Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

Betänkande 2015/16:SfU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 november 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nya regler för barns underhåll utanför underhållsstödet (SfU7)

Fullt underhållstöd kommer framöver inte längre att lämnas om en bidragsskyldig förälder har betalat den summa som har bestämts till Försäkringskassan under minst sex månader i följd. Men om det finns särskilda skäl ska underhållsstödet ändå lämnas. Den som berörs ska meddelas och få yttra sig inför en prövning samt underrättas skriftligt om beslutet.

Vidare ska en bidragsskyldig förälders möjlighet att göra så kallat umgängesavdrag inom underhållsstödet avskaffas. En bidragsskyldig förälder som inte betalar det fastställda beloppet till Försäkringskassan i rätt tid ska betala ränta på skulden även vid kortare förseningar. Men om en förälder fått anstånd ska det inte tas ut någon ränta.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016, med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-10-20
Justering: 2015-11-10
Trycklov: 2015-11-13
Reservationer: 4
Betänkande 2015/16:SfU7

Alla beredningar i utskottet

2015-10-20

Nya regler för barns underhåll utanför underhållsstödet (SfU7)

Fullt underhållstöd kommer framöver inte längre att lämnas om en bidragsskyldig förälder har betalat den summa som har bestämts till Försäkringskassan under minst sex månader i följd. Men om det finns särskilda skäl ska underhållsstödet ändå lämnas. Den som berörs ska meddelas och få yttra sig inför en prövning samt underrättas skriftligt om beslutet.

Vidare ska en bidragsskyldig förälders möjlighet att göra så kallat umgängesavdrag inom underhållsstödet avskaffas. En bidragsskyldig förälder som inte betalar det fastställda beloppet till Försäkringskassan i rätt tid ska betala ränta på skulden även vid kortare förseningar. Men om en förälder fått anstånd ska det inte tas ut någon ränta.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016, med vissa övergångsbestämmelser. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-11-17
Debatt i kammaren: 2015-11-18

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 34 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer 1 och 2.

Underhållsstödet är en viktig del av familjepolitiken. Stödet ska säkra barnens behov och avkräva båda föräldrarna ett ekonomiskt ansvarstagande. Det är därför angeläget att stödet är utformat så att det åstadkommer de önskade effekterna.

Varje år är ca 50 000 barn med om en familjeseparation. Sammantaget har nära en halv miljon barn särlevande föräldrar, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av alla barn. Drygt 30 procent av barn till separerade föräldrar bor växelvis, 60 procent bor hos mamman och 10 procent hos pappan.

I Sverige finns två separata regelverk som reglerar barnens rätt till underhåll från den förälder som inte varaktigt bor med barnet. Det ena är det civilrättsliga regelverket, som avser underhållsbidrag, och det andra är det offentligrättsliga regelverket, som avser underhållsstödet som Försäkringskassan administrerar.

Många barn skulle få mer i underhåll per månad om deras föräldrar i stället för att låta underhållet regleras via underhållsstödet hos Försäkringskassan valde att beräkna ett underhållsbidrag enligt föräldrabalkens normer. Samtidigt är det så att underhållsstödsnivån är starkt normerande även bland de föräldrar som sköter underhållet utan Försäkringskassans medverkan. Undersökningar visar att det finns ett väldigt litet samband mellan föräldrars inkomster och storleken på underhållsbidraget.

I den här propositionen föreslår regeringen att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken. Vi menar att det här förslaget skjuter in sig på fel sida av problemet. Förslaget att fullt underhållsstöd inte längre ska lämnas i vissa fall löser inte det grundläggande problemet med en frånvarande förälder som inte tar sitt ekonomiska ansvar fullt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Tvärtom riskerar förslaget att verka konfliktdrivande då föräldrarna i större utsträckning själva förväntas ta ansvar för att komma överens om och sköta ekonomiska transaktioner kring underhållet. Det måste någonstans anses bäst för barnen om konflikter mellan föräldrarna kan motverkas i så stor utsträckning som möjligt. Reglerna om underhållsbidrag är relativt komplicerade, och många väljer det tryggare underhållsstödet framför högre men mindre säkra belopp. Alternativet att låta en domstol besluta om underhållet är oftast tidskrävande, dyrt och osäkert.

Underhållsstödssystemet har sedan det infördes varit föremål för uppföljning och granskning vid flera tillfällen. Bland annat har Försäkringskassan och Riksrevisionen i flera rapporter belyst olika problem och konsekvenser av underhållsstödsreglerna, och vi tycker att de bör åtgärdas. Till exempel konstaterade den statliga utredningen Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, som kom 2011, att de nuvarande familjeekonomiska stöden faktiskt är konfliktdrivande mellan föräldrar som är separerade. I utredningen menade man, precis som vi, att underhållsstödet behöver göras om i grunden.

