Offentlig upphandling

Finansutskottets betänkande 2005/06:FiU19

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 14 juni 2006

Beslut

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU19)

Riksdagen sade nej till motionsförslag om offentlig upphandling som lämnats in främst under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning.

Utskottets förslag till beslut: Redogörelse RRS9 läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2005/06:FiU19 (pdf, 260 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

55 motioner

Motioner från ledamöterna

med anledning av skr. 2004/05:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn Motion 2004/05:Fi23 av Jörgen Johansson m.fl. (C)
Arbetsrätt Motion 2005/06:A245 av Lars Ohly m.fl. (V)
Ett samhälle för alla Motion 2005/06:A258 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
Jobb, jobb riktiga jobb Motion 2005/06:A309 av Maud Olofsson m.fl. (C)
En liberal bostadspolitik Motion 2005/06:Bo298 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Gränsvärden för buller och bullerfria miljöer Motion 2005/06:Bo304 av Barbro Feltzing (MP)
med anledning av skr. 2005/06:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn Motion 2005/06:Fi16 av Jörgen Johansson m.fl. (C)
Upphandling av offentlig verksamhet Motion 2005/06:Fi203 av Hans Backman (FP)
Översyn av lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi212 av Johan Linander (C)
Utmaningsrätt för entreprenörer Motion 2005/06:Fi215 av Tina Acketoft (FP)
Social ekonomi - en sektor med möjligheter Motion 2005/06:Fi229 av Peter Eriksson m.fl. (MP, -)
Beställarkompetens vid offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi237 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)
Offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi238 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)
Närproducerade livsmedel och lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi246 av Rigmor Stenmark och Margareta Andersson (C)
Lagen om offentlig upphandling (LOU 1992:1528) Motion 2005/06:Fi250 av Anders Karlsson (S)
Offentliga sektorn Motion 2005/06:Fi251 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Oseriösa företag Motion 2005/06:Fi252 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (S)
Alkolås vid offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi255 av Eva Arvidsson och Inger Nordlander (S)
Rättvisemärkta produkter Motion 2005/06:Fi261 av Lennart Axelsson m.fl. (S)
Behov av kvalitetssäkring av offentligt finansierad verksamhet i sociala företag och andra hos privata utförare Motion 2005/06:Fi265 av Eva Arvidsson m.fl. (S)
Små företag och offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi268 av Eva Arvidsson m.fl. (S)
Säsongsarbetslöshet Motion 2005/06:Fi270 av Raimo Pärssinen (S)
Lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (FP)
Offentliga upphandlingar Motion 2005/06:Fi274 av Britta Rådström och Lars Lilja (S)
Kollektivavtalet och offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi283 av Christer Skoog m.fl. (S)
Socialt hänsynstagande i lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi284 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Rolf Lindén (S)
Tillämpning av internationella konventioner vid upphandling Motion 2005/06:Fi286 av Christina Axelsson m.fl. (S)
Bra Miljöval-el Motion 2005/06:Fi288 av Ingegerd Saarinen och Yvonne Ruwaida (MP)
Rättsmedel mot otillåtna direktupphandlingar Motion 2005/06:Fi290 av Tobias Billström (M)
Lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi292 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)
Lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (FP)
Lagen om offentlig upphandling Motion 2005/06:Fi297 av Börje Vestlund och Sylvia Lindgren (S)
Lika villkor för entreprenader Motion 2005/06:Fi298 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)
Kommunernas upphandlingsregler och krav på kollektivavtal Motion 2005/06:Fi299 av Cinnika Beiming och Christina Axelsson (S)
Kollektivavtal - krav vid upphandling Motion 2005/06:Fi300 av Kristina Zakrisson m.fl. (S)
Offentlig upphandling och sociala hänsyn Motion 2005/06:Fi305 av Eva Arvidsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Motion 2005/06:Fi318 av Else-Marie Lindgren m.fl. (KD)
med anledning av redog. 2005/06:RRS9 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående den statliga inköpssamordningen Motion 2005/06:Fi4 av Roger Tiefensee m.fl. (C)
med anledning av redog. 2005/06:RRS9 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående den statliga inköpssamordningen Motion 2005/06:Fi5 av Mikael Odenberg m.fl. (M)
Meddelarfrihet i kommunala bolag Motion 2005/06:K318 av Gunnar Nordmark (FP)
Kulturens kraft och motkraft Motion 2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
Folkhälsa Motion 2005/06:MJ351 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
Märkning av livsmedel Motion 2005/06:MJ354 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)
Hälsosam livsmedelspolitik Motion 2005/06:MJ530 av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Motion 2005/06:MJ594 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
Främjande av frivilligorganisationer, folkrörelser och social ekonomi Motion 2005/06:N215 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (C)
Nystart för Norrland Motion 2005/06:N304 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (FP)
Småföretagande Motion 2005/06:N478 av Maria Larsson m.fl. (KD)
Utgiftsområde 24 Näringsliv Motion 2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
Offentliga sektorn Motion 2005/06:Sk459 av Sverker Thorén (FP)
Den ideella sektorn Sverige Motion 2005/06:Sk526 av Kenneth Johansson m.fl. (C, M, FP, KD)
Sjukvårdspolitik Motion 2005/06:So424 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)
Non-profit-sektorn Motion 2005/06:So696 av Pär Axel Sahlberg m.fl. (S)
Hälso- och sjukvårdens framtid Motion 2005/06:So702 av Maud Olofsson m.fl. (C)
IT Motion 2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (FP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2006-05-11
Justering: 2006-06-01
Betänkande publicerat: 2006-06-07
Trycklov: 2006-06-07

