Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor

Konstitutionsutskottets bet 2005/06:KU28

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 6 april 2006

Beslut

Offentlighet, sekretess och integritetsfrågor (KU28)

Riksdagen sade nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2005 som rör bland annat integritet och sekretess i samband med offentlighetsprincipen. Riksdagen hänvisade i huvudsak till pågående arbete. En del av motionerna rör frågor som riksdagen har sagt nej till tidigare under mandatperioden.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

bet 2005/06:KU28 (pdf, 108 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

15 motioner

Motioner från ledamöterna

motion 2005/06:Fi230 Statliga verk av Jörgen Johansson och Staffan Danielsson (C)
motion 2005/06:Kr382 Kulturens kraft och motkraft av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
motion 2005/06:K216 Sekretessregler vid IVPA-verksamhet av Rolf Gunnarsson (M)
motion 2005/06:K234 Sekretess m.m. av Mia Franzén (FP)
motion 2005/06:K253 Hyresgästers integritet av Rigmor Stenmark (C)
motion 2005/06:K261 Offentliga dokument i öppna dataformat av Sverker Thorén (FP)
motion 2005/06:K265 Sekretess mellan arbetsförmedlingen och socialtjänsten av Solveig Hellquist (FP)
motion 2005/06:K306 En utredning om skyddet av den personliga integriteten av Åsa Torstensson (C)
motion 2005/06:K322 Missbruk av offentlighetsprincipen av Cecilia Widegren (M)
motion 2005/06:K371 Integritet av Maud Olofsson m.fl. (C)
motion 2005/06:K399 Integritetskonsekvensutredning inför lagring av kommunikation av Henrik von Sydow (M)
motion 2005/06:K460 Sekretess och skola av Lars U Granberg och Kristina Zakrisson (S)
motion 2005/06:K465 Integritetsskydd för hyresgäster i allmännyttan av Lars Johansson (S)
motion 2005/06:N338 För en hållbar energipolitik av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
motion 2005/06:T500 IT av Christer Winbäck m.fl. (FP)

Beredning

Senaste beredning i utskottet: 2006-03-07
Justering: 2006-03-16
Betänkande publicerat: 2006-03-30
Trycklov: 2006-03-30

Reservationer 4
bet 2005/06:KU28

Alla beredningar i utskottet

2006-03-07, 2006-02-21

Offentlighet, sekretess och integritetsfrågor (KU28)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2005 som rör bland annat integritet och sekretess i samband med offentlighetsprincipen. Utskottet hänvisar i huvudsak till pågående arbete. En del av motionerna rör frågor som utskottet har sagt nej till tidigare under mandatperioden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2006-04-06

Webb-tv Debatt om förslag: Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor

6 april 2006
Debatt om förslag 2005/06:28

Dokument från debatten

2006-04-06

Protokoll för debatten

Liselott Hagberg (Fp)

Anf. 97 Liselott Hagberg (Fp)

