Motioner om alkohol- och tobaksbeskattning m.m.

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett trettiotal motioner från den
allmänna motionstiden 2004 och tre motioner som väckts med anledning av
proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor som rör alkohol- och
tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol och tobak och försäljning
av skattefria varor på svenska flygplatser.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas
sju reservationer (m, kd, v, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1.      Alkoholbeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk213,
2004/05:Sk245, 2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1,
2004/05:Sk438, 2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So507 yrkande 2,
2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1,
2004/05:So607 yrkande 2, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614
yrkande 3.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (c)

2.      Tobaksbeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk307, 2004/05:Sk318 yrkandena 1-3
och 2004/05:Sk325.

3.      Privatinförsel av alkohol och tobak
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande
2, 2003/04:So36 yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande
2, 2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7,
2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4, 2004/05:So610 yrkande
4 och 2004/05:So614 yrkande 1.
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (v)
Reservation 7 (c)

4.      Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk371.

Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart
Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp),
Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Lars
Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).

Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005
ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen på bl.a.
punktskatteområdet. I det sammanhanget avslogs Moderata samlingspartiets,
Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets förslag
i respektive budgetalternativ, på bl.a. detta område av beskattningen.
Förslagen rörde, såvitt nu är av intresse, frågan om sänkta
privatinförselkvoter för alkohol (kd) och om en höjning av minimipunktskatten
på cigaretter (m, c) samt om en höjning av skatten på rulltobak (m),
(bet. 2004/05:FiU1, yttr. 2004/05:SkU1y). I det följande behandlar
utskottet dels ett trettiotal motioner från den allmänna motionstiden
2004 som rör alkohol- och tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol
och tobak och försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser,
vars genomförande inte är kopplat till innevarande budgetår, och som
därför inte behandlats i anslutning till budgetberedningen, dels tre
motioner som väckts med anledning av proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska
frågor och som socialutskottet överlämnat till skatteutskottet för
beredning. I ett särskilt betänkande, 2004/05:23 om energibeskattning m.
m., behandlar utskottet övriga återstående motioner från den allmänna
motionstiden 2004 på punktskatteområdet.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns
i bilaga.

