Naturresursfrågor och vattenrätt

Herr talman! Civilutskottets ledamöter! Vi ska behandla civilutskottets betänkande CU20, Naturresursfrågor och vattenrätt . Jag vill i detta ärende ta upp skyddet för våra nationalälvar, omprövning av vattendomar samt åtgärder till förmån för fiske. Till att börja med yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation och därmed bifall till motion C353 om våra orörda nationalälvar. Sverige har byggt ut ca 75 procent av den tillgängliga potentialen av vattenkraft. Vi är beroende av vattenkraften för att tillgodose landets elbehov. När vi nu söker efter nya miljövänliga energikällor har på sina håll frågan om utbyggnad av orörda älvar aktualiserats på nytt. Det är ett välkänt faktum att själva utbyggnaden av vattenkraften har negativ påverkan på miljön även om vattenkraften i sig är förnybar. Kvarvarande strömmande vattendrag är därför särskilt värdefulla för växt- och djurlivet. Samtidigt är de lika värdefulla för oss människor, för det rörliga friluftslivet och för rekreation. För oss socialdemokrater är det därför viktigt att slå fast att vi måste bevara dessa värden. De är omistliga för hela landet. Vi vill att våra orörda älvar förblir orörda också i framtiden. Riksdagen konstaterade för två år sedan att småskalig vattenkrafts bidrag till elförsörjningen är obetydlig. Därför står det inte i rimlig proportion till den mycket negativa påverkan på miljön som en utbyggnad skulle innebära. Endast fyra av de stora fjällälvarna och ett antal mindre, fritt strömmande vattensträckor är skyddade genom miljöbalken. De beslutade planeringsmålen för vattenkraftens bidrag till energiförsörjningen har i huvudsak uppnåtts. Herr talman! Det är nu därför angeläget att annan miljövänlig energiproduktion stimuleras. Det handlar exempelvis om vindkraft men också om effektivisering av befintlig vattenkraft. Vid Luleå tekniska universitet planeras forskning om förnybar energi där just effektivisering av vattenkraften har stor betydelse. Vattenkraften utgör ryggraden i det svenska elsystemet och står för den absoluta merparten av all förnybar el i Sverige. Omprövningar av vattendomar kan hota den befintliga vattenkraftsproduktionen. En undersökning gjord av branschorganisationen Svensk Energi visar att hittills genomförda omprövningar av vattendomar i de allra flesta fall har resulterat i åläggande om minskad produktion. I genomsnitt har elproduktionen minskat med 5 procent efter omprövningen av en vattendom. Detta är en utveckling som går stick i stäv med svensk energipolitik och ambitionerna att verka för en hållbar utveckling. Som jag nyss sade borde vi i stället effektivisera vattenkraftsproduktionen. Om elproduktionen skulle minskas med 5 procent i samtliga vattenkraftverk skulle det motsvara en förlust på 3 terawattimmar förnybar el. Det är lika mycket som elproduktionen i en halv norrländsk älv! Detta är mycket negativt ur miljösynpunkt liksom ur samhällsekonomisk synvinkel. Minskad produktion i vattenkraft ersätts av elproduktion som inte är förnybar och som dessutom är dyrare. Det är därför tveksamt om vi har råd att fortsätta ompröva vattendomar på detta sätt. Vi kanske får svar på detta i vinter när Miljöprocessutredningen blir klar med sitt arbete. Hur som helst kommer frågan upp till ny debatt då. Till sist vill jag säga några ord om åtgärder till förmån för fiske som vi har tagit upp i ett särskilt yttrande. Fritidsfisket är som bekant en folksport och har därmed mycket stor betydelse för en stor del av befolkningen. Samtidigt har fritidsfiskets betydelse för turistnäringen ökat, och möjligheterna att utveckla denna verksamhet är enorm. Till detta krävs naturligtvis tillgång till fisk och fungerande vandringsvägar för fisken förbi kraftverken. Också biologiska skäl talar för bättre vandringsvägar för fisk. Laxens naturliga vandring i outbyggda älvar upp till lekplatserna främjar fortbestånd av livskraftiga laxar. Så är inte fallet med utbyggda älvar där laxstationerna urskillningslöst fångar in alla laxar. Både de livskraftiga och de orkeslösa tas upp för att man ska kunna odla fram laxyngel i speciella bassänger. Herr talman! Vi får inte utarma arten till förmån för den odlade laxen. Därför måste de utbyggda älvarna förses med laxtrappor så att de livskraftiga laxarna kan ta sig upp till naturliga lekplatser. Detta kostar pengar, och det borde vara rimligt att kraftbolagen tar ett visst ansvar. Även denna fråga diskuteras i Miljöprocessutredningen varför vi får återkomma till den när utredningen är klar. Majoriteten har höga förväntningar på utredningen. Vi i oppositionen får väl vänta och se om den svarar upp mot våra förväntningar!

