Plan- och byggfrågor

BoUs bet 2005/06:BoU7

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 8 mars 2006

Beslut

Nej till motioner om plan- och byggfrågor (BoU7)

Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 om plan- och byggfrågor. Motionerna handlade om plan- och byggprocessen, fysisk planering, bygglov, inomhusmiljö, energianvändning, säkerhet, byggforskning, bostadsanpassningsbidrag och tillgänglighet i boendemiljön. Motionerna avslogs bland annat därför att riksdagen vill avvakta regeringens ställningstagande till PBL-kommitténs förslag till ändringar i plan- och bygglagen (PBL). Riksdagen avslutade Riksrevisionens redogörelse om Boverkets och länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen utan några ytterligare tillägg samt avslog de motioner som lämnats in med anledning av redogörelsen.

Utskottets förslag till beslut: Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut

Hela betänkandet

bet 2005/06:BoU7 (pdf, 678 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

90 motioner

Motioner från ledamöterna

motion 2004/05:MJ38 med anledning av prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag av Åsa Domeij m.fl. (MP, -)
motion 2005/06:Bo7 med anledning av redog. 2005/06:RRS7 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen av Rigmor Stenmark m.fl. (C)
motion 2005/06:Bo8 med anledning av redog. 2005/06:RRS7 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)
motion 2005/06:Bo202 Moratorium för stormarknadsetableringar av Tobias Billström (M)
motion 2005/06:Bo204 Tillgänglighetsarbetet av Hans Hoff (S)
motion 2005/06:Bo205 S.k. bullerservitut av Rigmor Stenmark (C)
motion 2005/06:Bo211 Förändring av byggfelsförsäkringen av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)
motion 2005/06:Bo212 Plan- och bygglagen av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)
motion 2005/06:Bo215 Tillståndsplikt för reklamflaggor av Luciano Astudillo (S)
motion 2005/06:Bo217 Samhällsansvar för mobiltelefonstrålning av Sten Lundström m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo218 Boendeplaneringsprogram av Owe Hellberg m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo220 Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation av Barbro Feltzing (MP)
motion 2005/06:Bo222 Handläggningstider vid överklagande av kommunala planärenden av Catharina Bråkenhielm (S)
motion 2005/06:Bo233 Tillgänglighet i bostäder av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (C)
motion 2005/06:Bo234 Forskning och utveckling kring växtfibrer som armering i kompositmaterial av Ragnwi Marcelind (KD)
motion 2005/06:Bo236 Skötbord på offentliga toaletter av Agneta Gille och Mats Berglind (S)
motion 2005/06:Bo241 Elektromagnetiska fält i stadsmiljön av Barbro Feltzing (MP)
motion 2005/06:Bo245 Buller och tysta områden av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo246 Elöverkänslighet av Lennart Fremling (FP)
motion 2005/06:Bo247 Jämställdhet och fysisk planering av Sten Lundström m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo251 Offentliga toaletter av Torsten Lindström (KD)
motion 2005/06:Bo252 Alternativa värmekällor av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)
motion 2005/06:Bo253 Nya byggregler och växthuseffekten av Lars Ångström och Ulf Holm (MP)
motion 2005/06:Bo254 Jämställdhet i religiösa lokaler av Carina Hägg (S)
motion 2005/06:Bo255 Samhällsplanering för ökad valfrihet av Lars Tysklind m.fl. (FP)
motion 2005/06:Bo256 Boendemiljö av Marie Wahlgren m.fl. (FP)
motion 2005/06:Bo258 Regionalt samhällsplaneringsinstitut av Sten Lundström m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo260 Val av byggmaterial av Rosita Runegrund (KD)
motion 2005/06:Bo262 Nya koloniträdgårdar av Ronny Olander och Christin Hagberg (S)
motion 2005/06:Bo263 Forskning inom byggsektorn av Kenneth Lantz (KD)
motion 2005/06:Bo264 Lågstrålande zoner av Sonia Karlsson och Christina Axelsson (S)
motion 2005/06:Bo265 Kommunernas vägar av Johan Löfstrand (S)
motion 2005/06:Bo266 Förenklade byggprocesser vid infrastrukturinvesteringar av Johan Löfstrand (S)
motion 2005/06:Bo268 Uppsägning av ateljéer av Börje Vestlund (S)
motion 2005/06:Bo269 Spridning av legionellabakterier av Annelie Enochson (KD)
motion 2005/06:Bo270 Äldres boende av Ann-Christin Ahlberg (S)
motion 2005/06:Bo271 Trygghet i boendet av Ronny Olander m.fl. (S)
motion 2005/06:Bo273 Etablering av handelscentrum av Torsten Lindström (KD)