Utskottets överväganden
Alkoholbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en förändrad alkoholbeskattning, om sänkta
skatter på alkoholdrycker, om höjda minimiskatter på alkoholdrycker, om
införande av en alkoholskadeavgift och om ett uttalande om följderna av
en skattesänkning på spritdrycker samt om en särskild punktskatt på
alkoläsk.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (v) och 4 (c).
Bakgrund
EG-kommissionen lämnade i maj 2004 en rapport angående funktionen av
gällande skattestruktur och skattesatser på alkoholskatteområdet. Man
konstaterar bl.a. att för att bibehålla det reala värdet av
minimiskattesatserna krävs en uppräkning med 24 %. Det har inte funnits en
majoritet för ett förslag om positiv minimiskatt på vin, och rapporten
innehåller därför inga direktivändringsförslag. Avsikten är att rapporten
skall leda till en bred debatt i rådet, Europaparlamentet och ekonomiska
och sociala kommittén. På grundval av dessa diskussioner avgör kommissionen
om den skall lägga fram några förslag till direktivändringar.
Alkoholinförselutredningen (S 2004:01) avlämnade i augusti 2004
delbetänkandet (SOU 2004:86) Var går gränsen? Betänkandet har remissbehandlats
och övervägandena med anledning av betänkandet och remissvaren pågår
för närvarande. Utredningen skall enligt tilläggsdirektiv som regeringen
beslutade den 13 januari 2005 (dir. 2005:1) slutföra sitt arbete den 15
mars 2005.
Regeringen har den 18 februari 2005 i en lagrådsremiss lämnat förslag
till vissa ändringar i alkohollagen (1994:1738). Enligt förslaget skall
straffskalorna för vissa grova brott som begåtts uppsåtligen höjas till
fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Det högsta straffet för
olovligt innehav av alkoholdrycker föreslås bli höjt till fängelse i
högst två år. Vidare föreslås att det införs ett förbud att förvara
alkohol i butiker och att detta förbud kriminaliseras som olovlig
dryckeshantering. Gällande förvaringsförbud för alkohol på serveringsställen
kriminaliseras under samma brottsrubricering. Slutligen föreslås att
kravet i alkohollagen på att innehavet av alkoholdrycker skall vara i
uppenbart syfte att olovligen sälja alkoholdryckerna tas bort.
Motionerna
Kerstin Engle (s) föreslår i motion So393 yrkande 2 att Sverige i EU
skall arbeta för höjda minimiskatter på alkohol.
Hillevi Larsson och Christina Axelsson (s) anser i motion So509 yrkande 1
likaledes att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och
tobak i EU.
Rolf Gunnarsson (m) begär i motion Sk213 en sänkning av skatten på öl,
och Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (m) begär i motion Sk245
en sänkning av skatten på öl med en alkoholhalt över 2,8 %.
Tobias Billström (m) vill i motion Sk251 harmonisera och sänka skatten
på öl, vin och sprit i Sverige.
Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår i motion Sk340 yrkande 1 att regeringen
snarast lägger fram förslag till sänkt alkoholbeskattning i enlighet
med vad som sägs i motion 2003/04:Sk310.
Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) påtalar i motion So507 yrkande 2
behovet av sänkta alkoholskatter, och Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström
(m) vill i motion So516 yrkande 1 sänka alkoholskatten och avskaffa
Systembolagets säljmonopol.
Anita Brodén och Runar Patriksson (fp) föreslår i motion So614 yrkande
3 att Sverige i EU skall verka för en gemensam höjning av minimiskatterna
på alkohol.
Annelie Enochson (kd) anser i motion Sk438 att det skall inrättas en
alkoholskadefond, och Ulrik Lindgren m.fl. (kd) pekar i motion So607
yrkande 2 på vilka följderna blir vid en skattesänkning på sprit.
Även Lars Ohly m.fl. (v) framhåller i motion So517 yrkande 1 att Sverige
i EU bör arbeta för höjda minimiskatter på alkohol.
Jan Andersson och Claes Västerteg (c) föreslår i motion Sk332 en sänkning
av ölskatten, och i motion 2003/04:So31 yrkande 7 av Kenneth Johansson
m.fl. (c) upprepas kravet att regeringen inom EU bör verka för en kraftig
höjning av minimiskatten på alkohol.
I sexpartimotionen So610 yrkande 2 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp) slutligen begärs ett tillkännagivande om alkoläsk och söt
cider enligt vilket ambitionen bör vara att alkoläsken skall avvecklas
och att det i avvaktan härpå införs en särskild punktskatt på sådana
drycker.
Utskottets ställningstagande
Bland motionsförslagen finns yrkanden i motionerna Sk251, Sk340 yrkande
1, So507 yrkande 2 och So516 yrkande 1 om en generell sänkning av
skatterna på alkoholdrycker och i motionerna Sk213, Sk245 och Sk332
yrkanden med krav på sänkningar vad gäller öl. I motion So607 yrkande 2
talas om följderna av en eventuell skattesänkning på spritdrycker.
Utskottet har tidigare anfört att det är viktigt att utvecklingen på
alkoholområdet noga följs och att regeringen vid behov återkommer till
riksdagen i fråga om de skattejusteringar som kan behövas på alkoholområdet.
Utskottet har vidare betonat att Systembolagets alkoholpolitiska
funktion särskilt måste beaktas vid bedömningen av behovet av skattejusteringar.
Som framgår av budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) pågår i
Regeringskansliet ett beredningsarbete när det gäller alkoholskatten.
Utskottet är inte berett att föregripa detta arbete i enlighet med vad
som sägs i de aktuella motionerna. När det gäller skatten på öl erinrar
utskottet om att riksdagen (bet. 2001/02:SkU2) den 1 december 2001 sänkte
skatten på vin för att tillgodose krav från kommissionen om en viss
utjämning av skatten på öl och skatten på vin. Skattesänkningar på enbart
öl är alltså mindre lämpliga av EU-skäl eftersom balansen i förhållande
till skatten på vin skulle rubbas.
I motionerna So393 yrkande 2, So509 yrkande 1, So614 yrkande 3, So517
yrkande 1 och 2003/04:So31 yrkande 7 föreslås att Sverige i EU skall
verka för höjda minimiskatter på alkoholdrycker. Utskottet anser att
det är viktigt att i EU få till stånd en bred debatt om alkoholpolitiken
och alkoholbeskattningen där folkhälsoaspekten ges en större tyngd och
att regeringen inom EU verkar bl.a. för höjda minimiskatter för
alkoholdrycker. De nordiska social- och hälsoministrarna beslutade vid det
extra nordiska ministerrådsmötet i Köpenhamn i oktober 2004 om en
gemensam strategi för det alkoholpolitiska arbetet i EU. Man stödde
finansministrarnas tidigare ställningstagande om skattefrågorna, bl.a. om
behovet av höjda minimiskattesatser för alkoholdrycker. I ett gemensamt
uttalande anförde ministrarna att de även vill se en halvering av de
indikativa nivåerna för resandeinförsel av alkohol, och att dessa nivåer
bör utgöra maximigräns för privat införsel. De nordiska statsministrarna
har härefter antagit social- och hälsoministrarnas uttalanden. Utskottet
noterar att EU:s finansministrar på svenskt initiativ i december 2004
beslutat hänskjuta kommissionens rapport från maj 2004 om alkoholskatternas
effekter till en arbetsgrupp om skattefrågor inom rådet. Det får betraktas
som en positiv utveckling att frågan kommer att behandlas på rådsnivå.
Med hänvisning till de initiativ som redan tagits på regeringsnivå
rörande de aktuella frågorna anser utskottet att något formellt uttalande
av riksdagen inte är påkallat för närvarande.
När det härefter gäller motion Sk438 och förslaget om en särskild avgift
på alkoholdrycker för att finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens
kostnader för alkoholrelaterade skador skall erinras om att utskottet
tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från specialdestinerade skatter
av detta slag med motiveringen att de verksamheter som motionärerna
vill gynna bör underställas en normal budgetprövning. Utskottet finner
inte skäl att göra någon annan bedömning med anledning av nu aktuellt
yrkande.
När det slutligen gäller förslaget i motion So610 yrkande 2 om en
särskild punktskatt på alkoläsk vill utskottet anföra följande. Enligt
artikel 3 i cirkulationsdirektivet får medlemsstaterna utöver punktskatt
och moms belägga bl.a. alkoholdrycker med andra indirekta skatter för
särskilda ändamål, dvs. specialdestinerad skatt. När det gäller alkoläsk
(alco-pops) har så skett i Danmark, Tyskland och Frankrike. Enligt vad
utskottet erfarit arbetar kommissionen med inriktningen att skapa en
egen skatteklass för alkoläsk gemensam för EU. Med anledning av
kommissionens ovannämnda alkoholrapport finns en arbetsgrupp som förbereder
ett seminarium i maj 2005 angående klassificering av nya drycker.
Utskottet anser att resultatet av arbetet på gemenskapsnivå angående
beskattningen av alkoläsk bör avvaktas. Utskottet är av skäl som redovisats
ovan inte berett att föreslå införandet av en skatt på de aktuella
produkterna som skulle specialdestineras för något särskilt ändamål.
Något uttalande av riksdagen i de berörda frågorna behövs enligt utskottets
mening inte. Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner
i motsvarande delar.
Tobaksbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om rätt till återbetalning av punktskatt vid
export av bl.a. snus till EU-länder, om en höjd minimiskatt på cigaretter,
om en reformerad beskattning av cigaretter och om en skattemässig
neutralitet mellan rulltobak och cigaretter.

