Migration och asylpolitik

Betänkande 2019/20:SfU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till förslag om migration och asylpolitik (SfU20)

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 61

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-03-26
Justering: 2020-04-23
Trycklov: 2020-04-23
Reservationer: 41
Betänkande 2019/20:SfU20

Alla beredningar i utskottet

2020-03-26

Nej till förslag om migration och asylpolitik (SfU20)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-04-28
Debatt i kammaren: 2020-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:SfU20, Migration och asylpolitik

Debatt om förslag 2019/20:SfU20

Webb-tv: Migration och asylpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 34 Maria Malmer Stenergard (M)

Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i SfU20 och reservation 1 i SfU22.

Fru talman! Covid-19 överskuggar det mesta just nu. Det politiska arbetet måste fokusera på att begränsa pandemin och dess konsekvenser för sjuka, för sjukvården, för anhöriga och för jobben. Men det finns stora frågor som måste hanteras parallellt. En sådan är invandringen.

Jag är stolt över att leva i ett öppet Sverige - ett humant Sverige. Det är ett land som hjälper människor på flykt och som välkomnar människor med andra historier och andra erfarenheter.

Jag älskar att sitta på våra släktkalas, där vi blandar tre olika språk med kroppsspråk för att försöka göra oss förstådda. Där blandar vi svenska traditioner med colombianska i en enda salig röra.

Jag är också djupt tagen av att på nära håll ha fått höra vittnesmål om hur det är att leva under förtryck och rädsla för terror och om hur det är att bli kidnappad och stängas in i en bur. Det är en skräck som jag inte ens kan föreställa mig men som jag vet är vardag för de många människor som nu befinner sig på flykt.

Här i Sverige finns nu kvinnan som utmanat sitt hemlands manliga maktstrukturer och tvingats fly sitt hem. Här finns föräldrarna som bokstavligen gått över berg för att rädda livet på sina barn. Här finns mannen som blivit förföljd för att han engagerade sig politiskt.

Jag är stolt över att leva i ett land som ger skydd åt dem som behöver skydd och hopp åt dem som tvivlat.

Fru talman! Nu sitter det kanske ett antal personer och undrar över det jag säger. Kanske är vissa rent av förbannade: Vad har hon för rätt att stå här och prata om öppenhet och humanism - hon som representerar ett parti som driver på för en stram invandring och som talar om volymmål?

Svaret, fru talman, är: För att jag vill att mitt land ska hjälpa på riktigt och för att jag är övertygad om att humanism inte bara kan mätas i hur många som kommer in innanför vårt lands gränser utan också i hur många som får en verklig chans att komma in i vårt samhälle på riktigt. Alldeles för få får den verkliga chansen i dag, för i många invandrarområden bor ett brutalt utanförskap.

I våra 60 mest utsatta områden går var tredje elev ut nian utan godkända betyg. Var tredje person som är född utomlands eller har två utrikes födda föräldrar antas leva under hedersförtryck. 70 000 unga upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med här i Sverige. En av fem ensamkommande har tvingats ha sex mot sin vilja i utbyte mot pengar eller bostad. Inte ens hälften av dem som är födda utomlands kan försörja sig själva här - någonsin.

Alla dessa människor sviker vi med en fortsatt ohållbar invandring.

Fru talman! Just nu sitter vi, alla partier, i den parlamentariska migrationsutredning som har till uppgift att ta fram en långsiktig och hållbar migrationspolitik. Det är ingen liten uppgift, och det är väldigt ont om tid. Om ett år löper den tillfälliga lagen ut, och om vi inte har enats om en ny lag träder den gamla utlänningslagen i kraft igen. Det är en lag som kraftigt avviker från andra jämförbara länder och som ledde till att 23 procent av EU:s alla asylsökande under två månader hösten 2015 kom till Sverige, som bara har 2 procent av EU:s befolkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Det är en lag som har inneburit mycket stor invandring under mycket lång tid. Den har, tillsammans med total avsaknad av kraftfullt integrationsarbete, skapat en helt ohållbar situation där människor far illa. Det är allt annat än humant.

Med den tillfälliga lagen ligger vi nära EU:s minimiregler för asylmottagande. Det största undantaget är det som regeringen drev igenom förra sommaren och som innebär en mer omfattande anhöriginvandring till Sverige.

Trots den tillfälliga lagen tog Sverige under förra året emot 23 000 asylsökande, vilket till antalet är det sjätte största mottagandet inom EU. Det innebär också att vi tog emot tre gånger så många asylsökande som Danmark, Norge och Finland tillsammans under det året.

Nu vill en majoritet av riksdagens partier att politiken ska bli mer generös. Flera partier kommer i debatten i dag att hävda att det är detta som är humant.

I själva verket är det djupt problematiskt för alla dem som redan har kommit hit för att stanna men som hindras från att bygga sig ett nytt liv eftersom utanförskapet håller dem tillbaka.

Därför menar vi moderater att vi måste ligga kvar på en miniminivå. Det enda humana är att ta emot så många som vi mäktar med att integrera. Det är för att vi ska kunna ta till vara den drivkraft och vilja som finns hos dem som har kommit hit. Det är drivkrafter som i dag ofta förtvinar i ett djupt utanförskap.

Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om den så kallade gymnasielagen. Tre ledande miljöpartister har skrivit en motion där de föreslår att ensamkommande som har varit här i tre år automatiskt ska få permanent uppehållstillstånd. Även Vänsterpartiet vill se en amnesti, och Centerpartiet vill lätta upp regelverket.

Det är väldigt många som har hört av sig till mig och andra inför dagens debatt och omröstning och vädjat om en amnesti.

Situationen för de ensamkommande är fruktansvärd. De har kastats mellan hopp och förtvivlan och ställts inför orimliga regelverk. Det är regelverk som vi moderater har sagt nej till från dag ett. Anledningen till det är att de som omfattas av lagen har bedömts sakna asylskäl.

Runt om i världen ser vi ett enormt lidande, och historiskt många människor är på flykt. Att då prioritera att ge uppehållstillstånd till personer som saknar skyddsskäl är helt fel. Vi måste hjälpa dem som har störst behov. Det är också grunden för den reglerade invandringen: Varje person har rätt till prövning av sina asylskäl, och de som har skäl ska få stanna medan de som inte har skäl ska lämna Sverige.

Om vi fortsätter att överge de principerna och beviljar amnestier och driver igenom särlagstiftning underminerar vi den reglerade invandringen och tilltron till politiken. Det hjälper inte dem som är i störst behov av hjälp. Det är inte det som är det humana.


Anf. 35 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi tre olika betänkanden från socialförsäkringsutskottet. Jag vill därför börja med att yrka bifall till följande reservationer: reservation 2 i SfU20, reservation 1 i SfU21 och reservation 2 i SfU22. Givetvis står vi bakom samtliga våra reservationer, men för att vi alla inte ska sitta här och votera tills i morgon bitti väljer jag att fokusera på de viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Riksdagens arbetssätt i coronatider innebär att så få som möjligt ska resa till och från Stockholm. Därför kan tyvärr varken Jonas Andersson eller Jennie Åfeldt, som vanligtvis hanterar migrationsfrågor i utskottet, ta debatten i dag, även om jag vet att de väldigt gärna hade velat det. Jag kommer därför efter bästa förmåga att framföra våra ståndpunkter i dessa frågor trots att det inte är mitt ansvarsområde.

Fru talman! Debatten i dag har speciella förutsättningar. Vi är mitt i en pandemi som redan har tagit tusentals svenskars liv. Vi står även inför stora samhällsekonomiska utmaningar. Coronakrisen ställer verkligen många saker på sin spets, och det är omöjligt att inte förhålla sig till den. Det är omöjligt även i en debatt som berör olika sidor av migrationspolitiken.

Vi har sett hur segregation, trångboddhet och språkförbistring blivit en katalysator för smittspridning och hur vissa etniska grupper tyvärr drabbats extra hårt av krisen. Vi har sett hur intresseorganisationer och vissa politiska partier använt krisen som en hävstång för att ordna amnesti åt vissa utvalda grupper. Vi ser också hur Turkiets president Erdogan använder coronakrisen och utsatta människor som ett verktyg i ett cyniskt spel. Man skickar busslaster med migranter direkt till den grekiska gränsen för att pressa ut dem, sjuka eller inte, ur landet - allt för att tillskansa sig mer pengar från EU. Detta kan också få allvarliga följder för Sverige, som fortfarande har öppna gränser för asylsökande.

Fru talman! Låt oss inte förledas att tro att det är mindre viktigt att diskutera migrationspolitik i dag. Det är mer aktuellt än någonsin. Det är nu vi ska göra avstamp för hur invandringen och migrationen till Sverige ska se ut under 20-talet. Det är på tiden att vi får ordning och reda i migrationspolitiken, så att vi kan fokusera på en bra typ av migration och verkligt flyktingstöd och lämna naivitet, utanförskap och kaos bakom oss.

Fru talman! Visst vore det bekvämt att vara politiker i en fantasivärld med oändliga resurser, där prioriteringar inte behövs, men Sverigedemokraterna vill ta ansvar på riktigt. Vi lever inte i en fantasivärld. Vi inser att det inte finns oändliga resurser. Vi måste hitta politiska lösningar som tar hänsyn till verkligheten och som bidrar till verkliga resultat.

Exempelvis lägger vi hellre resurser på att hjälpa många fler krigsflyktingar i krisens närområde än stora resurser på att låta folk som saknar flyktingskäl stanna i Sverige. Av det skälet har vi genom åren kontinuerligt utarbetat en mängd förslag för att förbättra svensk migrationspolitik.

