Övergripande skolfrågor

Anf. 143 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Jag vet inte om det var fler än jag som såg TV4-nyheterna i går och det förfärliga inslaget om en 13-årig pojke som har utnyttjats för knarkhandel. I stället för att vara i skolan har han tvingats sälja narkotika i Lund under dagtid. Det är en tragedi. När man intervjuade en polis och frågade hur vi kan förebygga att fler barn och unga utnyttjas på detta sätt svarade polisen, som så många andra poliser: Se till att barnen går ut skolan och får en utbildning.

Jag står rätt ofta här i talarstolen och talar om de 600 skolklasser som varje år lämnar grundskolan utan grundskoleexamen och gymnasiebehörighet. Det är en tragedi.

Vad jag inte talar så ofta om är utvecklingen i svensk skola. Anna Ekström som så ofta har pressträffar om allt och inget hade det inte när Skolverket presenterade betygsresultaten för årskurs 6 i höstas. De uppgifterna smögs i stället upp på Skolverkets hemsida och fick tyvärr ingen medial uppmärksamhet alls. De uppgifterna och den statistiken är väldigt oroande. Mer än var fjärde elev i årskurs 6 har icke godkänt i något eller några ämnen.

Med tanke på det polisen sa och det vi alla vet om hur arbetsmarknaden ser ut är det en tragedi om vi inte vänder utvecklingen och ser till att alla barn går ut skolan med fullständig grundskolekompetens.

Fru talman! Vi står här i dag med 190 kloka yrkanden som alla skulle göra skolan lite bättre, men alla avslås. Ingen diskussion förs över partigränserna om hur vi ska hjälpas åt för att komma till rätta med dagens problem.

Vi moderater föreslår tidigare start med lovskola och läxhjälp eftersom rektorer, lärare med flera vittnar om att dagens insatser sätts in för sent. Vi har också förslag när det gäller digitaliseringen eftersom det är uppenbart att alla barn inte har tillgång till tekniken och att lärarna inte har fått den kompetenshjälp de behöver. Men alla våra förslag avslås med hänvisning till att allt är under utredning.

Socialdemokraterna väljer i stället att lägga all energi dessa dagar på att skriva debattartiklar om skolmarknaden och friskolereformen - precis som om det vore friskolorna som är dagens problem för skolan. Men de verkliga problemen, alltså de barn som går ut skolan utan examen och lämnas till en mörk framtid, vill Socialdemokraterna inte tala om.

Fru talman! Att bara tillsätta långa utredningar kommer inte att vända trenden och utvecklingen i svensk skola.

Jag yrkar bifall till Moderaternas reservationer nummer 1 och 15.

Anf. 144 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation nummer 2.

Sverigedemokraterna har i detta betänkande en rad yrkanden med förslag om hur kunskapsnivåerna ska kunna öka och hur kvaliteten på undervisningen ska kunna förbättras. Det handlar om huvudmannaskapet, tillsynsärenden, läxhjälp, nivågrupperingar i matte, svenska och engelska, regler för uppflyttning till nästföljande årskurs med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

De flesta av dessa förslag bereds så kallat förenklat, det vill säga de har behandlats i ett liknande betänkande tidigare riksdagsår. Jag vill dock peka på ett antal frågor som vi lyfter fram och vill fokusera på och som fortfarande inte har bifallits av riksdagen.

I den senaste Timssrapporten, som mäter kunskaperna i matematik och naturvetenskap i årskurserna 4 och 8, var det tydligt att kunskapsresultaten i svensk skola är medelmåttiga. När det gäller kunskaper på avancerad och mycket hög nivå släpar Sverige efter sina främsta konkurrenter och ligger långt efter de främsta länderna. De bästa elevresultaten i Sverige är alltså inte tillräckligt många för att vara konkurrenskraftiga gentemot de allra bästa länderna.

Det här är naturligtvis allvarligt, och om Sverige även fortsättningsvis ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation måste ambitionerna höjas, inte minst inom det naturvetenskapliga området.

En viktig förutsättning för lärande är, förutom det mest grundläggande att det råder lugn och ro på lektionerna, att eleverna vet hur pass väl de inhämtar kunskaper och vilka extra ansträngningar de eventuellt måste göra. Sverigedemokraterna är i denna del nöjda med att riksdagen ganska nyligen fattat beslut om att skolor ska kunna införa betyg från årskurs 4 - även om vi hellre sett att det blev obligatoriskt i stället för frivilligt.

Men betygssystemet måste också vara klart och tydligt för både elever och lärare. Vi som gick i skolan på 60-, 70- och 80-talen kunde i och för sig få sådana fantastiska besked som att "femmorna är slut" eller "du fick en fyra i mitt andra ämne, så då får du en trea här". Men oavsett det var vi ganska väl bevandrade i var vi stod rent kunskapsmässigt. Vi var medvetna om vilken kunskapsnivå vi hade. Det var ganska svårt att bli överraskad av ett visst betyg, åtminstone om man hade en gnutta självinsikt och inte överraskningsmomentet "femmorna är slut" kom.

I dag är det inte alls på det viset. Betygssystemet mäter inte längre som förr faktakunskaper utan är mer inriktat på att mäta förmågor. Det innebär att en elev i princip kan ha alla rätt på alla prov i ett ämne men ändå inte nå upp till de högsta betygen. Det är oförutsägbart och sporrar inte elevernas motivation. Ett betygssystem måste vara enkelt och lättbegripligt.

Sverigedemokraterna vill därför se ett betygssystem som grundar sig på rena faktakunskaper. Även undervisningen ska vara faktabaserad. Den som kan sin kurslitteratur ska helt enkelt få högsta betyg. På så vis tror vi att elever kan stimuleras i sina studier och även få tillräckliga grundkunskaper för att klara högre studier.

I ett antal andra länder tillämpas ett percentilsystem. Har man 90 procent rätt får man ett A, 80 procent ett B och så vidare. Mycket tydligare än så kan det inte bli, och vi skulle vilja ta efter detta. Det skulle dessutom underlätta enormt mycket för lärarkåren.

Det är inte bara betygssystemet som måste förändras för att stärka kunskapsnivåerna. Vi anser även att hjälpinsatser för elever i behov av stöd måste utredas mycket mer skyndsamt än i dag. Så fort man får signalen att det behövs stöd måste det utredas. I dagens system tar det för lång tid. Det är viktigt att insatser görs tidigt under läsårets gång så att man får rätt insatser vid rätt tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Mitt under allmänna motionstiden i höstas fattade Skolverket beslut om att stänga sina databaser för uppgifter på förskole- och skolenhetsnivå. Beslutet gällde både kommunala och enskilda huvudmän.

Skolverkets beslut var ett resultat av SCB:s policyförändring, som också vann laga kraft i ett antal domar i kammarrätten. Innebörden av dessa inskränkningar var att uppgifter om till exempel elevsammansättning, betygsättning, genomströmning och lärartäthet blev sekretessbelagda och därmed inte kunde användas för att göra jämförelser mellan skolor och huvudmän.

Inte heller föräldrar och elever skulle med dessa regler kunna göra rationella skolval baserade på tillgängliga uppgifter. Den situationen var inte påkallad av någon, vare sig från politiskt håll, av Skolverket eller av kommunala eller fristående aktörer. Den bara kom. Helt plötsligt var information som alltid tidigare varit tillgänglig inte längre offentlig.

Det har i den politiska debatten ibland, framför allt från Socialdemokraterna, framhållits att detta skulle vara något som friskolorna låg bakom - att man skulle tycka att det är bra att uppgifterna är sekretessbelagda. Så är såklart inte fallet. Jag instämmer med föregående talare i att det är olyckligt att man koncentrerar så mycket tid och kraft i debattartiklar när det gäller system och påståenden som inte stämmer.

Vi lade fram ett motionsyrkande om att alla uppgifter som tidigare varit offentliga ska vara det även fortsättningsvis. Vi är glada för att man nu har fattat eller i alla fall kommer att fatta ett beslut om att så ska vara fallet, med den tillfälliga lösning som nu ligger på bordet, men vi skulle vilja att denna lösning permanentas och inte bara blir tillfällig. Vi permanentar den så slipper vi diskussionen. Allt blir klart och tydligt för alla, och allting återgår till precis som det var tidigare.

Den pågående coronapandemin har ställt vårt samhälle och vårt skolväsen inför en rad prövningar, och detta har fått stora konsekvenser för lärare och elever. Lagstiftningen måste vara beredd och redo för att något liknande kan återkomma om ett år, tio år eller tjugo år, men också om ett halvår - vi vet inte. Om det är något som vi har lärt oss under pandemin är det att saker och ting inte går att förutse.

Vi har tidigare framfört bland annat att elever som själva tillhör riskgrupper eller som har föräldrar som tillhör riskgrupper ska kunna få rätt till undervisning på distans och fullfölja skolplikten i hemmet. Vi kan konstatera att regeringen inte har tillgodosett detta behov under pandemin. Vi tycker att det borde införas bestämmelser i skollagen som möjliggör den typen av hemundervisning vid extraordinära händelser för särskilt sårbara elever eller elever till särskilt sårbara föräldrar, så att vi är redo om vi får en sådan situation igen. Lagstiftningen måste vara lite förutsebar. Vi kan inte bara vara reaktiva.

Sverigedemokraterna är för ett statligt huvudmannaskap för den offentliga skolan. Detta tjatar vi om i nästan varenda debatt, tillsammans med några andra partier. Vi anser att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan en gång i tiden. Det har försvagat läraryrkets status, och det har inte bidragit till att stärka likvärdigheten, snarare tvärtom. De nationella målen, ambitionerna och riktlinjerna måste vara överordnade kommuners olika prioriteringar. Staten ska också kunna överta och direkt driva dysfunktionella skolor till dess att problemen är lösta. På så vis garanterar vi att tillsynsärenden efterlevs fullt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Avslutningsvis, fru talman, föreslår vi sverigedemokrater i betänkandet ett förändrat regelverk när det gäller tillsyn av fritidshem med konfessionell inriktning. I dag är det kommunerna som både godkänner och utövar tillsyn över verksamheten. Vi menar att detta är orimligt och att det i högsta grad innebär en ytterst rättsosäker ordning. Det är inte lämpligt att kommunala politiker och tjänstemän ansvarar för både godkännande och tillsynsverksamhet, och vi vill därför att Skolinspektionen ska ta över även denna tillsyn.

Anf. 145 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Vad behöver svensk skola? Det är en fråga som inte låter sig besvaras så lätt, vilket framgår med all tydlighet av de nästan 200 förslagen i underlaget till dagens debatt. Att vi inte kan gå igenom alla säger sig självt.

