Motioner om alkoholskatt m.m.

Betänkande 2005/06:SkU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är avslutat

Planerat beslutsdatum
10 maj 2006
Senaste händelse
Beslut 10 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om alkoholskatten (SkU22)

Riksdagen sade nej till motioner om alkohol- och tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser och Tullverkets bekämpning av illegal alkoholinförsel. Motionerna har lagts fram under allmänna motionstiden 2005 eller med anledning av regeringens förslag om nationella alkohol- och narkotikabehandlingsplaner. Riksdagen behandlade regeringens förslag tidigare under våren (se 2005/06:JuSoU1 ).
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 36

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-03-14
Justering: 2006-04-20
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-02
Trycklov: 2006-05-02
Reservationer: 7
Betänkande 2005/06:SkU22

Alla beredningar i utskottet

2006-03-14

Nej till motioner om alkoholskatten (SkU22)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om alkohol- och tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser och Tullverkets bekämpning av illegal alkoholinförsel. Motionerna har lagts fram under allmänna motionstiden 2005 eller med anledning av regeringens förslag om nationella alkohol- och narkotikabehandlingsplaner. Riksdagen behandlade regeringens förslag tidigare under våren (se 2005/06:JuSoU1).

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-10
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:SkU22, Motioner om alkoholskatt m.m.

Debatt om förslag 2005/06:SkU22

Webb-tv: Motioner om alkoholskatt m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 172 Lennart Axelsson (S)
Fru talman! Vi kommer nu att få en debatt som framför allt handlar om beskattningen av alkohol och tobak. Det är frågor som det ofta finns delade uppfattningar om, inte bara mellan de olika partierna utan även inom dessa. Det visar sig också i de motioner som inlämnats. Jag överlämnar med denna korta presentation ärendet till debattörerna.

Anf. 173 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1 och hänvisar till texten i den reservationen. Den anger ganska väl bakgrunden till vårt ställningstagande. Det är viktigt att inledningsvis säga att alkoholkonsumtionen i vårt land måste hållas under kontroll. Alkoholkonsumtionen bör gå ned en bra bit i förhållande till dagens läge. Det är också väsentligt att vi får en bättre alkoholkultur i vårt land. Det finns möjlighet att utveckla den från de starkare dryckerna till matdryckerna öl och vin. Fru talman! Det är också oerhört väsentligt att säkerställa att vi har alkoholfria miljöer i vårt land. Med det menar jag att man bannlyser all alkohol i trafiken, att man bannlyser alkohol på arbetsplatser när det utförs arbete, att man bannlyser alkohol i skolan och att ungdomsmiljöer i största möjliga utsträckning ska vara alkoholfria. Det finns oerhört många saker att uträtta för att få till stånd en bättre alkoholkultur i vårt land. Tyvärr har vi, vilket har sagts i många sammanhang, i för stor utsträckning tidigare förlitat oss på prisinstrumentet för att kunna hålla tillbaka alkoholkonsumtionen och missbruket. Genom att ha höga alkoholpriser har man kunnat påverka den totala konsumtionen och i viss mån även att missbruket inte har ökat alltför mycket. Men för ett antal år sedan kunde vi ange en säker prognos om att det skulle hända saker i vårt land beträffande alkoholen om man inte vidtog några åtgärder från regeringens sida. Vad vi då avsåg från moderat håll var att man måste börja anpassa alkoholskattesatserna till vad som hände i vår omvärld och till de införselkvoter som vi har förbundit oss till i vårt land. Tyvärr har det inneburit att man inte har gjort någonting. Och det har dessutom inneburit att införseln av spritdrycker har ökat lavinartat, särskilt under de första åren. Systembolagets andel av spritförsäljningen har naturligen minskat. Och Systembolagets andel av spritförsäljningen beräknas i dag vara ungefär 50 %, och i många delar av landet betydligt mindre. Vi har fått en omfattande legal införsel. Vi har fått en omfattande illegal införsel. Vi har fått en vidareförsäljning till hushållen, en olaglig sådan eftersom den inte är tillåten, av införd sprit, öl och vin. Vi har fått en omfattande lageruppbyggnad av alkoholdrycker i de svenska hemmen, vilket i sig leder till en benägenhet till ökad konsumtion. Och hela tiden har riksdagen varit handlingsförlamad. Och regeringen som skulle ha lagt fram förslag för drygt ett halvår sedan har inte heller kunnat komma med något som helst förslag i denna riktning. Vi har nu fått en kultur som har satt sig i vårt land. Man åker utomlands som vanlig medborgare och tar med sig sin kvot eller delar av kvoten. Men det är också väldigt många som mer eller mindre nästan yrkesmässigt åker utomlands och tar in sprit, öl och vin. Och det sker sedan en vidareförsäljning. Det har blivit närmast ligor i vissa delar av landet som ägnar sig åt denna kriminella verksamhet. Då är frågan: Vad ska man nu göra? Frågan till Socialdemokraterna är: Varför gör inte regeringen någonting för att stävja detta? Vi har från moderat håll kunnat konstatera att det förmodligen har gått så långt att det nu är väldigt svårt att vidta åtgärder som på ett abrupt sätt bryter trenden beträffande spritdrycker. Det är förmodligen så att en stor del av den sprit som konsumeras i vårt land kommer att konsumeras vid sidan av den sprit som kommer från Systembolaget. Det är däremot så att den ökade införsel som sker av öl i ganska stor utsträckning är öl som svenska bryggerier brygger och som sedan exporteras exempelvis till Tyskland eller närliggande länder. Sedan handlar svenskar den ölen för att transportera tillbaka den till Sverige och sedan sälja den illegalt. Där har man möjligheter att med inte alltför omfattande åtgärder i form av en sänkning av skatten åstadkomma att den kulturen kan brytas. Nu har regeringen varit tvehågsen om man ens skulle behöva göra någonting åt ölskatten utan bara skulle behöva sänka skatten på sprit, om man ens skulle komma sig för att så småningom sänka skatten. Vi menar att om man i detta läge ska göra en tidtabell för den ena eller andra åtgärden är det i dag viktigare att sänka skatten på öl för att bryta åtminstone den utvecklingen som också leder till en omfattande kriminalitet med dessa transporter fram och tillbaka. På samma sätt bör de svenska insatserna i EU i första hand inriktas på att få till stånd höjda minimiskatter på sprit, helt enkelt av den anledningen att öl och vin i EU-området räknas som matdrycker och att det kommer att vara fullständigt lönlöst att försöka få till stånd minimiskatter på dessa drycker. Då bör Sverige i stället koncentrera sina insatser i EU på att få till stånd höjda minimiskatter på sprit, vilket i sin tur möjligen kan leda till att behovet av att sänka spritskatterna i Sverige inte blir lika stort när det inte blir så stor skillnad till slut. Fru talman! Detta inlägg är att se som lite uppgivet. Jag höll det i någon mening för ett antal år sedan innan den utveckling som vi nu har sett hade blivit helt tydlig. Men vi kunde ange, som jag sade, en väldigt säker prognos om vad som skulle ske. Jag tycker att det är tragiskt att regeringen inte har kunnat göra någonting åt skattefrågan. Regeringen har under denna tid också försuttit sina chanser att åstadkomma en bättre alkoholkultur i vårt land, även om man har gjort vissa smärre försök. Jag är naturligtvis oerhört intresserad av att höra vad Socialdemokraternas företrädare här säger om vad som har förevarit beträffande alkoholpolitiken i vårt land.