Fru talman! Att värna asylrätten har tyvärr blivit som ett slags besvärjelse. Det är som magiska ord som svenska politiker kan gömma sig bakom för att framhålla sig själva som humana. Men den anständighet som man gärna talar om fungerar förstås bara så länge någon annan gör grovjobbet. Vi förlitar oss på att andra länder håller sina gränser men fördömer mer än gärna metoderna. Regeringen har lagt ut tuffheten på entreprenad till Grekland eller Spanien och låter skattebetalarna stå för miljardnotan.

Fru talman! Asylinvandringen har utgjort ungefär en fjärdedel av invandringen de senaste åren. När man räknar med anhöriga som följer efter växer andelen kraftigt. Andelen utrikes födda i Sverige har ökat med nästan 1 miljon under 2000-talet. Det är en fördubbling på bara 20 år. Så har det blivit trots att vi inte har haft någon kris i vårt närområde på decennier. Det är inga norska motståndsmän, finska krigsbarn eller människor från Baltikum som är desperata i jakten efter en fristad. Nej, i stället är det människor som rest hundratals eller tusentals mil genom många säkra länder och som sorgligt nog både gynnat och blivit utsatta för illegal människohandel för att nå slutdestinationen längst upp i norra Europa: Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Vem som helst förstår nog att författarna till 1951 års flyktingkonvention knappast hade detta i tankarna när de lade grunden för asylrätten.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser givetvis att människor som flyr för sina liv ska få rätt till skydd och säkerhet. Vi värnar asylrätten så som den ursprungligen var tänkt, och vi håller fast vid de principer som diskuterades redan när flyktingkonventionen kom till 1951. I korthet innebär detta att människor söker asyl i det första säkra landet, om möjligt med såväl geografisk som kulturell närhet, samt att man då bistår med att ge människor skydd i närområdet. Men det finns inget utrymme för sekundärförflyttningar eller så kallad asylshopping.

Fru talman! Låt oss i stället utarbeta ett nytt system för kvotflyktingar, där vi tar hänsyn till kommunernas kapacitet att ta emot och integrera människor. Det skulle även ge oss en chans att prioritera särskilt utsatta grupper i flyktingläger, som kvinnor, barn, hbt-personer och kristna minoriteter, samtidigt som vi inom biståndet prioriterar humanitär flyktinghjälp i stället för en ineffektiv biståndspolitik. På detta sätt kan vi skapa en hållbar flyktingpolitik som är human på riktigt och inte bara i teorin.

Fru talman! Denna debatt rör inte bara asylpolitik utan även arbetskraftsinvandring. Det är lite olyckligt, eftersom sammanblandningen av dessa väsensskilda typer av migration varit alltför stor under många år. Asylinvandring och amnestier brukar ofta motiveras med att det behövs händer i vården, och arbetskraftsinvandring brukar i sin tur användas som alibi för hur ekonomiskt hållbart det är med flyktingar. Men låt oss nu titta på fakta:

Självförsörjningsgraden är uppseendeväckande låg, framför allt hos utrikes födda från Afrika och Asien. Endast 16 procent av all invandring under 2010-talet var arbetskraftsrelaterad. En mycket stor del av den kategorin utgjordes dessutom av lågkvalificerade låglöneyrken. Från vissa länder kom det dessutom fler anhöriga till arbetskraftsinvandrare än vad det kom arbetskraft. De var dessutom helt utan försörjningskrav. Det faller på svenska skattebetalare.

Kort sagt: Inte ens när man verkligen fokuserar enbart på arbetskraftsinvandring kan man tala om ett kompetensregn. Det är viktigt att ha fakta på bordet just nu eftersom allt pekar mot en samhällsekonomisk kris och skenande arbetslöshet.

Det var redan tidigare helt orimligt att importera billig arbetskraft, som dessutom i många fall utnyttjas skoningslöst under slavliknande förhållanden. Det blir ännu mer orimligt mitt under pågående kris eller efter krisen när vi än mer behöver nyttja inhemsk arbetskraft. Samtidigt är det lika orimligt att utvisa högkvalificerad kompetens, som vi sett exempel på. Att till exempel utvisa en läkare mitt under pågående pandemi samtidigt som våldtäktsmän får stanna är fullständigt galet.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill därför fokusera på invandring av högkvalificerad arbetskraft. Dessa invandrare ska ha försörjningsansvar för både sig själva och anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Som jag nämnde i början av mitt anförande har röster höjts för att en specifik grupp unga män ska få amnesti i Sverige, det vill säga permanent uppehållstillstånd. Men hanteringen av gymnasielagen har varit en av de största farserna i svensk rättshistoria. Cirka 9 000 unga män med oklar identitet har fått avslag på sina asylansökningar i samtliga instanser för att de saknar skyddsskäl. Den gruppen ansågs av regeringen tillsammans med Centern och Vänstern vara undantagen. De fick en extra chans att stanna i Sverige om de uppfyllde några basala krav, enkelt sammanfattat: Gå i skola och skaffa ett jobb!

När coronapandemin nu skakar Sverige kan de flesta känna av följdverkningarna. Tiotusentals permitteras. Tusentals företag går i konkurs. I värsta fall dör någon vän eller anhörig i sviterna av sjukdomen. Självklart kommer chockvågorna från pandemin även att drabba denna utvalda grupp, och alla kommer därför inte att klara av att uppfylla kraven. Det är dock inte mer synd om den gruppen än om andra som saknar skäl att vistas i Sverige. Saknar man skäl att stanna i landet behöver man lämna landet. Det är själva grunden för en reglerad invandring och för att man ska kunna fokusera på verkligt utsatta flyktingar.

Fru talman! Att ställa kravet på amnesti samtidigt som vården befinner sig i katastrofläge, företagare ser sina livsverk gå i kras, tiotusentals medborgare varslas och staten skuldsätter sig är inte bara oansvarigt. Det är både oseriöst och oförskämt.

Fru talman! Slutligen vill jag nämna något om det som uppmärksammats i medierna den senaste tiden om kvinnor från Thailand som utnyttjats hänsynslöst. Vi har läst hemska berättelser om hur kvinnor och barn lider och blir utsatta för våld och övergrepp. Detta är saker som både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har föreslagit åtgärder emot under lång tid.

Sverigedemokraterna har till exempel länge drivit frågan att utdrag ur brottsregistret ska begäras in automatiskt när någon hittar en ny kärlek utomlands och att personer som kommer till Sverige i nyetablerade relationer ska få tillgång till rak och tydlig information redan vid ansökningstillfället. Vi anser också att man bör göra en automatisk kontroll av anknytningspersonen i Migrationsverkets register så att utländska kvinnor, och för den delen män, inte riskerar att bli offer i något slags serieimport.

Fru talman! Dessa förslag skulle kunna skydda många människor från att fara illa. Det är därför oerhört sorgligt att det bara är två partier som röstar för förslagen i dag, trots att jag vet att flera partier har höjt sina röster i sociala medier och i medierna i övrigt för att detta är ett allvarligt problem som måste åtgärdas. Jag förutsätter därför att vi framöver får se en bred uppslutning för att åtgärda problemen och att det inte bara är två partier som röstar för förslagen. Här behövs nu lite ärlighet och handling om vi ska komma till rätta med problemen.

Fru talman! Som sagt: Nu är det hög tid för en ansvarsfull och human migrationspolitik.


Anf. 36 Solveig Zander (C)

Fru talman! Just nu har vi en coronaepidemi som påverkar våra liv och vårt samhälle mycket och i stora sammanhang. Ingen är opåverkad, utan samhället påverkas på olika sätt. Det gäller även migrationspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

En konsekvens är ett ganska viktigt ärende som gäller våra säsongsarbetare som kommer från länder utanför EU och som inte har en möjlighet att komma hit till Sverige för att jobba inom de gröna näringarna, där behovet är stort. Reserestriktioner i olika delar av världen gör det helt enkelt omöjligt för dem att resa in i Sverige. Andra lyckas ta sig hit på ett eller annat sätt men släpps inte förbi gränsen på grund av inreseförbudet. Samtidigt, fru talman, står tusentals skogsplantor och väntar på att planteras. Även andra viktiga delar i våra gröna näringar behöver arbetskraft. Detta är ett akut problem som vi måste hitta lösningar på nu.

Jag hoppas verkligen att EU:s inrikesministrar, som träffades i går, har lyckats hitta en lösning på hur det ska möjliggöras att personer åtminstone får förflytta sig inom EU. Men bara för att vi måste lösa dessa problem här och nu - det måste vi naturligtvis - ska vi inte tappa blicken framåt. Det är framtiden som är viktig i detta sammanhang, och då gäller det migrationen.

I höstas påbörjades arbetet med att ta fram en långsiktig och hållbar migrationspolitik. Detta arbete måste fortsätta för att vi ska få en ny lagstiftning på plats - med stor majoritet, vill jag poängtera - när den tillfälliga lagstiftningen löper ut om bara ungefär ett år.

Samtidigt vet vi att migrationspolitiken är oerhört komplex. Det är frågor som verkligen berör människor, och deras åsikter spretar brett. Därför krävs det politiskt mod och ett stort ansvarstagande för att våga kompromissa och rucka på bergfasta ställningstaganden och komma överens om en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Man kan ställa sig frågan varför en bred och långsiktig migrationspolitik är så viktig - världen förändras ju. Ja, det gör den. Under 2015 tog Sverige emot knappt 163 000 asylsökande. Det var en situation utan motstycke i modern svensk historia. Det skapades en ansträngd situation där kommuner, myndigheter och frivilliga krafter sattes under stor press. Denna press hanterade man utifrån förutsättningarna på ett bra sätt, och det ska vi vara tacksamma för nu. Men det blev uppenbart och tydligt att Sverige inte var förberett på ett så stort mottagande. Frågan är: Hade vi kunnat vara det? Ja, det hade vi kanske.