Herr talman! Civilutskottets betänkande Naturresursfrågor och vattenrätt tar upp ett antal frågor som är mycket vitala för oss i Miljöpartiet. Frågorna är väckta genom motioner från den allmänna motionstiden. Majoriteten väljer att avstyrka samtliga förslag från motionärerna med motiveringar om att det pågår utredningsarbeten och överväganden inom Regeringskansliet. Som riksdagsledamot har jag lärt mig utgå ifrån att den sortens svar egentligen är ganska positivt. Majoriteten avvisar ju inte de förslag som oppositionen lägger fram utan jobbar på för att utforma egna förslag i samma anda på ett sätt så att det ser ut som om det är regeringen som tar initiativ och är handlingskraftig. Det bjuder vi, herr talman, mycket gärna på, bara regeringen får fart på sitt utredande och sina överväganden och snart kommer till skott! Det är tydligt nu för tiden att det inte bara är vi miljöpartister som har förstått vad energi- och klimatproblemen faktiskt innebär. Under de senaste åren har även betydligt större grupper i samhället börjat förstå att en omställning till en långsiktigt hållbar teknik faktiskt är ofrånkomlig. Särskilt det senaste årets höjningar av råoljepriset med följdeffekter både på drivmedelspriser och på livsmedelspriser tror jag har fått många att förstå att det vi miljöpartister har pratat om i årtionden inte är några fantasier och inte något som ligger långt fram i tiden. Omställningen borde ha börjat för många år sedan, och därför är det viktigt att besluten nu tas i snabbt takt så att vi inte står där helt utan verktygslåda när det blir allvar. Vi utgår från att majoritetens avslag när det gäller vårt förslag att förbättra tillståndsprocessen för vindkraftsetableringar i praktiken innebär att regeringen ganska snart återkommer till riksdagen med förslag i motionens anda. Investerarna har redovisat att de är beredda att investera över 200 miljarder i vindkraft i Sverige under de närmaste åren. De investeringarna vill vi miljöpartister se realiserade. Då är det viktigt att utveckla och förenkla tillståndsprocessen. Miljöpartiet menar att det är av stor vikt att regeringen prioriterar denna fråga. För varje år som går tappar vi i slutändan viktig energiproduktion som skulle kunna bidra till att i stället avveckla miljöskadlig teknik baserad på kol, olja och uran. Reservation 2 i betänkandet tar upp de orörda nationalälvarna, och för att jag ska hinna med allt vill jag bara instämma i föregående talares argumentation. Egentligen skulle vi ha stått med som medreservanter. Vi delar helt och hållet argumentationen när det gäller den reservationen. Det är av största vikt att de orörda älvarna fortsätter att vara orörda! I dag startar en konferens i Uppsala på temat mark- och vattenresursers betydelse för framtida försörjning, inte minst när det gäller livsmedelsfrågor. Jag hoppas verkligen att regeringen är där och tar till sig informationen om och bakgrunden till Miljöpartiets politiska förslag. Det känns väldigt bra att vi i den gröna rörelsen har vetenskapen på vår sida. Majoriteten avstyrker i och för sig våra förslag om att lagstifta så att man genom att använda sig av riksintressen kan skydda de viktigaste åkermarkerna från kortsiktiga ekonomiska exploateringsintressen. Inte minst stormarknader är ett väldigt bra exempel på hur man ofta asfalterar de bästa åkerjordarna. I mitt län har vi Borlänge kommun som ett skräckexempel, där man i rask takt omvandlar en av Sveriges främsta åkerjordar till stormarknader, parkeringsytor och småindustrier - man asfalterar det som skulle kunna vara med och försörja oss. Det tycker jag är orimligt. Vi kan inte bete oss på det viset om vi ska klara av att ta ansvar för framtida generationers försörjning. Jag utgår från att även i det här fallet betyder avstyrkandet från majoriteten att regeringen egentligen jobbar på egna förslag i den här riktningen, för det måste komma förslag. Likaså utgår jag från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen också med förslag om att anläggningar för energiproduktion från vindkraft ska ges företräde framför andra riksintressen. Vi menar att man kan se det som ett sätt att långsiktigt hushålla med markresurser, vattenresurser och den fysiska miljön. Vi menar på det bestämdaste att riksintressen som att producera livsmedel och att producera energi från vind sammanfaller. Rent konkret kan det vara så att vindexploatering skyddar jordbruksmarken från andra ytkrävande exploateringar och på det sättet bidrar till att stödja livsmedelsproduktionen. Som en sista bit här har vi nationalstadsparker, där vi i en motion pekar på det stora och viktiga intresset för folkhälsan av att se till att bevara de gröna kilarna. Vi menar att man kan göra det genom att ge möjlighet till nationalstadsparker. Det är framför allt i Stockholm som vi ser att exploateringshotet är så stort, för det är så små delar av grönområdena som fortfarande är kvar. Där måste det göras någonting. Vi tror kanske inte att grundtesen att avstyrkandet betyder att regeringen avser att återkomma med förslag gäller här, utan vi är oroliga för att majoriteten i första hand ser till de kortsiktiga ekonomiska intressena på området - tyvärr. Herr talman! För att spara kammarens tid när det gäller voteringar nöjer jag mig i det här fallet med att yrka bifall till reservation nr 3.

