Till innehåll på sidan

Ny vägtrafikskattelag, m.m. samt allmänna motioner om vägtrafikbeskattning (prop. 2005/06:65)

Betänkande 2005/06:SkU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
8 mars 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Koldioxidutsläpp i stället för vikt ska avgöra fordonsskatten (SkU15)

Från den 1 oktober 2006 ska bilens koldioxidutsläpp i stället för vikt avgöra hur mycket en bilägare ska betala i fordonsskatt. Syftet är att öka miljöstyrningen och gynna köp av bilar som släpper ut mindre koldioxid. Den nya fordonsskatten ska gälla för personbilar av årsmodell 2006 eller senare. Ju mindre koldioxid en bil släpper ut, desto lägre fordonsskatt ska ägaren betala. Skatten ska också gälla för bilar som är tillverkade före 2006 om de uppfyller miljöklass 2005, miljöklass EL eller miljöklass Hybrid. För övriga fordon ska ägaren även i fortsättningen betala skatt efter fordonets vikt. Den nya fordonsskatten består av två delar: ett grundbelopp på 360 kronor/år och ett koldioxidbelopp som beror på hur mycket koldioxid bilen släpper ut. För dieselbilar ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med 3,5. Orsaken är att avgaskraven är lägre för dieselbilar och att skatten är lägre på dieselolja än på bensin. Den högre fordonsskatten ska kompensera för detta.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 43
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-02-14
Justering: 2006-02-21
Trycklov till Gotab och webb: 2006-02-28
Trycklov: 2006-02-28
Trycklov: 2006-03-01
Reservationer: 12
Betänkande 2005/06:SkU15

Alla beredningar i utskottet

2006-02-14

Koldioxidutsläpp i stället för vikt ska avgöra fordonsskatten (SkU15)

Från den 1 oktober 2006 ska bilens koldioxidutsläpp i stället för vikt avgöra hur mycket en bilägare ska betala i fordonsskatt. Syftet är att öka miljöstyrningen och gynna köp av bilar som släpper ut mindre koldioxid. Den nya fordonsskatten ska gälla för personbilar av årsmodell 2006 eller senare. Ju mindre koldioxid en bil släpper ut, desto lägre fordonsskatt ska ägaren betala. Skatten ska också gälla för bilar som är tillverkade före 2006 om de uppfyller miljöklass 2005, miljöklass EL eller miljöklass Hybrid. För övriga fordon ska ägaren även i fortsättningen betala skatt efter fordonets vikt. Den nya fordonsskatten består av två delar: ett grundbelopp på 360 kronor/år och ett koldioxidbelopp som beror på hur mycket koldioxid bilen släpper ut. För dieselbilar ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med 3,5. Orsaken är att avgaskraven är lägre för dieselbilar och att skatten är lägre på dieselolja än på bensin. Den högre fordonsskatten ska kompensera för detta. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-03-08

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 77 Per Erik Granström (S)
Fru talman! I skatteutskottets betänkande nr 15, som nu ska debatteras här i kammaren, behandlas regeringens förslag om dels införande av en koldioxidbaserad fordonsskatt för personbilar, dels sänkt reklamskatt på annonsblad vid import från tredje land. Utöver det behandlas också i betänkandet ett 40-tal motioner om vägtrafikbeskattning som väckts under den allmänna motionstiden 2005. Bakgrunden till förslaget om koldioxidbaserad fordonsskatt är ambitionen att öka miljöstyrningen. Förslaget rör personbilar av modellår 2006 eller senare. Dock kan vissa äldre personbilar som uppfyller särskilda miljökrav också omfattas. Övriga fordon ska enligt utskottets förslag kvarstå i det viktbaserade skattesystem som vi redan har. Den nya koldioxidbaserade fordonsskatten föreslås gälla från och med den 1 oktober 2006. Motionerna från allmänna motionstiden handlar bland annat om sänkningar av drivmedelsskatterna, permanent skattebefrielse för förnybara drivmedel, beskattning av användning av vägar, införande av registreringsskatt på personbilar samt accis på snöskotrar. Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens proposition och avstyrker de väckta motionerna. Till utskottsmajoritetens förslag har från de borgerliga partierna lämnats in sammanlagt tolv reservationer. Miljöpartiet har för sin del avgivit två särskilda yttranden. Fru talman! Jag är övertygad om att den debatt som nu tar sin början kommer att belysa innehållet i förslagen på ett förtjänstfullt sätt och även belysa reservanternas ställningstaganden. Med den översiktliga beskrivning som jag nu har gjort överlämnar jag betänkandet för kammarens debatt.