Dagens system med underhållsstöd fungerar inte tillräckligt bra, och därför ser vi ett tydligt behov av en reform som innebär tydligare personligt ansvar för barns ekonomi. Underhållsstödets maximala belopp har kommit att uppfattas som en normalnivå för vad som ska utgå i form av underhåll till ett barn, och detta trots att fyra av tio barn som i dag får fullt underhållsstöd egentligen skulle ha rätt till mer i underhåll om reglerna om underhållsbidrag hade följts. Vi föreslår därför att en utredning bör tillsättas med uppdrag att i grunden göra om dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd.

Det bästa är såklart om föräldrarna kan komma överens. Men om föräldrarna inte kan komma överens om underhållet vill vi i stället för dagens modell, som bygger på barnets ekonomiska behov ställt i relation till föräldrarnas ekonomiska förmåga, se en mer neutral, objektiv och förutsebar beräkning av underhållets storlek. Det ska bygga på en viss, i förväg bestämd, procent av den frånvarande förälderns inkomst. I de fall där en förälder helt saknar inkomst eller har mycket låga inkomster ska självfallet även fortsättningsvis en garanterad lägstanivå utgå.

Herr talman! Fördelarna med en sådan modell är att det nya systemet är lättöverskådligt, förutsebart, minskar ekonomiska konflikter mellan föräldrarna, stärker ekonomin för ensamstående och ökar incitamenten för växelvis boende. Inte minst finns det också ett tydligt jämställdhetsperspektiv i förslaget.


Anf. 35 Jennie Åfeldt (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 3.

Sverigedemokraterna är ett familjevänligt parti. Vi sätter familjen, och då inte minst barnen, i främsta fokus. Underhållsstödet är av stor betydelse för många familjer, och Sverigedemokraterna står till fullo bakom regeringens höjning av stödet till 1 573 kronor. Detta har vi dessutom tydliggjort i vår egen budgetmotion. Vi står likaså bakom att det sker en årlig översyn av nivån för att säkerställa goda och långsiktigt hållbara villkor för barnfamiljer. Vi menar att detta är ett av skälen till att dessa viktiga frågor inte kan åsidosättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

En viktig del i familjens trygghet är att privatekonomin går ihop. En stabil ekonomi i familjen borgar för trygghet på många plan och är en förutsättning för att vardagen med barn ska fungera på ett sätt som inte negativt påverkar vare sig föräldrarnas eller barnens välmående. Vi kan i dag vidta ett antal åtgärder för att förbättra nuvarande förhållningssätt. Antalet föräldrapar som använder Försäkringskassan som mellanhand för utbetalning av underhållsstödet måste av flera skäl elimineras.

Herr talman! Att låta den förälder som är betalningsskyldig få en möjlighet att betala direkt till den andra föräldern, utan onödig inblandning av Försäkringskassan, borde vara grundläggande i ett land som kallar sig familjevänligt. Därtill kan tilläggas att Försäkringskassan genom denna möjlighet kan slippa byråkrati som riskerar att vara både tidskrävande och kostsam. I det fall det råder en konflikt mellan föräldrarna bör det naturligtvis finnas möjlighet att använda sig av Försäkringskassan för att säkra försörjning av barnen eller barnet.


Anf. 36 Solveig Zander (C)

Herr talman! Separationer är svåra, speciellt när barn är inblandade. Alla föräldrar vill ju absolut sina barns bästa, och det blir problem om umgänget och ekonomin används som ett sätt att motarbeta den andra parten.

Det händer inte alltför sällan att den ena parten vill skapa problem för den andra parten, men det är ju inte den som drabbas. I stället är det barnen som drabbas mest i det sammanhanget. När det gäller ekonomin är det nämligen barnen som bor hos den förälder som inte får tillräckligt mycket pengar som får det svårt. Då är underhållsstödet från Försäkringskassan en garant för att man ska få en inkomst över huvud taget i stället för att bråka med den andra parten om att man vill ha mer, vilket som sagt går ut över barnen.

Vi vet att hushåll med ensamstående föräldrar har det sämst ekonomiskt, och det är främst kvinnor som utgör de hushållen. Det är alltså barnen som bor tillsammans med sin mamma som har det sämst ekonomiskt, och det beror oftast på att pappan inte betalar det han har möjlighet till och förutsättningar för. När vi införde jobbskatteavdraget ökade inkomsterna för de allra flesta familjer. Dock ökade de inte för ensamstående, och framför allt inte för ensamstående kvinnor med barn. Det visar att männen inte delade med sig till sina barn. Särlevandeutredningen konstaterade nämligen att familjens ekonomi skulle öka med 1 000 kronor per månad om papporna, eller den andra föräldern, skulle dela med sig i den utsträckning ekonomin tillät.

Samtal innan man separerar är väldigt viktigt för att båda föräldrarna ska få höra vilka ekonomiska förutsättningar man har efter separationen. Det handlar också om hur samtalen ska gå till. Hur många procent av inkomsten ska man betala för det barn man inte har stadigvarande boende hos sig? Vad händer om det som är föreslaget i betänkandet, nämligen att Försäkringskassan ska ha hand om detta, inte fungerar? Vilken summa ska vara den garanterat lägsta nivå man ska betala? Det finns många andra frågetecken som gäller detta med underhållsstödet, underhållsbidraget och kombinationen av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Dessutom skriver regeringen att samtliga förslag som finns i betänkandet ska följas upp och att resultatet beror på utfallet av det beslut vi nu ska ta i riksdagen. Regeringen säger att man avser att återkomma och rätta till det som eventuellt har blivit fel.