Det visade sig att ett stort antal personer som sökte asyl i Sverige 2015 satte ett hårt tyck på asylmottagandet. Samtidigt har antalet asylsökande minskat kraftigt de senaste åren. Detta betyder att vi måste hitta en hållbar och långsiktig lösning för mottagandet så att det blir mer flexibelt och så att både ett ökat och ett minskat antal asylsökande kan hanteras.

De senaste årens tillfälliga lagar går inte längre att förlänga, och vi behöver komma bort från ett hastigt och kortsiktigt perspektiv på migrationspolitiken. Av det skälet krävs nu en långsiktig och bred migrationsöverenskommelse, något som Centerpartiet länge har eftersträvat. Vi är glada över att vi inom ramen för januariavtalet har fått igenom tillsättandet av en parlamentarisk kommitté som ska titta på framtidens migrationspolitik. Centerpartiet är, vill jag betona, redo att på allvar kompromissa för att få till stånd en bred migrationspolitik som håller på lång sikt.

Centerpartiets ingång i samtalen är att migrationspolitiken ska bygga på medmänsklighet och humanism i kombination med ordning och reda. I det sammanhanget vill jag lyfta upp ytterligare tre punkter.

Vi i Centerpartiet tycker att familjer ska ha rätt till återförening. Vi tycker också att man ska återgå till utlänningslagens bestämmelser om särskilda och ömmande skäl, så att personer med till exempel svåra sjukdomar eller barn som har vuxit upp i Sverige får stanna. Det tredje jag skulle vilja nämna i sammanhanget är att det behövs ett ökat ansvar för dem som på egen hand kvalificerar sig in i vårt välfärdssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Viktigast av allt är kanske att vi får se en bred överenskommelse. Vi är beredda att ta vårt ansvar för att detta ska ske, och nu hoppas och förväntar vi oss att andra partier också jobbar för det.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till SfU:s förslag och hänvisar till Centerpartiets särskilda yttrande när det handlar om SfU20, punkt 1.


Anf. 37 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Coronakrisen blixtbelyser vårt samhälle. Den blixtbelyser dess starkaste sidor av sammanhållning, gemenskap och människor som gör sitt bästa i samhällets alla delar för att hjälpas åt att få vardag och välfärd att fungera. Men krisen blixtbelyser även samhällets svagaste sidor med klassklyftor, ojämlikhet, revor i välfärd och trygghetssystem samt privatiseringarnas pris.

Med utgångspunkt i den svåra och globala pandemi som vi nu befinner oss i vill jag ta avstamp i vad FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och flyktingar skriver, apropå vilka åtgärder som krävs, nämligen: Vårt svar på denna epidemi måste innefatta och fokusera på dem som samhället försummar eller hänvisar till låg status, annars kommer det att misslyckas.

Tänker vi efter en stund förstår vi att det är just så. När Folkhälsomyndigheten hänvisar oss till att jobba hemma finns det stora delar av inte minst LO-kollektivet som inte har denna möjlighet. När Folkhälsomyndigheten uppmanar oss att inte träffa äldre som är i riskgrupp finns det många människor, inte minst i storstäderna, som på grund av trångboddhet inte har denna möjlighet. När vi alla vet att social distansering, noggrann handtvätt och möjlighet att stanna hemma vid minsta symtom är helt avgörande för att minska smittspridningen är det inte ett alternativ som ges för till exempel hemlösa i vårt eget land, för människor som släpps ut på gatan från våra förvar eller för de tiotusentals flyktingar som nu trängs i grekiska flyktingläger. Vårt svar på pandemin måste alltså omfatta alla i vår samhällsgemenskap för att vi ska lyckas. Vårt svar måste möjliggöra för alla att hjälpas åt att stoppa smitta och hantera krisen.

På alla andra politikområden tar de politiska partierna nu stora gemensamma ansvar, ibland svåra sådana som tänjer på våra vanliga politiska ställningstaganden. Men kring pandemins konsekvenser för migrationspolitiken händer ingenting. Nu ser vi hur hårda försörjningskrav drabbar människor med alla sorters uppehållstillstånd, så att deras möjlighet till familjeåterförening kan komma att äventyras på grund av arbetslöshet. Vi ser hur alla de barn och unga som inte omfattas av den nya gymnasielagen far ännu mer illa i hemlöshet och brist på verkställighetshinder som borde utfärdas. Detta är orimligt. Vi har ett politiskt ansvar att omsluta alla som drabbas av pandemins konsekvenser i vår samhällsgemenskap, även inom migrationspolitiken.

De partier som stod bakom gymnasielagen har också ett ansvar att se till att den fungerar. Vänsterpartiet har därför uppmanat Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centern att tillsammans med oss lösa de problem som har uppstått. I första hand vill vi fortfarande se en permanent lösning för de ensamkommande. Men i detta läge ser vi också ett akut behov av att åtgärda några brister i lagstiftningen. Därför är det bra att även Centerpartiet och Miljöpartiet, som står bakom den nya gymnasielagen, vill vara med och göra det och ta ansvar för konsekvenserna av pandemin som nu drabbar de unga. Tyvärr verkar dock Socialdemokraterna vända dessa unga ryggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Det är också glädjande att kraven på en lösning med permanenta uppehållstillstånd för barn som har separerats från sina föräldrar och flytt ensamma till Sverige nu igen ställs från flera håll, från politiska ungdomsorganisationer, från partier i denna kammare och från MR-organisationer.

Ända sedan 2017 har Vänsterpartiet drivit kravet på en helhetslösning med permanenta uppehållstillstånd för dessa barn, varav många under tiden hunnit bli unga vuxna. Dessa barn och unga har på flera sätt fråntagits sin rätt till asyl. Regeringen lovade att barn skulle undantas från den tillfälliga begränsningslagen. Ändå blev det på grund av en praxisändring från Migrationsverket inte så. Löftet som statsministern gav till dem bröts. Dessutom har de drabbats av åratal av väntan och av rättsosäkra åldersuppskrivningar.

I domen från Migrationsöverdomstolen slogs det fast att en stor del av gruppen som var under 18 år egentligen ska bedömas som alternativt skyddsbehövande och få uppehållstillstånd. Men de långa handläggningstiderna gjorde att många hann fylla 18 år innan asylbeslutet togs. Att då påstå att detta är barn och unga som saknar skyddsskäl är helt enkelt inte sant. Det är människor som har fråntagits sin asylrätt. I ett land där barnkonventionen i år blev lag har vi ett alldeles särskilt ansvar när vi ser att barn inte får sina rättigheter tillgodosedda. Detta ansvar behöver vi nu ta tillsammans, fru talman.

Två gånger har Vänsterpartiet därför lyft fram frågan om en så kallad amnesti. Tyvärr har övriga partier inte tagit möjligheten att rösta för det. Vi valde därför att stödja den nya gymnasielagen, även om det från början var tydligt att lagen var snårig, svårtolkad och hade många brister. Sedan dess har allt fler brister och problem med lagen kommit fram.

Nu, mitt i coronakrisen, är det uppenbart att regering och riksdag behöver ta samma ansvar för konsekvenserna av covid-19 som man gör på andra områden. Det innebär bland annat att man behöver se till att människor inte fråntas sin möjlighet att leva tillsammans med sin familj om familjemedlemmar förlorar jobbet och att de barn och unga som nu drabbas av svängningar i migrationspolitiken, rättsosäkerhet och nu coronakrisen får en möjlighet att stanna.

Vänsterpartiet har i sitt förslag till statsbudget budgeterat för en sådan helhetslösning, där de som kommit hit som barn utan föräldrar kan få permanenta uppehållstillstånd. Det är en reform som är bra både för samhället och för de barn och unga som den omfattar. Vår satsning omfattar ca 11 000 personer, både dem som har fått tillfälliga uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen och dem som inte har lyckats med det. Baserat på beräkningar från riksdagens utredningstjänst bedömer vi att en sådan normalisering skulle kosta 800 miljoner kronor. Det skulle på kort sikt leda till besparingar hos Migrationsverket och domstolarna och naturligtvis flytta kostnader till etableringen i stället. Sverige har redan investerat i dessa barn och unga, och genom en trygg framtid kommer de att vara en del av vårt gemensamma samhällsbygge. Vi kallar det för amnesti. Men för min del kan man kalla det för vad som helst. För egentligen är det snarare ett erkännande av att vi i denna kammare har ansvar för människor när de kommer i kläm på grund av den politik som vi för och för de oförutsedda konsekvenser som denna pandemi nu får även för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Det har tillsatts en migrationspolitisk kommitté, där jag själv och många andra här i kammaren ingår, som ska ta fram en ny lagstiftning som ska ersätta den tillfälliga begränsningslagen. Därför har Vänsterpartiet i år inte lagt några skarpa förslag kring flyktingpolitiken på riksdagens bord. Men för att ändå ge riksdagens ledamöter en chans att göra det rätta och ge permanenta uppehållstillstånd till dem som flydde till Sverige utan föräldrar har vi valt att lyfta fram ett yrkande ur en motion av Miljöpartiets Gustav Fridolin som rör just permanenta uppehållstillstånd för dem som kom som ensamkommande. Vänsterpartiet kräver i vanliga fall permanenta uppehållstillstånd för alla minderåriga som har separerats från sina föräldrar och väntat i mer än ett år. Men förslaget från Gustav Fridolin omfattar endast dem som har varit här i mer än tre år. Men eftersom majoriteten kom 2014-2016 är detta ett stort och viktigt steg.