Gällande bestämmelser
Enligt gällande EG-regler på tobaksskatteområdet skall punktskatt på
cigaretter tas ut dels med en skatt per styck, dels med en proportionell
skatt som beräknas på det högsta detaljhandelspriset på cigaretterna.
Punktskatten på cigaretter skall vara minst 57 % av detaljhandelspriset
på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Medlemsstater som
tar ut en punktskatt på minst 95 euro per 1 000 cigaretter behöver inte
uppfylla 57-procentkravet. Från den 1 juli 2006 skall detta belopp vara
101 euro. Styckeskatten får inte understiga 5 % eller överstiga 55 % av
den totala skattebelastningen (styckeskatt, proportionell skatt och
moms) på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin.
Enligt rådets direktiv 2002/10/EG får medlemsstaterna ta ut en
minimipunktskatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än
detaljhandelspriset
på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin, förutsatt att denna
punktskatt inte överstiger den punktskatt som tas ut på cigaretter i
den mest efterfrågade priskategorin. Det innebär att som mest får det
skattebelopp som har fastställts för cigaretter i den mest efterfrågade
priskategorin tas ut för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris
än dessa.
Den 1 mars 2003 införde Sverige en minimipunktskatt på cigaretter som
har ett lägre detaljhandelspris än cigaretter i den mest efterfrågade
priskategorin. Ett antal s.k. lågpriscigaretter hade lanserats på den
svenska marknaden till ett pris som per paket låg ca 10 kr under priset
på ett cigarettpaket i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten
bestämdes till 90 % av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest
efterfrågade priskategorin. Även om EU:s regler medger en minimipunktskatt
på 100 % gjorde smugglingsrisken att en skatt på 90 % bedömdes som
lämplig (prop. 2002/03:1 avsnitt 8.5.2, bet. 2002/03:FiU1).
Enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall skatt på cigaretter tas
ut med 20 öre per styck och 39,2 % av detaljhandelspriset. Skatten skall
dock lägst tas ut med 90 % av den sammanlagda skatten på cigaretter i
den mest efterfrågade priskategorin.
Tillverkare eller importörer skall senast den 31 oktober varje år till
Skatteverket lämna uppgift om försäljningen av cigaretter ett år bakåt
i tiden.
Regeringen fastställer senast den 30 november varje år den mest
efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som skall tas
ut för det nästkommande kalenderåret. Regeringen har för 2005 fastställt
den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter till 38,50 kr per
förpackning med 20 cigaretter och minimipunktskatten till 86 öre per
cigarett (SFS 2004:1015).
Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 56 öre per styck och skatt
på röktobak tas ut med 630 kr per kg. Snus och tuggtobak omfattas inte
av EG-direktiven om tobaksbeskattning utan skatt tas ut enligt nationella
regler. Skatt på snus tas ut med 123 kr per kg och på tuggtobak med 201
kr per kg.
Reglerna om återbetalning av tobaksskatt vid utförsel till annat EU-land
gäller inte snus och tuggtobak. Däremot kan skatten återbetalas vid
export till tredje land.
Gällande direktiv medger att rulltobak antingen beskattas med en värdeskatt
baserad på högsta detaljhandelspriset eller en viktbaserad skatt. Sverige
har valt den senare modellen. Från och med den 1 juli 2004 skall den
sammanlagda punktskatten på rulltobak minst uppgå till 36 % av
detaljhandelspriset, inklusive alla skatter, eller 32 euro per kg. Skatten
på rulltobak som är en liten produkt i Sverige är lägre än skatten på
cigaretter.
Motionerna
Claes-Göran Brandin m.fl. (s) vill enligt motion Sk307 införa en rätt
till återbetalning av tobaksskatten vid export av rökfria tobaksprodukter
till andra EU-länder. Motionärerna påtalar att det för cigaretter finns
en sådan rätt till återbetalning av tobaksskatten medan motsvarande
inte gäller för snus och tuggtobak.
I fyrpartimotionen Sk318 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c)
föreslås att minimiskatten på cigaretter höjs från 90 till 100 % (yrkande
1), att punktskattesystemet reformeras med bibehållen skattenivå och
maximerad styckeskatt i enlighet med EU:s regelverk för cigarettbeskattning
(yrkande 2) och att det införs ett nytt beräkningssystem utan
eftersläpandeeffekter för den mest efterfrågade priskategorin (yrkande 3).
Motionärerna framhåller bl.a. att den mest efterfrågade priskategorin
(normalpriset) utgör grunden för minimiskatten och att priset grundar
sig på den faktiska försäljningen som tobaksbolagen rapporterar in för
det föregående året vilket innebär att normalpriset inte nödvändigtvis
är det aktuella normalpriset på marknaden.
Kenneth Lantz (kd) efterlyser i motion Sk325 åtgärder som innebär
skattemässig neutralitet mellan rulltobak och vanliga cigaretter. Enligt
motionen baseras skatten på rulltobak på vikten och konsumenterna betalar
mindre än hälften av den skatt som utgår på vanliga cigaretter.
Utskottets ställningstagande
Tobaksskattelagen saknar, som påtalas i motion Sk307, återbetalningsrätt
för tobaksskatt vid utförsel till andra medlemsstater i EU av snus och
tuggtobak. Enligt EG-direktiv 2001/37/EG skall medlemsstaterna förbjuda
utsläppandet på marknaden av tobak för användning i munnen. Vid EU-inträdet
beviljades Sverige undantag från snusförbudet. Enligt anslutningsakten
skulle Sverige vidta de åtgärder som behövdes för att säkerställa att
varan inte släpptes ut på marknaden i de medlemsstater där förbudet var
tillämpligt. Sverige har genom förordningen (1994:1266) om förbud mot
export av snus infört ett förbud att exportera snus till en medlemsstat
i EU som utfärdat förbud mot att varorna släpps ut på marknaden.
EG-domstolen har i december 2004, i det s.k. Swedish Match-målet, fastslagit
att det existerande förbudet i direktiv 2001/37/EG mot försäljning av
snus inom gemenskapen är förenligt med gemenskapsrätten och det kommer
därför att fortsätta att gälla. Den definition av begreppet "tobak för
användning i munnen" som finns i EG-direktiv innefattar inte tobaksprodukter
som är avsedda att rökas eller tuggas. Regeringen har nyligen avlämnat
en lagrådsremiss enligt vilken tobaksskatten skall kunna återbetalas
vid utförsel av tuggtobak till köpare i annat EG-land. I fråga om