Jag vill inte stå här och påstå att jag fullt ut kan ge svar på vad Sveriges skolor behöver, för det första därför att jag inte tror att jag någonsin kommer att ha svar på allt och för det andra därför att Sveriges skolor behöver många olika saker och olika skolor kan behöva helt olika saker.

Det finns dock vissa saker som jag och Centerpartiet anser behöver förändras. En sak är att vi behöver fler duktiga lärare i klassrummen, för läraren är självfallet avgörande för elevers framgång i skolan. Lärarens kompetens är den näst mest betydelsefulla faktorn för elevers skolframgång. Den mest betydelsefulla ska vi komma tillbaka till.

Att svensk skola om 15 år riskerar att sakna runt 45 000 behöriga lärare och förskollärare är därför en av samhällets största utmaningar, för när skolan inte fungerar lämnas barn i stor omfattning till en framtid utan jobb och framtidshopp och utan förutsättningar att skapa sig en egen framtid, efter sin egen bild. Och i dag fungerar skolan tyvärr inte för alldeles för många barn.

Fru talman! En del i att motverka lärarbristen är att göra läraryrket mer attraktivt. Det handlar bland annat om en stärkt lärarutbildning och professionsprogram som möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling och fler karriärtjänster. Detta är saker som vi i Centerpartiet har varit med om att få igenom som del av januariavtalet.

Samtidigt kan vi inte blunda för att hundratusentals elever varje dag möter obehöriga lärare. Vi behöver därför stärka inte bara de behöriga lärarna utan också de obehöriga lärarna, och detta behöver vi göra med ökat stöd och bättre möjligheter att utvecklas som lärare, med målet att de ska bli behöriga. Bland annat bör duktiga obehöriga lärare som arbetar på skolor i utanförskapsområden, där behörigheten är särskilt låg, ges förbättrad möjlighet att läsa en vidareutbildning till lärare. Vid studier på halvfart vill vi i Centerpartiet därför se betald lön upp till 50 procent.

Läraren är som sagt den näst viktigaste faktorn för eleverna, men vilken är då den mest betydelsefulla för framgång? Jo, det är vilka föräldrar eleven har och var eleven bor. Trots årtionden av arbete för en skola som utjämnar livschanser har vi inte nått dit. Att vända detta är den största utmaningen för svensk skola och för den politik som vi utformar här i kammaren. Det är i skolan som utanförskapet skapas eller bryts. Det är där som ljuset i barnens framtid tänds eller släcks. Och i dag misslyckas vi. För att bryta detta måste vi ta tag i ett antal frågor för att bryta skolsegregationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Först och främst måste skolvalet förändras. Centerpartiet vill ha valfrihet för alla. För att skolvalet ska bidra till att motverka den segregation som jag precis pratade om krävs att fler väljer skola. Detta förutsätter ett aktivt skolval där elever och vårdnadshavare ges stöd och information, att antagningen blir transparent och samordnad och att kösystemet reformeras. Vi måste komma bort från dagens situation där föräldrar väljer skola på BB för att barnen ska komma in. I Centerpartiets skolpolitik får alla möjlighet att välja skola på lika villkor. Kvalitetsdata ska vara transparenta och öppet tillgängliga, oavsett huvudman, och nå ut till alla.

Fru talman! Skolpengen måste ses över. Skolpengen måste reformeras så att den motsvarar de utmaningar som olika skolor har, oavsett om de är fristående eller kommunala. Centerpartiet har länge uppmanat regeringen att komma med förslag om en reformerad skolpeng som tar hänsyn till de särskilda utmaningarna i till exempel glesbygd och utanförskapsområden, men ännu har inget hänt på detta område.

Fru talman! Ett nationellt frånvaroregister måste införas. Hur mycket vi än satsar på skolan hjälper det inte om eleven inte är på plats. I dag har vi inget systematiskt och konsekvent sätt att ha koll på närvaron i svensk skola. I länder där arbetet med frånvaro och närvaro har systematiserats har frånvaron ibland mer än halverats. Detta kan göra hela skillnaden för om en elev ska klara skolan eller inte.

Fru talman! De bästa lärarna ska vara i de svåraste skolorna. Det finns en pedagogisk segregation i Sverige där de skickligaste lärarna arbetar på skolor med lättare förutsättningar och där eleverna har en stark socioekonomisk bakgrund, medan lärare på skolor med stora utmaningar, ofta i mer utsatta områden, i större utsträckning är obehöriga. Därför vill Centerpartiet fortsätta att satsa på skolorna i utanförskapsområden genom särskilda satsningar och höjda lärarlöner.

Fru talman! Vi måste också ge kontinuerligt och anpassat stöd till skolorna. Skolmyndigheternas regionala närvaro måste stärkas så att skolorna får ett mer lokalt och behovsanpassat stöd. Stödet ska vara frivilligt och ses som en möjlighet att få hjälp i arbetet med att stärka skolans kvalitet. Men de skolor som inte håller måttet och där kunskapsresultaten uteblir ska tvingas ta emot hjälp för att vända utvecklingen. För i slutändan är det eleverna det handlar om.

Och de skolor, oavsett huvudman, som återkommande inte når upp till kraven på hög kvalitet ska snabbare kunna stängas. Detta gäller vid bristande kunskapsresultat, vilket skulle vara en nyhet i svensk skola, men även då skolor frångår den demokratiska värdegrunden, till exempel. Här måste det finnas en tydligare kontroll och handlingskraft från myndigheterna. Oseriösa aktörer som använder skattemedel i syfte att sprida extremistideologier eller som på annat sätt underminerar det svenska skolsystemet ska bort. Men samtidigt som undermåliga skolor ska kunna stängas måste friskolor som bevisligen har hög kvalitet och goda kunskapsresultat lättare än i dag tillåtas expandera för att möta efterfrågan lokalt.

Fru talman! Slutligen måste skolan lära av pandemin. Många elever har haft svårt att hantera skolarbetet under pandemin, kan vi konstatera. Många har mått dåligt därför att närheten till vännerna har minskat eller därför att skolan har varit en fristad från hemmet som nu har tagits bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Samtidigt visar både danska och svenska undersökningar att en del elever faktiskt har mått bättre under hemundervisningen. De har både mått bättre och faktiskt fått bättre skolresultat.

Det är avgörande för utvecklingen av svensk skola att vi verkligen lär oss av denna pandemi och vad vi kan ta med oss för att skapa en skola som fungerar bättre för alla. Många av dem som har klarat sig bättre nu är de som vi i vanliga fall kan ha svårt att nå.

Fru talman! Detta var en kort genomgång av några av de delar som Centerpartiet ser att skolan behöver.

Men, fru talman, vad behöver skolan inte? Jo, skolan behöver inte mer statlig detaljreglering. Däremot behöver den mer plats för lärare och rektorer att agera baserat på deras professionalitet. Skolan behöver inte heller en stor reform av det offentliga huvudmannaskapet, som skulle ta all kraft från utvecklingsarbetet i Sveriges skolor när det nu äntligen börjar gå framåt igen. Skolan behöver inte heller en digitalisering utan strategi och riktning, utan samordning och kunskap. Dagens avsaknad av öppenhet, delaktighet och gemensamma standarder i skolans digitalisering leder till miljardförluster och lösningar som inte fungerar. I dagsläget är det lite så att de enda som tjänar på dagens situation är it-konsulterna. Förlorarna är lärarna, eleverna och deras föräldrar samt inte minst skattebetalarna. Där har regeringen ett ansvar för att steppa upp arbetet.

Fru talman! Det är dags att ge förutsättningarna för professionen att göra sitt arbete och att ge eleverna bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen och att ta in skolan i den digitala tidsåldern så skolutvecklingen möjliggörs och inte hindras. Det är Centerpartiets riktmärke i skolpolitiken.

Jag står såklart bakom Centerpartiets alla förslag, men jag yrkar bifall till reservation 18.

Anf. 146 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 5.

Med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning som utgår från behoven kan de ekonomiska resurserna prioriteras och fördelas till de insatser som spelar störst roll för elevernas kunskapsutveckling. Det innebär att nuvarande system med skolpeng måste förändras.

Vänsterpartiet menar att dagens skolfinansieringssystem med skolpeng måste avskaffas för att likvärdigheten i svensk skola ska kunna öka. Kostnaderna för att bedriva undervisning är i stort sett desamma oavsett klassens storlek, vilket leder till att stora klasser går med överskott och mindre klasser med underskott. Med andra ord missgynnas skolor med högre lärartäthet och mindre barngrupper, medan skolor med låg lärartäthet gynnas av dagens skolpengssystem.

Skolor på landsbygd och skolor med elever med behov av mindre undervisningsgrupper är de som missgynnas av dagens system. Klassstorlek och lärartäthet har betydelse för elevernas kunskapsinlärning. Med ett förändrat skolfinansieringssystem, ett nationellt ansvarstagande för skolan och en sammanhållen skola utan marknadslogik kan den negativa trenden vändas och skolsystemet ges förutsättningar att bli jämlikt. Därför menar vi att regeringen snarast bör utreda hur skolpengssystemet ska ersättas med en finansieringsmodell som bättre gynnar alla skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Sverige har de mest generösa reglerna i världen för offentliga bidrag till privatskolor, samtidigt som dessa skolor kan använda bidragen nästan precis som de vill. Så länge skolföretag tillåts plocka ut vinster och har ett annat uppdrag än den offentligt ägda skolan har vi förslag på ett rättvisare finansieringssystem och hur det kan se ut.

Redan när det nuvarande systemet infördes höjdes kritiska röster som varnade för det - för ökade kostnader, ökad segregering och minskad likvärdighet. Nu i efterhand visar forskning och statistik att dessa farhågor tyvärr har besannats.

Trots att det har varit uppenbart länge att experimentet med marknadslösningar inom skolans värld för länge sedan har gått över styr har S-regeringar vid ett flertal tillfällen tidigare valt att göra villkoren ännu mer generösa för de privata skolorna.

I propositionen Offentliga bidrag på lika villkor 2008 fastslogs att bidragen till fristående skolor skulle beräknas på samma grunder som kommunerna tillämpar vid fördelningen av resurser till den egna verksamheten. Men villkoren är inte desamma för kommunala och privata skolor.

