Offentlig upphandling

Betänkande 2022/23:FiU34

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 mars 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 17

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-23
Justering: 2023-03-22
Trycklov: 2023-03-22
Reservationer: 11
Betänkande 2022/23:FiU34

Alla beredningar i utskottet

2023-03-16, 2023-03-21, 2023-03-23

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag som handlar om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Utskottet föreslår att motionerna ska avslås och hänvisar till den befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-03-28
Debatt i kammaren: 2023-03-29
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:FiU34, Offentlig upphandling

Debatt om förslag 2022/23:FiU34

Webb-tv: Offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 58 Adam Reuterskiöld (M)

Fru talman! Upphandling är ett oerhört viktigt område för både stat, region och kommun och därmed för oss alla i samhället. Det beräknade värdet av upphandlingar uppgår till cirka 800 miljarder eller en femtedel av Sveriges bnp varje år.

Samtidigt är processerna behäftade med svårigheter vad gäller att få fler att delta i upphandlingar men även eventuella rättsprocesser som kan vidta under och efter processer. Upphandling och reglerna runt detta är utformade för att säkerställa rättvis och ekonomiskt fördelaktig upphandling av statliga, regionala och kommunala varor och tjänster. Grunderna för detta finns både i svensk lagstiftning och i EU-lagstiftning.

Regelverket kan vara tungt och komplicerat när det finns många viljor att styra upphandlingar i olika riktningar. Det är därför regeringen redan i dag har olika utredningar och förslag inom detta område. Det är även det svar som ges i utskottets förslag till betänkande.

Regelverket ger stora friheter att ställa olika krav beroende på vad man vill uppnå. Mycket av upphandlingen ligger dock inte i hur man går till väga utan vad man köper in och i vilken struktur. Storleken och strukturen på upphandlingen avgör även ofta hur många och vilka som kan vara med och lägga anbud.

Det finns även många olika typer av upphandlingsformer i dag gällande samarbeten och fördelning av ansvar. Styrning av upphandling kan ge fördelar, men med ökade begränsningar och lagstadgade krav blir det alltid svårare för både upphandlande och anbudsgivande parter att mötas. Det är viktigt att kraven inte heller omkullkastar konkurrens, ställer omöjliga krav eller påverkar samhällets kostnader i alltför stor utsträckning.

Arbetet med det som framkommer i betänkandet pågår i olika former, och utveckling på detta område kommer att ske successivt under kommande år. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 59 David Perez (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att Sverigedemokraterna yrkar bifall till reservation nummer 4 i betänkandet.

Ämnet för betänkandet är som sagt offentlig upphandling, ett område som ofta är både komplicerat och tidskrävande. Som vi hörde från talarstolen här tidigare handlar det ofta om miljarder kronor årligen.

Innan jag tog steget in i Sveriges riksdag var jag regionpolitiker, och jag vet hur svårt det kan vara att få till en bra upphandling. Många företag, i synnerhet småföretag, har ofta en stark vilja att ge sig in i en upphandling men klarar inte av uppgiften. Det är inte nödvändigtvis därför att viljan saknas utan därför att det blir för komplext.

I slutändan blir det myndigheten som förlorar på detta då det blir en mindre effektiv eller mindre konkurrenskraftig leverantör. Detta kan vara ett resultat av alltför tuffa särkrav i en upphandling som ställer till det för bolaget och som kan leda till att nya, obeprövade aktörer kommer in och vinner upphandlingen och direkt missköter sin uppgift.

Ett färskt exempel på detta som jag fick uppleva strax innan pandemin bröt ut var när min hemregion Uppsala bytte leverantör av sjukvårdsmateriel. Övergången fungerade dåligt, och detta gick ut över både personal, patienter och vårdkapacitet i regionen.

Sverigedemokraterna har ett yrkande i en kommittémotion som belyser just detta, att det bör finnas undantag vid behov av ändrade inköp i händelse av kris. Jag är övertygad om att detta hade underlättat krisen för oss lokalt eftersom det hade funnits mer flexibilitet att agera.

Ett problem vid offentlig upphandling är att i synnerhet mindre företag och små myndigheter ibland kan stöta på problem då de inte har en specifik person som kan sätta sig in i de omfattande regelkrav som finns.

Med detta sagt har lagen om offentlig upphandling varit bra för att upprätthålla en god transparens för det offentliga och bidragit till att vi som land har förhållandevis lite korruption i förhållande till andra länder.

Gällande just ämnet korruption genomför organisationen Transparency International årligen undersökningar där man tittar på detta, och dessvärre har vi som land tappat positioner och gjort det ända sedan 2015. Jag hoppas verkligen att den nya regeringen kommer att ta denna fråga på största allvar.