Anf. 174 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! I går firade vi Europadagen till minne av den dag då det europeiska samarbetet föddes. Från början var EU ett fredsprojekt. Och visst lever fredstanken vidare i Europasamarbetet. Men EU har blivit så mycket mer. 25 stater är med i samarbetet, och fler vill komma med, bland andra länderna på Balkan. Folkpartiet tycker att medlemskapet i EU är positivt. Men det finns det som vi vill ändra på. Jordbrukspolitiken är ett sådant område, och alkoholpolitiken är ett annat område. Fru talman! I Sverige ser vi alkoholkonsumtion som en folkhälsofråga. I övriga EU anses alkoholhaltiga drycker som vilken annan handelsvara som helst. Problemet är också att skattenivåerna i övriga länder är mycket lägre än i Sverige. Lennart Hedquist talade om minimiskattenivåer. Och även om man höjer den på sprit med 24 % så spelar det ingen roll när det gäller till exempel vin därför att minimiskatten på vin är 0 %, och 0 × 24 = 0 hur man än räknar. Trots löften om att vi skulle få behålla vår alkoholpolitik i samband med EU-medlemskapet har vi nu kunnat konstatera att det i praktiken är fritt fram att föra in obegränsade mängder av alkoholhaltiga drycker för privat bruk. Och det är inte tillfredsställande. Detta faktum innebär att svensken i dag har stora mängder alkohol stående hemma i garderober och källare. Och just att man har spriten hemma gör att man dricker mer. När en flaska är slut är det lätt att hämta en ny. Men, fru talman, ännu värre är att detta också har medfört att mindre nogräknade figurer säljer sprit, vin och öl till ungdomar. I dag är det inga problem för ungdomar att få tag i alkoholdrycker. Även om polisen gör ett och annat tillslag är kontrollen mycket liten. Risken att internationella kriminella ligor växer fram är också mycket stor. Fru talman! Folkpartiet anser att vi måste påverka övriga EU i ännu större utsträckning än som görs i dag. Finland har lovat att ta tag i problemet när de övertar ordförandeskapet. Det borde den svenska regeringen långt tidigare ha gjort. Det gäller då både skattenivåer och införselkvoter. Folkpartiet vill behålla Systembolaget för att kunna behålla kontrollen av försäljningen. Men som situationen i dag ser ut - svensken köper allt mindre av den alkohol som han eller hon dricker i Sverige, och tillgängligheten till sprit och öl är obegränsad för ungdomar - kan vi tvingas acceptera sänkt skatt på alkohol just för att behålla Systembolaget och göra det mindre lönsamt att köpa utomlands. Hur mycket och för vilka drycker vi ska sänka skatten kan Folkpartiet i dag inte säga, utan det beror på hur situationen ser ut när det är dags för detta. Men skatterna ska inte sänkas mer än som behövs för att värna en kontrollerad alkoholförsäljning. Till sist, fru talman: Alkohol är faktiskt något som måste hanteras med varsamhet. Många människor har fått hela livet förstört av alkohol. Jag har mött några av dem. Alkohol kan i måttlig mängd vara till glädje när det är fest. Men tyvärr har den för många medfört ett liv i kaos. Det kan till och med gå så långt att man förlorar familj, jobb och vänner. Det som också måste framhållas i den här debatten är att det inte bara är införselkvoter och skatter som har betydelse för en minskad alkoholkonsumtion. Det behövs också ett helt batteri med förebyggande åtgärder. Det behövs bland annat en politik som inger ungdomar framtidstro i stället för hopplöshet samt en kunskapsskola med ordning och reda och där barn och ungdomar blir sedda och hörda. Men det är, fru talman, en annan debatt. Med detta yrkar jag bifall till reservation 2.