Tidigare fanns ett skolpliktsavdrag. Det innebar att kommunen kunde göra ett avdrag i skolpengen innan pengarna skickades till de fristående aktörerna. En kommun har skyldighet att erbjuda alla skolpliktiga elever utbildning och kan inte neka att ta emot en elev. Kommunen måste även garantera att alla barn som flyttar till kommunen har en skola att gå till samt att det finns beredskap att ta emot elever från friskolor som går i konkurs. De enskilda huvudmännen kan i stor utsträckning välja vilka elever som ska få gå i deras skolor. Och det är det system som vi har sett.

De stora överskotten inom friskolebranschen är en följd av att skolorna är kreativa när det kommer till att minska sina kostnader på bekostnad av elever och personal. Ett vanligt sätt är att anställa fler obehöriga lärare som därmed också får lägre lön. Men de sparar också in en del på verksamheten som inte direkt kan hänföras till undervisningen. Mycket står i strid med intentionerna i skolans styrdokument. Men eftersom regelverket ofta är otydligt formulerat finns det inga möjligheter att beivra ens de mest uppenbara övertrampen.

Fru talman! De privata skolorna har alltså inte samma skyldigheter. Detta konstateras även i Björn Åstrands utredning En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Även där konstaterar man att privata skolor inte ska få lika mycket resurser som de offentligt ägda skolorna.

Syftet och ambitionen som de kommunala skolorna har är någonting helt annat. Därför måste också finansieringen vara högre till de kommunala, offentligt ägda, skolorna. Vi menar därför att regeringen snarast måste utreda hur man kan återinföra skolpliktsavdraget i enlighet med det förslag som Björn Åstrand har lämnat.

Fru talman! Jag tänkte byta ämne och ta upp en fråga som inte är lika stor för vissa. Men jag tycker att den är väldigt viktig. Det handlar om sameskolan. Tidigare i år lade jag fram ett förslag, ett utskottsinitiativ till utbildningsutskottet. Jag föreslog i enlighet med de myndighetsutredningar som har gjorts att ansvaret för sameskolan och sameutbildningarna skulle föras över till Sametinget. Utskottsinitiativet blev avslaget med hänvisning till att frågan skulle komma upp senare. Frågan kommer upp nu, och förslaget kommer att avslås igen. Inte ett enda parti har ställt sig bakom Vänsterpartiets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Samisk förskola och skola ska bidra till att utveckla barnens och elevernas samiska identitet, kultur och språk. Sameskolstyrelsen ska arbeta för att alla samiska barn får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet med samiska undervisningsinslag.

Riksrevisionen har granskat statens insatser inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet. Dessa granskningar visar att målen för verksamheten inte har nåtts. Detta är någonting som har skett under väldigt många år. Gång på gång har Riksrevisionen kritiserat detta, och till slut fastslog Riksrevisionen att Sameskolstyrelsen inte har tillräckliga förutsättningar att genomföra sina uppgifter. Därför föreslog Riksrevisionen att verksamheten med sameskolorna skulle inrymmas inom Sametingets ansvarsområde.

Det kom även en utredning om skolmyndigheterna där man återigen slog fast att det finns en rad olika problem när det kommer till det systematiska kvalitetsarbetet, förmågan att producera läromedel och en rad andra problem. Återigen föreslogs, denna gång från en utredning, att sameskolans ansvar och sameutbildningarnas ansvar skulle föras över till Sametinget. Ändå står vi här i dag igen, och det kommer att bli ett avslag på Vänsterpartiets förslag.

Vänsterpartiet håller med om att en överflyttning av ansvaret från Sameskolstyrelsen till Sametinget skulle förbättra förutsättningarna för samisk utbildning. Ett införlivande av Sameskolstyrelsens uppgifter i Sametinget är också i linje med regeringsformen, där det framgår att samernas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Därför har Vänsterpartiet lagt fram detta förslag, och vi tycker att det är beklagligt att vi återigen inte får stöd för det.

Fru talman! Det sista ämne som jag tänkte ta upp, och som jag verkligen brinner för, handlar om rasism och afrofobi i den svenska skolan.

För afrosvenskar och svarta över hela världen har mordet på George Floyd i USA förra året och allt som följde därefter upprört och påmint om egna upplevelser av rasism och afrofobi.

Afrofobi kallas det när rasism och andra kränkningar riktas mot människor med afrikanskt ursprung baserat på hudfärg. Afrofobin förekommer i hela världen och ser inga gränser när det gäller ålder. Som företrädare för synliga minoriteter i Sverige möter svarta barn ofta afrofobi från väldigt tidig ålder.

Stiftelsen Friends senaste rapport visar att etnicitet är den vanligaste grundorsaken till trakasserier i skolan. Trots detta, och trots det faktum att forskningsstudier från bland annat Harvard University visar hur rasism och dess konsekvenser skadar barns psykiska och fysiska hälsa, saknar de flesta av skolorna i vårt land fortfarande konkreta verktyg för att medvetet arbeta förebyggande samt hantera kränkningar, trakasserier och ojämlik behandling som har sin grund i afrofobi eller annan diskriminering på grund av hudfärg. Detta bidrar till att tusentals barns upplevelser av rasism i skolan och förskolan inte erkänns som ett reellt problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Med anledning av detta har till exempel Forum för föräldrar till afrosvenska barn, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa, Fokus afrofobi, Black Lives Matter Sweden och Afrosvenskarnas Riksorganisation samlat in över 45 000 namnunderskrifter med krav på en förändring. Vänsterpartiet instämmer i att det måste till en förändring. Vi menar därför att Skolinspektionen måste få i uppdrag att följa upp skolornas arbete mot afrofobi och andra former av rasism i skolan.

Anf. 147 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 3.

Kristdemokraterna arbetar för en skola där inget barn hålls tillbaka och ingen heller lämnas efter. Därför tar vi de bristande kunskapsresultaten i skolan på största allvar.

Var fjärde elev går i dag ut årskurs 9 utan fullständiga betyg, och 16 procent gör det utan behörighet till gymnasiet. Det här är inte tillräckligt bra. Varje elev i det här landet behöver få möjlighet att gå i en skola där det råder ordning och där eleverna bemöts med respekt, så att kunskapen kan stå i fokus. Lärarna behöver bättre förutsättningar att förmedla den kunskap som krävs för att fler barn ska bli behöriga och för att fler barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att svensk skola skulle behöva bli mer kunskapsbunden, det vill säga att man går i skolan tills man lärt sig det man ska. Den som riskerar att inte nå upp till målen behöver i större utsträckning gå i skolan även på loven. Det bör gälla redan på lågstadiet. Framför allt behöver de elever som inte når målen i vissa årskurser gå kvar tills kunskapskraven nås.

Det är mot den bakgrunden Kristdemokraterna har föreslagit att man bör utreda möjligheten att införa läroplikt i Sverige, eller en förlängning av skolplikten som ska gälla till dess att målen nås. Vi menar att detta skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning för att säkerställa att eleverna faktiskt når kunskapsmålen och får med sig de kunskaper de behöver för framtiden.

Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten är förstås skickliga rektorer med ett tydligt skolledarskap och riktigt duktiga lärare. Det behövs mer undervisningstid i grundskolan och tidiga kunskapskontroller, inte minst när det gäller språkutvecklingen, så att stödinsatserna kan sättas in i tid. Läxorna behöver kunna göras i skolan för de barn som inte kan göra dem i hemmet.

Fru talman! Vi kristdemokrater pratar ofta om familjens betydelse. Föräldrarnas och familjens betydelse för elevernas skolgång kan inte nog betonas. Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara, hur mycket vi än försöker ställa saker till rätta och hur mycket vi än önskar att familjebakgrunden inte skulle spela någon roll för skolresultaten kommer familjen alltid att vara viktig. Familjens betydelse behöver därför erkännas av skolan, och föräldraansvaret behöver återupprättas.

Kristdemokraterna vill att det ska finnas särskilda föräldrakontrakt - ett slags ansvarskontrakt mellan skola, elev och föräldrar som tydliggör förväntningarna på eleven när det gäller skolans ordningsregler, bemötande och naturligtvis själva studierna, men som också tydliggör vad föräldrarna konkret kan göra för att stötta sina barn och höja kunskapsresultaten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Tidningen Mitt i lyfte nyligen fram Kista International School i Akalla som ett framgångsrikt exempel på hur en starkt segregerad skola genom att involvera föräldrarna har lyckats lyfta skolresultaten. Man har haft minst 92 procents behörighet till gymnasiet fem år i rad nu, vilket är över genomsnittet i Stockholm och gör skolan till en av de mest framgångsrika utifrån sina socioekonomiska förutsättningar.

Jag tror nog att fler föräldrar på ett uppmuntrande sätt skulle vilja höra att något av det viktigaste de kan göra för att skapa bra förutsättningar för sina barn i skolan är att exempelvis läsa högt för barnen varje kväll och att de som föräldrar har en helt avgörande betydelse när det kommer till att säkerställa att barnen äter rätt, rör på sig och lägger sig i tid samt att läxorna då är gjorda. Bara att tala om för barnen att man i skolan lyssnar på fröken och gör som läraren säger och att varje dag fråga hur det har varit i skolan under dagen spelar roll för hur eleven ser på skolan och i förlängningen även för skolresultaten. Skola och föräldrar behöver helt enkelt samarbeta och hjälpas åt för att våra barn ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i skolan.

Fru talman! Det pågår just nu en viktig debatt om bristande likvärdighet i skolan. Vi kristdemokrater anser att möjligheten till en ökad statlig finansiering eller styrning av densamma bör övervägas för att skapa just mer likvärdiga och jämlika förutsättningar i hela landet.

Det finns dock de som i stället försöker skylla den bristande jämlikheten på det fria skolvalet och landets friskolor. Som så ofta hotas valfriheten i jämlikhetens namn. Kristdemokraterna kommer därför att fortsätta försvara det fria skolvalet. Vi kommer att fortsätta stå upp för elevers och föräldrars rätt att välja. Det gäller oavsett om man väljer en fristående, en kommunal eller för den delen en kristen friskola. För att öka jämlikheten föreslår vi i stället ett aktivt och obligatoriskt skolval och dessutom utökad information inför skolvalet.

Självklart ska Skolinspektionen ha muskler att stänga ned dåliga skolor, men de friskolor som följer skollagen och läroplanen, bedriver undervisning i enlighet med skolans värdegrund och dessutom presterar goda kunskapsresultat innebär en vinst för Sverige. Tack vare dem är det fler barn som får möjlighet att gå i en skola där de inte längre hålls tillbaka eller lämnas efter.

Anf. 148 Roger Haddad (L)

Fru talman! När vi tänker på skolans uppdrag och skolans inriktning tänker vi oftast på viktiga värderingar. Det handlar om skolans demokratiska uppdrag. Det handlar om att förmedla vikten av jämställdhet och andra grundläggande demokratiska värderingar.