Herr talman! I betänkandet Naturresursfrågor och vattenrätt behandlas hur vi på ett klokt och ansvarsfullt sätt ska använda en del av de tillgångar som naturen ger oss. Plan- och bygglagen och miljöbalken är de lagar som står i centrum för diskussionen. I flertalet av de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet är grundproblemet att olika angelägna intressen kolliderar och att det gäller att utforma regelverket på ett sätt som leder till goda avvägningar mellan dessa olika intressen. Regelverket för tillståndsprövningen för vindkraftverk är ett sådant exempel. I dag prövas vindkraftsetableringar på samma sätt som andra byggprojekt där den uppförda anläggningen kan påverka omgivningen negativt - här i första hand genom buller. Man prövar både enligt plan- och bygglagen och enligt miljöbalken. Målet med lagstiftningen måste givetvis vara en klok avvägning mellan å ena sidan intresset att främja miljövänlig elproduktion, å andra sidan de närboendes intressen av en god boendemiljö. Frågorna om omprövning av vattendomar i de fall befintliga vattendomar inte anses ta tillräcklig hänsyn till miljön liksom frågan om krav på laxtrappor i de reglerade älvarna visar också på behovet av kloka avvägningar mellan motstående intressen. I de här fallen gäller det intresset av vattenkraftsproduktion som ställs mot intresset av skydd för olika fiskarter och andra frågor med anknytning till miljön i närområdet. Även den tredje kategorin ärenden som vi diskuterar i dag rör avvägningsfrågor. Det handlar om motionsyrkanden där man begär att fler resurser ska bli riksintressen enligt miljöbalken. Det handlar om jordbruksmark, vindkraft och tätortsnära natur. Herr talman! Hur ska man då ställa sig till de olika förslag till nya avvägningsregler som förs fram här? Det grundläggande budskapet är att inriktningen är tydlig. Regeringen arbetar med snart sagt samtliga frågor som behandlas i de olika motionsyrkandena med inriktningen att komma med förslag i närtid. I flertalet fall ska Miljöprocessutredningen lämna förslag under 2008. För att nämna något om vindkraftsetableringen är det för mig uppenbart att det finns en bred enighet i riksdagen om att det är angeläget att underlätta vindkraftsutbyggnaden. Vindkraften är en miljövänlig energikälla med betydande utvecklingspotential som kan förväntas spela en allt större roll i kampen mot klimatförändringarna. Mitt personliga intryck är också att vindkraften får en allt större acceptans i samhället. Jag tycker att man ser ett växande intresse hos jordbrukare av att satsa på vindkraft. Jag vill också påstå att man ser en växande acceptans bland människor i allmänhet för både utsikten över ett eller flera vindkraftverk och att ha vindkraftverk i sin relativa närhet. Som östgöte konstaterar jag att häromveckan började man uppföra Östergötlands första tvåmegawattsverk. Det är utan tvekan imponerande skapelser som man ser växa fram på Östgötaslätten. Mot bakgrund av detta intresse av att bygga ut vindkraften är det angeläget att utbyggnaden inte onödigtvis fördröjs till följd av en alltför komplicerad plan- och tillståndsprocess. Men samtidigt måste prövningen vara allsidig och rättssäker så att även de närboendes synpunkter kan föras fram och beaktas i processen. En utdragen planprocess beskrivs ofta som ett generellt problem i Sverige. I synnerhet den bristande samordningen mellan prövningen enligt plan- och bygglagen och prövningen enligt miljöbalken är ett problem som kan leda till stora fördröjningar; det har vi åtskilliga exempel på. Därför är regeringens pågående arbete med att samordna prövningen enligt PBL respektive miljöbalken mycket angeläget. Riksdagen har som bekant ställt sig bakom inriktningen av arbetet, som bland annat handlar om att skapa en ny sammanhållen distansordning för prövningen. Det här är viktigt såväl för vindkraftsutbyggnaden som för andra satsningar i samhället. Utöver den allmänna inriktningen att underlätta plan- och byggprocessen har regeringen tydligt signalerat att det är angeläget att underlätta just vindkraftsutbyggnaden. Regeringen har därför gett Miljöprocessutredningen i uppdrag att snabbutreda vilka lagändringar och andra åtgärder som skulle förenkla plan- och tillståndsprocessen för just vindkraftsprojekt. Det här ska Miljöprocessutredningen redovisa den 30 september 2008. Jag läser i Miljöpartiets reservation att man tycker att regeringen ska snabbutreda frågan oaktat Miljöprocessutredningens arbete. Det ger upphov till några funderingar. Jag gör kopplingar till ett par uttalanden - ett historiskt och ett mer modernt - när man tänker på kravet på en snabbutredning av något som i alla fall ska vara klart snart, det vill säga den 30 september. Jag tänker på ett uttalande som tillskrivs kung Karl XI. Han sade så här: Vad göras skall är allaredan gjort. I herredagsmän, reser icke så fort! Han tyckte att riksdagsledamöterna inte behövde ha så