Fru talman! I förra veckan talade jag med en upphandlingsexpert som är väl insatt i ämnet offentlig upphandling och som tryckte på problematiken att det finns företag där ute som har kapaciteten men inte möjligheten att delta i en upphandling. Vidare lyfte han upp ett exempel om en upphandling som var så pass omfattande att det inte fanns en enda aktör inom Sveriges gränser som levde upp till kraven. Givetvis ska det offentliga främja våra inhemska företagare om så är möjligt.

Han nämnde även att det finns specifika krav vid upphandlingar som inte ens följs upp av beställaren. Detta visar att myndigheter och andra offentliga aktörer kan vara hårt pressade att ta med krav i en upphandling bara för syns skull.

Ett annat problem kan vara att ett företag ska inneha en särskild certifiering trots att man redan arbetar med frågan på annat sätt. Då faller företaget bort på grund av en teknikalitet, just för att de saknar en specifik certifiering.

Han lyfte även upp ett exempel från vårt grannland Danmark, som arbetar väldigt annorlunda än Sverige när det kommer till offentlig upphandling. På nivåer som underskrider EU:s tröskelvärden för offentlig upphandling har man ganska fria tyglar att utforma sina avtal.

Detta har också lett till att Danmark har väldigt få offentliga upphandlingar där det inte inkommer några anbud alls. För visst är det så att om man gör en upphandling och inte får in några anbud är denna upphandling helt onödig?

Precis som jag har nämnt här finns det förbättringspotential för upphandling. Det pågår även ett aktivt arbete bland intresseorganisationer för att öka medvetenheten och kunskapen hos företagen om hur en upphandling går till. Givetvis får jag inte glömma att nämna Upphandlingsmyndighetens bidrag i detta fall med både kunskap och hjälp att reda ut svåra frågor. I slutändan ska vi ändå komma ihåg att 99 procent av alla företag där ute är just småföretag och bidrar både med skatt och med att få fler i arbete och naturligtvis med en levande landsbygd.

Fru talman! Avslutningsvis handlar de kommittémotioner som vi fortsatt står bakom till stor del om att man i högre grad ska främja svenskproducerade varor vid offentliga inköp. Det är för Sverigedemokraterna en självklarhet att vi ska öka vår grad av självförsörjning. Vi tycker också att det ska finnas tvingande krav på att livsmedel som importeras ska vara producerade i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning när det är möjligt. Givetvis ska det kött som serveras i det offentliga komma från djur som har bedövats före slakt. Och här ligger Sverige före en stor del av andra länder.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel (SD).


Anf. 60 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Offentlig upphandling omsätter varje år drygt 800 miljarder kronor av våra gemensamma skattemedel. Det motsvarar omkring en sjättedel av Sveriges bnp. Det finns alltså väldigt stora pengar att tjäna för de privata företag som vinner dessa upphandlingar. För att motverka att oseriösa företag vinner upphandlingar krävs det ett tydligt och strikt regelverk för offentlig upphandling, och det har vi inte i dag.

Jag anser att det ska råda ordning och reda vid offentlig upphandling. Arbetstagare som jobbar inom offentligt finansierade verksamheter som upphandlas, till exempel kollektivtrafik, och arbetstagare som arbetar i privata företag ska garanteras sjysta löner och villkor. Skattemedel ska inte gå till företag som dumpar löner och arbetsvillkor.

För att skapa ett bättre regelverk för offentlig upphandling krävs det ett antal olika åtgärder.

För det första bör regeringen återkomma med förslag om ändringar i LOU så att krav på skäliga villkor ska ställas vid behov vid alla offentliga upphandlingar och att det blir möjligt att vid upphandling ställa krav på villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester. I dag finns det inte möjlighet att ställa sådana krav för en stor del av upphandlingarna, vilket skapar utrymme för underbudskonkurrens och social dumpning.

För det andra bör det som huvudregel ställas krav på att maximalt två led av underentreprenörer får användas vid offentlig upphandling. I dag präglas offentligt upphandlade projekt inom bygg- och anläggningsbranschen av långa kedjor av underentreprenörer. Enligt Byggnads innebär det stora problem när det gäller samordning och kontroll på byggarbetsplatser. Ofta finns det fler brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor ju längre ned i underentreprenörskedjorna man kommer. Svartjobb, skattefusk och låglönekonkurrens är väldigt vanligt förekommande. Om man begränsar antalet led av underentreprenörer skulle möjligheterna till samordning och kontroll kunna stärkas.

För det tredje bör det införas obligatoriska krav på anbudsgivarna att de i samband med offentlig upphandling ska redovisa vilken personalstyrka och vilka lönenivåer som ligger till grund för deras kostnadsberäkningar. I dag gör lagstiftningen det möjligt för den upphandlande myndigheten att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för beställaren, det vill säga lägsta möjliga kostnad inom ramen för kollektivavtalsenliga villkor. Det innebär att företag som omfattas av kollektivavtal med lägre löner och sämre villkor såklart ofta vinner upphandlingar. För de anställda innebär detta en successiv lönesänkning i samband med varje ny upphandling. Det blir en form av statligt sanktionerad lönesänkningspolitik. Det är inte rimligt. Det ska inte vara möjligt för beställaren att göra på detta sätt.