tuggtobak kommer alltså motionen att tillgodoses genom den lagändring som
regeringen förbereder. När det gäller snus, som inte får exporteras
till andra EU-länder som inte har samma undantag som Sverige, anser
utskottet att det saknas anledning att ompröva de svenska bestämmelserna
om återbetalningsrätt för tobaksskatt.
Utskottet övergår till beskattningen av lågpriscigaretter som tas upp
i motion Sk318 yrkandena 1-3. Utskottet anförde i samband med höstens
budgetberedning att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör bestämmas
till en nivå som tar hänsyn till både behovet av att dämpa efterfrågan
och till risken för smuggling om skattesatsen skulles sättas för högt.
Utskottet avstyrkte förslag om en höjning av minimipunktskatten på
cigaretter. Riksdagen följde utskottet (yttr. 2004/05:SkU1y, bet.
2004/05:FiU1). Enligt vad utskottet erfarit förbereder kommissionen en
rapport rörande tobaksskatten till år 2006. I Regeringskansliet pågår
vidare ett beredningsarbete i frågan. Utskottet anser att det finns
anledning att noga följa tobaksbeskattningens effekter t.ex. till följd
av att vissa typer av cigaretter har en lägre beskattning än andra. En
annan fråga som är värd att följa upp är relationen mellan skattens
fasta respektive rörliga del. Utskottet anser också att regelverket
allmänt sett förefaller onödigt komplicerat och att de grundläggande
direktiven borde kunna förenklas.
Som mycket riktigt påpekas i motion Sk325 är skatten på rulltobak
betydligt lägre än skatten på cigaretter. Finansministern har nyligen i
ett frågesvar i riksdagen (2004/05:719) angående skatten på rulltobak
anfört att det finns skäl att se över skattenivåerna och att frågan
bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser mot denna bakgrund att
ett uttalande från riksdagen i frågan är obehövligt.
Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen snarast
möjligt i fråga om tobaksbeskattningen. Utskottet avstyrker med det
anförda alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.
Privatinförsel av alkohol och tobak
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag rörande privatinförsel av alkohol och tobak,
antingen en omedelbar begränsning av införseln eller att regeringen
arbetar för en begränsning i EU, och förslag om tilläggsdirektiv till
Alkoholinförselutredningen.
Jämför reservationerna 5 (kd), 6 (v) och 7 (c).
Bakgrund
Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaror löpte ut den 31 december 2003 (prop.
2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1). Även Danmarks och Finlands undantag
upphörde samtidigt.
Enligt de regler som allmänt gäller inom EU skall privata inköp av
alkohol och tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa
varor skall beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras.
En privatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och
tobaksvaror avsedda för eget bruk inköpta i en annan medlemsstat utan
att någon ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in
för kommersiella ändamål i hemlandet skall däremot punktskatt alltid
betalas där.
För att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål
skall enligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna
får använda sig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för
bedömning av om varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa
nivåerna får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin,
90 liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200
cigarrer och 1 kilo röktobak.
Sverige har fr.o.m. den 1 juni 2004 utnyttjat möjligheten att begränsa
den skattefria införseln av cigaretter och, i vissa fall, andra
tobaksprodukter under den tid de nya EU-medlemsstaterna Estland, Lettland,
Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har undantag
att uppfylla minimiskatterna på dessa produkter (bet.
2003/04:SkU30).
EG-kommissionen har i april 2004 i en rapport och ett direktivändringsförslag
beträffande cirkulationsdirektivet föreslagit bl.a. att de s.k. indikativa
nivåerna skall tas bort eftersom de endast kan ses som nationella
hjälpmedel vid bestämningen av på vilken nivå kontrollen skall
utföras.
Motionerna
Inger Lundberg m.fl. (s) i motion Sk301 betonar att Sverige måste driva
kravet på att de indikativa nivåerna för vad som är personligt bruk vid
införsel av alkohol sätts till den mängd alkohol som en normalkonsument
förbrukar under högst 40 dagar.
Göran Magnusson och Barbro Hietala Nordlund (s) anför i motion Sk465
att regeringen i EU måste arbeta för kraftigt sänkta införselnivåer för
alkoholdrycker samt öka insatserna för att bekämpa missförhållanden med
anknytning till införsel av alkoholdrycker.
Även Åsa Lindstam (s) anser i motion Sk468 att regeringen aktivt bör
driva frågan om minskade alkoholkvoter särskilt inom ramen för EU-samarbetet,
och i motion So396 yrkande 2 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) föreslås
en sänkning av de indikativa nivåerna för vad som är att betrakta som
personligt bruk vid införsel av alkohol.
Anita Brodén och Runar Patriksson (fp) anför i motion So614 yrkande 1
att regeringen i EU bör föra in folkhälsoaspekten och verka för att
införselkvoterna sänks till en nivå som kan anses rimlig för privat
bruk.
Lars Gustafsson (kd) anser enligt motion Sk416 att Alkoholinförselutredningen
bör få i uppdrag att presentera ett åtgärdspaket för att komma till
rätta med och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Uppdraget bör
gälla allt från barns uppväxt till ungdomsmiljöer, trafik och
arbete.
Mikael Oscarsson (kd) begär i motion Sk448 tillkännagivanden om att de
sedan den 1 januari 2004 införda införselreglerna bör omförhandlas med
EU (yrkande 1) samt att införselkvoterna bör prövas mot EG-rättens
folkhälsoparagraf (yrkande 2).
Chatrine Pålsson m.fl. (kd) föreslår i motion 2003/04:So36 yrkande 1
för sin del att Sverige ensidigt skall återgå till de införselkvoter av
alkohol som överenskoms i samband med medlemskapsförhandlingarna, dvs.
1 liter sprit, 3 liter starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl.
Även Ragnwi Marcelind (kd) föreslår i motion So602 yrkande 2 en
omförhandling av införselreglerna medan Ulrik Lindgren m.fl. (kd) i motion
So607 yrkande 4 förordar att Sverige ensidigt bör återgå till de
införselkvoter av alkohol som avtalades i samband med
medlemskapsförhandlingarna.

