Utrikesutskottets betänkande
1999/2000:UU09

Nordiskt samarbete 1999


Innehåll

1999/2000
UU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse
1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999, med huvudsaklig inriktning på
verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels redogörelse till
riksdagen 1999/2000:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående verksamheten under 1999 samt motioner väckta med anledning av
dessa. Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av utskottet. Utskottet före-
slår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna. I ärendet finns
två reservationer och ett särskilt yttrande.
Skrivelsen
Regeringen yrkar i skrivelse 1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999 att
riksdagen tar del av skrivelsen.
Redogörelsen
Nordiska rådets svenska delegation överlämnar redogörelse 1999/2000:NR1
angående verksamheten under 1999 för riksdagens kännedom.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen
1999/2000:U15 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska TV-publikens tillgång till det nordiska TV-utbudet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandlingar med de andra nordiska länderna avseende de nor-
diska TV-kanalerna i Sverige.
1999/2000:U16 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om koordinering och informationsutbyte av biståndsinsatser i Nor-
dens närområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan med frivilligorganisationerna och vikten av att infor-
mation sprids om det nordiska samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av lagar, överenskommelser och rekommendationer
när det gäller att få examina godkända i andra nordiska länder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samernas ställning i det nordiska samarbetet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera miljöfrågorna i det nordiska samarbetet.
1999/2000:U17 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom ramen för ett vidgat Nordensamarbete engagerar
sig för de baltiska staternas önskan att utvidga det internationella samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att understödja det nordisk-ryska samarbetet i avsikt att verka för
en ekonomisk-demokratisk utveckling i enklaven Kaliningrad,
3. att riksdagen begär att regeringen i ett övergripande samarbete mot
rasism och främlingsfientlighet betonar minoriteternas deltagande och bety-
delsen av att de får delaktighet i arbetslivet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förlägga Nordiska rådets session till vårvintermånaderna feb-
ruari-mars,
5. att riksdagen begär att regeringen med kraft och skyndsamhet driver
frågan om svenska medborgares möjligheter att ta del av public service-
utbudet i nordiska TV-sändningar.
1999/2000:U18 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall initiera en digital allemansrätt i det nordiska
samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avtal och konventioner som finns i det nordiska samarbetet bör
ses över för att underlätta IT-lösningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nordiskt samarbete när det gäller regionala nordiska kompe-
tensmiljöer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett fördjupat nordiskt samarbete för offentlighet och yttrandefrihet
på Internet.
Motion med anledning av redogörelsen
1999/2000:U19 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medlemskap för Estland, Lettland och Litauen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Utskottet

Regeringens skrivelse 1999/2000:90
1999 övertog Island ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet.
Förutom att följa upp en rad initiativ från tidigare ordförandeskap har Island
lagt särskild vikt vid att utveckla samarbetet inom Västnorden och vad gäller
arktiska frågor.
Sveriges ambition under ordförandeskapet 1998 var att koncentrera arbetet
till några få profilfrågor, däribland sysselsättning och ekologisk hållbarhet.
Sysselsättningsfrågornas behandling på det europeiska planet har förblivit en
central nordisk angelägenhet. EU:s riktlinjer för sysselsättningspolitiken
bygger i stor utsträckning på värderingar som är bärande i de nordiska län-
derna. Samverkan på det nordiska planet kring utvecklingen av ett ekologiskt
hållbart samhälle har också gått vidare, och en särskild strategi kommer att
föreläggas Nordiska rådet under 2000. Frågorna om inomnordisk rörlighet
och avveckling av gränshinder är en tredje profilfråga för det nordiska sam-
arbetet.
Ett omfattande arbete har under det gångna året genomförts på det bilate-
rala planet mellan Sverige och Danmark för att underlätta integrationen i
Öresundsregionen. Det första mötet i den nybildade Öresundsdelegationen,
bestående av de politiska aktörerna i regionen och andra intressenter, hölls i
februari 2000. Samarbetet i Öresundsregionen har även blivit en inspira-
tionskälla för ökad integration med Norge och Finland, med vilka Sverige
inlett särskilt samarbete kring gränshinder.
Nordiskt samarbete i EU- och EES-frågor är ett av huvudområdena för det
nordiska samarbetet. Den grundläggande ambitionen är att systematiskt
utnyttja nordiska samarbetsstrukturer för avstämning och, när förutsättningar
finns, samstämt agera i aktuella EU- och EES-frågor - liksom i det bredare
Europasamarbetet. 1999 inleds en period av fyra år då ett nordiskt land hela
tiden kommer att finnas i eller i närheten av EU:s ordförandestol, något som
bör ge möjligheter att främja arbetet för sysselsättning, god miljö och andra
frågor där Norden har starka sammanfallande intressen.
Nordiskt samarbete i närområdet lämnar ett bidrag till säkerhet, demokrati
och gynnsam ekonomisk och social utveckling i vår del av Europa. Samar-
betet har utvidgats väsentligt under det senaste året. Den snabba utvecklingen
i närområdet har också aktualiserat frågan om en översyn av det framtida
nordiska samarbetet i närområdet.
Samarbetet inom Norden
Under 1999 har inriktning på frågor av betydelse för enskilda och företag i
vardagen, inte minst gränshinder, stått högt på dagordningen.
Projektet Hallå Norden! - en servicetelefon för information om arbete, studi-
er och resor i andra nordiska länder - fortsätter som försöksprojekt vid Före-
ningen Nordens informationsbutik Arena Norden i Stockholm till år 2000.
Vidare kommer s.k. informationsfönster om det nordiska samarbetet att
etableras i Köpenhamn, Oslo och Stockholm.
Sverige har fortsatt att verka för att effektivisera och förnya den verksam-
het som finansieras över Nordiska ministerrådets budget, som 1999 uppgick
till 732 miljoner danska kronor. Den svenska andelen var 34,1 %, en minsk-
ning med 0,8 % sedan föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis
av respektive lands nationalinkomst.
Ministerrådets budget för 2000 är oförändrad i reala termer, och de största
satsningarna görs fortsatt på kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet.
Ökade insatser görs främst på arktiskt samarbete, energisamarbete, välfärds-
forskning och IT-frågor.
Samverkan med frivilligorganisationerna är ett viktigt inslag i det nordiska
samarbetet. På det nationella planet har regeringen, i enlighet med önskemål
som har uttalats i riksdagen, lämnat ett särskilt ekonomiskt bidrag till Före-
ningen Nordens informationsbutik Arena Norden i Stockholm.
Över den nordiska budgeten ges vidare stöd till samisk verksamhet såsom
Samerådet, Nordiskt samiskt institut och till samisk kulturverksamhet. Att
inrätta ett nordisk-samiskt parlamentariskt råd har också diskuterats. Vidare
behandling avvaktar i väntan på att det svenska sametinget skall fatta beslut i
frågan.
Norden och Europa samt Schengensamarbetet
Europafrågorna är ett av huvudområdena för det nordiska samarbetet. Ge-
nom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och Island och Norge är
parter i EES-avtalet har alla nordiska länder en nära anknytning till det euro-
peiska samarbetet. De nordiska länderna har också många gemensamma
intressen att bevaka.
Samarbetet i Europafrågor har i första hand karaktär av samråd och infor-
mationsutbyte. För att använda sig av det nordiska samarbetet som en platt-
form för samråd i aktuella EU- och EES-frågor har dessa blivit en stående
punkt vid nordiska ministermöten. Det finns också en särskild kontaktgrupp
med tjänstemän vid de nordiska representationerna i Bryssel.
