiv kraft. Det är egentligen en kraft som socialdemokratin under ett par decennier har glömt. Fram till ungefär 70-talet hade vi en arbetskraftsinvandring till Sverige. Sedan ströps den till i princip noll. Den här kraften är så stor att de pengar som dessa människor skickar tillbaka till sina hemländer överstiger biståndet gånger tre. Göte Wahlström ställde en fråga om att byta kö. Vi får se vad som kommer att stå i propositionen. Jag personligen tycker att den möjligheten ska ges om det går.

Fru talman! Jag kan börja med den sista frågan. Vi instämmer inte i Socialdemokraternas synpunkter i den delen. Jag vet inte om jag var väldigt oklar och otydlig. Det jag talar om är att för den grupp människor som har prövats enligt den tidigare lagstiftningen, som vi är överens om inte var rättssäker och därför har ändrat, skulle vi faktiskt kunna använda den spanska modellen. Jag säger inte att vi ska hålla på med amnestier jämt och ständigt, gång efter annan. Det är inte det jag står och säger. Jag bara tipsar om att den spanska modellen är en bra modell. Jag tycker det. Du får tycka någonting annat om du vill. Du hade en annan fråga också. Nu kommer jag inte ihåg vilken det var. Påminn mig! (FREDRICK FEDERLEY (c): Det kommer att bli färre.) Just det! Det grundar jag på det faktum att väldigt många av dem som fick stanna fick stanna innan det bildades ny praxis i Migrationsverket och i domstolarna. Om det ansågs vara svåra motsättningar eller väpnad konflikt i hemlandet fick man stanna. Därför fick så många stanna då. Men nu kommer det att bli färre eftersom vi nu har en praxis som säger att så inte är fallet. Det är grunden för det svaret. Jag vill passa på att fråga dig: Hur ska du förklara för Hoforsskolans elever att vi inte kan ge den här signalen till migrationsdomstolarna i dag, om att vi anser att de har en felaktig tolkning av lagen? Vi blev allihop och även ni, har jag upplevt, bestörta när tolkningen kom från början, och ni har hänvisat till att vi får pröva den fler gånger i domstol för att se vad som händer. Men nu har det gått lång tid, och det är fortfarande samma situation. Hur ska du förklara detta för Hoforsskolans elever?

Fredrick Federley (C)

Anf. 30 Fredrick Federley (C)

Fru talman! I sitt huvudanförande sade Bodil Ceballos att man behöver hitta en lösning på detta, och det bör man försöka göra på något sätt. Jag kan inte säga rätt ut vad som är den enklaste vägen. Vi vet också att det finns en ganska stor grupp irakier, någonstans kring 1 000-1 500 personer, som befinner sig i en jättebesvärlig situation. Många av dem har också haft arbeten. Någon har till och med varit egen företagare här i Sverige och har nu hamnat i kläm. Det var precis den situationen jag försökte beskriva, att många människor upplever att de hamnar i kläm mellan de båda systemen och blir ett offer, en driva i den isande vinden från en tidigare förd politik. Det är inte lätt att hitta en lösning som samtidigt upprätthåller den rättspraxis som vi är överens om att vi ska ha där vi inte börjar blanda oss i enskilda domar. Det är det svaret jag kan ge också i dag. Jag ska inte vara den som tolkar lagen. Jag ska inte vara den som säger åt domstolen vad den ska göra. Det vore en mycket, mycket farlig väg att ge sig in på. Vad jag önskar är att vi för många år sedan hade infört arbetskraftsinvandring till exempel. Jag hoppas för min del också att köbytet ska kunna vara en möjlighet. Tyvärr är det något som kommer att anstå ända till hösten. Både Bodil och jag vet att den situation som nu har uppstått i ett antal ärenden inte är något som vi kommer att kunna råda bot på i detta nu om vi ska ha en rättssäker process. Saker ska inventeras och utredas i sin ordning och implementeras på rätt sätt. Tyvärr kommer människor i kläm och faller mellan stolar. Det kan bara beklagas. Ingen är ledsnare än jag över detta. Men vi får hoppas att det blir en bättre situation till hösten och också att migrationsdomstolarna framöver fattar beslut som går i helt rätt riktning. I själ och hjärta tror jag nämligen att du och jag, Bodil, är överens om väldigt många saker, även om vi kanske har olika syn på hur vi faktiskt ska kunna upprätthålla detta.

