Nordiskt samarbete
Betänkande 1996/97:UU11
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU11
Nordiskt samarbete
Innehåll
1996/97 UU11
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse 1996/97:149 Nordiskt samarbete 1996, med huvudsaklig inriktning på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels Redogörelse till riksdagen 1996/97:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1996. Utskottet behandlar också ett antal motioner rörande det nordiska samarbetet, både från den allmänna motionstiden och i anledning av regeringens skrivelse och berättelsen från Nordiska rådets svenska delegation. I motionerna behandlas både organisatoriska frågor och de politikområden som innefattas i det nordiska samarbetet. Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna. Samtliga motioner besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogade två reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1996/97:U701 av Erling Bager och Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt stöd till Nordsjösamarbete. 1996/97:U702 av Eva Eriksson och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyade initiativ till stöd för inrättande av ett arktiskt råd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell konferens om det arktiska samarbetet, t.ex. i Kiruna. 1996/97:U704 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre samordning av det nordiska samarbetet på regerings- och parlamentarikersidorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå. 1996/97:U20 av Olof Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för ökade informationsinsatser om det nordiska samarbetet i budgetpropositionen för 1998. 1996/97:U21 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nordiske samarbetsministern, i samråd med motsvarande ministrar i övriga nordiska länder, bör utreda frågan om direktval till Nordiska rådet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samarbetet mellan de officiella och frivilliga organen för nordiskt samarbete bör intensifieras och formaliseras för att förstärka den folkliga förankringen av nordiska frågor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Schengensamarbetet bör bli föremål för en grundlig debatt och konsekvensanalys i Nordiska rådet och de utskott som berörs av frågan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljösamarbetet inom Norden bör intensifieras för att ett ekologiskt hållbart samhälle skall kunna uppnås. 1996/97:U22 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Utskottet
Regeringens skrivelse 1996/97:149 Verksamhetsåret 1996 präglades av fullföljande och konsolidering av de reformer som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet beslutade om under 1995. Det nordiska samarbetet är nu inriktat på tre huvudområden: Samarbete inom Norden: Samarbete som bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska folken och som får sitt främsta uttryck i kulturell och språklig gemenskap och en likartad syn på demokrati och grundläggande sociala rättigheter. Hit hör också samverkan kring samhällsuppgifter där samnordiska lösningar ger fördelar och ett mervärde framför nationella arrangemang eller bredare internationella lösningar. Norden och Europa/EU/EES: Samverkan i frågor av betydelse för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna har en värdegemenskap och sammanfallande intressen. Norden och dess närområden: Samverkan till förmån för utvecklingen i Nordens närområden - Östersjöregionen, Barentsområdet och Arktis - som bidrag till stabilitet och demokrati i regionen och till en utveckling i harmoni med miljöhänsyn och urbefolkningarnas intressen. Under verksamhetsåret har de nordiska medlemsländernas agerande inom ramen för EU:s regeringskonferens stått särskilt i fokus. I mars 1996 arrangerade Nordiska rådet en temakonferens om förutsättningarna för samnordiskt uppträdande inför förhandlingarnas början. De nordiska EU-medlems-länderna har i de flesta frågor som behandlas inom regeringskonferensen agerat på en gemensam värdegrund, men utan att - annat än i några specifika frågor - lägga helt gemensamma förslag. Inom en rad av ministerrådets sektorer har samarbetet utvecklat en närområdesdimension, som resulterat i verksamhet till förmån för Sveriges samar-betspartners i närområdet. Detta har också tjänat som exempel på att regionalt samarbete kan vara fruktbart trots att deltagande länder har skilda utgångspunkter och tillhör olika mellanstatliga gemenskaper eller grupperingar. Samhörighet med andra länder, t.ex. för säkerhetspolitiska syften, utgör således inte nödvändigtvis något hinder för multilateral samverkan i andra konstellationer inom andra samarbetsfält. Det internationella inslaget i nordiskt samarbete har fått ökad betydelse och större utrymme. Vid Nordiska rådets session lämnar numera utrikesministrarna en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse, som åtföljs av en debatt. Nordiska rådets konferens i januari 1995 om Norden i FN - det första större evenemanget under världsorganisationens jubileumsår - illustrerar den utvecklingen. Det norska ordförandeskapet i ministerrådet har för 1997 också aviserat sin ambition att tydliggöra den allt närmare nordiska samverkan som äger rum kring fredsbevarande operationer och konfliktlösning.
Samarbetet inom Norden Från svensk sida har sedan år 1995 drivits linjen att rationaliseringar och besparingar skall göras på den verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget. Efter överenskommelser i Nordiska ministerrådet har besparingar på sammanlagt drygt 50 miljoner danska kronor gjorts i budgetarna för 1996 och 1997. Nordiska ministerrådets budget för 1996 uppgick till 707 miljoner danska kronor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet som svarade för nära hälften av utgifterna. Andra stora samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi- och näringsområdet, medborgarpolitik, miljö och närområdessamarbetet. Den svenska andelen av Nordiska ministerrådets budget var enligt den nordiska fördelningsnyckeln 38,8 %, en minskning med ungefär två procentenheter från föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis av respektive lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten. Samarbetsministrarna beslutade i april 1996 att 13 institutioner skulle läggas ned, medan tre institutioner skulle få en ny verksamhetsprofil och tre helt nya institutioner inrättas. Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde ministerrådet i november 1996 budgeten för år 1997, som efter löne- och prisomräkning uppgår till 703 miljoner danska kronor. Det största området är kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet, som tar knappt hälften av resurserna.
Norden och Europa/EU/EES Det nordiska samarbetet skall utgöra en plattform för initiativ i frågor där länderna har en önskan att påverka den europeiska dagordningen. Det nordiska samarbetet skall också kunna medverka till att göra uppföljningen av direktiv och andra EU/EES-regelverk enhetlig. Vidare bör det nordiska samarbetet spela en roll som bro mellan de nordiska länder och självstyrande områden som är medlemmar av Europeiska unionen och de som knyts till det europeiska samarbetet via EES-avtalet eller andra avtal. EU/EES-frågorna har blivit en stående punkt på dagordningen vid nordiska ministermöten.
Norden och dess närområden Nordiska ministerrådet beslutade redan år 1990 om sitt första arbetsprogram för närområdet. Det var helt inriktat på Baltikum. Från år 1994 utvidgades närområdesprogrammet till att omfatta nordvästra Ryssland. År 1995 etablerades ett informationskontor i S:t Petersburg. Huvudmålsättningen för arbetsprogrammet är att främja den demokratiska utvecklingen och övergången till marknadsekonomi. För år 1996 anslog Nordiska ministerrådet 50 miljoner danska kronor för verksamheten. Medlen fördelades i första hand till stipendie- och utbytes- ordningar och informationskontoren. En översyn av närområdesprogrammet gjordes under 1996. Vid sidan av de insatser som finansieras över Nordiska ministerrådets budget beslutade finansministrarna år 1992 om ett program för att främja investeringar i små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen. Det baltiska investeringsprogrammet omfattade ca 100 miljoner ecu för perioden 1993-1995. Efter en utvärdering och efter konsultation med de baltiska länderna beslutades år 1995 att förlänga programmet till år 2000. I och med detta kommer beloppet upp till sammanlagt ca 170 miljoner ecu.
Nordiskt samarbete på sektorsnivå I det nedanstående ges en kortfattad sektorsvis redogörelse för delar av det nordiska samarbetet.