motion 2005/06:Bo275 Buller i tätorterna av Owe Hellberg m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo276 Bostadspolitik av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)
motion 2005/06:Bo277 Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning av Lotta Hedström och Mona Jönsson (MP)
motion 2005/06:Bo279 Mobilmaster av Annelie Enochson (KD)
motion 2005/06:Bo281 Barn med funktionshinder av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)
motion 2005/06:Bo288 Byggfelsförsäkring av Claes Västerteg och Roger Tiefensee (C)
motion 2005/06:Bo289 Lagen om byggfelsförsäkring av Bo Bernhardsson (S)
motion 2005/06:Bo294 Fjärravlästa elmätare och elöverkänslighet av Ingrid Burman m.fl. (V)
motion 2005/06:Bo296 Arbetstagarrepresentanternas inflytande vid bygg- och planprocessen av Börje Vestlund och Sylvia Lindgren (S)
motion 2005/06:Bo297 Effektivare planprocess av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)
motion 2005/06:Bo298 En liberal bostadspolitik av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
motion 2005/06:Bo300 Ägande, fysisk planering m.m. av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)
motion 2005/06:Bo304 Gränsvärden för buller och bullerfria miljöer av Barbro Feltzing (MP)
motion 2005/06:Bo305 Master för mobiltelefoni och elektromagnetiska strålningens effekter av Barbro Feltzing (MP)
motion 2005/06:Bo307 Sprinklersystem i offentliga lokaler av Ann-Kristine Johansson och Marina Pettersson (S)
motion 2005/06:Bo309 Trygga boendemiljöer av Carina Ohlsson och Monica Green (S)
motion 2005/06:Bo316 Forskning för bostäder och samhällsbyggnad av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)
motion 2005/06:Bo317 Etablering av bostadsområden för elöverkänsliga av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)
motion 2005/06:Bo321 Trygghet i boendet av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)
motion 2005/06:Bo324 Arbetsmiljöplan av Gunnar Sandberg (S)
motion 2005/06:Bo325 Miljöhänsyn i plan- och bygglagen av Jan Emanuel Johansson och Luciano Astudillo (S)
motion 2005/06:Bo331 Allergisanerade hotellrum av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)
motion 2005/06:Bo333 Vissa bostadspolitiska frågor av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (MP)
motion 2005/06:Bo335 En bostadspolitik för framtiden av Rigmor Stenmark m.fl. (C)
motion 2005/06:Bo337 Boendeintegration av Dan Kihlström m.fl. (KD)
motion 2005/06:Bo338 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)
motion 2005/06:Ju484 Brottsförebyggande arbete av Peter Althin m.fl. (KD)
motion 2005/06:Kr334 Kultur av Birgitta Sellén m.fl. (C)
motion 2005/06:Kr335 Allmänna samlingslokaler av Annelie Enochson (KD)
motion 2005/06:Kr373 Idrott av Kenneth Lantz m.fl. (KD)
motion 2005/06:Kr380 Idrott av Peter Pedersen m.fl. (V)
motion 2005/06:MJ292 Skagerraks miljö av Lars Tysklind och Cecilia Wigström (FP)
motion 2005/06:MJ351 Folkhälsa av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
motion 2005/06:MJ395 Livsmedelspolitik på konsumenternas villkor av Marie Wahlgren m.fl. (FP)
motion 2005/06:MJ439 Stockholms miljö och infrastruktur av Kalle Larsson m.fl. (V)
motion 2005/06:MJ443 Östersjön av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2005/06:MJ533 Användning av mobiltelefoner av Barbro Feltzing (MP)
motion 2005/06:N388 Livsmedelsbutiker av Krister Örnfjäder (S)
motion 2005/06:N438 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling av Mats Odell m.fl. (KD)
motion 2005/06:N443 Stockholm - stad och region i världen av Martin Andreasson m.fl. (FP)
motion 2005/06:N481 Landsbygd för tillväxt av Maud Olofsson m.fl. (C)
motion 2005/06:Sf336 Integrationspolitik - mot rasism och diskriminering av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2005/06:Sf389 Mångfaldspolitik av Sven Brus m.fl. (KD)
motion 2005/06:So315 Äldres lika rätt och värde av Rigmor Stenmark (C)
motion 2005/06:So364 Funktionshinder av Peter Eriksson m.fl. (MP, -)
motion 2005/06:So422 Elöverkänslighet av Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (C)
motion 2005/06:So552 Delaktighet, arbete och företagande för funktionshindrade av Kenneth Johansson m.fl. (C)
motion 2005/06:So699 Barn i vår tid av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)
motion 2005/06:T379 Trängselavgifter av Jörgen Johansson (C)
motion 2005/06:T612 Cykling av Claes Roxbergh m.fl. (MP, FP, KD, C, -)
motion 2005/06:Ub311 Naturgrus av Jan Andersson och Eskil Erlandsson (C)
motion 2005/06:Ub587 Grundskolan av Göran Hägglund m.fl. (KD)