För det fjärde bör upphandlande aktörer ha en dialog med relevanta fackförbund i den bransch där upphandlingen ska ske. I dag finns inte heller det som något krav. Fackförbunden har i regel ganska god kännedom om branschen och väldigt ofta också om de företag som verkar där. De har ofta väldigt bra koll på vilka som är seriösa och vilka som inte är seriösa aktörer. Om myndigheterna inför varje upphandling skulle göra på detta sätt, alltså inhämta relevanta uppgifter från fackförbunden, skulle de kunna sålla bort väldigt många oseriösa aktörer i processen.

Fru talman! Mot bakgrund av hur stor del av våra gemensamma skattemedel som offentlig upphandling omsätter varje år borde det ligga i alla partiers intresse att åstadkomma ett bättre regelverk för offentlig upphandling som motverkar fusk, fiffel och osund konkurrens.

Även om man inte bryr sig om villkoren för de löntagare som arbetar i de upphandlade verksamheterna borde man åtminstone bry sig om hur våra gemensamma skattemedel används.

Om man tycker att det är okej att våra gemensamma resurser går till oseriösa företag som dumpar löner och villkor och därmed konkurrerar ut seriösa, sjysta företag röstar man såklart nej till vårt förslag. Men om man tycker att våra gemensamma skattemedel ska gå till seriösa företag som har sjysta löner och villkor stöder man vårt förslag.

Fru talman! Därför yrkar jag bifall till vår reservation 9 och uppmanar givetvis alla andra att rösta på den.


Anf. 61 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! År 2016 fick vi en ny upphandlingslagstiftning i Sverige. Det var välkommet och betydde att vi fick en betydligt bättre och framför allt EU-anpassad lagstiftning på plats. Det är ett tag sedan. Men vi tyckte redan då att det hade varit på sin plats med skarpa skrivningar om att det betydligt tydligare än vad som faktiskt blev fallet skulle ställas miljökrav vid upphandlingen. Trots att det nu finns möjlighet till det går upphandlingen fortfarande väldigt ofta till den med lägst pris.

Det som borde ha varit ett krav redan då blev ett "bör". Detta problem dras lagstiftningen fortfarande med. Men det måste förändras.

Som många vet, och som många har motionerat om, finns det en stor potential i att använda den offentliga upphandlingen som ett verktyg för ökad miljömässig och social hållbarhet. Det handlar om att främja gemensamma samhällsintressen som miljö, klimat, en cirkulär ekonomi, minskad antibiotikaanvändning inom djurhållningen, djuromsorg, människors hälsa och bra villkor på arbetsmarknaden.

I det betänkande som vi nu debatterar låter det som att utskottet avvisar kraven på grund av att det mesta redan görs eller är på gång. Och det går framåt, men det är betydligt mer som måste hända. Vi ser nämligen fortfarande hur våra skattepengar används till att främja det lägsta priset vid köptillfället, vilket resulterar i att andra måste ta notan.

Vi måste också få en uppdaterad lagstiftning, så att klimatpåverkan och resursanvändning blir styrande faktorer. Därför vill Miljöpartiet införa ett mål om att offentlig sektor ska gå före i omställningen och nå näranollutsläpp 2030. Då måste lagen om offentlig upphandling uppdateras så att det i stället för ett "bör" blir ett "ska" - man ska beakta miljöhänsyn och klimatpåverkan så att låg klimatpåverkan och resursanvändning blir styrande faktorer.

Vi vill även att klimatsmart mat ska vara norm i offentlig sektor. Klimatsmart mat sammanfaller ofta med hälsosam mat, och utöver att den bidrar till att uppfylla klimatmålen bidrar den till att uppfylla folkhälsomålen.

Vi har inte tid att vänta. De offentliga inköpens klimatpåverkan uppgick 2019 till 23 ½ miljon ton koldioxidekvivalenter. Det är mycket. Vi vet från Upphandlingsmyndigheten att det finns stor potential i att använda just den offentliga upphandlingen som verktyg för att ställa krav på cirkularitet och klimathänsyn och för att nå de uppsatta mål som denna kammare ännu är överens om samt flera av de globala målen i Agenda 21.

Jag är glad att vi har dessa frågor på bordet. Vi måste fortsätta att debattera dem. Vi måste få till en förändring för att kunna ställa bättre miljö och klimatkrav och bättre krav på cirkularitet samt krav på transparens och effektivitet. Man ska inte kunna bluffa sig fram och därmed få del av skattebetalarnas pengar.