Reservationer 11
Betänkande 2005/06:FiU19

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU19)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om offentlig upphandling som lämnats in främst under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlar bland annat om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2006-06-14

Webb-tv Debatt om förslag: Offentlig upphandling

16 september 2022
Debatt om förslag 2005/06:FiU19

Dokument från debatten

2006-06-14

Protokoll för debatten

Cecilia Widegren (M)

Anf. 82 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Vi har ett betänkande framför oss med 93 motionsyrkanden angående offentlig upphandling. Det hade varit välkommet med en proposition i denna fråga. Vi har inte väntat ett år, två år eller tre år, utan vi har väntat ett tag på en proposition med konkreta förslag. Men till dess att vi får en proposition får vi diskutera utifrån de motionsyrkanden som vi har. Vi moderater har som utgångspunkt att upphandling ska ske affärsmässigt och på lika villkor för alla leverantörer, oavsett om de är stora eller små, svenska eller utländska, privata eller offentliga, allt detta för att hushålla med skattebetalarnas pengar på bästa sätt. För att säkerställa detta är det viktigt att tillsynen över den offentliga upphandlingen fungerar väl, och vi anser därför att denna behöver stärkas. Ett verktyg för att uppnå en stärkt tillsyn och en väl fungerande upphandling är tydliga sanktioner mot de upphandlande enheter som bryter mot upphandlingsreglerna. Fru talman! Lika viktigt och angeläget är det att kommuner och landsting samordnar och effektiviserar sina upphandlingar. Här är det viktigt att små företag får vara med och lägga bud. Här tycker alliansen samstämt att man lite djupare behöver se över detta område. Vi anser att en utmaningsrätt för anställda i offentlig sektor som vill ta över driften för den egna enheten bör införas i lagen om offentlig upphandling. Om en sådan utmaning från de anställda är mer effektiv än den nuvarande driften, bör den som regel beviljas. Här ska alltså inget godtycke finnas, utan här ska man utgå från det som faktiskt är grunden i offentlig upphandling. Vi anser även att en utmaningsrätt för privata entreprenörer bör utredas vidare. Avslutningsvis: En kommande proposition bör också innehålla det som Riksrevisionen för någon vecka sedan tittade på vad gäller de statliga bolagen. Det framgår av Riksrevisionens senaste granskning att de statliga bolagen står för en betydande del av statens samlade inköp och uppskattningsvis för en fjärdedel av värdet av den offentliga upphandlingen. Granskningen visar att det finns en uppenbar risk för att flera statliga bolag inte upphandlar i konkurrens enligt kravet i LOU. Under flera års tid har regeringen haft kunskap om detta. Och Nämnden för offentlig upphandling och flera statliga bolag är oense om huruvida lagen är tillämplig för bolagens verksamhet eller inte. Trots det har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att bryta det dödläge som har uppstått. Nu påvisar Riksrevisionen ett antal rekommendationer, bland annat införande av effektiva sanktioner i lagen om offentlig upphandling. Då är det lämpligt att man också tar med detta i arbetet innan förslag läggs på riksdagens bord. Jag yrkar bifall till reservation 6, men vi moderater står självklart bakom alla de reservationer där vi finns med, men jag kommer inte att kräva någon votering med rösträkning i frågan. Trevlig sommar till er alla!