Fru talman! Jag talar inte om enskilda fall. Jag tror att det är 1 700 irakier som väntar på utvisning, och det är 500-600 afghaner. Det är inte enskilda fall, även om det är enskilda fall som rör upp känslorna hos människor i Hofors, Markaryd och på många andra ställen. När vi står här och säger att vi har en mer återhållsam flyktingpolitik än tidigare handlar det om att vi jämför oss med oss själva. Vi kan inte jämföra oss med andra länder och säga att de har det ännu sämre. Det är sant. Det är ännu sämre i många länder. Men det allmänna rättsmedvetandet, den svenska själen, utgår ifrån en flyktingpolitik med en solidaritet som vi tidigare har haft med flyktingar i världen och som nu håller på att förändras. Det är det allmänna rättsmedvetandet jag pratar om, inte vad greker, spanjorer eller andra gör. I fallet med Enayatullah Adel i Hofors skrev en av riksdagsledamöterna här en debattartikel i tidningarna och föreslog att alla de som skulle kunna komma i fråga för arbetskraftsinvandring inte skulle avvisas i nuläget. Jag skulle vilja fråga om det är Folkpartiets linje i den här frågan att man ska stoppa avvisningarna av dem som skulle kunna komma i fråga när den nya lagen om arbetskraftsinvandring tillkommer.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 43 Ulf Nilsson (Fp)

Fru talman! När det gäller arbetskraftsinvandring har det för mig som folkpartist varit en väldigt viktig fråga under de senaste åren att vi inom regeringen ska komma överens på ett så smidigt och bra sätt som möjligt under förutsättning att lagar, bestämmelser och avtal följs. Vi ska göra det enkelt för människor från andra länder att på kort tid få tillstånd att komma hit och arbeta. Jag ser fram emot den proposition som vi hoppas ska komma snart och att den ska innehålla förslag om detta. Jag är väldigt glad över att en majoritet, de fyra allianspartierna, faktiskt har lyckats enas om huvudlinjerna för hur man på ett enkelt sätt ska kunna komma hit och söka arbete. Jag är också väldigt glad över att Miljöpartiet stöder det, för Miljöpartiet hade inte lika snabbt kunnat sy ihop en sådan proposition med sina oppositionskamrater om ni hade varit i majoritet. Det finns folkpartister som i debatten och så vidare har tyckt att man skulle gå ännu längre. Jag kan också se att det finns argument för det som Bodil Ceballos tar upp, men samtidigt finns det nackdelar med att införa lagstiftning retroaktivt. Därför är jag ändå nöjd med att vi har kommit så långt att det blir goda möjligheter för människor att söka arbete på ett enkelt sätt, och det kan även finnas goda möjligheter för människor att lämna landet tillfälligt men komma tillbaka för att söka arbete. Sedan får det här inte blandas ihop med asylpolitik, som Bodil Ceballos själv har sagt. Det ska inte vara en räddning för människor som man egentligen tycker borde ha asylskäl, om man nu tycker det. Svaret är alltså att jag är väldigt nöjd med att vi har tagit det här steget. Sedan kan man alltid diskutera om man skulle kunna hitta ytterligare steg, men vi har lyckats få enighet om ett bra förslag som öppnar för arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Det är alltid viktigt och angeläget att föra en diskussion även om naturligtvis regeringsunderlaget är fullständigt klart i den här frågan, oavsett hur många rösters övervikt det är åt det ena eller andra hållet. Men jag vill gärna understryka en sak, Göte Wahlström, ingångsvärdena för en diskussion med till exempel Socialdemokraterna förutsätter också att man har lite trovärdighet. När jag nu tittar på hur reservationerna är utformade, till exempel när det gäller den diskussion som vi har haft nu i frågan om väpnad konflikt, ser jag att det svajar mycket betänkligt. Trots att vi hade tio års utredningsarbete i ryggen när klubban gick i bordet i kammaren 2006 för den nya instans- och processordningen vill ni, fastän utredningsarbetet ännu inte är avslutat, börja ändra i begreppen och alltså med andra ord sätta er över den praxisbildning som nu äger rum i domstolarna. Det är inte riktigt bra, Göte Wahlström, för att använda ett milt uttryck. Det innebär naturligtvis inte att det här skulle jäva diskussionen. Men det finns också andra orosmoln, till exempel att er partiledare Mona Sahlin har deklarerat att ni inte är för ett försörjningskrav för anhöriginvandring. Ni tycker att det är fel. I stället har ni lagt fram ett eget hemmasnickrat förslag till försörjningskrav som tydligen ska vidga kretsen av människor som får lov att komma hit. Min motfråga till Göte Wahlström är: Hur har ni tänkt er det egentligen? Hur ska det finansieras? Det handlar om människor som kommer hit när de är 60 år och som har problem. Vi pratar äldrevård, medicinsk vård, tandvård. Vad ligger egentligen i Mona Sahlins formulering att man ska trygga försörjningen? Är det mat på bordet? Men hur är det med pensionssystemet? Hur är det med de frågorna? Där har vi inte fått något svar från oppositionen än. Jag ser det nog som rätt viktigt att man reder ut det här innan man slår sig ned och diskuterar. Då blir diskussionsunderlaget så mycket bättre.