Anf. 78 Stefan Hagfeldt (M)
Fru talman! Vi moderater har fyra reservationer i det här betänkandet som vi givetvis står bakom fullt ut. Men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 1, som jag också kommer att begära rösträkning om så småningom. Vi moderater ifrågasätter om det är rätt att gå från en viktbaserad till en koldioxidbaserad fordonsskatt. Ett alternativ till det ensidigt miljörelaterade förslaget hade varit att i högre utsträckning ta hänsyn till fordonens trafiksäkerhetsprestanda. En allmän bilfientlighet lyser igenom propositionen, som borde ha sett annorlunda ut. Vi anser att en harmonisering av fordonsbeskattningen bör ske mellan diesel- och bensindrivna fordon. Vi anser att skattesatserna för fordon och drivmedel bör vara teknikneutrala. Utvecklingen har gått framåt när det gäller avgasrening för både bensin- och dieseldrivna fordon. Inte minst har man åstadkommit väsentligt minskade partikelutsläpp från dieseldrivna fordon. Det finns risk för att vänsterkartellens ensidiga motstånd mot dieseldrivna fordon leder till att teknikutvecklingen motverkas. Många småföretagare är beroende av personbilar, lätta bussar och lastbilar i sin verksamhet, och en straffbeskattning av dieseldrivna fordon på det sätt som regeringen föreslår går ut över småföretagen. Vi motsatte oss den höjning av fordonsskatten för lätta bussar och lastbilar som genomfördes från årsskiftet och vill passa på att göra det även i det här sammanhanget. Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar bör återställas till den nivå som gällde före den 1 januari 2006. Fru talman! I reservation nr 5 konstaterar vi moderater att trots insikten om att bilen i många delar av vårt land är en nödvändig förutsättning för medborgarna väljer regeringen och dess samarbetspartier att fortsätta på den inslagna vägen mot allt högre drivmedelsskatter. Den höga bensinskatten slår hårt mot alla som är beroende av bilen, men speciellt drabbas de som bor i glesbygd. Vi bor i ett land som är stort till ytan i förhållande till invånarantalet. Det innebär att vi är mer beroende av bil än vad invånare i många andra länder är, eftersom vi helt naturligt inte kan ha en fungerande kollektivtrafik i alla glest bebyggda områden. Den så kallade gröna skatteväxlingen där höjda drivmedelsskatter ska finansiera sänkt skatt på arbete får sammantaget negativa effekter för människor som behöver bilen för att kunna arbeta. Fru talman! Vi moderater vill därför sänka drivmedelsskatterna på både bensin och diesel. Regeringens och stödpartiernas höjning av fordonsskatten med 60 % för lätta lastbilar och lätta bussar riktar sig tyvärr mot småföretagarna. Det förekommande fusket bör, som vi redan har framhållit, motverkas genom straff för dem som fuskar, inte genom en fordonsskattehöjning som drabbar majoriteten som sköter sig. Eftersom bilresor till och från arbetet är viktiga för många arbetstagare anser vi att reseavdraget bör höjas till 20 kr per mil. På så sätt gynnas rörlighet och möjligheten att arbeta och verka i hela Sverige. Fru talman! Vi anser i reservation 7 att transporter är själva livsnerven i ett utvecklat samhälle och i hög grad bidrar till utveckling och spridning av välstånd. Vi anser att transportsektorn behöver utvecklas i mer miljövänlig riktning. Om staten genom administrativa föreskrifter och skatteregler gynnar någon utvecklingslinje kommer andra att missgynnas. Det är olyckligt om utvecklingen styrs så att möjliga alternativ inte kommer fram. Utvecklingen av motorer som mer effektivt utnyttjar dagens bränslen kan mycket väl visa sig vara det miljövänligaste och mest prisvärda alternativet. Vi vill ha ett skattesystem som mer effektivt styr mot miljövänliga bränslen och fordon, det vill säga mot mer bränslesnål teknik och mindre utsläpp av växthusgaser. Fru talman! I reservation 10 konstaterar vi att de flesta timmertransporter sker med lastbil. De höga svenska drivmedelsskatterna och vägtrafikskatterna sänker virkespriserna så att den långväga avverkningen ibland blir olönsam. Det undermåliga vägnätet höjer också transportkostnaderna i den mån transporterna inte helt omöjliggörs. Redan i dag är detta ett problem i Norrlands inland. Vi menar att det inte går att genomföra skattehöjningar på svenska transporter utan starkt negativa konsekvenser för skogsindustrin.

Anf. 79 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med några allmänna reflexioner kring betänkandet. Det är en principiell omläggning av hela fordonsbeskattningen som vi i dag tar ställning till. Jag vill gratulera Socialdemokraterna till att ha kommit fram till detta. Jag hade, inom Folkpartiet, en motion i denna riktning för ungefär 15 år sedan. Det är alltid roligt att se att regeringen lyssnar, även om det tar sin tid. Jag tycker däremot att det är tråkigt att inte det ansvariga statsrådet är beredd att försvara betänkandet. Vi såg alldeles nyss Barbro Holmberg företräda regeringen i den tidigare debatten om en lagändring. Det är naturligtvis väldigt roligt för utskottet att skatteutskottet alltid får företräda regeringen i de här frågorna, men det hade varit klädsamt om finansministern vid något enda tillfälle under innevarande mandatperiod hade kommit till kammaren för att försvara ett enda betänkande. Det har hittills inte varit fallet. Jag vill bara notera det till protokollet. Huvudlinjen i förslaget är alldeles utmärkt, tycker jag. Vi går in på en ny princip, nämligen att det är utsläppen som avgör hur hög skatten ska vara. Den svenska fordonsparken består av ungefär 4,1 miljoner personbilar som är i drift i dag. Den genomsnittliga åldern på de här bensindrivna bilarna är 9,1 år. Fyra av tio är äldre än tio år. Om man bortser från Finland och Grekland har vi den äldsta fordonsparken i Europa. Det bekymmersamma är att omkring 300 000 av dessa 4,1 miljoner bilar ännu i dag inte har någon katalysator. Dessa 300 000 bilar släpper ut ungefär hälften av alla kolväten. Det är ett stort bekymmer att vi inte har lyckats få en modernare bränsleskattelagstiftning och fordonsskattelagstiftning. Förnyelsen av vagnparken har hämmats av den skatteinriktning som vi har haft. Folkpartiet stöder alltså detta i huvudsak. Vi har några mindre reservationer. Det beror på att vi, i motsats till Moderaterna, inte tycker att regeringen har gått tillräckligt långt i sin ambition att se till att vi ska få en miljövänlig beskattning. Vi anser att Sverige behöver en tydlig strategi när det gäller att ställa om samhället till mer klimatvänliga transportsystem. Flera lagstiftningar har tyvärr motverkat detta. Det gäller bland annat trängselskattelagstiftningen. Skattelagstiftningen när det gäller bränslen bör vara sådan att den gynnar en övergång till icke-fossila bränslen. Fordonsskatten bör framför allt syfta till att gynna fordon med låg förbrukning av bränsle. Ett bra mått på det är låga utsläpp av koldioxid i stället för att som hittills gå på vikt. Det premierar bränslesnåla bilar och utsläppsfria fordon. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 2 därför att jag vill ge kammaren möjlighet att rösta på ett förslag som innehåller denna ökade möjlighet. Det finns ett förslag till tillkännagivande på just den punkten. Vi går längre när det gäller sättet att se på miljöfaktorerna än vad regeringen har gjort. Vi vill att Vägverket ska få ta fram ett förslag till kriterier för miljöfaktor 1 för dieselfordon. Jag kan säga att det naturligtvis inte är en jättestor sak. Men det är en riktningsanvisning vad vi i själva verket tycker i den här frågan. Vi har en hel del andra förslag också om dieselolja och så vidare som jag gärna skulle vilja gå in på om tiden tillät. Men jag hoppar över det och går vidare till drivmedelsbeskattningen. Jag noterar där att regeringen inte har gett lantbruket de ekonomiska incitament att öka användningen av förnybara alternativ som borde ha varit fallet. Vi har också reserverat oss på den punkten. Men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till den reservationen. Fru talman! Slutligen när det gäller alternativa drivmedel bör syftet vara att styra till alternativa bränslen för samtliga fordon. Det uppnår man dessvärre inte genom den nuvarande lagstiftningen. Vi vill öka möjligheten till låginblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel. Fru talman! Allra sist: Jag förvånas över Miljöpartiets särskilda yttranden i detta betänkande. Att Miljöpartiet med sina yttranden kan styra regeringens förslag är för mig helt ofattbart. De går ju precis på tvärs mot allt vad regeringen säger.