Kultur Nordiska ministerrådet stimulerar kultursamarbetet i Norden genom insatser på särskilda områden, genom nätverksbildning och satsningar på projekt med stark nordisk profil. Inom ramen för kultursamarbetet finns det dessutom två stora fonder, Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden, samt åtta institutioner. Det nordiska kultursamarbetet på regeringsnivå grundas på ett kulturavtal från år 1972. Satsningen på kultursamarbete över ministerrådets budget uppgick år 1996 till ca 145 miljoner danska kronor. Ministerrådets nysatsningar på kulturområdet 1994-1996 koncentreras på de politiskt prioriterade samarbetsområdena: film- och mediesamarbete, språksamarbete, barn- och ungdomsaktiviteter, konstnärligt samarbete, folkligt kultursamarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens verksamhet. Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under lång tid diskuterats inom ramen för det nordiska samarbetet. Det är av stort kulturellt värde att göra det möjligt för invånare i de nordiska länderna att få kontakt med varandras kulturer och vardag. Ett bra sätt att åstadkomma detta är att kunna ta del av de nordiska grannländernas TV-utbud. Sedan tio år har Sverige ett TV-utbyte med Finland. Den svenska regeringen har även tillsatt en utredning om efterfrågan av norska TV-sändningar bland svenska kabelbolag och TV-tittare samt tekniska och rättsliga förutsättningar för sådana sändningar. EU:s mediesamarbete utgår från vissa gemensamma direktiv och stödprogram. Ministerrådet anser det nordiska samarbetet vara av yttersta vikt på medieområdet, både i förhållande till EU/EES samt andra internationella organisationer i syfte att uppnå gemensamma lösningar på nationell och nordisk nivå.
Utbildning och forskning Utbildning och forskning hör till de prioriterade områdena inom det nordiska samarbetet. Utbildnings- och forskningssektorn är resursmässigt sett det största samarbetsområdet. År 1996 disponerade utbildning och forskning i runda tal nära 204 miljoner danska kronor. Sektorn har under 1990-talet setts över ett flertal gånger, senast i samband med institutionsöversynen 1995-1996. Det övergripande målet är att utveckla och stärka den nordiska utbildnings- och forskningsgemenskapen. Ministerrådet har under år 1996, på förslag av det finska ordförandeskapet, tillsatt en rådgivande policygrupp för nordiskt samarbete rörande informationsteknik inom undervisning och forskning. Gruppen skall inledningsvis utarbeta rekommendationer med sikte på vad som bedöms bli viktigt inom IT-området i tidsintervallet tre till fem år - i de nordiska länderna och inom EU-samarbetet. Ministerrådet har också fattat beslut om en ny handlingsplan för nordiskt skolsamarbete. Planen gäller för perioden 1997-2000 och är i allt väsentligt en fortsättning på närmast föregående plan. Ministerrådet har också fastställt en ny handlingsplan för folkbildnings- och vuxenundervisningssamarbetet för perioden 1997-2000. Handlingsplanen vilar på en nordisk uppfattning om vad som skall ligga i begreppet livslångt lärande. För att underlätta för folkhögskoleelever att bedriva studier vid folkhögskola i ett annat nordiskt land finns särskilda elevstipender. Utbildningsministrarna kunde under året underteckna överenskommelsen om tillträde till den högre utbildningen i Norden. Överenskommelsen innebär också att länderna kalenderårsvis betalar viss ersättning för studenter som studerar i ett annat nordiskt land. Under året har det på svenskt initiativ hållits ett extra ministerrådsmöte för att ge forskningsministrarna möjlighet att diskutera innehållet i EU:s kommande femte ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Ministerrådet har för avsikt att under år 1997 börja diskutera de nordiska erfarenheterna inför utformningen av EU:s utbildningsprogram fr.o.m. år 2000.
Miljö Miljösektorns arbete är organiserat i fem fasta arbetsgrupper: hav och luft, kemikalier, miljöövervakning och data, natur och friluftsliv samt renare teknologi. Ett institutionaliserat samarbete finns vidare med finans-, fiske-, jord- och skogsbruks- samt kultursektorerna. Utanför den formella ministerrådsramen finns ett betydande nordiskt samarbete i olika miljöfrågor. Ett exempel är en informell grupp för samråd om stödet till miljöpolitiken i Central- och Östeuropa. För finansiering av miljöinvesteringar i Nordens närområden finns möjligheter att via Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) få lån på särskilt förmånliga villkor. Under år 1997 inrättas dessutom den särskilda miljölåneordningen på 100 miljoner ecu under Nordiska investeringsbanken med lånegarantier från de nordiska länderna.
Ekonomi och näring Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska länderna och internationellt har medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrågor. Målsättningen är att främja en effektivt, konkurrenskraftigt och miljövänligt energiförsörjning i Norden. Ministerrådet har lagt särskild vikt vid frågor med anknytning till klimatkonventionen. Ministerrådet avser att under år 1997 arrangera en internationell konferens inom området. Inom det nordiska energisamarbetet bereds för närvarande ett nordiskt program för att stärka kunskap och kompetens hos energiexperter i Baltikum. Syftet med programmet är att föra in ekonomiskt tänkande i planering, etablering och drift av energianläggningar. Finländska, danska och svenska energi- och naturgasföretag beslutade våren 1996 att utreda möjligheterna att koppla ihop de nordiska gasnäten och att ansöka om stöd inom ramen för EU:s transeuropeiska nätverk (TEN). I den energipolitiska redogörelsen konstaterade ministerrådet bl.a. att en utveckling/utbyggnad är beroende av kommersiella beslut. Energiministrarna har kontinuerligt följt utvecklingen på elmarknaden och kom vid sitt möte i juni 1995 överens om vissa principer för det nordiska elsamarbetet.
Näringspolitiskt samarbete Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är att bidra till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa goda villkor för sysselsättning och välfärd. En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat på att utreda gemensamma problem och utbyta erfarenheter och synpunkter om aktuella näringspolitiska frågor av gemensamt intresse. Allmänt nordiskt näringspolitiskt samarbete äger rum eller skall just inledas inom områden såsom IT samt regional-, miljö- och arbetsmarknadspolitik. Vidare har en genomgång av varje lands inriktning på det näringspolitiska området påbörjats. Allmänt informationsutbyte om aktuella EU-frågor står regelmässigt på dagordningen vid möten på det näringspolitiska området.
Regionalpolitik Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett samarbetsprogram för perioden 1995-1999. De centrala verksamhetsområdena är: - forsknings- och utredningsarbete samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte, - samarbete mellan regioner, främst gränsregioner, - sektorssamarbete. Under 1996 har verksamheten på samtliga områden till stor del fokuserats på EU-relaterade frågor. Vidare har initiativ tagits till att utveckla samarbetet i närområdet. När det gäller det gränsregionala samarbetet har arbetet inriktats på att så långt som möjligt samordna verksamhet och resurser i de sedan lång tid existerande nordiska samarbetsområdena med de Interregprogram som delfinansieras med EG:s strukturfonder.
Jord- och skogsbruk; fiske Verksamheten inom området jord- och skogsbruk under år 1996 har bedrivits inom ramen för det program, ?Handlingsprogram för jord- och skogsbrukssamarbete 1996-2000?, vilket antogs av jord- och skogsbruksministrarna år 1995. Ett nära samarbete sker såväl med miljösektorn som med regionalpolitiska sektorn. Den överordnade målsättningen för det nordiska fiskerisamarbetet är att bidra till utvecklingen av de nordiska ländernas fiskerinäring som en viktig samhällsekonomisk aktivitet. Motivet för samarbetet är att bidra till ett hållbart och rationellt nyttjande av de levande marina resurserna. Ett program för nordiskt fiskerisamarbete för perioden 1997-2000 har antagits. För de tre nordiska länderna som är EU-medlemmar utgör fiskeripolitiken EU:s kompetensområde. Detta förhållande begränsar möjligheterna för det konkreta samarbetet och leder till ett ökat informationsbehov mellan Norden och EU/EES.