Göte Wahlström (S)

Anf. 64 Göte Wahlström (S)

Fru talman! Jag inledde med att säga att det finns en fara i att retoriken blockerar. Det är kanske så. Det är därför jag har en ödmjuk inställning till behovet av överläggning. Det var ett av skälen till att jag också tog initiativ till överläggningar under förra mandatperioden, för att just bredda det här och få en rymd i diskussionen så att vi kan klara ut många av de frågeställningar som just leder fram till det statsrådet här har uttalat, en misstro mot det andra partiet. Låt oss klara ut frågan om NIPU. Statsrådet kan ju gå hem och prata med försvarsministern som satt i utredningen. Ett av uppdragen vi hade var att kodifiera gällande praxis till lagstiftning för att ärenden skulle kunna föras i domstol, alltså ingen förändring. Men det vi upplever är att man från den process som var tidigare i kodifieringen har gjort en förändring i handläggningen. Det är det vi vill få belyst i utredningen om just väpnad-konflikt-begreppet. Det finns en del frågeställningar som vi tycker att det finns skäl att ta itu med, där vi har varit med i processen och diskussionen i utredningsarbetet som sedan ledde fram till det ställningstagande vi gjorde i kammaren. En ytterligare fråga bara, det är möjligt att ljudanläggningen inte fungerade för mina öron fullt ut. Det gäller debatten om arbetskraftsinvandring. Statsrådet har ju läst utredningen - jag var en av deltagarna - där vi konstaterar den stora samstämmighet som fanns i utredningsarbetet. På ett par områden finns andra uppfattningar, vilket också varit uppe i diskussionen och debatten. Ett av de områdena har varit spårbytesdiskussionen, där statsrådet har deklarerat här i kammaren och också på annat sätt att det finns en problematik. Frågan gäller den diskussion som Kristdemokraterna har lyft fram här. Tolkar jag statsrådet rätt när jag upplever att han säger att inga kollektiva beslut är ett svar på frågan? Inga kollektiva beslut enligt kd-modellen när det gäller processen inför beslutet och frågan om spårbytesdiskussionen.

Tobias Billström (M)

Anf. 65 Tobias Billström (M)

Fru talman! Ljudanläggningen var det. Jag tyckte att jag var mycket tydlig i talarstolen när jag sade att regeringen inte har för avsikt att genomföra några regulariseringar. Det är möjligt att Göte Wahlström missade det, men jag kan säga det en gång till så har vi rett ut den sista frågan. Jag tycker att det är intressant, som sagt var, att slå sig ned och diskutera. Politik är det möjligas konst. Det är riktigt. Men jag lade också märke till någonting mycket intressant, nämligen att Göte Wahlström helt gled undan från Mona Sahlins förslag vad gäller försörjningskravet. Jag fick inte någon kommentar om det över huvud taget. Det tycker jag är väldigt talande. Jag tror inte att det förslaget är genomtänkt över huvud taget. Göte Wahlström har suttit så länge nu i socialförsäkringsutskottet att han vet hur pensionssystemet fungerar. Han vet att skulle man medge en större krets av människor att komma hit som anhöriga utan att ha tänkt igenom vad det får för konsekvenser kan det leda till att man måste göra rätt stora ingrepp i pensionssystemet, kanske till och med en differentiering i socialförsäkringssystemen för att de ska kunna hålla ihop. Den frågan tycker jag nog att ni ska gå tillbaka till ritbordet med och fundera igenom ytterligare. När det sedan gäller frågan om utvärderingen av den nya instans- och processordningen och frågan om den väpnade konflikten är det som jag har sagt flera gånger så att det arbetet pågår för fullt. Det behöver inte kompletteras. De frågor som har varit uppe till diskussion i dag är redan inneslutna, även frågan om de materiella bestämmelserna i utlänningslagen och tillämpningen av den. Det är som sagt var bra, Göte Wahlström, vi kan absolut fortsätta diskussionerna här, gärna det. Men jag rekommenderar nog en tur tillbaka till ritbordet och ett samtal med Mona Sahlin när det gäller hennes förslag. Det tror jag skulle vara bra för alla inblandade parter.