Anf. 80 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Transportpolitikens och miljöpolitikens största utmaning är att ta sig an de utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Bilförarnas och bilägarnas möjligheter att genom aktiva val minska trafikens klimatpåverkan måste förstärkas. Kristdemokraterna välkomnar den närmare koppling av trafikbeskattningen till utsläppen av koldioxid som utskottet föreslår. Det är viktigt att trafikbeskattningen i så stor utsträckning som möjligt läggs på de utsläpp som faktiskt sker. Därför vill Kristdemokraterna också gå längre än vad utskottsmajoriteten föreslår. Den socialdemokratiska regeringen har i propositionen tyvärr inte valt att ta steget fullt ut och beskatta de faktiska utsläppen av koldioxid. I stället motverkas det grundläggande syftet, nämligen att minska klimatpåverkan, genom att man vill behålla de skattestrukturer som på ett omotiverat sätt missgynnar ägandet av dieselfordon. Intresset för att generera skatteintäkter tycks vara övervägande och motverkar därmed en långtgående miljöstyrning som Kristdemokraterna efterfrågar. Vi föreslår därför en mer genomgripande omläggning av beskattningen. Vi vill flytta så mycket som möjligt av skatteuttaget från fordonet till själva bränsleanvändningen. Principen att förorenaren ska betala förutsätter att det i högre grad är de faktiska utsläppen som beskattas. Fru talman! Vi står nu inför en mycket spännande tid när olika bränslen och motortekniker kommer att utvecklas för att möta miljökraven. De ekonomiska styrmedlen måste då utformas så att alla bränslealternativ som finns i dag och de som kommer in på marknaden ges bättre förutsättningar att konkurrera utifrån sin verkliga miljöpåverkan. Här återstår betydande arbete för att skapa bästa möjliga miljöstyrning. Mot bakgrund av klimatfrågans överordnade betydelse behöver fördelen med diesel jämfört med bensin få större betydelse för trafikbeskattningen. Fördelen ligger i att dieselfordon släpper ut betydligt mindre koldioxid än motsvarande bensinbilar. Kristdemokraterna har därför under en rad år i riksdagen och gentemot Vägtrafikskatteutredningen varit pådrivande för att få till stånd en förändring i fråga om den skeva beskattningen av diesel kontra bensin. Detsamma gäller beskattningen av ägande kontra användande av fordon. Utskottets ställningstagande i betänkandet gör att det fortsatt finns skäl att driva dessa frågor för en mer miljöriktig och rättvis vägtrafikbeskattning. Den nya vägtrafikskattelagen som nu ligger på riksdagens bord kommer inte till rätta med en av de största inkonsekvenserna i trafikbeskattningen. Fordonsskatten kommer fortsatt att vara mångdubbelt högre för dieselbilar än för bensinbilar - tre och en halv gånger högre - på ett sätt som inte är miljömässigt motiverat. Det kommer fortfarande att finnas en brytpunkt när det gäller antalet körda kilometer innan det skattemässigt lönar sig att äga och köra en dieseldriven personbil jämfört med en bensindriven personbil. Det är ett problem för arbetet med att minska koldioxidutsläppen att de som kör kortare sträckor inte finner det lönsamt att byta från exempelvis gamla bensindrivna bilar till nyare dieseldrivna bilar. Detta tycker vi är ett kortsiktigt synsätt, som i alldeles för hög grad grundar sig på fiskala hänsyn, det vill säga att man vill ha intäkter till staten. Förekomsten av en sådan skattemässig brytpunkt efter vilken det blir lönsamt eller olönsamt att äga en viss typ av fordon måste undvikas eftersom trafikens miljöpåverkan inte styrs av sådana individuella brytpunkter. Att miljöstyrningen kommer i andra hand visas också av att även fordonsskattens rent fiskala grundavgift på 360 kr om året ska tas ut av alla personbilar oavsett koldioxidutsläpp. Denna avgift multipliceras dessutom tre och en halv gånger för dieselbilar. Detta är inkonsekvent. Fru talman! Från flera utgångspunkter är det angeläget att i hög takt fasa ut bränsletörstiga äldre personbilar utan modern reningsteknik. För att maximera fordonsskattens miljöstyrande effekter bör så få personbilar som möjligt finnas kvar i det viktbaserade systemet. De informationsproblem som regeringen har pekat på bör lösas genom att man använder den omfattande information om bränsleförbrukning och utsläppsnivåer för äldre fordonsmodeller som redan finns hos Vägverket. Utskottsmajoriteten nöjer sig i betänkandet med att påtala att det viktbaserade systemet kommer att omfatta ett minskande antal fordon och att den koldioxidbaserade fordonsskatten så småningom kommer att omfatta alla lätta fordon. Men detta motsägs, mina damer och herrar, av att vi har en mycket gammal fordonspark i Sverige därför att vi sköter våra bilar längre. Detta tycker vi är en för låg ambitionsnivå. Riksdagen borde därför kräva att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som utvidgar den koldioxidbaserade fordonsskatten till att gälla fler personbilar av äldre modell. Fru talman! Sammantaget gör lagförslagets brister att riksdagen bör kräva ett nytt förslag från regeringen som entydigt utgår från fordonens verkliga miljöpåverkande utsläpp, vilket innebär likvärdiga villkor för bensin- respektive dieselbilar och som inkluderar alla personbilar. Dessutom borde skrotpremien höjas kraftigt under några år för att man ska få väck skräpet på våra vägar i form av gamla bilar. Detta vore en billig investering i framtiden. Till sist yrkar jag bifall till reservation 3.

