Militära frågor

Anf. 1 Lars Wistedt (SD)

Fru talman, ledamöter, medborgare och inte minst Föreningen HMS Hugins Vänner, som också är en viktig del av totalförsvaret!

I dag debatterar vi försvarsutskottet betänkande FöU4 Militära frågor. Eftersom jag börjar bli gammal och grå, och kanske lite glömsk, börjar jag med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Flera viktiga och sakligt korrekta synpunkter och åsikter har tagits upp av motionärer från både Sverigedemokraterna och oppositionspartierna. Det vittnar om att alla tar Sveriges framtid och försvar på allvar, och det tycker vi är bra. Det måste få vara en fri och öppen debatt kring dessa frågor.

Mot bakgrund av det ryska kriget i Ukraina, som pågått sedan 2014, önskade motionärer från Sverigedemokraterna under allmänna motionstiden uppmärksamma att den svenska lagstiftningen behöver anpassas med hänsyn till de sätt som Ryssland uppträder på. Det utnyttjar vilseledande operationer i anfallet på Ukraina.

Vi kan till exempel ta ockupationen av Krim 2014 där det initialt var oklart vilka angriparna verkligen var, då de inte bar vedertagna uniformer eller andra uppenbara kännetecken.

Detta fördröjde - och i vissa fall även förhindrade - ett tidskritiskt ingripande av det internationella samfundet. Putin kom undan med sin list, och plötsligt var Krim ockuperat.

På motsvarande sätt skedde det sedan i östra Ukraina, där beväpnade grupper utan tydlig tillhörighet dök upp och beredde väg för det som sedan blev de ryska ockupanterna.

Fru talman! Ryssland, och dess föregångare Sovjetunionen, har varit och är fortfarande världsledande när det gäller vilseledning, så kallad maskirovka.

Här handlar det om att utnyttja oppositionella personligheter, ideologiskt avvikande grupper etcetera för att planera och genomföra så kallade destabiliseringsoperationer.

Den här typen av fientlig verksamhet syftar till att paralysera och försena vårt beslutsfattande och införande av beredskapshöjande åtgärder så att man får höjd effekt genom sina andra militära operationer. Den här typen av vilseledningsoperationer har pågått under lång tid. Det började långt före andra världskriget, och det pågår fortfarande.

Man vill helt enkelt utnyttja en situation där vi inte vet om det är fred eller krig, om det är en stat, en terroristorganisation eller ett kriminellt gäng som gör någonting, eller om det helt enkelt handlar om en kombination av oförutsedda händelser och olyckor som gör att vi är i en svår situation.

Därför är vi i slutänden inte säkra på vilka lagrum som gäller och vilka åtgärder som vi i Sverige kan vidta. Det är vad som på fackspråk brukar kallas gråzonsproblematik, det vill säga att vi inte kan eller vågar fatta avgörande beslut i tid och att motståndaren därigenom får ett kritiskt övertag.

Fru talman! I de motioner som sverigedemokratiska företrädare lade fram under allmänna motionstiden återspeglas den allmänna oron att vår lagstiftning kanske inte är anpassad till dagens och inte till morgondagens säkerhetspolitiska situation och de metoder som framför allt Ryssland använder sig av.

Det gör det i Ukraina men även mot enskilda personer och oppositionella som är misshagliga för diktaturen. Jag kan ta som exempel Sergej Skripal, Aleksej Navalnyj, Anna Politkovskaja med flera.

Lagstiftning har ofta svårt att hänga med. Vi såg bara för någon vecka sedan problem med stelbent lagstiftning. Det framgick inte minst av den så kallade snippadomen.

Det är alltså med den oron i botten som motionerna lades fram. Det var inte för att skapa någon form av militärdiktatur, om nu någon skulle tro det. Tvärtom anser Sverigedemokraterna att friheten och demokratin är värda att försvara med alla till buds stående medel.

Fru talman! Vi har nu efter dialog med våra samarbetspartier i regeringen fått till en bra och tydlig redogörelse för hur regeringen avser att arbeta för komma till rätta med gråzonsproblematiken och vägen framåt. Vi vet också att den pågående Försvarsberedningen kommer att titta på det, behandla det i sitt kommande arbete och föreslå åtgärder.

På motsvarande sätt har vi även fått betryggande information om hur regeringen avser att gå vidare för att förenkla regelverk, processer etcetera för att Försvarsmakten ska kunna intensifiera sin övningsverksamhet. Det gäller inte minst sett till kraven på olika tillstånd som krävs.

Vi är därför nöjda med försvarsutskottets betänkande. Jag yrkar därför återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Anf. 2 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! I försvarsutskottet finns det många engagerade ledamöter som vill Sveriges bästa på olika sätt. De försöker med olika infallsvinklar att bidra i detta arbete.

Självklart ska man ha en positiv ingångsvinkel när man betraktar olika förslag. Men man måste också våga granska vad olika förslag eventuellt kan öppna för i en framtid.

Jag vill börja med att yrka bifall till motivreservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Det gäller de delar som handlar om polisens kontra militärens uppgifter.

