Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Betänkande 2021/22:JuU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 april 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Modernare regler för att använda tvångsmedel (JuU15)

Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om

  • ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster
  • att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag
  • att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
  • en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon
  • att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
  • att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandena.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-31
Justering: 2022-04-07
Trycklov: 2022-04-07
Reservationer: 1
Betänkande 2021/22:JuU15

Alla beredningar i utskottet

2022-03-17, 2022-03-31

Modernare regler för att använda tvångsmedel (JuU15)

Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om

  • ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster
  • att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag
  • att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
  • en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon
  • att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
  • att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-04-20
Debatt i kammaren: 2022-04-21
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:JuU15, Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Debatt om förslag 2021/22:JuU15

Webb-tv: Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 110 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! För polisens brottsutredare är en mobil ofta det som innehåller allra mest information för att lösa ett brott och samla in bevis och sådant som kan resultera i en fällande dom.

När Europol tillsammans med bland annat svensk polis knäckte Encrochat resulterade det i att kriminella gängledare kunde häktas och många brottsoffer få sin upprättelse. Oavsett om informationen är krypterad, gömd i appar eller helt öppen och läsbar är tekniska apparater viktiga.

Problemet är bara hur polisen ska kunna ta del av kommunikationen. Där finns många frågor att ställa, till exempel den om hemlig dataavläsning och vilka trojaner och program som polisen egentligen använder. Det är svårt att få svar på. Andra frågor som jag brukar ställa är varför svensk polis inte utvecklar egna krypteringsnycklar och varför det inte anställs fler it-tekniker.

Men polisen kommer i dag att få ett litet verktyg för att kunna öppna mobiler, nämligen möjligheten att få en misstänkt att skanna av fingeravtrycket eller ansiktet genom biometrisk skanning. Det finns betänkligheter även med det, och Vänsterpartiet lyfter fram dem i sin motion.

Förslaget har kritiserats av flera remissinstanser, bland annat eftersom det anses strida mot rätten att inte belasta sig själv och kravet på en rättssäker rättegång.

Sveriges advokatsamfund skriver i sitt remissvar att en reglering som tvingar en misstänkt att öppna ett avläsningsbart informationssystem för genomsökning inte bara strider mot de grundläggande principerna om den misstänktes rätt att vara passiv och inte belasta sig själv utan också innebär ett väsentligt avsteg från de principer som hittills styrt det allmännas våldsutövning mot enskilda individer.

Fru talman! Sammantaget står Vänsterpartiet huvudsakligen bakom regeringens förslag om modernare regler för användning av tvångsmedel. Men det gäller inte den del där det föreslås att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter ska få använda våld för att tvinga en person att till exempel låsa upp en mobiltelefon. Om han eller hon vägrar ska en polis få genomföra denna öppning. Om polisen möter motstånd ska hen få använda våld enligt bestämmelserna i polislagen.

Våldet kan enligt regeringen till exempel bestå i att hålla fast personen en kort stund så att avläsning kan ske eller att trycka ned hens finger mot en mobiltelefon för att låsa upp den. Även en brottsmisstänkt under 15 år ska vara skyldig att på tillsägelse medverka till en biometrisk autentisering om det finns särskilda skäl.

Vi har full förståelse för att det kan vara mycket utmanande att utreda brott utan att få tillgång till bevisning som antas kunna finnas i till exempel en mobiltelefon. Men vi tror att polisen kan använda sig av andra och bättre metoder än våld, till exempel via förhörsteknik, för att få personer att självmant öppna upp informationsbäraren.

Jag yrkar bifall till reservationen.


Anf. 111 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Det är bara jag och den tappra vänsterpartisten Linda Westerlund Snecker som har anmält oss till denna debatt, trots att den handlar om något så viktigt som bättre verktyg i kampen mot brottsligheten.

Jag ska också säga att jag har den djupaste förståelse för att alla partiers ledamöter inte prioriterar att vara med i denna debatt. Debatter där de allra flesta är helt överens om att det är väldigt bra förslag som regeringen har lagt fram har en tendens att bli bekväma och trevliga men kanske inte så underhållande och spänstiga - ungefär som en avslagen läsk. Men det är lite riskabelt att allmänheten då ibland missar viktiga framsteg som görs. Även om vi är överens om dem är de fortfarande väldigt viktiga och angelägna.