Anf. 81 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! I betänkandet behandlas såväl förslag till ny vägtrafikskattelag som motioner från allmänna motionstiden. Beträffande den nya vägtrafikskattelagen vill jag redan inledningsvis betona att den är relativt bra men har vissa skönhetsfläckar. En sådan skönhetsfläck är bristen på teknikneutralitet mellan bensindrivna motorfordon och dieseldrivna moderna bilar. Här behövs en förändring. Utvecklingen vad gäller avgasrening har gått framåt under senare år. Inte minst har partikelutsläppen från dieselbilar blivit väsentligt mindre. Utskottet säger i sin skrivning att det säkert finns anledning att ompröva miljöfaktorn för dieselbilar. Jag anser att vi kan göra den bedömningen redan nu och yrkar därför bifall till reservation 4. Centerpartiet delar i övrigt synen på det förslag som ligger på vårt bord i och med att det ger nybilsinköpare en stimulans att välja bränsleeffektiva fordon. Därmed ges man också möjlighet att ge sitt bidrag till att uppfylla de klimatpolitiska målen. Fru talman! Vägtrafikskatteutredningen har i sitt slutbetänkande lämnat sina förslag till regeringen om ett svenskt kilometerskattesystem. Regeringen utvärderar för närvarande detta förslag. Men då utredningen innehåller inslag som är direkt näringsfientliga vill jag ge en kommentar till förslaget, som i sig har föranlett ett antal motioner under den allmänna motionstiden. En kilometerskatt för tunga fordon skulle drabba landsbygden hårt. Sveriges exportinkomster skulle dessutom minska radikalt. Vår redan svåra konkurrenssituation gentemot exempelvis Finland skulle förvärras vad gäller skogsprodukter. Mängder av jobb skulle försvinna om regeringen väljer att följa utredningens förslag. Beräkningar visar att ca 30 % av näringen kommer att drabbas. Det är en siffra som är väl värd att beakta i det fortsatta arbetet och i den fortsatta analysen av det förslag som så småningom kommer att läggas på riksdagens bord. Jag förutsätter att regeringen gör analysen på ett seriöst sätt så att vi kan ha arbetstillfällen kvar i landet. Fru talman! Landsbygdens beroende av bilen som transportmedel är väl känt. Få är de kollektiva trafiklinjer som finns på landsbygden. De landsbygdsboendes tillgång till bilen är en förutsättning för att man över huvud taget ska leva och bo på landsbygden. Här måste rimliga förutsättningar ges till de landsbygdsboende samtidigt som miljöaspekterna ska tas till vara. Här behövs en fortsatt forskning på alternativa drivmedel för att ständigt utveckla tekniken. Från Centerpartiet ser vi det som naturligt att satsningen på forskning är nödvändig likväl som stimulans av användning av miljöbilar är nödvändig. Det ska finnas rimliga reseavdrag; också de är nödvändiga. Det gäller att ge boende på landsbygden lika möjligheter som övriga människor i landet. Fru talman! Med de korta kommentarerna om motionerna avstår jag från att yrka bifall till de reservationer som har lagts i ärendet. Jag inskränker mig till att yrka bifall till reservation nr 4 under punkten 1.

Anf. 82 Mats Berglind (S)
Fru talman! Det finns två frågor man ska ställa sig inför den här debatten. Den ena är: Är det ett problem med utsläppen från våra fordon? Den andra är: Om det är ett problem, bör vi då inte försöka göra någonting åt det? Det är glädjande i debatten att vi verkar vara helt överens om att det är ett problem med utsläpp från våra fordon. Vi verkar också vara tämligen överens om att vi bör göra någonting åt det. Men debatten har också visat att det är en komplex fråga hur man använder ekonomiska styrmedel för att både uppnå miljöeffekter och också värna vår bilindustri och våra företag. Vi vill naturligtvis också att privatpersoner som är beroende av bilen ska kunna använda den. Vi vet också att lastbilstrafiken ökar alltmer och att trafiken på järnväg och sjöfart minskar. Hur ska vi styra detta så att alla blir nöjda? Det tror jag inte går att göra. Vi måste göra ett vägval och bestämma oss: Vad är det för inriktning och vad är det för linje vi tänker ha? Jag var inte som riksdagsledamot utan som privatperson med på den tiden lagförslag kom om att man skulle ha avgasrening för bilar. Det var en stark kritik både från bilbranschen och från privatpersoner som tyckte att det skulle bli för dyrt. I dag är det väl ingen som reflekterar över annat än att vi ska ha en ordentlig avgasrening på våra fordon. Är man inställd på att det är ett problem och att vi måste åtgärda det visar det sig att den här typen av ekonomiska styrmedel är effektiv. Vi vet att bilindustrin själv strävar efter detta, eftersom kunderna är medvetna. Bilindustrin vill göra kunderna till lags. Den gör allt för att få så bra och effektiva bilar som möjligt och naturligtvis också så bränslesnåla som möjligt. Om jag som kund ska köpa en bil är det klart att jag väljer en bil som drar under en liter milen än över en liter eftersom det är ekonomiskt fördelaktigt för mig. Om vi nu får den här typen av skattelättnader för de miljöanpassade bilarna kanske man tar sig en funderare. Det kanske inte är så dumt. Dels gör jag en insats för en bättre miljö, dels får jag en skattenedsättning för att jag gör det valet. Jag tror att den här typen av instrument kommer att lyckas väldigt bra. Därför yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna. Men jag tror inte att det kommer att räcka. Jag tror att vi vid ett flertal tillfällen kommer att få återkomma till den här typen av frågor. Tekniken förändras. Det kan uppstå andra problem som vi måste lösa. Flera talare har här talat om likvärdigheten med att övergå till dieselbilar och beskattningen av diesel. Jag är övertygad om att vi måste återkomma till den frågan och se hur vi ska lösa den. Men det blir vid ett senare tillfälle. Många är beroende av bilen. Flera talare har här sagt: Vi har gått fram för sakta. Vi borde gå ett steg längre. Här har vi ett problem. Alla kanske inte har de inkomsterna att de kan köpa sig en ny bil med den moderna utrustningen. De kanske är beroende av sin bil trots att den är gammal eftersom de inte har de ekonomiska resurserna. Då är vi återigen inne på den svåra frågeställningen. Ska vi ställa sådana krav så att privatpersoner kommer i kläm som är beroende av bilen? Jag är tveksam till det. Antalet sämre bilar sjunker i varje fall år efter år. Jag menar att det är själva inriktningen och medvetenheten som gör att den som har råd kommer att välja en miljövänlig bil. Men vi ska inte strandsätta dem som i dag inte har den möjligheten. Fru talman! Med det hoppas jag att vi får en bred majoritet för förslaget i betänkandet.