Anf. 175 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! När man lyssnar på inläggen här och med tanke på den oerhörda trafik som tydligen försiggår i vårt land till andra länder undrar man om den är kopplad till den stora arbetslösheten i Sverige, något som då gör att folk har tid att ägna så mycket kraft åt att hämta drycker i andra länder. Nästa fråga gäller konsumtionen. Finns det en konsumtion måste det ju finnas en efterfrågan. Ska man konsumera allt det man tar in kommer man knappast att kunna vara nykter när man kör, i alla fall de närmaste månaderna. Man måste undra varifrån denna kultur kommer. Fru talman! Alkoholkonsumtionen i Sverige har under tidigare år ökat i en sådan omfattning att rekord i konsumtion har nåtts. Orsakerna är flera, bland annat ändrade införselkvoter för privatpersoner och en ändrad attityd till alkohol och nya dryckesmönster - tyvärr särskilt bland ungdomar. Mest alarmerande är konsumtionsökningen hos ungdomar. Det är vetenskapligt belagt att alkoholkonsumtion i unga år kraftigt ökar risken för bestående skador, för att fastna i ett livslångt alkoholberoende. I en studie från Socialstyrelsen, Folkhälsa - lägesrapport 2005 , beskrivs genom empiriska studier under en lång tid hur man kan följa när det var tider med tidig alkoholdebut. Under de tider då man startat sent i livet klarade man sig, har det visat sig, bättre när det gäller alkoholskador och alkoholvanor senare i livet. Det som händer nu kommer vi alltså att se effekten av om ungefär 20-25 år. Vi ska veta hur viktigt det preventivt är för samhället att beakta detta med att försöka hålla nere konsumtionen. I samband med försöken med att få stopp på den ökande alkoholkonsumtionen har olika förslag lagts fram. Alkoholinförselutredningen presenterade förra året ett antal förslag om preventiva insatser och justeringar av åldersgränser vid servering av alkohol. Man föreslog också kraftigt sänkt skatt på alkohol. Regeringen har även aviserat att man önskat sänka skatten på sprit. Dessbättre har man ännu inte fått gehör för detta önskemål. De motiv för sänkt alkoholskatt som framförts - lite grann också här - är att man har tänkt sig en minskning av privatinförseln från andra länder och att Systembolagets legitimitet skulle öka och langningen till ungdomar minska genom att legalt köpa sprit i Sverige. Finland är det närliggande land som gjort det som förslagen går ut på. Resultaten förskräcker. Antalet fall med alkoholskador, rattfylleri och alkoholrelaterade sociala problem har skjutit i höjden, och man ser ännu ingen ljusning vad gäller de här problemen. Finland har nu beslutat att driva frågan om en höjning av minimiskatterna på alkohol. Det gäller då alkoholskatten på sprit och öl. I ett TT-meddelande från den 7 maj står det: "Finland driver på för höjd lägstaskatt på starksprit och öl när landet tar över som ordförande i EU. Finansminister Eero Heinäluorna säger i en intervju att högre minimiskatt ger Finland möjlighet att höja sin alkoholskatt utan risk för mer privatimport av alkohol." Man går nu den andra vägen jämfört med vad förslagen här går ut på. Sett till Sverige skulle en sänkning av alkoholskatterna innebära en stor ökning av en redan stor alkoholförsäljning, inte bara vid landets gränser utan i hela riket. En eventuell minskning av privatinförseln vid gränserna till Danmark och Finland skulle enbart ersättas av en rikstäckande ökning av alkoholkonsumtionen inne i landet. Vilka konsekvenser detta skulle få exempelvis avseende rattfylleri och våld i det svenska samhället kan man spekulera i. Sannolikt skulle det inte bli bättre jämfört med hur det är i dag. Systembolagets monopol är i praktiken inte ifrågasatt. Detta konfirmeras av den ökade försäljningen av alkoholdrycker under påskhelgen. Rekordstora mängder alkohol har försålts. Förra årets resultat för Systembolaget var drygt 500 miljoner kronor. Över en halv miljard i vinst gjorde man. Det har nu också visat sig att totalkonsumtionen på årsbasis glädjande nog har sjunkit från höga 10,5 liter till 10,2 liter ren alkohol per person och att privatimporten, enligt gjorda undersökningar, har minskat - även i Skåne! Det finns alltså ingen anledning att i dagsläget överge det prisinstrument och den prispolitik som finns, utan man bör inrikta sig på förebyggande och informativa insatser gentemot ungdomar och föräldrar. Glädjande nog har också polisen intensifierat sina insatser mot alkohol i trafiken och därmed kunnat upptäcka alltfler lagbrytare. Langning till ungdomar är olagligt och ska beivras. Ungdomar får inte köpa alkoholdrycker oavsett varifrån dessa kommer. När det gäller försäljning från garage, oavsett om det är legal sprit i Sverige eller om det är illegal sprit från någon annanstans, är det lika olovligt att sälja som det är att tillhandahålla ungdomar sprit. Polisen har påtalat att det finns vissa problem med bevisföringen och att frågan är nedprioriterad. Det finns alltså möjligheter att förbättra i det avseendet och stoppa den illegala verksamheten och vidareförsäljningen. Men framför allt är problemet en fråga om personligt ansvar för vuxna. Som vuxen måste man föregå med gott exempel. Barn gör aldrig som man säger, utan de gör som man själv gör. Det har jag personlig erfarenhet av på andra områden. Givetvis måste en folkhälsofråga av denna dignitet angripas med ett brett anslag och involvera flera aktörer. Sverige har en tradition av ett stort antal frivilligrörelser med kunskap i folkhälsofrågor. Självfallet bör ett utökat samarbete mellan myndigheter och ideella organisationer med kunskaper om folkhälsofrågor och missbruk involveras i arbetet för ett nyktrare Sverige. Grundproblemet, fru talman, framför andra är att Sverige genom den regering som vi nu har alltför tamt har drivit frågan om en begränsning av privatinförseln av alkohol. Fem hälsoministrar har faktiskt kommit överens om att driva linjen om åtminstone halverade införselkvoter, vilket skulle få en stor inverkan. I ett EU-perspektiv är privatinförseln helt enkelt orimligt stor. Man kan ju ta med sig hur mycket sprit som helst. Det är snarare bilens fjädring som avgör hur mycket man kan släpa med sig in i landet under olika täckmantlar. Sveriges riksdag bör därför avvisa förslag som urholkar folkhälsan. Ett sådant förslag är det om en sänkning av skatten på alkohol. För att återta möjligheterna att föra en effektiv alkoholpolitik bör Sverige återställa införselkvoterna för privat bruk till rimliga proportioner eller sträva efter att återinföra lägre införselkvoter. Avslutningsvis, fru talman, väljer jag att yrka bifall endast till reservation 3, men givetvis står jag bakom våra övriga reservationer.