Vi delar utskottets uppfattning att SD:s yrkanden ska avslås. Men våra motiv för detta är andra än dem som anges i utskottsmajoritetens text.

Vi anser att polisen och militären i grunden har olika uppgifter och olika inriktning på sin verksamhet. De har också olika strategi när det gäller hur de möter saker och ting operativt.

Försvarsmakten kan i dag lämna stöd till det civila samhället om det inte allvarligt hindrar den ordinarie verksamheten inom Försvarsmakten. Sverige har varit tydligt traditionellt sett om att militär trupp inte får sättas in mot den egna befolkningen eller mot civila.

Man får inte utöva tvång eller våld mot enskilda. Det är polisens uppgift. Däremot kan man från Försvarsmaktens sida i samband med terrorbekämpning använda tvång eller våld. Men det är först efter begäran från Polismyndigheten eller Säpo.

Det är inte så att Försvarsmakten ska användas för ordningshållning eller vid ordningsstörningar, eller som ett instrument mot gängbrottslighet eller fotbollshuliganism.

Försvarsmaktens resurser har också använts i samband med skogsbränder, vid orkanen Gudrun och vid översvämningar. Försvarsmakten har en skyldighet att bistå vid olyckor. Helikoptertransporter och helikopterinsatser förekommer när det gäller polisinsatser. Polis, militär personal eller annan utsedd person får också anlitas vid bevakning av olika skyddsobjekt.

Det har till och från förts debatter om militärens uppgift kontra polisens uppgift. Nu senast har justitieminister Gunnar Strömmer uttryckt sig luddigt, övergripande och icke tydligt om att militären skulle ges ökade uppgifter på det polisiära området.

Vi har en historia, och när det gäller misstänksamheten kring vad det egentligen är SD menar är det är någonting som SD själva har skapat. Ni har ju själva pratat om att använda militären i förorter, att vi har en krigsliknande situation i Sverige och att militären då ska in. Ni har alltså ordnat hela arrangemanget med en fullständigt egen och tydlig kraft som gör att frågeställningarna kring vad SD egentligen syftar till reses.

SD skriver i sin egen motion: Försvarsmaktens möjlighet att assistera ordningsmakten bör inte enbart gälla terrorism utan även annan subversiv kriminell aktivitet eller vid extraordinära situationer.

Det är väldigt noga när det gäller vad man egentligen menar i olika sammanhang. Man ska inte ha den här typen av formuleringar, som kan tolkas på olika sätt. Det som tolkas på ett sätt enligt Lars Wistedt kan tolkas på ett annat sätt av någon annan. Ytterst måste det vara väldigt strikta regler och riktlinjer i förhållande till vilka ansvarsuppgifter en myndighet har.

Vi ska inte skapa ett system som i någon mening öppnar för att staten stegvis ändrar karaktär och går i en mer auktoritär riktning. Vi ska inte öppna för den typen av utveckling; det är viktigt att säga det. Nu säger Wistedt att det inte är någon som önskar en militärdiktatur. Självfallet inte - det är väl ingen som ens en gång skulle kunna säga sådana saker utan att möta en våldsam kritik.

Men om man inte har ordning på polletterna och pusselbitarna när man ska hantera myndighetsfrågor och inriktning vet man inte vart det leder. Jag vet att det 1931 var ett historiskt tillfälle då militären begick ett avgörande misstag. Sedan dess har man hållit en linje där man skiljer på den militära och den polisiära verksamheten.

Jag vill påminna om att Försvarsmakten arbetar med stöd till Ukraina. Man har beredskapsoperationer, och man hanterar ett hårdare omvärldsläge. Fler värnpliktiga utbildas. Det handlar om etablering av ny verksamhet, om Natointrädet och om omfattande övningar nationellt och internationellt.

Vi måste värdera och tänka efter vad det är vi ska prioritera. När det gäller Försvarsmakten och dess resurser måste vi bland annat prioritera de uppgifter som är helt försvarsinriktade och handlar om försvaret av Sverige.

Det togs upp en fråga om huruvida Krim är ett exempel att ta fasta på för att ändra Försvarsmaktens instruktion. Jag kan bara säga en sak: Om vi har främmande soldater i uniform på svensk jord, oavsett om de har nationsinsignier eller inte, som börjar uppträda på ett sätt som tydligt strider mot svenska intressen är det klart att en statsmakt måste ta i en sådan fråga. Uniformerad personal måste också kunna hanteras av såväl polis som militär i ett sådant läge.

Men att öppna upp lagstiftningen kan leda till en utveckling som inte är det som vi önskar av Sverige i framtiden. Det finns mycket som man kan ha invändningar mot i den här typen av resonemang. Men att ha ordning på polletterna och veta vad man pratar om, att ha exakthet i utfästelserna och att inte ha några luddigheter och suddigheter - det måste vara ingångsvärdet när man ser till vad Försvarsmakten har för uppgifter och vad polisen har för uppgifter.

Det får inte vara så att vi har ett system som i stort sett är ett avropssystem, där man begär att Försvarsmakten ska göra både det ena och det andra i en ansträngd situation. Försvarsmakten är ingen resurs som ska stå till förfogande i samtliga sammanhang och så fort det händer någonting. Det här ska skötas under ordnade former och med tydliga regler. Med den kännedom jag har om Försvarsmakten vet jag att man hela tiden försöker leva upp till en samhällsnytta och de olika svåra situationer som kan uppstå.