Herr talman! Vårt land är unikt på många vis. Med stolthet talar vi om vår tryck- och yttrandefrihet. Av tryckfrihetsförordningen framgår att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Tryckfriheten får begränsas endast när det är påkallat med hänvisning till vissa intressen bland annat när det gäller personliga eller ekonomiska förhållanden. Folkpartiet anser att tillgången till information om vilka beslut som fattas inom den offentliga sektorn är A och O i ett demokratiskt samhälle. Det betänkande som nu ska debatteras - det verkar för övrigt som att jag blir ensam - handlar om offentlighet, sekretess och integritetsfrågor. Utskottet har i ett flertal betänkanden tidigare under mandatperioden behandlat motioner inom det här området. Under årens lopp har frågor av det här slaget utretts ett otal gånger. Utredningar pågår eller har nyligen avslutats, vilket också framgår av betänkandet. Ett exempel är Integritetsskyddskommittén vars arbete beräknas pågå till mars 2007. Kommitténs huvudsakliga uppgift är att kartlägga och analysera sådan lagstiftning som rör den personliga integriteten samt överväga om regeringsformens bestämmelse om skyddet för den personliga integriteten bör ändras. Det är dock inte kommitténs uppgift att lämna förslag på varje enskilt område utan mer generellt. Det här KU-betänkandet är förhållandevis tunt i förhållande till rubriken. Det skulle nämligen vara möjligt att debattera en mängd olika områden under rubriken Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor. Betänkandet handlar dock om motioner från den allmänna motionstiden hösten 2005. Det som tas upp är bland annat integritetskonsekvensbeskrivningar, missbruk av offentlighetsprincipen, förändring av sekretesslagen och arkivfrågor. Det skulle, som jag sade tidigare, vara möjligt att föra en lång debatt om vart och ett av de tre områden som behandlas, men jag tänkte bara helt kort nämna reservation 2, som jag för övrigt yrkar bifall till. Den handlar om teknikoberoende integritetslagstiftning med koppling till lagen om elektronisk kommunikation, vilken i och för sig har tagit viktiga steg framåt, men den går inte riktigt ända fram när det gäller målet om teknikneutralitet. Den tekniska utvecklingen ökar steg för steg möjligheterna att blicka in i medborgarnas privatliv, vilket innebär ett växande hot mot den enskildes integritet. Vi anser därför att det föreligger ett behov av en analys av grunderna för integritetsskyddets framtida utformning inom det här området. Med detta, herr talman, skulle jag vilja avsluta mitt korta inlägg i ett stort och omfattande område.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 98 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! I dag lever vi alla i skuggan av elfte september, terroristattacken mot World Trade Center i New York. Detta, i kombination med teknikens fantastiska utveckling och möjligheter, har givit helt nya förutsättningar för den som vill kontrollera mera. Det vi nu ser i Sverige likväl som i andra länder är en stark tilltro till att ökad teknisk kontroll ökar allas vår trygghet. Men även historiskt har det funnits perioder då det för stunden synts politiskt korrekt med utökade kontrollinsatser. Vi har sett det här hemma likväl som i andra länder och också effekterna av dessa. Det som sker nu sker inte samlat och tydligt, utan det sker stegvis. Vi lever i och för sig i ett land där de flesta av oss, herr talman, torde se staten som god. Men det gäller inte hela vår omvärld, inte heller hela vår EU-miljö. Vi vet inte heller något om vad framtiden för med sig i de här delarna. Regeringsformen anger i 2 kap. 6 § att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna, till exempel mot hemlig avlyssning, upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Ändå, herr talman, har förslagen nått kammaren på de här områdena. Visst ska en rättsstat få använda tvångsmedel som inskränker enskilda personers integritet. Men med ökade möjligheter för myndigheterna måste också följa långtgående och effektiv kontroll av dem. Det är naturligtvis alltid en avvägning om det är nödvändigt att använda de lösningarna för att nå ändamålet. Man måste alltid fundera på om det inte är tillräckligt med en mindre ingripande åtgärd, alltid ställa sig frågan om den föreslagna åtgärden står i rimlig proportion till vad man har att vinna med åtgärden. Herr talman! Om detta handlar delar av Centerpartiets motion som behandlas i detta betänkande. Det vi sett hända, och de olika förslag som finns som inspiration i andra ledande länder på det här området, talar inte lugnande till oss. Det krävs en starkare grundlag och en generellt tillämplig integritetsskyddslagstiftning. Om detta handlar det andra yrkandet i Centerpartiets motion. Konstitutionsutskottet då? Man nöjer sig från majoritetens sida i det här betänkandet med att redovisa Integritetsskyddskommitténs uppdrag. Motionen avslås med hänvisning till att man vill avvakta dess slutredovisning den 30 mars 2007. Vi brukar normalt också vänta på den typen av resultat av utredningar, herr talman. Men den här gången har vi valt att inte göra det, därför att vi ser att regeringen på det här området inte följer KU:s hållning. Regeringen lägger, obehindrad av denna integritetsskyddskommitté, fram förslag till ny lagstiftning. Och vem vet om det kommer mer? Det finns alltså skäl för kammaren att tala tydligt på det här området om att det krävs ett helhetsgrepp på integritetsfrågorna och ett stärkt grundlagsskydd. Mot den bakgrunden, herr talman, yrkar jag den här gången, trots kommitténs arbete, bifall till reservation 1 under punkt 1 i betänkandet.

Gustav Fridolin (Mp)

Anf. 99 Gustav Fridolin (Mp)