Anf. 176 Per-Olof Svensson (S)
Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till det ämnesområde från skatteutskottet som det rör och inte vika ut. De punktskatter vi pratar om är någonting fantastiskt, det har vi sagt förr, och det kan vi säga igen. De är inte bara en förutsättning för delar av vår välfärd med tanke på de skattemiljarder som dras in, utan de bidrar dessutom i det här fallet till vår folkhälsa genom att de gör att vi röker mindre och använder mindre alkoholdrycker. Det är inte så att vi alltid uppnår det vi syftar till. När det gäller alkoholförbrukningen har vi efter de nya införselreglerna och de låga alkoholskatterna i vårt närområde fått en privatinförsel som ökat användningen av alkohol. Några motionärer anser att lösningen på det problemet ligger i att sänka de svenska alkoholskatterna. Jag tror inte att det är lösningen. Jag anser att en lägre svensk beskattning av alkohol skulle få till resultat att billig inhemsk alkohol dricks i ökad mängd samtidigt som privat införsel inte minskar i motsvarande omfattning. Då måste det vara en riktigare infallsvinkel att fortsätta att arbeta som regeringen aviserat de senaste åren, att med åberopande av folkhälsoskäl arbeta för det första för att få alla länder i unionen att beskatta alkoholprodukter utifrån ett folkhälsoperspektiv, för det andra att försöka få en högre minimiskatt på europeisk nivå, för det tredje att försöka få till stånd en förändring av införselkvoterna och för det fjärde att på EU-nivå få en ökad information om alkoholens skadeverkningar. Det här har framförts såväl av statsministern som av finansministern och andra ministrar när tillfälle har givits i Bryssel eller på andra platser där beslutsfattare har träffats. Vi tror inte att det är omöjligt att lyckas med det här. När man följer alkoholfrågorna på EU-nivå just nu kan man se vissa saker. Storbritannien har just justerat upp sina alkoholskatter, och nu är exempelvis ölskatten i England högre än vad den är i Sverige. Spanien höjde i fjol alkoholskatterna med 10 % med åberopande av folkhälsoskäl. Belgien höjde med 5,5 % med åberopande av folkhälsoskäl. Italien beslutade att genomföra en ungdomskampanj för att informera om alkoholens negativa påverkan på folkhälsan. De har lyckats väldigt bra. Tyskland höjde skatten på alkoläsk, och dessutom höjde man momsen, vilket naturligtvis också har en fördyrande effekt på alkohol. Frankrike har genom en massiv information lyckats minska alkoholanvändningen på ett närmast dramatiskt sätt, och det på vinsidan. Det är alltså inte så att ett vinland som Frankrike värnar sin egen produktion. Där har man lyckats att minska dramatiskt. Finland kommer, som vi alldeles nyss hörde, att diskutera en höjning av sina skatter. Man skulle kunna stå här en bra stund och ge fler exempel på vad som händer i andra länder och att det just beror på att man där har tagit till sig det som Sveriges regering framfört vid åtskilliga tillfällen, att för folkhälsans skull måste det till förändringar. Jag kan konstatera att ett kraftfullt och aktivt försök att få till förändringar är bättre än att passivt bara föreslå sänkta skatter, som förmodligen inte kommer att få någon som helst effekt på alkoholkonsumtionen. Fru talman! Om tobaksbeskattningen har det i princip nåtts samstämmighet inom partierna. Senast den 1 januari i år höjdes bland annat minimipunktskatter från 90 till 100 %. Det kommer förmodligen att krävas ytterligare förändringar för att uppnå skatteneutralitet mellan olika former av tobaksprodukter. Därför har regeringen efter en översyn som sin avsikt att återkomma till riksdagen angående tobaksbeskattningen. Med det, fru talman, yrkar jag avslag på samtliga reservationer.

Anf. 177 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Beträffande Sveriges insatser i Bryssel för att åstadkomma höjda minimiskatter, framför allt på sprit, kan man ju önska all framgång. Om man vill få till stånd ändringar av införselkvoterna är det väl också okej ur svensk synpunkt, om man kan nå framgång där. Men frågeställningen kvarstår om man bara ska låta sakerna ha sin gång beträffande införseln som ändå kommer att kunna ske, det vill säga att vi exporterar en skattebas till utlandet, att vi får minskade punktskatteintäkter, som nu har blivit följden av den politik som har bedrivits. Jag uppfattade att regeringen aviserade en proposition om sänkt alkoholbeskattning, en proposition som var godkänd av den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Nu talar Per-Olof Svensson som om regeringen har en helt annan inställning. Är det P-O Svenssons inställning som P-O Svensson talar för, eller vad hade han för inställning till regeringens avisering av den proposition som aldrig kom närmast på grund av stödpartiernas inställning? Jag kan naturligtvis hålla med om att alkoholfrågan framför allt måste belysas ur folkhälsoperspektivet. Man bör verkligen vidta informations- och folkupplysningsinsatser för att tillsammans med folkrörelser, fackliga organisationer och arbetsgivare åstadkomma alkoholfria miljöer. Om det är vi fullkomligt överens. Men även på den sidan har det skett väldigt lite. Man har låtit den starka införseln ha sin gång i Sverige. Konsumtionen har stigit, och framför allt har lagret av spritdrycker i de svenska hemmen ökat och kriminaliteten frodats. Det kan väl inte vara något bra betyg för den svenska regeringen.