Vänsterpartiet anför genom Lars Ohly m.fl. (v) i motion So517 yrkande
5 att regeringen bör ta initiativ till ändrade regler för privatinförsel
av alkohol och återkomma till riksdagen med redovisning av vilka initiativ
som tagits. Enligt motionen bör regeringen vidare se över den praxis
som nu tillämpas för vad som betraktas privat införsel av alkohol och
utveckla den i en mer restriktiv linje (yrkande 7).
Kenneth Johansson m.fl. (c) anser i motion 2003/04:So31 yrkande 6 att
regeringen bör verka för att Sverige får minska införselkvoten med
hänvisning till folkhälsoskäl.
Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) i motion 2003/04:So35 yrkande 2 anför
att införselkvoterna också måste diskuteras, och Jan Lindholm och Ulf
Holm (mp) framhåller i motion So431 att Sverige för att skydda folkhälsan
ensidigt bör återinföra införselregler för alkohol på en betydligt lägre
nivå än i dag (yrkande 1). Alkoholens allvarliga hot mot folkhälsan
skall, enligt motionärerna, användas som huvudsakligt argument om
Sveriges ensidiga beslut om införselbegränsning ifrågasätts (yrkande 2).

I sexpartimotionen So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)
yrkande 4 slutligen upprepas kravet att Sverige med utgångspunkt i
folkhälsoskäl i EU skall arbeta för sänkta införselkvoter.
Utskottets ställningstagande
I de flesta motionerna i avsnittet berörs frågan om sänkta privatinförselnivåer.
Utskottet har i och för sig förståelse för uppfattningen att de numera
gällande indikativa nivåerna för privatinförsel är väl höga för svenska
förhållanden, en uppfattning som också kom till uttryck i det tidigare
nämnda nordiska ministerrådsmötet i Köpenhamn i oktober 2004 om en
gemensam strategi för det alkoholpolitiska arbetet i EU. Utskottet vill
samtidigt betona att de indikativa nivåerna inte är tillåtna kvoter för
privatinförsel utan ett hjälpmedel till ledning för att avgöra om
införseln är privat eller kommersiell och därmed i vilken medlemsstat
beskattningen skall ske. Det innebär att om en tullmyndighet fastställer
att införseln av mindre kvantiteter är avsedd för kommersiella ändamål
skall beskattning ske i införsellandet.
Som utskottet tidigare anfört är det är viktigt att i EU få till stånd
en bredare debatt om alkoholpolitiken och alkoholbeskattningen där
folkhälsoaspekten får en större tyngd. Utskottet förutsätter att regeringen
i detta sammanhang även tar upp frågan om en sänkning av de indikativa
nivåerna inom EU.
Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för år 2005 ställt sig
avvisande till förslag som innebär att Sverige ensidigt och i strid med
de regler som gäller på området skall besluta om skärpta införselregler
(yttr. 2004/05:SkU1y, bet. 2004/05:FiU1). Utskottet anser att det inte
finns någon anledning att ompröva detta ställningstagande.
Alkoholinförselutredningen avslutar inom kort sitt arbete. I uppdraget
ingår bl.a. att särskilt uppmärksamma hur nya distributions- och
konsumtionsmönster påverkat inköps- och dryckesvanor framför allt hos
ungdomar. Mot den bakgrunden finner utskottet att det inte finns något
behov av att utvidga utredningens uppdrag på sätt som föreslås i motion
Sk416 för att få underlag för kommande ställningstaganden i fråga om
åtgärder för att minska ungdomars alkoholkonsumtion. Dessutom vill
utskottet erinra om de förslag till skärpta straff för langning m.m. som
läggs fram i den lagrådsremiss som berörts i inledningen till detta
betänkande.
Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande
delar.
Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett förslag om att tillåta skattefri försäljning till
flygpassagerare vid ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.

Bakgrund
Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan, även sedan taxfreeförsäljningen
1999 upphörde inom EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till
tredjeland samt föras in från sådant land till Sverige. Införseln grundar
sig på EG:s regler om tull- och skattefri import från tredjeland.
EG-reglerna innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit, starkvin
och vin. För varor som inte omfattas av en kvantitativ restriktion, t.
ex. öl, gäller i stället att importen är tull- och skattefri om varornas
sammanlagda värde inte överstiger 175 euro (ca 1 600 kr). De svenska
reglerna beträffande import från tredjeland finns i lagen (1994:1551)
om frihet från skatt vid import m.m. Flygresenärer från tredjeland kan
skattefritt bl.a. föra in 1 liter spritdryck eller 2 liter starkvin, 2
liter vin samt 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer
eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa
tobaksvaror. Öl kan föras in till ett värde av ca 1 600 kr.
Motionen
Bengt-Anders Johansson (m) argumenterar i motion Sk371 för att det bör
bli tillåtet med taxfreeköp på ankomstflygplatsen och framhåller bl.a.
att det i dag transporteras onödig vikt i luften på ett kostsamt sätt
med negativa miljökonsekvenser och onödiga risker i händelse av brand
ombord.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under en följd av år anfört (se bl.a. bet. 2003/04:SkU24)
att det skulle strida mot grundläggande principer för en konsumtionsskatt
att tillåta skattefri försäljning vid resenärens ankomst till landet
och att utskottet inte kan se några avgörande fördelar med ett avsteg
från denna princip för flygpassagerare. Utskottet vidhåller sin uppfattning
och avstyrker motion Sk371.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Alkoholbeskattning, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245, 2004/05:Sk251, 2004/05:Sk340
yrkande 1, 2004/05:So507 yrkande 2 och 2004/05:So516 yrkande 1 och avslår
motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk438,
2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1,
2004/05:So607 yrkande 2, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614
yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringens vänta-och-se-attityd med underlåtenhet att handla som följd
leder regelmässigt till allvarliga effekter. Det gäller bl.a. alkoholfrågan
och frånvaron av sänkta alkoholskatter, trots vad som hänt i vår omvärld.
Det har för oss moderater inte varit särskilt svårt att räkna ut vad
som skulle hända med denna beslutsförlamning under ett par för denna
fråga viktiga år.
Sverige har fått en kraftig införsel av alkohol; vi har förlorat en
betydande del av skattebasen på alkohol; det har skett en stor
lageruppbyggnad av alkohol i de svenska hemmen; vi har fått en ökad illegal
försäljning av sprit och öl; vi har fått en försäljningsminskning på
Systembolaget, vilket hotar dess uppdrag; vi noterar samtidigt en ökad
alkoholkonsumtion och fler alkoholrelaterade brott. Fortfarande vidtas
trots detta inga skarpa åtgärder för att komma åt dessa effekter med
verksamma verktyg. Detta är verkligen inte bra!
De nya alkoholskattesatserna i vår omvärld i förening med de nya
införselreglerna gör att prisinstrumentet i stor utsträckning spelat ut
sin roll i svensk alkoholpolitik. Tidigare förlitade man sig i stor
utsträckning på alkoholskattens höjd när det gällde att påverka den
totala alkoholkonsumtionen. Detta har i sin tur haft som följd att andra
möjligheter att säkerställa att konsumtionen inte växer och att missbruket
kan hållas tillbaka inte använts fullt ut. I den situation som nu
uppstått med låga priser på alkohol i vår omvärld är det allt angelägnare
att det kan utvecklas en bättre alkoholkultur, där det personliga
ansvarstagandet och familjens ansvarstagande understryks. Mycket viktigt
är betydelsen av strikt alkoholfria miljöer där arbetsgivare,
personalorganisationer, lärare, skolhälsovård, motororganisationer, idrotts-
och ungdomsföreningar m.fl. samt nykterhetsrörelsen måste engageras för
att kraftfullt understryka betydelsen av detta. Alkoholfria miljöer i
t.ex. arbetsliv, skola och trafik måste ses som självklara. Företagshälsovården
måste på ett aktivt sätt vara uppmärksam på sjukfrånvaro som orsakas av
alkoholmissbruk eller stor konsumtion.
Den 1 januari 2004 infördes de nya men länge kända införselgränserna
för Sverige: 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110
liter öl. Denna "indikativa" ranson motsvarar ungefär 24 liter ren
alkohol vilket är jämförbart med cirka två och ett halvt års konsumtion
för en genomsnittssvensk. Siffrorna visar åskådligt att risken var mycket
stor att den inhemska försäljningens andel skulle kunna komma att minska
drastiskt om ingen skatteanpassning i Sverige gjordes. Effekten av detta
har som sagt blivit och blir att skattebasen på alkohol i stor utsträckning
försvinner ur landet, trots att konsumtionen stiger.
Utvecklingen de senaste åren har alltså varit att en betydande del av
skatt på alkoholinköp lämnat landet och att Systembolaget påverkats
påtagligt av detta. Den redan i dag omfattande och illegala vidareförsäljningen
av legalt införda kvantiteter kan tveklöst komma att fortsätta öka om
inte Sveriges prispolitik rimligt anpassas till vad som nu gäller i
alla våra grannländer utom Norge.
Införseln och den illegala vidareförsäljningen gör alltfler till
brottslingar samtidigt som det uppenbarligen hittills varit svårt att med
verksamma medel stävja den. Om inte de svenska priserna sänks kommer
skattebasen för alkoholkonsumtion att i mycket hög utsträckning exporteras
till utlandet, dvs. skatten för alkoholkonsumtion inom vårt land kommer
att tillfalla andra länder. Detta kan inte anses vara en önskvärd
utveckling.
Underlåtenheten att besluta om sänkta alkoholskatter i Sverige har vidare
inneburit att ett kulturmönster uppstått med innebörd att många vid
utlandsresor köper stora mängder alkohol. En ytterligare fördröjning
att sänka de svenska alkoholskatterna leder till svårigheter att bryta
detta mönster utan mycket stora skattesänkningar.
Samtidigt leder den lageruppbyggnad av alkoholdrycker som skett och
sker i många svenska hem efter utlandsbesök i sig till att spritkonsumtionen
kan komma att öka på ett från folkhälsosynpunkt oacceptabelt sätt
De stora skillnaderna i beskattningen innebär dessutom för bryggerinäringen
att befintliga inhemska företag får stora svårigheter att hävda sig.
Det blir öl som bryggts i andra länder och som förs in i landet som i
ökad utsträckning kommer att ersätta det inhemska. Följden blir minskad
sysselsättning i en näring som normalt har möjlighet att hävda sig på
hemmamarknaden men vars konkurrensläge försämras allvarligt om Sverige
fortsätter att dröja med skatteanpassningen. Att låta utvecklingen ha
sin gång är oansvarigt även för denna bransch som måste tillåtas ha
rimliga arbetsvillkor på sin hemmamarknad.
Vi har redan angivit att alkoholkonsumtionen i Sverige förvisso kan
påverkas även i en situation när den inte längre kan förlita sig på
prisinstrumentet. Men det fodrar att man lyfter blicken mer till de
alternativa påverkansinstrumenten. En nationell samling med en verkningsfull
och saklig kampanj i alkoholfrågan för att motverka alkoholmissbrukets
skadliga effekter på folkhälsa och brottsfrekvens bör äga rum i anslutning
till att alkoholskatterna sänks. Det är vidare angeläget att Sverige
skaffar sig en bättre uppföljning av faktisk alkoholkonsumtion och
missbrukets omfattning.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