Vi har gjort en enorm resa i svensk rättspolitik under vår nuvarande socialdemokratiska justitieminister. Steg för steg, lag för lag har vi gjort ett skifte, vill jag påstå. Ibland måste vi zooma ut och se den sammantagna kraften i det som vi har åstadkommit. Det handlar om hundratals lagändringar som alla har gett svenska myndigheter nya verktyg, inte minst gentemot de kriminella gängen.

Vad är det då som vi ska rösta om? Jo, det handlar om att utreda brott genom att komma åt information i det så kallade digitala molnet och att utreda brott genom att komma in i misstänktas telefoner. Det handlar om att kopiera och spara den information som myndigheterna kommer åt. Det handlar om en större skyldighet att lämna ut handlingar och föremål för att de ska kunna användas i rättsliga processer. Och det handlar också om att göra internationella samarbeten konsekventa med dessa ändringar.

Jag ska inte gå igenom allting i detalj, men jag vill kortfattat nämna några saker.

När det gäller genomsökning på distans gör vi så att kriminella inte ska kunna skydda sig genom att förvara information i det digitala molnet i stället för på den egna datorn. Detta är en bra illustration av hur lagboken alltid måste vara ett levande dokument. Dagens lagstiftning är skriven i en molnfri tid. Men nu finns molnet där, och då måste vi ha regler för det så att vi inte tappar initiativet.

Det är nämligen vanligt att elektroniska uppgifter som kan ha betydelse som bevis är lagrade på en annan plats än i det föremål, till exempel en dator eller en mobiltelefon, som har tagits i beslag eller som har påträffats vid en husrannsakan eller vid en kroppsvisitation. Uppgifter finns ofta lagrade i det digitala molnet eller på en extern server och kan därmed inte sägas vara lagrade i det fysiska föremål som den som gör beslaget eller husrannsakan har framför sig.

Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Rättsläget är för närvarande oklart i fråga om huruvida brottsbekämpande myndigheter får ta del av sådana uppgifter. Den dominerande uppfattningen är att den som under en husrannsakan eller efter ett beslag söker igenom innehållet i en elektronisk kommunikationsutrustning inte får bereda sig tillgång till annan information än den som finns lagrad just där.

För att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektiva utredningsverktyg föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet att söka efter handlingar som är lagrade i ett avläsningsbart informationssystem utanför den elektroniska kommunikationsutrustning som används för genomsökningen. Förfarandet, som utgör ett nytt tvångsmedel, ska benämnas genomsökning på distans.

Jag fortsätter lite grann med sakupplysningen.

Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Föregående talare var inne på den biometriska autentiseringen. Om det finns anledning att anta att någon har möjlighet att öppna ett avläsningsbart informationssystem genom biometrisk autentisering ska han eller hon enligt förslaget vara skyldig att på tillsägelse av en polisman medverka till detta om en genomsökning av ett beslagtaget föremål, en husrannsakan eller en genomsökning på distans annars försvåras. Om han eller hon vägrar ska en polisman få genomföra autentiseringen.

Förutom en polisman får även en tjänsteman vid Tullverket och en kustbevakningstjänsteman verkställa eller biträda vid exempelvis ett beslag eller en husrannsakan, och de har i dessa fall samma befogenheter som en polisman att använda våld. Dessa tjänstemän har samma behov som en polisman av att genomföra en biometrisk autentisering och bör i dessa delar ges samma befogenheter som en polisman. I likhet med vad som bedöms gälla för en polisman behöver det inte regleras att de i vissa fall får använda våld för att genomföra detta.

Sammanfattningsvis är detta viktiga och efterlängtade nya verktyg i myndigheternas verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

Med detta yrkar jag bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 april.)

Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-04-27
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20220427JuU15, Beslut

Beslut 2021/22:20220427JuU15

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Modernare regler för användningen av tvångsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i rättegångsbalken,
    2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
    3. lag om ändring i polislagen (1984:387),
    4. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet,
    5. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
    6. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
    7. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
    8. lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall,
    9. lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott,
    10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    11. lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,
    12. lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32),
    13. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
    14. lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:119 punkterna 1-14 och avslår motionerna

    2021/22:1869 av Lotta Olsson (M),

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 7,

    2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,

    2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 32,

    2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21,

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 49,

    2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 63,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 49 och

    2021/22:4407 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M530017
    SD53008
    C27004
    V02106
    KD18004
    L16004
    MP12004
    -0011
    Totalt25921168
    Ledamöternas röster