Migration och asylpolitik

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU8

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 22 april 2009

Beslut

Svensk migration och asylpolitik (SfU8)

Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2008/09:SfU8 (pdf, 634 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

45 motioner, 1 skr

Från regeringen

regeringsskrivelse 2008/09:33 Migration och asylpolitik

Motioner från ledamöterna

HBT-personers mänskliga rättigheter Motion 2008/09:A355 av Josefin Brink m.fl. (V)
Ett värdigare flyktingmottagande Motion 2008/09:A380 av Yilmaz Kerimo m.fl. (S)
Våld mot kvinnor Motion 2008/09:Ju253 av Carina Hägg (S)
Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap Motion 2008/09:Ju420 av Tomas Tobé (M)
Migration och asylpolitik Motion 2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (S)
Migration och asylpolitik Motion 2008/09:Sf9 av Bodil Ceballos och Gunvor G Ericson (MP)
Ensamkommande flyktingbarn Motion 2008/09:Sf209 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (S)
Fristad för förföljda författare Motion 2008/09:Sf214 av Cecilia Wikström i Uppsala (FP)
Krav på svenska för medborgarskap Motion 2008/09:Sf216 av Staffan Appelros (M)
UNHCR Motion 2008/09:Sf232 av Raimo Pärssinen (S)
Dubbelt medborgarskap Motion 2008/09:Sf234 av Christina Oskarsson (S)
Ideella organisationer och asylmottagning Motion 2008/09:Sf250 av Elisabeth Svantesson (M)
Avvisades möjlighet till arbete Motion 2008/09:Sf258 av Anita Brodén (FP)
Prövningen av asylärenden och utvisningar Motion 2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Giftermål med utländska kvinnor Motion 2008/09:Sf279 av Susanne Eberstein (S)
Solidarisk flyktingmottagning i EU Motion 2008/09:Sf280 av Ameer Sachet (S)
Asylsökande från Afghanistan Motion 2008/09:Sf282 av Raimo Pärssinen (S)
Tredjelandsmedborgare på en nordisk arbetsmarknad Motion 2008/09:Sf284 av Sinikka Bohlin (S)
Svenskt medborgarskap Motion 2008/09:Sf291 av Marianne Watz (M)
Ansökan om uppehållstillstånd Motion 2008/09:Sf295 av Thomas Bodström (S)
Alla barns rätt till sjukvård Motion 2008/09:Sf306 av Monica Green (S)
Rutinerna för visumansökan Motion 2008/09:Sf308 av Yilmaz Kerimo (S)
Besöksvisum Motion 2008/09:Sf310 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)
Språkkunskaper för att beviljas svenskt medborgarskap Motion 2008/09:Sf313 av Inger René och Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
De utvisades möjlighet att återvända Motion 2008/09:Sf314 av Anita Brodén (FP)
Översynen av utlänningslagstiftningen Motion 2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Arbetstillstånd för studenter och forskare Motion 2008/09:Sf324 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (M)
Arbetskraftsinvandring Motion 2008/09:Sf325 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (M)
Flykting- och immigrationspolitiken Motion 2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (V)
Papperslösa Motion 2008/09:Sf332 av Kalle Larsson m.fl. (V)
Gömda barns rätt att gå i skola Motion 2008/09:Sf338 av Anne Ludvigsson m.fl. (S)
Förbättrat flyktingmottagande Motion 2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (V)
Arbetskraftsinvandring Motion 2008/09:Sf345 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Konvertiters situation i Mellanöstern Motion 2008/09:Sf347 av Dan Kihlström (KD)
Polisens ingripande mot flyktingar som lever gömda Motion 2008/09:Sf350 av Ulf Holm m.fl. (MP)
Nyanlända flyktingar Motion 2008/09:Sf351 av Sten Bergheden (M)
Sveriges asylpolitik Motion 2008/09:Sf354 av Nikos Papadopoulos och Leif Pettersson (S)
Svenskt medborgarskap Motion 2008/09:Sf365 av Luciano Astudillo (S)
Utlänningslagen Motion 2008/09:Sf366 av Luciano Astudillo (S)
Migration i EU Motion 2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migrationspolitik, en möjligheternas politik Motion 2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (S)
En human flyktingpolitik Motion 2008/09:Sf380 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Skydd mot könsstympning Motion 2008/09:So526 av Désirée Pethrus Engström (KD)
En grön politik för global utveckling Motion 2008/09:U322 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation Motion 2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2009-02-10
Justering: 2009-03-24
Betänkande publicerat: 2009-04-07
Trycklov: 2009-04-07

Reservationer 56
Betänkande 2008/09:SfU8

Svensk migration och asylpolitik (SfU8)

Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2009-04-17

Dokument från debatten

2009-04-17

Protokoll för debatten

Magdalena Streijffert (S)

Anf. 1 Magdalena Streijffert (S)