Herr talman! Offentlighet, integritet och öppenhet är laddade ord i den politiska debatten. Det är inte så konstigt därför att det är just de som kännetecknar ett demokratiskt samhälle. Deras motsats, slutenhet, rättsövergrepp och brist på delaktighet, är det som kännetecknar motsatsen till ett demokratiskt samhälle. Just nu finns en mängd förslag i den offentliga debatten som rör just frågorna om avvägningen mellan offentlighet, integritet, öppenhet och deras motsatser. Det är en mängd intressanta förslag som när de hamnar i riksdagen eller om de redan hamnat i riksdagen i huvudsak bereds i justitieutskottet. Om dessa handlar alltså inte denna debatt. Nej, herr talman, denna debatt handlar faktiskt inte om så mycket annat heller, därför att på det här området finns det utredningar som pågår, Integritetsskyddskommittén, eller utredningar som precis är avslutade i något annat fall och där man väntar på regeringens beredning. Därför tänker jag bara tala något mycket kort om de reservationer vi har i det här betänkandet. Reservationen 3, herr talman, kommer av ett yrkande från Miljöpartiets partimotion i energifrågor, som av naturliga skäl har hänvisats till konstitutionsutskottet. Det handlar i grunden om säkerhetsnivån i de svenska kärnkraftverken, som vi menar måste höjas för att anpassa våra reaktorer till den nivå som vår tid kräver, och inte den nivå som krävdes för ett par decennier sedan då de byggdes upp och de största renoveringarna av dem gjordes. Att öka säkerheten i reaktorerna är självklart i huvudsak ett självändamål för att undvika haverier men har också så klart att göra med att kostnaderna för att driva kärnkraft då blir precis som de borde vara, nämligen något dyrare och därmed något mindre lönsamma. Detta skulle kunna leda till att några reaktorer tas ur drift tidigare än om man bibehåller nuvarande relativt låga nivå på säkerhetskraven. Det senare är inte aktuellt i Kärnkraftsinspektionens nya föreskrift om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. Det finns en konsekvensutredning som anger kostnaden för nödvändiga säkerhetsförbättringar till ca 5,83 miljarder kronor. Eftersom alla väsentliga data är sekretessbelagda, till exempel vilka åtgärder som krävs och var och när de ska genomföras, är det svårt att bedöma rimligheten i denna uppskattning, även om de föreslagna kraven är adekvata. En politisk debatt i frågan försvåras naturligt. Därför menar vi att det borde vara bra med ett tillkännagivande till regeringen om att upphäva denna sekretess. Detta är också innebörden i reservation 3, som jag härmed yrkar bifall till. Herr talman! Reservationerna 1 och 2 berör frågor där det i dag pågår en utredning eller en utredning precis har blivit avslutad. Reservation 1, som Kerstin Lundgren så förtjänstfullt precis talade om i talarstolen, berör alltså att man ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att komma med ett förslag till en generell integritetsskyddslagstiftning. Innan jag gick till kammaren, herr talman, var jag lite förbryllad över att denna reservation hade kommit till eftersom just Integritetsskyddskommittén sitter och arbetar nu. Men så fick vi då en argumentation och en förklaring. Regeringen respekterar inte det faktum att Integritetsskyddskommittén arbetar utan lägger fram förslag som kraftigt berör integritetsfrågan och låter dem komma till riksdagen. Då kan man av det dra den konsekvens som Centerpartiet gör, att då behöver inte heller riksdagen respektera att utredningen arbetar. Jag tycker att det är rimligare att dra konsekvensen att riksdagen ska stå för en standard där vi respekterar tillsatta utredningar, väntar med tillkännagivanden och inte behandlar de förslag som regeringen lägger fram som berör detta område. Det senare verkar nu bli fallet efter att Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna har aviserat att vi vill vänta med behandlingen av den mest diskuterade frågan, den om buggning. Det förra verkar också bli fallet eftersom inga andra partier än Centerpartiet vill yrka på ett tillkännagivande.

Billy Gustafsson (S)