Beredning

Senaste beredning i utskottet: 2006-01-24
Justering: 2006-02-09
Betänkande publicerat: 2006-02-13
Trycklov: 2006-02-13

Reservationer 29
bet 2005/06:BoU7

Alla beredningar i utskottet

2006-01-24, 2006-01-19

Motioner om plan- och byggfrågor (BoU7)

Bostadsutskottet har behandlat motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 om plan- och byggfrågor. Motionerna handlar om plan- och byggprocessen, fysisk planering, bygglov, inomhusmiljö, energianvändning, säkerhet, byggforskning, bostadsanpassningsbidrag och tillgänglighet i boendemiljön. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna, bland annat med hänvisning till att man vill avvakta regeringens ställningstagande till PBL-kommitténs förslag till ändringar i plan- och bygglagen (PBL). Bostadsutskottet föreslår också att riksdagen avslutar Riksrevisionens redogörelse om Boverkets och länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen utan några ytterligare tillägg samt avslår de motioner som lämnats in med anledning av redogörelsen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2006-02-23

Webb-tv Debatt om förslag: Plan- och byggfrågor

23 februari 2006
Debatt om förslag 2005/06:7

Dokument från debatten

2006-02-23

Protokoll för debatten

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 150 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! I det här betänkandet behandlar vi motioner som rör planerings- och byggfrågor. Vi behandlar dessutom en redogörelse från Riksrevisionens styrelse avseende Boverkets och länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen. Fysisk planering är grunden för bebyggelse och användning av mark och vatten. Särskilt stor betydelse för detta är naturligtvis att vi har en funktionell plan- och bygglag. Herr talman! Jag kan konstatera att vi återigen står och diskuterar motioner och inte en proposition i ärendet. Det känns som om detta är ett signum för den socialdemokratiska regeringen sedan den tillträde, åtminstone när vi kommer till bostadspolitik. Socialdemokraterna framhåller ofta att bostadspolitiken är viktig. Det är ett påstående jag kan hålla med om. Vad som då är förvånande är att man pratar och pratar. När kommer förslag? Redan under 1990-talets slut framfördes kritik mot vissa delar i plan- och bygglagen. Den delen som mest kritik framfördes mot, och fortfarande framförs mot, är planeringstidens längd. Många påpekar att ett genomsnittligt ärende tar åtta år. Åtta år är ett mycket effektivt sätt att minska konkurrensen, fördyra projekten, och det bidrar även till att vissa projekt aldrig blir av. Att en bred översyn av plan- och bygglagen kan ta lång tid kan vi från Moderaterna ha viss förståelse för. Dock anser vi att det har tagit väl lång tid, och framför allt tycker vi att översynen borde ha påbörjats tidigare. Jag vill särskilt trycka på att vi dessutom anser att vissa delar av förslagen skulle kunna brytas ut och läggas fram i propositioner redan nu under våren. Vissa frågor brådskar, och jag kan inte begripa varför regeringen inte själv känner att det är dags att komma till skott. Dock kan jag konstatera att den brådska jag känner inte delas av Socialdemokraterna eftersom det i vårens propositionsförteckning inte finns upptaget ens något litet ur utredningen. Det vi moderater framför allt anser brådskar är planprocessens längd. Instansordningen måste kortas. Vi vill helst se en renodlad förvaltningsdomstolsmodell med länsrätten som första instans. Vi tycker också att man borde överväga om prövningstillstånd ska införas till högsta instans. I vilket fall tycker vi att det är nödvändigt att länsstyrelsen lyfts bort som överprövningsinstans. Därutöver vill vi minska på kretsen sakägare. Det måste också kunna ställas krav på kommunernas handläggningstider, och fastighetsägare bör få initiativrätt i planärenden. Detaljstyrningen i planprocessen måste minska och större flexibilitet tillåtas. För att öka konkurrensen inom handeln, vilket gynnar alla konsumenter, borde snarast möjligheten att reglera handelsändamål i detaljplan tas bort. Frågan om buller- och luftkvalitetsnormer är olöst, vilket i stadsområdena skapar en stor osäkerhet för aktörerna, och vissa projekt stoppas helt. Denna fråga måste