Fru talman! Många med mig har säkert läst Vilhelm Mobergs utvandrarepos om Karl Oskar och Kristina, som utvandrade från södra Småland till Minnesota i USA i mitten av 1800-talet. Vårt land var då mycket fattigt. Många dog på grund av hunger och svält. Frireligiösa förföljdes, och framtiden stavades arbetslöshet och fattigdom. I USA fick många en bättre framtid för sig och för sina barn. I början av 1980-talet kom en ung man vid namn José Goñi till Sverige. Han flydde undan förföljelse av militärdiktaturen i Chile, en militärdiktatur som förbjöd alla organisationer som inte stödde juntan, vilket ledde till att många torterades, försvann eller mördades brutalt. I Sverige fick José Goñi en fristad undan förföljelse men fortsatte sin kamp för ett demokratiskt och fritt Chile. I dag har han återvänt till sitt hemland och har varit försvarsminister i den chilenska regeringen. Hassan Ali miste två av sina äldsta barn under en bombräd i början av 2004 i krigets Irak. Familjen var tvungen att fly från sitt hem i Bagdad. Först var de flyktingar i sitt eget hemland tillsammans med 2,2 miljoner andra irakier men lyckades sedan ta sig till grannlandet Syrien och befinner sig i dag i ett flyktingläger där de lever under mycket svåra förhållanden. Med dessa exempel vill jag visa att det inte är någonting nytt att människor flyttar till andra länder för att söka sig ett bättre liv och förbättra levnadssituationen för sig själva, sina barn och sin familj. Från att vara ett fattigt land för 150 år sedan har Sverige utvecklats och tillhör i dag världens rikaste länder. På senare tid är det fler som därför har kommit till Sverige för att arbeta eller för att få en fristad undan förföljelse. Vi socialdemokrater anser att Sverige har blivit ett rikare, öppnare och mer kulturellt berikat land med den mångfald som i dag finns i Sverige. Fru talman! Vi socialdemokrater har alltid utgått från våra grundläggande värderingar när vi formar vår politik. Med alla människors lika värde i grunden vill vi förändra samhället så att alla ska ha samma möjligheter i livet och friheten att aktivt själv välja sina vägar, oavsett hur mycket pengar ens föräldrar har, vilket land man kommer ifrån, vilken religion man utövar, om man är man eller kvinna eller om man råkar älska någon av samma kön. Genom politiken och genom reformer är vi övertygade om att vi tillsammans kan skapa ett mer jämställt och jämlikt samhälle i Sverige och i världen. Internationell solidaritet handlar om att våga stå upp emot de orättvisor som sker också över nationsgränsen och att stå på de svagas och förtrycktas sida i kampen för frihet och rättvisa. Som socialdemokrat tycker jag att det är viktigt att vi följer de konventioner om mänskliga rättigheter som vi skrivit under och att vi vågar stå upp för våra gemensamma åtaganden när andra länder bryter mot dessa. Migration är i grunden något positivt, men vi ser hur vinsterna blir orättvist fördelade. I dag är det marknadsekonomin som är den härskande ideologin i västvärlden, i EU och i Sverige, en ideologi som säger att politiken ska hålla sig borta. I stället är det marknaden som ska bestämma. Det leder till att de starkaste, de som har mest pengar, är de som profiterar på andras bekostnad. Vi ser hur migranter blir hänsynslöst utnyttjade av skrupelfria arbetsgivare som bara har företagets vinst för ögonen. Vi ser hur kvinnor och barn säljs som varor på den tyvärr alltmer växande sexmarknaden. Vi ser hur västvärlden profiterar på fattiga länders bekostnad, exempelvis genom att fiska ur deras eget vatten. Vi ser hur västvärlden bygger högre murar runt sina nationsgränser för att hindra människor att ta sig dit och därmed hindra dem från deras mänskliga rättighet att söka asyl. I dag ser vi hur det ideologiska får styra politiken i en riktning som skrämmer mig, både som socialdemokrat och som medmänniska. Jag tror att en rättvis värld är möjlig. Jag tror att alla vinner på minskade klyftor. Jag tror på människors inneboende kraft och förmåga. Men politiken går i en helt annan riktning. När vi nu ser en djup ekonomisk kris med hög arbetslöshet är det viktigt att vi vågar stå upp för människors lika värde. Men jag är orolig för den retorik som vi hör i dag i Europa och i västvärlden men tyvärr också ibland i Sverige, en retorik som exempelvis statsrådet Tobias Billström också ger uttryck för, exempelvis med svenskkontraktet, men också med en retorik där man skapar en vi-och-de-känsla - att acceptera och att bli accepterad. Visst finns det problem inom svensk flykting- och integrationspolitik. Vi socialdemokrater kan också vara självkritiska. På samma sätt kan det också finnas problem inom skolan, inom vården och på arbetsmarknaden. Men vi löser det genom politik och utifrån människors lika värde och en demokratisk värdegrund, inte genom en högerpopulistisk retorik. Inom Europeiska unionen genomförs i dag en rad åtgärder för att nå en gemensam asyl- och flyktingpolitik. För de människor som kommer till Europa och söker en fristad är det viktigt att de får samma bemötande, samma rättigheter och samma skyldigheter oavsett vilket land de söker asyl i. Men då måste en gemensam asyl- och flyktingpolitik också utgå från en human och rättssäker, människovärdig grund där Genèvekonventionen respekteras och följs. Vi vet att det finns främlingsfientliga krafter i Europa som vill annorlunda. Vi ser att de direktiv och beslut som nu diskuteras och genomförs går i en mer restriktiv riktning, och många medlemsländer uppfyller inte ens de miniminivåer för asylprocessen, mottagande och familjeåterförening som vi i EU gemensamt har åtagit oss. Kommissionen måste vara hårdare och tuffare mot de länder som redan i dag inte följer de åtagandena. Vi måste ha verktyg för att se till att vi har medlemsländer som kan uppfylla de miniminormer som vi redan har beslutat om innan vi säger att vi ska ha en gemensam asyl- och flyktingpolitik. För hur kommer den annars att se ut? Vilka grunder kommer den att vila på? Ja, det finns främlingsfientliga krafter som tyvärr också verkar vara i majoritet i Europa i dag. Vi socialdemokrater anser att Sverige inte är tillräckligt drivande för att harmoniseringen av Europeiska unionens flyktingpolitik blir mer rättssäker och ett mer öppet system som värnar asylrätten - inte när det väl kommer till handling. Låt mig ta några exempel. Ett beslut som togs förra året och väckte stor kritik är det så kallade återvändandedirektivet, som gör det möjligt för medlemsländerna att hålla människor, också barn, i förvar i 18 månader på ganska lösa grunder. Även om det är en begränsning är det lätt att det också blir normalfallet. Sverige hade här ingen avvikande mening. Den asyl- och invandringspakt som antogs i höstas och som ligger till grund för den kommande gemensamma asylpolitiken innehåller en rad olika förslag, och några av dem är faktiskt riktigt dåliga. EU ger nu ökade resurser och befogenheter till gränsövervakningssystemet Frontex, ett organ som har blivit starkt kritiserat av ett femtiotal europeiska människorättsorganisationer utifrån rapporter om att rätten till asyl inte värnas under dessa uppdrag. Människor som kommer i skrangliga båtar och som riskerar sina liv under färden över till Europa för att söka asyl motas bort och skickas tillbaka av Frontex utan att ens ha fått frågan om de vill söka asyl. Frontex har endast utvärderats av sig själva, och man har nu mångdubblat budgeten utan att kritiken från människorättsorganisationerna har tagits på allvar. Inte heller där hade Sverige någon avvikande mening. Ett annat exempel är ett förslag om familjeåterförening som också beslutades i samband med denna pakt. Familjeåterförening ska endast ske om personen som fått uppehållstillstånd i ett land har bostad och försörjning så att dennes make, maka, partner eller barn kan integreras på ett bra sätt. Om inte dessa kriterier är uppfyllda förhindras en person att få vara med sina barn och med den man älskar. Även dessa förslag har den svenska regeringen röstat igenom. Kanske är det inte så konstigt med tanke på att vi till hösten kan se ett sådant förslag också i Sveriges riksdag. Vi socialdemokrater tycker att personer med uppehållstillstånd i Sverige ska ha möjlighet att leva tillsammans med sin fru, man, partner och sina minderåriga barn, och vi vänder oss därför starkt mot detta. Inte minst handlar det om barnens rätt att leva med sina föräldrar. Det innebär att ett sådant beslut också skulle stå i strid med FN:s barnkonvention. Ett inrättande av det föreslagna försörjningskravet löper också risk att vara kontraproduktivt och motverka integrationen. Kanske var det fler än jag som såg programmet Reflex för någon vecka sedan om en familj, en mamma och hennes två barn, åtta och tre år gamla, som hade flytt från kriget i Bosnien, lyckats ta sig till Sverige och sökt asyl. Här fick de uppehållstillstånd och hoppades att fadern, som var kvar i Bosnien, skulle kunna återförenas med familjen i Sverige. Med risk för sitt liv lyckades pappan ta sig hit. Det som pojken, som nu hade blivit några år äldre, berättade berörde mig starkt. Han sade att han vid åtta års ålder hade fått ta ett vuxenansvar eftersom han var den som mamman tillfrågade om olika saker. Han slutade vara ett barn. Det var först när pappan kom till Sverige som han kände trygghet och fick vara barn igen. Deras liv kunde få en nystart. Att då lägga fram ett förslag som kanske gör att människor inte kan förenas med sina barn eller med den man älskar tycker jag inte bara motverkar integrationen, utan jag tycker att det även är människofientligt. Fru talman! År 2006 fattade en enig riksdag beslut om att införa en ny instans- och processordning. Den skulle öka rättssäkerheten, och asylprocessen skulle få ett tydligt slut. Mycket i den är bra, men vi ser också brister. Begreppet inre väpnad konflikt tolkas av juridiken mer restriktivt än i tidigare praxis. När lagstiftarna fattade beslutet var man enig om att den inte skulle bli mer restriktiv. Nu blev den det, och det gjorde att man började skicka tillbaka människor till krigets Irak och Afghanistan. Från oppositionens sida var vi starkt emot detta och lämnade in ett utskottsinitiativ om att en översyn av hur man tolkar begreppet inre väpnad konflikt skyndsamt skulle göras. Tyvärr fick det initiativet inte majoritet. Nu säger man att det kommer en utredning i slutet av juni som ska utvärdera och eventuellt ta upp begreppet inre väpnad konflikt. Under cirka ett och ett halvt år har människor drabbats av att man inte har gjort någonting åt detta. Människor har tvingats tillbaka till sina hemländer, bland annat till Afghanistan, där vi ser att våldet och oron nu ökar. Jag tycker att det är helt oacceptabelt. Fru talman! Jag vill också ta upp och diskutera en annan mycket utsatt grupp, nämligen de barn som i dag lever med föräldrar som håller sig gömda i Sverige, även kallade papperslösa. Barnen har själva inte valt sin situation, och deras utsatthet får inte förstärkas genom att de inte ges möjlighet till skolgång och vård på samma villkor som barn som bor i Sverige. Lösningar har oftast skapats inom ramen för den kommunala kompetensen och inneburit olikheter över landet. Vi socialdemokrater anser att det är mycket angeläget att alla barn, oavsett om föräldrarna har varit inne i en asylprocess eller inte, ska få gå i skolan utan att behöva vara rädda för att polisen ska komma och hämta dem och att barnen ska få vård i samma omfattning som alla andra barn i dagens Sverige. Så är inte fallet i dag. För ungefär ett år sedan hade vi i kammaren en debatt om just vård för papperslösa, en mycket angelägen fråga. Den moderatledda regeringen lovade då att en utredning skulle tillsättas för att se över detta. Jag vet att det ligger under socialminister Göran Hägglund, som inte är här i dag, men jag kan konstatera att en sådan utredning inte ens har påbörjats. Det tycker jag är djupt beklagligt. Att vara papperslös eller illegal immigrant innebär inte att man är rättslös. Jag blir mycket arg när jag ser och hör att människor i dagens Sverige utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som betalar skamliga löner - om de över huvud taget betalar några löner - och utnyttjar människors utsatthet genom att låta dem arbeta under fruktansvärda förhållanden. Kvinnor är särskilt utsatta. Tyvärr är det få som ställs till svars, och straffen är skamligt låga. Här vill vi socialdemokrater se över lagstiftningen för att bättre komma åt de oseriösa arbetsgivarna. Även om också vi är positiva till en utökad arbetskraftsinvandring, som vi tidigare fattat beslut om och som vann laga kraft den 15 december, finns det ändå problem med förslaget. Det handlar om att enbart arbetsgivarna ska bestämma om arbetskraft behövs. Vi tycker att det är viktigt med ordning och reda, att det är de svenska kollektivavtalen som gäller, att man inte ska dumpa lönerna genom arbetskraftsinvandring. Vi tycker att det är olyckligt att det i stället för Arbetsförmedlingen är Migrationsverket som är den myndighet som ska granska lönevillkoren samtidigt som det är arbetsgivaren som beslutar ifall kompetensen finns i Sverige eller inte. Det riskerar att leda till ytterligare dålig konkurrens på arbetsmarknaden. Det finns företag som sköter sig och tycker att det är viktigt att ha bra arbetsvillkor och löner medan andra kan utnyttja människors utsatthet. På så vis får vi arbetare som konkurrerar med varandra. Vi dumpar lönerna på den svenska arbetsmarknaden. Fru talman! Vi socialdemokrater anser att politik skapas utifrån grundläggande värderingar, inte utifrån populistiska utspel. Vi ser med oro på den utveckling som i dag sker inom asyl- och flyktingpolitiken i Sverige och i Europa. Om EU ska ha en gemensam asyl- och flyktingpolitik måste den vara rättssäker, human och utgå från mänskliga rättigheter. Här ser vi att det går i en mer restriktiv riktning. I juli månad kommer Sverige att ta över ordförandeskapet och inneha det under ett halvår. Under det halvåret ska vi besluta om det så kallade Stockholmsprogrammet som gäller den gemensamma asyl- och flyktingpolitiken. Sverige måste vara drivande för att en gemensam asyl- och flyktingpolitik ska utgå från de grundläggande värderingarna. Jag är tveksam, med facit i hand och med tanke på det som hänt tidigare, om det verkligen blir så, men jag hoppas verkligen att man fortsätter att driva frågan. Vi socialdemokrater anser att det även finns brister i den nya instans- och processordningen, och de behöver därför rättas till. Alla människor som kommer till Sverige och söker asyl ska få en rättssäker prövning och slippa vänta i flera år på ett slutgiltigt besked. De juridiska ombuden ska hålla en hög kvalitet, och de som får avslag ska få stöd och hjälp att på ett värdigt sätt återvända hem. De som får stanna ska snabbt få möjlighet att validera sina kunskaper, lära sig svenska och komma ut på arbetsmarknaden. Därför behöver fler kommuner ta ansvar för flyktingmottagandet och länsstyrelserna få en utökad roll för att samordna insatser. Jag tror att alla kan vinna på migration, men då måste vinsterna fördelas mer rättvist. Politiken måste utgå från alla människors lika värde och ge alla samma möjligheter i livet. Mot det står en högerpolitik som utgår från att man ska gynna de redan besuttna och dra undan förutsättningarna för dem som gör rätt för sig. Vi kan inte bara öka kraven på individen. Vi måste också ställa ökade krav på samhället. Här skiljer vi oss åt ideologiskt. Vi tror på människorna. Vi tror att man vill göra rätt för sig när man kommer till Sverige. Vi kan inte bara ställa krav på individen, utan vi måste också se till att vi har bra svenskundervisning så att de som kommer hit får möjlighet att komma ut i arbete. Vi ställer oss bakom alla våra reservationer men för tids vinnande yrkar vi bifall till reservationerna 3 och 23. I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Kurt Kvarnström och Jasenko Omanovic (alla s).