Jag hoppas därför att riksdagens alla ledamöter och partier kommer att rannsaka sig själva och fråga sig om de verkligen anser att vi har uppfyllt våra skyldigheter enligt asylrätten och enligt barnrätten mot dessa barn och unga. Och jag hoppas att tillräckligt många kommer att välja att rösta för. Särskilt hoppas jag att de partier som stod bakom den nya gymnasielagen nu ser att vi behöver tänka om och låta hela gruppen omfattas av en trygg framtid. Därför yrkar jag bifall till reservation 3 i SfU20.

Fru talman! Med anledning av det arbete som pågår i den parlamentariska kommittén har Vänsterpartiet inte heller valt att lägga fram partiets flyktingpolitiska förslag under allmänna motionstiden, utan vi driver i stället vår flyktingpolitik i kommittén. Våra förslag om bland annat anhöriginvandring presenteras närmare i våra tidigare motioner och i det särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Anhöriginvandring utgör en av få lagliga vägar till Sverige för människor på flykt. Genom den tillfälliga lagen har den vägen begränsats avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle tillåtas återförenas skulle det innebära att många människor inte behövde ta den livsfarliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig rättighet som har starkt skydd i internationella konventioner, och rätten till familjeåterförening bör utvidgas.

Vänsterpartiet vill ta bort 18-årsgränsen för familjeåterförening och återinföra den så kallade sista-länken-bestämmelsen, som innebar att om en enda familjemedlem var kvar i hemlandet skulle denne beviljas uppehållstillstånd för att få komma till Sverige och leva med den övriga familjen här. Dessutom bör det försörjningskrav som infördes genom den tillfälliga lagen slopas. Rätten att leva med sin familj ska inte bero på klasstillhörighet eller äventyras av bostadspolitiska misslyckanden. Vi vill också möjliggöra för anhöriginvandring vid så kallade snabba anknytningar, i syfte att möjliggöra familjeåterförening för till exempel hbtq-personer eller hedersutsatta som inte har kunnat leva öppet med sina förhållanden i hemländerna.

Tvåårsregeln vid brutna relationer, som innebär att man för att behålla sitt uppehållstillstånd måste stanna kvar i relationen trots att våld förekommer, utvidgades genom den tillfälliga lagen till att i praktiken omfatta fem hela år. Dessutom tog man bort undantaget för fall där det har förekommit våld eller handlingar som inneburit en allvarlig kränkning. Vi är väldigt kritiska till detta beslut och menar att man genast måste återgå till den tidigare ordningen. Ingen ska hållas kvar i en våldsam relation av rädsla för utvisning, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Till slut ska jag säga något om arbetskraftsinvandringen, fru talman. Vänsterpartiet har inte motionerat på detta område heller i år, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande. En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan tillföra mycket såväl för den enskilde som kommer hit för att arbeta som för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden måste dock stärkas, fru talman.

Det omfattande utnyttjande av arbetskraftsinvandrare som sker på svensk arbetsmarknad måste stoppas. Detta kräver en förändring av dagens regler för arbetskraftsinvandring. Vänsterpartiet sträckte ut en hand till regeringen för att förmå den att göra sådana ändringar, men tyvärr tog man inte chansen. Vänsterpartiet valde i stället att tillsammans med Moderaterna och KD försöka hitta förslag som kunde jämna ut maktobalansen och finna brett politiskt stöd, inte minst från Socialdemokraterna som arbetarrörelseparti. Vi står därför bakom initiativet om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om arbetskraftsinvandring, och vi ser detta som viktiga steg i rätt riktning.

Vi hade dock gärna sett förslag till kraftfullare åtgärder, till exempel att arbetsgivaren ska kunna visa att rekryteringen bygger på en faktisk brist på arbetskraft, att arbetstagare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivare ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut samt att det ska ställas krav på juridiskt bindande anställningsavtal.

(Applåder)


Anf. 38 Hans Eklind (KD)

Fru talman! I detta nu pågår arbetet i den migrationspolitiska kommitté som ska utforma framtidens svenska migrationspolitik. Här har vi kristdemokrater valt att försöka jobba konstruktivt.

Vi arbetar för en slutprodukt, en migrationspolitik, som tar hänsyn till vårt lands förmåga att integrera. När detta inte sker får vi överfyllda förorter, parallellsamhällen, utanförskap och förläggningar med tusentals människor. Vi måste som politiker våga se sambandet mellan en invandring i alltför stora volymer och de allvarliga samhällsproblem som vi har att brottas med. Men låt det vara kristallklart att en stram migrationspolitik inte har något egenvärde i sig; den är nu i stället ett måste om vi ska klara av att integrera de människor som vi har tagit emot.

Fru talman! I reservation 4 slår vi kristdemokrater fast att söktrycket till Sverige måste ned till en nordisk nivå. Om Sverige nu ska jämföra sig med andra länder ser vi det som logiskt att välja länder som liknar vårt eget, och alla likheter till trots avviker Sverige rejält när man ser till antalet människor som söker asyl i vårt land jämfört med de tre övriga nordiska länderna.

I fjol, 2019, tog Sverige emot mer än tre gånger fler asylsökande än vad Norge, Danmark och Finland gjorde tillsammans. Detta var inte en engångsföreteelse, utan det har pågått under en rad år. Sverige är Nordens folkrikaste land, så det är inte konstigt utan fullt rimligt att vi har ett mottagande som i reda tal är större än de övriga nordiska ländernas. Men det är inte rimligt att det svenska mottagandet per capita ska vara mer än tre gånger större än de andra nordiska ländernas tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Vi kristdemokrater tror att Sverige måste ha en mycket stram migrationspolitik under många år framöver. Detta förutsätter dock givetvis att vi samtidigt har en rättssäker process. Jag har i denna kammare flera gånger lyft frågan om hanteringen av konvertitärenden. Det är ofta muslimer som har kommit hit till Sverige, mött kristendomen och anammat den kristna tron. Här har vi pekat på en rad brister, och det har skett en rad förbättringar efter den kritik som framförts.

För oss kristdemokrater är det oavvisligt så att det är viktigt att vi har en rättssäker process, inte minst om vi samtidigt förordar en stram migrationspolitik. Vi har därför fört fram förslaget om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor. Vi menar att det inte är tillräckligt att myndigheterna själva ansvarar för att se över sina rutiner och följa upp sitt arbete utan att det behövs en inspektion med syfte att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde. Vi menar att inspektionens fokus ska ligga på att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av lagstiftningen.

Det är viktigt att återvändandet fungerar, att det är en tydlig skillnad mellan ett ja och ett nej i asylprocessen och att dessa beslut efterlevs. Det är centralt för själva legitimiteten i och förtroendet för vår asylrätt och för vår reglerade migrationspolitik. Det är också centralt för att vi i Sverige ska kunna vara generösa med att ge skydd till människor som de facto har skyddsskäl. Därför kommer Kristdemokraterna inte att stödja krav på en amnesti för dem som i dag omfattas av den så kallade gymnasielagen. De har fått sin sak prövad inte bara en gång utan två gånger - ofta tre - och befunnits sakna asylskäl.

"Svenskar har oss som sommarkatter." Det är ett uttalande av en av de många kvinnor som lockats hit till Sverige av en svensk man. Tidningen Expressen publicerar just nu en artikelserie om det de kallar "fruimporten". Artikelserien görs efter att en forskningsstudie visat att nästan hälften av de kvinnor som lockats hit till Sverige har misshandlats psykiskt och/eller fysiskt. Jag tar upp detta då vi kristdemokrater även detta år har lagt fram ett förslag. Vi har i år en reservation tillsammans med Sverigedemokraterna, reservation nr 2, som jag yrkar bifall till. Dagens lagstiftning räcker nämligen inte. Det är det Expressens artikelserie så obarmhärtigt visar för oss alla.

Detta är dock ingen ny kunskap; redan 2012 kom betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland, där regeringens utredare påpekade att tusentals kvinnor varje år söker hjälp efter att ha utsatts för våld av sina män. Utredningen menar också att kunskapen hos kvinnorna var bristfällig och att informationen därför måste bli bättre. Det finns exempel på män som utnyttjar utländska kvinnor genom att inleda ett förhållande med dem och inom två år antingen överge dem eller på annat sätt tvinga dem att lämna förhållandet.

Vi kristdemokrater vill sätta stopp för detta och räknar nu faktiskt med stöd från fler än Sverigedemokraterna när det gäller vår reservation. Det ankommer nämligen på oss som folkvalda ledamöter att ändra på detta - inte bara uttala oss i Expressen eller i sociala medier om hur hemskt det är. Vi menar att det alltid ska göras en kontroll genom ett registerutdrag. Det ska göras utdrag från brottsregistret avseende

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

brott mot liv och hälsa, 3 kap. brottsbalken

brott mot frihet och frid, 4 kap. brottsbalken

frid och sexualbrott, 6 kap. brottsbalken.

Det ska hämtas hem och hämtas in för samtliga så kallade referenspersoner. Man ska göra en kontroll, utifrån folkbokföringsregistret och Migrationsverkets register, av tidigare anknytningsförfrågningar.

Är referenspersonen tidigare dömd för brott mot hälsa eller frid eller för sexualbrott ska den sökande alltid informeras om detta muntligen. De svenska ambassader som har att hantera dessa ansökningsprocesser bör få detta uppdrag. De bör också ges i uppdrag att ge mer fullödig information om vilka rättigheter dessa personer har och om vilket skydd som kan ges.

Till sist vill jag säga några ord om reservation 5 i betänkandet om arbetskraftsinvandring och om de alltför långa handläggningstiderna när det gäller arbetstillstånd.