Anf. 178 Per-Olof Svensson (S)
Fru talman! Jag fick en fråga om vem jag talade för. Jag vill upprepa vad jag sade för någonting i mitt anförande. Jag sade att jag ska hålla mig till, att jag ska prata om de sänkta skatterna, att jag kan konstatera och att jag inte tror att det är möjligt, och så vidare. Det var alltså mitt eget personliga anförande. Det står en majoritet i utskottet bakom.

Anf. 179 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Tack för den upplysningen. Jag uppfattade kanske inte att det var Per-Olof Svenssons och möjligen skatteutskottsgruppens inställning som är av det största intresset här. Det är faktiskt av intresse att veta om den socialdemokratiska regeringen fortfarande vidhåller den uppfattning som man gick ut med i september, nämligen att det nu var nödvändigt att sänka alkoholskatterna, någonting som uppenbarligen stoppades av regeringens stödpartier. Jag tycker att det var tragiskt. Den riksdagsmajoritet som ändå finns i denna fråga borde ha kommit till uttryck. Då hade vi fått sänkta punktskatter men samtidigt också ett program för hur man skulle kunna angripa den ökande alkoholkonsumtionen. Det sägs ibland att alkoholkonsumtionen har minskat. Det är en statistik som är ytterst bristfällig bland annat mot bakgrund av den oerhört starka lagerhållning som finns i de svenska hushållen. Det finns oerhört mycket alkohol i landet. Alkoholförsäljningen under enstaka månader ger inte en korrekt statistik på hur stor alkoholkonsumtionen är.

Anf. 180 Per-Olof Svensson (S)
Fru talman! Jag får säga som så att vad den svenska regeringen avser att göra i framtiden är en fråga som Lennart Hedquist får ställa i riksdagens kammare till berört statsråd. Då får han säkert ett konkretare svar än vad han kan få av mig eftersom jag inte sitter i regeringen.

Anf. 181 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Jag tror att Per-Olof Svensson och jag är ganska överens om de grundläggande sakerna när det gäller alkoholpolitiken efter Per-Olof Svenssons tidigare anföranden och även anförandet i dag. Vad jag tänkte ta upp är de problem som finns. Det är inte bara så att det är någon som hämtar spriten. Vi har faktiskt sett långtradarstoppen på vissa håll där det faktiskt krävs polisiära åtgärder för att komma åt den illegala försäljningen. Det är fråga om resurser till polisen också. Kristdemokraterna har välkomnat den satsning man gjorde på 55 fler tullare som skulle angripa just det här problemet och samverka plus lagförslaget att Kustbevakningen skulle få beslagta illegala varor som de upptäcker. Det har faktiskt gjorts en hel del lagvägen som gör det möjligt för dem att ingripa. Det välkomnar vi. Här skulle jag vilja uppmana Per-Olof Svensson och få med i anteckningarna att det nu finns ett gyllene tillfälle att stödja Finland i förslaget med att driva fram skattehöjningarna. Jag vill uppmana Per-Olof Svensson och regeringen att stödja dem och att tillsammans med hälsoministrarna också driva frågan om att åtminstone halvera införselkvoterna. Detta tillsammans med förstärkta insatser till polisen och insatser på folkhälsoområdet skulle kunna innebära en ganska stor insats. Jag har vid några tillfällen besökt Systembolaget under helger. Det är trängsel därinne. Det verkar som om legitimiteten har kommit tillbaka och att det inte riktigt är nyhetens behag längre att köra lastbilssläp från andra länder. Vid vårt besök hos Systembolagets ledning fick vi en bild av att den illegala införseln inte är så oroväckande som det ibland ges sken av. Det överdrivs lite grann. Systembolagets totala försäljning var stor även om där fanns andelar som var något mindre.

Anf. 182 Per-Olof Svensson (S)
Fru talman! Allt kriminellt som händer ska skötas av dem som är tillsatta att sköta sådant. Jag skulle kunna hålla med kd om det mesta. Men jag blev besviken för en vecka sedan då jag såg Kristdemokraternas motion väckt med anledning av vårpropositionen. Man säger att man ska sänka införselkvoterna och att man räknar med att den minskning av försäljningen som kommer att ske där förs ut till Systembolaget. Då vinner man skatt som sedan ska användas i budgetavseende. Men då har alkoholförtäringen inte minskat. Då super man lika mycket, och pengarna tas in bara på ett annat ställe. Det kan väl inte vara Kristdemokraternas syn? Du, Lars Gustafsson, har aldrig sagt något sådant, men partiet har väckt en sådan motion. Det är inte riktigt bra.