Kalle Larsson (V)

Anf. 2 Kalle Larsson (V)

Fru talman! Jag läste en bok för ett tag sedan och såg för ännu kortare tid sedan en film med samma titel. Det är en skräckberättelse i svenskt vardagsformat, kan man säga, väl berättad och vackert filmad, om vampyrer i en svensk förort. Man kan förstås fundera på vad det har med dagens debatt om migrationspolitiken att göra. Kanske är det lite mer än titeln men ändå mest den: Låt den rätte komma in . Såvitt jag förstår, fru talman, har högerregeringen och deras hantlangare här i riksdagen två huvudsakliga argument för varför de sköter saker och ting bättre på det migrationspolitiska området. Det första verkar vara: Ni är inte seriösa, ni vill ju att alla ska få komma hit. Detta argument riktas framför allt till Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag ska återkomma till det andra argumentet, men låt mig vara tydlig på den här första punkten redan från början. Vi tror nog inte att alla vill komma hit. Vi är nog inte av åsikten att alla människor går och när en dröm om att få leva i Sverige. Vi tror inte ens att alla svenskar helst skulle bo här. Det är därför många flyttar utomlands. Jag tror inte heller att det är en seriös invändning att tro att alla skulle vilja komma hit. Men jag ska vara ännu tydligare. Vi är, har alltid varit och kommer inom överskådlig tid att förbli förespråkare för en reglering av invandringen. Det ska finnas regler för vem som får komma hit. Det ska finnas avgöranden och beslut som myndigheter fattar som bestämmer vem som har rätt att stanna och vem som inte har det. På den punkten har vi aldrig varit otydliga. Man kan väl säga att den som förespråkar en fri invandring som ett dagskrav ofta är en person med stort hjärta, kanske med lite naiv inställning till vad som är möjligt på kort sikt. Men betydligt vanligare är att det är en förespråkare för näringslivet som ser möjligheten att fritt utnyttja människor från alla delar av världen som arbetskraft i Sverige. Nej, vi är helt klart av uppfattningen att vi inte ska ha fri invandring som ett dagskrav. Det skulle nämligen innebära att kapitalet skulle kunna jaga människor än mer än i dag över hela världsdelar för att sätta press på dem som har åstadkommit de största framstegen när det gäller löner och villkor. Det första argumentet är helt enkelt avfärdat. Vi ställs alla, såvitt jag förstår, inför det ganska svåra dilemmat att avgöra vem som är den rätte. Vem är den rätte som ska få komma in? Jag ska med några exempel försöka åskådliggöra de skiljelinjer som finns när man ställs inför den frågan. Fru talman! Avvisningar sker i dag till Irak, Afghanistan, Somalia och andra länder där det råder både krig och väpnad konflikt, till en verklighet där människor inte kan känna trygghet för vare sig sig själva, sina närmaste eller sina barn, till en verklighet som är sönderslagen av krigshandlingar, sönderbombad och sönderskjuten, till en verklighet som ingen människa skulle behöva leva i, till en verklighet som man egentligen inte enligt svensk utlänningslag och dess förarbeten borde bli avvisad till. För oss är den rätte den som annars skulle avvisas till krig och väpnad konflikt. Därför föreslår vi i dag att man gör ett förtydligande av lagen på den punkten. För högerregeringen är uppenbarligen inte den personen den rätte, eftersom de avvisar det förslaget. Fru talman! Kvinnor avvisas i dag utan att tillräcklig hänsyn tas till deras särskilda asylskäl. Många av oss är väl medvetna om att kvinnor många gånger drabbas på ett speciellt sätt i krigssituationer, på ett speciellt sätt av politisk förföljelse, därför att alla länder i världen är länder där patriarkala strukturer råder. För oss är den rätte en kvinna som riskerar att avvisas till hedersrelaterat våld, när myndigheterna inte kan eller vill hjälpa henne. För oss är den rätte en kvinna som riskerar att utsättas för massvåldtäkt som en del av en krigshandling. Men uppenbarligen inte för regeringen, eftersom den avvisar våra förslag till förtydligande på denna punkt. Homosexuella avvisas fortfarande till länder där de riskerar förföljelse. Många är de länder i världen där man inte öppet kan visa sin kärlek. Det är en tragedi att det ser ut på det viset. Det kan vi förstås på många olika sätt arbeta för att förändra genom internationellt arbete och på andra sätt. Men i det avseende vi i dag diskuterar är det fullkomligt häpnadsväckande att den rätte för regeringen inte är den person som om han eller hon avvisas till sitt hemland inte öppet kan visa sin kärlek utan att riskera hårda fängelsestraff, kroppslig tortyr och förnedring. För oss är den personen den rätte, som ska få komma in. Fru talman! För några veckor sedan drunknade minst 234 personer utanför Libyens kust när de sökte sig till Europa. Det är en längre resa än de flesta har behövt göra. Nu när EU har skärpt sin gränsövervakning och byggt upp polisiära och militära styrkor genom gränsövervakningsbyrån Frontex är det svårare för människor som tvingas lämna sina hemländer och söka sig någon annanstans att ta sig till Europa. Det är också själva poängen. Det erkänner och medger företrädare för EU-kommissionen öppet, även om det här i riksdagen ännu så länge inte har gjorts något öppet erkännande från regeringens sida. För vår del har människor som tvingas lämna sina hemländer rätt att söka asyl. Men Sverige bidrar i dag aktivt till att bygga upp den gränsövervakningsbyrå som försöker hindra och stoppa människor som försöker fly. Då måste väl svaret bli att de här 234 människorna inte var de rätta för den svenska regeringen. Fru talman! För vår del är de rätta de människor som är barn eller anhöriga till en person som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Man ska ha rätt att leva med sin familj. Man ska ha rätt att leva med sina barn och med sin närmaste. Vi skulle gärna utöka anhöriginvandringen utöver det, men låt oss stanna vid denna grundläggande princip. De närmaste måste man få ha omkring sig. Annars har man inte det liv man skulle vilja och inte heller förutsättningar för en vettig integration här i landet. Men regeringen förbereder ändå såvitt vi förstår ett förslag om att införa försörjningskrav vid anhöriginvandring även inom kärnfamiljen. Vi är medvetna om undantagen för en del kategorier, men faktum kvarstår: En del människor ska förhindras att leva med sina barn och sina närmaste. En del barn och närstående ska hindras att komma till landet därför att en person diskrimineras bort från arbetsmarknaden. För oss är de rätta barn och anhöriga till den som har fått uppehållstillstånd. Men det är tveksamt om det gäller för regeringen. Fru talman! Det är till och med så att människor som redan har tagit sig hit inte är de rätta för regeringen. Vi återkommer till frågan om arbetskraftsinvandring alldeles strax, men det är till och med så att människor som finns här och har skaffat sig arbete och jobbat i flera år nu ska befinnas vara de orätta och sändas ut ur landet för att andra ska få chansen att komma hit och kanske utföra deras arbete. Det är logiken bakom att avvisa en massa människor som lever som papperslösa i Sverige i dag och samtidigt öppna för arbetskraftsinvandring för andra. Låt oss komma ihåg att ett liv som papperslös i det här landet är ett liv i en skuggtillvaro. Det är att leva ett liv som jag tror att få av oss, om ens någon, kan förstå, utan rättigheter, utan trygghet, utan någon säkerhet, med löner långt under alla avtal, med arbetsvillkor som innebär att du riskerar att förlora jobbet om du käftar emot chefen. Då får du ingen lön. Då kanske chefen ringer polisen, och så åker du ut ur landet. Dina barn har ännu inte rätt att gå i skolan. Fastän vi för flera år sedan lyckades få igenom att så skulle bli fallet har regeringen fortsatt att utreda hur det ska gå till. Och glöm det där med likvärdig sjukvård! Glöm att du har mänskliga rättigheter, för de rättigheter du har är bara medborgerliga, och här är du inte medborgare, säger staten. För oss är de som finns här i dag de rätta. Man har anpassat sig, man har lärt sig språket och man har i många fall skaffat ett jobb. Ändå vill regeringen säga att man är en orätt person, att man ska ut. Här är några av de avgörande skiljelinjer som just nu föreligger inom svensk migrationspolitik. Inte därför att vi i grunden skulle vara oense om att det ska finnas regler, utan därför att vi i grunden är oense om vilka reglerna ska vara och hur de ska användas. Vilka är egentligen för regeringen de rätta? Med lite välvilja, faktiskt ganska mycket, kan man urskilja två kategorier, de som är lönsamma och sedan en och annan från något flyktingläger. Låt oss ta de första först, de som är lönsamma. Det är så regeringens modell för arbetskraftsinvandring, dessvärre stödd av Miljöpartiet, ser ut, att människor ska vara lönsamma för svenska företag för att de ska vara välkomna. Några garantier för att få stanna i landet på lång sikt finns inte. Förlorar du jobbet har du några månader på dig att skaffa ett nytt, annars åker du ut. Någon prövning mot behoven på arbetsmarknaden sker inte i egentlig mening, och facken lämnas helt utanför. Så länge en företagare tycker att du ska vara välkommen att arbeta och vara lönsam för honom eller henne ska du vara välkommen. Det är en annan modell än vad vi skulle vilja se. Det tror jag få i kammaren kan tveka om. Vi skiljer oss återigen inte i huruvida det ska finnas en arbetskraftsinvandring utan i vilka reglerna ska vara och hur de ska användas. Sedan finns en och annan som vinner miljonvinsten i ett flyktingläger i ett avlägset land. De tillhör den andra kategorin av välkomna, av rätta personer. Regeringen har under några år, precis som den föregående, verkat för att vidarebosättningsantalet ska öka. Fler människor ska tas ut på flyktingkvoten och förflyttas till Sverige. Vi är positiva till det. Det har vi alltid varit. Vi har också alltid varnat för att det sker på bekostnad av den asylinvandring som ändå kommer att ske. Man stänger så att säga gränserna, vilket regeringen är i full färd med att göra, det vill säga EU:s yttre gränser. Man säger att riktiga flyktingar är de som bor i flyktinglägren ni ser på tv ibland. Det är de som verkligen behöver vår hjälp. Man låter förstå att de andra som kommer hit egentligen gör det utan att ha några flyktingskäl. De kommer egentligen hit bara för att de vill leva på vår välfärd eller vill arbeta. Den argumentationen och retoriken känns igen. Under tidigt 90-tal fanns det ett annat parti som förespråkade en likartad syn på migrationspolitiken. Lönsamma är välkomna om de gör rätt för sig, och så ska vi utöka kvotflyktingantalet. Skillnaden är möjligen att Ian och Bert åtminstone var lite komiska ibland. Om man skriver om citatet från Marx en aning kan man säga: Historien upprepar sig, först som fars och nu som tragedi. Fru talman! Jag sade att det var två argument som den sittande regeringen och dess företrädare här i riksdagen hade för att berätta att de är bättre för att sköta migrationspolitiken. Det förstnämna, att vi inte är seriösa för att vi vill att alla ska få komma hit, är avfärdat. Det andra är: Ni kan inte sköta det här, eftersom ni inte är överens om någonting. Hur ska ni kunna sköta landet, ni är ju inte överens om någonting? Titta hur det ser ut! Socialdemokraterna tycker en sak, Vänsterpartiet något annat och Miljöpartiet ibland något tredje. Hur ska det gå? Jag är fullt medveten om att det finns skillnader. De är betydande, och de är betydelsefulla. Det är ingen hemlighet att vi har en lång resa för att komma fram till en gemensam politik. För egen del skulle jag vilja hävda att det gäller framför allt Socialdemokraterna. Det ska jag öppet redovisa här för kammaren. Men före det förra valet, vid den debatt som motsvarar den vi har i dag, var de fyra borgerliga partierna överens i två frågor. Det ena var att man ville ha arbetskraftsinvandring på ungefär de villkor som man nu har fått igenom. Det andra var ett antal mindre frågor som hade att göra med asylprocessen. Det fanns två gemensamma reservationer. Vi har i dag tolv gemensamma reservationer på ganska breda politiska områden. Det gäller ifrågasättandet av EU:s gränsövervakningsbyrå Frontex, könsrelaterad förföljelse, homosexuellas rätt att kunna få en bättre prövning och större chanser att få stanna i Sverige. Det är några exempel. Det gäller också synen på väpnad konflikt, som togs upp tidigare. Det är några exempel på vad vi redan har kommit överens om. Därför är vår resa åtminstone påbörjad. För att vara tydlig kan man säga att de fyra borgerliga partierna aldrig började resan förrän efter valet, och då var den kort. Jag minns mycket väl hur man här i kammaren från de tre borgerliga tidigare någorlunda flyktingvänliga partierna stod och förespråkade ett flertal krav tillsammans med oss. Dagen efter valet gjorde man inte det längre. Den strategin kommer inte att kunna användas den här gången. Det som Moderaterna i praktiken sade var: Sitt ned och tig still i båten. Där sitter de fortfarande i allt väsentligt med några enstaka undantag här och där och tiger. Vi väntar fortfarande på att någon ska säga någonting. De kan kanske läsa några gamla motioner som de undertecknade tidigare och återkomma med några förslag som de drev tidigare. Jag ska vara den första att ta tillbaka den hårda kritiken av Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om de visar att de står upp för de värden som de tidigare har gjort och inte bara sitter ned i den moderatstyrda båten. Fru talman! Jag står bakom Vänsterpartiets samtliga 41 reservationer. Jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 11. Jag kan avslutningsvis påminna om att de människor som här knackar på dörren inte är några vampyrer, utan det är medmänniskor som ber om stöd och skydd. Vår uppfattning är att vi ska ge dem hjälp, stöd och skydd. Det är helt enkelt nödvändigt. Det kallas för solidaritet. Det hade faktiskt kunnat vara vi.