Sverige behöver fler företag som startas, växer och anställer, inte minst när vi har tagit oss igenom covid-19-pandemin. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på att det finns god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Arbetskraftsinvandring kan därför, rätt utformad, bidra till att vårt land utvecklas och till en växande ekonomi.

Kristdemokraterna vill, inte minst inom de yrken där det i dag råder brist på arbetskraft i Sverige, skapa en laglig väg att komma hit och arbeta. Därför är det viktigt att handläggningstiderna hos Migrationsverket kortas. Vi vill gärna se en 30-dagarsgaranti när det gäller en komplett ansökan.

Vi har även på detta område ett särskilt yttrande om hur den framtida arbetskraftsinvandringen ska utformas. Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige, men Sverige är i dag det enda land i hela västvärlden som öppnar portarna på vid gavel för personer att utföra okvalificerade arbetsuppgifter. Vi tar noll intryck av om det föreligger brist eller ej inom ett yrke, trots att bara några få länder i Europa har en högre arbetslöshet än Sverige. Vi har egna arbetsföra men arbetslösa personer som behöver arbeten, och då ska vi inte importera arbetskraft från andra sidan jordklotet.

Kristdemokraterna vill se en politik för arbetskraftsinvandring som kommer till rätta med missbruk och utnyttjande inom arbetskraftsinvandringen samtidigt som vi ser till att den nödvändiga arbetskraftsinvandringen är samhällsekonomiskt lönsam.

Fru talman! Vi har en rad reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 4 i betänkandet om migration och asylpolitik, till reservation 2, som vi har tillsammans med Sverigedemokraterna, i betänkandet om anhöriginvandring och till den gemensamma reservationen 5 - tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna - i betänkandet om arbetskraftsinvandring.


Anf. 39 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 15 i socialförsäkringsutskottets betänkande 20. Detta är Liberalernas reservation som rör Europeiska unionens migrationspolitik. Jag vill också yrka bifall till reservation 7 i betänkande 22 om arbetskraftsinvandring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Jag är inte född i Sverige därför att jag är extra stark, smart, snygg eller någonting annat. Jag är född i Sverige för att jag har haft tur. Jag har haft turen att födas i ett land som är demokratiskt och fritt och som ger mig stora möjligheter - i ett land med välstånd.

Om man är så lyckligt lottad att man är född att leva här innebär det samtidigt, tycker jag, att man har ett ansvar att ställa upp för människor som inte har haft den möjligheten eller den turen i livets lotteri. Det är klart att vi, i ett litet land som Sverige, inte kan bära hela jordens orättvisor på våra egna axlar; det finns förstås begränsningar för vad vi klarar av. Men jag tycker att detta perspektiv är väldigt viktigt. Det är viktigt att se att vi har ett ansvar att bidra till att lindra nöden för människor runt om i världen.

Detta kan man göra på många olika sätt. Vi kan till exempel göra det genom vår biståndspolitik och humanitär nödhjälp till människor som flyr från konfliktområden eller sitter fast i flyktingläger. Vi kan göra det genom att ha en frihandel och en marknadsekonomi i världen som innebär att man investerar mer i länder som är fattiga och att man till exempel ger mer möjligheter för människor att jobba.

Vi gör det också genom vår arbetskraftsinvandring. Den är egentligen dubbel. Den är i grund och botten förstås någonting som är viktigt för Sverige, för vårt näringsliv och för vår ekonomi. Vi behöver arbetskraft. Men vi ger också möjlighet till människor att skicka tillbaka pengar hem till anhöriga - så kallade remitteringar, vilket är en enormt viktig inkomstkälla för många fattiga länder i världen.

Vi gör det givetvis även genom att vi ställer upp för människor som flyr. Jag är väldigt oroad över att så många länder i dag - rikare och friare länder - har kraftigt växande och högljudda opinioner som helt och hållet vill stänga gränserna. Detta i kombination med någon sorts allt grövre och råare främlingsfientlighet och invandringshat, och i flera länder attacker mot flyktingförläggningar, vittnar om att vi i dag har ett betydligt hårdare samhällsklimat, inte bara i Sverige utan också i många andra länder.

Fru talman! Det jag känner som liberal politiker är att jag vill att Sverige på lång sikt ska fortsätta att vara ett land som är öppet för invandring. Jag är orolig för att vårt land inte kommer att vara det om denna utveckling fortsätter.

Det handlar om att vi har haft en politik i Sverige som inte har varit långsiktigt hållbar och som har skapat mycket stora problem med segregation, utanförskap och så vidare. I den andra änden har det kommit en motreaktion mot denna politik som kräver i praktiken stängda gränser. Jag är lika oroad för båda dessa utvecklingar, och när de på något sätt tvinnas samman, samexisterar och förstärker varandra blir det ännu värre.

Sverige måste långsiktigt vara ett land som är öppet för invandring. Det innebär att vi måste formulera en politik som innebär att vi ställer upp för människor som kommer till Sverige, och vi ska göra det på ett sätt som vårt samhälle klarar av.

Det här är svårare än vad man kan tro. Vi ger inte goda möjligheter till ett gott nytt liv i Sverige om det liv som människor möter i Sverige är en tillvaro där det inte finns några jobb eller bostäder, där socialtjänsten går på knäna i många områden och där människor hamnar i bostadsområden som präglas av helt andra värderingar än vad som ska genomsyra det svenska samhället eller om människor hamnar i skolor där praktiskt taget ingen runt omkring dem pratar svenska och om de knappt har någon i sin omgivning som har ett jobb att gå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Det är klart att en sådan tillvaro i Sverige är bättre än att leva mitt i en krigszon - det förstår vi alla - men det är ju inte en hållbar politik som ger människor möjligheter att långsiktigt få ett gott liv i Sverige.

Nu har vi en migrationspolitisk kommitté. Där sitter jag för Liberalerna, och flera av mina kollegor i denna debatt sitter i den kommittén för sina respektive partier. I denna kommitté har vi nu ett viktigt uppdrag. Det gäller att alla partier är beredda att ta ansvar och är beredda att hitta en långsiktig lösning som innebär att Sverige fortsättningsvis kan ställa upp och hjälpa människor på flykt och människor i nöd och att vi gör det på ett sätt som är hållbart för vårt land och som innebär att vi också klarar av detta åtagande.

Det handlar ju inte bara om att låta en person stanna i Sverige. Om människor bor i Sverige resten av sina liv måste de ju ha möjlighet att få ett gott liv. Det betyder att migrationspolitiken inte bara kan reduceras till att bestämma vem som får ja och vem som får nej, utan detta måste också integreras i ett helt samhällsprojekt som gör att vi förstår att Sverige tar ett ansvar genom att låta människor bo här. Detta är ett ansvar som sträcker sig årtionden framöver. Vi kan inte välkomna människor med kalla kramar och en stängd arbetsmarknad och bostadsbrist. Det är inte en bra väg för vårt land.

I det perspektivet, fru talman, kan jag kort beröra de krav som nu förs fram på särskilda särlösningar för vissa grupper i form av till exempel kollektiva amnestier. Från Liberalernas sida är vi väldigt skeptiska till detta. Vi menar att det inte är rimligt i en migrationspolitik som ska vara rättssäker och bygga på asylrätt och individuell prövning att man väljer ut en grupp och ger den gruppen ett helt annat regelverk än alla andra asylgrupper. Det bygger in en sorts motsättning om man ställer olika grupper mot varandra och som vi tycker är väldigt besvärlig. Vi har därför sagt nej till sådana amnestier.

Sedan finns, fru talman, givetvis en rad frågor som jag inte har berört i det här anförandet. Det handlar till exempel om frågan om återvändande för människor som får anslag. Det handlar om vilka regler som ska gälla om man vill ta hit anhöriga till Sverige, hur mycket man ska kunna försörja och så vidare. Hur ska ett system med tillfälliga respektive permanenta uppehållstillstånd se ut? Vad är det för regler som gäller för arbetskraftsinvandring? Det finns en rad olika frågor som vi kontinuerligt behöver diskutera och debattera mer. En hel del av dem finns i den migrationspolitiska kommitté som nu jobbar, och några frågor ligger i andra utredningar.

När den här pandemin och den särskilda och ohyggligt allvarliga situation som vi nu befinner oss i är över, när vi kan se ljuset i tunneln och ta oss ur denna - när vi får ett mer normalt läge i Sverige - behöver vi ta stegen för en ny politik, så att vi slipper detta lappverk av tillfälliga lagar och undantag och i stället får en lagstiftning som är hållbar och rättssäker.


Anf. 40 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Vi debatterar nu tre motionsbetänkanden från socialförsäkringsutskottet: SfU20 Migration och asylpolitik, SfU21 Anhöriginvandring och SfU22 Arbetskraftsinvandring. Jag yrkar bifall till förslagen i alla tre betänkandena och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Jag vill inleda med att säga att flera av oss som deltar i debatten i dag är ledamöter i den parlamentariska kommitté som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar, som flera också har nämnt här i talarstolen. Kommittén ska behandla den breda nationella reglering av asylpolitiken som kommer att krävas utöver det regelverk som kommer att fastställas genom det reviderade europeiska asylsystemet.

Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Den ska säkerställa att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras, till exempel de som följer av FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning, Genèvekonventionen, och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen.

Migrationspolitiken ska svara mot samhällets behov av att i god tid kunna planera för grundläggande samhällsservice till personer som bosätter sig i Sverige och att dessa individer ges goda förutsättningar att etablera sig i landet. Den ska i en föränderlig värld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Alla som har hört den här debatten kan ju förstå att det är en stor komplexitet i att nå en både långsiktig och bred överenskommelse.