Slutligen vill jag säga att det kan finnas anledning att överväga att göra det som Försvarsberedningen tidigare resonerade om, det vill säga att återinföra beredskapspolisen. Det är en styrka som skulle kunna användas men som står under polisens befäl. Det var en gång i tiden 1 500 personer som ingick i denna verksamhet. De har använts vid ett antal tillfällen genom åren, men det hela avvecklades i två olika steg och var slutligen avvecklat 2012. Detta är alltså en verksamhet som har funnits och som skulle kunna återinföras. Den skulle också kunna bidra till att stärka möjligheter att hantera det man möjligen kan kalla för extraordinära händelser.

Där tycker jag att vi har ett rimligt alternativ som man bör diskutera på ett seriöst sätt. Då håller man ordning på vad som är militärt och vad som är polisiärt. Man har rätt befälsgång, och man har rätt ordning i regelverket.

(Applåder)

Anf. 3 Lars Wistedt (SD)

Fru talman! Först och främst, som jag antydde eller kanske till och med underströk i anförandet, är inte avsikten att på något sätt ta över polisens uppgift. Den är i stället att täppa till de hål som kan finnas och framför allt kommer att finnas och som letas efter av en potentiell motståndare. Det handlar alltså inte om att ge sig ut och upprepa Ådalen 31 eller någonting sådant. Det vill jag vara väldigt tydlig med.

Om vi tittar på hur en motståndare, oavsett om det är en stat eller om det är en terroristorganisation, vill utnyttja gråzonerna och bristerna i lagrummen handlar det just om att inte tala om att man har en agenda och en uniform. De kommer i stället att uppträda på ett sådant sätt att vi inte ska kunna identifiera dem.

Vår tanke är att polisen i ett sådant fall ska kunna begära stöd från Försvarsmakten. Vi har fullt förtroende för att vår administration kommer att kunna utforma ett lämpligt regelverk för detta. Det gäller att titta framåt och se hur motståndaren kommer att uppträda i nästa steg. De kommer inte att göra som de gjorde förut.

I övrigt vill vi understryka att vi tycker att idén med beredskapspolis är en bra sak, som vi gärna understöder.

Anf. 4 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Då så - låt oss säga så här: Jag hoppas då att SD i fortsättningen slutar prata om att använda militären som ordningshållare i förorter om någonting inträffar, utan att man i stället ser det som den polisiära uppgift det är.

Ni pratar er själva in i den typ av frågetecken som jag reser. Med den formulering ni har i er egen motion - oaktat den förklaring som Wistedt nu försöker sig på - skapar ni en luddighet i ett begrepp som på olika sätt skulle kunna vara en infallsvinkel till något annat än det vi nu diskuterar.

Jag vet inte hur lagstiftningen ska se ut för att vi ska kunna hantera exempelvis ryska illegalister. Jag vet inte heller vad vi ska ha för förstärkningar eller förändringar i lagstiftningen för att vi ska kunna hantera spioner eller sabotörer. Jag vet inte ens om det är möjligt att utforma den typen av lagstiftning.

Vi har lagar kring detta, och här handlar det om att genom polisiärt arbete i de myndigheter vi har försöka upptäcka sådant här och sedan lagföra det enligt de lagar som vi har. Jag vet egentligen inte vad vi lagmässigt skulle kunna bidra med här, om det nu är detta det handlar om. Är det så att vi med lagstiftning kan komma åt mer av illegalister - så gärna för mig. Men då vill jag också se vad det är för typ av förslag det handlar om.

Jag menar att vi har en mängd lagar för att hantera olika typer av scenarier. Men det som är avgörande är vår förmåga, kunskap och kompetens att ta i det här så tidigt som möjligt. Det är det myndigheterna hela tiden arbetar utifrån.

Flexibla lagar och vida lagar innebär ofta en risk för olika tolkningar, och det kan i sin tur leda till stora rättsproblem.

Anf. 5 Lars Wistedt (SD)

Fru talman! Just vad gäller tydlighet, inte minst i lagstiftningen, kan jag verkligen hålla med. Jag är väldigt mycket för tydlighet eftersom jag själv kommer från det militära.

Vi vill bara understryka att vi på inget sätt talar om ordningshållning i förorter. I vårt arbete har vi över huvud taget aldrig, i vare sig försvarsberedning och försvarsutskott, talat om detta. Jag vill vara väldigt tydlig med att vi inte håller på med detta.

Att titta framåt i tiden är viktigt. Man kan inte bara planera utifrån och ta fasta på tidigare konflikter. Vi måste försöka uppskatta hur dessa subversiva element har använts i nu pågående konflikter och vilka utvärderingar till exempel Ryssland eller terrororganisationer gör av sina operationers effektivitet, och sedan måste vi försöka ta höjd för det.

Utformningen av lagrum och annat finns det en process för. Vi är fullkomligt övertygade om att det finns tillräcklig kompetens där.