Anf. 100 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! Vi diskuterar nu frågor utifrån ett motionsbetänkande angående offentlighets-, sekretess- och integritetsfrågor. Det finns fyra reservationer som jag kort ska återkomma till. Men först tänkte jag ta tillfället i akt att ge några mer allmänna synpunkter. Man kan konstatera att sekretess- och integritetsfrågorna har fått en alltmer framskjuten roll i den politiska debatten. Jag tror att det är av framför allt två orsaker. Det ena gäller den tekniska utvecklingen. Det som tekniskt inte var möjligt för 20-25 år sedan är tekniskt möjligt i dag. Det är i dag möjligt att bevaka och följa människor på ett sätt som inte gick tidigare. Det andra gäller förändringar i samhället som sådant och därmed också i politiken. Jag tänker framför allt på det så kallade kriget mot terrorism. De två förutsättningarna gör att vi fått ett mer riktat fokus på dessa frågor. Jag uppfattar att det finns en bred samsyn om offentlighetsprincipens grundläggande del i vår demokrati och för mänskliga rättigheter och att öppenheten i sig har ett egenvärde. Samtidigt finns det ett behov av värn för den enskildes integritet. Här vill jag passa på att säga att jag instämmer i det som Liselott Hagberg sade i denna kammare, men inte alldeles nyss utan den 9 februari 2005. Hon sade då något som jag tycker är riktigt, nämligen att "det är troligen omöjligt att entydigt kunna definiera begreppet integritet och samtidigt också få en allmän acceptans för en sådan definition". Jag tror att Liselott där pekade på något väldigt väsentligt. Begreppet innehåller många dimensioner och är oerhört svårt att fånga in. Inför debatten i dag tog jag mig före att titta i protokoll från tidigare debatter. Jag slogs av att där finns ett mönster. När man diskuterar offentligheten i sig gör man det utifrån argumentationen att offentligheten behöver utvidgas. En stund senare diskuterar man integritetsskyddet, och då landar debatten i att integritetsskyddet bör stärkas. Jag kunde notera att det inte sällan var samma person som hade båda dessa uppfattningar. Det finns alldeles uppenbart en målkonflikt mellan å ena sidan offentlighet och å andra sidan integritetsskydd. Jag tror inte att det är möjligt att organisera bort målkonflikten, utan det är något som vi måste leva med. Jag för min del tror att politiken är det verktyg som behövs för att kunna göra avvägningarna mellan ökad offentlighet och ett förstärkt integritetsskydd. Utmaningen är, som jag ser det, att inte ha mer sekretess än det som är absolut nödvändigt men heller inte ha för lite sekretess på något område. Herr talman! Mot den, som jag upplever, mycket komplicerade bakgrunden tycker jag att det är klokt att avvakta det utrednings- och beredningsarbete som pågår för att inte fatta förhastade beslut. På den punkten håller jag med Gustav Fridolin, om jag nu inte missförstod honom. Han förde ett resonemang om vilken respekt vi ska ha för arbetande utredningar och beredningar. Jag ska avsluta med några korta kommentarer om de reservationer som finns. Först gäller det reservation 1 från Centerpartiet. I reservationen förs ett resonemang om behovet av att definiera begreppet integritet. Jag tror inte att det är meningsfullt att försöka göra det just på grund av det som jag sade alldeles nyss, nämligen att det troligen är omöjligt att göra det så att det blir entydigt och allmänt accepterat. Jag tror inte heller att begreppet integritet är statiskt över tid, utan det förändras i takt med att samhället och värderingarna förändras. Den andra delen i reservationen, som handlar om integritetskonsekvensbeskrivningar, känner jag sympati för, men det är mycket tveksamt om det är en framkomlig väg. Jag är inte heller alldeles säker på att det vore önskvärt. Som jag var inne på tidigare vill jag hävda att det är politiken som är verktyget, samtidigt som det är politikens uppgift att ta ställning i målkonflikter. Om vi kunde utreda allt och vetenskapligt bevisa vad som är rätt och fel skulle vi inte behöva politiken. Politiken är till för att vi ska kunna göra en avvägning vad gäller priset för det som vi vill uppnå för att se om det är ett rimligt pris, om förhållandet mellan det som vi vinner och det som vi ska betala är rimligt. När det gäller reservation 2 från Folkpartiet konstaterar jag bara att vi egentligen inte tar ställning i sak. Jag har egentligen inte någon annan uppfattning. Jag antar att det som man skriver i reservationen om teknikneutralitet är korrekt; det kanske inte är exakt det begreppet som används, men det gäller i alla fall teknikoberoendet. Jag tar inte ställning till det, men det är rimligt att Integritetsskyddskommittén först får möjlighet att lämna sitt slutliga betänkande och att vi därefter tar den diskussionen. Gustav tog också upp reservation 3 från Miljöpartiet. Den handlar om sekretess och hävande av de uppgifter som SKI, om jag fattat det rätt, har sekretessbelagt. Frågan har prövats rättsligt, och man har kommit fram till att tillämpningen rent juridiskt, utifrån de rättsregler som nu finns, är korrekt. Det finns två delar i reservationen, att regeringen upphäver sekretessen eller att lagen ändras. Jag anser att det sistnämnda är svårt att ta ställning till, alltså att utifrån ett enskilt fall ändra på lagstiftningen. Lagstiftningen är generell till sin karaktär. Vad gäller det andra alternativet, att regeringen upphäver sekretessen, kan jag inte överblicka konsekvenserna av det - därav min tveksamhet. Jag tycker inte att det är rimligt att ge detta regeringen till känna. Den fjärde reservationen, även den från Miljöpartiet, tror jag inte att Gustav sade så värst mycket om. Även här tycker jag att det är rimligt att regeringen får fullfölja beredningen av delbetänkandet. Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till utskottsmajoritetens förslag och avslag på samtliga reservationer.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 101 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Billy Gustafsson talar om behovet av ökad offentlighet och om den målkonflikt som skulle finnas vad gäller förstärkt integritetsskydd. Det är väl viktigt, Billy Gustafsson, att klargöra på vilka områden vi ska ha offentlighet. Det handlar ju om den offentliga sektorn, den gemensamma sektorn, den skattefinansierade verksamheten. Medborgarna ska kunna kontrollera den i stället för att bara behöva lita på att det som kommunalrådet, riksdagsledamoten eller statsrådet sagt är korrekt. Därför är det viktigt att vi har offentlighet på de områdena. Men lika viktigt måste det vara att den enskilda individen, du och jag som enskilda medborgare, har rätt till sitt privatliv, har rätt till integritet utan att överallt ha storebror som ser dem. Delar inte Billy Gustafsson den uppfattningen? Billy Gustafsson talar om integritetsperspektivet som ett flytande begrepp, svårt att definiera. Men inte är det väl helt omöjligt? Det finns ett försök till definition i 2 kap. 6 § regeringsformen där det ges en tydlig signal om integritetsperspektiv. Trots denna paragraf väljer regeringen att lägga fram förslag för kammaren som ingriper i den personliga integriteten utan att redovisa nödvändiga integritetskonsekvenser och diverse annat. Nog vore det väl möjligt att göra den paragrafen så tydlig att även regeringen måste se på den när den lägger fram sina förslag för kammaren?