Kommittén ska mot bakgrund av detta ta ställning till om huvudregeln ska vara tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd och längden på uppehållstillstånden, om ytterligare grunder ska införas än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden om en så kallad ny humanitär grund för uppehållstillstånd, i vilken utsträckning anhöriginvandring ska vara möjlig, om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och hur ett sådant krav då bör utformas.

Kommittén ska vidare analysera behovet av ytterligare åtgärder för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen. Kommittén kan vid behov föreslå åtgärder, inklusive till exempel fortsatta utredningar och uppdrag, samt naturligtvis också beskriva samhällsekonomiska och andra effekter av ställningstagandena. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2020, alltså i år. Då kan ni alla förstå att det här är ett stort och komplext uppdrag.

Att jag tar upp tid med att redovisa detta beror på att det som beskrivs i betänkandena, och som diskuteras nu, är väl omhändertaget i kommitténs arbete, dock inte arbetskraftsinvandringen. Men den frågan utreds också just nu och fick ytterligare direktiv när vi för några veckor sedan debatterade den här i kammaren.

Fru talman! Migrationen i världen ökar. I en tid som denna, med en pandemi som sprids i hela världen, är det lätt att förstå att människor på flykt känner extra oro och är särskilt utsatta. Det gäller naturligtvis också i hög grad människor som lever i stora flyktingläger. Det är därför mycket bra att migrationskommissionär Ylva Johansson lyckats med att få några länder att ta emot över 1 000 ensamkommande flyktingbarn - 1 600 sägs det - som befunnit sig länge i flyktingläger i Grekland.

En förutsättning för Sverige att kunna hantera denna utveckling både på kort och på lång sikt är att migrationspolitiken är långsiktigt hållbar och rättssäker, samtidigt som asylrätten värnas. Asylrätten är en grundläggande rättighet som är fastställd i internationell konvention, och det tycker jag är viktigt att poängtera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

160 000 personer ansökte om asyl i Sverige under 2015. Det är det år som vi ofta hänvisar till, och det är sedan dess som vi har fått de tillfälliga lagarna - vi har ju haft flera stycken. Det är klart att det ledde till stora utmaningar för hela asylsystemet men också till stora utmaningar och påfrestningar för Sveriges kommuner och berörda myndigheter. De åtgärder som då vidtogs i Sverige, tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU, har gjort att betydligt färre personer har sökt asyl i Sverige under åren som följt sedan dess. Det har rört sig om drygt 20 000 per år. Hur många det blir i år är svårt att säga, eftersom vi har det utsatta läge som vi har nu med den pandemi som pågår.

Den tillfälliga lagen kommer att gälla till den 19 juli 2021. I den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna anges: "Gör upp om den framtida migrationspolitiken i en parlamentarisk kommitté!" Det är också det som jag har beskrivit, som alltså är ett oerhört viktigt arbete.

Inom EU har kommissionen sedan 2016 lämnat förslag på revideringar av de rättsakter som ingår i det gemensamma europeiska asylsystemet. Arbetet med revideringarna pågår. Jag vet också genom flera kontakter med migrationskommissionär Ylva Johansson att hon jobbar intensivt med frågan.

När vi har både arbetet i den parlamentariska kommittén på nationell nivå och arbetet med revideringen på EU-nivå talar det emot att nu göra några tillkännagivanden till regeringen om den framtida migrationslagstiftningens utformning.

Fru talman! Värt att ta upp är också att Sverige nu tar emot 5 000 kvotflyktingar årligen. Av de personer som föreslås för vidarebosättning i Sverige ska utsatta minoriteter, kvinnor och barn samt anhöriga till personer som redan befinner sig i Sverige särskilt uppmärksammas. Av de ca 5 000 kvotflyktingar som beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2019 var 2 539 kvinnor och flickor och 2 788 var barn. Jag tycker att det är oerhört viktigt att poängtera att vi tar ett stort ansvar också när det handlar om vidarebosättning för kvotflyktingar.

Ganska ofta möter jag en av dessa, Shirin. Jag hoppas att hon lyssnar nu. Hon kommer ursprungligen från Afghanistan och kom till Sverige med sin mamma och sina systrar, varav en har ett funktionshinder. Att jag möter henne så ofta beror på att jag är aktiv i en fotbollsklubb, och vi har anställt henne så att hon ska ha en möjlighet att försörja sig själv med en trygg anställning. Jag vet också att många föreningar jobbar med det. Debatten som kommer att följa här handlar just om kultur och idrott, och jag vet att man där tar stort ansvar för dem som har kommit till Sverige från andra länder.

Antalet asylsökande som söker sig till Sverige har minskat markant, vilket jag har talat om. Däremot har antalet anhöriginvandrare ökat de senaste åren. Det är inte så konstigt eftersom det nu är möjligt att få uppehållstillstånd för anhöriga. Det var en förändring som gjordes förra året och som jag tycker var mycket bra. Här ska särskilt tas hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt. Även om vi inte har haft barnkonventionen som lag tidigare, som vi har nu, har vi ju antagit den och haft att följa den även tidigare.


Anf. 41 Maria Malmer Stenergard (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Gymnasielagen är orimlig, orättvis och inhuman. Den är orimlig och orättvis därför att den ger människor rätt att stanna här trots att de inte har skyddsskäl. Den är inhuman därför att de som omfattas av gymnasielagen har farit extremt illa. De kastas mellan hopp och förtvivlan, men i de allra flesta fall slutar det bara i en enda lång utvisning.

Ansvaret vilar naturligtvis extremt tungt på de partier som drev igenom lagen, däribland Socialdemokraterna. Vi moderater har från dag ett röstat nej. Vi har lyssnat på exempelvis Lagrådet, som sa att gränsen var nådd för hur svensk lagstiftning kunde utformas.

Nu vill flera av Socialdemokraternas samarbetspartier - Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet - förändra lagen igen. Man hänvisar till covid-19, men många av de här partierna drev ju en amnesti eller en förändring av gymnasielagen redan innan vi drabbades av viruset. Det vore väldigt olyckligt om Socialdemokraterna föll för trycket. Precis som exempelvis Delegationen för migrationsstudier har pekat på leder den här typen av särlagstiftningar och amnestier till att man undergräver hela den reglerade invandringen och allvarligt försvårar återvändandearbetet, där Sverige redan brister.

Pallar Socialdemokraterna trycket? Man har aldrig gjort det tidigare utan har gett efter. Min fråga är alltså helt enkelt: Kan Socialdemokraterna i denna kammare lova att det inte blir några förändringar av gymnasielagen den här gången?


Anf. 42 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Principerna för den migrationspolitik som Socialdemokraterna står för tog jag upp i talarstolen. För oss är asylrätten oerhört viktig. Jag kan också lägga till något som jag inte sa i talarstolen men som vi står för, nämligen att vi ska ha en reglerad invandring. Det är sådant som vi alltid har stått för.

Vid de förändringar som gjordes efter 2015 var det ganska mycket tryck både från organisationer och från andra, men de skedde i alla fall och röstades igenom här i riksdagen. Så nog pallar vi för ganska hårt tryck. Dessa förändringar gjordes ju utifrån den regering som hade varit tidigare - på tal om att palla trycket.

Många ensamkommande barn och ungdomar hade fått vänta väldigt länge på att få sin sak prövad. När den sedan prövades var det, precis som Maria Malmer Stenergard säger, många som inte fick rätt till asyl. Då fick de också, med hänvisning till att hade väntat så länge, möjlighet att få stanna för studier och eventuellt arbete. Det är det som vi står fast vid.


Anf. 43 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag är inte helt säker på att jag tycker att det var ett alldeles glasklart svar. Man säger att man alltid har stått upp för en reglerad invandring. Samtidigt medger man att man har gett efter för trycket och drivit igenom särregleringar som riskerar och bevisligen undergräver hela den reglerade invandringen.

Jag motser egentligen ett klart och tydligt svar - ja eller nej: Kommer man att genomföra lättnader i gymnasielagen?


Anf. 44 Carina Ohlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! De undantag som gjordes för dem som inte hade beviljats asylrätt fanns i två gymnasielagar. Jag antar att Maria Malmer Stenergard menar den senaste, som gjort att man får uppehållstillstånd för studier och också ska få möjlighet att få ett arbete. Det är den som ska gälla, inte någon allmän amnesti eller så. Det är det svar jag ger nu.


Anf. 45 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Migration, asylpolitik och arbetskraftsinvandring är frågor som väcker mycket känslor. I de tre betänkanden som vi nu debatterar behandlas sammanlagt mer än 240 yrkanden från allmänna motionstiden, om alltifrån EU-nivå till processfrågor och uppehållstillståndens utformning. Detta är oerhört viktiga frågor, inte minst för många som är direkt berörda. För många är det direkt livsavgörande hur regelverken ser ut.

I somras tillsattes en kommitté för att se över hur den långsiktiga migrationspolitiken i Sverige ska utformas. Att utredningen tillsattes var en av punkterna i januariavtalet mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Utredningen har arbetat under hösten och håller på också nu under våren. Senast i augusti ska ett betänkande läggas fram.

Från Miljöpartiets sida har vi varit tydliga med våra ingångar i detta arbete. Vi är måna om att en ny human skyddsgrund kommer på plats, så att exempelvis svårt sjuka äldre utan ordnat mottagande i ursprungslandet eller barn som har stark anknytning till Sverige ska kunna få fortsätta att leva sina liv här.

I Sverige fanns tidigare möjligheten att stanna av ömmande skäl. Jag möts ofta av desperata människor som ringer eller skriver, eller som man träffar när det inte pågår en pandemi, och berättar om barn i deras närhet som ska utvisas, barn som har tillbringat större delen av eller till och med hela sina liv i Sverige.