2.      Alkoholbeskattning, punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2004/05:Sk438 och 2004/05:So607 yrkande 2 och avslår
motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245,
2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:So393 yrkande
2, 2004/05:So507 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So516
yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1, 2004/05:So610 yrkande 2 och 2004/05:So614
yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att den senaste tidens utveckling på alkoholområdet
är dyster och oroande. Alkoholkonsumtionen har under de senaste tio
åren ökat kraftigt, inte minst bland ungdomar. Genom EU-medlemskapet
har det blivit allt svårare att föra en restriktiv alkoholpolitik.
Regeringens alkoholpolitik har misslyckats, och vi står nu inför ett
avgörande vägval. Kristdemokraterna anser att det krävs en politik som
värnar om folkhälsan. Alkoholen är en integrerad del i vår kultur och
sköts väl av flertalet, men vi anser att de sociala och medicinska
problem som alkoholdrickandet medför måste tas på större allvar. Våra
förslag kan sammanfattas i följande punkter: nya mål för alkoholpolitiken,
lägre införselkvoter, upprustad missbrukarvård, stöd till familjer som
ett led i det alkoholpreventiva arbetet, ett förebyggande och kampanjinriktat
arbete riktat mot alkoholfria zoner i samhället, en upprensning i
Systembolaget, begränsad tillgängligheten till alkohol, hårdare straff
för langning, mer resurser till brottsbekämpande myndigheter och slutligen
stöd till frivilligorganisationerna.
Sverige ska, enligt vår uppfattning, stå för en alternativ alkoholpolitik
i EU som syftar till att pressa ned den totala konsumtionen av alkohol
och minska alkoholskadorna. Sverige måste verka för att alkoholskattens
nivå och övrig alkoholpolitik i Europa inte fastställs ur ett
jordbrukspolitiskt perspektiv, utan ur ett folkhälsoperspektiv. Regeringen
ger intryck av att det skulle vara omöjligt att få gehör för svensk
alkoholpolitik inom EU. Samtidigt som den svenska regeringen överväger
sänkt spritskatt för att stoppa alkoholflödet över gränserna pågår en
omvänd utveckling i flera andra EU-länder. Många medlemsländer har
problem med tilltagande alkoholskador, inte minst bland unga, och det är
inte uteslutet att möjligheterna ökat att få till stånd en mer restriktiv
alkoholpolitik inom unionen. Enligt vår uppfattning bör insatserna
inriktas på höjda minimiskatter. Regeringen måste försöka vinna opinion
för folkhälsoaspekterna på alkoholfrågorna och bilda allianser med länder
inom EU som är villiga att driva en mer restriktiv linje.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.      Alkoholbeskattning, punkt 1 (v)
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:So517 yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2003/04:So31
yrkande 7, 2004/05:So393 yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1 och
2004/05:So614 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245,
2004/05:Sk251, 2004/05:Sk332, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:Sk438,
2004/05:So507 yrkande 2, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So607 yrkande
2 och 2004/05:So610 yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige har under många år bedrivit en restriktiv alkoholpolitik som
medverkat till att totalkonsumtionen av alkohol varit lägre i Sverige
än i de flesta andra jämförbara länder. Detta har i sin tur lett till
att Sverige vid internationella jämförelser kunnat uppvisa en lägre
andel alkoholskador och alkoholrelaterade sjukdomar. Denna positiva
trend håller nu på att brytas. Under senare år har den restriktiva
alkoholpolitiken steg för steg luckrats upp. Viktiga alkoholpolitiska
instrument som begränsningar av tillgänglighet och relativt höga
alkoholskatter är satta under stark press. Beslut har tagits om lördagsöppet
över hela landet, införselkvoterna för privatbruk har i praktiken
försvunnit, tullens och polisens möjligheter att ingripa vid smuggling
och andra brott har försämrats, utbudet av restauranger med utskänkning
av alkohol har ökat kraftigt och skattesänkningar har genomförts eller
aviserats. Sverige har helt misslyckats med att behålla sin egen politik
och har inte heller lyckats påverka de andra medlemsstaterna i EU till
en alkoholpolitik som är mer folkhälsoinriktad.
Regeringens utredare av alkoholinförseln har föreslagit sänkt skatt på
starksprit i syfte att minska privatinförseln från utlandet, trots att
det råder osäkerhet om hur ett sådant förslag kommer att påverka
alkoholkonsumtionen. Vänsterpartiet anser att det skulle vara ett stort
risktagande att följa utredarens förslag eftersom det inte kan uteslutas
att människor både skulle köpa stora mängder alkohol utomlands och öka
inköpen från Systembolaget. Finlands sänkning av alkoholskatten och
dess konsekvenser med ökad totalkonsumtion anser vi är ett varnande
exempel. Vänsterpartiet anser därför att Sverige inom ramen för
EU-samarbetet bör arbeta för höjda miniminivåer på alkoholskatterna som ett
steg i en mer restriktiv och folkhälsoinriktad alkoholpolitik.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.      Alkoholbeskattning, punkt 1 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkoholbeskattning. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2003/04:So31 yrkande 7, 2004/05:Sk332, 2004/05:So393
yrkande 2, 2004/05:So509 yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 1 och
2004/05:So614 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk213, 2004/05:Sk245,
2004/05:Sk251, 2004/05:Sk340 yrkande 1, 2004/05:Sk438, 2004/05:So507
yrkande 2, 2004/05:So516 yrkande 1, 2004/05:So607 yrkande 2 och
2004/05:So610 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt Centerpartiet är höga alkoholskatter etiskt och samhällsekonomiskt
motiverade. Sänkningar av alkoholskatterna är endast motiverade om det
är nödvändigt för att förhindra att skattebasen undermineras som följd
av kraftigt ökad privatinförsel och för att minska drivkrafterna till
smuggling och annan illegal sprithantering. Försäljningsmonopolet är
även fortsättningsvis mycket viktigt för att stödja personer som har
problem med alkoholen men som vill hålla sitt beroende under kontroll.