Bodil Ceballos (Mp)

Anf. 3 Bodil Ceballos (Mp)

Fru talman! Jag läste häromdagen i nyheterna att Sverige bättrar på statistiken när det gäller att bevilja människor asyl och inte bara uppehållstillstånd. Jag blev naturligtvis väldigt glad över det men undrade: Hur sjutton hänger det ihop? Jag upplever inte alls att vi har en humanare asylpolitik utan snarare tvärtom. Det kändes väldigt fel. Med statistik kan man förmedla väldigt många olika budskap. Det beror på hur man tolkar den. I de TT-nyheter som jag läste stod det att antalet människor som söker asyl fortsätter att minska. Samtidigt ökar oförklarligt och snabbt andelen sökande som beviljas en fullvärdig eller fullfjädrad asyl enligt FN:s konventioner. Det är detta med fullvärdig asyl som är mest intressant. För gemene man är det väldigt svårt att förstå vad som är skillnaden mellan en fullvärdig asyl enligt Genèvekonventionen, vad som är skyddsbehövande i övrigt, vad som är uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter etcetera. För gemene man är de asylsökande som har fått stanna att betrakta som flyktingar oavsett vilken lagparagraf som ligger till grund för beslutet. För gemene man är båtflyktingarna i Medelhavet flyktingar även om väldigt få av dem söker asyl. Jag vet inte om också ni andra får lika många brev från allmänheten som jag får. Jag blir uppringd varje vecka av och får brev från människor som är upprörda över det sätt vi behandlar människor i vårt land. Det är flyktingar, gode män för ensamkommande barn, kyrkor, allmänhet, lärare och rektorer som skriver. Jag vet inte om de skriver också till er, men till mig skriver de. Jag får också brev från andra som påstår att det är mitt fel att människor här i landet lider av cancer eftersom jag är för invandring. Men de breven bryr jag mig inte om. Det är inte bara människor i Sverige som tror att de som har fått stanna är flyktingar. Många av de flyktingar som kom på kvoten för ett antal år sedan tror också att de är flyktingar i lagens mening. Men så är det inte om de inte sökte den flyktingförklaring som ingen talade om för dem att de skulle söka. Detta har jag talat om här i kammaren tidigare. I dag står dessa människor i situationen att de inte får någon pension, trots att de borde ha rätt till pension. De får äldreförsörjningsstöd som är ungefär hälften av en garantipension. När vi läser TT:s text är det lätt att få uppfattningen att det nu kommer riktiga flyktingar till Sverige. Inte de där som vi har hört talas om på senaste tiden som fått avslag för att de inte är riktiga flyktingar. Det är dessutom den argumentation som främlingsfientliga partier använder för att lura i människor här i landet att de allra flesta som kommer hit är lycksökare och inte riktiga flyktingar. Frågan är då: Vilka är de här lycksökarna, eller de falska flyktingarna, och de där som vi låser in ända tills polisen lyckas skicka hem dem? För om de gömmer sig är de brottslingar eftersom de inte rättar sig efter avslagsbeslut, och brottslingar ska sitta inom lås och bom. Eventuellt framtida brottslingar, alltså de som eventuellt skulle kunna gömma sig, måste man sätta bakom lås och bom i förebyggande syfte. Det är så det fungerar i dag. Men vilka är de? undrar man. Vill man titta lite närmare på statistiken finns det en hel del att hämta på Migrationsverkets hemsida. Där kan vi läsa att under årets första tre månader ansökte 27 procent färre personer asyl i Sverige jämfört med samma period förra året. Gruppen irakier har minskat stort med 80 procent. Läget är bättre i Irak. Gruppen somalier och afghaner har däremot ökat. När det gäller afghaner har antalet mer än fördubblats. I en jämförelse med övriga Europa ser vi att antalet asylsökande i Europa under förra året ökade med 8 procent samtidigt som Sverige hade en minskning med 33 procent. Vi är fortfarande tredje största mottagarland ändå, men till Sverige kommer faktiskt människor som söker asyl, som söker skydd. Till många andra länder kommer väldigt många som aldrig söker asyl därför att de vet att de kanske inte skulle få det ändå, utan det är av andra skäl de har kommit. Men sedan kommer vi till det som TT säger är den oförklarliga biten. Det är fler riktiga flyktingar, det vill säga konventionsflyktingar. Andelen bifall under första kvartalet i år var 23 procent. Det är samma som under första kvartalet i fjol. Det är alltså det här som har ökat. Andelen bifall hittills i år är störst bland sökande från Eritrea, och då är det lite märkligt att vi samtidigt skickar tillbaka andra asylsökande till Eritrea med tvång. En förklaring till att den här gruppen har ökat kan faktiskt bero på att så många andra som tidigare har fått stanna av andra skäl har minskat. Då blir ju procentdelen högre. Om man ser till det faktiska antalet som har fått uppehållstillstånd som riktiga flyktingar är det hittills i år 432 jämfört med 275 under första kvartalet i fjol. Det är nästan en fördubbling, men på ett helår blir det ungefär 1 700 personer. 1 700 personer i förhållande till antalet asylsökande är inte särskilt mycket. Jag får inte riktigt ihop de här siffrorna, måste jag erkänna. Därför har jag gått vidare och läst på Migrationsverkets hemsida och hittat en jämförelse mellan 2007 och 2008. Där står det att antalet konventionsflyktingar ökade med 74 procent. Antalet skyddsbehövande minskade med 48 procent från drygt 10 000 personer till drygt 5 000, och det handlar alltså om dem som har fått tillstånd. Andelen som fick tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter har minskat med 60 procent. Andelen kvotflyktingar har ökat med 20 procent. Andelen med tidsbegränsade tillstånd har minskat med 48 procent, och antalet övriga tillstånd har minskat med 85 procent. Det är kanske inte så konstigt att procentdelen av dem som så att säga har fått riktig asyl har ökat, i och med att alla de andra har minskat. Det är väldigt bra att vi äntligen lämnar bottenplaceringen som vi har haft när det gäller antalet beviljade tillstånd enligt Genèvekonventionen. Men om man tittar på siffrorna ser man att vi 2005 hade 790 tillstånd, och 2008 hade vi 1 934. Det är inte många. Antalet beviljade tillstånd i förhållande till mängden asylsökande samma år är alltså oerhört lågt även om det har höjts. Det känns därför lite övermaga att slå på stora trumman för ökningen när vi samtidigt halverar antalet tillstånd för skyddsbehövande i övrigt och den grupp som ges tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, tidigare kallat humanitära skäl. Den här minskningen är alarmerande, och det är den här hårdnande flyktingpolitiken som vi möter när vi diskuterar med flyktingar i vårt land som har fått avslag. Jag nämnde tidigare att vi utvisar människor till Eritrea. Vi vet ju hur regimen där beter sig. Vi vet hur journalister i Eritrea har det. Vi känner nog alla till Dawit Isaak; jag tror inte att någon här i landet lever i ovisshet om hans öde. Ändå skickar vi tillbaka människor dit. Ibland är det människor som har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige därför att de väntar barn i Sverige eller lever tillsammans med en person här i Sverige. Ändå skickar vi tillbaka dem. Miljöpartiet har i en motion föreslagit att staten ska ha ett uppföljningsansvar vid utvisningar. Vi har redan blivit fällda tolv gånger för brott mot tortyrkonventionen. Vi ska inte bli fällda fler gånger. Ett ansvar för vad som händer individen vid en eventuell hemresa skulle kunna få myndigheterna att tänka sig för både en och två gånger innan en person utvisas till ett land som till exempel Eritrea. En annan grupp kommande flyktingar som vi inte alls diskuterar särskilt ofta är klimatflyktingar. Röda Korset sade för några år sedan att vi redan har 25 miljoner klimatflyktingar i dag. Man räknar med 150 miljoner innan år 2050. Det här måste vi ha en beredskap för. Vi vet att det är vi i den rika världen som har ställt till problemen för dem i dem i de fattiga länderna. Vårt och de grönas förslag globalt är att länder ska ta emot klimatflyktingar i förhållande till sina historiska utsläpp. Det innebär för oss ett stort ansvar och för USA ett oerhört stort ansvar. Fru talman! Vi har många gånger här talat om den grupp som blev över, alltså de som hamnade mellan den gamla och den nya utlänningslagen och som fortfarande finns kvar här i landet. Under tiden har vi infört en ny lag om arbetskraftsinvandring som ger dem som har ett arbete här möjlighet att söka uppehållstillstånd i Sverige. Även om huvudregeln är att man ska söka från hemlandet kan man i vissa fall även söka i Sverige om man har fått ett visum för att besöka en potentiell arbetsgivare och då fått jobb. Det här är väldigt bra. De som i dag är papperslösa av en eller annan anledning har ofta redan varit här i många år, och det vet vi alla. Åtta, nio, tio, elva år kan det vara. Många har jobb. Många har vita jobb och betalar skatt här i landet sedan många år tillbaka. Många är gifta med svenskar eller med personer med uppehållstillstånd här i landet, och många har barn. Det är inte rimligt att begära att de ska resa tillbaka till hemlandet för att ansöka om uppehållstillståndet där. De som kan göra det har förmodligen redan gjort det, men de som har valt att leva gömda av rädsla för vad som ska hända dem vid en eventuell hemfärd har inte den möjligheten. Det enda som återstår är att fortsätta att leva gömd. Jag har vädjat till regeringen förr om att hitta en lösning för den grupp som jag nu talar om. Det är inte omöjligt att ge dem som kan visa ett anställningsbevis möjlighet att söka uppehållstillståndet inifrån landet under samma premisser som de som har fått besöksvisum för att besöka en arbetsgivare. Allt är möjligt om viljan finns. Tyvärr har jag inte sett den viljan hos regeringen ännu. Det enda jag har sett är att regeringen försöker göra livet så svårt som möjligt för den här gruppen, och jag yrkar därför bifall till reservation 15. Fru talman! Det som är konstigt med vår migrationspolitik är att den bara är logisk men inte mänsklig. Det kan naturligtvis vara logiskt att tolka lagen stelbent och inte göra undantag eller ta hänsyn till att människor från andra länder inte alltid tänker och resonerar som vi svenskar gör. Men det är inte mänskligt att låsa in kvinnor och män som är gifta med någon i Sverige månader i sträck för att så småningom skicka hem dem. Sedan får de vänta i flera månader på att få komma till en ambassad för att göra en ansökan, och därefter får de vänta flera månader till på att få ett svar. Det handlar också om människor som redan har barn här i landet. Under tiden ska de försöka försörja sig trots att de hade jobb här i Sverige, och i vissa fall ska de hålla sig undan det lands myndigheter som de en gång flydde från. Regeringen har uppmärksammat en liten del av den problematiken och snabbutreder en ändring av lagen för att möjliggöra för dem som har barn med en svensk medborgare att söka inifrån landet. Det är väldigt bra, men det räcker inte. Det bör gälla alla anhöriga. Den lag vi i dag har ger möjlighet att göra undantag, men Migrationsverket och domstolarna gör det inte. Man kan fråga sig av vilken anledning vi tar människor från deras vita jobb och låser in dem månader i sträck för att sedan skicka ut dem i chartrade plan i stället för att låta dem jobba och betala skatt som alla andra. Det är oerhört stelbent, det är oflexibelt, det är inhumant och det är oekonomiskt. Regeringen använder sig av den logiken att har man fått ett avslag ska man lämna landet - den som avviker begår ett lagbrott och ska straffas för det - och vill man flytta till landet ska man ha fått uppehållstillstånd innan inresa. Det är huvudregeln, men verkligheten är inte så svartvit som regeringen tror. Det finns en massa nyanser, och ibland är det inte fel att använda sunt förnuft. Man kommer faktiskt ganska långt med det. Vi kanske ska skicka ministern och departementet på sunt-förnuft-kurs inför den utlovade översynen, så att de inte agerar alltför stelbent och oflexibelt när de sedan tar ställning till det som utredningen faktiskt kommer fram till. I flera år har vi väntat på den här översynen. Våra förhoppningar är att vi ska få se ändringar i lagen som rättar till de problem som vi om och om igen diskuterar här i kammaren. Det är inte utan att man ibland känner sig som en papegoja, men enträgen vinner, säger de. Med andra ord kommer jag fortsätta att påtala de problem som Miljöpartiet ser med tillämpningen av utlänningslagen. Jag yrkar därför bifall till reservation 24. Jag står naturligtvis också bakom alla Miljöpartiets andra reservationer. Jag vill också understryka det Kalle Larsson tidigare tog upp, nämligen att vi har väldigt många gemensamma reservationer den här gången. Det är jag väldigt glad och nöjd över.