bråttom till Stockholm, för han hade redan gjort vad de ville att han skulle göra. Jag tycker att kopplingen är ganska tydlig till relationen mellan riksdag och regering här. Regeringen har för avsikt att leverera den 30 september. Jag tänker också på ett annat, mer modernt, uttalande ur den kända reklamfilmen om Lotto-Åke. Ni kanske kommer ihåg den - det var han som vann på Lotto och sedan gick in till chefen. Chefen säger då: Jamen du har ju hela helgen på dig! Det känns lite grann som att miljöpartisterna går in till regeringen och säger: Skynda er nu - 30 september räcker inte. Ni har ju hela helgen på er, så ni kan väl vara lite snabbare! Om man har en leverans den 30 september tycker jag att regeringen är väldigt snabb, får jag nog säga. Jag har lite svårt att förstå reservationen när det gäller vindkraftssatsningarna. Herr talman! Också när det gäller övriga förslag som har förts fram i motionerna pågår som sagt var arbete på regeringens uppdrag. Vi granskar kriterierna för klassning av olika områden som riksintressen. Det ska redovisas den 31 december 2008. Då kommer såväl frågan om jordbruksmarkens klassning som den tätortsnära naturens klassning att behandlas. Också omprövning av vattendomar och krav på laxtrappor ingår i Miljöprocessutredningens arbete. När det gäller de utbyggda älvarna och laxtrapporna vill jag med anledning av vad som nyss sades här i talarstolen stillsamt påpeka att när riksdagen under förra mandatperioden krävde en utredning om just laxtrappor var det ett enda parti som var emot ett sådant tillkännagivande från riksdagens sida, nämligen Socialdemokraterna. De tyckte då att det räckte med att vänta på det arbete som regeringen redan bedrev. Också när det gäller att bevara de fyra orörda nationalälvarna är jag lite fundersam inför motionen och reservationen från Socialdemokraterna. Jag vill med stor tydlighet framhålla att det inte finns någon i denna kammare som vill bygga ut nationalälvarna. Det står också mycket tydligt i utskottets ställningstagande i betänkandet att vi inte förordar någon ändring i rådande ordning. Älvarna ska alltså vara skyddade. Herr talman! Alltnog pågår det ett omfattande och ambitiöst arbete initierat av regeringen om de viktiga frågor som vi diskuterar i dag. Med anledning av det yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Herr talman! Dagens debattämne om naturresursfrågor och vattenrätt omfattar 15 motioner som civilutskottet har yttrat sig över. Eftersom det är en begränsad mängd finns det utrymme att kommentera samtliga motioner. I en miljöpartimotion krävs en utredning om hur tillståndsprocessen för vindkraft kan förenklas. Det är inte svårt att instämma i att en förenkling skulle vara välkommen. Jag har på nära håll, i min egen hemkommun Svalöv, konkreta exempel på hur lång en etableringsprocess kan vara. Det är ohållbart om vi vill medverka till och påskynda en utveckling av förnybar energi. En annan intressant aspekt är vad en sådan process innebär för företagaren. Där hemma har det tagit mellan tre och sju år, och ändå är inte byggloven klara. Detta innebär att investeringsvilliga och miljöinriktade företagare får merkostnader på åtskilliga miljoner på grund av att verken har blivit mycket dyrare under denna tid. Är det kanske dags att sätta en tidsgräns för hur lång tid ärenden får lov att ta vid respektive beslutande instans? Oaktat om det gäller kommuner eller rättsinstanser därefter behöver beslutsprocesserna snabbas på. Däremot är det viktigt att ändå behålla rättssäkerheten, och då övergår jag till en motion från Socialdemokraterna som inte vill ha någon begränsning i rätten att överklaga lokaliseringen av vindkraftverk. Nej, jag är inte heller säker på att någon begränsning behöver införas om hanteringen sköts professionellt. Däremot finns det anledning att snabbt sålla bort de överklaganden som enbart sker av egenintresse och där det helt saknas substansvärde i sakskälen. Detta gäller inte enbart för vindkraften utan gäller i lika hög grad när man vill bygga ut tätorter eller vid nyanläggning av vägar och järnvägar. Nu har regeringen redan påbörjat utredningsarbetet i de frågor som motionärerna tar upp, och därför finns det ingen anledning med ett tillkännagivande. Det finns därutöver några motioner om omprövning av gamla vattendomar. Även dessa förslag är värda att ta på allvar och genomlysa. Domar som är 50-100 år gamla har självklart fyllt sin uppgift, men det har hänt något under tiden som kan föranleda en omprövning. Inte minst fiskens vandringsvägar har aktualiserats mer och mer under de senaste 20 åren. Det bör dock påpekas att byggande av så kallade laxtrappor också kan påverka elproduktionen negativt, och här gäller det att hitta konstruktiva lösningar för att tillgodose båda behoven. I en annan motion yrkas på en översyn av lagstiftningen om krav på vandringsvägar för lax och annan fisk. För mig som skåning är det viktigare