I det här betänkandet vill jag särskilt lyfta fram de förslag som vi har lagt fram för att komma åt problem i utanförskapsområden. Tyvärr har vi i Sverige ett sextiotal utsatta och särskilt utsatta områden där inte bara skolresultaten och kriminaliteten lämnar mycket att önska utan där vi också ser problem med inhemsk extremism och radikalisering.

Fru talman! Jag hade förhoppningar långt in i utskottets hantering att Liberalerna skulle få stöd för några av de förslag som vi har lagt fram för att komma åt extremismen inom pedagogisk omsorg, extremismen inom förskolan och inte minst extremismen inom den obligatoriska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Hur kommer det sig att en skola som har bedrivit könsuppdelad undervisning i över 20 år fortfarande kan få bedriva skolverksamhet i Sverige, fru talman? Sverige är ett land som internationellt sett är en förebild när det kommer till jämställdhet.

Jämställdheten börjar i förskolan. Jämställdheten måste börja i skolan. Skolans demokratiska uppdrag motarbetas och motverkas dagligen av dem som fortfarande lyckas slinka igenom det byråkratiska regelverk som finns i dag.

Det är ett totalt misslyckande för den förda skolpolitiken att grundskolor inte bara kan fortsätta att bedriva verksamhet trots återkommande brister utan att de också kan expandera, bygga ut och starta nya enheter. Det är helt oacceptabelt och en utveckling som Liberalerna vill införa ett stopp för.

Jag hoppas och tror att de flesta partier instämmer i det kravet. Men tyvärr ser jag inte det när det kommer till de politiska ställningstagandena i utbildningsutskottet där Liberalerna på punkt efter punkt i dag är ensamma reservanter. Jag yrkar bifall till reservation 10 under avsnittet friskolor.

I Sverige kan en radikal islamist som är partiledare för ett parti i Somalia leda en skola i västra Sverige. Den skola som rektorn leder kan expandera. Den verksamheten i västra Sverige kan också bygga ut sin verksamhet. Det beror på de luckor som finns i skollagen.

Man kan använda gamla outnyttjade tillstånd för att starta ny verksamhet. Man kommer undan i etableringskontrollen för att ägar- och ledningsprövningen inte omfattar hela ledarskapet på en skola.

Fru talman! Det vill Liberalerna ändra på. Därför har vi krävt att en ägar- och ledningsprövning också ska omfatta alla som har ett inflytande på en skola och inte bara när det kommer till ekonomi, budget och det organisatoriska.

När det gäller den könsuppdelade undervisningen som har bedrivits på den aktuella skolan i västra Sverige har man på grund av regelverket och att Skolinspektionen inte kan återkalla tillståndet kunnat fortsätta sin verksamhet. Det skapar utanförskap.

Det skapar inte den skola som många av oss skolpolitiker drömmer om. Vi vill att våra pojkar och flickor möter varandra. Vi vill att de lär sig att upptäcka problemet med könsmönster och hur begränsande det kan vara när man inordnas och uppdelas efter könsnormer.

Allt det som vi anger i kursplaner, läroplaner och skollag motarbetas och motverkas dagligen av dessa skolor och det så kallade pedagogiska ledarskapet på de skolorna.

Det är ett stort misslyckande att vi också ser att dessa personer missbrukar skollagens paragrafer för att starta offentligt finansierade verksamheter redan på förskolenivå.

Fru talman! Därför har vi i det här betänkandet yrkat på att vi vill införa ett etableringsstopp för nya konfessionella förskolor men också ett stopp för att de befintliga ska kunna expandera. Jag beklagar att även det yrkandet avstyrks.

Ska vi uppnå en skola i världsklass, ska vi komma ifrån extremismen, radikaliseringen och den inhemska extremismen i de utsatta områdena och komma åt utanförskapet, måste vi börja i förskolan och skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Det är beklämmande att hundratals barn, hundratals unga elever, utsätts för dessa radikaliserade miljöer dagligen på grund av bristerna i regelverket.

Anf. 149 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Jag har en fråga när det gäller Liberalernas reservation 9 med rubriken Val av skola. Där skriver Liberalerna: "Vi vill skapa en gemensam administration av skolköer. Genom att samordna och centralisera skolvalet genom ett system där alla skolor i närområdet, både kommunala och fristående, ingår kan trösklarna för skolvalet slipas ner."

Min ganska enkla fråga till Roger Haddad är: Är det så att Liberalerna förespråkar en gemensam antagningsstruktur som föreslås i Likvärdighetsutredningen? Eller förespråkar Liberalerna en samordnad antagning så som sker i väldigt många städer och orter i dag där det finns både kommunala och fristående skolor?

Menar ni med detta en gemensam antagningsprocess där alla skolor tvingas in, eller menar ni en samordnad antagning som är antingen frivillig eller med tvång men där respektive fristående skola fortfarande kan ha kvar sina urvalsverktyg?

Jag hoppas att Roger Haddad uppfattar frågan. Det skulle vara jättebra med ett förtydligande så att vi vet vad Liberalerna står för.

Anf. 150 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det är en viktig fråga som Björn Åstrand har utrett om gemensam antagning för både de kommunala och de fristående huvudmännen. Vi är inte anhängare av den modell som utredaren föreslår.

Däremot kommer jag själv från en kommun, Västerås stad, som under många år har haft ett jättefint samarbete både på gymnasiesidan och inom till exempel förskoleverksamheten. Där samordnar och samarbetar man mellan kommunen och de enskilda förskolorna för att se till att alla får en bra bild över utbudet och bra information för att kunna göra aktiva val.

Den är den möjligheten som jag kommer att jobba för. Det är också det som vi har sträckt ut handen för till regeringen. Det är en punkt som vi kan tänka oss att förhoppningsvis bli överens om.

Anf. 151 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Om jag uppfattar det korrekt är det alltså en samordnad antagning. Bara för att få klarhet i det, Roger Haddad: Är det så att Liberalerna i så fall såklart är för att fristående skolor kan ha sina egna urvalsinstrument i den samordnade antagningen, precis som man har i de samordnade antagningssystem som finns i dag exempelvis i Roger Haddads hemkommun?

Anf. 152 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det är därför som Liberalerna inte har gått med på Socialdemokraternas uttalanden eller krav om att till exempel ta bort urvalsinstrumentet kötid. Däremot har vi öppnat för att justera kötiden för att justera över hela samordningen av antagningssystemet. Svaret på Patrick Reslows fråga är ja.

Anf. 153 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Mycket fungerar väl i den svenska skolan. I dag gick miljontals barn till skolan som vanligt, eller ja, de som inte har påsklov eller fjärrundervisning. Men många gick i alla fall till skolan i dag.

De gick dit för att göra sitt bästa för att lära sig så mycket som möjligt. De själva skulle säkert säga att de gick dit för att hänga med sina kompisar, för att få göra saker, för att de gillar sin lärare eller för att de måste. Då är det upp till skolan att se till att lärandet hamnar i fokus. För det är ju det allt handlar om: elever som lär sig, utvecklas och fostras till att bli sina bästa jag.

Hundratusentals lärare, rektorer och annan skolpersonal gick i dag till jobbet och ansträngde sig för att ordna intressant och nyttig undervisning. Också de har gjort sitt bästa för elevernas lärande och utveckling. För det är ju det allt handlar om.

Vi är i den här kammaren i dag för att debattera hundratals förslag som sätter elevernas lärande och utveckling i fokus. För det är ju det allt handlar om. Det är förslag om skolans finansiering, om it-frågor, om friskolor, om skolval, om tillsyn och så vidare. Betänkandet heter Övergripande skolfrågor, och det är detta som är vårt ansvar i den här kammaren. Det handlar om att bygga ett ändamålsenligt system som stöder elevernas lärande och utveckling så långt det bara är möjligt.

Fru talman! Mycket är som sagt bra i den svenska skolan. Men systemet som vi i den här kammaren är ansvariga för är till viss del defekt. Det är otroligt olika vilken utbildning elever får. Skolorna i Sverige är segregerade, och föräldrars utbildningsbakgrund spelar alltför stor roll för vilka möjligheter elever har att klara skolan.

Vi har gjort mycket i regeringsställning sedan vi vann valet 2014. Vi har successivt utökat resurserna till skolan och dessutom viktat dem så att mest hamnar där det behövs bäst. Vi har också infört en stödgaranti i de tidiga skolåren, sett till att det finns medel för läxhjälp och lovskola för dem som behöver det och byggt en modell för stöd till de huvudmän som bäst behöver det - för att ta några exempel bland många viktiga reformer.

Kunskapsresultaten, då? De har mycket riktigt vänt uppåt under våra år vid makten. Men olikvärdigheten består. I den delen återstår fortfarande mycket att göra så att alla elever får lika goda möjligheter att lära sig mycket och bli sina bästa jag och så att skolan kompenserar för de skillnader i livsförutsättningar som finns mellan elever.

Det finns utredningsförslag för att ändra systemet till det bättre både när det gäller skolans finansiering och resursfördelning, undervisningsresurser, elevgruppernas sammansättning och statens roll. Och innan jag nu blir angripen för social ingenjörskonst eller för att vara emot friskolor eller, för den delen, emot valfrihet vill jag tydliggöra några saker.

Fru talman! Även om vi statistiskt kan se att friskolor har lägre lärartäthet, sämre behörighet och lägre löner, även om vi kan se att elever i friskolor lär sig mindre men får högre betyg och även om vi får medieavslöjanden om fiffel med urval och marknadsföringsskandaler är jag inte emot friskolor.

De aktörer som verkar i ett system kommer att göra sitt bästa inom systemet. Ett system som tillåter vinst som drivkraft kommer att leda till att vinsthungriga riskkapitalister sätter utdelning före lärande. Ett system som premierar dem som sätter höga betyg kommer att leda till betygsinflation. Ett system som inte bara tillåter utan till och med premierar segregation kommer att leda till segregation. Att vi har stor olikvärdighet och segregerande effekter i skolan är alltså resultatet av systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Därför behöver vi komma vidare med förslag för att öka likvärdigheten och minska segregationen. Kommunala skolor behöver få kompensation för det åtagande de har när det gäller att erbjuda alla elever plats i en skola nära hemmet och att erbjuda nytillkomna elever plats i skolan. Elevers och deras vårdnadshavares rätt att välja skola är här för att stanna. Jag är för valfrihet.