Mikael Cederbratt (M)

Anf. 4 Mikael Cederbratt (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Jag är lite förkyld och för att säkerställa att jag hinner göra det här bifallsyrkandet innan rösten tar slut börjar jag med det. År 2007 var antalet rörelser över den svenska gränsen det högsta sedan 1875, det vill säga när SCB började göra sina räkningar. 99 000 kom in i Sverige och 45 000 lämnade landet. Det är nästan 150 000 människor. Det är ett av skälen till att vi har ändrat målet för migrationspolitiken. Det är ett mål som ska säkerställa en långsiktig och hållbar migrationspolitik inom ramen för den reglerade invandringen, värna asylrätten, underlätta rörlighet över gränser, främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter samt fördjupa det europeiska och internationella samarbetet. Under 2007 var vi på andra plats när det gäller att ta emot asylsökande i förhållande till folkmängden. Det var 4 asylsökande per 1 000 personer. Malta låg på första plats. När det gäller det totala antalet var vi nummer ett. Vi tog emot 36 000 personer. Under 2008 kom det 24 000 människor till Sverige, och 11 200 fick tillåtelse att stanna. Ungefär 45 procent fick bifall. Antalet personer som fått stanna enligt Genèvekonventionen har ökat från 2007 till 2008 från 1 113 till 1 934. Antalet kvotflyktingar har under samma år ökat från 1 719 till 2 209. Det arbete som alliansregeringen med statsrådet Billström i spetsen har bedrivit för att få ordning och reda på migrationsområdet fortsätter. Den 26 februari överlämnade Sören Häggroth den utredning som fick namnet Aktiv väntan . Detta är ett område som den gamla regeringen underlåtit att hantera under lång tid. Han kommer med ett antal förslag, bland annat att man inte ska behöva ha tillstånd för att arbeta under den tid som ansökan prövas. Vidare ska man vara mer individuell när det gäller att kartlägga vilka förutsättningar och eventuella utbildningar personen har och vilka valideringar som behöver göras. Han säger också väldigt tydligt att det är kommunen som ska ha det operativa ansvaret för svenskundervisning, praktik och sysselsättning samt att vi tydligare ska involvera de frivilliga organisationerna. Han föreslår också en del förändringar när det gäller boendet. Han säger att i början när man kommer till Sverige bör man vara i något som heter ankomstboende. Skälet till det är att man ska vara nära den som utreder. Dessutom höjer det kvaliteten, säkerheten och snabbheten i handläggningen. Sedan ska man mycket aktivt erbjudas ett ordnat boende, och det är viktigt att det har hög kvalitet. Han säger också att Migrationsverket bör utveckla en boendestrategi. När detta är sagt föreslår han att EBO, eget boende, ska vara kvar, men han vill hantera detta med ersättningar. Han föreslår 80 kronor per dag om man bor i ett ordnat boende, 40 kronor om man väljer eget boende och 40 kronor om man deltar i de aktiviteter som erbjuds. Det innebär att en asylsökande skulle kunna få 120 kronor per dag. Den 31 mars 2006 infördes en ny instans- och processordning. Den är under utvärdering, och vi får utredarens rapport den 30 juni i år. Men jag tror att det är viktigt att vi säger att den har kommit för att stanna. Rättssäkerheten i asylprocessen har ökat genom muntlighet och genom att det är överklagningsbart. Men bra kan naturligtvis bli bättre. Jag kommer att titta en hel del på hur man har hanterat barnperspektivet i utlänningslagen och vilken påverkan portalparagrafen har fått. Det gäller inte minst kopplingen mellan barnperspektivet och synnerligen ömmande omständigheter. Ja eller nej är slutet på asylprocessen. Det måste faktiskt vara en skillnad. Om det inte skulle vara någon skillnad skulle jag vara den första att föreslå att man tar bort asylprocessen. Det måste vara det mest rationella om det inte är någon skillnad mellan ett ja och ett nej. Lagen säger att man ska lämna landet frivilligt. Här tror jag att man kan förbättra informationen för den som har fått ett nej. Staten understöder också med så kallade återvändandebidrag. Det är 30 000 per vuxen, 15 000 per barn och max 75 000 per familj. Ett skäl till detta är att väldigt många har sålt en hel del saker för att få råd att komma till Sverige via människosmugglare. De ska ha möjlighet att få en start i sitt hemland igen. Enligt min mening bör polisen hantera den här typen av frågor lite mer effektivt. Under 2008 ökade det frivilliga återvändandet med 44 procent. Fru talman! December är fullt av viktiga datum. Den 24 är det julafton, den 31 är det nyårsafton, den 4 fyller min hustru Annika och min son Johan år, den 10 är Nobeldagen och mitt barnbarn Cassandras födelsedag och den 15 infördes lagen om arbetskraftsinvandring. Jag tycker att det är ett av de mest framsynta lagförslag som har gått igenom i den här kammaren. Det är framsynt av det skälet att vi står inför en demografisk utveckling. Det är framsynt att det är behovsstyrt, för det är bara företagaren som kan bedöma detta. Trots vad inte minst Socialdemokraterna nu säger tror jag att ni om ett par år kommer att tala ganska tyst om att ni har velat ha myndighetsprövning. Det ska naturligtvis vara samma regler för dem som kommer hit genom arbetskraftsinvandring som för oss som bor här i landet. Det är viktigt att ha en bra och effektiv kontroll och sätta dit oseriösa arbetsgivare. EU följer med lite grann med detta så kallade blue card. Vi tycker att det är ett steg i rätt riktning, men det är på tok för litet. Vi kommer att arbeta för att man vidgar möjligheterna att komma till EU. Vi vill att antalet som kommer till EU och får skydd ska öka. Kalle Larsson sade lite raljerande att vi pratar så mycket om de så kallade kvotflyktingarna. Ja, det gör vi på grund av att de inte har förmåga att komma och få skydd, Kalle Larsson. Vi tycker också att det kan komma fler människor till EU för att helt enkelt uppfylla drömmen om ett bättre liv. Vi tror att om vi i Sverige och Europa vill behålla och utveckla vår välfärd måste vi ha fler människor som arbetar här. Kort sagt vill vi göra det bättre för många och inte bara för få. Det är därför vi arbetar hårt för en harmonisering inom EU. De som inte tycker att vi ska göra det får faktiskt förklara vad det är för fel att fler kan komma hit och få skydd och att fler kan komma hit behovsstyrt och få arbete. Fru talman! Harmoniseringen har pågått en längre tid. Den började 1999 med Amsterdamfördraget. Sedan november 2004 har vi haft Haagprogrammet, som håller året ut 2009. Under Tysklands ordförandeskap bildades en framtidsgrupp för informella diskussioner. Under Frankrikes ordförandeskap samsades man runt något som kallas för migrationspakten. Där pratar man om laglig invandring, asyl, partnerskap med tredje land, återvändande, insatser mot olaglig invandring och kopplingen mellan migration och utveckling. Kommissionen kom med en grönbok 2007. I juni 2008 kom kommissionen med en strategisk plan. Den kommer i juni att lägga fram ett förslag som kommer att ligga till grund för de diskussioner under vårt svenska ordförandeskap som förhoppningsvis ska leda fram till ett Stockholmsprogram. EU tittar också lite över den så kallade Dublinförordningen, som i grunden är en förordning som ger alla människor rätt att få sin sak prövad. Människor ska inte bli skickade mellan olika länder. I allmänhet säger man att detta fungerar ganska bra när man gör en bedömning. Man föreslår nu förändringar genom att utöka personkretsen något. Man vill också driva igenom och sätta fart på Eurodoc, som i princip är ett datasystem som ska underlätta möjligheten att hantera Dublinförordningen. Men man för också till något som kan betecknas som ett inlägg i bördefördelningen, och det kan vara lite tveksamt om man ska blanda bördefördelningen med Dublinförordningen. Viktiga ståndpunkter från alliansen och från oss moderater i harmoniseringsarbetet är att öka den totala kapaciteten för att människor ska kunna få skydd. Det ska vara mer humant, mer rättssäkert och mer effektivt. Här tror vi att stödkontoret kan hjälpa till och spela en viktig roll. Harmonisering innebär att man går från miniminormer till enhetlighet. Jag har lite grann försökt redovisa vad vi från alliansen och Moderaterna tycker. Jag tycker att oppositionen också borde redovisa vad ni tycker. Det finns två områden som jag tycker är väsentliga i det här - två områden där ni inte är överens. Ni slår er för bröstet och säger att ni står gemensamt bakom 12 reservationer av 56. För att vara opposition verkar det bra, men inte om man ska kunna regera ett land. När det gäller samarbetet inom EU har ni varsin reservation. Utan att gå in i detaljer skulle man kunna ge det ett epitet. Socialdemokraterna tycker på något sätt ändå att vi ska vara drivande i detta. Vänsterpartiet tycker att vi ska lägga in backen. Miljöpartiet agerar någon form av drivankare. När det gäller arbetskraftsinvandring talar Socialdemokraterna om myndigheter, myndigheter och åter myndigheter. Historia är ett grekiskt ord som betyder att lära. Vi införde myndighetsprövning på 70-talet. Det har inte kommit många människor sedan dess och innan den nya lagen kom. Myndighetsprövningen inom det här området innebär att man egentligen inte släpper in människor i landet. Vänsterpartiet vill inte ha lagen alls. Men nu ska vi ändå ge de tillståndslösa möjlighet att få arbete enligt lagen. Miljöpartiet tycker som vi. Jag tycker att ni på något sätt ändå bör beskriva för oss här i kammaren men också för svenska folket hur ni ska samsas inom framför allt de här områdena - arbetskraftsinvandringen och samarbetet inom EU. Fru talman! Det råkar vara så att Sverige kommer att vara ordförandeland från den 1 juli. Då kan naturligtvis oppositionen göra ett avvägande. Ställer den sig bakom den svenska regeringen och den svenska saken för att få så stor positiv effekt som möjligt av vårt ordförandeskap? Regeringen har åtminstone ingången att man vill skapa en tydlig svensk profil på Stockholmsprogrammet inom migrationsområdet. Ni kan ställa upp på det, eller så kan ni välja att bedriva någon form av normal oppositionspolitik. När Göran Persson var den som ledde ordförandeskapet valde vi att sluta borgfred. Jag uppmanar er att göra detsamma. Ni ska naturligtvis inte göra det på grund av att ni älskar alliansregeringen - för jag har på något sätt ändå anat att ni inte gör det. Men ni skulle kanske åtminstone kunna göra det för att skapa större möjligheter i framtiden för dem som kommer till Europa och för att vi får en så svensk profil som möjligt på Stockholmsprogrammet. (Applåder)