Herr talman! Den här formuleringen känner jag igen. Förra veckan debatterade vi kvoterad föräldraförsäkring, och samma sak stod i det betänkandet. Och jag tänker säger samma sak nu som jag sa då. För oss i Centerpartiet är det viktigt att göra rätt från början, att göra en totalutredning och ta med allt som rör i det här fallet stödet till de barn som föräldrar inte lever med. Därför säger jag så här: Varför tittar regeringen bara på en liten del när frågan om det ekonomiska ansvaret för barn är mycket större?

Ministern är inte här, men jag vänder mig till hennes regeringskamrater och säger: Gör om, gör rätt! Ta ett helhetsansvar för detta med ekonomin för barnen. Det är så himla viktigt att inte dela upp det i små delar som sedan ska ändras och rättas till. Det skapar ju oro för familjer, de familjer som är ekonomiskt mest utsatta.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen och avslag på förslaget i betänkandet.


Anf. 37 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 4 och avslag på förslaget i betänkandet.

I propositionen Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet föreslår regeringen dels att Försäkringskassan ska få ett utökat uppdrag att ge föräldrar information och stöd i frågor som gäller underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn, dels att underhållsstöd inte längre ska lämnas om den bidragsskyldige under en viss tid i rätt ordning till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts. Regeringen föreslår också att det så kallade umgängesavdraget avskaffas.

Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte då bidragsförskottet. Det lämnas till särlevande föräldrars barn till och med den månad då barnet fyller 18 år. Underhållsstödet är inte ett bidrag i vanlig ordning utan är tänkt som ett tillfälligt stöd. Staten tar över en förälders ansvar efter en separation om paret inte kommer överens om den gemensamma försörjningen av barnen. Stödet utbetalas av staten till den så kallade boföräldern. Beloppet ska sedan återbetalas av den bidragsskyldige.

Vi kristdemokrater anser att underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Enligt Särlevandeutredningen, som den förra regeringen med Kristdemokraterna tillsatte, är det en stor andel föräldrar som använder sig av underhållssystemet fast de egentligen inte har behov av det.

Utredningen menar också att ekonomiskt utsatta barn till särlevande föräldrar skulle ha det betydligt bättre om föräldrarna frivilligt kommit överens om underhållsbidrag i stället för det statliga underhållsstödet. Enligt beräkningar skulle de ekonomiskt mest utsatta barnen i genomsnitt ha hela 1 000 kronor mer i månaden om föräldrarna i stället för att få underhållsstöd kom överens om att själva reglera underhållet för barnen. Även efter höjningen av underhållsstödet finns skäl att tro att det är avsevärda summor varje månad som ekonomiskt utsatta barn går miste om på grund av utformningen av underhållsstödet och hur det i dag används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Kristdemokraterna vill att föräldrar ska få råd och stöd för att i större utsträckning komma överens om avtal om underhållsbidrag i stället för att reglera underhåll via underhållsstöd och därmed staten. Därför har vi i regeringsställning medverkat till att de samarbetssamtal som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla även tar upp ekonomiska frågor rörande barnet.

Mer behöver dock göras, och därför är vi positiva till regeringens förslag om att Försäkringskassan ska få ett utökat uppdrag att informera föräldrar i frågor om underhållsstöd och underhållsbidrag. Vi anser också att föräldrarna är de som har huvudansvaret för barnens försörjning, inte staten. Därför stöder vi regeringens förslag om att underhållsstöd inte ska utgå om inte särskilda skäl finns och om den underhållsskyldige visar att denne under sex månader i följd återbetalat rätt belopp till Försäkringskassan.

Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja barnet måste beaktas. I Försäkringskassans återrapportering av uppdrag angående underhållsstöd framkom att det då var ca 4 procent av de bidragsskyldiga, motsvarande ca 7 000 personer, som hade en väsentligt lägre aktuell inkomst jämfört med den taxerade inkomsten.

För att undvika att föräldrar hamnar hos kronofogden bör återbetalningsskyldigheten när det gäller underhållsstödet beräknas på ett mer aktuellt belopp så att det tar hänsyn till förändrade inkomster. Barnets ekonomiska situation påverkas ju av båda föräldrarnas situation, vilket även lyfts fram i Särlevandeutredningen. Regeringen borde ha lagt fram förslag som tar hänsyn också till den ekonomiska situationen för den underhållsskyldige föräldern.