Som ett led i det nordiska samarbetet om förverkligandet av den inre
marknaden beslutade de nordiska handelsministrarna år 1998 att en informell
nordisk samrådsgrupp skulle arbeta vidare bl.a. vad gäller marknadskontroll
och ömsesidigt erkännande av provningar av konsumentvaror.
Den nordiska passfriheten har fungerat i över fyrtio år och betraktas som
en självklarhet av flertalet medborgare i de nordiska länderna. På liknande
sätt är fri rörlighet för personer ett av kärnområdena i förverkligandet av
EU:s inre marknad. För att påskynda avvecklingen av gränskontroller ingick
några av EG:s medlemsländer 1985 det s.k. Schengenavtalet.
I juni 1995 ansökte Finland och Sverige om anslutning till Schengen-
samarbetet, med förbehåll för att den nordiska passfriheten skulle bevaras.
1996 undertecknade Danmark, Finland och Sverige anslutningsavtal, samti-
digt som Island och Norge ingick särskilda samarbetsavtal med Schengen-
länderna.
Riksdagen antog propositionen om Schengensamarbete i april 1998. I den
lades dock inga lagförslag fram, utan sådana kommer att föreläggas riksda-
gen i en proposition under vårriksdagen 2000.
I och med Amsterdamfördragets ikraftträdande 1999 överfördes Schengen-
samarbetet till EU. Det s.k. Schengenprotokollet innehåller bestämmelser
som säkerställer den nordiska passfriheten inom ramen för det bredare euro-
peiska samarbetet. Utgångspunkten är att de nordiska länderna skall bli fär-
diga för integrering under år 2000.
Norden och dess närområde
Ett prioriterat område för de nordiska länderna är samarbetet med närområ-
det, vilket omfattar de tre baltiska länderna, nordvästra Ryssland, Barentsom-
rådet och Arktis. Insatserna genom Nordiska rådets insatser flätas alltmer
samman med annat samarbete i regionen, såsom Östersjöstaternas råd, Ba-
rentsrådet och Arktiska rådet.
Nordiska ministerrådets närområdesinsatser utformas i dialog med berörda
samarbetspartner, bl.a. genom årliga möten mellan de nordiska samarbetsmi-
nistrarna och deras motsvarigheter inom Baltiska ministerrådet. Målsättning-
en är att bidra till stabil och demokratisk utveckling och främja en fungeran-
de marknadsekonomi i närområdet.
I ministerrådets budget för 1999 ökade det särskilda närområdesprogram-
met till 65 miljoner danska kronor. En stor del av resurserna satsades på
demokratifrämjande projekt. Programmet omfattar vidare verksamheten vid
de nordiska informationskontoren i de baltiska huvudstäderna och S:t Peters-
burg.
Utöver det särskilda närområdesprogrammet görs insatser över ministerrå-
dets budget för olika samarbetssektorer. De samlade satsningarna i närområ-
dena beräknas uppgå till ca 20 % av Nordiska ministerrådets budget.
Nordiska ministerrådets program för arktiskt samarbete omfattar bl.a. ur-
befolkningsfrågor, polarforskning, miljö- och infrastrukturfrågor.
Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i närområdena och av önskemål
om en bättre samordning med övriga insatser har beslutats att en översyn av
de strategiska målsättningarna skall göras under 2000.
Nordiskt samarbete på sektorsnivå
Kultur och medier
Inom ramen för det nordiska kultursamarbetet finns de två större fonderna
Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden. Vidare finansie-
rades kultursamarbete över ministerrådets budget uppgående till ca 138
miljoner danska kronor under 1999.
Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden och
bygger på den kulturella och språkliga gemenskap som finns mellan de nor-
diska länderna.
Under det isländska ordförandeskapet har utkantsområdenas och de små
nationernas ställning betonats även inom kultursamarbetet. Satsningen på
barn och unga har fortsatt med utgångspunkt i den särskilda handlingsplanen
Ett kommande Norden.
Arbetet med ministerrådets förslag om en nordisk språkpolitik har fortsatt,
och en handlingsplan för språkområdet (NORDMÅL) har utarbetats. Målet
är att de skandinaviska språken fortsatt skall utgöra den gemensamma ramen
i det nordiska samarbetet och att den internordiska språkförståelsen och
kulturkompetensen skall vidareutvecklas.
En ny prioritering är insatser mot rasism och främlingsfientlighet, med den
överordnade målsättningen att öka minoriteternas deltagande och inflytande
på alla nivåer i kulturlivet. Satsningarna på medier har fortsatt, och ett om-
förhandlat avtal garanterar Nordiska film- och TV-fonden ett årligt tillskott
på minst 58 miljoner danska kronor om året. Under de senaste fem åren har
fonden stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier.
Nordiska kulturfonden är det viktigaste nordiska stödorganet för kulturak-
tiviteter. Under 1999 beviljades stöd uppgående till 19 miljoner danska kro-
nor till bl.a. en nordisk visfestival i Umeå, nordiska dagar på Operaakademin
i Helsingfors och en konferens i Köpenhamn om islam i Norden.
De fyra konstkommittéerna Nordiska litteratur- och bibliotekskommittén,
Nordiska musikkommittén, Institutet för samtidskonst samt Teater och dans i
Norden verkar genom nätverk, seminarier och olika stödformer för att sprida
kunskap om nordisk konst. Nordboks uppgift är att utveckla samarbetet på
litteratur och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, som 1999 upp-
gick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till att sprida den nordiska litte
raturen. Nomus beviljade under förra året stöd uppgående till drygt 2 miljo-
ner svenska kronor till det nordiska musiklivet.
Även den verksamhet som bedrivs vid de nordiska husen på Island, Fär-
öarna, Grönland och Åland finansieras över kulturbudgeten.
Nordiska ministerrådet genomför vidare ett antal kulturprojekt i utlandet.
Under det gångna året har särskilda satsningar gjorts i bl.a. Sydafrika och
USA. Även kultursamarbetet med närområdet har ökat i betydelse.
Utbildning och forskning
Utbildning och forskning är den resursmässigt största sektorn inom det nor-
diska samarbetet. Under 1999 disponerades 186 miljoner danska kronor, som
huvudsakligen användes för student- och forskningsutbyte, de gemensamma
nordiska institutionerna, ett antal sektoriella handlingsplaner samt vissa
tidsbegränsade samverkansprojekt och forskningsprogram.
Den för sektorn viktigaste åtgärden var antagandet av framtidsstrategin
Norden som föregångsregion för utveckling av mänskliga resurser.
Även inom sektorn utbildning och forskning sätts språksamarbetet i för-
grunden. Ett annat högt prioriterat område är insatser för barn och unga.
Ledningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning har under
året utrett hinder för rörlighet och erkännande av examina. Ministerrådet
beslutade förlänga det nordiska avtalet om tillträde till högre utbildning. IT-
policygruppen har fått ett nytt mandat för treårsperioden 2000-2002. Med de
baltiska länderna sker samarbete bl.a. när det gäller utbildning av lärare.
Miljö
Det nordiska miljösamarbetet utgår från målen i den nordiska miljöstrategin,
vilken syftar till att bevara den biologiska mångfalden, att nå en hållbar
användning av naturresurserna samt att minska föroreningar och utsläpp.
Strategin innebär bl.a. att den högsta tillämpade ambitionsnivån skall vara
riktmärket.