Billy Gustafsson (S)

Anf. 102 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! När det gäller det första som togs upp, alltså det som handlade om personlig integritet och integritetsskydd, tror jag att vi är alldeles överens. Jag vill inte ha ett samhälle som tillåter insyn i enskilda människors liv mer än det som är absolut nödvändigt. Jag försökte närmast peka på målkonflikten, att det finns en konflikt inbyggd i detta. Jag uppfattade reservationen så att det i första hand inte handlade om att slå fast var offentligheten ska finnas och var offentlighetsprincipen gäller. Jag håller med om att offentlighetsprincipen handlar om, och har sin grund i, att vi måste ha insyn i det som staten och samhället har för sig. Där ska det finnas en transparens. Jag håller med om det. Där har vi ingen delad uppfattning. Sedan var jag tveksam till förslagen. Jag försökte att motivera dem. Det är möjligt att ordet "integritet" är väldigt entydigt. Nu är jag ingen teknik- freak , men jag tog mig före att söka på ordet "integritet" på nätet. Då fick jag fram ett antal olika definitioner och beskrivningar av vad begreppet står för. Det gav mig en signal om att det kanske inte är så enkelt, entydigt och allmänt accepterat. Mer än så försökte jag inte säga i mitt inlägg.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 103 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Om Billy Gustafsson har sökt på nätet, googlat eller gjort något annat för att ta reda på vad begreppet integritet har för innebörd - varför hade han inte kunnat titta i regeringsformen? Det förslag som ligger på kammarens bord tar fasta på vad som står i regeringsformen. Man kan fråga: Har vi flera gånger fått förslag som berör detta område utan att frågorna är tillräckligt utredda? Borde man inte dra slutsatsen att det är desto viktigare att vi är tydliga i vår definition, så att den enskilde medborgaren får klart för sig vad som gäller? Du ska kunna veta var storebror ser dig och vad som är ditt personliga rum. Det är viktigt att vi är tydliga. Ett otal förslag visar att regeringen inte tar sig an de här frågorna med tillräckligt allvar. Det förslag som läggs på kammarens bord innebär ökade ingrepp i den personliga integriteten.

Billy Gustafsson (S)

Anf. 104 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! Kerstin Lundgren har nog alldeles rätt i att det kommer förslag och beslut som i någon mening kommer att inskränka den personliga integriteten. Varje gång det läggs fram sådana förslag åvilar det kammaren att göra en avvägning. Är vinsten med en inskränkning så stor att man måste leva med att integriteten för den enskilda individen blir mindre? Jag tror inte att det går att skaffa ett system som kan ersätta den politiska värderingen och debatten. Varje förslag måste värderas utifrån sina egna förutsättningar och med de utgångspunkter som är för handen vid just det tillfället. Om nu regeringen lägger fram förslag där man, enligt Kerstin Lundgren, struntar i grundläggande frågor, bör man vara klar över att regeringen inte har majoritet här i kammaren. Man måste ha stöd från andra, och uppenbarligen är det många som tycker att det i förslaget finns en rimlig avvägning.

Liselott Hagberg (Fp)

Anf. 105 Liselott Hagberg (Fp)

Herr talman! Jag begärde ordet mest för ett klargörande. När det gäller vår reservation, nr 2, hänvisar utskottet till Integritetsskyddskommittén. Jag vill tala om för Billy Gustafsson att Integritetsskyddskommitténs uppdrag är att kartlägga, analysera och föreslå förändringar i lagstiftning för att förbättra skyddet för den personliga integriteten. I grundlagen är det inte aktuellt med några sådana, åtminstone inte inför det kommande valet. Den här typen av förändringar ska man ju fatta beslut om före och efter val. När det gäller lagstiftning i övrigt handlar det mest om lagstiftning på en generell nivå. Kommitténs uppdrag är inte att gå på djupet inom enskilda områden. Det är 17-18 områden som kartläggs. Vårt yrkande är hämtat från en IT-motion som handlar om teknikneutral integritetsskyddslagstiftning och gäller lagen om elektronisk kommunikation. Det är ett specifikt område, och det ryms inte i Integritetsskyddskommitténs uppdrag att komma med den typen av förslag. Jag vill alltså klargöra att det inte är riktigt korrekt att i det här sammanhanget hänvisa till Integritetsskyddskommittén, för detta ryms inte inom den kommitténs uppdrag.