Anf. 183 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Det är riktigt att vi är uppdaterade i frågan. Vi har lämnat en beräkning till riksdagens utredningstjänst på vad det skulle inbringa totalt sett. Det beror på vilken alkohol som försäljs. Det är inte så enkelt att beräkna. Det beror på prisnivån på det som köps. Vi har gjort en beräkning. Sedan har vi dessutom ett kraftigt överskott i budgettaket. Det viktigaste för oss är att få stopp på den sanslösa importen. Det är ett sätt att markera att vi är ett högskatteparti i fråga om alkoholskatter - precis som Socialdemokraterna. Vi har inga bekymmer med det. Om vi räknar vad flödet över gränserna innebär på den sociala misären överstiger kostnaderna vida vad vi över huvud taget kan räkna hem i budgethänseende. Det är bara att titta på socialbudgetarna i landet och problemen inte minst bland ungdomar - sjukhuset i Stockholm heter väl Maria Ungdom. Det går aldrig att räkna detta hem, men av budgettekniska skäl görs vissa beräkningar. Det är precis som Socialdemokraterna av vissa budgettekniska skäl beräknar intäkter. Man gör en estimering av framtida intäkter trots att man inte vet om räntan går upp eller hur konjunkturen kommer att vara över året. Vi gör också i våra budgetförslag bedömningar av vad som är rimligt utan att vi på något sätt gör avkall på vår alkoholpolitik.

Anf. 184 Per-Olof Svensson (S)
Fru talman! Lars Gustafsson säger att det är svårt att göra beräkningar. Men det kan inte vara särskilt svårt eftersom ni anger 4 ½ miljarder i inkomster. Sedan använder ni inkomsterna till annat. Alltså vill ni att spritförsäljningen ska flyttas över från utlandet till Systembolaget. Sedan ska skatterna som kommer in, tack vare ett fortsatt supande, användas för att klara ut er budget.

Anf. 185 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Centerpartiet har i detta betänkande två särskilda yttranden som jag vill kommentera. Vad gäller tobaksbeskattningen är vi tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna överens om att skatten på röktobak, det vill säga rulltobak och piptobak, bör höjas till motsvarande nivå som för vanliga cigaretter. Vidare har Sverige infört en minimiskatt på cigaretter. Ändå har priserna för så kallade lågpriscigaretter inte stigit som avsett. Flera EU-länder har därför infört ett system med lägstapriser, och vi anser att Sverige bör göra sammalunda. Så till den ständiga diskussionen om Sveriges - och EU:s - alkoholskatter. Vi vet alla bakgrunden. Genom EU-inträdet höjdes införselkvoterna för privat införsel av alkohol mångdubbelt. Sverige har trots utredningsförslag inte sänkt sina alkoholskatter eller gjort några större informationskampanjer för att hejda det växande inflödet från utlandet. Regeringens passivitet är anmärkningsvärd. Men som på andra områden heter nog förklaringen de båda samarbetspartierna. Det pågår ett beredningsarbete i Regeringskansliet i dessa frågor, enligt höstens budgetproposition. Här kan man tala om långbänk och om handlingsförlamning. Centerpartiet har ett brett program för att minska alkoholens skadeverkningar. Vi vill mobilisera människors ansvar för varandra och motverka kriminalitet. Vi vill slå vakt om den traditionella alkoholpolitikens instrument, och vi vill arbeta offensivt i EU på detta område - driva på för en kraftig minskning av införselkvoterna och höja minimiskatterna. Folkresningen mot alkoholmissbruket i slutet av 1800-talet ledde till en halvering av dåtidens alkoholkonsumtion. Ett liknande attitydskapande handlingsprogram behövs även nu innefattande information, mobilisering av det civila samhället och ett ökat personligt ansvar för oss själva och våra medmänniskor. Vad gäller beskattningen av alkohol, som vi diskuterar i dag, slår Centerpartiet vakt om principen om en hög beskattning av alkohol som både moraliskt och samhällsekonomiskt motiverad med tanke på den sociala nöd och de stora kostnader som alkoholen orsakar. Men vi är samtidigt medvetna om det ohållbara läge som faktiskt råder i dag med mycket stora inflöden i landet i oordnade former som göder framväxten av kriminella nätverk, gör tillgängligheten till alkohol mycket stor samt försvagar Systembolagets ställning och hotar de svenska bryggerierna. Till skillnad från regeringens handlingsförlamning vill vi överväga en sänkning av alkoholskatten på drycker med lägre alkoholhalt som öl och vin. I vårt särskilda yttrande stöder vi en centermotion med förslag om sänkning av skatt på öl. Starkare öl inköps, som bekant, i allt mindre omfattning från svenska bryggerier via Systembolaget utan köps i stället från utländska bryggerier på olika importresor till våra grannländer. Allt det här måste hejdas. Centerpartiet föreslår massiva informationsinsatser och en sänkning av öl- och vinskatten.