Beslut

Beslut: 2008-03-26

33 förslagspunkter, 26 acklamationer, 7 voteringar

Webb-tv: Beslut

26 mars 2008

Protokoll med beslut

2008-03-27

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Skyddsbehov m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3,
2007/08:Sf292 av Carina Hägg (s) och
2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 4 och 8.

Reservation 1 (v)
Reservation 2 (mp)

2. Dublinärenden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 13 och
2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 33.

Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (v)
s	97	1	0	32
m	86	0	0	11
c	24	0	0	5
fp	17	0	0	11
kd	20	0	0	4
v	0	20	0	2
mp	2	0	15	2
Totalt	246	21	15	67
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Uppehållstillstånd för vissa grupper

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:U368 yrkande 2 och 2007/08:Sf312.

4. Begreppet väpnad konflikt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 23 i denna del och
2007/08:Sf348 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande 16.

Reservation 5 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (s, v, mp)
s	0	99	0	31
m	86	0	0	11
c	23	0	0	6
fp	18	0	0	10
kd	20	0	0	4
v	0	20	0	2
mp	0	17	0	2
Totalt	147	136	0	66
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Svåra motsättningar i hemlandet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf277 yrkande 23 i denna del.

Reservation 6 (v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (v, mp)
s	98	0	0	32
m	86	0	0	11
c	24	0	0	5
fp	18	0	0	10
kd	20	0	0	4
v	0	20	0	2
mp	0	16	0	3
Totalt	246	36	0	67
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Trafficking m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju246 yrkande 18, 2007/08:Ju340 yrkande 3, 2007/08:Sf309 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sf330 och 2007/08:Sf344 yrkande 21.

Reservation 7 (s)
Reservation 8 (v)
Reservation 9 (mp)

7. Könsrelaterad förföljelse

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:U204 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 4,
2007/08:U304 av Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson (båda fp) yrkandena 32-34,
2007/08:Sf242 av Annika Qarlsson (c),
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 20-22,
2007/08:So295 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 9 och
2007/08:So335 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1.

Reservation 10 (v)

8. Samarbetet inom EU

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:U353 av Kenneth G Forslund m.fl. (s) yrkande 12,
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 7-9, 11, 12, 14 och 15 samt
2007/08:Sf348 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkandena 10 och 11.

Reservation 11 (s)
Reservation 12 (v)

9. Transportörsansvar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 10 och
2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 32.

Reservation 13 (v)
Reservation 14 (mp)

10. Uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 25.

Reservation 15 (v)

11. Arbetskraftsinvandring m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Sk370 av Karin Pilsäter (fp) yrkande 1,
2007/08:Sf208 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m),
2007/08:Sf243 av Per Bill (m),
2007/08:Sf254 av Reza Khelili Dylami (m) i denna del,
2007/08:Sf272 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m),
2007/08:Sf335 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkande 8,
2007/08:Sf337 av Eva Johnsson (kd),
2007/08:Sf343 av Anna Bergkvist (m),
2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 24 och 25 samt
2007/08:Sf348 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkandena 7 och 8.

Reservation 16 (s, v)
Reservation 17 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 16 (s, v)
s	0	99	0	31
m	86	0	0	11
c	24	0	0	5
fp	18	0	0	10
kd	19	0	0	5
v	0	20	0	2
mp	0	0	17	2
Totalt	147	119	17	66
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Nordisk arbetsmarknad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2007/08:Sf229 av Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson (båda s).

Reservation 18 (s)

13. Utnyttjande av papperslösa

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Sf236 av Luciano Astudillo (s),
2007/08:Sf250 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkandena 7 och 8,
2007/08:Sf254 av Reza Khelili Dylami (m) i denna del och
2007/08:Sf276 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1.

Reservation 19 (s)
Reservation 20 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 19 (s)
s	0	99	0	31
m	86	0	0	11
c	24	0	0	5
fp	18	0	0	10
kd	20	0	0	4
v	0	1	19	2
mp	9	0	7	3
Totalt	157	100	26	66
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

14. Asylsökande och arbetstillstånd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf230, 2007/08:Sf249 yrkande 4, 2007/08:Sf320 och 2007/08:Sf335 yrkande 7.