Gunnar Nordmark (Fp)

Anf. 83 Gunnar Nordmark (Fp)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 6. Jag kan också trösta kammaren med att inte jag heller har någon direkt avsikt att begära votering med rösträkning. Varje felanvänd skattekrona är stöld. Detta är hämtat från den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller. En bakgrund till att vi har lagen om offentlig upphandling är att när statliga eller offentliga myndigheter ska handla upp någonting ska de se till att det görs på ett så bra och så effektivt sätt som möjligt, så att medborgarna kan vara övertygade om att man får det bästa möjliga av det som man vill ha till lägsta pris. Tyvärr kan vi konstatera att detta inte alltid fungerar på det sätt som det borde fungera på. Cecilia Widegren har tidigare här nämnt bland annat Riksrevisionens kritik mot de statliga verken. Man kan också konstatera att bland andra kommuner och landsting inte alltid upphandlar när de borde göra det. Man kan konstatera att de ibland när det gäller anbudsförfarande har sådana kravspecifikationer att det i princip bara är en som kan lämna in anbud och att de på det sättet tränger undan konkurrenter. Detta är oerhört viktigt. Och framför allt borde vi se över, precis som föregående talare nämnde, hur små och medelstora företag på ett framgångsrikt sätt ska kunna vara med vid offentlig upphandling. Det har pekats på att det finns stora brister när det gäller detta. Det kan handla om att man har för otydliga underlag när det gäller upphandlingen, vilket gör att det är svårt framför allt för det lilla företaget, som inte har tid att sätta sig in i detta, som kanske inte ens vågar komma med ett bud. Man lägger ofta ut alltför stora volymer som ska upphandlas. Det gör också att små företag inte vågar eller rent praktiskt inte kan vara med. Det kan till exempel gälla om en statlig myndighet tillsammans med ett statligt företag lägger ut upphandling av datorer eller IT. De små företagen kan då sällan vara med, utan det är en eller två stora aktörer som är med. Det finns olika sätt att lösa detta. Man kan till exempel dela upp upphandlingen i olika delar. Man kan till exempel se till att en ny upphandling inte påbörjas förrän den gamla är avslutad. Detta skulle underlätta för de små företagen. Man kan också konstatera att små företag, när de känner sig missgynnade i samband med en upphandling, ofta är rädda för att gå till domstol och överklaga, därför att de känner att de nästa gång som det är dags för upphandling hamnar i en sådan position som gör att de riskerar att inte komma i fråga. Vi tycker därför att det vore bra och viktigt om man dels stärkte talerätten, dels även gav branschorganisationer talerätt i den här typen av frågor. Det skulle stärka möjligheterna för de små företagen. Jag är övertygad om att det hade varit bra om vi hade haft ett förslag eller en proposition när det gäller lagen om offentlig upphandling. Nu kommer de här frågorna tyvärr att vila ytterligare ett tag. Jag tycker att vi har väntat alltför länge, men vi får väl hoppas att det kommer något bättre i höst.

Siv Holma (V)

Anf. 84 Siv Holma (V)