Island har som ordförande drivit frågor om havens resurser och miljö, Ös-
tersjösamarbetet, det arktiska miljösamarbetet och det nordiska miljösamar-
betets kontakter med EU. De nordiska miljöministrarna sände ett uttalande
om vikten av integration av miljöhänsyn och hållbar utveckling till Europe-
iska rådets möte i Helsingfors i december 1999. Miljöarbetet är prioriterat
även i samarbetet med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland.
Det finns också ett antal tvärsektoriella grupper för miljö och ekonomi,
energi, jord- och skogsbruk, fiske, konsumentfrågor m.m. Under 1999 antogs
en nordisk miljöpolicy för försvarssektorn.
Ekonomi och näring
Målsättningen med det nordiska energipolitiska samarbetet är att främja en
effektiv, konkurrenskraftig, säker och bärkraftig energiförsörjning i Norden
och dess närområde. I verksamheten märks bl.a. ökad användning av förny-
bara energikällor, utveckling av offentliga ramverk för byggande och drift av
ledningsnät och infrastruktur och kontakter mellan Östersjöländernas ener-
gimyndigheter. Samarbete sker även med EG-kommissionens "Baltic Energy
Task Force".
Samarbetet mellan de nordiska länderna på energiområdet stärktes under
1999, och arbetet med utvecklingen av den nordiska elmarknaden har gått
framåt. Det nordiska energiforskningssamarbetet syftar till att komplettera
den verksamhet som sker nationellt. Klimatfrågan har särskild prioritet, och
inriktningen vägleds av de nordiska ländernas behov och intressen inför de
fortsatta klimatförhandlingarna.
På det näringspolitiska området koncentreras samarbetet till frågor där
samarbete kan ge nordisk nytta utöver vad nationella insatser kan ge. Stor
vikt fästs vid de små och medelstora företagens möjligheter att verka och
växa. Särskilda ansträngningar görs när det gäller turism samt elektronisk
handel och IT-frågor.
Institutet NORDREGIO är ett viktigt regionalpolitiskt instrument, vars
verksamhet bl.a. syftar till erfarenhets- och kunskapsutveckling.
Samarbetet rörande jord- och skogsbruk samt fiske är särskilt inriktat på
miljö, förvaltning av genetiska resurser, utveckling av jord- och skogsbruks-
beroende regioner samt uthålligt skogsbruk. Jord- och skogsbrukssektorn har
varit en av de sektorer som i ett första uppföljningsskede av statsminister-
deklarationen Hållbart Norden arbetat med en strategi för en hållbar utveck-
ling i Norden.
Den nordiska kontaktgruppen för internationell skogspolitik samråder i frå-
gor av gemensam karaktär som varit föremål för behandling i internationella
forum. Samnordisk skogsforskning stöder akademisk forskning på området.
Inte oväntat har det isländska ordförandeskapet prioriterat samarbetet på
fiskeområdet, och tagit en rad initiativ särskilt när det gäller fiske och milj
Det nordiska samarbetet har bl.a. initierat en teknisk konsultation inom FAO
om miljömärkning av fisk, och samarbete sker även med EU-kommissionen.
Under året hölls det 25:e mötet inom den Nordiska fiskerikonferensen under
temat hur havets levande resurser skall utnyttjas.
I november 1999 hölls ett nordiskt bostadsministermöte i Stockholm, vil-
ket bl.a. resulterade i en gemensam studie om bostadssegregation. Nordiskt
samarbete bedrivs även när det gäller transport, infrastruktur och trafiksäker-
het.
De nordiska finans- och ekonomiministrarna möts regelbundet för att dis-
kutera det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken i Norden. Rikt-
linjer rörande ansvarsfördelningen mellan styrelsen för Nordiska investe-
ringsbanken (NIB) och ministerrådet antogs vid ministrarnas möte i novem-
ber 1999. Baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt
som har kanaliserat tekniskt bistånd och kapital till de baltiska länderna, i
syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för små och medelstora företag.
Programmet håller nu på att fasas ut.
Medborgarpolitik
Den särskilda ämbetsmannakommittén för arbetsmarknad och arbetsmiljö
leder samarbetet för att minska arbetslösheten i Norden. Studier har utförts
bl.a. rörande flyttningsbidrag inom Norden samt för att identifiera hinder för
rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden. Samordning av frågor av nor-
diskt intresse på arbetsmarknads- och arbetsmiljöområdet sker också i EU
och ILO. Vidare är Östersjösamarbetet prioriterat, och nordiska satsningar
görs bl.a. för att bygga upp kompetens främst vad gäller arbetsmiljö.
Det nordiska samarbetet inom social- och hälsosektorn leds av det särskil-
da ministerrådet samt det tvärsektoriella ministerrådet för narkotikafrågor.
Till övervägande del har samarbetet skett inom sektorns sju institutioner och
permanenta verksamhet i övrigt. Aktuella EU- och EES-frågor är stående
dagordningspunkter vid möten i sektorn.
Samarbetet när det gäller livsmedelsfrågor och konsumentpolitik syftar till
att skydda konsumenten mot hälsofarliga produkter och fusk i livsmedels-
hanteringen. Det förhållande att tre av de nordiska länderna är medlemmar i
EU och att samarbete med de övriga länderna sker inom ramen för ESS-
avtalet präglar i hög grad verksamheten. Att stärka samarbetet på det praktis-
ka och politiska planet kan bidra till att den nordiska modellen kan bibehållas
och därutöver påverka konsumentpolitiken inom EU och globalt.
Jämställdhetssamarbetet grundar sig på ett särskilt program för åren 1995-
2000, som kompletteras med en årlig handlingsplan. Samarbetet ligger väl i
linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet koncentreras till verk-
samhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de politiska och
ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika ekonomiska ställ-
ning och inflytande samt ett jämställt arbetsliv. Jämställdhetsarbetet är till
stor del knutet till frågor och områden som är aktuella inom EU och EES.
På lagstiftningsområdet sker nordiskt samarbete på en rad områden, bl.a.
när det gäller ungdomsbrottslighet, brottsförebyggande, Schengenfrågor,
ekonomisk brottslighet, konsumenträtt och sexuellt utnyttjande av barn. I de
fall det inom sakområdet pågår arbete med någon rättsakt inom EU sker
samråd, varvid bl.a. samordning av de nordiska ståndpunkterna diskuteras.
Migrationsfrågor och flyktingpolitiska frågor diskuteras i De nordiska re-
geringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor. Representanter för FN:s flyk-
tingkommissarie (UNHCR) och International Organization for Migration
(OM) har deltagit vid vissa möten, liksom en representant för Nordiska mi-
nisterrådet. Finland har år 2000 tagit över ordförandeskapet i samrådsgrup-
pen från Norge. Bland de frågor som varit aktuella under året kan nämnas
Kosovo, återvändande/återtagande och integrationsfrågor. De nordiska ut-
länningsmyndigheterna samråder i Nordiska utlänningsutskottet.
Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nordiska
ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarnas råd. Kommittén har
bl.a. till uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koor
dinera nordisk ungdomsforskning samt att följa upp arbetet med barn- och
ungdomspolitiska frågor inom alla ministerrådets sektorer. Budgeten uppgick
1999 till ca 5 miljoner danska kronor. Utveckling av ungdomssamarbetet
mellan Östersjöstaterna är en prioriterad fråga.
Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete
Säkerhetspolitiska frågor diskuteras sedan 1997 inom ramen för Nordiska
rådet, som en del av utrikesministrarnas löpande dialog och genom att de
nordiska försvarsministrarna deltagit i Nordiska rådets årliga session.
Kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet utgörs av verksamhe-
ten inom det fredsfrämjande området. Genom mekanismen Nordcaps (Nordic
Co-ordinated Arrangement for Military Peace Support) bedrivs samarbete
och koordination av nordiska fredsfrämjande resurser. Nordcaps bidrar även
till informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings- och materielsamarbete
mellan de nordiska länderna. Den nordisk-polska brigaden som var verksam i
Bosnien-Hercegovina är ett exempel på framgångsrikt nordiskt samarbete på
området. Målsättningen inför framtiden är att vid behov kunna sända ut en
gemensam nordisk fredsfrämjande brigad. En sådan brigad är ett exempel på
utvecklingen mot en alltmer multinationell europeisk krishanteringsförmåga.
I september 1999 genomfördes för tredje gången den årliga fredsfrämjande
övningen i Partnerskap för freds anda, Nordic Peace. Övningen, som denna
gång ägde rum i Finland, syftar till att öva samverkan mellan militära för-
band och civila enheter.
Det nordiska samarbetet på minröjningsområdet omfattar bl.a. forskning,
materielutveckling, utbildning samt fredsfrämjande och humanitära insatser.
Under det gångna året fastställde försvarsministrarna en gemensam nor-
disk miljöpolicy - Agenda 21 för försvarssektorn. En prioriterad del av sam-
arbetet är försvarsmiljöbistånd till staterna i Östersjöområdet. Norge leder
detta arbete, i vilket även USA deltar.
De nordiska länderna stöder på olika sätt uppbyggnaden av nationella to-
talförsvar  i de baltiska länderna och samarbetar med flera andra länder i
fråga om bl.a. uppbyggnaden av en baltisk fredsfrämjande bataljon - Baltbat.
Vidare pågår arbete med att upprätta en gemensam marin enhet - Baltron -
för minröjning till sjöss. Som ett resultat av nordisk och internationell sam-
verkan invigdes 1999 en gemensam baltisk försvarshögskola, Baltic Defence
College.
Säkerheten i Nordeuropa kan inte skiljas från säkerheten i hela det euroat-
lantiska området. Ett tydligt amerikanskt engagemang i Östersjöområdet är
ett grundläggande nordiskt intresse. Länder utanför den nordiska kretsen som
lämnar ett betydelsefullt stöd till de baltiska länderna är förutom USA även
Tyskland, Storbritannien, Tjeckien och Schweiz. Ett sätt att säkerställa även
andra länders engagemang i regionen är att gemensamt utveckla verksamhe-
ten inom Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet
(EAPR). Som ett led i denna strävan har ett multilateralt försvarsminister-
möte ägt rum med den amerikanska, de nordiska och de baltiska ministrarna.
Sedan 1994 finns ett ramavtal om nordiskt
försvarsmaterielsamarbete. Under de senaste åren har
samarbetet ökat betydligt, och en rad gemensamma projekt på
olika områden pågår. Likaså pågår ett särskilt nordiskt
säkerhetspolitiskt forskningsprogram.
Redogörelse till riksdagen 1999/2000:NR1
Norden är inte bara ett geografiskt begrepp. Det är också ett uttryck för vär-
deringar och identitet. Det nordiska samarbetet handlar i grunden om att vi
med utgångspunkt i den nordiska värdegemenskapen kan finna gemensamma
lösningar på gemensamma problem.
Nordiska rådet har under det senaste decenniet anpassat sin organisation
till det nya Europa. Utrikes- och säkerhetspolitiken intar numera en framträ-
dande plats på den nordiska dagordningen. Individens fria rörlighet och
trygghet vid flyttning inom Norden, det nordiska kultur- och språksamarbe-
tet, samverkan om forskning och utbildning utgör fortsatt tyngdpunkter i
samverkan mellan de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områ-
dena.
Nordiska rådet är ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament
och regeringar. Rådet är initiativtagande, rådgivande och kontrollerande.
Plenarförsamlingen, som utgörs av rådets 87 valda medlemmar samt av
regeringsrepresentanter, höll sin årliga session i Sveriges riksdag den 8-11
november 1999. Den svenska parlamentarikerdelegationen leddes av Gun
Hellsvik (m).
En stor del av arbetet bedrivs i rådets tre utskott: Nordenutskottet, Närom-
rådesutskottet och Europautskottet. Kontrollkommittén har att utöva kontroll
över den verksamhet som finansieras med nordiska medel. Den nordiska
budgeten för år 2000 fastställdes till 723 miljoner danska kronor, vilket inne-
bar en oförändrad ram för femte året i rad.
Sessionen i Stockholm visade att det råder stor enighet om värdet av det
nordiska samarbetet. Kärnan i arbetet är att bidra till fred, säkerhet och stab
litet i hela Europa. Det nordiska samarbetet har kommit att spela en allt vik-
tigare roll i ett vidare europeiskt perspektiv, och insatser i Baltikum, Ryss-
land, Arktis, Barents och i Östersjöområdet har ett stort värde även utanför
Norden. Under sessionen antogs ett uttalande om den nordliga dimensionen i
Europa, i vilket behovet av flera nordiska initiativ i EU som kan bidra till at
förverkliga den nordliga dimensionen särskilt framhölls.
Den 51:a sessionen satte fokus på medborgarna i Norden, och under mötet
i Stockholm diskuterades förslag som rörde barn och unga, frivilligorganisa-
tioner, arbetslivets förändring, globaliseringens effekter samt åtgärder för at
nå ett gränslöst Norden.
Ministerrådet tillsatte också en särskild grupp av visa män och kvinnor för
att utforska viktiga trender som formar samhällsutvecklingen i början av
2000-talet. Gruppen kommer att avlämna en rapport till rådets 52:a session i
Reykjavik, vilken kommer att ligga till grund för diskussioner om det framti-
da nordiska samarbetet.
Nordiska ministerrådet fattade under året ett principbeslut om att det i
början av år 2000 skulle finnas gemensamma nordiska medel för upprättande
av nordiska informationsfönster i Stockholm, Danmark och Norge.
Den 8-9 februari höll Nordiska rådet sitt andra gemensamma möte med
Baltiska församlingen i Helsingfors som ett led i arbetet att stärka det politi
ka samarbetet inom den nordisk-baltiska regionen. Under mötet diskuterades
bl.a. den nordliga dimensionen, säkerhetspolitik i Östersjöregionen och be-
kämpande av brottslighet. Vidare arrangerades i samarbete med norska stor-
tinget en parlamentarisk Barentskonferens i Alta i Nordnorge. I mötet deltog
förutom parlamentariker från de nordiska länderna även representanter för
Rysslands parlament, Europarådet, EU samt för urbefolkningarna i både
Norden och Ryssland.
Sammanfattning av motionerna
Motioner väckta med anledning av skrivelsen
I motion 1999/2000:U15 (m) yrkande 1 påminner Moderaterna om att ett
enigt kulturutskott nyligen uttalade att den svenska TV-publiken bör få till-
gång till andra nordiska länders public service-kanaler. I yrkande 2 begärs att
regeringen påskyndar förhandlingarna med de andra nordiska ländernas
regeringar för att lösa de ekonomiska, juridiska och tekniska problem som
har samband med distributionen av de nordiska TV-kanalerna i Sverige.