Fru talman! Instans- och processordningen var vi helt överens om att vi skulle införa, och det är inte den som är problemet utan det är tolkningen, som jag sade tidigare. Om man ser till sunt förnuft, som jag pratade om förut, är det inte sunt förnuft när vi först håller människor som har rätt att få stanna i Sverige på grund av anknytning i förvar ett antal månader och sedan skickar tillbaka dem. Det kostar hur mycket som helst i lidande. Det kostar ekonomiskt både för den personen och för svenska staten. Det är inte sunt förnuft, särskilt inte när lagtexten redan i dagsläget tillåter att människor får stanna här. Jag hoppas att du tar med dig frågan om förvar till Centerstämman, Fredrick Federley. En annan sak som du kan ta med dig är frågan hur vi kan styra, eftersom det nu är domstolarna som gör bedömningarna. Hur kan vi styra vad Migrationsverket ska lägga fokus på? I regeringsskrivelsen och genom budgeten kan vi faktiskt styra, och där kan Centerpartiet vara mer aktivt. I dagsläget är styrningen bland annat att man ska skicka ut folk väldigt mycket. Det är en klappjakt på dem som lever gömda här i landet men som egentligen skulle ha rätt att få uppehållstillstånd om de vågade åka hem och söka hemifrån. Det är någonting som du skulle kunna ta med dig. En annan sak gäller ombuden. Jag talade med en flyktingadvokat häromdagen som inte längre jobbar med frågan, och han sade att de inte får betalt. Vi har de ombud som vi betalar för. Migrationsverket och domstolarna kortar av och skär ned deras anslag. Det är också en fråga som du kan ta med dig. Hur ska du lösa situationen för anhöriga?

Fredrick Federley (C)

Anf. 17 Fredrick Federley (C)

Fru talman! Det var många frågor - Bodil Ceballos är effektiv i att ställa dem. Jag ska försöka beta av dem och börjar från slutet. Vi har i Centerpartiet fört en diskussion tillsammans med våra kolleger om ett försörjningsansvar för anhöriginvandring, om det var det som den sista frågan avsåg. Jag anser inte att det är direkt orimligt på något sätt. Den diskussionen ska vi fortsätta att föra. Där finns det en kritik från oppositionen, och man har förslag med anledning av den skrivelse som vi nu diskuterar. Man säger rakt ut att vi bryter mot FN:s barnkonvention. Detta är då en tydlig kritik mot samtliga europeiska länder, om man säger att alla europeiska länder bryter mot FN:s barnkonvention, eftersom alla i någon bemärkelse har detta. Det är en ganska grav kritik, som andra länder uppenbarligen inte delar och som jag inte heller delar. Man bör ställa sig frågan, vilket utredningen gör: Vad är det man kommer från, och vad är det man kommer till? Om man inte har möjlighet att ha en bra ekonomisk situation här, inte har möjlighet att skapa sig ett fritt liv här, är frågan: Är detta liv bättre än det man hade innan? Det är många frågor som är svåra. Det kan också vara den diskussion som är lite problematisk att förstå ibland. Om du och jag kommer från samma land kan vi ha helt olika livsöden. Det kan vara så att du har varit politiskt aktiv men jag inte har varit det, vilket kan göra att du har skyddsskäl därför att du är politiskt förföljd medan jag inte har det. Det här är också svårt att hantera i en debatt, men vi har bestämt tillsammans att vi ska ha en individuell prövning och inte en generell. Därför kan de här svårigheterna uppstå i enskilda ärenden. Sedan var frågan hur vi ska styra Migrationsverket och myndigheter. Det finns många sätt att göra detta, dels via budgeten, dels genom regleringsbrev och så vidare. Om jag får sväva ut lite tillhör jag dem som tycker att vi borde ha ministerstyre så att vi kunde få en tydligare styrning och på ett helt annat sätt kunde jaga ministrar när vi tyckte att de gjorde fel.

Herr talman! Cirkulär migration handlar ju inte om dem. Med den nya svenska lagen har man efter fyra år möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det är väldigt viktigt att den möjligheten finns. Ska man bryta upp hemifrån och ta med sig hela sin familj för att flytta till ett annat land måste man veta att det finns en långsiktighet i det beslutet. I det gästarbetarsystem som har funnits på många platser i Europa har man alltså inte kunnat ha den långsiktigheten eftersom man inte vet att man kan få stanna för evigt. Jag menar att om barnen växer upp i ett land så är de lika mycket medborgare i det landet rent känslomässigt som i hemlandet eller kanske mer. Det gäller att veta att man någon gång kan få ett permanent uppehållstillstånd. Den cirkulära migrationen i den tappning som vi har sett den hittills verkar inte ta upp den frågan. Jag hoppas att vår regering kan jobba med den för att få ett bättre förslag. Det här kommer ju att gå igenom. I en eller annan tappning kommer den cirkulära migrationen att gå igenom. Då är det bättre att det blir så bra som möjligt. Och det är oerhört viktigt att den inte försämrar vår lagstiftning. Eventuellt, om det blir en totalharmonisering, måste vi ju sänka våra ambitioner. Det kan vi väl ändå inte vilja. Jag skulle vilja att du, om du kan, Ulf Nilsson, utvecklar det lite mer och vilka andra frågor inom asylpakten, migrationsdelen i Stockholmsprogrammet och allt det, som du tycker är viktiga att förändra utifrån det nu föreliggande förslaget.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 30 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Det var bra att Bodil Ceballos preciserade den sista frågan. Det har ju varit en tragisk utveckling på många håll i Europa med, kan man väl säga, halvlegal arbetskraft som med myndigheternas goda minne har arbetat på olika håll och levt med bristande trygghet och risken att visas ut när klimatet ändras. Sveriges lag om arbetskraftsinvandring innebär att man kan få begränsat uppehållstillstånd med möjlighet till förlängning och som sagt var med utsikten att få permanent uppehållstillstånd efter fyra år och så småningom också möjlighet till medborgarskap. Det finns ingenting som jag ser som skulle tyda på att Sveriges lagstiftning när det gäller arbetskraftsinvandring står i konflikt med EU:s. Däremot kan vi arbeta för att andra EU-länder på olika sätt skapar större möjligheter till långsiktighet för de migranter som kommer att arbeta i olika EU-länder. Men jag har inte hört någonstans att Sveriges lagstiftning skulle vara hotad av de förhandlingar som nu sker när det gäller migrationspolitik. Vi har upprepat det många gånger så jag tror inte att jag ska gå in på för många detaljer när det gäller vad jag hoppas mest på i Stockholmsprogrammet. Migrationsministern kommer snart att tala här också. Det viktiga är som sagt var att vi får bindande överenskommelser, att vi får en solidaritet mellan länderna, att vi utvecklar system även för ekonomiskt stöd till länder som utsätts för kraftigt flyktingtryck under vissa perioder och att vi framför allt får en garanti för att - och Sverige har flera gånger formulerat ingångar här - gränskontrollen, som visserligen är mycket viktig, inte får hindra människor från att söka asyl. Dessutom har vi, för att upprepa det, samarbetet med FN-organet UNHCR om att fler länder ställer upp på att ta emot kvotflyktingar. Det är också ett väldigt viktigt inslag.