EU:s gemensamma marknad där vissa medlemsstater har låga skatter på
alkoholdrycker underminerar prisinstrumentet för de länder som vill
föra en aktiv alkoholpolitik. Centerpartiet anser att regeringen i EU
bör verka för kraftigt höjda minimiskatter på alkoholdrycker. Insikten
om alkoholkonsumtionens folkhälsoeffekter är inte lika spridd i övriga
EU som i Sverige. Det finns dock tecken på ett uppvaknande och på att
nya möjligheter till en aktivare europeisk alkoholpolitik nu yppas.
Konventets förslag till ny EU-grundlag erkänner alkoholen som ett
folkhälsoproblem. Den finska opinionen och regeringen har reagerat på
alkoholskattesänkningens sociala effekter och bland nya och gamla
medlemsländer i EU diskuteras alkoholens folkhälsokonsekvenser. Det är
viktigt att den svenska regeringen och de svenska ledamöterna i
Europaparlamentet söker allianser med regeringar, partier och organisationer
i andra EU-länder som delar engagemanget i att minimera alkoholens
skadeverkningar.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


5.      Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 3 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448
yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:So602 yrkande 2 och avslår motionerna
2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande 2, 2003/04:So36 yrkande 1,
2004/05:Sk301, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2,
2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7,
2004/05:So607 yrkande 4, 2004/05:So610 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande
1.
Ställningstagande
Kristdemokraterna vill genomföra en alkoholpolitik byggd på solidaritet
och omtanke om folkhälsan. En anledning till att alkoholskatterna pressas
ned i våra grannländer är EU:s orimliga privatinförselregler. Det är
inte rimligt att tillåta privatinförsel som motsvarar flera års förbrukning
av alkohol för en normalkonsument. Kristdemokraterna anser att Sverige
ensidigt bör införa egna regler på området som motsvarar de införselnivåer
som avtalades i samband med medlemskapsförhandlingarna. Folkhälsoskäl
är enligt EG:s grundfördrag och EG-domstolen ett legitimt skäl för att
frångå principen om en öppen marknad inom EU och en eventuell prövning
i EG-domstolen skulle ge regeringen en möjlighet att föra fram
folkhälsoaspekten när det gäller privatinförsel av alkohol. Regeringen skulle
också kunna förhandla fram en permanent lösning på införselproblematiken
med övriga EU-länder.
Alkoholinförselutredningen bör med anledning av den alarmerande
konsumtionsökningen bland ungdomar också få i uppdrag att presentera ett
åtgärdspaket för att komma till rätta med och minska alkoholkonsumtionen
bland ungdomar.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