Ekonomi och finanspolitik De nordiska ministrarna har ett starkt intresse av en kontinuerlig dialog om viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta har rört den ekonomiska politiken i respektive nordiskt land men också den internationella utvecklingen i stort. Med utgångspunkt i ett initiativ från Sveriges statsminister inleddes under hösten 1996 projektet ?Budgetkonsolidering och välfärd i de nordiska länderna?, som tar sikte på att dra gemensamma slutsatser av den sanering av offentliga utgifter som skett i de flesta nordiska länder under den senaste tioårsperioden. Baltiska investeringsprogrammet BIP är ett samnordiskt projekt som administreras av NIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till de baltiska länderna och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för lokala investeringar. Baltiska investeringsprogrammet var i den första fasen, 1992-1995, på totalt ca 100 miljoner ecu. De nordiska länderna beslutade att avsätta ytterligare 70 miljoner ecu för den andra fasen av programmet, som löper fram till år 2000.
Socialpolitik och hälsovård Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet finns ett samarbetsprogram för åren 1995-2000. Samarbetet har till övervägande del skett inom sektorns nio institutioner och permanenta verksamhet i övrigt. Även i framtiden kommer tyngdpunkten i samarbetet att ligga på institutionerna. Nya projekt och samarbetsområden skall enligt samarbetsprogrammet i största möjliga utsträckning förankras i dessa. Det gångna året har präglats av reformarbetet, dels till följd av den allmänna institutionsöversynen, dels genom en särskild genomlysning av verksamheten inom social- och hälsovårdssektorn. Det inomnordiska samarbetet inom social- och hälsovårdssektorn är av särskilt stor betydelse bland annat därför att området endast i ringa grad regleras av EG-lagstiftning. Regeringen framhåller i skrivelsen att det nordiska samarbetet om narkotikafrågor har påtaglig nordisk nytta. Samarbetet är viktigt för att koordinera nordiska synpunkter inför internationella möten.
Jämställdhet Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program för det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995-2000. Programmet kompletteras med en årlig handlingsplan. Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika ekonomiska ställning och inflytande - inte minst i fråga om lön - samt ett jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och den internationella utvecklingen på jämställdhetsområdet. Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom det nordiska samarbetet fortsätter. Årliga uppföljningar skall göras av könsfördelningen bland ledamöter i nordiska kommittéer, styrelser och andra organ. En konferens med temat ?Kvinnor, arbete och ekonomi? hålls i Island under våren 1997. Ett förslag till handlingsplan om män och jämställdhet kommer att behandlas av ministerrådet under våren 1997.
Migrations- och flyktingpolitiska frågor; Schengensamarbetet De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor har under 1996 haft fyra möten. Under året hölls ett nordiskt möte på ministernivå. En särskild arbetsgrupp har bearbetat frågor av gemensamt intresse med avseende på f.d. Jugoslavien, inte minst i fråga om återvandring dit efter Dayton-avtalet. Arbetet i samrådsgruppen syftar till en samordning av det nordiska agerandet visavi staterna i Nordens närområde. Den främsta målsättningen för samarbetet med de baltiska länderna är att bidra till att föra dessa länders migrationspolitik närmare västeuropeisk standard och därmed också uppfylla internationella grundprinciper. Under 1997 svarar Sverige för ordförandeskapet i samrådsgruppen. Ett första möte kommer att äga rum i april, där nordiska och baltiska ministrar med ansvar för asyl och invandring kommer att ha överläggningar om frågor av gemensamt intresse. Vid ett gemensamt ministermöte i april 1996 nåddes en överenskommelse om observatörskap för samtliga fem nordiska länder i Schengen fr.o.m. den 1 maj 1996. Avtal om anslutning för Danmark, Finland och Sverige samt ett särskilt samarbetsavtal med Norge och Island, med samma materiella innehåll, undertecknades i december i Luxemburg. Målet är att avtalen skall kunna träda i kraft omkring årsskiftet 1998-1999. Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen en proposition om anslutning till Schengensamarbetet under våren 1997.
Redogörelsen till riksdagen 1996/97:NR1 Vid Nordiska rådets extra session i september 1995 antogs ett presidieförslag om ny organisation och nytt arbetssätt för Nordiska rådet och ett ministerrådsförslag om ändringar av Helsingforsavtalet. Därmed lades grunden för en stärkt ledningsfunktion och en ny utskottsstruktur. Flertalet av de nordiska institutionerna har genomgåtts. En del har lagts ned, en del strukturerats om och en del nya har skapats. Nordiska rådets sekretariat har flyttats från Stockholm till Köpenhamn och samlokaliserats med Nordiska ministerrådets sekretariat. Sekretariatet inledde sitt arbete i Köpenhamn den 1 augusti. Den nya arbetsordningen för Nordiska rådet trädde i kraft den 1 januari 1997. Nordiska rådets 48:e session ägde rum den 11-13 november 1996 i Köpenhamn. Bland Norges prioriteringar inför övertagandet av ordförandeskapet nämndes de säkerhetspolitiska frågorna, samarbetet med frivilligorganisationerna och lagstiftningssamarbetet. Även miljö- och kulturfrågornas betydelse framhölls. Under den 48:e sessionen antog Nordiska rådet enhälligt en rekommendation angående planer och budget för det nordiska samarbetet 1997. Årets budgetarbete har präglats av resultatet av institutionsgenomgången (utred- ningen Nordisk nytte). Utredningen resulterade i att ministerrådet beslutade att 13 institutioner läggs ned, tre institutioner får en helt ny verksamhetsprofil och tre nya institutioner inrättas. Områden som särskilt prioriteras under 1997 är kultur, undervisning och forskning, miljö, närområdena och det arktiska samarbetet. Nordiska rådet har i dag, efter att arbetsformerna reformerats, tre utskott: Nordenutskottet, Närområdesutskottet och Europautskottet. Utskotten förbereder ärenden innan beslut fattas av plenarförsamlingen eller presidiet. Nordenutskottets arbetsområde täcker i princip delar av alla de traditionella samarbetsområdena, som Nordiska rådet hittills har arbetat med. Då arbetsområdet är mycket omfattande beslutade utskottet för 1996-1997 att prioritera följande uppgifter: presentation av nordisk kultur i utlandet, den nordiska välfärdsmodellen, narkotikapolitik, nordisk barn- och ungdomsplan samt nysatsning på kulturområdet. Inom utskottet har fyra arbetsgrupper arbetat med de av utskottet prioriterade områdena: Arbetsgruppen för nysatsning på konst och kultur, arbetsgruppen för nordisk barn- och ungdomskultur, arbetsgruppen för nysatsning på utbildning och forskning samt arbetsgruppen för den nordiska välfärdsmodellen. Närområdesutskottet beslutade att låta 1996 års arbetsprogram ligga kvar som principprogram. Bland målsättningarna talas särskilt om att främja demokrati, mänskliga rättigheter, social trygghet och fungerande marknadsekonomi samt att verka för lösningar på miljöproblemen i Östersjöregionen och Arktis. Utskottet har behandlat Nordiska ministerrådets närområdesstrategi för både 1996 och 1997, och fick vid sitt möte med samarbetsministrarna i november ett löfte att den stora neddragningen av resurser till miljön på budgeten som föreslagits i en ämbetsmannarapport, inte skulle fullföljas. Europautskottet har utarbetat ett arbetsprogram för 1996. Under året har EU och regeringskonferensen (IGC) utgjort det huvudsakliga arbetsområdet. Utskottet har under året behandlat två medlemsförslag: om koordinerad nordisk sysselsättningsstrategi väckt av den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet och om åtgärder mot arbetslösheten väckt av den konservativa gruppen i Nordiska rådet. Utskottet behandlade förslagen i ett betänkande som utmynnade i en rekommendation till de nordiska ländernas regeringar om att utarbeta en årlig redogörelse om sysselsättningspolitiken.