Försvarsberedningen kommer också att titta på detta. Vi hoppas att vi där kan komma fram till klara lösningar och förslag på lösningar.

När det gäller militär och polisiär samverkan utöver beredskapspolis finns det, eller fanns i alla fall förr i tiden, så kallade milosäkkompanier där kvalificerad polispersonal ingick. Dessa kunde vara ett kitt mellan Försvarsmakten och polisen. Det kanske också är någonting man kan titta på fortsättningsvis.

Med det vill jag tacka för detta replikskifte.

Anf. 6 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Då ska jag se till att det Lars Wistedt nu har sagt blir nedtecknat, och jag ska komma ihåg det. Om jag sedan ser att ledande företrädare för Sverigedemokraterna återkommer, som de gjort vid ett antal tillfällen då det varit problem på något ställe, med att man ska skicka ut militären eller något annat som inte är det traditionella svenska sättet att hantera detta, ska jag säga: Jag trodde att vi klarade ut, när vi diskuterade detta betänkande från försvarsutskottet, att vi inte håller på med ordningshållning i förorterna. Detta ska jag notera och komma ihåg. Det är ett bra besked som i så fall avgränsar vad det egentligen handlar om.

Sedan kanske det finns en skillnad mellan mig och Lars Wistedt i det att jag inte tror så mycket på att vi kan lagstifta oss ur detta med sabotörer, illegalister och spioner. Det handlar om vår förmåga i myndigheterna att spåra upp detta så tidigt som möjligt. Vi har nu de här två bröderna som har blivit dömda, exempelvis. Där är det inte lagen som har varit problemet. Problemet har varit att de har kunnat verka den tid de har verkat. Men man fick ändå tag på dem. Vi har också en del andra exempel på hur myndigheterna har ingripit.

Jag skulle gärna vilja utveckla hur vi stärker våra förmågor att upptäcka situationen, analysera den rätt och ingripa så tidigt som möjligt. Det tror jag inte att vi gör genom att föra några djupare diskussioner om att byta resurser mellan Försvarsmakten och polisen. Det handlar om andra saker.

Sedan hoppas jag att vi slutligen kommer att ha ett enigt betänkande från Försvarsberedningen.

(Applåder)

Anf. 7 Gustaf Göthberg (M)

Fru talman! Ärade ledamöter! Försvaret av Sverige är av särskilt viktigt intresse. Det är statens grundläggande uppgift att säkerställa ett militärt och civilt försvar av vårt land, vår befolkning, våra värden och våra intressen.

I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 4 om det militära försvaret. Av de många motioner som väckts i denna riksdag på detta område står det klart att det finns ett brett intresse och engagemang för det svenska försvaret.

Vi ser det också på fler områden och i andra delar. Upprustningen av försvaret löper på. Det är viktigt för oss i denna kammare och för Försvarsmakten att säkerställa att personalförsörjningen fortsätter att vara en nyckelfaktor till framgång. På flera platser i Sverige i dag - detta vill jag särskilt understryka - blir soldater och sjömän en naturlig del av stadsbilden i takt med att våra regementen blir fler och den militära närvaron ökar. Sveriges medlemskap i Nato är det enskilt största paradigmskifte som detta land har sett i säkerhetspolitiken sedan början av 1800-talet. Stödet till Ukraina fortsätter också på den militära sidan.

Under utskottets behandling av betänkandet har det i huvudsak utkristalliserat sig, så som jag har läst det på min kammare, två områden som kan bli föremål för debatt i denna kammare. Det första gäller Försvarsmaktens arbete med målkonflikter.

Vi vet sedan tidigare att det kan finnas olika viljor i vårt avlånga land som bägge har det gemensammas bästa för ögonen men som ibland hamnar på kollisionskurs med varandra. En fråga som vindkraft, exempelvis, är ofta förekommande i den försvarspolitiska debatten som målkonflikt. Vi vet att alla energislag, även vindkraft, bidrar till samhällets energiresiliens men att de också bokstavligen kan utgöra hinder för viktig övningsverksamhet för totalförsvaret.

Flera partier i denna kammare vill nu skarpt gå vidare, utreda frågan vidare och ta fram handlingsplaner och vägledningar för att kunna råda bot på problemet. Det bör dock sägas redan nu, fru talman, att detta redan görs stor utsträckning. Försvarsmakten har i år fått i uppdrag att redovisa hur man bidrar till samexistens mellan olika samhällsintressen och att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta aktörer i planerings- och prövningsprocessen för planerade anläggningar för exempelvis förnybar energiproduktion. I fråga om samexistensen mellan försvaret och vindkraften har Totalförsvarets forskningsinstitut tagit fram en studie med förslag på hur utbyggnaden av vindkraften ska kunna öka samtidigt som försvarets intressen värnas. Detta pågår alltså.

Det andra, som vi precis hörde debatteras här i talarstolarna, är Försvarsmaktens stöd till polisen i händelse av kris- eller krigssituation. Det är en mycket angelägen fråga, som uppenbarligen också väcker en del starka känslor i denna kammare.