Anf. 83 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Jag kan instämma i en del i Mats Berglinds anförande, men jag vill ta fram lite faktaunderlag om verkligheten. År 2004 var den officiella siffran för de genomsnittliga utsläppen för nysålda bilar i Sverige 197 gram per kilometer, vilket är den klart högsta siffran i hela Europa. De höga koldioxidnivåerna beror delvis på att man i Sverige ofta köper rymligare, säkrare och mer motorstarka bilar än snittet i Europa, men det beror också på den låga andel dieselbilar vi har och då speciellt dieseldrivna personbilar. År 2005 minskade dock koldioxidutsläppen per nysåld bil betydligt. En av de främsta orsakerna till detta är att försäljningen av nya dieseldrivna personbilar har ökat. En dieselbil släpper ut ca 30 % mindre koldioxid än en bensinbil och är alltså effektivare. Slutsatsen är att det netto blir 20 % mindre koldioxid per mil. I Europa i dag är ungefär varannan personbil en dieselbil. I Sverige ökar det lite grann. Problemet är bara att betänkandet inte riktigt tar sikte på det. Mats Berglind talar i sin retorik om att ägare som har mindre inkomster skulle kunna köpa en nyare bil. Det motverkas av att man fortsätter att straffbeskatta eller inte likställa personbilar med dieseldrift med bensindrivna. Vi måste ha en likartad beskattning av dem om vi vill få ägare av riktigt gamla bilar att köpa en mindre dålig bil, om jag uttrycker mig så. Det finns ingen motivation till det i den här propositionen. Det är oroväckande. Prismässigt blir det billigare för en ägare att övergå från en personbil som drivs av bensin än från en personbil som drivs av diesel eftersom volymförbrukningen är mindre. Varför tar man inte det steget fullt ut?

Anf. 84 Mats Berglind (S)
Fru talman! Det var mycket siffror. Jag måste erkänna att jag inte riktigt hängde med. Jag återgår till själva sakfrågan. Vad är det vi vill åstadkomma? Det är det som det här betänkandet ändå är inriktat mot. Det är inte avgörande hur långt, brett eller tungt ett fordon är. Frågan är: Hur mycket släpper det ut? Vi har kanske en bilstandard som gör att fler väljer att köpa lite större, lite dyrare eller tyngre bilar. Det är en sak. Men vill vi ha en miljöstyrning när det gäller skattemedlen är det ett steg åt rätt håll. Om vi inte gör något, vad händer då? Det är den springande punkten. Frågan gällde dieselbilarna i Sverige. Min uppfattning är nog också att det inte enbart är fråga om ekonomiska incitament. Vi måste, som jag sade i mitt inledningsanförande, säkert återkomma och också ta den diskussionen. Men det handlar också mycket om en kulturfråga. Vi har haft bensinbilar. Vi vet vad det är. Vi köper kanske gärna något som vi vet fungerar. Det här med dieselbilar har varit mycket mer vanligt i Europa. Där har man en annan kultur. Man vet att det fungerar, och man väljer det därför. Men det kanske behövs styrmedel även i den frågan.

Anf. 85 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Det är riktigt så långt att jag tror att kultur har en viss påverkan på detta. Det är också så att dieseldrivna bilar inte har varit så effektiva. De har varit bullriga och medfört andra olägenheter. Men det är inte korrekt det som Mats Berglind säger här. Innan man har kört en meter har man tre och en halv gånger större grundskatt på en dieseldriven personbil. Det är det som jag menar är felet i detta. Om man hade haft likställd beskattning hade man uppnått syftet att det hade varit lönsamt att gå över till en dieseldriven bil även för dem som inte kör 1 600-1 800 mil, och så mycket är det inte så många människor som kör. Jag menar att man missar detta i propositionen. Det här var egentligen också Vägtrafikskatteutredningens synpunkt. Man ville försöka få folk att övergå till bilar som släpper ut mindre koldioxid. Vi vet ju i övrigt att man inte släpper ut så mycket av de andra avgaserna, som kväveoxid och annat. De siffror som jag räknade upp innebär alltså att en dieselbil har ett större kolinnehåll i själva bränslet, vilket gör att det blir högre effektivitet i explosionsutrymmet eftersom man kan ha högre kompression - om man nu ska gå in på det tekniska. Men man har blivit duktig med turbodieslar, och det gör att man kan få ned bränsleförbrukningen väldigt mycket. Man släpper då ut 20 % mindre. Vi skulle alltså över en natt här kunna besluta om att sänka utsläppen i Sverige på våra vägar bland personbilar med i alla fall 10-15 % på några år. Det skulle vara en jättestor miljövinst för Sverige, plus övergången till etanol, som det nu också finns en utredning om. Jag tycker ändå att utskottets majoritet borde ha tagit åt sig av detta och talat om för regeringen att man gärna vill att den återkommer med en förändring.

Anf. 86 Mats Berglind (S)
Fru talman! Det är så som jag försökte förklara i min inledning; det här är komplexa frågor och det är mycket som spelar in. Vi har ett EU som också lägger sitt reglemente över att beskattningen på diesel och bensin ska vara jämförbar. Vi har en ny teknik, som du var inne på, med turbodieslar och så vidare som gör att man släpper ut mindre. Jag är övertygad om att regeringen behöver återkomma med frågeställningen om dieselbilar och hur den beskattningen ska se ut. Det är inte med i det här betänkandet, men jag skulle inte bli förvånad om så blir fallet.