Herr talman! I huvudsak stöder vi regeringens förslag som syftar till att fler föräldrar ska reglera underhållet direkt emellan sig. Vi menar dock att regeringen inte fullt ut tar hänsyn till att stödsystemens utformning i sig kan verka konfliktdrivande mellan föräldrarna. Hur detta förslag påverkar utvecklingen vad gäller konflikter mellan föräldrarna efter separation bör noga följas upp. Enligt Särlevandeutredningens betänkande har ungefär en tiondel av de föräldrar som separerat betydande svårigheter att samarbeta.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen av förslaget avseende hur det verkar för att förmå fler föräldrar att reglera underhållet direkt emellan sig men också hur vanligt det är att ett indraget underhållsstöd kommer att följas av en ny ansökan om underhållsstöd. Det är viktiga frågor att följa upp. Men än viktigare är att följa upp hur barnens ekonomiska situation påverkas på såväl kort som lång sikt. Även en enstaka månads avsteg från att underhållsskyldigheten fullföljs kan få stora konsekvenser, inte minst för de ekonomiskt allra mest utsatta barnen.

Flera remissinstanser pekar också på risken för att bidragsskyldiga föräldrar medvetet kommer att släpa efter med sina betalningar för att förhindra att underhållsstödet dras in. Regeringen avfärdar tämligen lättvindigt denna farhåga som framförs av bland andra Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Vi menar att oavsett hur stor risken är innebär det en risk för allvarliga konsekvenser för de barn som berörs. Det bör därför införas sanktioner, menar vi, mot den förälder som på detta sätt undviker att fullt ut ta sitt försörjningsansvar.


Anf. 38 Patrik Engström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionerna.

Som grund till propositionen ligger Särlevandeutredningens betänkande. I betänkandet gjordes överväganden utifrån bland annat underhållssystemet.

Efter departementsskrivelsen Ökat stöd för underhållsreglering har en arbetsgrupp presenterat en bedömning av vilka insatser som är mest lämpade för att ge föräldrar sådant stöd. Och det har tagits fram förslag till åtgärder för att förtydliga föräldrars ansvar för barns försörjning.

Herr talman! I flera utredningar och i Riksrevisionens granskning har det framkommit att delar av underhållsstödssystemet inte används på det sätt som det var avsett. För nästan 50 procent av de bidragsskyldiga med fullt betalningsbelopp fungerar Försäkringskassan som en mellanhand som transfererar underhåll mellan föräldrarna.

Detta påverkar barns rätt till underhåll negativt eftersom många barn skulle få mer i underhåll om barnets föräldrar valde att avtala om underhållsbidrag i stället för underhållsstöd.

Det blir även onödiga administrativa kostnader för Försäkringskassan.

Det är föräldrarna som har försörjningsskyldighet för sina barn. Det känner föräldrarna i regel till, men de känner inte till att det finns två olika regelverk, ett civilrättsligt och ett offentligrättsligt. Begreppen underhållsbidrag och underhållsstöd anses ofta ha samma betydelse, och underhållsstödsnivån är starkt normerande även bland de föräldrar som sköter underhållet utan Försäkringskassans medverkan.

Det har även visat sig att det finns ett mycket litet samband mellan föräldrars inkomster och storleken på underhållsbidraget - detta trots att föräldrar tycker att underhållet borde vara anpassat till deras inkomster.

Därför finns det behov av att utforma villkoren för underhållsstöd så att det blir tydligt att det handlar om ett statligt stöd som är avsett för dem som behöver det - inte ett system för förmedling av underhållet för att det är enklare och för att föräldrarna inte ska behöva samarbeta om barnets försörjning.

Det är även viktigt att komma ihåg att det inte är meningen att det av rena bekvämlighetsskäl ska vara möjligt att välja underhållsstödet när det finns förutsättningar såväl ekonomiskt som i samarbetshänseende att komma överens om ett underhållsbidrag.

Därför, herr talman, föreslås att fullt underhållsstöd inte längre lämnas om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd och i rätt ordning har betalat det belopp till Försäkringskassan som har bestämts enligt vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken. Detta ska även gälla förlängt underhållsstöd.

Naturligtvis ska underhållsstödet inte dras in om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan finnas i förhållandet till både barnets och föräldrarnas situation.

Om föräldrarna inte kommer överens i underhållsfrågan kan underhåll sökas igen. Eftersom man kan söka på nytt bör inte boförälderns eller barnets försörjning äventyras.

Visst kan det finnas föräldrar som medvetet släpar efter med sina betalningar för att hindra att underhållsstödet dras in, men denna risk bör inte överdrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Information och stöd om ekonomiska frågor har varit eftersatt. Det har medfört att kunskapen är alltför låg i dessa frågor. Det gäller särskilt underhållsskyldigheten och att den kan regleras på olika sätt.

Därför, herr talman, får Försäkringskassan ett utökat uppdrag att ge föräldrar information och stöd i frågor som gäller underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn. Om man som föräldrar i samband med en separation får hjälp att klargöra de ekonomiska förutsättningarna bör risken för konflikter minska. På sikt ökar båda föräldrarnas ansvar för omsorgen av barnet. Även barnperspektivet stärks när stödet utformats mer ändamålsenligt.