I detta fall vill jag ändå erinra om att försvarsutskottet, trots replikskiftet vi hörde tidigare, är enigt kring hur man ska göra framöver, det vill säga att det inte finns skäl att utreda frågan vidare - detta inte minst eftersom den förra Försvarsberedningen, och även riksdagen vid behandlingen här i denna kammare, var mycket enig kring de bestämmelser som gäller: Det militära försvaret ska ha förmåga att skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och befintliga resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap.

Det är välkommet att detta ligger fast, liksom att Försvarsmaktens förmåga att bistå polisen vid extraordinära händelser ligger fast. Om detta råder faktiskt enighet i kammaren.

Fru talman! Utöver detta arbete med att öka vår försvarsförmåga, som pågår brett i samhället, har vi också en försvarsberedning som arbetar. Det vore därför enligt min uppfattning oklokt av riksdagen att föregripa den processen genom att i parallellspår fatta beslut om nya inriktningar eller prioriteringar för försvaret.

Jag vill slutligen, fru talman, ta tillfället i akt att vända mig direkt till dem som tjänstgör i uniform och även civilt i vårt totalförsvar. Deras insats är viktig. Deras arbete spelar roll. Det slit de lägger ned skapar en stolthet också i denna kammare, hos oss som är folkets företrädare. Till er vill jag säga tack.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 8 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Ärade ledamöter! Hej till er som sitter och lyssnar vid datorer eller hemma!

Vi lever i en tid där behovet av att bygga upp hela vårt totalförsvar är uppenbart. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet att vi lever i en mycket osäker tid. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett tydligt imperialistiskt land som hotar sina grannländer. Vänsterpartiet stöder därför förstärkningarna av det svenska militära försvaret.

Samtidigt måste vi se totalförsvaret ur ett brett perspektiv. Vårt samhälle och vår värld hänger ihop. Det militära försvaret skyddar våra gränser, men totalförsvaret, inklusive hela det civila försvaret och det civila samhället, skyddar oss allihop. Vårt samhälle är beroende av en fungerande sjukvård här och nu, men om personalen går på knäna redan i normalläge kommer inte sjukvården att klara en kris eller i värsta fall ett krig.

Vi som människor är beroende av ett robust samhälle för vår överlevnad, ett robust samhälle med hållbara system där vi har mat, vatten, frisk luft och biologisk mångfald. Utan detta - vatten, mat, luft att andas och bin och insekter som ser till att vi kan odla vår mat - fungerar inte samhället.

Fru talman! Vi lever i en klimatkris. Jag tror att det är alltmer uppenbart för alla hur totalförsvaret hänger ihop och att varje litet bi faktiskt är en del av vårt totalförsvar. Utan bin blir det ingen odling, ingen försörjningstrygghet och inget robust samhälle vid kris och krig.

I dag debatterar vi en stor mängd motioner inom försvarspolitiken under den breda rubriken Militära frågor. Jag skulle kanske hellre kalla blocket Försvarets klimat- och miljöfrågor. I blocket finns nämligen en hel del motioner om sådana frågor. Vänsterpartiet har en motion som heter Försvarsmakten, klimat och miljö. Det är en bred motion där vi tar upp många olika miljöfrågor och som jag är stolt över att vi har skrivit. Vi sätter även fokus på några specifika frågor som vi menar att Försvarsmakten behöver arbeta mer med för att vi ska kunna ha det robusta och hållbara samhället.

Miljöfrågorna och klimatförändringarna är vår tids ödesfrågor. Det finns ingen, varken här i riksdagen eller bland er som lyssnar, som inte förstår vilken stor klimatförändring vi står inför och att vi människor har gjort och fortfarande gör stora skador på vår miljö. Alla människor och hela samhället har ett ansvar för omställningen, för att vi ska kunna gå i en mer hållbar riktning. Alla myndigheter - också Försvarsmakten - måste göra sitt för att hindra klimatförändringarna och stoppa miljöförstöringen.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är allvarliga hot mot vårt land, andra länder och invånarnas säkerhet. Det finns länder vars fortsatta existens är beroende av att vi hindrar de klimatförändringar som sker. Det finns många exempel från de senaste åren på bränder, översvämningar och torka. Sådant kommer vi att se mer av framöver. Runt om i världen är naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår en av de stora grundorsakerna till krig och konflikter. Att motverka klimatförändringarna är därför att arbeta för en fredligare och säkrare värld.

Fru talman! Energiomställningen är en grundläggande fråga för att vi ska kunna ha ett robust och hållbart samhälle. Kriget i Ukraina har tydligt visat hur allvarligt det är att vara beroende av andra länder för el- och energiförsörjning. Sverige måste därför fortsätta och intensifiera den gröna omställningen, framför allt när det gäller vind- och solkraft. Det finns många områden i Sverige där det är lämpligt att bygga vindkraft, framför allt till havs och framför allt i södra Sverige. De projekten måste bli av. De måste realiseras.

Hela samhället, bland annat Försvarsmakten, måste bidra till att underlätta för den gröna omställningen. Det måste gå att hitta en balans mellan utbyggnad av vindkraft och Försvarsmaktens utökade övningar. Båda är viktiga för ett robust och säkert samhälle.