Motionärerna bakom motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 1 pekar på bety-
delsen av nordisk samordning i fråga om biståndsinsatser i närområdet. Nor-
diska rådets kontrollkommitté lade 1998 fram en rapport om det nordiska
biståndet till de baltiska länderna och nordvästra Ryssland, i vilken det bl.a.
föreslogs ett utökat informationsutbyte på flera områden samt en förstärkt
samordning i policyfrågor.
I yrkande 2 lyfter Kristdemokraterna fram frivilligorganisationernas roll i
det nordiska samarbetet, och särskilt den betydelsefulla funktion som Före-
ningen Nordens informationsbutik Arena Norden fyller i Stockholm. Motio-
närerna förutsätter att verksamheten ges möjlighet att fortsätta tills en samfi
nansierad nordisk lösning nåtts.
Vidare framhålls att utbildning och forskning är ett viktigt inslag i det nor-
diska samarbetet. Medan rätten att studera i Norden är väl etablerad behövs
en översyn för att få examina godkända i andra nordiska länder, menar mo-
tionärerna i yrkande 3.
Samernas ställning har varit föremål för diskussion i Nordiska rådet under
en följd av år. Kristdemokraterna menar i yrkande 4 att samerna bör ges
möjlighet att ta steget från observatörskap till fullt medlemskap. Det är där-
för viktigt att nå en lösning i frågan om samernas ställning som kan accepte-
ras av de svenska samerna.
Kristdemokraterna framhåller i yrkande 5 miljöfrågorna som ett av de vik-
tigaste områdena i det nordiska samarbetet. Miljöhänsyn bör genomsyra det
nordiska samarbetet inom alla områden, och även i högre utsträckning om-
fatta samarbetet med Ryssland och de baltiska länderna, menar motionärerna.
I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 1 framhålls de möjligheter att vidga
det nordiska samarbetet som följt av det kalla krigets slut. Samarbetet med de
tre baltiska länderna har på tio års tid utvecklats till ett normalt vardags-
samarbete. Motionären menar att det nordiska samarbetet kan bidra till att
förbereda de baltiska länderna för EU-medlemskap, och därmed ge ett viktigt
bidrag till utveckling och säkerhetspolitisk stabilitet i det nordiska närområ-
det.
Den ryska enklaven Kaliningrad kan ses som ett testfall för möjligheterna
för det nordiska samarbetet att medverka till en positiv säkerhetspolitisk
utveckling, menar motionären i yrkande 2. En stabil politisk, ekonomisk och
social utveckling i enklaven är av betydelse för Östersjöregionen i sin helhet.
Den nordiska informationspunkt som nu inrättas i Kaliningrad bör därför ses
som ett led i ett framtida vidare samarbete.
I yrkande 3 påpekas att Nordiska rådet sedan 1998 givit särskild prioritet åt
arbete mot rasism och främlingsfientlighet, varvid kultursektorn ålagts ett
särskilt ansvar på området. Motionären menar dock att insatser för att bättre
integrera invandrare på arbetsmarknaden i de nordiska länderna är väl så
viktiga. Den nordiska arbetsmarknaden behöver den kompetens som invand-
rare besitter, samtidigt som många invandrare känner bristande delaktighet
och gemenskap i samhället.
Motionären menar i yrkande 4 att Nordiska rådets årliga session, som nu-
mera äger rum i november, på ett olyckligt sätt krockar med en intensiv
arbetsperiod i flera parlament. Nordiska rådet bör därför återgå till den tidi-
gare ordningen att mötas i februari/mars varje år.
I yrkande 5 framhålls betydelsen av TV-samarbete för att främja den nor-
diska språkförståelsen. Motionären finner dock att Sverige förhållit sig pas-
sivt på området, med resultat att mindre än en tiondel av svenska hushåll har
tillgång till TV från andra nordiska länder. Den svenska regeringen bör där-
för engagera sig för att undanröja de hinder som finns för att nordisk TV
skall erbjudas svenska tittare.
I partimotion 1999/2000:U18 (c) lyfter Centerpartiet fram betydelsen av
nordiskt samarbete på IT-området. Vid toppmötet i Lissabon konstaterade
EU:s regeringschefer att digitaltekniken kommer att vara en avgörande till-
växtfaktor under det kommande årtiondet. Motionärerna menar i yrkande 1
att det är ett svenskt intresse att mobilisera de nordiska länderna på IT-
området. Sverige bör därför verka för att göra den digitala tekniken tillgäng-
lig för alla nordiska medborgare - en digital allemansrätt. Statens roll bör i
huvudsak vara att tillhandahålla infrastrukturen, samtidigt som operatörer
och tjänsteproducenter tillåts verka på en fri marknad. Nu gällande avtal och
konventioner i det nordiska samarbetet bör ses över för att underlätta IT-
lösningar, framförs det i yrkande 2. I yrkande 3 anförs att IT-samarbetet i
Norden bör utvecklas som ett led i en regionalpolitisk satsning genom att
bl.a. knyta nätverk mellan olika regionala nordiska kompetensmiljöer som
utnyttjar och utvecklar IT-baserade tjänster som distansarbete, telemedicin
och distansutbildning. Frågor om lagstiftning, offentlighet och yttrandefrihet
på Internet lämpar sig också för ett fördjupat nordiskt samarbete, menar
motionärerna i yrkande 4.
Motion väckt med anledning av redogörelsen
Moderaterna menar i motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1 att tiden nu är
mogen att erbjuda de baltiska länderna fullt medlemskap i Nordiska rådet.
Historiskt har länderna kopplingar till Norden, och geografiskt ligger de nära
det nuvarande samarbetets centrum. I yrkande 2 anförs att många Europafrå-
gor har en nordisk dimension, varför det vore motiverat att kunna nominera
ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet. Samarbetet mellan de
nordiska parlamenten bör vidare intensifieras, menar motionärerna. I yrkande
3 föreslås att de traditionella utskotten inleder ett direkt samarbete, som led
av ordförandelandets utskott. Förändringsarbetet inom Nordiska rådet bör
också gå vidare, menar Moderaterna i yrkande 4. Ett reformerat, effektivare
Nordiska rådet kan utgöra en dynamisk och kraftfull församling med fokuse-
ring på aktuella frågor med nordisk anknytning och ge ett viktigt bidrag till
fred, säkerhet och samarbete i Norden och dess närområde.
Utskottets överväganden
I motionerna 1999/2000:U15 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1999/2000:U17
(fp) yrkande 5 förespråkas att regeringen skall agera för att ge svenska TV-
tittare ökad tillgång till public service-kanaler från andra nordiska länder.
Utskottet vill inledningsvis instämma i det önskvärda i att svenska TV-
tittare får tillgång till utbudet av public service-kanaler från övriga Norden.
Möjlighet att ta del av nordisk TV främjar såväl förståelsen för grannländer-
na som kunskaper i de nordiska språken. Utbudet av TV-kanaler och pro-
gram från de övriga nordiska länderna har ökat under senare år, mycket tack
vare utbyggnaden av kabel-TV, som i dag ca 60 % av de svenska tittarna är
anslutna till. Vissa av kabel-TV-företagen har dock valt att inte erbjuda nor-
diska program. Inom ramen för Nordvisionsamarbetet finns också sedan
decennier ett utbyte av program och gemensam produktion mellan public
service-företagen i de nordiska länderna.