Men som systemet är utformat nu är det inte rättvist. Därför måste urvalsreglerna göras om så att alla har lika möjligheter att komma in på populära skolor. Att anta en portalbestämmelse om allsidig social sammansättning på skolor och i klasser är inte social ingenjörskonst. Det är ett sätt att ge uttryck för det som var hela meningen med inrättandet av grundskolan, det vill säga att elever från olika bakgrunder ska mötas i skolan. Det vore bra för alla.

Staten måste härtill ta ett större ansvar för både kvalitet i och finansiering av skolan. Statens stödjande roll behöver förstärkas och resurser fördelas efter behov. Det skulle stärka både tilliten och stabiliteten i systemet. Vi behöver ordna systemet så att det ger de enskilda som verkar i det bästa möjliga förutsättningar att göra allt vad de kan för elevernas lärande och utveckling. För det är ju det allt handlar om.

Fru talman! Avslutningsvis måste jag säga några ord om distans- och fjärrundervisning så här i pandemitider. För några år sedan hade jag ett samtal med en it-konsult som krasst konstaterade att digitaliseringen har dräpt förlagen, tryckerierna och skivbutikerna. Hans prognos var att nästa krisbransch kommer att bli skolan. När tekniken och människorna är mogna för att ställa frågan om skolan måste vara ett hus med lärare och elever i, eller om det kan vara något annat, kommer utbildningsbranschen att bli nästa krisbransch, menade han.

Nu, efter ett år med pandemin, är det såklart för tidigt att dra några slutsatser om långsiktiga konsekvenser av den distans- och fjärrundervisning som har förekommit av och till. Men det är inte för tidigt att dra slutsatsen att den där it-konsulten hade fel.

Hela Skolsverige pratar om utbildningsskulden, och även om slutsatser som sagt ska dras med försiktighet är det redan tydligt att de skillnader som finns i elevers förutsättningar att klara skolan - just de skillnader som skolan har som uppdrag att utjämna - förstärks när lärandet förläggs till hemmet.

I sammanhanget drar jag mig till minnes Moderaterna och deras ståndpunkter när vi behandlade fjärr- och distansundervisningspropositionen förra våren. De drev då linjen att ta bort alla begränsningar när det gäller fjärrundervisning och att distansundervisning skulle betraktas som ett alternativ för alla elever att välja. Jag konstaterar att Moderaterna, i likhet med konsulten jag nyss pratade om, hade fel.

Mycket speciella omständigheter har gjort att vi på bredden haft undervisning på distans i skolor runt om i landet. Erfarenheterna av detta ska givetvis beaktas framöver, och utvärderingen av det, liksom utvärderingen av andra insatser med anledning av pandemin, görs bäst i efterhand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Med detta yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkande UbU10 och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 154 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Det är intressant att Linus Sköld frågar mig om fjärr- och distansundervisningen. Jag kan påminna om att vi så sent som för några månader sedan lade fram förslag om ett utskottsinitiativ där vi ville att man skulle säkerställa att alla barn i Sverige har digital teknik för att kunna tillgodogöra sig distansundervisningen nu under pandemin. Det röstade Socialdemokraterna nej till, och de talade om att det inte var något problem med digitaliseringen i Sverige, för det går så bra.

Nej, det går inte bra. Enligt Lärarförbundets rapport, där 5 000 lärare svarade, som presenterades den 18 mars anser lärarna att 19 procent av deras elever inte kan tillgodogöra sig fjärr- och distansundervisning beroende på brister i teknik eller på hemförhållanden. Det hade varit klädsamt om Socialdemokraterna hade röstat ja till vårt utskottsinitiativ om att kartlägga om det finns sådana problem och att vidta åtgärder. Men det röstade alltså Socialdemokraterna nej till.

Jag undrar också om det inte skulle kunna finnas lite klädsam ödmjukhet kring vad Socialdemokraterna har gjort nu under sex års tid. Jag har här i handen skrivelse 75 om det som regeringen inte har verkställt. Där kan man bland annat se att beslutet om digitalisering av de centrala proven och central rättning av dem finns med ända sedan riksdagsåret 2015/16. Det är fortfarande inte verkställt. Det hade varit utmärkt om det hade varit på plats nu under pandemin. Men nej, det är det inte.

Det finns också ett förslag där riksdagen har beslutat att ge regeringen i uppdrag att ändra lagen för att omöjliggöra könsuppdelad undervisning - det som Roger Haddad alldeles nyss pratade om här. Det är fortfarande inte verkställt.

Det finns en annan punkt från riksdagsåret 2016/17, då riksdagen beslutade att ge regeringen i uppdrag att ändra skollagen för att skapa trygghet, ordning, lugn och ro i skolan. Det är inte heller verkställt.

Lite klädsam ödmjukhet kring att ni har haft makten i över sex år nu och inte verkställt dessa riksdagsbeslut, tack!

Anf. 155 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag tolkar Kristina Axén Olins replik som att Moderaterna har ändrat sig. Digitalisering är inte lösningen, och distansundervisning är inte det fullständiga alternativ som de hävdade att det skulle vara när de motsatte sig den utformning av fjärr- och distansundervisningspropositionen som vi lade fram förra året. Det är det enda sätt jag kan förstå Kristina Axén Olins väldigt spretiga angrepp på mitt anförande.

Jag tänker som sagt att utvärdering görs bäst i efterhand. När det gäller att kartlägga vilka bekymmer som finns pågår det - det vet Kristina Axén Olin också - en kontinuerlig dialog mellan myndighet och regering, och för den delen utskottet, om hur situationen ser ut i landets skolor. I den delen är det ingalunda okänt vad som går bra - det finns nämligen saker som går bättre än förväntat - och vilka problem som finns. Den fullständiga utvärderingen låter sig givetvis bäst göras i efterhand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Några av de saker som Kristina Axén Olin anklagar oss för att inte ha gått vidare med är det mycket väl känt att regeringen arbetar med. Det pågår försök med vissa delar av dem, och vi är överens med våra samarbetspartier i januariavtalet om att genomföra dem under den här mandatperioden. Låt oss alltså återkomma till exempelvis digitaliseringen av nationella prov.

Anf. 156 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Det är intressant att Linus Sköld nu säger att man är medveten om att distansundervisningen inte går så bra. Under hela tiden när vi har hävdat det och lagt fram utskottsinitiativsförslag har man hävdat att den går bra.

Skillnaderna i svensk skola ökar. Det är riktigt förfärligt att se att barn i socialt utsatta områden som inte har möjlighet att studera hemma nu halkar efter.

Vi borde göra som man gjorde i England: skanna av direkt vilka barn som inte har tillgång till teknik hemma. I England införskaffade man sedan och delade ut 1,3 miljoner datorer och routrar för att möjliggöra för alla barn att delta i distansundervisningen. Här i Sverige ska Socialdemokraterna utvärdera efter pandemin hur det har gått. Då är det för sent. Då har vi tappat ännu fler barn. Räcker det inte med att vart fjärde barn i årskurs 6 har icke godkänt i något ämne redan nu? Ska vi ha en ännu högre andel barn som inte klarar av skolan?

Nej, det duger inte, fru talman. Jag tycker inte att det är acceptabelt att regeringen visar denna nonchalans och tycker att vi ska utreda efter pandemins slut hur det har gått.

Anf. 157 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag instämmer i Kristina Axén Olins påstående att skillnaderna ökar. Som svar på vad Kristina Axén Olin sa i sitt anförande vill jag skicka tillbaka att Kristina Axén Olin inte är beredd att göra någonting åt de verkliga problemen, de problem som jag lyfte i mitt anförande och som handlar om hur skolvalet har segregerande effekter och hur resursfördelningen inte träffar de elever som behöver resurserna bäst.

Kristina Axén Olin låtsas som att detta inte spelar någon roll. Självklart spelar det roll vilka behov elever har för hur resurser bör fördelas. Självklart spelar det roll hur man gör urval till översökta skolor för hur segregationen blir i de skolor som finns i systemet.

Detta är de verkliga problemen, och det är dem Kristina Axén Olin inte vill prata om och inte vill göra någonting åt.

Anf. 158 Roger Haddad (L)

Fru talman! Liberalerna har aktivt medverkat till att skolor med återkommande brister enklare ska bli av med sitt tillstånd. Detta är nu på väg fram. Vi har också på allvar sett till att ett etableringsstopp för konfessionella skolor faktiskt är på väg att bli av, även om tidsplanen är framskjuten något.

Det finns dock ett par förslag i det här betänkandet, fru talman, som vi menar är viktiga om vi ska höja kvaliteten, öka tryggheten och öka jämställdheten i skolan. Det handlar om att komma åt skolor och förskolor med koppling till extremism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Därför vill jag fråga Socialdemokraterna och Linus Sköld: Varför röstar ni nej till att expandera den viktiga ägar- och ledningsprövningen till att också omfatta rektor och skolchef på skolorna, eftersom de har ett viktigt pedagogiskt inflytande och enligt skollagen det yttersta ansvaret för den skolverksamhet som bedrivs?

Anf. 159 Linus Sköld (S)

Fru talman! Som Roger Haddad mycket riktigt påpekar är vi överens om att göra viktiga saker på friskoleområdet. När det till exempel gäller konfessionella friskolor gick ju Socialdemokraterna till val på att avskaffa dessa. Konfession, trosutövning och utbildning hör inte ihop - i alla fall hör undervisning inte ihop med det. Självklart är vi alltså överens om viktiga saker.

När det gäller frågan om ägar- och ledningsprövning har vi kommit en bra bit på väg i att strama upp hur denna prövning går till. Jag fortsätter gärna på den vägen och fortsätter den diskussionen med Roger Haddad och Liberalerna. Att nu ta beslut om att prövningen ska omfatta rektor och skolchef känns dock överilat.

Anf. 160 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det är i och med Liberalernas förslag om ett etableringsstopp för konfessionella skolor som vi för första gången kan hitta en politisk majoritet för ett sådant beslut, och det ser jag fram emot.

Den här debatten handlar om att det fortfarande finns radikalister, islamister och våldsbejakande personer som kan fortsätta bedriva verksamhet med könsuppdelad undervisning. Och inte bara det, de kan också expandera och starta nya skolor. En anledning till detta, Linus Sköld, är just att dagens skollagstiftning när det gäller ägar- och ledningsprövning i princip bara tittar på det ekonomiska, styrelsen och ägarskapet. På Skolinspektionens hemsida står det väldigt tydligt att rektor och skolchef inte omfattas.