6.      Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 3 (v)
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7 samt avslår
motionerna 2003/04:So31 yrkande 6, 2003/04:So35 yrkande 2, 2003/04:So36
yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448 yrkandena 1 och
2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2, 2004/05:So431
yrkandena 1 och 2, 2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4,
2004/05:So610 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande 1.
Ställningstagande
I dag är det i princip möjligt för en privatperson att föra in hur mycket
alkohol som helst från andra EU-länder under förutsättning att han eller
hon kan motivera mängden. De s.k. indikativa nivåerna är riktmärken för
vad som kan anses vara normal förbrukning. I takt med den accelererande
införseln av alkohol som inneburit ökad totalkonsumtion och minskad
försäljning på Systembolaget har röster höjts om att Sverige ensidigt
borde ta tillbaka de gamla införselreglerna. Vänsterpartiet menar att
detta är ett intressant förslag men anser att regeringen först bör
klarlägga rättsläget med avseende på bl.a. eventuell skadeståndsskyldighet
och reglerna om en fri marknad.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta initiativ till en ändring av
införselreglerna avseende alkohol för privat bruk och återkomma till
riksdagen med en redovisning av vilka initiativ som tagits. Vi kan
konstatera att Storbritannien valt att tillämpa en betydligt striktare
linje för privatinförseln än Sverige. Vänsterpartiet anser vidare att
regeringen bör se över hur praxis ser ut beträffande mängden alkohol
som anses vara rimlig för privat konsumtion och utveckla denna i en mer
restriktiv linje.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


7.      Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 3 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:So31 yrkande 6 och
2004/05:So610 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:So35 yrkande 2,
2003/04:So36 yrkande 1, 2004/05:Sk301, 2004/05:Sk416, 2004/05:Sk448
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk465, 2004/05:Sk468, 2004/05:So396 yrkande 2,
2004/05:So431 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517 yrkandena 5 och 7,
2004/05:So602 yrkande 2, 2004/05:So607 yrkande 4 och 2004/05:So614 yrkande
1.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att regeringen i EU ska verka för minskade införselkvoter
med hänvisning till alkoholinförselns stora effekter på folkhälsan.
Folkhälsoskäl är en erkänd rättslig grund inom EG-rätten för att åsidosätta
huvudregeln om fri rörlighet för varor. På lång sikt är dock minskade
kvoter ett trubbigt vapen eftersom gränskontrollerna är otillräckliga
för att avskräcka från smuggling. För att vinna tid under de närmaste
tio åren är dock minskade införselkvoter en lämplig åtgärd.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk213 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt skatt på öl.
2004/05:Sk245 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att sänka ölskatten för öl med en alkoholhalt
överstigande 2,8 %.
2004/05:Sk251 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om harmonisering och sänkning av skattesatserna för alkoholinköp
i Sverige.
2004/05:Sk301 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om indikativa nivåer för vad som är att betrakta som personligt
bruk vid införsel av alkohol.
2004/05:Sk307 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till återbetalning av erlagd tobaksskatt vid export av
rökfria tobaksprodukter till andra EU-länder.
2004/05:Sk318 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c):

1.      Riksdagen beslutar höja minimiskatten på cigarretter från 90
till 100 % i enlighet med vad som anförs i motionen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ett reformerat punktskattesystem med bibehållen
skattenivå och maximerad styckskatt i enlighet med EU:s regelverk för
cigarrettbeskattning.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ett nytt beräkningssystem utan eftersläpandeeffekter
för den mest efterfrågade priskategorin.
2004/05:Sk325 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidta åtgärder som innebär skattemässig neutralitet mellan
rulltobak och vanliga cigaretter.
2004/05:Sk332 av Jan Andersson och Claes Västerteg (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av sänkt svensk ölskatt.
2004/05:Sk340 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1.      Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till
förändrad alkoholbeskattning.
2004/05:Sk371 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om taxfreeköp på ankomstflygplats.
2004/05:Sk416 av Lars Gustafsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ett utvidgat uppdrag till Alkoholinförselutredningen.
2004/05:Sk438 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en alkoholskadefond.
2004/05:Sk448 av Mikael Oscarsson (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att omförhandla införselreglerna med EU.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att pröva införselkvoterna mot EG-rättens folkhälsoparagraf.

2004/05:Sk465 av Göran Magnusson och Barbro Hietala Nordlund (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kraftigt sänkta införselnivåer för alkoholdrycker samt att
ökade insatser görs för att bekämpa missförhållanden med anknytning
till införsel av alkoholdrycker.
2004/05:Sk468 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om minskade alkoholkvoter.
2004/05:So393 av Kerstin Engle (s):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige skall arbeta för höjningar av minimiskatt
på alkohol inom EU.
2004/05:So396 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att sänka de indikativa nivåerna för vad som är att
betrakta som personligt bruk vid införsel av alkohol.
2004/05:So431 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Sverige snarast för att skydda folkhälsan ensidigt
återinför införselregler för alkohol på en betydligt lägre nivå än i
dag.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att alkoholens allvarliga hot mot folkhälsan skall
användas som huvudsakligt argument om Sveriges ensidiga beslut om
införselbegränsning ifrågasätts.
2004/05:So507 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av sänkta alkoholskatter.
2004/05:So509 av Hillevi Larsson och Christina Axelsson (båda s):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol
och tobak i EU.
2004/05:So516 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att sänka alkoholskatten samt att avskaffa Systembolagets
säljmonopol.
2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall arbeta
för höjda minimiskatter på alkohol.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ för att få till stånd
ändrade regler för privatinförsel av alkohol och återkomma till riksdagen
med en redovisning av vilka initiativ som tagits.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över den praxis som nu tillämpas för vad som
betraktas som privat införsel av alkohol.
2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en solidarisk alkoholskatt.
2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om följderna av en skattesänkning på sprit.
4.      Riksdagen beslutar att Sverige ensidigt återgår till de
införselkvoter av alkohol som avtalades i samband med förhandlingarna om
svenskt EU-medlemskap, enligt vad som anförs i motionen.
2004/05:So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om alkoläsk och söt cider.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om införselkvoter.
2004/05:So614 av Anita Brodén och Runar Patriksson (båda fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i EU föra in folkhälsoaspekten och verka för att
införselkvoterna sänks till en nivå som kan anses rimlig för privat
bruk.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i EU verka för en gemensam höjning av minimiskatterna
på alkohol.
Motioner väckta med anledning av proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska
frågor
2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

6.      Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att Sverige får
minska införselkvoten, med hänvisning till folkhälsoskäl som rättslig
grund för undantag från principen om fri rörlighet för varor.
7.      Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att minimiskatten
på alkohol kraftigt höjs.
2003/04:So35 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införselkvoterna också måste diskuteras.
2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1.      Riksdagen beslutar att Sverige ensidigt återgår till de införselkvoter
av alkohol som avtalades i samband med förhandlingarna om svenskt
EU-medlemskap enligt vad som anförs i motionen.