Sammanfattning av motionerna Centerpartiet uppehåller sig i partimotionen U20 (c) vid vikten av en aktiv informationspolitik rörande det nordiska samarbetet. Den enda utåtriktade informationsverksamhet som de begränsade resurserna i dag tillåter är ?Arena Norden?, vilket är ett informationscentrum som Föreningen Norden startade 1995. Detta är ett kunskapscentrum med informationsmaterial, nordiska tidningar, tidskrifter och nordiska böcker på originalspråk. Man gör en jämförelse med effekterna av EU-medlemskapet och konstaterar att det är viktigt att dela med sig till övriga Europa av de positiva erfarenheter som det nordiska samarbetet innebär. Att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet kan på detta sätt bli ett viktigt bidrag till utvecklingen av ett vidare europeiskt samarbete. Det är viktigt att de handlingsplaner och program som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har antagit får en ökad spridning. En sådan ambitionsnivå beträffande informationsinsatserna kräver enligt motionen höjda anslag i budgetpropositionen för 1998. I motion U21 (mp) betonas att de nya arbetsformerna i Nordiska rådet innebär nya möjligheter. Det nordiska samarbetet måste förstärkas, särskilt då det omfattar flera länder och territorier som inte ingår i EU. Det nordiska samarbetet har djupa historiska rötter och ett brett folkligt stöd. Ett sätt att stärka det nordiska samarbetet vore därför att införa direktval till Nordiska rådet, yrkande 1, och på det sättet ytterligare betona kontakten med medborgarna i de nordiska länderna. Ett annat sätt att förankra de nordiska frågorna och den nordiska samsynen vore att etablera en mer regelbunden och varaktig kontakt mellan det officiella organet, Nordiska rådet, och det vittförgrenade samarbete som bedrivs i frivilliga organisationer. Motionärerna efterlyser i yrkande 2 en utredning av hur frivilligorganisationerna starkare kan knytas till Nordiska rådet. Miljöpartiet motsätter sig Schengensamarbetet, som man menar ger en större rörelsefrihet än den nordiska passfriheten, och dessutom innefattar en gemensam asylpolitik mot tredje land. De långsiktiga effekterna av Schengensamarbetet har inte utretts på ett tillfredsställande sätt. I yrkande 3 vill motionärerna att Nordiska rådet och dess utskott, liksom berörda utskott i Sveriges riksdag, ges möjlighet att analysera konsekvenserna av en anslutning till Schengensamarbetet. Miljöpartiet menar vidare att ord och handling inte följts åt i det samnordiska miljöarbetet. I yrkande 4 vill man att miljöfrågorna ges en högre prioritet i det nordiska samarbetet. Endast genom ett intensifierat miljösamarbete kommer det att bli möjligt att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Motionärerna menar att endast ett fåtal av de ?hot-spots? som identifierats i Östersjöområdet har åtgärdats. Särskilt på trafik- och jordbrukssidan finns mycket att göra med ekonomiska styrmedel och ekologiska odlingsmetoder. I motion U22 (m) uppehåller sig Moderata samlingspartiet vid behovet av fortsatta reformer av Nordiska rådets arbetsformer. För att kunna skapa det dynamiska, aktuella och slagkraftiga nordiska råd som varit avsikten, behövs ytterligare förändringar, heter det i motionen. Nordiska rådet bör verka i enlighet med närhetsprincipen, och därmed enbart sysselsätta sig med frågor som har relevans för det nordiska samarbetet. Många av Europafrågorna har också en nordisk dimension. Av den anledningen, anför man i yrkande 1, bör även de nordiska ländernas EU-parlamentariker ges möjlighet att delta i Nordiska rådets arbete. Riksdagen borde kunna nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagsledamöter som svenska Europaparlamentariker. Motionärerna föreställer sig att ett på detta sätt utvidgat nordiskt råd skulle kunna samlas några dagar om året, till ett ?Nordens politiska torg?. På det sättet skulle ledande parlamentariker och regeringsledamöter kunna ges tillfälle att diskutera för Norden centrala frågor. I motionens yrkande 2 vill motionärerna se en stärkt roll för de nordiska parlamentens utskott. Eftersom Nordiska rådet har till uppgift att främja ett kontinuerligt samarbete mellan parlamenten, vore det logiskt att de nationella utskotten utvecklade ett nära inbördes samarbete. Detta skulle kunna innebära att enskilda fackutskott under landets ordförandeskap hade ansvaret för att på sitt område aktualisera frågor och sammankalla till möten med motsvarande utskott i de andra länderna. Initiativen skulle tas i de nationella utskotten, och frågorna beredas av dessa tillsammans. Efter förslag till rådets styrelse skulle beslut fattas i Nordiska rådet. Samarbetet med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen måste breddas, anförs i motionens yrkande 3. Parlamentariker från de baltiska länderna bör regelbundet bjudas in både till Nordiska rådets sessioner och till relevanta utskottsmöten. Vid behov bör också delar av den årliga rådssessionen kunna ägnas åt det baltiska samarbetet. Motionärerna vill i yrkande 4 framhålla behovet av ett kontinuerligt förändringsarbete rörande Nordiska rådets organisation, utifrån den inriktning som anges i motionens övriga yrkanden. Detta arbete bör enligt motionärerna bedrivas utifrån vissa grundförutsättningar: relevanta nationella parlamentariker bör involveras inom sina ansvarsområden, där de behärskar sakfrågorna, och de verkligt betydelsefulla politiska företrädarna bör samlas till en betydelsefull årlig överläggning. Det nordiska samarbetet måste bli en angelägenhet för alla parlamentariker och inte enbart för vissa särskilt utvalda. I den enskilda folkpartimotionen U701 (fp) argumenterar motionärerna till förmån för ett utvidgat Nordsjösamarbete. Länderna runt Nordsjön har sedan flera år tillbaka engagerat sig i gemensamma frågor, inte minst på miljöområdet. Ett exempel på detta samarbete är den s.k. North Sea Commission, som tillkom 1989 för att samarbeta kring de problem som finns runt Nordsjön samt driva gemensamma frågor med särskild bäring på förhållandet till EU. Det gränsöverskridande samarbete som initierats av EU-kommissionen, ?Interreg?, arbetar i dag med tre olika ämnesgrupper: gränsregionalt samarbete, stöd för vissa energinätverk och regional utveckling och fysisk planering. Motionärerna önskar att regeringen aktivt verkar för att Nordsjöregionens behov beaktas i detta arbete, och vill att en del av den miljard som i budgeten har avsatts för Östersjöregionen kommer Nordsjöprogrammet till del. I motion U702 (fp) framhåller motionärerna det arktiska områdets nyckelroll i det globala klimat- och miljösystemet. Områdets betydelse accentueras också av det internationella intresset för de stora naturtillgångarna i regionen. Utvecklingen inom det arktiska området måste enligt motionärerna snarast bli föremål för en mellanstatlig överenskommelse mellan berörda regeringar. I yrkande 1 efterlyses åtgärder syftande till inrättande av ett arktiskt råd, som skall få till uppgift att samordna dessa frågor. I yrkande 2 anförs att ett lämpligt forum för att inleda ett sådant utvidgat arktiskt samarbete vore en internationell konferens om det arktiska samarbetet, t.ex. i Kiruna. I motion U704 (fp) påpekas att det nordiska samarbetet kommer att fylla viktiga uppgifter även sedan Finland och Sverige erhållit medlemskap i EU. Nordiskt samarbete är en del av ett bredare europeiskt samarbete, inte ett alternativ till ett sådant. Sambanden mellan den nationella, nordiska och europeiska nivån bör stärkas, för att säkerställa att varje sakfråga hanteras i rätt sammanhang och för att undvika dubbelarbete, heter det i motionen. I motionens yrkande 1 anförs att den nordiska samarbetsministern bör tilldelas en starkare ställning. Den årliga redogörelsen för det nordiska samarbetet ses av motionärerna som ett steg i sådan riktning. Begreppet ?nordisk nytta? bör göras mer synligt i såväl riksdags- som regeringsarbetet. Behovet av bättre samordning mellan regerings- och parlamentarikersidan understryks av de organisatoriska förändringar som genomförts rörande det nordiska samarbetet. De nordiska regeringarna bör göra allt de kan för att underlätta samarbetet mellan Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets sekretariat, heter det vidare i samma yrkande. I yrkande 3 behandlas de nordiska ländernas flykting- och asylpolitik. Trots de insatser som gjorts inom ministerrådets ram, närmast i den nordiska samrådsgruppen för flyktingfrågor, återstår mycket arbete för att få till stånd en bättre nordisk ansvarsfördelning för flyktingar inom Norden. Skydd för så många flyktingar som möjligt, kombinerat med strategier för att eliminera flyktorsaker, måste enligt motionärerna vara det centrala i flyktingpolitiken. Inom EU diskuteras ländernas inbördes ansvarsfördelning. Statistik visar att det även mellan de nordiska länderna finns betydande skillnader vad gäller flyktingmottagandet. Motionärerna vill att riksdagen ställer sig bakom kravet på en bättre samordning av de nordiska ländernas agerande på detta område. Styrkan i det nordiska samarbetet bygger på ett folkligt engagemang. Regeringssamarbetet motsvaras av ett utbyggt samarbete på lägre nivåer mellan vänorter och fristående organisationer som Föreningen Norden. I en tid då det statliga stödet till nordiskt samarbete skärs ned, bör regeringen, heter det i yrkande 4, undersöka möjligheterna att kompensera denna utveckling genom att öka samverkan mellan de officiella samarbetsorganen och Föreningen Norden och andra liknande frivilligorganisationer. Insatser bör göras för att stimulera det folkliga engagemanget och organisationernas verksamhet.