Ett exempel är en familj i Sundsvall som jag har haft kontakt med de senaste veckorna. De har tre barn, två, tio och tolv år gamla, och skulle utvisas - föräldrarna dessutom till olika länder - trots att alla barnen är födda och uppvuxna i Sverige. Det är inte rimligt, och därför behövs en human skyddsgrund som ser till barnens bästa.

Fru talman! En annan del som är viktig i kommitténs arbete är reglerna för familjeåterförening. Rätten till familjeliv är en basal rättighet. Att inte få leva med sina barn eller med sin partner är något som ingen borde behöva utstå. Sverige ska inte splittra familjer. Familjer borde få leva tillsammans. Reglerna måste möjliggöra detta för såväl flyktingar som alternativt skyddsbehövande.

Fru talman! Gymnasielagen och frågan om de ensamkommande är en fråga som har funnits i den politiska debatten i flera år. Den nya gymnasielagen röstades igenom 2018 av fyra partier. Sina brister till trots gav den en chans för omkring 8 000 personer att få stanna i Sverige. Det handlar om unga människor som går i skolan och som får möjlighet till permanent uppehållstillstånd om de får ett arbete efter avklarad skolgång.

Nu har corona kommit och ändrat förutsättningarna. Det är mer än rimligt att göra förändringar när förutsättningarna förändras i grunden på ett sätt som ingen kunde föreställa sig för bara en kort tid sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Arbetskraftsinvandring är en annan fråga som har varit i fokus och som många diskussioner har handlat om under riksdagsåret. Det tillsattes en utredning i januari. Det har också tagits initiativ i socialförsäkringsutskottet och gjorts justeringar i direktivet som bland annat går ut på att sätta stopp för kompetensutvisningar men också på att arbetsgivare som utnyttjar människor ska förhindras att göra det.

I grunden ska vi värna ett regelverk som gör det möjligt för människor att komma hit och arbeta i Sverige och bidra både till sig själva och till vårt land men med villkor som är sjysta.

Fru talman! Många i vårt land är oroade över utvecklingen när det gäller att rasismen växer, att diskrimineringen ökar, att människor som borde ha fått stanna inte får det och att EU inte lyckas komma överens om att samarbeta och hjälpas åt när nöden egentligen kräver det. Det finns en oro för att vi blir ett kallare land och att vår del av världen blir det. Jag känner också en sådan oro. Men vilken väg vi väljer är inte förutbestämt utan beror på politiska beslut.

Fru talman! Det här är dagens fjärde debatt för mig. Det är den sista för dagen för mig, men det är också sista gången som jag står i riksdagens talarstol för det här året. Från och med måndag kommer jag att läsa färre betänkanden och rapporter och fler böcker om Greta Gris. Jag kommer att vara föräldraledig och lägga fokus på min dotter. Men tiden går fort, och jag kommer snart att vara tillbaka. Miljöpartiet kommer att fortsätta att driva de här frågorna lika ihärdigt och med samma frenesi som nu.

Fram till dess vill jag tacka såväl talmanspresidiet som mot- och meddebattörer och alla riksdagskollegor.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 46 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! I min förra replik till Socialdemokraterna tog jag upp gymnasielagen och vad den har lett till. Den har lett till att vi har undergrävt den reglerade invandringen. Delmi pekar på att den typen av särlagstiftning leder till att vi exempelvis försvårar återvändandearbetet på ett allvarligt sätt. Det är väldigt få av ungdomarna som omfattas av lagen som klarar av att leva upp till kraven. Hittills har 21 beviljats uppehållstillstånd. För de allra flesta blir det en lång utvisning under vilken man kastas mellan hopp och förtvivlan.

Jag hoppas innerligt, och det tror jag har framgått, att vi nu inte ska göra ytterligare justeringar i gymnasielagen just för att det underminerar den reglerade invandringen.

Den fråga som jag skulle vilja ställa till Rasmus Ling är: Vilka förhandlingar pågår i regeringen om det här?


Anf. 47 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! I grunden ska vi inte ha ett regelverk med särlagstiftningar, men vid vissa tillfällen händer saker utöver det vanliga som gör att det är befogat. Gymnasielagen kom till för att en stor grupp inte fick sin sak prövad innan de hann fylla 18 år. Det var på grund av omständigheter som de inte kunde rå över. Det blev långa handläggningstider på Migrationsverket, och ska vi ha en rättssäkerhet måste alla kunna få en prövning enligt de villkor som gäller när man kommer. Därför var det befogat med gymnasielagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Nu har förutsättningarna ändrats igen på ett sådant sätt som varken jag eller Maria Malmer Stenergard ens i våra vildaste fantasier, eller mardrömmar, hade kunnat föreställa oss för bara ett par månader sedan. Exceptionella åtgärder vidtas på alla möjliga områden, och Moderaterna vill lägga fram 100 miljarder i månaden. Åtgärder på en sådan nivå hade aldrig kunnat vara fallet om vi inte hade haft en sådan här exceptionell kris. Det gör att vi måste se över detta. Från Miljöpartiets sida - jag har noterat att det också är fler partier som vill göra förändringar - kommer vi att driva på det här så att regelverket förändras så att de som omfattas av gymnasielagen får möjlighet att stanna kvar.


Anf. 48 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag instämmer naturligtvis i att det är problematiskt att de drabbades av så långa handläggningstider. Det är väldigt viktigt att vi i asylprocessen har rimliga handläggningstider. Men att det blev så långa handläggningstider var ju för att vi hade en helt ohållbar invandring. Om Miljöpartiet helt ensamt fick bestämma skulle vi fortsätta att ha en ohållbar invandring med extremt höga nivåer som vi inte mäktar med, och då hamnar vi återigen i sådana här situationer. Gång på gång hittar Miljöpartiet skäl att kräva olika amnestier och särregleringar. Det är inte hållbart på sikt för den reglerade invandringen.

Nu säger man att förutsättningarna har ändrats igen på grund av covid-19. Jag instämmer i det. Det är otroligt många som kommer att drabbas väldigt hårt av arbetslöshet. De kommer att ha svårt att få jobb. Men ett av problemen med lagen som Miljöpartiet drev igenom är just att konjunkturförändringar kan påverka väldigt mycket för människors möjlighet att stanna. Det är i sig orimligt, men vi kan inte ha en situation där vi ändrar vår invandringspolitik efter hur konjunkturen förändras, även om jag håller med om att det är en extrem situation.

Jag noterar också att Miljöpartiet krävde amnesti långt innan covid-19 slog till.

Men nu ska jag inte gräla mer med Rasmus Ling. Det har jag gjort tillräckligt mycket under det senaste året, men alltid med en väldigt trevlig ton från Rasmus. Jag vill ta det här tillfället i akt att önska en riktigt härlig föräldraledighet. Det kommer kanske att bli den bästa tiden i ditt liv - det är jag ganska övertygad om.

Jag ser fram emot att jobba med dig igen, Rasmus Ling, när du är tillbaka. Stort tack!


Anf. 49 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Redan när gymnasielagen kom till och redan i den första versionen och alltså inte i den nya gymnasielagen kallades det här amnesti av många som inte ville ha den. Det var ingen amnesti då, utan det skulle vara en enskild prövning. Det vi har sagt är att vi vill ha ett förändrat regelverk som gör att man får en ärlig chans utifrån de nya förutsättningar som faktiskt gäller.

Även från Miljöpartiets sida vill vi ha en hållbar, reglerad migrationspolitik, men den skiljer sig naturligtvis markant från den som Moderaterna och Maria Malmer Stenergard vill se. Det här är en fråga som vi har diskuterat inte bara i kammaren utan också vid en lång rad tillfällen tidigare.

Jag får också från min sida tacka för de debatter som vi har haft och tacka för lyckönskningarna. Vem vet, vi kanske springer på varandra i nordöstra Skåne vid något tillfälle i sommar eller under hösten.


Anf. 50 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Fru talman! Jag har följt debatten de senaste veckorna och noterar att det som Rasmus Ling och Miljöpartiet säger är att de vill ändra de jobbkrav som gäller i gymnasielagens sista fas. Enligt § 16 och § 17 i gymnasielagen ska en person få uppehållstillstånd i sex månader för att söka jobb. I nästa paragraf finns beskrivet vilken typ av jobb det kan gälla. Nu säger Miljöpartiet att de sex månaderna i stället borde bli tolv och att man borde lätta upp kraven på vilken typ av jobb det gäller.

Fru talman! Det som förvånar mig lite är att Miljöpartiet ju har varit med och skrivit lagen. Det här är ingenting som har dykt upp alldeles nyss. Att lätta upp vilken typ av anställning det kan handla om förde till exempel Unicef fram i sitt remissyttrande när den första gymnasielagen skrevs. I propositionen skrev då regeringen, där Miljöpartiet ingick, precis som nu, uttryckligen: "Det bedöms inte nödvändigt att se över eventuella lättnader i anställningsform för de ungdomar som omfattas av förslaget."

Det här är inte en fråga som har dykt upp på grund av pandemin. Miljöpartiet måste väl ändå bära något slags ansvar för det de har satt sin signatur på i den propositionen. Det förefaller märkligt att de nu hux flux kommer och kräver något helt annat. Det här har varit känt i flera år.


Anf. 51 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Miljöpartiet tar fullt ansvar för det vi lägger fram. Men man ska inte tro att det här är något som har varit upp till oss att bestämma på egen hand. Vi har förhandlat om den här frågan när vi har lagt fram den. Miljöpartiet har varit tydliga med att vi helst hade sett en annan utformning. Men det här var den vi fick till, och vi var glada att vi kom så pass långt.