I det exempel jag tog upp från västra Sverige, fru talman, med skolan som haft könsuppdelad undervisning i över 20 år har den nuvarande skolledningen passerat och klarat av Skolinspektionens etableringskontroll på grund av den här luckan i skollagen. Det är oerhört provocerande att vi i Sverige fortfarande kan acceptera detta och med statligt sanktionerade bifall ge dem tillstånd att utöka verksamheten. Här hade jag gärna sett att Socialdemokraterna hade stått bredvid oss, bifallit vårt yrkande och satt stopp för dessa verksamheter i västra Sverige och säkerligen även på andra orter i landet.

Anf. 161 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag delar Roger Haddads upprördhet över extremister som kan bedriva skolverksamhet i Sverige. Jag tycker att man behöver ha en sträng ägar- och ledningsprövning. Jag ryggar inte för diskussionen om huruvida den ska vara strängare än vad den är.

Man behöver dock komma ihåg att den som ytterst är ansvarig för genomförandet av elevernas utbildning, förutom på principiell nivå och systemnivå vi här i kammaren, är huvudmannen. Det är därför det är huvudmannens sammansättning som är föremål för den ägar- och ledningsprövning som vi har beslutat.

Anf. 162 Niels Paarup-Petersen (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Tack för ett bra anförande, Linus Sköld!

Linus Sköld pratade lite om digitaliseringen, och det uppskattar jag. Man kan konstatera att det är viktigt att ha med också de bra perspektiven här. Den har öppnat för många elever att tillgodogöra sig undervisning de annars inte hade fått tillgång till. Skolan har förändrats av digitaliseringen och tagit nya steg framåt under covid. Det S-ledda utbildningsministeriet borde kanske se till att detta sker genomtänkt och bra och fortsätta framåt snarare än att tro att vi inte har sett en revolution av skolan.

En bra sak med det sätt på vilket vi hanterat skolan är att skolan i allt väsentligt har varit öppen, vilket i många andra länder inte har varit fallet.

Men det var inte det jag primärt ville prata med Linus Sköld om, fru talman. Jag vill fråga om frånvaroregistret, som S fortsätter att motsätta sig. Vi från Centerpartiets sida, fru talman, vill gärna se ett frånvaroregister så att man kan se vilka elever som faktiskt är i skolan. Det kan vara en revolutionerande tanke, men vi i Centerpartiet tror ändå på att det är bäst för eleverna att vara i skolan om man vill att skolan ska lära dem någonting. I dagsläget har vi inte riktigt koll på om de är i skolan eller inte.

Som jag framförde i talarstolen tidigare har vi sett att i länder, exempelvis Nederländerna, med ett frånvaroregister med systematisk kontroll på vilka elever som är i skolan och vad som händer när de inte är där, som säkrar eleverna och följer upp vad som sker med dem som inte är i skolan, faller frånvaron kraftigt. Det innebär att fler elever är i skolan, vilket innebär att vi får bättre undervisning, vilket innebär att vi får färre som misslyckas i skolan. Vi får fler som lyckas, fler som kan ta sig fram i livet och fler som kan skapa sig en framtid.

Detta vill inte Socialdemokraterna att vi ska lägga tid på i Sverige. Jag undrar hur det kommer sig att ni inte vill det, Linus Sköld.

Anf. 163 Linus Sköld (S)

Fru talman! Tack, Niels Paarup-Petersen för frågan! Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte finns det positiva effekter av den digitalisering som nu blir tvångspåförd väldigt många olika verksamheter och inte minst skolan. Jag tänker att det kommer att finnas positiva lärdomar att dra och att det är ett tillfälle som inte ska försittas. Jag vill därför förvissa Niels Paarup-Petersen om att vi är på väg framåt och att vi kommer att ta med oss dessa erfarenheter. Både Skolinspektionen och Skolverket har redan fått i uppdrag att analysera utfallet av fjärr- och distansundervisningen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om frånvaroregister för inte så hemskt länge sedan. Som känt pågår ett arbete på Skolverket med att analysera nulägesbilden av frånvaron på nationell nivå. Skolverket har därefter också fått uppdraget att titta på vad som skulle krävas för ett införande av ett nationellt frånvaroregister.

Jag tänker att detta inte kan vara okända företeelser för Niels Paarup-Petersen. När vi debatterade detta betänkande - det handlade då om en rapport från Riksrevisionen - redogjorde jag för Socialdemokraternas ståndpunkt, nämligen att den som har makten och ansvaret att åtgärda om en elev inte kommer till skolan är huvudmannen, rektorn och läraren. Ju längre upp du lyfter statistiken, desto mindre nytta kommer den att göra. Den som behöver ha kännedom om det är ju den som har makten och mandatet att göra någonting åt det, eller hur, Niels Paarup-Petersen?

Anf. 164 Niels Paarup-Petersen (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för svaret och rekommendera Linus Sköld och regeringen att i de översikter som ska göras kring vad man kan lära sig av covid faktiskt också titta på vad andra länder har lärt sig. Det gäller inte minst de andra nordiska länderna, där det har varit lite olika effekter. Det har vi försökt få regeringen att göra, men jag kan säga att vi har fått ganska ljumma svar.

Det har alltså kommit ett tillkännagivande om ett nationellt frånvaroregister. Det röstade Socialdemokraterna emot, vilket också Linus Sköld bör vara medveten om. Skälen som lyfts fram här av Linus Sköld är att när man lyfter upp informationen till en högre nivå kommer den längre bort från den som kan göra någonting, och därför behöver vi inte ha ett sådant register.

Då kan man tänka sig att det går lite emot det som har varit själva grunden när det gäller att göra till exempel svensk vård oerhört mycket bättre, nämligen register på nationell nivå om skillnader mellan olika typer av metoder. Det är det som gör att svensk vård och svensk medicinsk forskning etcetera har gått framåt på ett sätt som det knappast gjort i något annat land. Vi har nämligen haft koll på vad vi gör, hur vi gör det, hur det ser ut för hela landet och vilka skillnader som finns.

Detta anser vi att vi bör föra över på skolan för att få bättre koll på vad som sker på nationell nivå. Det handlar inte om att bestämma hur man ska göra utan om att tillsammans utvärdera vad som görs och vad som faktiskt funkar, så att de som är i en profession kan få rådgivning i hur man utövar sitt professionella arbete bättre. Precis som man gör inom vården skulle man också kunna göra inom skolan: inte så många politiska pekfingrar men däremot ett statistiskt och vetenskapligt baserat underlag för utveckling. Men det är som sagt var ingenting som Socialdemokraterna är positiva till i dagsläget, fru talman.

Anf. 165 Linus Sköld (S)

Fru talman! Nej, som Niels Paarup-Petersen mycket riktigt pekar på röstade vi emot införandet av ett nationellt frånvaroregister, det av de skäl som jag anförde nyss.

Jag uppfattar att det som Niels Paarup-Petersen efterfrågar i sin senaste replik är ett register över metoder som är framgångsrika, och det är lite grann en annan sak. Evidens, som är det som har varit framgången för sjukvården, handlar om att isolera en faktor och med vetenskapliga metoder bestämma att det är just den faktorn som får den positiva effekten. I undervisningssituationer, och för delen frånvarosituationer, är sammanhangen ofta så komplexa att det inte kommer att låta sig göras att isolera en faktor. Detta kommer därför inte att med evidens belägga vilka metoder det är som har varit framgångsrika.

Min och Socialdemokraternas ståndpunkt är att ett nationellt register inte kommer att återföra en enda unge till skolan. Däremot kommer rektorers och lärares hårda arbete med att förstå problematiken och använda de metoder som man bedömer kommer att fungera bäst i den enskilda situationen att göra skillnad.

Anf. 166 Patrick Reslow (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Jag måste säga att jag blev förfärad över utfallet mot fristående skolor som Linus Sköld började sitt anförande med, och därför kunde jag inte låta bli att begära replik. Det är en grov generalisering, där Linus Sköld säger att där är sämre kunskaper men högre betyg. Han säger att det är där det finns obehöriga lärare, och han säger att det är fusk med antagningen.

Jag förväntar mig mer av en ledamot som företräder ett regeringsparti än att lägga debattnivån där.

Det finns många friskolor som gör gedigna insatser och där man inte har problem med lärarbehörigheten. Det finns ingen som fuskar med antagningen. Det finns inga problem där. När det gäller det här med sämre kunskaper och högre betyg ger statistiken över nationella prov och betyget du får i svenska, engelska och matte när du slutar nian inte något stöd för det som Linus Sköld står här och säger.

Sådana grova generaliseringar tycker jag är oanständiga i den här kammaren, framför allt när man representerar ett parti som sitter i regeringsställning. Jag måste därför ställa frågan till Linus Sköld: Skäms inte Linus Sköld över att vara så generaliserande och så nonchalant mot alla de elever, lärare och föräldrar som är engagerade i fristående skolor?

Anf. 167 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag skäms inte över mitt anförande, Patrick Reslow. Däremot kan man bli lite röd om kinderna när man funderar över hur Patrick Reslow lyssnar. Om han hade lyssnat på mitt anförande hade han hört att påståendena inte handlar om de enskilda som verkar i systemet. De gör sitt bästa utifrån vad systemet medger, och det som systemet premierar, medger och leder till kommer vi att få som resultat.

Jag är inte emot friskolor - hör och häpna, Patrick Reslow! Jag är inte emot lärare på friskolor. Jag tycker inte att det ska falla någon skugga alls över den förälder som väljer en friskola till sitt barn. Jag är inte emot friskolor - hur många gånger ska jag behöva säga det? Jag är emot ett system som leder till segregerande effekter och som premierar fel drivkrafter.

När det gäller differensen mellan kunskaper och betyg, Patrick Reslow, är grunden statistiska rapporter sammanställda av Skolverket. Det är ju skillnaden mellan betygsresultat och hur det sedan går den första tiden på högskolan som är en av grunderna för det. En annan grund är just skillnaden mellan utfall i nationella prov och betyg, som Patrick Reslow hävdar inte belägger det jag säger, vilket det visst gör.

Jag skäms alltså inte. Möjligen skäms jag över hur dålig Patrick Reslow är på att lyssna.

Anf. 168 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Det här blir ännu mer absurt. Att säga att det är fusk med antagningen och att man har problem med sämre kunskaper och högre betyg, skulle inte det vara en attack mot lärarna på fristående skolor? Det Linus Sköld står och säger är ju att de här lärarna inte kan tillämpa betygssystemet korrekt. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Linus Sköld inte ser det själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Sedan har vi det här med statistik från Skolverket. Det finns en sida som heter Faktakoll. Det är bara att gå in där och titta. Där kan man se utfallet på betygen i årskurs 9 jämfört med nationella prov. Då ser man att det skiljer lite i ett av ämnena. Nu minns jag inte vilket. Men i alla övriga ämnen, såsom svenska och engelska, ligger de kommunala skolorna över i betygsutfallet jämfört med det nationella provet. Det är större diskrepans i kommunala skolor än i fristående skolor.