Naturligtvis måste effekterna av förslagen följas upp och utvärderas. Alla som berörs bör informeras om att underhållsstöd inte lämnas på aktuell grund, och därför införs en reglering om skriftlig underrättelse.

Herr talman! Umgängesavdraget har inte haft någon märkbar effekt på barns umgänge med den bidragsskyldige föräldern. Avdraget används i liten omfattning, och umgängesavdraget leder till en uppdelad syn på hur barnets behov ska tillgodoses. För föräldrar kan det innebära låsta positioner, vilket försvårar möjligheten till bra samarbete om barnets försörjning.

Därför föreslås att umgängesavdraget avskaffas. Det ligger i linje med inställningen att föräldrar själva ska ta ansvar för att enas om barnets underhåll när det finns förutsättningar för det.

I dag behöver Försäkringskassan inte kräva ränta vid kortare dröjsmål. Tillämpningen har lett till att bidragsskyldiga föräldrar kan ha nästan fem månader i skuld för underhållsstödet utan att behöva betala ränta.

Därför föreslås att ränta ska betalas i dessa fall men inte i de fall föräldern har fått anstånd.

Genom detta förslag bedöms föräldrar ges bättre förutsättningar att reglera sina betalningsskyldigheter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2016.

Herr talman! Jag yrkar åter bifall till förslaget i propositionen och avslag på motionerna.


Anf. 39 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Patrik Engström tar i sitt anförande upp de negativa effekter som underhållsstödet har på framför allt barn.

Nu lägger regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram förslag som vi tycker skjuter på fel sida om problemet. Det löser inte problematiken med en frånvarande förälder som inte tar sitt ekonomiska ansvar.

Underhållsstödet har under lång tid kritiserats för sin konstruktion. Försäkringskassan, Riksrevisionen och den statliga utredningen från 2011 visar alla på att något behöver göras med underhållsstödet - inte det ni föreslår, att dutta lite här och där, utan konstruktionen måste göras om i grunden för att den är konfliktdrivande för separerade föräldrar.

Underhållsstödets maximala nivå har blivit normnivå oavsett om man väljer underhållsstöd eller underhållsbidrag som form.

Fyra av tio barn som får fullt underhållsstöd får inte så mycket i ekonomiskt stöd som de skulle ha rätt till om underhållsbidragsnormen följts. Varför kan då inte Socialdemokraterna haka på vårt och Centerpartiets förslag om att se över hela underhållsbidraget för att komma till rätta med problematiken? Det handlar i grund och botten om barns ekonomiska rättigheter.


Anf. 40 Patrik Engström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Herr talman! Jag tackar Tina för frågan. Denna fråga är inte ny. Så här har det sett ut ganska länge. Det är därför vi ger Försäkringskassan i uppdrag att lämna relevant information så att föräldrar lättare ska kunna komma överens om underhållsbidrag.

Jag är övertygad om att underhållsbidraget i och med detta blir något helt annat än vad det är i dag.

Precis som du säger är det normerande. Så ser det ut i dag. Men i och med att Försäkringskassan får detta uppdrag och föräldrarna får rätt information kommer det att se annorlunda ut.


Anf. 41 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Patrik sa att Försäkringskassan ska öka sin information så att föräldrar ska kunna komma bättre överens på egen hand och utan Försäkringskassans medverkan. Det motsätter vi oss inte. Det är bra att Försäkringskassan ger föräldrar information. Det står vi bakom.

Vår kritik handlar om att ni föreslår något som det inte finns efterfrågan på. Det ni föreslår löser inte problemet med att fyra av tio barn inte får det ekonomiska stöd de har rätt till av den frånvarande föräldern.

Eftersom underhållsstödet har blivit normalnivå och underhållsbidraget därför har hamnat på denna nivå spelar det ingen roll vilken information som ges.

Ert förslag leder snarare till att öka konflikten ytterligare.

Jag frågar därför igen: Varför kan ni inte följa Moderaterna och Centerpartiet i detta och tillsätta en utredning för att se över hela underhållsstödet?


Anf. 42 Patrik Engström (S)

Herr talman! Frågan har utretts i bland annat den så kallade Särlevandeutredningen, och förslaget utgår från det betänkandet. Vi tror att information är en framkomlig väg.

Det finns saker i alla system som man behöver titta på med jämna mellanrum.

Det är som sagt viktigt att föräldrar får information om vilka skyldigheter de har. Förhoppningsvis bidrar det till att minska konflikterna.

Vår ingång i frågan är alltså att information kommer att lösa en hel del av problemen.


Anf. 43 Solveig Zander (C)

Herr talman! Jag hör en viss tveksamhet från Socialdemokraterna om hur bra förslaget är. Det låter lite trevande, om jag ska vara uppriktig. Jag förstår det. Om det hade varit kristallklart att det förslag som Särlevandeutredningen kom med hade kunnat genomföras rätt upp och ned hade alliansregeringen gjort det - det kan jag lova.

Det fanns vissa saker som man inte hade hittat riktiga lösningar på, och det skulle man fortsätta att utreda.