Anf. 186 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Vänsterpartiet kan konstatera att genom Sveriges inträde i EU har alkoholpolitiken luckrats upp. Alkoholskatter har sänkts, högre införselkvoter har införts och lördagsöppet har återinförts på Systembolaget. Försäljningen av alkohol har ökat från både Systembolaget och via utskänkningsställen som restauranger, pubar med mera. Totalkonsumtionen av alkohol i Sverige har ökat från att tidigare ha varit lägre än i andra jämförbara länder. Det finns färsk statistik från Systembolaget som visar att cider- och starkölsförsäljningen har ökat. Trots att skatterna har behållits ökar försäljningen av öl och cider på de svenska systembolagsbutikerna i dag. Handeln med alkohol via Internet är ett kraftigt växande problem. Här är det nödvändigt att snabbt komma ur det juridiska vakuum som vi befinner oss i och skapa regler som är lättolkade och begripliga för både allmänheten och myndigheterna. Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska verka för att en solidarisk, folkhälsoinriktad och restriktiv alkoholpolitik ska få större genomslag i EU. Vi vill behålla pris- och tillgänglighetsinstrumenten, och vi vill behålla Systembolaget. Det är glädjande att det i skatteutskottet, precis som i socialutskottet, finns en sådan konsensus om skattepolitiken och den restriktiva alkoholpolitiken när det gäller alkoholfria miljöer, åldersgränser, förlängda straff för langning och illegal hantering samt alkoholkonsumtionens konsekvenser för framför allt barn, ungdomar och familjer. Lars Gustafsson har gett exempel på och en bra beskrivning av en mängd konsekvenser. Det råder konsensus inte bara i vårt utskott utan också i denna kammare. Vi har i Sverige stått kvar och försökt kämpa för vår politik. Miniminivåerna för alkoholskatter inom EU är oskäligt låga både utifrån ett folkhälso- och ett solidaritetsperspektiv, och de borde höjas kraftigt. Sverige bör intensifiera det arbete som pågår inom ramen för samarbetet i Nordiska rådet och aktivt skapa allianser med fler länder inom EU som vill verka för ökade restriktioner i handeln med alkohol. Inom exempelvis tobaksområdet har EU utifrån ett folkhälsoperspektiv gjort ett bra arbete när det gäller en restriktiv politik, och detta perspektiv borde även kunna gälla på alkoholområdet. Ett par tidigare talare, bland annat Anne-Marie Ekström, refererade till artikeln "Finland prioriterar höjd spritskatt". Det är alldeles riktigt. En av de frågor som Finland kommer att driva under sin period som ordförandeland för EU är en höjning av minimiskatterna på öl och sprit. Det säger den finske finansministern Heinäluoma i en intervju med Finska Notisbyrån. Förslaget om höjd spritskatt får stöd även av andra länder, också utanför Norden, och Heinäluoma bedömer att en sådan höjning därför borde vara genomförbar. Jag är övertygad om att den kraft som vi från de nordiska länderna lagt på detta kommer att bära frukt om vi är uthålliga. Finland har ju sett konsekvenserna. Finland vill förändra, och vi ska stödja varandra för att få en ändring till stånd. Fru talman! När det gäller de alldeles för höga införselkvoterna visar den fantasirikedom som finns om behovet av alkohol och tolkningen av vem som ska få föra in och vilken mängd hur ohållbara dagens regler är. Tillgängligheten på alkohol har ökat drastiskt i landet. Framför allt gäller det den illegala försäljningen. Om vi i Sverige i nuvarande läge ensidigt inför nya, mer restriktiva införselkvoter och regler riskerar frågan att mer fokuseras på domstolsprocesser i EU än på att inom EU få en gemensam syn och ett gemensamt regelverk som tillåter varje land att föra sin egen alkoholbeskattningspolitik, att ha sina egna införselregler och en helhetssyn på alkoholpolitiken. Det är den inställningen som ska gälla. Vi vill kunna föra vår alkoholpolitik utifrån våra perspektiv. Vi behöver inte pådyvla andra länder den, men vi vill ha rätten att föra vår egen politik. Vänsterpartiet kommer även fortsättningsvis att motarbeta de krafter som med olika handelspolitiska och arbetsmarknadspolitiska argument vill sänka de svenska alkoholskatterna. Jag yrkar bifall till reservation 4.