Utskottets överväganden
Det nordiska samarbetets organisation m.m. Ett flertal motionsyrkanden innefattar krav på organisatoriska förändringar beträffande det nordiska samarbetet. Sålunda förespråkar Miljöpartiet i motion U21 (mp) yrkande 1 direktval till Nordiska rådet. I motion U22 (m) yrkande 1 önskar Moderata samlingspartiet se att även EU-parlamentariker skall kunna nomineras till Nordiska rådet, i yrkande 2 att riksdagens utskott får en stärkt ställning, i yrkande 3 att de baltiska parlamentarikerna ges rätt till visst deltagande i rådets arbete samt att rådets arbetsformer (yrkande 4) fortlöpande vidareutvecklas utifrån vissa av partiet förespråkade principer. Folkpartiet anför i motion U704 (fp) yrkande 1 att samarbetsministerns ställning i regeringen bör stärkas, och att samarbetet mellan parlamentariker- och regeringssidan måste förbättras.
Nomineringen av delegater till Nordiska rådet, utskottens roll m.m. Utskottet vill inledningsvis understryka att Nordiska rådet under de senaste åren starkt präglats av ett reformarbete som inneburit en ny inriktning på verksamheten, nya arbetsformer och ny organsation. Denna utveckling beskrivs också i redogörelsen. Den nya rådsorganisationen har öppnat för nya mötesformer, s.k. temamöten, där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta i debatten. Vid den av Nordiska rådet i mars 1996 arrangerade temasessionen om Europafrågor kunde EU-parlamentariker, Europarådsparlamentariker, parlamentariker från de nordiska parlamentens EU-organ och andra parlamentsutskott utan att ha plats i rådet delta i debatten. En liknande temakonferens om kulturfrågor hölls i Oslo i mars 1997. Även vid det tillfället inbjöds andra än rådets ledamöter att deltaga. Inbjudna till konferensen var t.ex. parlamentariker från de nationella parlamentens kulturutskott, EU-parlamentariker samt ett stort antal internationella och nationella organisationer. Nordiska rådets nya konstitution är beslutad och genomförd sedan den 1 januari 1996. Innan några förändringar genomförs, bör erfarenheterna av den nya organisationen avvaktas. Innan en sådan utvärdering har kunnat ske, finner utskottet det inte påkallat att diskutera några mera genomgripande förändringar av rådets verksamhet. Ändringar i rådets arbetsordning, liksom eventuella justeringar av det grundläggande Helsingforsavtalet åvilar också slutligen Nordiska rådet självt. Utskottet förutsätter att principen om ?nordisk nytta?, som den formuleras i regeringens skrivelse och redogörelsen, kommer att bli vägledande i rådets fortsatta reformarbete. Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott, Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet. Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet vill dock inte förorda att nationella EU-parlamentariker nomineras som delegater till Nordiska rådet. Med det anförda anser utskottet motion U22 (m) yrkandena 2 och 4 besvarade. Utskottet avstyrker motionens yrkande 1.
Kontakterna med parlamentariker från de baltiska länderna Moderaterna vill i motion U22 (m) yrkande 3 att de baltiska parlamentarikerna ges rätt till visst deltagande i rådets arbete. I rådets nya organisation har närområdesutskottet till huvudsaklig uppgift att på olika sätt stärka och utveckla kontakterna med Nordens närområden. I anledning av det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet särskilt framhålla närområdesutskottets deltagande i det första gemensamma mötet mellan Nordiska rådet och Baltiska parlamentariska församlingen. Vid det tillfället fattades beslut om en översyn av 1992 års samarbetsavtal mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen. Detta arbete har nu inletts. Utskottet spelade också en viktig roll i förberedelserna av den femte Östersjökonferensen i Riga i september 1996. Under året utarbetade också en arbetsgrupp tillsatt av ministerrådet ett förslag till närområdesstrategi. Närområdesutskottet har följt detta arbete och framfört synpunkter på förslaget. Enligt redogörelsen skall Närområdesutskottet under 1997 fortsätta att samarbeta med Baltiska församlingen och de lokala parlamenten i nordvästra Ryssland, delta i Östersjösamarbetet samt följa utvecklingen i Nordens när- områden inklusive Arktis. Ett EU-seminarium för baltiska parlamentariker om parlamentarikernas roll i medlemsförhandlingarna anordnades i Riga under våren 1997, tillsammans med Europautskottet. Utskottet kommer att delta i förberedelserna av den sjätte parlamentariska Östersjökonferensen och i en baltisk-nordisk jämställdhetskonferens i Valmiera som båda kommer att äga rum under 1997. Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat samarbete med de baltiska staterna. Närområdesutskottets arbete torde också skapa goda förutsättningar att ytterligare bredda och fördjupa detta. Det förefaller utskottet rimligt att baltiska parlamentariker i någon form ges möjlighet att delta i aktiviteter inom ramen för Nordiska rådets verksamhet. Hur Nordiska rådet närmare utformar sina sessioner och sammankomster ankommer det dock i första hand på Nordiska rådet självt att avgöra. Med det anförda anser utskottet motion U22 (m) yrkande 3 besvarad.
Direktval till Nordiska rådet I motion U21 (mp) yrkande 1 förespråkas direktval till Nordiska rådet. Denna fråga har tidigare varit uppe till behandling. 1989 avvisade Nordiska rådets plenarförsamling ett förslag om att införa direktval. Det dåvarande juridiska utskottet hänvisade till en alltigenom negativ inställning hos de remissinstanser som vidtalats och till att det inte fanns belägg för att samarbetet inom rådet skulle förbättras genom direktval. Talesmannen för det juridiska utskottet framhöll just den direkta anknytningen till respektive lands parlament som en tillgång i det nordiska samarbetet. Utrikesutskottet gör ingen annan bedömning. I sammanhanget är det viktigt att beakta att Nordiska rådet också är ett rådgivande organ, utan formell beslutsrätt. Enligt utskottets förmenande är det av principiella skäl mindre lämpligt att införa direktval till en församling som på detta sätt saknar beslutsrätt. Utskottet är sålunda inte berett att förorda direktval till Nordiska rådet. Utskottet avstyrker därmed motion U21 (mp) yrkande 1.