Regeringen vill att föräldrarna själva ska bestämma gemensamt. Ändå låter man underhållsstödet vara den ekonomiskt minsta möjliga nivån, så att säga. Då får det fortfarande vara norm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Vi kan läsa i uttalandena i betänkandet att många kommer att använda sig av detta då de kan anpassa sina förhållanden efter det. Då undrar jag: Vore det inte bättre att göra som vi föreslår, nämligen titta på helheten och se om man inte kan hitta någon procent på den inkomst som den andra föräldern ska betala?

Jag tycker att det är bra att föräldrarna informeras, men i den situation de befinner sig i är det ofta konflikter. Är Försäkringskassan bäst i det sammanhanget, eller skulle kanske socialförvaltningen hantera det så att man samtidigt kan prata om umgänge och ekonomi?


Anf. 44 Patrik Engström (S)

Herr talman! Jag tackar Solveig Zander.

I den bakomliggande utredningen är det precis som Roland Utbult tog upp. Kommunerna är skyldiga att ha samtal numera. Det är också ett steg i att komma överens.

Det finns inget uttalat uppdrag att samtalen ska lösa ekonomiska frågor, utan bedömningen är att Försäkringskassan är den myndighet som är mest lämpad att göra det. Vi har därför landat i att Försäkringskassan ska få ett utökat uppdrag som innebär att information och stöd ska lämnas till föräldrarna. Det kan inte vara konfliktdrivande, utan det måste vara positivt enligt vårt sätt att se det.


Anf. 45 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det var intressant att höra att man delar upp de två sakerna. Jag har ingenting emot och vi har heller inte reserverat oss emot att Försäkringskassan informerar om de ekonomiska förutsättningarna och vilket regelverk som gäller. I dagsläget är detta det bästa möjliga.

Vi vet och vi har redan hört i debatten att det är konfliktdrivande att separera och att barnen hamnar i kläm. Umgänge, ekonomi och sättet att se på barnens behov fast man inte bor ihop med dem dagligen är saker som hör ihop. Ekonomi, umgänge och barnens väl och ve hör ihop i sin helhet.

När Socialdemokraterna säger att det ska vara separerat i dagsläget undrar jag: Ser man inte till helheten? Är det detta man ska utreda och följa upp och se vad utfallet av det blir? Hade det inte varit bättre att vänta och i stället ha en helhet med ekonomi och allt som har med umgänge att göra och hitta ett sätt där föräldrarna kan komma överens utan att blanda in Försäkringskassan och ge dem det jobbet också?


Anf. 46 Patrik Engström (S)

Herr talman! Vi har landat i detta förslag, och vi tycker att det är väl avvägt.

Vi kommer naturligtvis att granska utfallet, och vi är inte främmande för att komma tillbaka och göra ytterligare åtgärder för att öka incitamenten för att föräldrarna ska ta ansvar. Så ser vi på detta.


Anf. 47 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

I dag används underhållsstödssystemet på ett sätt som inte var avsett. Därför behövs en förändring så att det blir tydligt att det handlar om ett statligt stöd som är avsett för dem som behöver det och inte ett system för förmedling av underhåll.

Där är det Försäkringskassan som i dag i alltför hög grad fungerar som en ren mellanhand som transfererar underhåll mellan föräldrarna.

Om bidragsskyldiga föräldrar som har förmåga att betala hela sitt fastställda betalningsbelopp i stället betalar underhållet direkt till boföräldern skulle stora besparingar i Försäkringskassans administrationskostnader kunna göras. Det skulle motsvara 17 procent av den totala administrationskostnaden för underhållsstödet per år.

En bärande idé med reformeringen av underhållsstödet är att betona båda föräldrarnas ansvar för och omsorg om barnet. Även barnrättsperspektivet stärks när föräldrastödet i större utsträckning utformas mer ändamålsenligt och individuellt.

Att öka förutsättningarna för en reglering av underhåll utanför underhållsstödssystemet torde också vara till fördel för barnet, bland annat genom att barnet har större möjlighet att få det underhåll som det har rätt till enligt föräldrabalkens bestämmelser.

Fler sådana civilrättsliga regleringar kan dessutom främja en utveckling där underhållsstödets belopp i framtiden blir mindre normerande för nivån på underhållsbidrag.

Det framlagda förslaget till ändringar syftar till att underlätta för föräldrarna att komma överens om barnets omsorg och försörjning. I grunden tror jag på föräldrarnas vilja att komma överens för barnets bästa. Men ibland behöver de lite hjälp på vägen. Därför innehåller förslaget också ett utökat uppdrag till Försäkringskassan att informera och stötta föräldrarna i frågor som gäller underhållsbidraget och underhållsskyldigheten och vara behjälplig inför en civilrättslig reglering av underhållsstödet.

Det har konstaterats att en tredjedel av de bidragsskyldiga föräldrarna inom underhållsstödssystemet redan i dag har ekonomisk förmåga att återbetala hela det lämnade underhållsstödet. Då borde detta också kunna regleras civilrättsligt utan att Försäkringskassan används som transfereringsinstitut.