Anf. 187 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Det är alltid EU:s fel, eller hur? Jag tänkte börja med att vända mig till Lennart Hedquist. Nu verkar han ha lämnat kammaren, men jag vill ända ta upp det faktum att han vid två tillfällen benämnde vårt parti som stödparti till regeringen. Varje gång man hör det känns det svårt. Vårt parti är ett samarbetsparti. Vi samarbetar med många olika partier i denna riksdag, egentligen med alla partier, om olika frågor. Benämningen stödparti känns väldigt passiv. Vi jobbar faktiskt mycket aktivt för att försöka få igenom vår politik. Ibland säger våra kritiker och företrädare för andra partier att det nästan är fråga om ett demokratiskt underskott i Sverige när ett så litet parti, med så lite stöd bland befolkningen, kan få igenom så mycket av sin politik. Det är just för att vi på alla sätt söker stöd i olika politiska konstellationer som vi får igenom vår politik. Vi samarbetar alltså med alla. Det har varit intressant att lyssna på debatten. Det är tydligt att det finns en väldig samsyn när det gäller problemet. Egentligen har man väl bara lite olika sätt att se på vad som ska göras för att lösa det. Det känns lite märkligt att det fortfarande finns de som kommer fram till att vi genom att sänka skatten skulle få en positiv utveckling. Såvitt jag förstår finns det ingen forskning som visar på det. Tvärtom måste vi med alla medel, även med skatter, försöka se till den ekonomiska tillgängligheten. Det finns många sätt att begränsa tillgången - när det finns möjlighet att köpa och så vidare - men den ekonomiska tillgängligheten är ett effektivt sätt att minska tillgången på alkohol och därmed också konsumtionen och de negativa effekterna. Jag läste nyligen i en utredning från Socialstyrelsen att i åldersgruppen 20-49 år kan så mycket som en fjärdedel av alla dödsfall sättas upp på alkoholens konto. Det är ganska skrämmande. Någon nämnde att det väldigt mycket handlar om attityder. Samhället signalerar ju sin inställning till attityder, och här finns det en ganska stor samsyn. Samhället skapar normer genom att sätta upp lagar och regler, och sedan finns det något ytterligare, så att säga ovanför allt detta, som vi väl kan kalla för kulturfrågor, sådant som har att göra med den debatt vi för i samhället. Vi är ju med om att sätta upp någon sorts normer, kulturattityder och sådant till alkoholen och dess användning. Det är där jag tror att det viktiga arbetet för att minska alkoholens skadliga verkningar måste ske. Där måste vi alla bli aktivare. Ibland blir jag väldigt orolig när det känns som att vi först måste vara väldigt dumma för att sedan kunna bli kloka. Det känns som om vi först ordentligt måste missbruka en möjlighet i samhället för att alls kunna fatta att här gäller det att i stället göra någonting annat. Reklam och marknadsföring är ett område som vi kanske måste ta ett lite hårdare grepp om. Marknadsföring och reklam är två komponenter i samhället som kanske fungerar effektivare än vi politiker vad gäller kulturen, att fastslå vilka normer och attityder som ska gälla i samhället. Man kan se det som en del av det förebyggande arbetet. Jag tror att vi måste jobba mycket mer med det. Detta betänkande handlar om skatter. Jag tror, som sagt, att en viktig del av att begränsa tillgängligheten är att hålla fast vid högskattelinjen. Det här är fjärde debatten som jag i dag deltar i, och äntligen får jag möjlighet att yrka bifall till två miljöpartireservationer. För tids vinnande ska jag dock hålla mig till endast en. Då väljer jag nr 5. Det är roligt att få göra det. När vi från Miljöpartiets sida debatterar den här frågan blir vi ofta kritiserade för att vilja hålla fast vid högskattelinjen. Det sägs att det väl inte leder till någonting, att vi har all den införsel vi har, antingen den är nästan oändligt legal eller oändligt illegal. När den sedan omsätts och kommer in i landet och säljs blir den illegal, antingen man säljer till ungdomar eller till vuxna. Eftersom vi har kvar Systemmonopolet måste det väl, vad jag förstår, även vara illegalt att sälja till vuxna. Därför har vi inställningen att samhället måste sätta ned foten och tala om vad man menar. Om vi ska upprätthålla högskattelinjen måste konsekvensen av det bli att också hävda en rimlig nivå på införselkvoterna. Det tror vi är möjligt. Vi har jobbat i EU och har ganska bra kontakter. Trots att vi tycker att Sverige ska lämna det EU vi har i dag använder vi alla de medel som står till buds för oss som politiskt parti. Vi jobbar intensivt i EU och har börjat bygga nätverk där. Vi uppfattar det så att det i många europeiska länder pågår en förändring. Jag hade tänkt använda mig av de exempel som Per-Olof Svensson gav. Därför behöver jag inte göra det nu. Man kan sammanfatta det hela och säga: Varför skulle Sverige bryta den trenden? Även om de jobbar på en annan nivå, från ett annat utgångsläge, har de insikt och kunskap om alkoholens betydelse för folkhälsan, och i och med det indirekt naturligtvis om möjligheten att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, att bygga välfärd och sådant. Den insikten växer. Då måste vi naturligtvis vara med och lägga mera vatten på kvarn när det gäller den insikten. Det vore ju förödande om vi skulle byta linje i den här frågan. Det har i debatten, från några olika håll, också pratats om den svenska regeringens arbete inom EU för att få till stånd en högre nivå på minimiskatterna. Vi tycker naturligtvis att det här nordiska initiativet är jättebra. Nu har jag inte någon riktigt dagsfärsk rapport, men vi försöker ju följa upp det här som en del i vårt arbete i EU. Och vi är ganska oroliga för att det här är någonting som man bara pratar om på den politiska nivån. Det är naturligtvis bra; ju mer Göran Persson pratar om detta desto mer genomslag får det kanske. Men det borde också genomsyra arbetet på tjänstemannanivå i Bryssel. Där är vi lite besvikna. Där skulle vi vilja att ni från Socialdemokraternas sida tryckte på. Det händer faktiskt att våra kontakter där nere träffar på svenska tjänstemän som inte riktigt känner till vad den svenska linjen är på det här området. Så det är en uppmaning. Sedan var det någon som nämnde något om att skatteintäkterna naturligtvis är viktiga för att bygga samhället. Men vi vill naturligtvis att volymerna ska gå ned, att man ska använda mindre av de saker som vi har punktskatter på. Det är egentligen inte en ekvation som går ihop. Dessutom är kostnaden för samhället mycket större än skatteintäkterna. Fru talman! Jag har yrkat bifall till reservation 5. Jag vill bara tillägga att jag fortfarande anser att det är viktigt för Sverige att man bygger ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge.

Beslut

Beslut: 2006-05-10
Beslut: 2006-05-11
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Alkoholbeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk219, 2005/06:Sk227, 2005/06:Sk231, 2005/06:Sk243, 2005/06:Sk267, 2005/06:Sk268, 2005/06:Sk284, 2005/06:Sk288, 2005/06:Sk392, 2005/06:Sk403, 2005/06:Sk414 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk418, 2005/06:Sk493, 2005/06:Sk505 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So2 yrkande 4, 2005/06:So250 yrkande 3, 2005/06:So313 yrkande 2, 2005/06:So549 yrkande 3, 2005/06:So635 yrkande 2, 2005/06:T613 yrkande 2 och 2005/06:MJ351 yrkandena 17 och 18.
      • Reservation 1 (m)
      • Reservation 2 (fp)
      • Reservation 3 (kd)
      • Reservation 4 (v)
      • Reservation 5 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1110033
      m045010
      fp003216
      kd002310
      v00208
      c6097
      mp00152
      -0020
      Totalt1174510186
      Ledamöternas röster
    2. Tobaksbeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk443 och 2005/06:Sk444.
    3. Privatinförsel av alkohol och tobak

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk233, 2005/06:Sk385 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk481, 2005/06:So5 yrkande 3, 2005/06:So7 yrkande 3, 2005/06:So250 yrkande 1, 2005/06:So549 yrkande 4, 2005/06:So637 yrkande 1, 2005/06:So645 yrkande 2, 2005/06:So700 yrkande 5, 2005/06:So708 yrkande 4 och 2005/06:MJ351 yrkande 19.
      • Reservation 6 (kd)
      • Reservation 7 (mp)
    4. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk278, 2005/06:Sk397 och 2005/06:Sk413.
    5. Tullverkets bekämpning av illegal alkoholinförsel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2005/06:So3 yrkande 7.