Med detta yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation 8.


Anf. 62 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! Under de senaste två mandatperioderna tog den förra regeringen många viktiga steg för att utveckla den offentliga upphandlingen. Det finns nu en upphandlingsmyndighet med syfte att stärka den strategiska betydelsen av offentlig upphandling, och man har tagit fram en nationell upphandlingsstrategi.

År 2021 inrättades en nationell upphandlingsdatabas hos Upphandlingsmyndigheten. Riksdagen beslutade också om ett förenklat upphandlingsregelverk. Från och med i år får upphandlande myndigheter möjlighet att reservera rätt för idéburna organisationer att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster, vilket de idéburna organisationerna har efterfrågat under lång tid. Detta var ett förslag som både Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade emot här i kammaren.

Allt detta gör att vi i dag har en mer heltäckande lagstiftning inom offentlig upphandling, men mer behöver göras.

För oss socialdemokrater, fru talman, är det viktigt att dessa skattemedel används på allra bästa sätt. Därför tillsatte den förra regeringen flera utredningar. Några har ännu inte presenterat sina förslag. Ett exempel är en utredning som ska titta på att ta fram ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll för att motverka arbetslivskriminalitet och främja sund konkurrens.

Några förslag ligger redan nu på regeringens bord. Den 16 juni 2022 beslutade den dåvarande socialdemokratiska regeringen om en lagrådsremiss om skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling. Den lyfter fram att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Det handlar om att vässa regelverket för att de cirka 800 miljarder kronor som staten, regionerna och kommunerna årligen upphandlar för ska kunna vara ett sätt att nå andra angelägna mål.

Denna lagrådsremiss ligger nu, som sagt, färdig på Regeringskansliet. Det är bara för regeringen att skriva ihop en proposition och lämna den till riksdagen. Vi väntar och hoppas att den snart är på gång.

Offentlig upphandling

Fru talman! Vi socialdemokrater ser nu hur bostadsmarknaden faller ihop. Vi hör hur representanter från branschen är förtvivlade över ökade byggkostnader. Till detta kommer den indragning av investeringsstöd som den högerkonservativa regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har genomfört.

Det saknas fortfarande bostäder, inte minst hyresrätter. De allmännyttiga bostadsföretagen står för de flesta nyproducerade hyresrätterna, och de är ledande i att pressa boendekostnaderna. Men deras villkor behöver stärkas och styras av samhällsnytta, och de måste ges möjligheter att bygga på svaga marknader.

Vi har i dagens bestänkande en reservation där vi lyfter fram att LOU inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag. En studie som Sveriges Allmännytta har genomfört visar att allmännyttan har omkring 10 procent högre byggpriser och längre byggtid än privata byggherrar på grund av LOU. Utredningen Sänk tröskeln till en god bostad har föreslagit att LOU ändras så att ett organ som verkar på normala marknadsmässiga villkor, har ett vinstsyfte och bär sina egna förluster inte ska behöva omfattas av LOU.

Vi anser alltså att LOU inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag. Med detta yrkar jag bifall till reservation 10.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-03-29
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 3, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utformningen av upphandlingsregelverket

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:363 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:376 av Gudrun Brunegård (KD),

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 37,

      2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 18,

      2022/23:1003 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 11,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 38 och

      2022/23:2118 av Boriana Åberg (M).
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
    2. Sociala kriterier, sociala företag och ideella organisationer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 8 och

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 151.
      • Reservation 3 (C)
    3. Små och medelstora företag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 13 och 14.
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD06409
      M59009
      C00213
      V21003
      KD15004
      MP15003
      L14002
      Totalt217642147
      Ledamöternas röster
    4. Djurskydd och livsmedelsproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 4 och 16 samt

      2022/23:1133 av Richard Jomshof (SD) yrkande 4.
      • Reservation 6 (SD)
    5. Miljökrav

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:614 av Mattias Vepsä och Jytte Guteland (båda S),

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 14, 15 och 17,

      2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24 och

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 48, 50, 180 och 181.
      • Reservation 7 (C)
      • Reservation 8 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD64009
      M59009
      C00213
      V21003
      KD15004
      MP01503
      L14002
      Totalt266152147
      Ledamöternas röster
    6. Antal underleverantörer och skäliga villkor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 19-23.
      • Reservation 9 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD64009
      M59009
      C21003
      V02103
      KD15004
      MP15003
      L14002
      Totalt28121047
      Ledamöternas röster
    7. Allmännyttan och LOU

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 23 och

      2022/23:2217 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 21.
      • Reservation 10 (S)
      • Reservation 11 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093014
      SD64009
      M59009
      C21003
      V00213
      KD15004
      MP15003
      L14002
      Totalt188932147
      Ledamöternas röster