med annan fisk än med lax. Då tänker jag framför allt på ålen. Det är ju onekligen oroväckande rapporter som har kommit in under de senaste åren om minskningen av ålbeståndet. Däremot är det oklart vad orsakerna är. För min egen del tror jag att vattenkraftverken kan ha en viss betydelse, men å andra sidan har de ju funnits under så många år nu att vi borde ha märkt minskningen tidigare. Jag är dessutom osäker på om det är upp- eller nedvägen som är det största problemet. Enligt uppgift är det oerhört mycket fisk, inklusive ål, som fastnar i galler på väg nedströms. Stämmer det bör det också utredas hur fiskvandringen nedströms kan underlättas. Jag lutar mer åt att det är fisket i framför allt Frankrike, Spanien och Portugal, där man tar upp stora mängder gulål som alltså aldrig hinner bli könsmogen. Reproduktionen blir då med automatik för låg, och det påverkar nu mängden ål även i svenska vatten. Men även här har regeringen tagit initiativ. I de tilläggsdirektiv till Miljöprocessutredningen som lämnades i december ingår bland annat prövning av vattenverksamheter. Herr talman! Socialdemokraterna pläderar i en motion för mer stimulans till miljövänlig energiproduktion, såsom effektivisering av befintlig vattenkraft och att de orörda nationalälvarna ska få bli orörda. Även här vill jag hänvisa till den pågående miljöprocessutredningen. Men jag vill ändå poängtera att det finns en samsyn när det gäller bevarandet av nationalälvarna, och de berörs över huvud taget inte i nämnda utredning. Det finns tre motioner om riksintressen, varav den ena är en som jag själv har skrivit. Denna och ytterligare en berör åkermarken. Utskottet konstaterar att den frågan också finns med i Miljöprocessutredningen, där bland annat jordbruksmarken särskilt lyfts fram som exempel på områden som kan bli föremål för riksintresseavvägning. Jag är nöjd med den skrivningen men vill ändå lämna några kommentarer härutöver. När jag inför valet började föra debatten om att värna den goda jorden var det både produktionen och landskapsbilden jag hade för ögonen. Relativt sett är det små ytor som består av högklassig åkermark, och det är ingen som helst tvekan om att vi har råd och ska ta oss råd att avstå från att exploatera den marken. Det senaste årets debatt om livsmedelsproduktionens och bioenergins betydelse för framtidens samhälle har stärkt mig i uppfattningen att vi behöver skydda åkermarken. Det finns inget hållbart skäl att för evigt förstöra den mest produktiva marken. Om vissa områden klassas som riksintresse går det också att behålla det kommunala planmonopolet. Dessutom anser jag att riksintresset främjar äganderätten så till vida att ägaren vet att det går att avyttra fastigheten som fortsatt jordbruksegendom. Det bör därmed stimulera till långsiktiga investeringar i stället för att gå och vänta på att kommunen ändå ska köpa in fastigheten successivt för att bygga på den. En tredje motion berör vindkraft som riksintresse, och det skulle jag i och för sig kunna instämma i, men jag känner en stor osäkerhet om förslaget att det riksintresset skulle gå före alla andra. Det känns därför naturligt att avstyrka motionen. Herr talman! När det gäller motionerna om skydd av tätortsnära natur och en nationalstadspark i Göteborg nöjer jag mig med att hänvisa till utskottets ställningstagande med en markering om att detta går att skydda med gällande lagstiftning. Det går alldeles utmärkt att med kommunala naturreservat i botten säkerställa grönområden, som jag instämmer i är så viktiga för i synnerhet invånarna i våra större städer. Jag kan bara uppmana motionärerna att ta till vara den möjligheten. Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Detta betänkande som är ett rent motionsbetänkande består av sju punkter, nämligen tillståndsprövningen av vindkraftverk, omprövning av vattendomar, åtgärder till förmån för fisket, de orörda nationalälvarna, riksintresse av områden för jordbruk och vindkraft, riksintresse av områden med tätortsnära natur samt ny nationalstadspark. Jag kan konstatera att samtliga punkter, utom den sistnämnda, kommer att belysas i Miljöprocessutredningen som pågår. Det är en utredning som faktiskt redan har presterat två delbetänkanden. Det ena handlade om den nya instansordningen och den andra om miljödomstolarna, bland annat deras lokalisering. Herr talman! Det centrala för punkterna som finns i dagens betänkande är dock kopplat till de tilläggsdirektiv till Miljöprocessutredningen som beslutades av regeringen i december. Utredaren fick då i uppdrag att utreda behovet av författningsändringar vad gäller förnybar energi, och det gäller vindkraft och vattenkraft, vattenverksamheter, riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken, miljökonsekvensbeskrivningar samt samordning och samråd i prövningsförfarandet. Vi kan alltså konstatera att regeringen har hög prioritet och höga ambitioner för att skapa en