Fru talman! Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, ett antal som med stor sannolikhet kommer att utökas framöver. Det är en unik miljö för både djurliv och växtlighet och ett uppskattat turistmål. Men Vättern är också ett stort övningsfält för Försvarsmakten, som använder området runt Vättern för flygövningar.

Det finns önskemål om att flyga och skjuta ännu mer. Det får såklart konsekvenser för livet vid och i Vättern. Vänsterpartiet föreslår därför att en handlingsplan tas fram för att minska de föroreningar som de militära övningarna i och över Vättern ger upphov till. Man behöver ta tag i frågan om att sanera Vättern från föroreningar. Det finns såklart många fler övnings- och skjutfält i Sverige som behöver saneras och städas upp, men vi menar att Vättern som dricksvattentäkt är det mest akuta exemplet och måste prioriteras.

Fru talman! Försvarsmakten ska ges goda förutsättningar att öva. Men vi måste sätta miljö- och klimatfrågorna högst upp på dagordningen. Det finns ingen annan möjlighet om vi ska kunna stoppa och hindra de klimatförändringar vi ser i dag och kunna lämna över en inte alltför förstörd miljö till kommande generationer. Sverige behöver bygga ett starkt och robust samhälle där vi kan trygga vår egen försörjning. Miljö- och klimatarbetet är en viktig del av detta

Jag yrkar bifall till reservation nummer 3.

Anf. 9 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 4 Militära frågor. Det är frågor som är viktiga för svenska folket och som sannolikt kommer att bli ännu viktigare framöver.

Vi lever i en orolig tid. Sedan 2014 pågår ett krig, men det är nu än mer intensivt sedan Rysslands fullskaliga attack mot Ukraina för drygt ett år sedan. Kriget kommer sannolikt att bli utdraget. Vi hoppas att det ska kunna ta slut och att Ukraina ska vinna och återta de territorier man har förlorat. Men vi får vara beredda på att det kan ta lång tid.

Det är det värsta, tuffaste säkerhetspolitiska läge vi haft sedan andra världskriget. Det riktar också blickarna mot Sverige. Vi måste på olika sätt se till att stärka vår försvarsmakt. Vi har en bra försvarsmakt, men den är för liten. Den måste bli större. Vi behöver fler soldater och värnpliktiga. Vi behöver utöka på olika områden.

Det för oss in på den fråga som också tas upp i betänkandet: övningsområden. Som vi påpekar i betänkandet är det viktigare att ha snabbare och enklare miljöprövningsprocesser. Det är ingen liten fråga. Det är av yttersta vikt att vi kan öva fullt ut. Det kommer att behövas fler övningsområden när vi ska återta förmåga. Då är det viktigt, vilket vi mycket riktigt poängterar, att ge Försvarsmakten möjligheter att öva och att få tillbaka tillstånd man har haft. Det är en viktig del i återuppbyggnaden av vårt försvar.

En annan sak som tas upp i betänkandet är att Försvarsmaktens möjlighet att stödja polisen vid extraordinära händelser och liknande har vuxit. Vi är överens om att det är viktigt att man kan göra det. Försvarsmakten kan vara en viktig resurs.

Som oppositionen pekar på är också beredskapspolisen viktig. Redan 2017 slog Försvarsberedningen fast att det är en viktig del i återtagandet av civil förmåga. Därför hoppas jag att mått och steg nu tas så att den förmågan kan återskapas. Och den ska inte bara kunna användas i krig utan också vid speciella tillfällen, när det behövs resurser för att avlasta polisen. Jag ser det som en del i att ha ett robust civilförsvar.

Precis som någon sa förut i talarstolen är det två sidor av samma mynt. Att vi har ett totalförsvar som är starkt civilt men också militärt är av yttersta vikt att jobba med. Det här betänkandet är en del i arbetet med det.

Anf. 10 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Vi diskuterar i dag Militära frågor, vilket flera har lyft upp tidigare. Vi förstår alla den kontext inom vilken vi gör det. Det är krig i vårt närområde. Och det sker äntligen en upprustning av vår militär. Jag är glad över att vi här i kammaren gör det gemensamt.

Jag vill liksom tidigare talare rikta ett stort tack till alla er som hjälper till med att försvara och skydda vårt land, både inom försvaret och på många andra sätt. Stort tack till er! Ni är otroligt viktiga.

Det är också viktigt att samhällets samlade förutsättningar och militärens nödvändiga utveckling går hand i hand. Vad behöver vi då? Jo, militären behöver tveklöst ökade resurser och förmågor. Där är Försvarsberedningen nu igång. Det är bland annat därför jag är här just nu, medan de sitter och diskuterar. Det är oerhört viktigt att vi tillsammans försöker komma fram till hur vi på bästa sätt kan stärka vårt försvar och att vi gör det just gemensamt så att det blir långsiktiga lösningar.

Vi behöver också samexistensen. För Centerpartiet är det viktigt att man inser att det är nödvändigt med en bredare syn på totalförsvarets intressen och samexistensen mellan olika intressen, inte minst inom samma geografiska område. Regeringen måste därför kartlägga tillämpningen av miljöbalken och praktisk utveckling för att föreslå förändringar som gör helhetsbedömningen enklare. Detta har vi diskuterat många gånger.