Även om vi i det här läget och i andra lägen förhandlar fram produkter kommer vi att fortsätta driva vår politik. Det har jag noterat att även Liberalerna gör på andra områden. Det är inte förvånande, utan det är precis så det fungerar.

Det stämmer att regelverket har varit känt hela tiden. Men den situation vi har nu har förändrat förutsättningarna i grunden. Nu har vi ändrat reglerna retroaktivt för a-kassan. Man skulle kunna ha inställningen att alla har vetat om att de kan bli av med jobbet och därför borde ha varit med i a-kassan. När en sådan här situation uppstår tycker jag inte att det är ett rimligt förhållningssätt. Det är väldigt bra att vi har gjort det och att vi har en retroaktivitet.

Man måste dock kunna göra det också på andra områden. Det gäller till exempel gymnasielagen. Det gäller även arbetskraftsinvandring, där det kan behöva göras justeringar för att inte företag och arbetstagare ska drabbas av orimliga konsekvenser.


Anf. 52 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det här gäller även Centerpartiet. Det är inte de som har repliken, men det är precis samma sak där. De kräver saker trots att de själva förhandlade fram något helt annat för flera år sedan, fullt medvetna om - det är kärnan i det här - att gruppen som berörs av gymnasielagen kom ju även med en stark konjunktur att ha en väldigt svag position på den svenska arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration och asyl-politik, Anhöriginvand-ring och Arbetskrafts-invandring

Det berör den andra delen i detta, nämligen längden på uppehållstillstånden. Även här har Miljöpartiet förhandlat fram och drivit igenom en lagstiftning som är glasklar. Det är sex månader som gäller för att söka jobb, och klockan börjar ticka från att examensbeviset är utfärdat. Men nu går Miljöpartiet ut och säger: Nej, det borde vara tolv månader i stället.

Det är precis samma sak här; det här är ingenting som har dykt upp nu. Miljöpartiet använder den situation och den kris som nu råder för att försöka få igenom saker som de förhandlade bort tre år tidigare och som de uppenbarligen inte vill stå för. Det är bekymmersamt att de inte tar ansvar för det som de har drivit igenom.

Därtill finns en stor risk om man, som Rasmus Ling argumenterar för, lättar upp kraven på vilken typ av jobb som ska räcka för att få permanent uppehållstillstånd. Säg att man tillåter provanställningar! Då kan arbetsgivaren säga upp personen direkt. Personen får en provanställning, och det ska leda till ett uppehållstillstånd. Plötsligt dras anställningen in. Då har personen fått uppehållstillstånd och blir kanske arbetslös igen. Samma sak gäller med tillfällig, subventionerad anställning och så vidare.

Det öppnar för en risk för handel med anställningskontrakt och annat. Det skulle tyvärr sätta de här killarna i ytterligare en oerhört svår situation.


Anf. 53 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Fredrik Malm argumenterar i den här debatten som om coronapandemin inte har hänt, som om pandemin som världen över har stängt ned samhällen och totalt vänt upp och ned på tillvaron inte finns.

Vi har gjort en lång rad överenskommelser mellan våra partier och de andra partierna i januarikonstellationen. Det är förändringar som vi hade fnyst och skrattat åt i höstas. Det fanns över huvud taget inte på kartan att det skulle hända. Men det har hänt. De här förändringarna har skett. Den här sjukdomen är spridd runt om i världen. Att det får konsekvenser även för dem som omfattas av gymnasielagen är helt naturligt och något som vi borde göra någonting åt.

Förändringar har skett på en lång rad andra områden. Jag har inte hört Fredrik Malm uttrycka att det skulle vara orimligt att gå in med massiva stöd till företag och arbetstagare som har drabbats. Om han ska vara konsekvent, fru talman, måste han se att det får påverkan även när det gäller detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-04-29
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 14, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Migrations- och flyktingpolitik

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:524 av Richard Jomshof (SD),

      2019/20:577 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2,

      2019/20:1756 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C),

      2019/20:1957 av Arman Teimouri (L) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:2683 av Richard Jomshof (SD),

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 4, 5 och 26,

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1-4, 12, 15, 31 och 32,

      2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1 och 3,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3, 6-9, 14 och 21,

      2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:3147 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD),

      2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 34 och

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (V)
      • Reservation 4 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD001052
      C50026
      V00423
      KD00319
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt271117294
      Ledamöternas röster
    2. Giltighetstiden för uppehållstillstånd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 23 och 24,

      2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3,

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 30,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 13 och

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 3-5.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (V)
    3. Återkallelse av uppehållstillstånd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2417 av Jan Ericson och Ellen Juntti (båda M),

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 28,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16,

      2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14 samt

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 9 och 10.
      • Reservation 8 (M, KD)
      • Reservation 9 (SD)
    4. Straff för människosmuggling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:541 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 31,

      2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 22,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18,

      2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 3 och 12 samt

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 21.
      • Reservation 10 (M, KD)
      • Reservation 11 (SD)
    5. EU:s asyl- och migrationspolitik

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:529 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3,

      2019/20:1241 av Magnus Manhammar (S),

      2019/20:2055 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9,

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 33-36,

      2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1-3,

      2019/20:3302 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkande 5 och

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 37 och 38.
      • Reservation 12 (M)
      • Reservation 13 (C)
      • Reservation 14 (KD)
      • Reservation 15 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD100052
      C00526
      V40023
      KD00319
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt33319294
      Ledamöternas röster
    6. Fri rörlighet för EU-medborgare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1550 av Pernilla Stålhammar (MP),

      2019/20:2734 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 1 och 5,

      2019/20:2758 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 16,

      2019/20:3066 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2,

      2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 19 och 20 samt

      2019/20:3204 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 16 (M)
      • Reservation 17 (SD)
      • Reservation 18 (KD)
      • Reservation 19 (L)
    7. Utvisning av EU-medborgare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2840 av Boriana Åberg (M) yrkande 4,

      2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 14 och

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 32.
      • Reservation 20 (M, SD)
    8. Asylprocessen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:899 av Lars Beckman och Ellen Juntti (båda M),

      2019/20:1358 av Alexandra Anstrell (M) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:2841 av Boriana Åberg (M),

      2019/20:2946 av Edward Riedl (M),

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10,

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 7, 8, 11 och 13,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 8 och 14.
      • Reservation 21 (M)
      • Reservation 22 (SD)
      • Reservation 23 (KD)
    9. Vissa typer av skyddsskäl

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:1268 av Aylin Fazelian (S),

      2019/20:1978 av Arman Teimouri (L) yrkande 1,

      2019/20:2758 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 11,

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 23 och

      2019/20:3303 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP) yrkande 5.
      • Reservation 24 (KD)
      • Reservation 25 (L)
    10. Barn och unga i asylprocessen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:725 av Jörgen Grubb (SD),

      2019/20:2745 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 9,

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 11 och

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 10.
      • Reservation 26 (M, KD)
      • Reservation 27 (SD)
    11. Rätten för asylsökande att arbeta

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 12 och 13 samt

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 8.
      • Reservation 28 (V)
      • Reservation 29 (KD)
    12. Ersättning till offentligt biträde

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 28.
      • Reservation 30 (M, SD)
    13. Mottagande av asylsökande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 3-5 och 26-28,

      2019/20:1196 av Jasenko Omanovic och Malin Larsson (båda S),

      2019/20:1957 av Arman Teimouri (L) yrkandena 3 och 4,

      2019/20:1978 av Arman Teimouri (L) yrkandena 2-4,

      2019/20:2684 av Richard Jomshof (SD),

      2019/20:2758 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 12,

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 7 och 9,

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 16, 18 och 22-26,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12,

      2019/20:3124 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 9 och 21 samt

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 24-26.
      • Reservation 31 (M)
      • Reservation 32 (SD)
      • Reservation 33 (V)
      • Reservation 34 (KD)
      • Reservation 35 (L)
    14. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:535 av Magnus Jacobsson (KD),

      2019/20:541 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 16, 18 och 20,

      2019/20:555 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 24 och 25,

      2019/20:577 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 3,

      2019/20:761 av Markus Wiechel m.fl. (SD),

      2019/20:1179 av Viktor Wärnick (M),

      2019/20:1978 av Arman Teimouri (L) yrkande 5,

      2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 27,

      2019/20:2882 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1-4,

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 12, 17 i denna del och 19,

      2019/20:3051 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 5, 17, 19-21 och 29,

      2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 2, 6 och 7,

      2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 17 och 22,

      2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8, 9, 11, 15, 17 och 18 samt

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 11-13, 16, 19, 20 och 27.
      • Reservation 36 (M)
      • Reservation 37 (SD)
      • Reservation 38 (KD)
    15. Utvisning på grund av brott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:541 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 15 och 17,

      2019/20:555 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 23,

      2019/20:722 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3,

      2019/20:823 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 18,

      2019/20:897 av Lars Beckman m.fl. (M),

      2019/20:1074 av Louise Meijer (M),

      2019/20:1906 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2,

      2019/20:2016 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 18,

      2019/20:2370 av Ellen Juntti (M),

      2019/20:2840 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1-3,

      2019/20:2936 av Edward Riedl (M),

      2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 17 i denna del,

      2019/20:3056 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

      2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkande 5,

      2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 13,

      2019/20:3068 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 6-8,

      2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 30 och

      2019/20:3368 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 30, 31 och 34-36.
      • Reservation 39 (M)
      • Reservation 40 (SD)
      • Reservation 41 (KD)
    16. Visering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:11 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 1,

      2019/20:436 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 och

      2019/20:1859 av Adnan Dibrani (S).