Anf. 87 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är svårt att polemisera mot Mats Berglind när han säger att regeringen bör återkomma. Det är egentligen det som står i reservationerna 2, 3 och 4 och även i reservation 1. Innehållet i den är dock något annorlunda, vilket möjligen inte alla kan uppfatta. Precis som Mats Berglind säger här är det en strävan att ha likvärdig beskattning mellan dieselbilar och andra. Det är exakt det som reservationerna 2, 3 och 4 är helt koncentrerade på. Reservation 1 har alltså även en annan del, som skiljer sig från de andra. Om Mats Berglind tycker att det ska vara på det sättet finns den utomordentliga möjligheten att till exempel rösta på reservation 2, 3 eller 4. Det är likgiltigt vilken man röstar på, för det är egentligen samma sak. Innebörden är att regeringen bör återkomma och se till att det som Mats Berglind pläderar för blir verklighet. Jag är inte emot vad Mats Berglind säger. Det gäller bara den formella handläggningen. Ska vi i riksdagen bara vänta, eller ska vi göra någonting? Vi reservanter har sagt att det är bättre att vi från riksdagen säger ifrån. Vi vill ha den här utvecklingen och att den ska vara teknikneutral.

Anf. 88 Mats Berglind (S)
Fru talman! Det känns skönt att Gunnar säger att vi är överens. Det är vi ju inte alltid. Å andra sidan känns det här lite gnälligt. Om det inte är dåligt, det som beslutas, är det för lite eller för sent. Om vi ska återkomma är inte det heller bra. Jag tror att vi ska vara överens om att den tingens ordning som vi har till allra största delen är bra. Regeringen kommer med förslag som vi får granska och ta ställning till. Vi ska vara lite försiktiga med att utskotten ska sköta regeringens uppdrag. Jag kan förstå om det låter lite provocerande i Gunnar Andréns öron, men jag litar på regeringen även i denna fråga.

Anf. 89 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! På den punkten - om vi litar på regeringen eller inte - skiljer vi oss åt betydligt, och inte bara i denna fråga. Jag håller helt med Mats Berglind om att många saker kommer för sent. Det är inte bara det här som kunde ha kommit lite tidigare. Det kan man alltid diskutera. Jag tycker fortfarande att om man vill nå de mål som Mats Berglind talar så varmt för och som vi inte är eniga om kunde man möjligen ha gått på den linje som förekommer i reservationerna. Det är dock ingen stor fråga, för det är väl som Mats Berglind säger: Regeringen kommer snabbt att återkomma med förslag i den riktning som finns i reservationerna. Det är jag fast övertygad om.

Anf. 90 Mats Berglind (S)
Fru talman! Då kanske även Gunnar Andrén kan vara nöjd.

Anf. 91 Marie Engström (V)
Fru talman! Betänkandet är egentligen ett resultat av höstens budgetförhandlingar. Att skifta från ett viktbaserat till ett utsläppsbaserat system innebär en bra miljöanpassning. Det är flera som har sagt det redan här från talarstolen. Det är ett viktigt styrmedel för att kunna minska de alltmer ökande koldioxidutsläppen. Det är också en viktig signal till bilbranschen. Det här är någonting som vi gör och som ska få effekt på lång sikt. Det är ingenting som ger en stor effekt från ett år till ett annat. Men det är också en viktig signal till oss konsumenter att verkligen välja bränslesnålare bilar. Jag skulle vilja vända mig till Gunnar Andrén med anledning av att han gratulerade regeringen till att den har kommit fram till detta. Jag vill bara påpeka att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har haft inte bara ett finger utan många fingrar med i spelet för att omläggningen över huvud taget skulle komma till stånd. Jag tänker faktiskt stå här i kammaren i dag och delvis ta åt mig äran av att vi gör den viktiga omläggningen just nu. Man ska komma ihåg att det inte bara är denna omläggning som vi gör. Det finns andra beslut som också har fattats och som ska påverka utvecklingen i en bättre miljöinriktning. Det gäller till exempel den skattestrategi för alternativa drivmedel som vi sjösatte för ett antal år sedan. Den har vi nu förlängt fram till år 2011. Det gäller också den fortsatta nedsättningen av miljöbilarnas förmånsvärde. Detta är också förlängt och dessutom utvidgat. Jag har tittat lite grann på allianspartiernas reservationer. Moderaterna skriver så här i sin reservation: Ett alternativ till det ensidigt miljörelaterade förslaget hade varit att i större utsträckning ta hänsyn till fordonens trafiksäkerhetsprestanda. Man skriver att en allmän bilfientlighet lyser igenom hela propositionen. När jag tittar på Kristdemokraternas reservation ser jag att de skriver att kd vill att regeringen återkommer med förslag som utvidgar den koldioxidrelaterade fordonsskatten. Jag har stor respekt för att man verkligen vill göra någonting åt frågan. Jag har även läst Folkpartiets reservation, och Folkpartiet verkar mer eller mindre instämma i betänkandet. Det reser sig ändå en fråga här. Ska ni sitta i samma regering? Beslutet handlar ju egentligen om att ge styrsignaler som ska få effekt på lång sikt. Vad är det som kommer att hända till hösten om ni hamnar i en regering? Kommer ni att dra tillbaka det här? Jag skulle vilja säga så här: Ni kanske inte behöver berätta för mig, för jag kan ju sitta och läsa era reservationer. Men ni skulle eventuellt kunna berätta för era väljare vad det är som kommer att gälla under de kommande åren. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 92 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! En partiledare som varken tillhörde Marie Engströms eller mitt parti - det var Gösta Bohman - sade vid något tillfälle: Det är aldrig fel att bedriva rätt politik. Om jag uttryckte mig förklenande på något sätt eller utelämnade Vänsterpartiets och Miljöpartiets stora insatser i den här frågan, vill jag att det tas till protokollet att det är väldigt viktigt att det finns en bred enighet om den grundprincip som finns här. Det tycker jag är väldigt bra. Det kanske kunde ha kommit något tidigare, som Mats Berglind och jag diskuterade, men det kan man alltid diskutera. Jag är väldigt glad att kunna inkludera ett tack till Vänsterpartiet och Miljöpartiet i den här delen. Sedan ställer Marie Engström en fråga om vad som kommer att ske med den här beskattningsformen om det blir en ny regering. Utan att konsultera de fyra partiledarna i alliansen kan jag nog lova att den här principen inte kommer att ändras. Den kommer naturligtvis att vara kvar, eftersom vi nu kommer att rösta för principen även om det finns reservationer i detaljfrågor. Vi står bakom principen att man går över till ett utsläppsrelaterat system. Det finns inget som helst tvivel på den punkten.