Herr talman! Låt oss börja med diskussionen om dialog, förhandling och så vidare och reda ut begreppen. För regeringens vidkommande är vi mycket intresserade av att diskutera dessa frågor. Jag kommer säkert att uppträda ofta i kammaren under hösten när det gäller dessa frågor och lämna de rapporter och synpunkter som behövs för att riksdagen ska kunna fullgöra sin granskning av regeringen. Därutöver kommer jag att komma till utskottet och EU-nämnden för att föredra dessa frågor, precis som jag gjort hela vägen fram till ordförandeskapet. Jag vill minnas att jag redan så tidigt som våren 2008 presenterade delar av det som nu ligger på bordet beträffande Stockholmsprogrammet. Jag tror därför inte att Bodil Ceballos behöver vara orolig för diskussionen. Däremot fruktar jag för hur det kommer att låta i de diskussioner som oppositionspartierna för med tanke på de olika ingångsvärden de har. När det gäller vår strategi i frågor om arbetskraftsinvandring är det helt riktigt att vi nu kommer att få se en förändring också av migrationspolitiken och migrationspolitikens roll under åren framöver. Jag tror inte alls att det är särskilt icke-visionärt, utan snarare tvärtom, det vill säga att det är mycket troligt att vi kommer att behöva diskutera hur vi rekryterar människor där ute, hur vi ska få människor att välja just vårt land. Vi är nämligen inte ensamma om dessa problem. Under mitt besök i Indien, som jag nämnde tidigare, märkte jag att många andra länder också gör försök att rekrytera utbildad personal. Beträffande Norrlands specifika problem är det intressant att studera reaktionerna hos de lokala politikerna när arbetskraftsinvandringsreformen kom på plats. Jag har till exempel träffat Bengt Niska, socialdemokratiskt kommunalråd i Pajala, som tyckte att hans partikollegers ställningstagande i kammaren kanske var lite märkligt. Han jublade över reformen. Äntligen, sade han, får vi möjlighet att ta hit sjuksköterskor från västra Ryssland. Äntligen får vi möjlighet att sjösätta precis de projekt som jag gått och drömt om för att vi ska kunna bygga upp vår region, vår kommun, på ett bättre sätt. Jag tror att det är den typen av förändringar vi kommer att se framöver, och då är den här reformen en bra grund.

Bodil Ceballos (Mp)

Anf. 51 Bodil Ceballos (Mp)

Herr talman! Jag måste först fråga varför det för vår skull skulle vara svårare. Jag förstod inte alls vad ministern menade med det. Låt mig återgå till varför människor ska välja just vårt land. Vi vet att vi inte är så väldigt högt rankade när människor ska välja land att flytta till. Det kan vara på grund av klimatet eller för att det har varit svårt att få jobb här medan det är mycket lättare att få jobb i södra Europa. Där är också mycket varmare och skönare och många gånger även billigare. Det är klart att vi inte ligger jättehögt i rankningen. Vi ska inte tro att Sverige är ett land som alla vill komma till, som Kalle Larsson också nämnde tidigare i debatten. Det är inte så, alla vill inte komma hit. Sedan har vi problemet med Norrlandskommunerna. Vi kan naturligtvis inte tvångsförflytta människor till Norrland, men vi behöver människor där. Vi måste hitta morötter. Vi måste hitta vägar för att få människor att själva välja att bosätta sig i Norrlandskommunerna. Det var om den strategin jag ville fråga, om det fanns någon annan strategi förutom vad gäller arbetskraftinvandringsfrågan. Vi har redan många människor som befinner sig i landet, människor som redan bor här. Många av dem skickar vi nu tillbaka, trots att vi egentligen behöver dem. Hur ska vi kunna få dem som redan bor här, både svenskar och invandrare, att välja att internmigrera, alltså flytta längre norrut, så att vi kan lösa många av de problem som vi har både i storstäder och i gles- och landsbygd? Enligt tidningen Riksdag & Departement får vi snart en storstadsmajoritet i riksdagen, och vi kanske kan jämna ut balansen om fler flyttar ut till oss som bor på landet.

Tobias Billström (M)

Anf. 52 Tobias Billström (M)

Herr talman! Bodil Ceballos gav faktiskt i sitt inlägg svaret på varför det skulle vara svårare för Sverige än för andra länder, nämligen av just de anledningar som Bodil Ceballos räknade upp. Vi är ett litet land. Det är bara nio miljoner människor i världen som talar svenska. Vi är alltså en liten språkgrupp. Vi är ganska okända där ute jämfört med andra länder. Det händer ofta att människor till exempel tar fel på Schweiz och Sverige, att det är vi som har chokladen, gökklockorna och bankerna. Det är ett problem att marknadsföra sig globalt när man är ett litet land. Det betyder inte att vi inte har fördelar. I den andra vågskålen ligger vår rena och friska luft, vårt trevliga klimat, våra goda förutsättningar när det gäller låg korruptionsgrad, vilket inte ska underskattas i dessa sammanhang, och så vidare. Allt det gör att människor kanske är intresserade av att etablera sig här. Marknadsföringen kommer dock att behöva bli stenhård, framför allt mot länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Irland inte minst, som vi sett varit väldigt framgångsrikt. Jag nämner detta eftersom det har en koppling till den senaste EU-utvidgningen. Då fick vi verkligen syn för sägen, att vi inte är så särskilt populära. Inte minst gällde det transitionsregelsdebatten, övergångsregelsdebatten. Socialdemokraterna var till slut det enda parti som ville ha övergångsregler men blev nedröstat i kammaren. Ni minns kanske Göran Perssons prat om den sociala turismen, att vi skulle bli överflödade av människor som kom hit. Dessutom skulle de komma från EU-länderna, från vårt närområde. Men det blev inte så. Det blev inga övergångsregler, och vi ser inte horder av arbetslösa rumäner och bulgarer och andra som drar runt på våra gator. Världen fungerar inte så. Vårt problem i framtiden kommer att bli att locka människor till oss. När det gäller det som sades i slutet av inlägget tycker jag att det är viktigt att man som statsråd håller sig på sin planhalva. De frågorna bör snarast ställas till näringsministern eller till arbetsmarknadsministern. Jag tror emellertid att reformen är mycket viktig eftersom den öppnar vägar för människor som kanske söker någonting som de inte kan hitta i sina hemländer; det har vi sett inte minst när det gäller holländare som bosatt sig i Dalarna och i Norrland. Då finns arbetskraftsinvandringsreformen på plats även för dem.

Inger René (M)

Anf. 53 Inger René (M)

Herr talman! Jag ska gå in på ett helt annat spår än det som tidigare behandlats i debatten, om jag förstår det rätt. Jag ska nämligen tala några minuter om Marietta de Pourbaix-Lundins och min motion som handlar om kunskaper i svenska för medborgarskap. Vad är det för likhet mellan Danmark, Tyskland, Ungern, Ukraina, Spanien, Portugal, Estland, Kroatien, Schweiz, Tjeckien, Turkiet och många, många fler länder? Jo, likheten är naturligtvis att de har någon form av språktest för den som vill bli medborgare i något av dessa länder. För tio år sedan väckte jag för första gången en motion på detta tema. Jag brukar inte tycka att det är särskilt meningsfullt att väcka samma motion flera gånger när den en gång har blivit avstyrkt, men i det här fallet känner och tycker jag väldigt tydligt att det är rätt, och jag kan därför inte låta bli. Sverige känns lite grann som soldaten som sade att alla andra går åt fel håll och att det bara är han som går åt rätt håll. Så känns det när det gäller just denna fråga. Sverige är i dag ett av Europas mest mångkulturella länder. De som kommer hit är oftast människor med starka drivkrafter och med mycket höga ambitioner. Det är viktigt att vi tar till vara dessa människors styrka. Dessvärre är det så att de ofta får se de här förhoppningarna grusas. Alltför många lyckas inte ta sig in på arbetsmarknaden eller in i det svenska samhället. En av barriärerna är språket. Språket har betydelse för hur vi uppfattar varandra. Genom att lära sig ett nytt språk kan man skaffa sig insikter i och förståelse för ett nytt samhälle, kanske med ett annat kulturmönster än det som man är uppvuxen med. Det handlar om delaktighet. Det handlar om att kunna påverka sina egna livsförhållanden, att kunna kommunicera med dagis, skola och äldreomsorg, att som förälder kunna hjälpa sina barn med läxor och att kunna påverka genom fackligt och politiskt arbete. Nyckeln till framgång i det nya landet är språket. Syftet med sfi måste vara att var och en ska få så goda kunskaper i svenska att han eller hon kan fungera såväl i samhället som på arbetsmarknaden. Ett annat syfte skulle kunna vara att göra svenskt medborgarskap möjligt. Jag menar att kunskaper i svenska språket bör vara ett minimikrav för medborgarskap. Att flyktingar och invandrare inte lär sig svenska tillräckligt bra är ett allvarligt samhällsproblem i dag. Att inte ställa krav på kunskaper i svenska för medborgarskap är att inte bry sig. Det är att göra invandrare och flyktingar en stor björntjänst. Jag har tagit med mig några dokument från två länder som visar hur deras sätt att behandla medborgarskap ser ut. Är det någon som vill ta del av dem är ni naturligtvis välkomna. Det ena landet är Nederländerna. Vi brukar av och till jämföra förhållandena i Sverige med dem i Nederländerna. Det andra landet är Australien. Det tog jag med mig därför att en släkting till mig nyligen efter mycket hårt jobb har fått medborgarskap också i Australien. Hon är nu både svenska och australiensiska. Men det fordrade sin man, höll jag på att säga - det fordrade sin kvinna innan hon lyckades ta sig igenom det. Jag ska avsluta med en liten passus som förra årets Nobelpristagare skrev om språket. Jag citerar Le Clézio, som skrev så här i sin Nobelföreläsning: "Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek." (Applåder)

Beslut

Beslut: 2009-04-22

52 förslagspunkter, 46 acklamationer, 6 voteringar

Webb-tv: Beslut

22 april 2009

Protokoll med beslut

2009-04-22

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2008/09:218

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Skyddsbehov m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:U322 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 34,
2008/09:Sf9 av Bodil Ceballos och Gunvor G Ericson (båda mp) yrkandena 2 och 6 samt
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 3 och 21.