Fru talman! Riksdagen har tidigare under våren fattat ett beslut om ett tillkännagivande till regeringen om ratificering av ILO-konvention 94 som ger möjlighet att ställa kontraktsvillkor som går ut på att gängse lönenivå enligt kollektivavtal ska tillämpas. I en interpellationsdebatt mellan Vänsterpartiets Camilla Sköld Jansson och kommunminister Sven-Erik Österberg den 24 april i år gav Österberg råd till upphandlande svenska kommuner och landsting att de ska "ställa krav vid upphandling på att inget arbete får utföras som betalas sämre eller sker på villkor som är sämre än vad som föreskrivs i gällande kollektivavtal". Österberg uttalade också att hans mål är att Sverige ska ratificera konventionen. Fru talman! I betänkandetexten redogör finansutskottet för hur långt arbetet med dessa frågor har kommit. Upphandlingsutredningen uttalar i sitt slutbetänkande att det får anses osäkert om en tillämpning av de krav som ställs i ILO-konventionen är förenliga mellan upphandlingsdirektiven och andra gemenskapsrättsliga regler. Men utredningen tar inte ställning till om nämnda ILO-konvention ska ratificeras eller inte. I regeringen pågår ett arbete med att bereda frågan om att ratificera ILO-konvention 94. Sverige skulle inte vara det enda landet som ratificerar konventionen. Den har redan ratificerats av 60 stater, varav 9 är medlemmar i EU. Bland dem finns Danmark och Finland. De flesta har ratificerat konventionen redan i slutet av 50-talet. Fru talman! Varför vill inte alliansens partier att konventionen ska ratificeras? De säger sig ju i andra sammanhang värna om just kollektivavtalen. Jag har läst deras reservationer, och jag noterar att alla utom Moderaterna skriver att de sätter "ett stort värde på att en stor del av det regelverk som styr förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare är följden av avtal som sluts av fria och självständiga parter". Samtidigt vill de "tydligt markera mot de antydningar som nu kommer från regeringen om att genom LOU tvinga fram kollektivavtal eller att avstå att delta i offentliga upphandlingar". Folkpartiet och Kristdemokraterna skriver i sin gemensamma reservation och Centerpartiet i en egen att "enligt uppskattningar från Företagarna har ungefär hälften av företagen i Sverige inte tecknat kollektivavtal. De flesta av dessa är små och medelstora företag som skulle drabbas av de konkurrensbegränsande regler som regeringen nu verkar förespråka." De anser att regeringens förslag skulle skada, inte gynna, konkurrensen och avsevärt försvåra för småföretagandet i Sverige. Folkpartiet och Kristdemokraterna går faktiskt längst i sitt avståndstagande. Det skulle, menar de, "hindra utländska företag utan svenska kollektivavtal att få delta i anbudsgivningen". Det strider mot grundläggande tankar inom EU. Moderaterna skriver ingenting direkt om dessa farhågor utan fokuserar på sanktioner mot "upphandlande enheter som bryter mot regelverket". Det är enligt Moderaterna "ett nödvändigt instrument för att komma till rätta med den otillåtna direktupphandlingen och andra konkurrensskadliga brott mot reglerna för offentlig upphandling". Jag hade velat ställa en fråga till Cecilia Widegren, men jag ser att hon inte är här. Frågan var om hon och Moderaterna anser att ratificeringen av ILO-konventionen är att betrakta som något som skadar konkurrensen vid offentlig upphandling. Nu kan jag tyvärr inte få något svar, men jag ställer frågan i alla fall. Fru talman! Företagarna sägs uppskatta att bara hälften av företagen har ingått kollektivavtal. Jag har tagit del av en annan siffra som säger att det handlar om att mellan 80 % och 90 % av arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal. Det är någonting som inte stämmer där. Vänsterpartiet har också följt rättsläget när kommuner och landsting har ställt krav på kollektivavtal vid upphandling. Senast var det Gällivare kommun som ställde kravet. En moderat politiker överklagade hos länsrätten och fick rätt. Men i juridiken handlar det om att använda orden på rätt sätt. Framgångslinjen handlar om att utforma krav på löner och arbetsvillkor i enlighet med kollektivavtal. Vänsterpartiet har under lång tid kritiserat utformningen av lagen om offentlig upphandling eftersom den i sin nuvarande form öppnar dörren för social dumpning. Vänsterpartiet har därför en tydlig uppfattning att i lagen om offentlig upphandling ska det finnas en möjlighet att efterfråga eller kräva kollektivavtal vid upphandling. Vi vill också att begreppet affärsmässighet tas bort, eftersom det snävar in villkoren vid upphandlingar till att bli rent företagsekonomiska, trots att målet med offentlig verksamhet i huvudsak är socialt. Vänsterpartiet vill att Sverige ratificerar ILO-konvention 94. På denna punkt är vi i Vänsterpartiet överens med statsrådet Österberg. Jag yrkar bifall till reservation 3.

