Anf. 145 Ida Karkiainen (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Vi debatterar konstitutionsutskottets betänkande om offentlighet, sekretess och integritet och de motioner som ärendet innefattar. Men innan jag kommenterar innehållet i betänkandet skulle jag vilja börja med en utblick.
Sverige är ett av världens mest öppna länder. Huvudregeln är offentlighet, och undantaget är sekretess. Alla har rätt till insyn i det offentliga, och det vi finansierar gemensamt med skattepengar ska vara transparent. Det skapar legitimitet, och det skapar förtroende. Det är ett fundament i vår demokrati.
Varför har vi den här ordningen, som dessutom är ganska unik i ett internationellt perspektiv? Jo, det har vi för att det skapar ett starkare samhälle. Möjligheten till insyn har betydelse för allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten och därmed också för viljan att finansiera den gemensamma välfärden. På det sättet vet vi vad vi får för pengarna.
Fru talman! På organisationen Transparency Internationals årliga korruptionsindex ligger Sverige på en tredjeplats. Det innebär inte att vi är fria från korruption, men vi har ett samhälle som grundar sig på principer om öppenhet och transparens. Internationellt sett sticker Sverige ut med stor möjlighet till insyn i offentlig verksamhet. Det har vi till stor del vår mer än 250 år gamla tryck- och yttrandefrihetslagstiftning att tacka för.
Men det har också funnits ett gediget arbete med olika initiativ. I sammanhanget kan nämnas när regeringen år 2000 tog initiativ till projektet Öppna Sverige. Det var en satsning som syftade till att göra svensk förvaltning till en internationell förebild vad gäller öppenhet.
Trots att vi är ett av världens mest öppna och transparenta länder finns det mer vi kan göra för att stärka det arbetet ytterligare. Statskontoret pekade år 2014 i sin rapport Svensk förvaltning i ett internationellt perspektiv ut några områden som hade förbättringspotential.
Offentlighet, sekretess och integritet
Ett område handlade till exempel om problematiken med offentligheten när statliga medel går till privata aktörer. Offentlighetsprincipen gäller som huvudregel inte för enskilda rättssubjekt, såsom enskilda individer, aktiebolag, ideella föreningar och stiftelser. De blir inte heller föremål för offentlighetsprincipen, även om de skulle få offentliga förvaltningsuppgifter. Det finns alltså risk för mindre insyn i vad vi faktiskt får för våra skattepengar. Det faktum att alltmer av offentligt finansierad verksamhet bedrivs i annan form än offentlig ställer andra krav på hur öppenhet och insyn i verksamheten ska kunna garanteras.
Ett annat område som Statskontoret pekade på var bland annat att offentligt anställda och politiker måste redovisa sina privata intressen. Det fanns också rekommendationer om redovisning av bidrag till politiska partier och karantänsregler för hur intressekonflikter kan undvikas när offentliga tjänstemän går till företag eller organisationer som de tidigare haft inflytande över.
Många steg i dessa frågor har tagits, exempelvis att partier och ledamöter från och med år 2018 måste redovisa sina intäkter och att anonyma bidrag inte är tillåtna. Det är bra steg på vägen, men vi kan ta fler.
Fru talman! Nu ska jag gå över till betänkandet. Föregående talare i den här debatten har berört betänkandets olika delar. Det finns många kloka tankar i motionerna. Anledningen till att vi yrkar avslag är att regeringen antingen bereder olika förslag som motionerna berör eller på andra sätt arbetar med frågorna.
Jag vill dock lyfta fram särskilt en av motionerna, som Eva Lindh har skrivit. Hon lyfter upp en viktig problematik kring sekretessbestämmelserna runt socialtjänstlagens område. Där kan sekretessen ibland stå i kontrast till insatser som kan vara för barnets bästa. Där pågår ett utredningsarbete som ska redovisas den 1 juni 2020.
Fru talman! Vår offentlighetsprincip har utmanats, i bland annat EU-sammanhang. Där har vi dock framgångsrikt drivit på för mer öppenhet inom EU:s institutioner. Offentligheten utmanas också av digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. Här är också integritetsfrågorna centrala, och i betänkandet redogörs för bland annat Integritetskommitténs arbete och de förslag som nu bereds vidare i Regeringskansliet.
Fru talman! Offentlighetsprincipen är även en del i den konstitutionella kontrollmakten, vilket inte minst vi i konstitutionsutskottet får erfara i bland annat våra granskningar. Där har vi fokuserat mycket på utlämnande av allmänna handlingar och olika sekretessprövningsbestämmelser.
Fru talman! Mer än 6 miljarder människor lever i länder som bedöms ha en hög nivå av korruption. Det är en ordning som ofta drabbar de svagaste i samhället, de som inte har råd att betala för mutor eller köpa sig före i sjukvårdskön. Därför måste vi i Sverige inte bara kämpa och sträva efter att vara ett föregångsland, utan vi måste också kämpa internationellt för ökad transparens och öppenhet i fler länder.
Sverige är som sagt inte perfekt. Att Sverige inte motsvarar bilden av världens öppnaste land inom alla områden kräver att vi tittar på det. Vi måste se på hur förändringar i hur bland annat offentlig verksamhet bedrivs gör att det finns ett behov av att diskutera dessa öppenhetsfrågor här.
I ett ständigt ökande informationsflöde och en ökad kommunikation ställs offentlighetsprincipen och integritets- och sekretessfrågorna på sin spets. Därför har utskottet all anledning att följa upp lagstiftningen och se till att den är ändamålsenlig så att vi även i framtiden värnar den personliga integriteten, värnar transparensen i våra gemensamt finansierade verksamheter och - viktigast av allt - värnar vår demokrati.
(Applåder)