I sammanhanget bör det understrykas att yttrandefrihetsgrundlagen innebär
att det är kabel-TV-företagen som självständigt avgör vilka kanaler de skall
erbjuda, utöver de svenska public service-kanaler de är skyldiga att sända.
Att ålägga distributörerna för kabel-TV att sända andra nordiska länders
public service-TV skulle således erfordra en ändring i yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Samtidigt håller den ökade digitala TV-distributionen på att ge de nordiska
medborgarna ett ytterligare utökat utbud av kanaler. Utskottet har inhämtat
att de nordiska TV-bolagen är i färd med att starta digitala sändningar via
satellit. I framtiden kommer merparten av Norden att täckas även av grann-
ländernas TV-sändningar. Enligt vad utskottet erfarit har Sveriges Television
inlett digitala satellitsändningar med huvudsakligt syfte att förbättra möjlig-
heten för de nordiska grannländerna och övriga Europa att kunna ta emot
dessa. Vidare har TV-företagen i Norden tillsammans med de stora distribu-
törerna av TV via marknät, satellit samt kabel- och telenät enats om gemen-
sam teknisk specifikation för distribution av digital TV inom Norden. Syftet
med arbetet är att göra övergången till digital distribution så enkel som möj-
ligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att det inte föreligger tekniska
hinder för att tittarna skall kunna välja av utbudet. De nordiska public ser-
vice-företagen har vidare planer på en gemensam nordisk TV-kanal (Nor-
dik).
Mot denna bakgrund kan utskottet således konstatera att ett stort antal
svenskar redan i dag har tillgång till TV från public service-företag från de
övriga nordiska länderna samt att dagens teknikutveckling bidrar till att i
snabb takt utöka utbudet och höja den andel som har tillgång till det.
Med vad ovan anförts anses motionerna 1999/2000:U15 (m) yrkandena 1
och 2 samt 1999/2000:U17 (fp) yrkande 5 vara besvarade.
I motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 1 framhålls behovet av nordisk sam-
ordning av biståndsinsatser i närområdet, och i yrkande 5 lyfter motionärerna
fram det nordiska miljöarbetet som särskilt viktigt, inte minst i samarbetet
med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland.
Utskottet instämmer i värdet av samordning av de nordiska ländernas bi-
ståndsinsatser i närområdet och noterar att Nordiska ministerrådet i sitt svar
på Nordiska rådets rekommendation framhållit de samarbetsstrukturer som
de nordiska regeringarna har för biståndsinsatser i närområdet - bl.a. Öster-
sjörådet, Barentsrådet, Arktiska rådet, Baltiska investeringsprogrammet samt
inom ramen för de nordiska ministermötena. Mycket av den konkreta sam-
ordningen sker vid de nordiska möten som regelbundet hålls på tjänsteman-
nanivå. När det gäller Nordiska ministerrådets egna insatser i närområdet
inrättades 1999 ett nytt styrsystem i syfte att öka öppenheten och förbättra
den politiska styrningen. Vidare har en arbetsgrupp för översyn av strategin
för ministerrådets närområdesinsatser nyligen tillsatts.
Såsom motionärerna framhåller är det nordiska samarbetet på miljöområ-
det omfattande. Miljösamarbetet, som utgör en av Nordiska rådets fyra sam-
arbetssektorer, utgår från målen i den särskilda miljöstrategin som antagits av
rådet. Utöver de aktiviteter som finansieras över Nordiska ministerrådets
budget görs viktiga insatser av det nordiska miljöfinansieringsbolaget
NEFCO. Insatser i nordvästra Ryssland och de baltiska länderna har getts
hög prioritet i det nordiska miljösamarbetet.
Med detta anser utskottet att motion 1999/2000:U16 (kd) yrkandena 1 och 5
kan besvaras.
I motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 2 understryks värdet av frivilligorga-
nisationernas arbete, och då i synnerhet det som Föreningen Norden bedriver
vid informationsbutiken Arena Norden i Stockholm.
Utskottet vill gärna instämma i att frivilligorganisationerna spelar en viktig
roll i det nordiska samarbetet. Utskottet har även vid tidigare tillfällen ut-
tryckt sin uppskattning över den informationsverksamhet som bedrivs vid
Föreningen Nordens informationsbutik Arena Norden. Regeringen har flera
gånger fattat beslut om ekonomiskt stöd i avvaktan på en samnordisk lösning
av verksamhetens finansiering. Det är därför glädjande att Nordiska minister-
rådet i mars 2000 beslutade att anslå medel för ett nordiskt informations-
fönster i Stockholm.
Därmed anses motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 2 vara besvarad.
I motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 3 föreslås en översyn för att få exami-
na godkända i andra nordiska länder.
Den nordiska utbildningsgemenskapen utgör en viktig del av det nordiska
samarbetet, inte minst genom att främja rörligheten på den nordiska arbets-
marknaden. I det s.k. Sigtunaavtalet beslutade Nordiska ministerrådet 1975
om ömsesidigt erkännande av examina från de nordiska länderna, vilket
innebar att de flesta dåvarande hindrena på området undanröjdes. Betydande
förändringar i fråga om den högre utbildningens organisation och innehåll
har dock skett sedan dess. Vidare har den s.k. Lissabonkonventionen om
godkännande av internationella utbildningar undertecknats av de nordiska
länderna. Mot den bakgrunden tillsattes 1999 en särskild utredare med upp-
drag att föreslå åtgärder för att reducera hindrena för tentamensgiltighet i
Norden. Utskottet instämmer i motionärernas syn på vikten av att undanröja
återstående hinder för erkännande av examina men finner det i dagsläget
lämpligt att avvakta Nordiska rådets särskilda utredning på området.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 1999/2000:U16 (kd) yrkan-
de 3 kan besvaras.
I motion 1999/2000:U16 yrkande 4 framför motionärerna att samerna bör
ges möjlighet att ta steget från observatörskap till fullt medlemskap i Nordis-
ka rådet.
Frågan om samernas ställning i det nordiska samarbetet har varit föremål
för diskussion under en längre tid, och utskottet har vid flera tidigare tillfä
len tagit ställning till frågan. Sedan 1994 har samerna ställning som obser-
vatörer i Nordiska rådet, med yttranderätt i generaldebatten. Beslutet togs
mot bakgrund av att endast ledamöter i nordiska parlament eller självstyrel-
seorgan kan ingå i Nordiska rådet. Inom gällande överenskommelser finns
det således ingen möjlighet att ge samerna ställning som medlemmar. Frågan
är dock föremål för utredning av rådet.
Liksom vid tidigare tillfällen vill utskottet framhålla nödvändigheten av att
i frågor som rör den samiska befolkningen ha fortlöpande och konstruktiva
kontakter med företrädare för denna. Det är självklart att Nordiska rådets
olika organ tar sådana kontakter, vilket också görs inom ramen för gällande
bestämmelser.
Utskottet ser det också som väsentligt att samiska intressen även beaktas
på såväl nationell som mellanstatlig nivå. Som exempel på pågående verk-
samhet med denna inriktning kan nämnas den pågående Rennäringspolitiska
utredningen, vars mandat kommer att förlängas till våren 2001, och den
svenska renbeteskommissionen (och en norsk motsvarighet), vars arbete i
förlängningen syftar till att reglera förhållandena då den svensk-norska ren-
beteskonventionen löper ut 2002. Av stor betydelse är också frågan om
eventuell svensk anslutning till ILO-konventionen nr 169 om ursprungsfol-
kens rättigheter, som är föremål för vidare utredning inom Regeringskansliet.