Reservation 21 (v)

15. Anhöriginvandring m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju389 yrkande 2, 2007/08:U304 yrkande 26 och 2007/08:Sf277 yrkandena 16 och 18.

Reservation 22 (v)

16. Ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkandena 17 och 34, 2007/08:Sf311 och 2007/08:Sf344 yrkande 22.

Reservation 23 (s)
Reservation 24 (v)
Reservation 25 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 25 (mp)
s	5	0	94	31
m	86	0	0	11
c	22	0	2	5
fp	18	0	0	10
kd	20	0	0	4
v	0	0	20	2
mp	0	17	0	2
Totalt	151	17	116	65
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2007/08:Ju319 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 1-3,
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 26, 27 och 29 samt
2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 13, 17 och 18.

Reservation 26 (v)
Reservation 27 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 27 (mp)
s	96	1	1	32
m	86	0	0	11
c	24	0	0	5
fp	18	0	0	10
kd	20	0	0	4
v	0	0	19	3
mp	0	17	0	2
Totalt	244	18	20	67
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Tidsgräns för förvar m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 38 och 2007/08:Sf344 yrkande 14.

Reservation 28 (v, mp)

19. Övrigt om förvar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf344 yrkandena 15 och 16.

Reservation 29 (mp)

20. Besöksvisum

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 32, 2007/08:Sf322 och 2007/08:Sf348 yrkande 9.

Reservation 30 (s)
Reservation 31 (v)

21. Visum för asylsökande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 37 och 2007/08:Sf344 yrkande 20.

Reservation 32 (v, mp)

22. Övriga visumfrågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf277 yrkande 31.

Reservation 33 (v)

23. Migrationsverkets omvärldsbevakning m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkande 1 och 2007/08:Sf277 yrkandena 24 och 28.

Reservation 34 (v)

24. HBT-kompetens m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:So294 yrkandena 35 och 36.

Reservation 35 (mp)

25. Uppföljning av den nya processordningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf348 yrkandena 4-6.

Reservation 36 (s)

26. Asylprocessen i övrigt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju246 yrkande 17 och 2007/08:Sf344 yrkandena 1, 5, 11 och 12.

Reservation 37 (mp)

27. Fritidsverksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf249 yrkande 12.

Reservation 38 (v)

28. Svenskundervisning m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkande 5, 2007/08:Sf335 yrkande 4 och 2007/08:Sf344 yrkande 26.

Reservation 39 (v, mp)

29. Kommuners mottagande av ensamkommande barn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkande 14 och 2007/08:Sf310.

Reservation 40 (s, v)

30. Förordnande av god man

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf342.

Reservation 41 (s, v, mp)

31. Ensamkommande barn m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 15 och 16 samt 2007/08:Sf296.

Reservation 42 (s)
Reservation 43 (v)

32. Andra ensamkommande barn än asylsökande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf241 yrkandena 1 och 3-6.

Reservation 44 (v, mp)

33. Svenskt medborgarskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf209, 2007/08:Sf237 och 2007/08:Sf313.

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU6)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU6)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Skyddsbehov m.m.

2. Dublinärenden

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Uppehållstillstånd för vissa grupper

4. Begreppet väpnad konflikt

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Svåra motsättningar i hemlandet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Trafficking m.m.

7. Könsrelaterad förföljelse

8. Samarbetet inom EU

9. Transportörsansvar

10. Uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter

11. Arbetskraftsinvandring m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Nordisk arbetsmarknad

13. Utnyttjande av papperslösa

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

14. Asylsökande och arbetstillstånd

15. Anhöriginvandring m.m.

16. Ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

17. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Tidsgräns för förvar m.m.

19. Övrigt om förvar

20. Besöksvisum

21. Visum för asylsökande

22. Övriga visumfrågor

23. Migrationsverkets omvärldsbevakning m.m.

24. HBT-kompetens m.m.

25. Uppföljning av den nya processordningen

26. Asylprocessen i övrigt

27. Fritidsverksamhet

28. Svenskundervisning m.m.

29. Kommuners mottagande av ensamkommande barn

30. Förordnande av god man

31. Ensamkommande barn m.m.

32. Andra ensamkommande barn än asylsökande

33. Svenskt medborgarskap