Billy Gustafsson (S)

Anf. 106 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! Jag blev lite förvånad och lite rädd när Liselott Hagberg begärde replik. Jag ska snart reda ut varför jag blev rädd. Men nu är jag inte rädd längre. Jag blev rädd för att du, Liselott, begärde replik för att jag hänvisade till något du sade här i kammaren för något år sedan. Men nu var det inte så, utan du begärde replik av andra skäl. I mitt inlägg sade jag att jag tror att det kan ligga mycket i det ni vill åstadkomma. Jag kan inte läsa att Integritetsskyddskommittén inte skulle kunna komma att åtminstone beröra dessa frågor. I uppdraget finns det skrivningar om att lägga fram förslag - ja, det blir ju ingen grundlagsändring, som Liselott påpekade - om att förslagen inte ska vara kopplade till något visst tekniskt förfarande. Det finns en insikt om att den nya tekniken skapar nya förutsättningar som måste beaktas. Jag vill inte föregripa det arbete som pågår. Jag tror att det kommer att kunna ha betydelse i det här fallet. Därför tycker jag inte att det finns någon poäng i att kräva en ny utredning innan den nu pågående utredningen är färdig.

Liselott Hagberg (Fp)

Anf. 107 Liselott Hagberg (Fp)

Herr talman! Billy Gustafsson sade att han blev orolig när han trodde att jag hade begärt ordet för att säga något om det jag sade för ett år sedan. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att jag blev citerad och att det påminns om att jag sade kloka ord för ett år sedan. Sådant kan jag bara tacka för, och det kunde jag ha gjort inledningsvis. Men Billy Gustafsson verkar inte ha lyssnat på vad jag sade nyss. Detta yrkande, som finns i en IT-motion, ryms inte i Integritetsskyddskommitténs uppdrag. Det är inte riktigt korrekt att hänvisa till att man avvaktar en utredning när utredningens uppdrag inte innefattar yrkandet i den här motionen. Det är också därför som vi har en reservation i frågan. Det var detta jag ville klargöra. Annars kan ju Billy Gustafsson alltid läsa protokollet om ett år och se att det jag säger nu är korrekt.

Billy Gustafsson (S)

Anf. 108 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! Jag tror inte att vi kommer längre i sak här. Jag konstaterar att vi gör lite olika bedömning när det gäller om vi ska avvakta utredningen eller inte. Sedan tyckte jag att det kändes trevligt att kunna visa på att jag hade läst och uppfattat vad du sade för ett år sedan, liksom att jag kunde instämma i det och använda det i dagens debatt. Om jag kommer att kunna läsa dagens protokoll om ett år vet jag inte, för jag vet inte ens om jag kommer att vara kvar i riksdagen då. Det får vi se. Det är en annan fråga och en annan debatt.

Gustav Fridolin (Mp)

Anf. 109 Gustav Fridolin (Mp)

Herr talman! Till dem som eventuellt ser detta som webbsändning vill jag säga att även de som inte sitter i riksdagen kan läsa riksdagsprotokollen. Det är en del av den svenska offentlighetsprincipen. Jag begärde replik för att man när man lyssnade på Billys inlägg kunde få det till att vårt yrkande om hävning av sekretessen på vissa dokument inom svenska kärnkraftsinspektionen skulle vara ett juridiskt tvivelaktigt yrkande. För att det ska stå klart vad vi egentligen vill och hur reglerna ser ut kan man peka på att det i majoritetens ställningstagande pekas på att regeringen i särskilda fall har möjlighet att förordna om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen. Regeringen har alltså rätt att häva sekretessen om man tycker att det är av allmänintresse att känna till bristerna i säkerheten vid svenska kärnkraftverk. Vi menar att det vore bra att ha dessa dokument tillgängliga, och därför tycker vi att riksdagen genom ett tillkännagivande borde påpeka det för regeringen. Om regeringen trots allt menar att något sådant beslut om att i särskild ordning offentliggöra dessa dokument inte ska fattas, anser vi att man bör överväga om sekretesslagen bör ändras. Dokument som berör en verksamhet som om den inte fungerar kan vara farlig för oss alla bör vara offentliga och tillgängliga för alla. Det är vad vårt yrkande i första hand går ut på. I första hand bör regeringen själv pröva om man kan fatta ett enkelt beslut om att häva sekretessen för dessa dokument. Om regeringen inte vill fatta ett sådant beslut bör vi överväga om sekretesslagen bör ha en skrivning om att dokument som berör sådant som kan vara farligt för större delen av befolkningen inte bör vara sekretessbelagda.