Anf. 93 Marie Engström (V)
Fru talman! Det är ett intressant besked som Gunnar Andrén kommer med här. Jag tycker att det är ett bra besked för miljöns skull. Det måste jag understryka även om Gunnar Andrén nu gör sig till talesperson för hela alliansen. Det i sig är också ganska intressant. Jag tror inte att den moderata företrädaren har begärt replik på mig, men det vore intressant att höra vad Moderaterna säger om detta. Moderaterna kallar ju detta ett bilfientligt system och vill i någon mening hylla alla möjligheter till privat bilkörning här i landet och dessutom till en lägre kostnad. Det som Gunnar Andrén nu har framfört är någonting som alliansen får ta en diskussion om. Vi har ju en lång rad skattedebatter här under våren. Det skulle vara intressant om också en moderat företrädare passar på tillfället och bekräftar det Gunnar Andrén har sagt i det här replikskiftet.

Anf. 94 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag har inget mer att tillägga i den här frågan. Jag tycker att polemiken verkar överflödig mellan oss i alla fall.

Anf. 95 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Det är bra att vi nu äntligen har ett förslag där fordonsskatten för personbilar baseras på koldioxidutsläpp i stället för på vikt. Det här är ett steg i rätt riktning. Det kommer att premiera bränslesnåla fordon, och det är naturligtvis jättepositivt på sikt. Syftet är att vi ska öka miljöstyrningen och gynna köp av bilar som släpper ut mindre koldioxid. Den styrningen har fått en mycket positiv start genom att försäljningen av bilar med alternativa bränslen har skjutit i höjden. Jag kommer inte ihåg den exakta siffran för det senaste året, men det går i en rasande fart. Att biltrafiken är den enskilt största sektorn som släpper ut mest koldioxid är väl känt. Därför tycker jag att det är lite tråkigt och beklagligt att just Moderaterna inte vill ansluta sig till det här synsättet inom politiken utan håller fast vid en viktbaserad fordonsskatt. Jag tycker att det är jättetråkigt. Att vi i Miljöpartiet vill gå längre tror jag att ni alla är väl underrättade om. Vi ville komma ett steg till i de här förhandlingarna, men vi har kommit så här långt, och jag tycker att det är bra. Det här är ett steg i rätt riktning. Vi får gå vidare, och vi kommer att gå vidare och utveckla det här ännu mer. Därför tycker vi i Miljöpartiet att detta är en proposition som siktar framåt. Vi hoppas att vi senare kan gå vidare med någon form av kilometerskatt för tunga vägtransporter och så vidare. Vi tycker att punktskatterna på bland annat bensin och diesel utgör ett viktigt styrmedel i miljöpolitiken som just syftar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. De svenska punktskatterna på bensin och diesel ligger för övrigt på en genomsnittsnivå om man ser på Europa som helhet. Vi är inte dyrare eller billigare, utan vi ligger på genomsnittet. Att basera fordonsskatten på koldioxidutsläpp, och därmed slå ett slag ytterligare för miljön, borde bilindustrin vara positiv till. Jag är fullkomligt övertygad om att det kommer att vara en självklarhet släppa ut lite koldioxid i vårt samhälle inom kort. Varför ska vi försöka bromsa denna utveckling? Det är väl bättre att försöka påverka den i rätt riktning. Jag tror att detta är ett helt rätt steg. Och vi måste gå vidare och hitta fler positiva åtgärder för att minska koldioxiden, precis som vi har sagt tidigare. Det här är ett gigantiskt problem. Nu tar riksdagen ett steg i rätt riktning. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i det här betänkandet.

Anf. 96 Stefan Hagfeldt (M)
Fru talman! I mitt inledningsanförande sade jag mycket klart att vi moderater ifrågasätter om det är rätt att gå från en viktbaserad till en koldioxidbaserad fordonsskatt. Det finns nämligen väldigt många olika miljöeffekter att ta till vara. Vi pekar också på att det självklart måste vara väldigt viktigt med trafiksäkerheten i fordonen. Det vi i alliansen, eller åtminstone de fyra borgerliga partierna här i debatten, har framfört är frågan varför regeringen och de partier som stöder regeringen är så fientliga mot dieseldrivna fordon. Vi moderater - och det sade jag också mycket tydligt - vill ha en harmonisering mellan diesel- och bensindrivna fordon. Vi anser att skattesatserna för fordon och drivmedel bör vara teknikneutrala. Min fråga är då: Varför ska de som har satsat på diesel, som har visat sig vara mycket rent i många hänseenden, straffas på det här sättet? En annan fråga som jag tror att väljarna är väldigt intresserade av är Miljöpartiets inställning här. Kommer ni att fortsätta att driva att man ska höja skatterna på både bensin och diesel så mycket man kan? Det är en väldigt viktig fråga. I dag har människor jätteproblem om de bor i glesbygden. Ska de tvingas flytta till stadskärnor för att kunna åka kollektivt? Ska man inte kunna bo på landet längre? Det finns en smärtgräns för hur mycket folk kan betala. Man behöver komma till sitt arbete, men man vill också skjutsa sina barn. Det här är viktiga frågor som jag tror att väldigt många väljare är intresserade av.

Anf. 97 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! I mitt anförande sade jag att vi inte har kommit ända fram. Jag vill säga en gång till att vi kommer att återkomma med fler förslag. Jag tror att Moderaterna kan vara helt lugna när det gäller miljöpolitiken. Där kommer vi i Miljöpartiet att vara väldigt tydliga. Vi kommer att sätta press på regeringen, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är självklart. Vi kommer naturligtvis att sätta press på de borgerliga partierna också. Det här kommer att bli en valfråga för vår del. Jag tror att alliansen kan vara helt lugn för att vi ska komma med fler förslag på förbättringar på de här områdena. Som ni vet har vi också en politik när det gäller skatteväxling. Vi vill höja skatterna på energi och sänka skatterna på inkomster. Det ligger i vår politik. Vi står helt för politiken att det ska kosta att smutsa ned. Det är egentligen det vår politik går ut på. Men å andra sidan vill vi sänka inkomstskatten. Jag tycker att den här skatteväxlingen är en otroligt bra start för att få bukt med miljöproblemen. Sedan tar du upp dem som bor på landet och inte kan ta bilen. Jag tycker att det är en lite överdriven fråga. Det är klart att ökad skatt naturligtvis påverkar, men man måste se det i sin helhet. Jag tycker att detta är ett steg i rätt riktning, och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen.