Samordningen av regeringarnas och parlamentens arbete Folkpartiet önskar i motion U704 (fp) yrkande 1 att en bättre samordning sker av det nordiska samarbetet på regerings- och parlamentarikersidorna. Den nordiska samarbetsministerns ställning i regeringen bör stärkas, heter det vidare. Motionärerna ser den av regeringen lämnade skrivelsen som ett steg i rätt riktning. Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av den nu föreliggande regeringsskrivelsen. Denna ger en fyllig och heltäckande bild av för Sverige viktiga politiska, ekonomiska och sociala frågor. Utskottet förutsätter att regeringen verkar för att det nordiska samarbetet bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt, utifrån de grundprinciper som nu antagits som ledande för det nordiska samarbetet. Regelbundna möten äger rum mellan de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska rådets presidium. Även de nordiska statsministrarna träffar Nordiska rådets presidium någon gång per år. Vid behov sammanträffar också regeringens fackministrar med Nordiska rådets olika utskott. En aspekt som utskottet vill framhålla i detta sammanhang, är den samlokalisering av Nordiska ministerrådets respektive Nordiska rådets sekretariat som ägde rum under föregående år. Denna torde i hög grad kunna bidra till en bättre samordning mellan regerings- och parlamentarikersidorna. Vad gäller den nordiska samarbetsministerns ställning, noterar utskottet att det inte ankommer på utskottet eller riksdagen att ha några närmare synpunkter på regeringens sammansättning eller arbetsfördelning. Med det anförda anser utskottet motion U704 (fp) yrkande 1 besvarad.
Behandlingen av politiska sakfrågor Flera motioner behandlar politiska sakfrågor med anknytning till det nordiska samarbetet. Centerpartiet vill i motion U20 (c) att mera pengar anslås till informationsinsatser rörande det nordiska samarbetet. I motion U21 (mp) yrkande 3 vill Miljöpartiet att Schengensamarbetet blir föremål för utredning, och i yrkande 4 i samma motion att miljöfrågorna ges en högre prioritet i det nordiska samarbetet. I folkpartimotionen U701 (fp) argumenterar motionärerna till förmån för ett utvidgat Nordsjösamarbete, och i motion U702 (fp) för ett arktiskt råd och en konferens syftande till ett sådant. I motion U704 (fp) yrkande 3 vill Folkpartiet att de nordiska ländernas flyktingpolitik koordineras på ett bättre sätt än vad som hittills varit fallet. I motion U21 (mp) yrkande 2 och U704 (fp) yrkande 4 behandlas frivilligorganisationernas ställning.
Informationsinsatser Beträffande informationsinsatserna rörande det nordiska samarbetet, noterar utskottet att regeringen årligen i regleringsbrev, på grundval av riksdagens budgetbeslut, anslår medel till Föreningen Norden i form av en klumpsumma, som utgör en del av ett större ramanslag inom utgiftsområdet Kultur för stöd till frivilliga organisationer. Det ankommer sedan på Föreningen Norden att prioritera olika insatser inom ramen för de medel man har från olika finansieringskällor. Föreningens informationsinsatser bedrivs i stor utsträckning inom ?Arena Norden?. Utskottet har förstått att man från Regeringskansliets sida aktivt har uppmuntrat Föreningen Norden att söka samarbets-partner bland bokförlag, studieförbund och andra intressenter som arbetar med informationsfrågor rörande det nordiska samarbetet. Utskottet har erfarit att Föreningen Norden i en nyligen lämnad anslagsframställning för verksamhetsåret 1998 har äskat en ökning av statsanslaget. Denna framställning kommer att beredas inom Regeringskansliet, och sedan beaktas i regeringens förslag till statsbudget. Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet bedriver själva en omfattande informationsverksamhet genom utgivande av publikationer, tidskrifter, pressmeddelanden m.m. Utskottet har erfarit att Nordiska rådets svenska delegation avser att utnyttja Föreningen Norden som en kanal i det arbetet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets gemensamma informationsstrategi. Denna började successivt tillämpas under 1996. De konkreta elementen i denna utgörs av tre gemensamma informationsaktiviteter: ett nyhetsfax som sänds ut varje vecka, tabloidtidningen ?Politik i Norden? och en gemensam hemsida på Internet. Den närmare utformningen av de samnordiska informationsinsatserna åvilar de nordiska samarbetsorganen. Med beaktande av de minskade ekonomiska ramarna för det nordiska samarbetet, och mot denna bakgrund, finner utskottet det inte påkallat att nu förespråka en ytterligare tilldelning av medel för informationsinsatser rörande det nordiska samarbetet. Med det anförda anser utskottet motion U20 (c) besvarad.
En utvärdering av Schengensamarbetet I motion U21 (mp) yrkande 3 vill Miljöpartiet att Nordiska rådet och dess utskott, liksom berörda utskott i riksdagen, ges möjlighet att analysera konsekvenserna av en anslutning till Schengensamarbetet. De långsiktiga effekterna av detta samarbete, menar man, har inte utretts på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets uppfattning uppnås en väsentlig utvidgning av den fria rörligheten för enskilda människor i Europa genom Schengensamarbetets utsträckning till de nordiska länderna. Det har för samtliga nordiska länder varit en förutsättning för förhandlingar att den nordiska passfriheten kan bevaras. Schengensamarbetet är kopplat till den grundläggande fråga som hela EU-medlemskapet vilar på, nämligen önskan att riva gränserna mellan EU:s medlemsstater och att öppna dem för de människor som lever i EU. Avtal om de nordiska ländernas anslutning undertecknades den 19 december 1996. En särskild departementspromemoria rörande Schengensamarbetet (Ds 1997:38) har sänts ut på remiss och det är regeringens avsikt att förelägga riksdagen en proposition om anslutning senare under 1997. Sveriges anslutning till Schengensamarbetet kommer alltså att föregås av utskottets och riksdagens slutliga ställningstagande. Utskottet behandlar denna fråga vidare i betänkande 1996/97:UU13. Huruvida Nordiska rådet bör erbjuda sina utskott möjlighet att diskutera de reella effekterna av Schengensamarbetet, är inte en fråga för riksdagen. Med det anförda anser utskottet motion U21 (mp) yrkande 3 besvarad.
Miljöfrågorna I motion U21 (mp) yrkande 4 önskar Miljöpartiet se att miljöfrågorna ges en högre prioritet i det nordiska samarbetet. Motionärerna menar att endast ett fåtal av de ?hot-spots? som identifierats i Östersjöområdet har åtgärdats. Inom ramen för den nordiska miljöstrategin för 1996-2000 bedrivs ett mycket omfattande miljösamarbete. Enligt vad utskottet inhämtat, har miljösamarbetet med länderna i Nordens närområde hög prioritet. Dels sköts detta inom arbetsgruppernas ordinarie verksamhet, dels har separata arrangemang skapats, främst inom finansieringsområdet, för att stödja detta arbete. Nordiska miljöfinansieringsbolagets (NEFCO) verksamhet samt den särskilda miljölåneordningen under investeringsbanken (NIB) förtjänar särskilt att framhållas. Vad gäller miljöfrågorna inom Östersjösamarbetet, som motionärerna uppehåller sig vid, kan nämnas att av 132 ?hot-spots? inom åtgärdsprogrammet, så har 11 helt kunnat avföras från listan. Enligt vad utskottet inhämtat, har aktiviteter inletts beträffande 104 av de 121 återstående. Sverige har lagt ned ca 500 miljoner kronor på Östersjöprogrammet sedan 1993. Dessa medel har till största delen använts för att få till stånd avloppsrening vid ett antal tätorter längs Östersjökusten och i det närliggande inlandet. Medlen har utgjort en gåva, inom ramen för ett samfinansieringsprojekt med Världsbanken och EBRD. Åtgärdsprogrammet revideras för närvarande, och det arbetet syftar till att ytterligare stärka insatserna på detta område. Ett reviderat program avses antas av Östersjöländernas miljöministrar vid HELCOM:s ministermöte 1998. Inom ramen för Helsingforskommittén pågår också ett arbete med att ta fram ett nytt annex till Helsingforskonventionen om ytterligare åtgärder mot jordbrukets belastning på Östersjön. En långsiktigare satsning utgör utvecklingen av en Agenda 21 för Östersjöområdet, som beslutades vid ett möte mellan Östersjöländernas miljöministrar vid ett möte i Saltsjöbaden i oktober 1996. Målet är att åstadkomma en uthållig utveckling i regionen, i enlighet med det mål för det regionala samarbetet som fastställdes vid toppmötet i Visby i maj 1996. I detta arbete behandlas sju olika sektorer, inklusive energi-, transport- och jordbrukssektorerna. Island och Norge, liksom Nordiska ministerrådets sekretariat, har inbjudits att delta i arbetet. Med det anförda anser utskottet motion U21 (mp) yrkande 4 besvarad.