Utskottet noterar också att det nordiska samarbetet stärkts på området. Bå-
de Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet bedriver ett omfattande samar-
bete med samernas organisationer och ger även stöd till flera av dessa. I april
2000 ägde för första gången ett nordiskt sameministermöte rum mellan de för
samefrågor ansvariga ministrarna från Finland, Norge och Sverige. Avsikten
är att senare i år hålla ett gemensamt möte med ministrarna och sametings-
presidenterna i de tre länderna. De nordiska sameministrarna diskuterade
bl.a. frågan om en Nordisk samekonvention, vilket nu är föremål för remiss-
förfarande i de tre länderna.
Utskottet har vidare inhämtat att regeringen avser att redovisa dessa och
andra frågor rörande samerna i en särskild skrivelse till riksdagen under
hösten 2000. Utskottet avvaktar regeringens skrivelse innan det uttalar sig
om samernas ställning i Nordiska rådet.
Med detta anser utskottet att motion 1999/2000:U16 (kd) yrkande 4 kan
anses vara besvarad.
I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 1 framförs att det nordiska samarbetet
med de baltiska länderna kan stärka ländernas strävanden att bli medlemmar
i EU. I yrkande 2 framhålls den säkerhetspolitiska betydelsen av samarbetet
med den ryska enklaven Kaliningrad.
Utskottet instämmer i att det nordiska samarbetet med de baltiska länderna
är av stor betydelse för att stärka ländernas möjligheter att delta i annat int
nationellt samarbete, och att det inte minst utgör ett stöd i förberedelserna f
EU-medlemskap. Nordiska ministerrådets strategiska målsättningar för insat-
serna i närområdet är att bidra till en ökad säkerhet i vid bemärkelse, att
förmedla gemensamma nordiska värderingar och att öka det ekonomiska
samarbetet. Utskottet finner dessa målsättningar väl avvägda för att bidra till
de baltiska ländernas möjligheter att delta i det internationella samarbetet.
Samarbete med nordvästra Ryssland ingår i det nordiska samarbetet med
närområdet, och Nordiska rådets nyinrättade informationskontor i S:t Peters-
burg fungerar även som bas för dessa aktiviteter. Ministerrådet har också
nyligen föreslagit ryska myndigheter att öppna en informationspunkt i Kali-
ningrad, men något svar har ännu inte erhållits. Utskottet ställer sig bakom
planerna på att etablera en nordisk närvaro i Kaliningrad. Nordiska rådet kan
spela en viktig roll för att stödja den ekonomiska och demokratiska utveck-
lingen i enklaven - vilket är av betydelse för säkerheten i hela Östersjöregio-
nen.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 1999/2000:U17 (fp) yrkan-
dena 1 och 2 kan besvaras.
I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 3 framhålls de insatser som görs mot
rasism inom det nordiska kultursamarbetet. Motionärerna menar dock att det
är än viktigare att invandrare i högre grad integreras i den nordiska arbets-
marknaden.
Utskottet instämmer med motionärernas syn att invandrare måste ges lika
möjligheter på arbetsmarknaden, något som är avgörande för att de skall
integreras i de samhällen de kommit till. Det är också klart att den nordiska
arbetsmarknaden kan dra stor nytta av den kompetens som invandrare besit-
ter. Regeringen understryker i skrivelsen att sysselsättningsfrågorna är en
central samnordisk angelägenhet. I det nordiska samarbetet bereds invandra-
res integration på arbetsmarknaden dels i Ämbetsmannakommittén för ar-
betsmarknad och arbetsmiljö, i vilken främst diskrimineringsfrågor tas upp,
dels i den särskilda samrådsgruppen för flyktingfrågor. Frågan om invandra-
res integration på den nordiska arbetsmarknaden ges hög prioritet inom det
nordiska samarbetet. Givet den relativt stora invandring som skett i det
svenska samhället finner utskottet det naturligt att Sverige på detta område är
särskilt aktivt. Utskottet vill dock samtidigt understryka att kampen mot
rasism är en fråga av största vikt och att det inte råder någon motsättning
mellan denna fråga och arbetet för att integrera invandrare på den nordiska
arbetsmarknaden.
Därmed anses motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 3 vara besvarad.
I motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 4 framförs att Nordiska rådets årliga
session i november infaller samtidigt som en intensiv arbetsperiod i flera
nationella parlament, varför man borde återgå till den tidigare ordningen med
möten i februari/mars.
Utskottet konstaterar att beslutet att hålla de årliga mötena i november fat-
tades efter samråd mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. I första
hand torde det vara Nordiska rådet självt som bestämmer när det skall sam-
las. Enligt vad utskottet har inhämtat är regeringen beredd att överväga andra
alternativ om Nordiska rådet så skulle föreslå. Utskottet kan instämma i att
den nya mötsordningen innebär nackdelar. Frågan har diskuterats i Nordiska
rådet där man dock har funnit att den rådande tidpunkten bör prövas ytterli-
gare en tid innan ett definitivt beslut fattas.
Motion 1999/2000:U17 (fp) yrkande 4 anses därmed vara besvarad.
Motionärerna bakom 1999/2000:U18 (c) yrkandena 1-4 lyfter fram betydel-
sen av nordiskt samarbete på IT-området. Centerpartiet menar att Sverige bör
verka för en digital allemansrätt i de nordiska länderna och att IT-samarbetet
bör utvecklas som ett led i en regionalpolitisk satsning. Nu gällande avtal
mellan de nordiska länderna bör därför ses över, och frågor om lagstiftning,
offentlighet och yttrandefrihet på Internet lämpar sig för fördjupat nordiskt
samarbete, framhålls det av motionärerna.
Utskottet vill inledningsvis instämma i motionärernas syn på vikten av att
de nordiska länderna fullt ut drar nytta av de fördelar som informationssam-
hället erbjuder. Det är likaså viktigt att involvera hela samhället i den ge-
nomgripande förändring som informationstekniken innebär.
Regeringen har i mars 2000 lämnat propositionen Ett informationssam-
hälle för alla (prop. 1999/2000:86), vilken för närvarande är föremål för
riksdagsbehandling. Utskottet noterar att regeringen i propositionen inte
föreslår några specifika initiativ på IT-området inom ramen för det nordiska
samarbetet.
Utskottet delar bedömningen att IT-området kan komma att lämpa sig för
nordiskt samarbete. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden, den likar-
tade ekonomiska utvecklingsnivån och de allt närmare ekonomiska relatio-
nerna samt inte minst den nordiska kulturgemenskapen gör det naturligt för
de nordiska länderna att där så är lämpligt koordinera sina satsningar på IT-
området. Många investeringar i infrastruktur kommer säkerligen att lämpa
sig för gemensamma satsningar. IT och utbildning kan likaså utgöra ett po-
tentiellt samarbetsområde, t.ex. inom ramen för det pågående lärarsamarbe-
tet.
Inom Nordiska rådet har en särskild policygrupp tillsatts för att utreda vil-
ken potential det nordiska samarbetet kan ha på IT-området. Utskottet vill
dock avvakta policygruppens rapport, som väntas till hösten, innan det tar
närmare ställning i frågan.
Med vad ovan anförts anses motion 1999/2000:U18 (c) yrkandena 1-4 vara
besvarad.
I motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1 förespråkar motionärerna att de
baltiska länderna erbjuds medlemskap i Nordiska rådet.
Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat samar-
bete med de baltiska länderna. Närområdesutskottets arbete torde också
skapa goda förutsättningar för att ytterligare bredda och fördjupa detta. När
det gäller medlemskap konstaterar dock utskottet att det nordiska samarbetet
vilar på den språkliga och kulturella gemenskapen de nordiska länderna
emellan. Det nordiska samarbetet är ingen internationell organisation där
andra länder kan söka medlemskap. De baltiska länderna har inte heller
uttryckt någon önskan om att få medlemskap i Nordiska rådet.
Det bör i sammanhanget framhållas att både Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet i dag bedriver ett nära samarbete med de baltiska länderna,
vilket bl.a. resulterat i regelbundna gemensamma möten mellan Nordiska
rådet och den baltiska församlingen. Representanter för den baltiska försam-
lingen deltar bl.a. i Nordiska rådets arbetsgruppsmöten i de frågor som är av
ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds baltiska parlamentariker som gäster till
Nordiska rådets sessioner. Utskottet finner dock att det inte ankommer på
riksdagen att avgöra hur Nordiska rådet närmare utformar sina sessioner och
sammankomster.
Därmed avstyrks motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1.
I motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 2 föreslås att även ledamöter i Europa-
parlamentet nomineras till Nordiska rådet.
Utskottet konstaterar i sammanhanget att ett av Nordiska rådets utskott,
Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för arbete
inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en grundläggande
värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt
utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet, och
den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Vidare har de löpande
kontakterna mellan Nordiska rådets Europautskott och Europaparlamentari-
ker från de nordiska länderna stärkts. Utskottet vill dock inte förorda att EU-
parlamentariker från de nordiska länderna nomineras som delegater till Nor-
diska rådet.
Med vad ovan anförts avstyrker utskottet motion 1999/2000:U19 (m) yrkan-
de 2.
I motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 3 menar Moderaterna att utskotten i de
nordiska ländernas parlament borde involveras direkt i det nordiska samar-
betet, och i yrkande 4 krävs en fortsatt reformering av Nordiska rådet.
I sammanhanget vill utskottet understryka att ett betydande reformarbete
har genomförts i Nordiska rådet sedan mitten av 1990-talet, vilket inneburit
en ny inriktning på verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Den
nya rådsorganisationen har bl.a. öppnat sig för nya mötesformer, s.k. tema-
möten, där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta i
debatten. Liksom motionärerna finner dock utskottet att reformarbetet inom
Nordiska rådet bör fortsätta och noterar med tillfredsställelse att regeringen
sin skrivelse understryker behovet av ytterligare effektivisering av den verk-
samhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget.
Frågan om det nordiska samarbetets förankring i de nationella parlamenten
är viktig. Utskottet konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där ut-
skott från de nordiska länderna har hållit särskilda möten. Detta är en del av
det reformarbete som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som konti-
nuerligt bör utvärderas.
Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 1999/2000:U19 (m) yrkan-
dena 3 och 4 kan besvaras.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande utbudet av nordisk public service-TV
att riksdagen förklarar motionerna 1999/2000:U15 yrkandena 1 och
2 samt 1999/2000:U17 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande nordiska biståndsinsatser i närområdet
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkandena 1 och 5 be-
svarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande frivilligorganisationernas roll i det nordiska
samarbetet
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,
4. beträffande den nordiska utbildningsgemenskapen
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,
5. beträffande samernas ställning i Nordiska rådet
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U16 yrkande 4 besvarad
med vad utskottet anfört,
6. beträffande säkerhetssamarbetet i närområdet
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U17 yrkandena 1 och 2 be-
svarad med vad utskottet anfört,
7. beträffande invandrarnas ställning på den nordiska
arbetsmarknaden
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U17 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,
8. beträffande tidpunkten för Nordiska rådets årliga möte
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U17 yrkande 4 besvarad
med vad utskottet anfört,
9. beträffande nordiskt samarbete på IT-området
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U18 yrkandena 1-4 besva-
rad med vad utskottet anfört,
10. beträffande de baltiska ländernas ställning i Nordiska
rådet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:U19 yrkande 1,
res. 1 (m)
11. beträffande  nominering av EU-parlamentariker till
Nordiska rådet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:U19 yrkande 2,
res. 2 (m, fp)
12. beträffande Nordiska rådets arbetssätt
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U19 yrkandena 3 och 4 be-
svarad med vad utskottet anfört,
13. beträffande regeringens skrivelse och Nordiska rådets
svenska delegations berättelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:90 Nordiskt
samarbete 1999 och redogörelsen till riksdagen 1999/2000:NR1 Nordiska
rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1999 till
handlingarna.
Stockholm den 11 maj 2000
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran
Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm
(s), Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m), Carina
Hägg (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v),
Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m), Marianne
Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c), Karl-
Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Eva
Zetterberg (v) och Rosita Runegrund (kd).

Reservationer

1. De baltiska ländernas ställning i Nordiska rådet (mom. 10)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselott Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet
delar motionärernas" och slutar med "1999/2000:U19 (m) yrkande 1." bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de baltiska länderna under ett flertal år deltagit i
Nordiska rådets arbete. Utskottet anser nu att tiden är mogen för att erbjuda
Estland, Lettland och Litauen medlemskap i Nordiska rådet. Detta bör ges
regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker därmed motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande de baltiska ländernas ställning i Nordiska rådet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U19 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Nominering av EU-parlamentariker till Nordiska rådet
(mom. 11)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselott Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
samt Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet
konstaterar i" och på s. 19 slutar med "1999/2000:U19 (m) yrkande 2." bort
ha följande lydelse:
Under några dagar årligen samlas Nordens ledande parlamentariker samt
regeringsledamöterna till en bred diskussion om för Norden centrala frågor.
Det är dock uppenbart att alltfler Europafrågor har en nordisk dimension,
samtidigt som många nordiska frågor har en europeisk dimension. Mot den
bakgrunden finner utskottet att kretsen av valbara delegater bör utökas med
folkvalda EU-parlamentariker från de nordiska länderna. Riksdagens partier
bör t.ex. kunna nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens
ledamöter som svenska Europaparlamentariker. Detta bör ges regeringen till
känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion 1999/2000:U19 (m) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande nominering av EU-parlamentariker till Nordiska
rådet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U19
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Utbudet av nordisk public service-TV (mom. 1)
Jan Erik Ågren och Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson (c)
samt Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna anser att nor-
diskt TV-samarbete har stor betydelse för att öka förståelsen de nordiska
länderna emellan. Sveriges regering har uppmanats att medverka till att vi får
ett nordiskt TV-utbud och därmed främja den nordiska språkförståelsen. Det
är nu dags att gå från ord till handling. Det känns motsägelsefullt att i de
stora högtidstalen plädera för ett gott nordiskt samarbete när det inte omfatta
det visuella utbytet.
I verkligheten är det bara vart tjugonde hushåll som i Sverige kan ha till-
gång till exempelvis de norska TV-programmen. Vart tionde kan se danska
program och något färre den kombinerade finska kanalen som sänds i olika
kabel-TV-nät. Kabel- och satellitföretagen har inte tagit ansvar för en lång-
siktig lösning. Regeringen å sin sida har dessutom uppträtt alltför passivt. Då
denna fråga är så avgörande för så många politikområden finns det anledning
för den svenska regeringen att omgående med kraft engagera sig för en lös-
ning.