Detta är ytterligare ett exempel på hur Socialdemokraterna skapar myter och hur de ser ned på det arbete som bedrivs i fristående skolor. Jag tänker inte ta det här i kammaren. Jag tycker att det är fel. Det finns elever som väljer fristående skolor, och vi har ett valsystem. Det finns engagerade lärare som jobbar i fristående skolor. Det finns rektorer som leder dessa skolor. Det finns föräldrar som är djupt engagerade i sina barns skolgång, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Någon gång måste Socialdemokraterna sluta med att vara ett enfrågeparti. Det vore klädsamt om Linus Sköld här sa: Ja, jag skäms.

Anf. 169 Linus Sköld (S)

Fru talman! Uttalandet om fusk med antagning bygger på ett antal medierapporter från de senaste tio åren. De handlar om hur man gör urval till översökta skolor. En del säger nej till elever som beskrivs som elever med eller i svårigheter medan man i samma stund säger ja till elever som beskrivs som högpresterande. Detta återfinns i mediereportage. Uppdrag granskning tog upp det här för tio år sedan. Nu senast, under våren, vittnade en rektor om att friskolor ringer och tar referenser på elever som ska byta skola från hennes skola till fristående skolor.

Jag står inte här och hittar på. Dessa rapporter finns. Sanningshalten och generaliserbarheten i dem kan jag dock inte säga något om. Men rapporterna finns, och jag har inte sagt något annat än det.

Detta till trots är jag inte emot friskolor. Jag är inte emot personalen på friskolor, utan jag tycker att de gör ett bra jobb. Jag tycker att de ska fortsätta att göra ett bra jobb. Däremot tycker jag att system behöver förändras.

Patrick Reslow står här och förnekar betygsinflationen. Den är en direkt konsekvens av marknadsskolan och av att vi styr också offentlig sektor som vore den en marknad. Om en skola sätter höga betyg blir den mer populär och kan då attrahera fler elever och tjäna mer pengar, om man är en vinstdrivande aktör. Det finns drivkrafter som leder till betygsinflation. Patrick Reslow skrattar när jag säger detta. Jag vet inte vad jag ska säga om att man förnekar detta.

Januariavtalspartierna är överens om att vi ska hitta metoder för att jobba mot betygsinflationen. Vi ser nämligen att den är verklig. Det finns utredare som har utrett frågan, och de säger att den är verklig. Patrick Reslow får fortsätta att förneka det här bäst han vill.

Anf. 170 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det finns många övergripande skolfrågor, och jag ska tala om den viktigaste av dem. Jag ska tala om varför vi politiker borde se till att varje skattekrona som betalas till skolan ska användas i skolan. De som driver skolor i syfte att maxa sin egen vinstutdelning borde inte få göra det med våra skattepengar. Detta är det mest grundläggande och övergripande systemfelet i svensk skola, och det är dags att vi avslutar detta världsunika skolexperiment. Det har slagit slint. Det är dags att göra om och göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Varför är vinstintresset i skolan det mest grundläggande problemet? Det är faktiskt inte bara på grund av det moraliskt tveksamma i att vi har politiker som accepterar att skolkoncerner mitt i en pandemi delar ut vinstbelopp i 100-miljonersklassen till sina ägare samtidigt som 14 procent av eleverna inte går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är inte för att många friskolor inte skulle vara bra. Det är heller inte för att vi i Miljöpartiet tycker att det är dåligt att föräldrar får önska skola. Det tycker vi tvärtom är bra. Men vinstintresset hos vissa skolägare ihop med det faktum att varje elev, in eller ut ur en skola, får stor ekonomisk betydelse för rektorns möjlighet att hålla budget har gjort skolan till en marknad. Det har gjort lärare till servicepersonal och föräldrarna till kunder.

I dag vittnar lärar- och rektorsorganisationer om mer hot från föräldrar. "Höj mitt barns betyg annars tar vi vår skolpeng och går!" Samtidigt ökar betygsinflationen, det vill säga fler elever får högre betyg än vad de förtjänar.

Det mest alarmerande problemet med marknadiseringen av skolan är att det driver på skolsegregationen, och skolsegregationen är en av vårt samhälles största utmaningar. Den innebär att vi i dag delar upp elever baserat på deras bakgrund. Elever med högutbildade föräldrar på en skola, och elever med lågutbildade föräldrar på en annan skola. Varför görs det? Logiken är tyvärr enkel. Barn till högutbildade klarar skolan enklare. De kan klara skolan med fler klasskompisar i samma lektionssal och färre lärare per elev. De är helt enkelt billigare. Skolor tjänar pengar på att få, locka till sig och välja ut de elever som är enklast och billigast att undervisa.

Skolsegregationen är inte bara ett hot mot tilliten och sammanhållningen i samhället. Den är också ett hot mot kvaliteten i alla barns utbildning. Vi vet från internationella jämförelser att inget av världens bästa skolsystem är ojämlikt. De som tillverkar Pisaprovet pekar på just skolsegregationen som en av de största frågor som vi svenska politiker måste ta tag i för att vi åter ska få en jämlik skola och en skola i världsklass.

I Sverige delar vi dock inte bara upp barn efter bakgrund. Vi ger också de barn som har tuffast förutsättningar de lägst utbildade lärarna. Vi ger dem mindre resurser än de behöver. För när vi fördelar skolpengen baserat på snitteleven, samtidigt som det inte längre finns några skolor som är genomsnittliga, kommer de elever på skolor som har många elever med goda chanser redan från början att få mer resurser än de behöver och de elever som går på skolor där många klasskompisar kommer från hem med stora utmaningar inte att få det som krävs. Detta är en av orsakerna till att många barn i Sverige inte klarar skolan.

Hur kommer sig detta? Varför satsar inte kommunerna bara mer pengar på de skolor där det inte går så bra? Faktum är att de flesta försöker göra det. Man försöker göra socioekonomiska fördelningar av skolpengen. Men i grunden är regeln att om man har en skola med stora problem får man inte ge den extra resurser om man inte ger extra resurser till alla skolor, även dem som inte har dessa problem.

Det går alltså inte att gå in med stora resurser just till den skola där många barn riskerar att rekryteras in i kriminella gäng om man inte samtidigt ger jättemycket resurser till friskolan mitt i stan. Det här gör att det blir superdyrt att satsa där det behövs som mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Dessutom är det så att många kommuners så kallade socioekonomiska peng faktiskt inte ens räcker till de där extra resurserna - ofta därför att den är för liten från början, men ibland därför att den går till att betala för de tomma skolplatser som kommunen måste ha när elever till exempel flyttar eller för att ha beredskap för att ta emot elever från fristående skolor. Detta är ett problem.

Marknadslogiken påverkar dock inte bara friskolor med vinstintresse, utan den påverkar alla skolor. I dag betyder bilden av en skola ibland mer än innehållet. Varumärket blir allt viktigare, även för kommunala skolor och för idéburna friskolor som inte drivs av intresset att tjäna pengar utan lägger varje krona på barnens utbildning. Till och med kommunala skolor har i undersökningar blivit påkomna med att försöka slippa elever som har resurskrävande funktionsnedsättningar som diabetes eller adhd.

Marknadslogiken påverkar alla, och i slutändan är vi alla förlorare i detta skolspel - ja, alla utom de som tjänar pengarna, förstås. Det allra kortaste strået drar de barn som hade sämst chanser från start. Landsbygdens byskolor och små skärgårdsskolor hamnar också i kläm i dagens elevpengssystem, för när samma peng ska betalas per elev blir det ibland omöjligt dyrt att hålla de små skolorna öppna. Även om byskolan är dyrare än skolan i centrum måste nämligen kommunen ge friskolan i centrum mer pengar om den ger byskolan mer pengar. Det är det här som inte riktigt lirar.

Dagens marknadsskola driver mot stordrift och effektiviseringar, och vi i Miljöpartiet vet att stora skolor inte passar alla barn. Dagens marknadsskola kräver också ökade regleringar för vi ska se till att de aktiebolag som har som syfte att göra så stor vinst som möjligt åt sina ägare ger barnen den skolgång de har rätt till. Vi vet att drivkraften att tjäna pengar inte alltid går hand i hand med vad som är bäst för eleverna. Det är bara att titta på uttalandet från Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, när utredningen om skolbibliotek presenterades: Enligt de vinstdrivande friskolorna vore det bättre med lite böcker i korridorerna än riktiga bibliotek med utbildad personal. Det går såklart bara att tycka så om syftet är att spara pengar.

De här dedikerade reglerna gör även att det blir mindre frihet för alla friskolor. De idéburna aktörerna, som många gånger är innovatörerna i välfärden, får också sämre möjligheter att göra pedagogiska vägval som kan leda skolan framåt.

Ärligt talat: Friskolereformen blev inte som vi ville. Vi i Miljöpartiet ville ha valfrihet och pedagogisk mångfald. Vi ville ha en skola där man fostrar medborgare, inte kunder. Vi ville ha tillit framför betungande kontroll, och vi vill att varje unge ska få en ärlig chans att gå ut nian med både framtidstro och behörighet till gymnasiet. Vi vill ha en mångfald av skolor, och vi vill att föräldrar ska ha möjlighet att välja. Vi vill att kommuner ska ha råd både med skolorna i byn och skärgården och med skolorna i förorten - och att de ska kunna se till att alla barn får utvecklas fullt ut. Samtidigt ska idéburna friskolor kunna bidra med innovation i välfärden.

Vi vill få bukt med skolsegregationen och ojämlikheten, och jag vet att det krävs mer för att nå dit. Men om vi får bort dem som vill maxa sin egen vinning framför att se till att barnen får den bästa möjliga utbildningen ur skolekvationen och avskaffar marknadsstyrningen av skolan är vi en bra bit på vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 171 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Jag kan börja med att säga att jag håller med Annika Hirvonen om att vi har ett problem med skolsegregation. Så långt är vi överens. Sedan finns det numera jag vet inte hur många rapporter som beskriver att det egentligen inte är skolsegregationen som är Sveriges stora problem. Det är i stället boendesegregationen, och den spiller också över på att vi har en skolsegregation. Det vi verkligen måste göra någonting åt är alltså boendesegregationen.

Ett sätt att minska riskerna för skolsegregation är att verkligen skapa det fria skolvalet - att se till att alla väljer och att alla får information, så att de inte bara väljer den skola som är närmast.