Billy Gustafsson (S)

Anf. 110 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! Jag kanske uttryckte mig otydligt förut. Jag har inte försökt påstå att Gustav Fridolin i reservationen på något sätt skulle försöka med någon juridisk fint. Jag försökte bara, precis som Gustav gjorde, peka på de två möjligheter som finns. Antingen upphäver regeringen sekretessen eller så ändrar man lagen. Jag försökte förklara varför jag kanske inte tyckte att någondera av dem var en framkomlig väg. I det ena fallet, när det gäller att regeringen skulle upphäva sekretessen, gjorde jag det utifrån att jag inte kan överblicka vad det egentligen skulle ha för konsekvens. Jag är för dåligt insatt i själva sakfrågan som sådan. Det är ju en bedömning som är gjord som, såvitt jag har begripit det, handlar om en koppling till att enskild skulle lida men utifrån att affärshemligheter, eller vad jag nu ska kalla det, då skulle röjas. Jag kan inte göra någon sådan bedömning, om det är rimligt eller inte. Därför är jag inte beredd att göra ett tillkännagivande. Sedan förde jag ett resonemang om lagstiftningen. Om den skulle ändras vill jag ta upp det i ett helhetsperspektiv, så att jag ser vad det får för konsekvenser. Vilka fler områden skulle i så fall undantas från sekretess? Det kanske är fler än det som du pekar på. Jag kan inte helt gå in i sakfrågan. Jag försöker då att förklara varför jag inte tycker att ett tillkännagivande är rimligt.

Gustav Fridolin (Mp)

Anf. 111 Gustav Fridolin (Mp)

Fru talman! Det här är en politisk debatt när den är som bäst. Billy Gustafsson förstår min argumentation. Jag förstår Billy Gustafssons argumentation. Vi kan konstatera att vi är oense. Den enda anmärkning som finns kvar att göra på det området är möjligen den att problemet just är att vi alla är så dåligt insatta i konsekvenserna av vad som står i de här dokumenten. De borde faktiskt vara offentliga så att vi kunde föra en politisk debatt med all kunskap om säkerhetsbristerna, som möjligen finns på de svenska kärnkraftverken. Låt mig, fru talman, när jag har replik också ställa en fråga till Billy Gustafsson i ett annat ärende som har debatterats när det gäller detta betänkande. Billy sade mycket trevligt - det tackar vi för - att han instämde i mitt resonemang om att man, när en utredning är tillsatt som hanterar ett ärende, ska invänta den utredningen. Därför är det rimligt att riksdagen i dag inte gör några klara tillkännagivanden på de områden där utredningar är tillsatta eller bereds. Gäller samma logik regeringen, Billy Gustafsson? Bör inte heller regeringen lägga fram lagförslag för riksdagen när det handlar om saker och ting som redan bereds i en utredning eller berör områden där en utredning försöker ta ett större grepp?

Billy Gustafsson (S)

Anf. 112 Billy Gustafsson (S)

Fru talman! Jag tror inte att det är en absolut koppling mellan att det läggs fram ett förslag och att regeringen är tvingad att gå vidare och lägga en proposition till riksdagen. Det absoluta sambandet ser jag inte. Jag ger regeringen en möjlighet att värdera förslaget och ta ställning till det och fundera över: Tycker vi att det här var rimligt, och uppnår vi det vi ville med det? Är det kostnadseffektivt? Är det effektivt utifrån syftet med åtgärden? Har det kanske förändrats över tid så att det är nya förutsättningar? Vad vet jag? Men självklart ska regeringen behandla och också ta ställning till de utredningar som läggs fram.