Jörgen Johansson (C)

Anf. 85 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Lagen om offentlig upphandling har effektiviserat offentlig verksamhet och lett till stora kostnadsbesparingar för kommunerna. Samtidigt är det vissa problem för de små och medelstora företagen att konkurrera på den offentliga marknaden. Offentlig sektor gör årligen upphandlingar i nivån 500 miljarder kronor. Det är alltså en omfattande verksamhet som faller under den lagstiftningen. Ur samhällets synvinkel är det viktigt att det finns en reellt fungerande marknad för att systemet ska fungera på ett bra sätt och en rimlig kostandsbild uppnås. Det är alltså viktigt ur samhällets synvinkel att skapa en modell som stimulerar små och medelstora företags medverkan på den här marknaden. Så har vi inte upplevt tillämpningen av lagen hittills. De "skall"-krav som redovisas i en upphandling måste därför vara utformade så att de stimulerar även nya företagare att delta i anbudsgivningen. Det är givet att det inte går att komma med ett förfrågningsunderlag, jag ska ta ett exempel, som omfattar 850 sidor innefattande 255 "skall"-krav och 300 "bör"-krav för ett jobb i nivån 2-3 miljoner kronor. Vid en sådan upphandling väljer många företagare att inte delta, då resurserna inte räcker till för den här typen av administrativt arbete. Förenklingar behövs alltså, samtidigt som kravet på affärsmässighet uppfylls. Lagen är i dag krånglig och svår att uppfylla. Överklagandena är därmed vanliga. De fel som begås är ofta beroende på bristande kompetens. Från Centerpartiets sida anser vi att det behövs en förstärkning av lagen genom att tydliga sanktionsmöjligheter införs i den nya lagen. Samtidigt måste orimligheter i upphandlingsreglerna undanröjas. Nivån för direktupphandling måste höjas samtidigt som en nivå för förenklad upphandling införs. Det är inte rimligt att som i dag utarbetandet av förfrågningsunderlagen, med tillhörande utvärdering, kostar lika mycket som själva arbetet. Ett stort mått av sunt förnuft måste in i det här systemet. Lika orimligt är det att kräva upphandling enligt lagen om offentlig upphandling inom vården, där upparbetade kontakter mellan patient och läkare finns. Här måste faktiskt kontakten mellan patient och läkare väga tyngre än relationen mellan landstinget och Praktikertjänst eller Carema, vem det vara månde. De exempel vi har sett på det här området under senare år har knappast stärkt tilltron till samhällets sätt att styra den här verksamheten. LOU gäller även för de statliga inköpen. Här har Riksrevisionen sett över lagens tillämpning, och det är bara att konstatera att det är en beklämmande läsning. Det borde vara naturligt att även riksdagen upprätthåller kravet på en god ekonomisk hushållning med hög effektivitet då det här är en fråga om användningen av skattebetalarnas pengar. Här måste en skärpning till. En skyndsam översyn av den statliga inköpsanordningen bör därför göras, vilket måste ligga i allas intresse. Fru talman! Många kommuner väljer i dag att bedriva sin verksamhet i andra former än sedvanlig förvaltning. Ofta väljs aktiebolagsformen, och då är det knappast rimligt att ett sådant helägt kommunalt bolag ska konkurrera på en marknad för att utföra det arbete som var avsikten i den nya styrmodellen. Här måste en förändring ske i den pågående översynen av lagen. Dessutom måste möjligheten till utmaningsrätt för anställda inom offentlig sektor införas om de vill ta över driften av en verksamhet. Om anställda kan bedriva verksamheten effektivare än kommunen så ska utmaningsrätten gälla för den första upphandlingsperioden. Det är en rimlig lösning för att stimulera företagandet samtidigt som möjligheten till en bättre löneutveckling kan skapas. Det är tveklöst så, om vi anknyter till den föregående diskussionen, att det här skulle kunna innebära en bättre löneutveckling just för kvinnor inom vården. För att svara på den direkta fråga som Siv Holma ställde i förra debatten kan jag säga att just effektiviseringen i det här arbetssättet ger stora utrymmen för löneökningar. Jag har mängder med bevis på att så faktiskt är fallet. Fru talman! Lagen om offentlig upphandling är för närvarande under översyn. Det är ett komplicerat arbete samtidigt som kraven på förändringar är stora. Det är samtidigt en nyckelfråga i arbetet om utvecklingen av vårt näringsliv, främst inriktad på de små och medelstora företagen. Det är därför med stor förväntan vi ser fram emot det förslag och den proposition som kommer i ärendet. I och med att vi nu har vi den rådande situationen i kammaren, fru talman, tänkte jag inte yrka bifall till någon reservation. I stället rekommenderar jag dem som arbetar med den här utredningen att dels läsa samtliga reservationer, dels läsa det protokoll som kommer från den här debatten och det här sammanträdet.