ändamålsenlig lagstiftning för reglering och tillståndsprövning inom det aktuella området. Huvudsyftet för utredningen är att effektivisera miljöprövningen utan att för den skull åsidosätta rättssäkerhet och kraven på hälso- och miljöskydd. Man kan uttrycka det som att man ska göra handläggningstiderna så korta som möjligt utan att försvåra möjligheterna att nå miljömålen och att man ska säkra allmänhetens rätt till deltagande och insyn. Här kan man se en tydlig koppling till det regelförenklingsarbete som regeringen är mycket besjälad av. När det gäller miljöprövningar är en grundinställning att de inte ska göras mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till skyddet för miljön och människors hälsa. Ett annat centralt syfte med den här utredningen är att alla tillståndspliktiga verksamheter ska ha moderna tillstånd som stämmer överens med kraven i miljöbalken. Vi har diskuterat gamla vattendomar här tidigare i dag, och det är helt uppenbart att många av de gamla vattendomarna har avkunnats enligt väldigt gammal lagstiftning, så de stämmer inte med dagens miljöbalkskrav. Herr talman! När det gäller tillståndsprövning av vindkraft innebar beslutet i december 2007 om förändringar i plan- och bygglagen, som gäller från den 1 januari i år, att kommunerna har möjlighet att i sin översiktsplan ha ett tematiskt tillägg till översiktsplanen där man går igenom och kartlägger var vindkraft kan vara möjligt. Det är ett första steg för att göra det enklare med planläggning av vindkraft. Det centrala i Miljöprocessutredningen är att skapa samordning, främst mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, just när det gäller prövning av vindkraft. I det sammanhanget måste man naturligtvis samråda med den pågående Byggprocessutredningen, som handlar mycket om PBL-frågor. Det delbetänkande som gäller vindkraft ska komma redan den 30 september nu i år, och det har redan omnämnts här tidigare. Övriga frågeställningar som tas upp i Miljöprocessutredningen ska redovisas den sista december i år. Då är inbegripet även frågor kring vattenverksamheter. Där har vi vattenkraftverk, dammar och de besvär som de bland annat ställer till för fiskens vandringsvägar. När vi diskuterar fiskens vandringsvägar är det precis som påpekades här tidigare: Det är ett tillkännagivande som riksdagen gjort till regeringen just för att den här frågan anses så pass viktig. Som någon påpekade var det faktiskt ett enigt tillkännagivande med en reservation från Socialdemokraterna den gången. Naturligtvis handlar det om lax. Laxen diskuteras mycket. Men som Lennart Pettersson tog upp har också ålen blivit väldigt central, kanske mest beroende på att det europeiska ålbeståndet faktiskt är på väg att utrotas från jordens yta. Det finns väldigt lite kvar av det beståndet. Därför finns det faktiskt en EG-förordning nu där Sverige och alla andra EU-länder har krav på sig att skaffa fram nationella planer, som ska godkännas av kommissionen, där man tar upp hur fisket ska bedrivas och åtgärder för att säkra vandringsvägarna. Där har vi alltså verkligen ett krav från EU på oss att komma med en sådan plan. Naturligtvis måste det här med vattendomar och vandringsvägar komma in i det sammanhanget. Herr talman! Det är bara att konstatera här att alliansregeringen har höga ambitioner att faktiskt skapa en modernisering av regelverket som stämmer med både miljöbalken och EG-rättens krav i sammanhanget. Sedan, herr talman, ska jag ta upp det här med nationalälvarna. Jag har reagerat på samma sätt som tidigare talare har gjort här. Det finns en reservation om att man vill bevara nationalälvarna för framtiden. När man skriver en reservation på det viset känns det som om man skapar en bild av att någon annan tycker någonting annat, att det finns någon som tycker att detta inte ska göras. Därför är det väldigt viktigt att vi är tydliga på den punkten. I de tilläggsdirektiv som Miljöprocessutredningen fick i december står det tydligt i texten att bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken, som handlar om skydd för bestämda vattenområden, inte berörs av utredningen. Dem ska man inte titta på och ändra. I 4 kap. miljöbalken finns det en massa namngivna vattenområden, så det är helt solklart vilka områden det gäller. Först i raden av dem kommer de fyra nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven med tillhörande biflöden och källflöden. De har alltså ett väldigt starkt skydd i miljöbalken, och så ska det förbli. Eftersom det här har varit en viktig hjärtefråga för Folkpartiet under långliga tider att försvara de här nationalälvarna känns det väldigt viktigt att få sagt det från Folkpartiets sida: Det finns ingen som över huvud taget har en tanke på att bygga ut dem. Regeringen har tydligt markerat det i tilläggsdirektiven genom att tydligt skriva ut att utredningen inte gäller att ändra i just 4 kap. miljöbalken när det gäller vattenområden.