För att säkra samhället är det också nödvändigt att vi får igång de breda blocköverskridande energisamtalen. Det är grundläggande för att vårt samhälle ska fungera.

Vi har efterfrågat detta i många år från Centerpartiets sida, och det har ännu inte skett. Senast i går var jag på ett möte med många företagare, och jag vet att många andra också var där. Just långsiktighet i energipolitiken är helt avgörande för samhällets grundläggande funktioner, och vi måste bli bättre på detta.

Det civila samhället och försvaret måste leva tillsammans, och de är fullständigt beroende av varandra. Vi behöver också ett stärkt fokus på cyberförmåga och samhällets beredskap. Det gäller självklart livsmedelsbranschen, och även andra har lyft upp den frågan. Det är bra att vi äntligen har börjat ta steg mot att Sverige som helhet, och inte bara Centerpartiet, har förstått hur viktigt lantbruket är för vårt land. Det är inte ett särintresse utan ett helt grundläggande intresse för vårt land som säkrar att vi kan fungera i kris. Försvaret fungerar inte om inte samhället fungerar, och då är livsmedelssektorn och energisektorn två helt avgörande sektorer. Där måste vi bli bättre.

Fru talman! Det finns saker som vi inte behöver. Saker som vi inte behöver är till exempel militärer på våra gator som sätts in mot civila. Det är något vi inte behöver. Jag är också övertygad om att ÖB inte behöver att hans soldater tas ifrån honom för att leka poliser med något som de inte har förmåga att lösa på det sätt poliser konsekvent utbildas för att hantera.

Därför måste vi tydligt och konsekvent avslå Sverigedemokraternas förslag om att sätta in militären mot våra medborgare. Polisen och försvaret har olika uppgifter, och de löses på olika sätt. Försvaret har redan nu tillräckligt mycket på sin lott för att lösa uppgiften att skydda vårt land. De behöver inte samtidigt gå ut mot vår egen befolkning.

Man ska inte sätta in försvaret mot våra civila, mot Sveriges medborgare. Militära insatser mot civilbefolkningen är ett kännetecken för auktoritära stater som vi inte vill jämföra oss med. Ändå har SD väckt motioner om att sätta in militären mot civilbefolkningen - mot förorterna, såklart, som det sägs varje gång i medierna. Det är alltid mot förorten. Det är Malmös gator ni vill sätta in svensk militär på. Att lägga fram den typen av förslag är närmast föraktfullt mot Malmöborna, försvaret och polisen. Då har man inte förstått vikten av polisens arbete, vad de är utbildade för och hur de agerar. För att klara detta måste man ha den utbildning som krävs, och militärer tas bort från de uppgifter de redan har. Det är bokstavligt talat ett livsfarligt förslag.

SD borde fokusera på att nyttja sin stora makt över regeringen till att i stället få till en bättre fungerande polis, till exempel mer pengar till Nationellt forensiskt centrum så att många av människorna i gängen faktiskt sätts i fängelse. Vi har arbetat för ett förslag om att återinföra en beredskapspolis, och det finns nu stöd för förslaget.

Jag anser också - som ett extra tillägg - att kravet på spridningstillstånd av ofarliga objekt hos försvaret bör tas upp så att vi kan få till en översyn. Då behöver inte Lantmäteriet fullständigt överbelastas av en mängd handlingar i stället för att fokusera på att stödja vårt land med snabba beslutstider.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Anf. 11 Lars Wistedt (SD)

Fru talman! Först och främst vill jag understryka vad jag sa i mitt anförande, nämligen att vi inte i vare sig utskott eller i beredning legat på om insatser i förorter, Ådalen eller annat. Vi ser gråzonsproblemen som kan uppstå. Allt handlar inte om vapen. Det finns även andra områden där Försvarsmakten kan stödja civilsamhället, till exempel inom ledamotens område cyberhot. De är kanske ännu svårare att definiera.

Jag vill återigen vara tydlig med att vi inte anser att militären ska ta över ordningsuppgifter från den ordinarie polisen, utan den ska verka som en resurs inom de områden som inte täcks av lagstiftningen i dag.

Lagstiftningen är bra, precis som Peter Hultqvist tog upp. Men det handlar om förmågorna. Lagstiftningen utgör också en grund för att förmågorna ska finnas. Vi anser, återigen, att det finns kapabla jurister och en kapabel administration som kan ta fram och formulera dessa frågor på ett korrekt sätt så att vi inte råkar ut för de farhågor som båda har gett utrymme för.

Det var det här jag tydligt ville understryka.

Anf. 12 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag tackar för repliken.

Det är svårt när man säger en sak utanför kammaren och en annan sak i kammaren.

Jag kan återge vad Jimmie Åkesson har sagt: Militären ska kunna gå in i förorter vid upplopp. Vidare säger SD: Använd militären för att kuva upploppen. Detta var från maj 2022, inte så jättelänge sedan.

Man hade kunnat få uppfattningen att dessa motioner finns i förlängningen av det som SD säger i medierna. Så är det ofta med motioner i riksdagen, det vill säga att det finns ett sammanhang mellan det man säger och det man gör. Det kan vara så att SD inte har den uppfattningen, men det är så motioner fungerar - och det är så vi brukar hantera dem.