Kjell Nordström (S)

Anf. 86 Kjell Nordström (S)

Fru talman! I betänkande 19 från finansutskottet behandlas 93 motionsyrkanden angående offentlig upphandling samt Riksrevisionens styrelses redogörelse angående den statliga inköpsanordningen. Motionerna rör bland annat frågor om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning. I betänkandet finns också elva reservationer. Regeringen bereder för närvarande förslagen från Upphandlingsutredningen, och det torde därför vara rimligt att riksdagen inväntar resultatet från denna beredning innan riksdagen tar ställning till de motioner som nu behandlas. Från Regeringskansliet uppges att beredningen av utredningens slutbetänkande beräknas kunna påbörjas under tidig höst i år. Lagen om offentlig upphandling är en komplicerad massa som vi dessutom inte förfogar över själva här i riksdagen. I och med medlemskapet i den europeiska unionen har Sverige också förbundit sig att följa de EU-direktiv som gäller inom detta område. För tids vinnande avser jag inte att kommentera de områden där utskottet konstaterat att regeringen troligen under nästa riksmöte kommer att presentera en proposition. Däremot tänker jag något kommentera Riksrevisionens redogörelse. I Riksrevisionens redogörelse påtalar Riksrevisionen brister i den statliga inköpssamordningen. I redogörelsen anförs att det saknas grundläggande information om hur ramavtal används i staten. Det går heller inte att få svar på vilka besparingar den samordnade inköpsverksamheten leder till för staten. Därmed saknas förutsättningar för att avgöra om statens möjligheter till besparingar nyttjas fullt ut. Av granskningen framgår också att uppföljningen av Statskontoret, som haft ansvaret för att samordna och följa upp inköpsverksamheten, haft stora brister och att redovisningen till regeringen inte är rättvisande. Sammanfattningsvis säger Riksrevisionen att granskningen väcker flera frågor av grundläggande karaktär och rekommenderar regeringen att se över systemet för statlig inköpssamordning i sin helhet. Jag vill säga att Riksrevisionen gjort ett bra jobb för att påpeka brister i den statliga förvaltningen, och regeringen har redan tagit tag i de problem som revisionen påpekat. Den 1 januari i år, 2006, överfördes den statliga inköpssamordningen till Ekonomistyrningsverket, ESV, från Statskontoret. ESV har fått i uppdrag av regeringen att åstadkomma besparingar för staten genom samordning av statlig inköpsverksamhet. Av ESV:s regleringsbrev för 2006 framgår att myndigheten ska redovisa de prestationer som gjorts för att uppnå målen. Dessutom ska ESV redovisa omfattningen och utnyttjandet av statliga ramavtal och eventuella brister på området liksom förslag på åtgärder. ESV ska också redovisa de uppskattade besparingarna för staten och hur de har beräknats. När det gäller upphandling och användning av produkter och tjänster inom IT har Verket för förvaltningsutveckling, Verva, som startade sin verksamhet den 1 januari 2006, fått uppdraget att agera samordnare för den offentliga sektorn inom detta område. Sammantaget anser utskottet att de åtgärder som vidtagits innebär att de krav som Riksrevisionen liksom flera motionärer har ställt på en översyn av den statliga inköpsverksamheten i huvudsak redan har tillgodosetts. Fru talman! Detta är min sista debatt i Sveriges riksdag efter 18 ½ år som ledamot. Jag vill framföra ett tack till mina väljare, som gett mig förtroendet att under alla dessa år vara en av 349 svenskar som fått arbeta med statens finanser och lagstiftning och allt som tillhör riksdagsuppdraget. Jag vill tacka all personal här i riksdagen för all den hjälp och allt det stöd jag har fått. Jag vill också tacka kolleger från det egna partiet men även från andra partier som under dessa år blivit mina vänner för livet. Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Beslut

Beslut: 2006-06-14

12 förslagspunkter, 12 acklamationer

Webb-tv: Beslut

14 juni 2006

Protokoll med beslut

2006-06-14