Herr talman! Det blir mer och mer intressant att delta i de här debatterna när man läser de reservationer som finns i det betänkande vi har här. Från oppositionen innebär reservationerna antingen att man går emot den ordning som förra regeringen beslutade om eller att man går emot att regeringen arbetar med den ordning som den vill ha. Det är lite unikt, tycker jag. Det hade varit spännande om man hade gått emot att regeringen arbetade på ett visst sätt, men det gör man alltså inte, utan man går på något sätt emot den ordning som vi har sagt att vi ska jobba med. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Det finns ett indianskt ordspråk som säger: Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, utan vi har lånat den från våra barn. Jag gillar det uttrycket. Ett arv kan man förvalta för egen del lite hur man vill, men ett lån måste man betala tillbaka, och det med ränta. Miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn där människan ingår i ett nära samspel med naturen utan att förbruka dess livsuppehållande resurser. Miljöhänsyn och miljöpolitik kan inte avgränsas till någon specifik sektor. Den måste inkluderas i beslutsunderlaget inom alla politikområden. Vi måste kunna lämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Jag vill därför prioritera satsningar på de miljökvalitetsmål som i dagsläget bedöms vara svårast att uppnå. Ett av dessa mål är just växthuseffekten. Vi kristdemokrater kommer att ta upp det här om tre veckor på vårt riksting i Norrköping. Herr talman! Jag vill därför gärna satsa mer också på resurser till forskning och ekonomiska styrmedel. Sverige bör vara ett föregångsland som visar vägen mot ett samhälle som klarar att upprätthålla välfärd och trivsel utan att bidra till globala klimatförändringar. Utvecklingen av vindkraftverk har gått väldigt snabbt i Sverige. Sedan mitten av 80-talet har det skett en fördubbling ungefär vart fjärde år, och i dag har vi 80 meter höga torn med 90 meters rotordiameter på det största verket som är i drift. Tillståndsprövningen av vindkraftverk - detta har berörts här och berörs också i betänkandet - regleras i dag genom ett antal bestämmelser. Vi vill ha en sammanhållen distansordning när det gäller den här delen. Vi har förändrat på vissa håll, och nu bereder regeringen mer och mer för att få en bra processordning i de här delarna. Att förenkla tillståndsprocessen för att stimulera byggande av fler vindkraftverk är av stor betydelse för möjligheterna att minska klimatförändringarna, men om vi ska kunna lagstifta på ett rättssäkert sätt måste det finnas anledning att avvakta resultatet av det pågående arbetet och regeringens kommande ställningstagande innan riksdagen tar beslut. Det är det vi gör nu. Vi avvaktar hela tiden det som ska komma, och jag tycker att det har gått rätt så fort fram. Jag menar också att det är jätteviktigt att vi mer och mer satsar pengar via forskningen för att hitta ordningar där vi på ett miljösäkert sätt kan åstadkomma energi och annat. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Med den nya ordning som många från majoriteten förespråkar vore det logiskt att allianspartierna skulle bifalla de motioner som finns i betänkandet, detta eftersom de dessutom säger att det är deras politik. Vänsterpartiet har i år inte någon egen motion om naturresursfrågor men har under riksmötet 2006/07 väckt en motion om energiomställning som i hög grad berör dagens betänkande. Jag vill också nämna att Peter Pedersen från Västerpartiet har en enskild motion om vattenrätt som anger att regeringen bör verka för att vattendomar som hindrar vandrande fiskarter omförhandlas så att vandringsmöjligheterna återskapas samt för att värna naturvårds- och miljöintressen. Vidare vill jag nämna att vår ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, Wiwi-Anne Johansson, i olika sammanhang drivit frågor som berör vattenrätten. Naturligtvis instämmer vi i Vänsterpartiet till allra största delen i reservationerna i dagens betänkande men har valt att inte ställa oss bakom någon av dem. Vi har dock ett särskilt yttrande i betänkandet. Det är intressant att kunna göra den reflexionen att vi i dag diskuterar att jordbruksmarken