Anf. 98 Stefan Hagfeldt (M)
Fru talman! Detta är inte någon överdriven fråga. Det är redan många familjer som har slagit i taket. Redan innan jag kom in i riksdagen 1998 var jag ordförande i trafikberedningen i Svenska Kommunförbundet. Vi fick fram statistik som visade att familjer som var beroende av bil ungefär tre fyra gånger så ofta också var beroende av socialbidrag. Bilkostnaden var redan då så väldigt hög, och sedan har den alltså skenat i väg. Sverige är ett stort land till ytan, som jag sagt tidigare. Det är glest befolkat. Vi är oerhört beroende av bilen, om vi nu tycker att hela Sverige ska leva. Därför finns det naturligtvis ett motsatsförhållande här. Självklart ska man försöka göra allt för att få bättre miljö och också se till att utsläppen minskar och att det blir bensinsnålare bilar, vilket jag tog upp i mitt anförande, men man kan inte ensidigt säga att vi nu ska höja bensinskatten och dieselskatten ytterligare. Det betyder att de som bor i stadskärnor klarar sig ganska hyggligt och att de som har höga inkomster kan fortsätta köra sina barn till fritidsaktiviteter medan de som bor i glesbygd och de som inte har så höga inkomster blir sittande och kan inte transportera sig i det fina land som vi ändå har. Det är väl ändå viktigt att alla människor även fortsättningsvis ska kunna transportera sig på ett lämpligt sätt här i landet? Jag fick inget klart besked. Kommer det att bli ytterligare förslag från Miljöpartiet om kraftiga höjningar av bensin- och dieselskatten?

Anf. 99 Peter Rådberg (Mp)
Herr talman! Jag svarade egentligen på den frågan i mitt förra inlägg. Vi kommer att föra en skatteväxlingspolitik. Den är oerhört viktig. Nu har vi ett förslag som ligger här på riksdagens bord där vi tar ett steg i rätt riktning när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Jag blir glad att de övriga i oppositionen, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, ändå är mer positiva. Jag tycker alltså att vi har en bred anslutning i riksdagen. Som svar på din fråga kan jag säga att vi vill höja energiskatterna, men vi vill också sänka inkomstskatterna. Det ligger i vår politik och det är bra för miljön. Och det skapar jobb. Det är ingen politik som liksom slänger ut folk, utan vi kommer att skapa jobb med den här typen av politik. Det visar alla undersökningar. Det är vår inslagna väg.

Anf. 100 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill bara fästa kammarens uppmärksamhet på det som Per Erik Granström inledningsvis sade. Denna proposition heter Ny vägtrafikskattelag, m.m. Det titelns "m.m." betyder är en justering i lag om skatt på annonser och reklam. Det är ju inte helt lätt att uttyda detta ur den här rubriken. Det är på det sättet att lagen från 1972 om skatt på annonser och reklam numera är så komplicerad, vilket mycket tydligt framgår här, att man inte ens i Regeringskansliet längre kommer på och får med alla de ändringsförslag som behövs när man ändrar i den här lagstiftningen. Det, herr talman, är bakgrunden till att det finns ett särskilt stycke i propositionen - däremot i praktiken ingenting i betänkandet - om den uteblivna följdändringen om lagen om reklamskatt. Den logiska slutsatsen, herr talman, är att den här skatten skulle avskaffas, för då slipper man dessa ständiga ändringar. Detsamma gäller för övrigt trängselskatten, för vilken vi nu denna gång beslutar om den femte ändringen från det att lagen antogs.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-03-08
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 6, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ny vägtrafikskattelag m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag till
    1. vägtrafikskattelag,
    2. lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
    3. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
    4. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
    5. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
    6. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar,
    7. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
    8. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
    9. lag om ändring i lagen ((1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
    10. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,
    11. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),
    12. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
    13. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
    14. lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,
    15. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:65 och avslår motionerna 2005/06:Sk5 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk6 yrkandena 1-3, 2005/06:Sk7 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk8 yrkandena 1-3, 2005/06:Sk244, 2005/06:Sk265 och 2005/06:Sk502.
    • Reservation 1 (m)
    • Reservation 2 (fp)
    • Reservation 3 (kd)
    • Reservation 4 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200024
    m045010
    fp003810
    kd00267
    v23005
    c00157
    mp13004
    -1001
    Totalt157457968
    Ledamöternas röster
  2. Drivmedelsbeskattning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk220 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk257 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk260, 2005/06:Sk264, 2005/06:Sk266, 2005/06:Sk279, 2005/06:Sk282, 2005/06:Sk292, 2005/06:Sk294, 2005/06:Sk310 yrkandena 1-3, 2005/06:Sk321, 2005/06:Sk353, 2005/06:Sk376, 2005/06:Sk389, 2005/06:Sk400 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk501, 2005/06:Sk522, 2005/06:T497 yrkande 20, 2005/06:MJ292 yrkande 8, 2005/06:MJ519 yrkande 15, 2005/06:N304 yrkande 7, 2005/06:N309 yrkande 6 och 2005/06:N380 yrkande 1.
    • Reservation 5 (m)
    • Reservation 6 (fp)
  3. Alternativa drivmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk5 yrkande 3, 2005/06:Sk271, 2005/06:T497 yrkande 23, 2005/06:MJ254 yrkande 3, 2005/06:MJ353 yrkande 2 och 2005/06:MJ522 yrkande 4.
    • Reservation 7 (m)
    • Reservation 8 (fp)
    • Reservation 9 (c)
  4. Kilometerskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk332, 2005/06:Sk412, 2005/06:Sk511, 2005/06:T610 yrkande 6 och 2005/06:MJ440 yrkande 4.
    • Reservation 10 (m)
    • Reservation 11 (kd)
    • Reservation 12 (c)
  5. Registreringsskatt på personbilar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:N338 yrkande 8.
  6. Trängselskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk308.
  7. Accis på snöskotrar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk508.