Nordsjön och Arktis Beträffande Nordsjöfrågorna och formerna för det arktiska samarbetet vill utskottet anföra följande. Det formella nordiska samarbetet har endast i begränsad utsträckning bäring på Nordsjön. Inom det nordiska samarbetet finns ett antal regionala samarbetsområden, dock inget som specifikt avgränsats till att gälla uteslutande Nordsjön. Genom den nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik har dock initierats ett antal samarbetsprojekt med Skottland. Detta har bl.a. inriktats på erfarenhetsutbyte rörande EU:s strukturfondsprogram. Utskottet förutsätter att regeringen i detta arbete, liksom i det gränsöverskridande samarbete som initierats av EU-kommissionen, Interreg, aktivt verkar för att Nordsjöregionens behov beaktas. Utskottet finner dock inte anledning gå motionärerna till mötes och i detta syfte förespråka ytterligare finansiella satsningar med bäring endast på Nordsjön. Utskottet avstyrker sålunda motion U701 (fp). Barentsregionen och Arktis bär på stora naturrikedomar som om de på rätt sätt tas till vara, med nödvändig hänsyn till den känsliga miljön i området, kan bidra till tillväxt och välfärd i hela regionen. Regeringen framhöll i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) att Barentssamarbetet är angeläget och att Sverige som ordförande i det euro-arktiska Barentsrådet sedan november 1996 har goda möjligheter att påverka innehållet i detta samarbete. Arbetsprogram och projektförslag har tagits fram på ett stort antal områden. Ett angeläget verksamhetsområde för Barentsrådet är kärnsäkerhet, strålskydd och avfallshantering. Effektiv användning av energi är ett annat viktigt område. Dessutom står investeringsfrämjande insatser, ekonomiska aktiviteter samt underlättande av varors och personers fria rörlighet högt på dagordningen. Utskottet ser positivt på de ansträngningar som görs inom ramen för Barentssamarbetet. Detta samarbete bidrar på ett konstruktivt sätt till reformprocessen i Ryssland och har en stabiliserande inverkan både i Barentsregionen och i norra Europa som helhet. Den 19 september 1996 undertecknades en deklaration om bildandet av ett arktiskt råd av de åtta arktiska staterna Sverige, Kanada, Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland och USA. Vid undertecknandet representerades Sverige av statssekreteraren i Arbetsmarknadsdepartementet för nordiska frågor. En målsättning med bildandet av ett arktiskt råd var att skapa ett forum där arktiska frågor kunde diskuteras mellan samtliga berörda stater, med särskild hänsyn tagen till urbefolkningens behov. Urbefolkningen kommer också att vara representerad vid Arktiska rådets möten. Tonvikten kommer att ligga på frågor rörande hållbar utveckling och skyddet av miljön i Arktis. Inom ramen för detta samarbete har signatärstaterna förbundit sig att utveckla ett handlingsprogram rörande hållbar utveckling i regionen, och uppmuntra utbildningsinsatser om förhållandena i polarområdet. Rådet kommer att mötas med tvåårsintervaller, med tätare möten på tjänstemannanivå däremellan. Ordförandeskapet kommer att rotera mellan medlemsstaterna. Utskottet vill vidare framhålla att Nordiska ministerrådet, med anledning av ett initiativ från Nordiska rådet, har antagit ett program för samarbete i arktiska frågor. För innevarande år har avsatts 2 miljoner danska kronor för detta ändamål. Programmet syftar till en bättre nordisk koordinering i arktiska frågor och genomförandet av ett antal projekt och utredningar till stöd för det bredare internationella agerandet inom Arktiska rådet. Motionärernas önskemål synes i allt väsentligt vara tillgodosedda. Med det anförda anser utskottet motion U702 (fp) yrkandena 1 och 2 besvarade.
Flykting- och asylfrågor Flyktingpolitiken i de nordiska länderna behandlas i motion U704 (fp) yrkande 3. Motionärerna vill att de nordiska ländernas agerande på detta område samordnas bättre. Utskottet delar motionärernas uppfattning vad gäller behovet av ett internationellt samarbete rörande asyl- och flyktingfrågor. I regeringens skrivelse lämnas en utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet på detta område. De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor har under 1996 haft fyra möten. Under året hölls också ett möte på ministernivå. Diskussioner har också förts med representanterna i Norden och Baltikum för FN:s flyktingkommissarie UNHCR och för International Organization for Migration (IOM). En särskild arbetsgrupp har behandlat frågor av gemensamt intresse rörande flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien. Den främsta målsättningen för samarbetet med de baltiska länderna är att bidra till att föra dessa länders migrationspolitik närmare västeuropeisk standard och därmed också uppfylla internationella grundprinciper. Därmed underlättas också förutsättningarna för att motverka illegal migration och människosmuggling. Regeringen betonar i skrivelsen att detta samarbete också bör underlätta de baltiska ländernas EU-medlemskap. Under 1997 svarar Sverige för ordförandeskapet i samrådsgruppen. Den nordiska passfriheten är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Den har fungerat under fyrtio år och betraktas som en självklarhet av flertalet medborgare i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder är angelägna om att den skall bibehållas. Under året har de nordiska länderna i enlighet med den nordiska passöverenskommelsen kontinuerligt informerat varandra om förestående ändringar i den nationella visumpolitiken. Inom EU är på motsvarande sätt den fria rörligheten för personer ett av kärnområdena i den inre marknaden. För att påskynda avvecklingen av gränskontrollerna ingick några av EU-länderna 1985 det s.k. Schengenavtalet och 1990 en tillämpningskonvention som innebär att gränskontrollerna avvecklas mellan de deltagande länderna. Arrangemanget började tillämpas i mars 1995. Vid ett gemensamt ministermöte i april 1996 nåddes överenskommelse om observatörskap för samtliga fem nordiska länder i Schengen fr.o.m. den 1 maj 1996. Avtal om anslutning för Danmark, Finland och Sverige samt ett särskilt samarbetsavtal med Norge och Island, med samma materiella innehåll, undertecknades i december i Luxemburg. Målet är att avtalen skall kunna träda i kraft omkring årsskiftet 1998/99. Först då avvecklas gränskontrollerna mellan de nordiska länderna och Schengenländerna. Utskottet behandlar på annan plats i detta betänkande ett motionsyrkande rörande Schengensamarbetets effekter. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla Schengensamarbetets både symboliska och praktiska betydelse. Inom ramen för Schengenförhandlingarna har visats hur asyl- och migrationsfrågor framgångsrikt kan behandlas i ett europeiskt samarbete. För de nordiska länderna har en förutsättning för detta samarbete varit att tidigare uppnådda framsteg - den nordiska passfriheten - inte negativt påverkas. Det finns enligt utskottets uppfattning inget motsatsförhållande mellan ett nära nordiskt samarbete och ett bredare europeiskt sådant. EU- medlemmarna Danmark, Finland och Sverige har på basis av redan tidigare träffade nordiska överenskommelser aktivt kunnat bidraga till en ökad rörelsefrihet för personer bosatta inom EU. Utskottet ser positivt på detta, och förutsätter att ett löpande nära samarbete bedrivs i dessa frågor, både på nordisk och europeisk nivå. Med det anförda anser utskottet motion U704 (fp) yrkande 3 besvarad.