Om den bidragsskyldiga föräldern klarar av sitt ekonomiska åtagande i sex månader ska underhållstödet dras in om det inte finns särskilda skäl.

Den risk för att bidragsskyldiga föräldrar medvetet kan komma att släpa efter med sina betalningar för att förhindra att underhållsstödet dras in, som ett antal motionärer befarar, bör inte överdrivas.

De åtgärder som regeringen nu sammantaget föreslår bedömer jag vara tillräckliga för att det i de allra flesta fall ska finnas incitament för att föräldrarna ska ta sitt försörjningsansvar.


Anf. 48 Solveig Zander (C)

Herr talman! Att sänka kostnaderna för Försäkringskassan är viktigt, för det är en myndighet som kostar staten väldigt mycket. Att sänka 17 procent när det gäller underhållsstödet är mycket bra.

Men jag måste fråga Miljöpartiet: Vad kostar de utökade arbetsuppgifter som Försäkringskassan får? Det handlar om att informera föräldrarna och hjälpa dem i de ekonomiska hänseenden som har att göra med underhållsstödet och ersättningen till barnen där de bor och också att hjälpa till i den rättsliga processen - det hörde vi dessutom alldeles nyss. Vad kostar de utökade arbetsuppgifterna Försäkringskassan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Jag hör också hur mycket ni trycker på - både från Miljöpartiet och från Socialdemokraterna - att Försäkringskassan informerar om detta med ekonomi. Varför var ni inte lika intresserade av att medverka till en utökad information när det gällde jämställdhetsbonusen?


Anf. 49 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Solveig Zander frågar vad det kostar att informera föräldrarna när det gäller underhållsstödet. Jag kan inte svara på den frågan. Men jag kan säga så här: Det är bättre att man lägger pengar på att informera föräldrarna om detta än att lägga pengar på transfereringar mellan föräldrarna. Det måste ändå vara mycket bättre, för då använder man pengarna på ett mycket mer vettigt sätt.

Några alliansföreträdare, bland annat Solveig Zander, efterfrågar att vi ska göra en mer omfattande utredning av underhållsstödet. Det ska vara utredning hit och dit. Då blir min fråga: Varför gjorde ni inte det under åtta år i alliansregeringen, om ni tyckte att det var så viktigt? Det kunde ni ju ha gjort. Nu tar denna regering tag i den här frågan på ett rimligt sätt, som vi tycker, och gör de förändringar som vi bedömer behöver göras. Samtidigt säger vi: Om det behövs ytterligare förändringar framöver, om det är något som vi har missat, tar vi till oss det och kan komma med tilläggsförändringar om det behövs.

Solveig Zander sa också att vi kommer med halvfärdiga förslag. Jag minns den tid ni satt i regeringen och hur det var med sjukpenningen. Ni sprutade ut regelförändringar var och varannan vecka som verkligen var halvfärdiga, och Försäkringskassan slet sitt hår. Det höll ni på med i ungefär tre år. Det var en sörja av regelförändringar som ingen kunde begripa och ingen kunde tolka, och Försäkringskassan fick gå tillbaka och fråga vad ni menade med era regelförändringar. Kom inte och säg till oss att vi kommer med halvfärdiga regeländringar!


Anf. 50 Solveig Zander (C)

Herr talman! Jag slänger direkt tillbaka bollen till Miljöpartiet och säger: Den utredning som låg till grund för de förändringar som vi gjorde var väl känd. Den utredningen var tillsatt av den socialdemokratiska regeringen, och det var Anna Hedborg som kom med förslaget. Den utredningen hade suttit länge och arbetat. Om det var en nyhet och var slarvigt gjort slänger jag tillbaka bollen och säger: Det var den förra regeringen som får ta på sig det ansvaret.

Rickard Persson svarade inte på varför man inte ville informera om jämställdhetsbonusen. Och borde man inte veta vilka kostnader man ålägger en myndighet som är hårt pressad ekonomiskt när man inför nya arbetsuppgifter? Eller ska det komma som ett önskemål om utökad budget från Försäkringskassan som ska läggas till i efterhand? Det är ett sätt att visa på att det förslag som nu kommer inte är tillräckligt utrett.

Om jag inte missminner mig kom senaste delen i följdutredningarna från Särlevandeutredningen 2014. Jag beklagar att vi inte fick fortsätta det jobbet. Men vi kommer tillbaka 2018 - och då gör vi rätt från början!


Anf. 51 Rickard Persson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Herr talman! Det fanns en tid när ni ålade Försäkringskassan en mängd nya uppgifter som ni inte hade kostnadsberäknat, eftersom ni ansåg att Försäkringskassan kunde sköta dem inom ram, Solveig Zander. Jag bedömer också att denna informationsuppgift inte alls är så betungande för en så stor myndighet som Försäkringskassan och att den bör kunna skötas inom ram. Tycker inte Försäkringskassan det får de väl återkomma med något sorts äskande, så får vi ta ställning till det då.