Mats Einarsson (V)

Anf. 113 Mats Einarsson (V)

Fru talman! Det är säkert på det sättet att det är oerhört svårt att definiera personlig integritet i juridiska termer. Likväl tror jag att vi är överens om att ett juridiskt legalt skydd för den personliga integriteten är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Det är grundläggande men inte oinskränkbart. Tyvärr måste vi ha möjligheten att använda tvångsmedel, integritetskränkningar, till exempel för att utreda och beivra brott. Men vi ålägger oss restriktioner. Vi säger att dessa inskränkningar i den personliga integriteten först och främst måste vara nödvändiga. De måste vara proportionerliga i förhållande till det syfte de har. De måste vara förenade med rättssäkerhet. Givetvis är det en intresseavvägning, som Billy Gustafsson var inne på. Det är en intresseavvägning - och där håller jag med honom - som knappast kan göras en gång för alla i en generell integritetslagstiftning, utan den måste göras från fall till fall. Så är det säkert. Men vad som är av särskilt intresse för oss här i konstitutionsutskottet och för riksdagen i dess helhet är ju de särskilda restriktioner som ligger i grundlagen och i Europakonventionen. Där finns gränser för vad vi kan göra. Där finns en uppmaning till oss som lagstiftare och för den delen till regeringen. Den uppmaningen lyder: Tänk efter! När ni sedan har tänkt efter så tänker ni efter en gång till. Först då kanske ni kan tillåta er att ta ett steg som innebär en integritetsinskränkning. Ibland är det dessutom så att vi här i riksdagen anser att den där tankepausen, det där eftertänkandet, kräver mer systematiska former. Därför har regeringen på riksdagens uppmaning tillsatt en särskild utredning, Integritetsskyddskommittén, med uppgift att kartlägga och analysera sådan lagstiftning som rör den personliga integriteten. Det är alldeles utmärkt att så har skett. I det här betänkandet behandlas ett antal motioner som vi föreslår ska avslås just med hänvisning till att Integritetsskyddskommittén arbetar och så småningom kommer att lägga fram sitt förslag. Billy Gustafsson sade att vi inte ska ta förhastade beslut - rätt så. Tyvärr - och det har redan konstaterats - har regeringen inte riktigt samma inställning utan har förelagt riksdagen ett antal förslag som är grovt, skulle jag vilja påstå, integritetsinskränkande, som är dåligt motiverade. Man har inte velat avvakta den bedömning som Integritetsskyddskommittén så småningom kommer att göra. Jag menar att Billy Gustafssons ord är precis lika giltiga när det gäller de förslagen. Vi bör inte ta förhastade beslut, och med den särskilda regel som finns i regeringsformen kommer de här förslagen förmodligen att bordläggas under tolv månader. Vi följer alltså uppmaningen, som Europakonventionen och den svenska regeringsformen ger till oss lagstiftare: Tänk efter! När vi sedan har gjort det ska vi tänka efter en gång till. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i detta betänkande.

Beslut

Beslut: 2006-04-06

10 förslagspunkter, 7 acklamationer, 3 voteringar

Protokoll med beslut

2006-04-06

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Generell integritetsskyddslagstiftning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K306 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K371 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:K399 yrkande 1.

Reservation 1 (c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (c)
s	111	0	0	33
m	38	1	0	16
c	0	14	0	8
fp	35	1	0	12
kd	23	0	0	10
v	19	0	0	9
mp	12	0	0	5
-	1	0	0	1
Totalt	239	16	0	94
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Teknikoberoende integritetslagstiftning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:T500 yrkande 16.

Reservation 2 (fp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (fp)
s	111	0	0	33
m	40	0	0	15
c	14	0	0	8
fp	0	36	0	12
kd	23	0	0	10
v	19	0	0	9
mp	10	1	1	5
-	1	0	0	1
Totalt	218	37	1	93
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Missbruk av offentlighetsprincipen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:K322 yrkandena 1 och 2.

4. Informationsutbyte mellan myndigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi230 yrkande 2.

5. Information om innebörden av sekretess

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:K265.

6. Skyldighet att informera föräldrar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:K460.

7. Åtgärdskrav för kärnkraftsreaktorer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:N338 yrkande 13.

Reservation 3 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (mp)
s	111	0	0	33
m	40	0	0	15
c	14	0	0	8
fp	36	0	0	12
kd	23	0	0	10
v	19	0	0	9
mp	0	12	0	5
-	0	1	0	1
Totalt	243	13	0	93
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Ny lag om hantering av allmänna handlingar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 23.

Reservation 4 (mp)

9. Arkivering av digitala dokument

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:K261.

10. Motioner behandlade i förenklad ordning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K216, 2005/06:K234 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K253 och 2005/06:K465.

Var är ärendet nu?

Beslut

Offentlighet, sekretess och integritetsfrågor (KU28)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Offentlighet, sekretess och integritetsfrågor (KU28)

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Generell integritetsskyddslagstiftning

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Teknikoberoende integritetslagstiftning

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Missbruk av offentlighetsprincipen

4. Informationsutbyte mellan myndigheter

5. Information om innebörden av sekretess

6. Skyldighet att informera föräldrar

7. Åtgärdskrav för kärnkraftsreaktorer

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Ny lag om hantering av allmänna handlingar

9. Arkivering av digitala dokument

10. Motioner behandlade i förenklad ordning