Efter det att personer i SD:s periferi har betalat människor för att elda upp koraner sker oacceptabla upplopp. Dem vill SD sedan kuva med militären. Ordet "kuva" används här.

Jag tror ändå att det finns en förståelse hos SD:s ledamot att vi kan få uppfattningen att ni i era motioner framför vad ni säger i medierna. Det är jättebra om det inte är så, men jag undrar om ledamoten kan förklara sammanhanget mellan motionen om att använda militären civilt, kopplat till medborgarna, och det som sägs i medierna om att militären ska sättas in i förorterna.

Anf. 13 Lars Wistedt (SD)

Fru talman! Jo, absolut! Det här är en intressant fråga att gräva i och inte minst reda ut vad som är sagt och vad som är gjort.

Vad gäller koranupplopp och den så kallade SD-periferin vill jag påminna om att det inte var SD-personal i sig som betalade utan det var fråga om personer utanför partiet. De är ingen del av Sverigedemokraterna, och det är intressant.

I övrigt delar jag uppfattningen att vi inte ska bråka om upplopp och annat. Det är en helt annan uppgift för en helt annan del av myndigheten, vill jag understryka. Det är uppgifter som vi arbetar med i försvarsutskottet och i Försvarsberedningen, och det är trots allt där som frågorna avgöras.

Anf. 14 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag tackar för svaret, och jag tackar inte minst för att ledamoten från Sverigedemokraterna förtydligar att Sverigedemokraterna inte står för den politik som Sverigedemokraternas ordförande har uttryckt i medier vid ett flertal tillfällen. Då är det klarlagt! Jag tackar för det!

Då vet vi för framtiden att när SD:s ordförande säger att militärer ska sättas in mot medborgare i våra förorter i Malmö finns andra delar av SD som inte håller med. Jag hoppas att ledamoten vinner den kampen internt.

Anf. 15 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag säger hej till kollegor som jag inte är van att arbeta med eftersom det här inte är mitt ordinarie utskott.

Jag kommer från Miljöpartiet, som är byggt utifrån rörelser för miljö, jämställdhet och fred.

Den situation vi befinner oss i nu, och hela ämnet om militären, handlar mycket om att tänka på det som är otänkbart och planera för att även det värsta kan hända. Utifrån mitt perspektiv väcker det här många tankar om resiliens. Vi har förstått att vi behöver isolera Ryssland. Jag är också tacksam över den enighet som Sveriges riksdag har visat i frågorna. Det gäller att sluta sponsra Ryssland och Putin genom gas och olja. Jag önskar att vi kunde gå ännu längre i den frågan.

På lång sikt handlar det om att vi bör bygga upp en resiliens vad gäller energi så att vi kan vara mer självförsörjande. Vi ska helt enkelt satsa mer på solel och havsbaserad vindkraft för att göra oss mer självförsörjande även på kort sikt.

Där finns det i dag målkonflikter som man behöver diskutera och ta i. Vi i Miljöpartiet menar att det kommunala vetot behöver reformeras liksom villkoren och tillstånden som ges till Försvarsmakten så att man inte sätter fälleben för en högre grad av självförsörjning av el.

Vi behöver se att vatten är en oerhört viktig resurs. Det är ingenting som vi kan ta för givet. Tidigare i debatten nämndes Vättern, som i dag försörjer 300 000 personer med dricksvatten. Antagligen kommer fler kommuner att ansluta. Det kan komma att bli 600 000 personer som är direkt beroende av vatten därifrån. Utan vatten har vi ingen säkerhet. Vi ska komma ihåg att det handlar om att försvara befolkningen. Därför tycker Miljöpartiet att det är relevant att titta på om försvaret och Försvarsmakten kan ha andra övningsställen än i och intill Vättern, som just är en dricksvattentäkt.

När man talar om förebyggande åtgärder har vi ju en pandemi bakom oss som jag hoppas att vi drar alla tänkbara lärdomar ifrån. En sådan lärdom handlar om att se till att de över huvud taget inte uppstår. Just nu kommer larm från flera håll om att fågelinfluensan också har börjat sprida sig till däggdjur, även till minkar. Det är oerhört allvarligt eftersom minkar och människor genetiskt sett är väldigt lika varandra. Det finns därför all anledning att tänka på det förebyggande arbetet mot pandemier och se minkfarmarna som inte bara en djurvälfärdsfråga utan även en säkerhetsfråga för att se till att vi aldrig behöver hamna i en situation där fågelinfluensan muterar och når oss.

Vi behöver också se till att vi får fungerande transporter. Vi måste investera i offentlig infrastruktur på det sätt som krävs även för kris- och krigstider. Vi behöver järnvägar som fungerar, och vi måste kunna lita på infrastrukturen. Den kommer att vara oerhört viktig.

Sist men inte minst måste den klimatanpassning som vi står inför göras utifrån ett säkerhetsperspektiv för vår egen befolkning.

Jag yrkar bifall till reservation 5 om målkonflikter.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)