Anf. 52 Christina Örnebjär (FP)

Herr talman! När mamma och pappa skilde sig fick jag sluta rida. Mamma hade inte råd. Men det var okej, för hon slutade röka, för hon hade inte heller råd. Vi fick liksom ta hand om varandra och ge upp saker båda två. Det jobbigaste var när min styvsyster fick börja rida i mitt gamla stall, för pappa hade råd. Ett tag hatade jag henne, fast det var ju egentligen inte hennes fel.

De här orden är Amandas. Hennes föräldrar skilde sig när hon var tio år. Nu är hon 19. Tanken är inte att barn ska behöva drabbas på det här sättet. Den förälder som tjänar mest ska ge underhållsbidrag i förhållande till sin inkomst. Men tyvärr är kunskapen kring underhållsregleringen låg, och många använder sig av det offentligrättsliga underhållsstödet för att reglera underhåll, trots att de har förutsättningar att reglera underhåll civilrättsligt. Många verkar också tro - som det har påpekats - att underhållsstödet är regel även när föräldrarna reglerar underhållet själva, så den summan har blivit norm, blivit ett tak.

Barn till särlevande föräldrar löper större risk för ekonomisk utsatthet än barn till föräldrar som lever tillsammans. Det vet vi. För oss liberaler är utgångspunkten att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att ta hand om och försörja sina barn även om de lever isär. Alliansregeringen tog flera initiativ för att uppmuntra och underlätta för föräldrar att samarbeta kring frågor om vårdnad, umgänge, boende och ekonomi.

Särlevandeutredningen, som flera har tagit upp här i dag, sa att 41 procent av de barn som i dag får fullt underhållsstöd skulle få mer i underhållsbidrag än underhållsstödets belopp om underhållet reglerades civilrättsligt. Det gäller särskilt för barn i de tre lägsta inkomstgrupperna, där 90 procent skulle få en förbättring. För dem i den lägsta inkomstgruppen skulle det kunna betyda i genomsnitt 1 000 kronor mer i månaden.

Att föräldrar själva gör upp avtal om underhållsbidrag skulle alltså ofta innebära större förbättringar för barn med särlevande föräldrar än vad höjningar av exempelvis underhållsstödet skulle kunna åstadkomma. Därför är det här förslaget så viktigt. Underhållsstödets nivå har likväl stor betydelse för de barn vars föräldrar trots bättre stöd inte samarbetar kring barnets ekonomi. Därför bör nivån på underhållsstödet höjas, men det är en annan diskussion som vi inte tar i dag.

Det handlar om vuxna människor som - oftast - tagit ett gemensamt beslut om att få barn tillsammans. Att få barn är ett livslångt uppdrag. Jag hör ibland vänner säga att de inte riktigt är redo att ta det stora steget att gifta sig, men barn kan de utan problem skaffa. Det är ett lite märkligt resonemang. Skilja sig kan man göra och sedan aldrig mer prata med varandra - om man inte har barn, för då behöver man kunna samarbeta.

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet

Vi liberaler utgår från att människor både vill och kan ta ansvar för sina liv. Men för att kunna göra det behövs kunskap. Skrivningarna i förslaget om att ge föräldrar hjälp med att reda ut vad som gäller ligger helt i linje med vad vi vill se. I Norge finns ett system där alla som vill skilja sig först måste ha samtal innan de över huvud taget får lämna in begäran om skilsmässa. En liknande modell som tar upp vad som händer och vad som gäller rent praktiskt skulle vara positiv på många plan, inte minst vad gäller konflikter mellan föräldrarna. Det ska ske i kommunerna, men det behöver utvecklas och ske mycket mer. Jag tror mer på kunskap än på stor reglering för att kunna ta mer ansvar.

Herr talman! Amandas föräldrar borde ha gjort upp mellan sig i stället för att ta omvägen via Försäkringskassan. Det hade varit bättre för Amanda, och det hade varit bättre rent administrativt - system ska inte användas i onödan. Här är mer information nyckeln.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-11-18
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i den del det avser 18 kap. 7, 9 a, 40 a och 42 a §§.
    Därmed avslår riksdagen motion

    2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 1 och

    bifaller proposition 2014/15:145 punkt 1 i denna del.
    • Reservation 1 (M, C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07707
    SD380010
    MP25000
    C02002
    V19002
    FP17002
    KD14002
    -0001
    Totalt21597037
    Ledamöternas röster
  2. Underhållsstöd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:256 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1-5,

    2015/16:2569 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 36,

    2015/16:189 av Johan Forssell och Solveig Zander (M, C) yrkande 2,

    2015/16:3123 av Linus Bylund m.fl. (SD) och

    2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 8.
    • Reservation 2 (M, C)
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07608
    SD00399
    MP25000
    C02002
    V19002
    FP17002
    KD00142
    -0001
    Totalt163965337
    Ledamöternas röster
  3. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,
    2. lag om ändring i utsökningsbalken.