Frivilligorganisationernas ställning I två motioner, U21 (mp) yrkande 2 och U704 (fp) yrkande 4, framförs önskemål om en utredning av frivilligorganisationernas ställning, i syfte att knyta dessa närmare Nordiska rådet. Nordiska rådets verksamhet täcker endast en liten del av hela det nordiska samarbetet, som framför allt äger rum genom en rad informella kontakter och nätverk. Det finns ett stort antal organisationer som på frivillig basis arbetar med nordiska samarbetsfrågor. Många av dessa frivilligorganisationer har nära och täta inofficiella kontakter med de nordiska samarbetsorganen. Utskottet vill här framhålla Föreningen Norden, som är en viktig samarbets- partner både för regerings- och parlamentarikersidan i det nordiska samarbetet. Denna förening, och dess motsvarigheter i övriga nordiska länder, samordnar sitt arbete under ett paraplyorgan på samnordisk nivå - Föreningarna Nordens Förbund (FNF). Dessa föreningar får ett betydande ekonomiskt stöd av nationella och nordiska medel. FNF bjuds regelmässigt in till Nordiska rådets sessioner och fungerar som en av rådets formella remissinstanser. Stöd lämnas också till det nätverk av nordiska frivilligorganisationer - Nordens folkliga församling - som hittills samlats vid två tillfällen, 1994 och 1996. Utskottet har erfarit att ett program för närvarande utarbetas inom ministerrådet, för att utveckla samarbetet med den frivilliga sektorn. Avsikten är att detta program skall utmynna i ett ministerrådsförslag till 1997 års rådssession. Enligt utskottets uppfattning finns det i dag nära och värdefulla kontakter mellan Nordiska rådet och frivilligorganisationerna, och en medvetenhet om vikten av att dessa goda kontakter upprätthålls och fördjupas. Utskottet finner inte skäl att förespråka en utredning syftande till en starkare formell anknytning. Med det anförda anser utskottet motionerna U21 (mp) yrkande 2 och U704 (fp) yrkande 4 besvarade.
Regeringens skrivelse och Nordiska rådets svenska delegations berättelse Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse (Skr. 1996/97: 149) Nordiskt samarbete och Nordiska rådets svenska delegations berättelse (1996/97:NR 1) till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande nomineringen av delegater till Nordiska rådet, utskottens roll m.m. att riksdagen med avslag på motion 1996/97:U22 yrkande 1 förklarar motion 1996/97:U22 yrkandena 2, 3 och 4 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (m) 2. beträffande direktval till Nordiska rådet m.m. att riksdagen med avslag på motion 1996/97:U21 yrkande 1 förklarar motion 1996/97:U704 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört, res. 2 (mp) 3. beträffande behandlingen av politiska sakfrågor att riksdagen med avslag på motion 1996/97:U701 förklarar motionerna 1996/97:U20, 1996/97:U21 yrkandena 2-4, 1996/97:U702 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:U704 yrkandena 3 och 4 besvarade med vad utskottet anfört, 4. beträffande regeringens skrivelse och Nordiska rådets svenska delegations berättelse att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:149 Nordiskt samarbete 1996 och redogörelsen till riksdagen 1996/97:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1996 till handlingarna.
Stockholm den 15 maj 1997
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga- Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s) och Anna Corshammar- Bojerud (c).
Reservationer
1. Nomineringen av delegater till Nordiska rådet, utskottens roll m.m. (mom. 1) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Inbjudna till konferensen? och som på s. 15 slutar med ?Utskottet avstyrker motionens yrkande 1? bort ha följande lydelse: Inbjudna till konferensen var t.ex. parlamentariker från de nationella parlamentens kulturutskott, EU-parlamentariker samt ett stort antal internationella och nationella organisationer. Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott, Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet. Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet anser därför att förslaget att även EU-parlamentarikerna skall kunna ingå som valda ledamöter i de nationella delegationerna är intressant och borde prövas. Utskottet tillstyrker därmed motion U22 (m) yrkande 1. Motionens yrkanden 2 och 4 anser utskottet med det ovan anförda besvarade. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande nomineringen av delegater till Nordiska rådet, utskottens roll m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U22 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och förklarar motion 1996/97:U22 yrkandena 2, 3 och 4 besvarade med vad utskottet anfört.
2. Direktval till Nordiska rådet m.m. (mom. 2) Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Denna fråga har tidigare? och på s. 16 slutar med ?avstyrker därmed motion U21 (mp) yrkande 1.? bort ha följande lydelse: Det är nu åtta år sedan frågan om direktval till Nordiska rådet behandlades i den nordiska debatten. Utrikesutskottet gör därför den bedömningen, att denna fråga ånyo bör tagas upp till behandling Rådet är visserligen ett rådgivande organ, utan formell beslutsrätt. Men eftersom rådets verksamheter aldrig fått den styrka som gemensamma nordiska angelägenheter borde ha givit, är det värt att pröva om direktval skulle ge större tyngd och på gräsrotsnivå skapa intresse för nordiskt samarbete och förståelse för hur viktig den nordiska gemenskapen och samverkan är. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därför motion U21 (mp) yrkande 1. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande direktval till Nordiska rådet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U21 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och förklarar motion 1996/97:U704 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Schengensamarbetet (mom. 3) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anför: Miljöpartiet har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sveriges anslutning till Schengenavtalet och framhållit avtalets negativa sidor och följder för Sverige. En särskild departementspromemoria rörande Schengensamarbetet har sänts ut på remiss, och det är regeringens avsikt att förelägga riksdagen en proposition om anslutning senare under 1997. Avtalet om de nordiska ländernas anslutning undertecknades redan den 19 december 1996. Nordiska rådet och dess utskott, liksom utskott i de olika ländernas parlamentariska församlingar, borde i samband med remissförfarandet ha givits möjlighet att analysera konsekvenserna av en anslutning till Schengenavtalet för att bli medvetna om de långsiktiga effekterna av Schengensamarbetet. Detta samarbete har inte utretts på ett tillfredsställande sätt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Regeringens skrivelse 1996/97:149...................2 Samarbetet inom Norden..............................3 Norden och Europa/EU/EES............................4 Norden och dess närområden..........................4 Nordiskt samarbete på sektorsnivå...................4 Kultur............................................4 Utbildning och forskning..........................5 Miljö.............................................6 Ekonomi och näring................................6 Näringspolitiskt samarbete........................6 Regionalpolitik...................................7 Jord- och skogsbruk; fiske........................7 Ekonomi och finanspolitik.........................8 Socialpolitik och hälsovård.......................8 Jämställdhet......................................8 Migrations- och flyktingpolitiska frågor; Schengensamarbetet9 Redogörelsen till riksdagen 1996/97:NR1.............9 Sammanfattning av motionerna.......................11 Utskottets överväganden............................13 Det nordiska samarbetets organisation m.m..........13 Behandlingen av politiska sakfrågor................16 Hemställan.........................................22 Reservationer........................................23 1. Nomineringen av delegater till Nordiska rådet, utskottens roll m.m. (mom. 1) 23 2. Direktval till Nordiska rådet m.m. (mom. 2).....24 Särskilt yttrande....................................24 Schengensamarbetet (mom. 3)........................24