När det gäller den betygsinflation som flera här pratar om skulle jag vilja säga att Linus Skölds regering hade kunnat göra något åt den om man hade verkställt riksdagens beslut från 2015, 2016 och 2017 om digitaliserade nationella prov med central och extern rättning. Då hade vi kommit åt betygsinflationen, men det är Linus Skölds regering som inte har verkställt det riksdagen redan har beslutat.

Det som gör mig lite upprörd är att Annika Hirvonen står här och påstår att det handlar om hundratals miljoner i vinst och annat när det gäller friskolor. Vi har fantastiska friskolor, och jag skulle vilja höra Annika Hirvonen berätta för mig vilka friskolor det är som tar ut hundratals miljoner i vinstutdelningar och som skor sig på andra. Det där är nämligen en myt. Vad är egentligen vinsten hos våra friskolor, tror Annika Hirvonen? Är det 10 procent, 20 procent eller 30 procent? Vad tror Annika Hirvonen att vinsten är bland våra friskolor i Sverige?

Anf. 172 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt glädjande att även Kristina Axén Olin erkänner att skolsegregationen är ett stort samhällsproblem.

Precis som Kristina Axén Olin ser jag också att boendesegregationen utgör ungefär 70 procent av orsaken till skolsegregationen. Som skolpolitiker vill jag ta ansvar för det här problemet och göra det jag kan för att förändra. 30 procent av skolsegregationen beror på hur vi politiker har riggat antagningssystemet till skolorna. 30 procent ligger inom vår makt - vi som jobbar med skolfrågor. Det är därför jag lyfter skolsegregationen.

Jag vill utveckla vad vi vill göra för att motverka den del som har med skolvalssystem att göra. Jag tror också att vi behöver ett gemensamt system för skolval. Det ska vara enkelt för alla föräldrar. När det är dags för barnen att välja skola ska man kunna gå in i en enda portal, och där ska alla skolor finnas tillgängliga tillsammans med all information man behöver om dessa skolor. Alla ska också kunna välja samtidigt; ingen ska ha något försprång, och inga platser ska vara paxade på förhand. Det ska vara lika möjligheter - ett rättvist skolval för alla. Jag tror att det är bra att börja där.

Jag tror dock inte att det räcker. Så länge det finns aktörer som tjänar pengar på skolsegregation kommer det att finnas olika sätt att påverka vilka elever som går i en viss skola - genom marknadsföring, lokalisering av skolan med mera. Vi kommer som sagt en bra bit med ett gemensamt skolval, men det räcker inte hela vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Samtidigt har alla politiker som jobbar med bostadsplanering och samhällsplanering ute i kommunerna ett ansvar att motverka ett segregerat samhälle på bostadsnivå. Det är otroligt viktigt.

Anf. 173 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Annika Hirvonen valde att inte svara på min fråga. I stället kan hon fortsätta sprida dessa myter om att det är hundratals miljoner i vinst eller utdelning, eller vad Annika Hirvonen nu menade - det var lite oklart.

Jag kan tala om för Annika Hirvonen att det inte finns några sådana vinster bland friskolorna. Ganska nyligen kom en rapport som visade att den totala marginalen för friskolorna är ungefär plus 2 procent eller 2 ½ procent. Vi har två friskolekoncerner som har gjort utdelningar, men de koncernerna hade gått in med ett större ägartillskott redan tidigare. Egentligen har de alltså fortfarande inte tagit ut någon vinst. Fortsätt inte sprida myter om att det görs stora vinstuttag om hundratals miljoner! Det är nämligen inte sant.

Sedan skulle jag vilja höra om Miljöpartiet är på väg att lämna januariöverenskommelsen - annars kan jag påminna om vad som står i överenskommelsen:

"Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. Detta kommer att uttryckas i vårändringsbudgeten 2019. Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor."

Tänker Miljöpartiet lämna januariöverenskommelsen?

Anf. 174 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag får konstatera att om någon ställer väldigt många frågor i en replik tar det oftast lite längre tid att svara på dem - man hinner inte med alla frågor.

Vi börjar med vinstutdelningsfrågan. Det var Academedia som delade ut över 100 miljoner i vinst under pandemin; det är fakta. Men som jag försökte att förtydliga i mitt anförande handlar det inte nödvändigtvis bara om det moraliska i att några kronor som kunde ha gått till att se till att fler barn klarar skolan i stället går till aktieägare i utlandet. Det är inte bara detta som är problemet, utan det är också vilka drivkrafter som den här marknadsstyrningen ger alla skolor. Det gäller inte bara friskolorna eller dem som tjänar pengar i systemet, utan även de kommunala skolorna och de idéburna skolorna påverkas av det marknadstänkande och den styrningsmodell som vi har skapat och som vi inte tycker fungerar.

Nej, vi kommer inte att lämna januariavtalet, och det finns ingenting i mitt anförande som antyder något annat. Det är dock väldigt glädjande att Kristina Axén Olin har läst januariavtalet; det är ett mycket viktigt dokument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

En annan fråga som jag inte hann besvara i den första repliken är frågan om digitalisering av nationella prov. Den tidsplanen har sinkats av en ny EU-dom som har kommit, Schrems II-domen. Detta är mycket beklagligt. Jag ser väldigt mycket fram emot digitaliserade nationella prov, inte bara för att det blir ett verktyg för att motverka betygsinflationen, som är ett stort problem, utan också för att det kan avlasta från en hel del rättningsarbete när allt fler av proven kan automaträttas i stället för att lärare behöver göra detta när det gäller de enkla uppgifterna.

Anf. 175 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag ska börja med att säga att det var roligt att höra Moderaterna promovera januariavtalet; det är vi inte jättevana vid.

Jag instämmer med Annika Hirvonen i att det absolut finns saker som inte är perfekta i skolsystemet som det är i dag. Det finns problem kopplat till hur systemet funkar bland annat när det gäller fristående skolor och kommunala skolor. Men jag tycker ändå att vi bör förhålla oss till fakta.

En faktabit som jag tycker att vi ska precisera är att det inte går att ha en skola utan att det levereras överskott, för då har man inte möjlighet att investera i framtiden. Även kommuner måste gå plus.

En annan del som är fakta är att det finns flera exempel på kommuner som satsar efter specifika krav, till exempel landsbygdsperspektiv, glesbygd etcetera. Detta är ingenting som är omöjligt att göra, så det är inte korrekt att man inte får göra det.

En tredje del som är fakta är att det är direkt felaktigt om vi säger att vi fördelar elever efter bakgrund på grund av fristående skolor. I en skola där detta enbart baseras på närhet skulle segregationen vara total, och det skulle enbart vara föräldrarnas plånbok och var de har råd att köpa hus eller lägenhet eller hyra bostad som skulle avgöra vilken skola de kan skicka barnen till.

Ytterligare en del som jag vill lyfta fram, som förefaller vara fakta för Annika Hirvonen men som jag vill ifrågasätta, är tron att kommunerna var perfekta och goda innan fristående skolor kom in. Det är anmärkningsvärt naivt, skulle jag vilja säga. Att undvika att säkra särskilt stöd och många andra saker som diskuterats i dag är ingenting som fristående skolor har kommit på, utan dessa saker har varit problem i kommuner överallt i all evighet. Det har däremot blivit enklare att få särskilt stöd de senaste åren, vilket är väldigt positivt.

Miljöpartiet har lyft fram många saker. En skolpengsreform behövs; det är vi överens om. Men regeringen som MP ingår i har ju inte levererat något förslag. Är det inte dags att komma med ett förslag i stället för att enbart klaga på att dagens situation inte fungerar?

Anf. 176 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag undrar om inte Niels Paarup-Petersen gör sig lite dummare än vad han behöver. Vinstdebatten handlar inte om att vi skulle vara emot att någon går plus i sin budget, utan den handlar om vad som händer med det där plusset. Landar det i fickorna på aktieägare i utlandet, eller går det tillbaka till skolan? Leder det till att man öppnar nya skolor? Leder det till att man anställer fler lärare eller köper in fler böcker? Vad vet vi? Vad behöver barnen i skolorna? Det är ju detta som vinstdebatten handlar om.

Vi i Miljöpartiet har varken föreslagit något avskaffande av skolvalet eller någon total närhetsprincip. Det var flera saker i anförandet som jag måste säga inte riktigt handlade om det som jag pratade om. Du får gärna upprepa, Niels, om det var någonting mer jag måste dementera som jag helt enkelt inte hann skriva ned i denna kavalkad av vantolkningar.

Anf. 177 Niels Paarup-Petersen (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Min ärade kollega frågade om jag kunde precisera vad hon inte har svarat på. Jag skulle vilja inleda med att säga att det som Annika Hirvonen inte har svarat på är en väldigt tydlig fråga som jag ställde: Varför har inte regeringen kommit med ett förslag på att reformera skolpengen? Vi är ju överens om att detta borde ske, men det har inte kommit något förslag från regeringen. Om jag minns rätt ingår Annika Hirvonens parti i regeringen - även om jag kanske är lite korkad ibland anser jag att detta borde vara korrekt uppfattat, fru talman.

Jag skulle gärna vilja höra från Annika Hirvonen vad det är som gör att det är möjligt att stå i kammaren och klaga på att skolpengssystemet inte fungerar som det ska men inte möjligt för den regering som man sitter i att leverera ett förslag. Min uppfattning är att det är handlingar som gör skillnad i skolan - inte ord.

Anf. 178 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det som Niels Paarup-Petersen lyfter upp här om reform av skolpengen är ju en otroligt viktig fråga. Jag önskar att den hade stått högst upp i skolavsnittet i januariavtalet.

Nu har ju regeringen haft fullt upp med att genomföra januariavtalet och dessutom hanterat pandemin. Skolan har ju blivit otroligt påverkad av coronapandemin, och detta har gjort att flera av de planerade processerna har blivit försenade. Jag hoppas ändå att vi i den här kammaren ska få rösta om ett reformerat skolpengssystem före nästa val, och jag hoppas att vi då också får en majoritet för det.

Det finns några riktigt bra delar i den utredning som Björn Åstrand har lämnat som berör skolpengen, bland annat det faktum att de kommunala skolorna inte blir kompenserade i systemet för sitt skolpliktsansvar. Detta är alltså ansvaret att alltid erbjuda barn en utbildningsplats i närheten av där de bor, oavsett om barnet är nyinflyttat och bor längst ut i skogen eller, för den delen, om en fristående skola går i konkurs.

Jag hoppas att vi blir överens om det förslaget.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 april.)