behöver bli eget riksintresse. Som Jan Lindholm sade håller vi på att misshushålla med jordbruksmarken, vilket motverkar en hållbar utveckling. Därför är det relevant att föra en diskussion om att jordbruksmarken behöver försvaras i form av riksintresse. Det borde vara naturligt att värna jordbruksmarken i stället för att som i dag exploatera den, vilket vi kan se sker i hög grad. Naturresursfrågor är ett vidare begrepp. Det handlar om hushållning med mark och vatten. Utbyggnaden av vindkraft är en viktig del i detta betänkande. Vi har sett att utbyggnaden av vindkraften är framgångsrik, och allmänhetens acceptans har också ökat. Vänsterpartiet står bakom målet att vindkraften ska ge 10 terawattimmar år 2015. Vindkraftspropositionen våren 2006 och den genomförda befrielsen från tillstånd enligt miljöbalken för mindre landbaserade vindkraftsanläggningar var ett viktigt steg för utbyggnaden. Vänsterpartiets bedömning är att det vore fullt möjligt med ett mål på 18-20 terawattimmar om vi lyckas ta bort en del hinder för en snabbare utbyggnad av vindkraften. Många positiva åtgärder har vidtagits för att påskynda vindkraftsutbyggnaden både på land och till havs. Det återstår dock hinder för att kunna förenkla den fortsatta utbyggnaden. Tillståndsprocessen för vindkraft är fortfarande kostsam när det gäller vindkraftsparker och begränsar möjligheten för de energibolag som inte tillhör de tre stora. Dessutom tar det cirka sju år från första ansökan till tillstånd. Det gynnar varken utbyggnaden eller konsumenterna. Det finns behov av att se över överklagandeprocessen, och förändringar av sakägarbegreppet borde vara möjliga för att undvika fördröjningar. Vi tror att det är fullt möjligt, och även demokratiskt försvarbart, att genomföra förändringar av sakägarbegreppet. Att göra det möjligt att höja vindkraften till särskilt riksintresse i miljöbalken och PBL är därför en viktig åtgärd. Den stora energiomställning vi står inför kommer att förändra hur Sverige ser ut, precis som alla tidigare tekniksprång har gjort. Man bör därför se över om det är rimligt att en vindkraftsansökan i dag av myndigheterna behandlas som vilken industriell verksamhet som helst. Det bör även utredas och klarläggas om det inte är lämpligt att tillämpa gällande industribullernormer för vindkraftverk i stället för minimiavstånd. Tillståndsgivande myndigheter och lokala politiker behöver i framtiden stöd både i form av resurser och information för att kommuner och länsstyrelser ska kunna underlätta vindkraftens utveckling. Vänsterpartiet anslår därför medel för planeringsstöd och informationsinsatser för vindkraften under hela perioden 2007-2009 då vi anser det vara viktigt, och vi beklagar att regeringen inte gör detsamma. För att ytterligare stimulera en snabbare utbyggnad bör man utreda möjligheten att ålägga Svenska kraftnät ansvar för att bygga ut och bekosta stamnätsanslutningar till vindkraftsanläggningar som så kräver. Sammanfattningsvis, herr talman, behövs en regering som ökar takten och genomför de åtgärder som PBL-kommittén föreslagit för att påskynda vindkraftsutbyggnaden och ta bort hindren för en snabbare utbyggnad av vindkraften.

Herr talman! Droppen urholkar stenen, brukar man säga. Jag vill tacka så mycket för de fyra inläggen från majoritetens företrädare. Jag blir så glad när jag hör hur Miljöpartiets gröna argument sakta men säkert fräter sig in så att även representanter för regeringen kan säga att de tar initiativ i den riktningen. Det var inte i går vi lade fram dessa förslag. Vi har jobbat med detta sedan vi kom in i riksdagen i början av 80-talet. Egentligen är det alltså inte några nya förslag. Man kan undra vad alternativet hade varit. Majoriteten tycker att det är märkligt att vi reserverar oss mot betänkandets förslag på grund av utredningar och sådant. Men om vi inte hade reserverat oss hade ni på regeringssidan kanske börjat vackla. Då hade ni kanske börjat tro att den väg som Miljöpartiet pekat ut inte var den riktigt rätta vägen, alltså de lösningar och förslag vi lagt fram. Det är klart att vi måste fullfölja det som vi år ut och år in hållit på med. Det är jättebra att ni är med på tåget. Tack ska ni ha!