Reservation 1 (v, mp)

2. Klimatflyktingar m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:U322 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 35 och 36 samt
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 9.

Reservation 2 (mp)

3. Uppehållstillstånd för vissa grupper

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf214 av Cecilia Wikström i Uppsala (fp) och
2008/09:Sf347 av Dan Kihlström (kd).

4. Begreppet väpnad konflikt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkandena 2 och 9,
2008/09:Sf9 av Bodil Ceballos och Gunvor G Ericson (båda mp) yrkande 1,
2008/09:Sf232 av Raimo Pärssinen (s),
2008/09:Sf282 av Raimo Pärssinen (s),
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 1,
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 23 och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 12.

Reservation 3 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (s, v, mp)
s	0	107	0	23
m	84	0	0	13
c	23	0	0	6
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	1	14	0	4
Totalt	149	139	0	61
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Svåra motsättningar i hemlandet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf9 av Bodil Ceballos och Gunvor G Ericson (båda mp) yrkande 7,
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 2 och
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 22.

Reservation 4 (v, mp)

6. Könsrelaterad förföljelse

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkandena 32 och 33,
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 19 och 20,
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 13,
2008/09:So526 av Désirée Pethrus Engström (kd) yrkande 2 och
2008/09:A355 av Josefin Brink m.fl. (v) yrkande 1.

Reservation 5 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (s, v, mp)
s	0	107	0	23
m	84	0	0	13
c	22	0	0	7
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	147	140	0	62
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Utökad vidarebosättning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 22.

Reservation 6 (s, v, mp)

8. Kriterier för vidarebosättning m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 36, 38 och 39 samt
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 6.

Reservation 7 (v, mp)

9. Samarbetet inom EU

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf9 av Bodil Ceballos och Gunvor G Ericson (båda mp) yrkandena 3 och 4,
2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 11,
2008/09:Sf280 av Ameer Sachet (s),
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 9-14,
2008/09:Sf354 av Nikos Papadopoulos och Leif Pettersson (båda s) yrkande 1,
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 8 och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkandena 2 och 4.

Reservation 8 (s)
Reservation 9 (v)
Reservation 10 (mp)

10. EU:s yttre gränser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 7 och 8.

Reservation 11 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 (s, v, mp)
s	0	107	0	23
m	84	0	0	13
c	23	0	0	6
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	148	140	0	61
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

11. Lagliga vägar in i EU

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:U322 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 37 och 38.

Reservation 12 (v, mp)

12. Människosmuggling

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 14-16.

Reservation 13 (v, mp)

13. Arbetsmarknadsprövning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 6 och
2008/09:Sf325 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m).

Reservation 14 (s, v)

14. Övrigt om arbetskraftsinvandring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf332 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 3 och
2008/09:Sf345 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda m).

Reservation 15 (v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 15 (v, mp)
s	106	0	0	24
m	84	0	0	13
c	23	0	0	6
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	254	33	0	62
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Fri rörlighet m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:U322 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 39,
2008/09:Sf284 av Sinikka Bohlin (s) och
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 1, 2 och 4.

Reservation 16 (mp)

16. Migrantarbetares situation

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Ju253 av Carina Hägg (s) yrkande 15 och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 1.

Reservation 17 (s, v, mp)

17. Sanktioner mot arbetsgivare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 7,
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 6 och
2008/09:A380 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s) yrkande 3.

Reservation 18 (s)

18. Sanktioner mot arbetstagare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf332 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 8.

Reservation 19 (v)

19. Skadestånd m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf332 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 7 och
2008/09:Sf366 av Luciano Astudillo (s).

Reservation 20 (s, v, mp)

20. Gäststuderande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf324 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m) och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 25.

Reservation 21 (s, v, mp)

21. Undantag från arbetstillstånd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf258 av Anita Brodén (fp),
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 1,
2008/09:Sf351 av Sten Bergheden (m) yrkandena 1 och 2 samt
2008/09:Sf380 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkande 6.

Reservation 22 (v, mp)

22. Försörjningskrav

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 8,
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 5,
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 15 i denna del,
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 7 och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 23.

Reservation 23 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 23 (s, v, mp)
s	0	107	0	23
m	84	0	0	13
c	23	0	0	6
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	148	140	0	61
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga m.fl.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf295 av Thomas Bodström (s),
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 4 och 8 samt
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16.

Reservation 24 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 24 (s, v, mp)
s	0	108	0	22
m	83	0	0	14
c	23	0	0	6
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	147	141	0	61
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

24. Ansökan av anhöriga till kvotflykting

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 37.

Reservation 25 (v, mp)

25. Anhöriginvandring m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Ju420 av Tomas Tobé (m) yrkande 2,
2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkande 26,
2008/09:Sf279 av Susanne Eberstein (s) och
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 15 i denna del och 17.

Reservation 26 (v, mp)

26. Anhöriga utanför kärnfamiljen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 6.

Reservation 27 (mp)

27. Synnerligen ömmande omständigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 27.

Reservation 28 (v, mp)

28. Uppehållstillstånd efter viss tid m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 3 och 4 samt
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 33.

Reservation 29 (v)
Reservation 30 (mp)

29. Uppföljningsansvar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf314 av Anita Brodén (fp) yrkandena 1 och 2 samt
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 3.

Reservation 31 (mp)

30. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 28, 29 och 32 samt
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 25 i denna del.

Reservation 32 (v, mp)

31. Verkställighet av polismyndighet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 12 och
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 30.

Reservation 33 (v)
Reservation 34 (mp)

32. Verkställighet inom skolan och sjukvården

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf338 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) i denna del,
2008/09:Sf350 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 1-3 och
2008/09:Sf380 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkande 5.

Reservation 35 (v, mp)

33. Återetableringsstöd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 5.

Reservation 36 (s)

34. Förvar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 13-15,
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 41 och
2008/09:Sf368 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 11.

Reservation 37 (v, mp)

35. Besöksvisum

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf308 av Yilmaz Kerimo (s),
2008/09:Sf310 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s) och
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 35.

Reservation 38 (s, v, mp)

36. Asylvisum

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 16 och
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 40.

Reservation 39 (v, mp)

37. Överklagande av avslagsbeslut

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf319 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkande 10.

Reservation 40 (mp)

38. Övriga visumfrågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 34.

Reservation 41 (v)

39. Asylprocessen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkande 34,
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 3,
2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) yrkandena 5 och 7-9,
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 18, 24 och 44,
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 25 i denna del,
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkandena 11 och 14 samt
2008/09:Sf380 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkande 2.

Reservation 42 (s)
Reservation 43 (v)
Reservation 44 (mp)

40. Barns asylskäl m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf9 av Bodil Ceballos och Gunvor G Ericson (båda mp) yrkande 5 och
2008/09:Sf331 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 25 och 26.

Reservation 45 (v, mp)

41. Uppföljning av den nya processordningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 1 och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 8.

Reservation 46 (s)

42. Fritidsverksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 3.

Reservation 47 (v)

43. Dagersättning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 4.

Reservation 48 (v)

44. Introduktion

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 10,
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 2 och
2008/09:Sf380 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkande 3.

Reservation 49 (s)
Reservation 50 (v)

45. Kommuners mottagande av ensamkommande barn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 23 och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 24.

Reservation 51 (s, v, mp)

46. Övrigt om ensamkommande barn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf209 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s) och
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 24.

Reservation 52 (v)

47. Övriga frågor om mottagande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf250 av Elisabeth Svantesson (m),
2008/09:Sf343 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 18 och
2008/09:Sf351 av Sten Bergheden (m) yrkande 3.

Reservation 53 (v)

48. Barns rätt till skolgång och sjukvård

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Sf8 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 4,
2008/09:Sf306 av Monica Green (s),
2008/09:Sf332 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 6,
2008/09:Sf338 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) i denna del och
2008/09:Sf375 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 26.

Reservation 54 (s, v, mp)

49. Skolplikt och undervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sf343 yrkande 8 och 2008/09:Sf380 yrkande 4.

Reservation 55 (v)

50. Utbildning i sjukvårdssekretess

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2008/09:Sf332 yrkande 5.

Reservation 56 (v, mp)

51. Svenskt medborgarskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sf216, 2008/09:Sf234, 2008/09:Sf291, 2008/09:Sf313 och 2008/09:Sf365.

52. Skrivelsen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen lägger skrivelse 2008/09:33 till handlingarna.

Var är ärendet nu?

Beslut

Svensk migration och asylpolitik (SfU8)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Svensk migration och asylpolitik (SfU8)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Skyddsbehov m.m.

2. Klimatflyktingar m.m.

3. Uppehållstillstånd för vissa grupper

4. Begreppet väpnad konflikt

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Svåra motsättningar i hemlandet

6. Könsrelaterad förföljelse

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Utökad vidarebosättning

8. Kriterier för vidarebosättning m.m.

9. Samarbetet inom EU

10. EU:s yttre gränser

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

11. Lagliga vägar in i EU

12. Människosmuggling

13. Arbetsmarknadsprövning

14. Övrigt om arbetskraftsinvandring

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Fri rörlighet m.m.

16. Migrantarbetares situation

17. Sanktioner mot arbetsgivare

18. Sanktioner mot arbetstagare

19. Skadestånd m.m.

20. Gäststuderande

21. Undantag från arbetstillstånd

22. Försörjningskrav

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga m.fl.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

24. Ansökan av anhöriga till kvotflykting

25. Anhöriginvandring m.m.

26. Anhöriga utanför kärnfamiljen

27. Synnerligen ömmande omständigheter

28. Uppehållstillstånd efter viss tid m.m.

29. Uppföljningsansvar

30. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

31. Verkställighet av polismyndighet

32. Verkställighet inom skolan och sjukvården

33. Återetableringsstöd

34. Förvar

35. Besöksvisum

36. Asylvisum

37. Överklagande av avslagsbeslut

38. Övriga visumfrågor

39. Asylprocessen

40. Barns asylskäl m.m.

41. Uppföljning av den nya processordningen

42. Fritidsverksamhet

43. Dagersättning

44. Introduktion

45. Kommuners mottagande av ensamkommande barn

46. Övrigt om ensamkommande barn

47. Övriga frågor om mottagande

48. Barns rätt till skolgång och sjukvård

49. Skolplikt och undervisning

50. Utbildning i sjukvårdssekretess

51. Svenskt medborgarskap

52. Skrivelsen