lösas. Ytterligare en fråga som vi vill lyfta fram i just den här delen gäller reglerna för dispens för tillgång till hiss. De måste tydliggöras. Även om vi anser att det är väsentligt att vår bebyggelse görs tillgänglig kan vi inte ha en så rigid tolkning att det i vissa kommuner är omöjligt att inreda en vind i ett flerfamiljshus om inte en hiss installeras. Det som då sker är att byggnationen stoppas, och vi anser att det är viktigare med fler lägenheter i bostadsbristens Sverige. Herr talman! När jag lämnar planeringsfrågorna skulle jag vilja peka på några få andra frågor som vi har lyft fram i detta betänkande. Först anser vi att byggfelsförsäkringen för självbyggare ska ändras. Det är otidsenligt att tvinga på någon en försäkring som är värdelös. Självbyggare kan i dag inte få ersättning eftersom lagen medger att försäkringsbolagen undantar kostnader för fel som självbyggaren själv åsamkat. Det kan vi tycka är rimligt, men då måste det i andra ändan vara rimligt att självbyggaren inte behöver teckna försäkring för det som han själv bygger. Lagen om byggfelsförsäkring måste ändras så att självbygge av småhus även för permanentboende kan undantas. Därutöver skulle jag vilja säga några ord om vår begäran när det gäller en översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidragen. Vi har i dag en snabbt växande andel äldre i vårt samhälle. Detta skapar naturligtvis ett ökat behov av olika former av tillgänglighetsanpassningar i bostadsbeståndet. Många äldre byter naturligtvis bostad så att den passar för ens eget behov. Många gånger handlar det om att sälja villan och flytta till en lägenhet. Dock finns det de som vill bo kvar och då har behov av att få en anpassning i bostaden. Den som har ett funktionshinder har i dag rätt till ett anpassningsbidrag från kommunen, och detta bidrag möjliggör också för många att leva kvar och leva ett självständigt liv. Det tycker vi är väldigt positivt. Dock är denna kostnad en skenande kostnad för många kommuner, och den är i princip omöjlig att budgetera. Det här gör att reglerna tolkas olika. Det skapas därför mycket oklarheter om vad det är som gäller. Det finns många exempel på olika tolkningar i olika kommuner, och därför blir vår slutsats att reglerna för och finansieringen av bostadsanpassningsbidraget behöver ses över. Slutligen vill jag dock återigen trycka på nödvändigheten av att något sker när det gäller plan- och bygglagen. Vi väntar och väntar. Min uppfattning är att det enda som kommer att hjälpa är att det till hösten blir ett regeringsskifte. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 151 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! I det här betänkandet har Folkpartiet sex reservationer. Vi står naturligtvis bakom dem alla, men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 1, som bland annat handlar om att ta fram en tydlig strategi mot allergiframkallande ämnen i byggmaterial. Som Ewa Thalén Finné sade har det varit något av en mandatperiod av väntan. Nyckelordet för utskottsmajoriteten och regeringen under hela mandatperioden har varit "avvakta ytterligare". Mandatperioden sammanfaller bra med PBL-kommitténs arbete. Den startade i september 2002 och var klar i september 2005. Nu, den 17 februari i år, gick remisstiden ut. Utskottsmajoriteten konstaterar därför att det inte blir någon proposition i år eller under den här mandatperioden. Man säger att regeringen naturligtvis måste få tid på sig att slutföra beredningen. Resultatet blir att man även i år kan avfärda alla motionsförslag utan att ta hänsyn till sakinnehållet. Man kan enkelt hänvisa till pågående beredning och avvakta, och man behöver inte göra några konkreta ställningstaganden över huvud taget. Herr talman! Regeringen måste ta sitt ansvar för den uppkomna situationen, att det har varit sådan stiltje under mandatperioden. Trots allt kom det i mars 2004 ett delbetänkande om instansordningen från Plan- och bygglagskommittén. Jag vill påstå att det skulle ha varit fullt möjligt att jobba åtminstone med den delen. Jag kan citera från en interpellationsdebatt med samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin i december 2004 som handlade just om överklagande som ett hinder för byggandet. Hon sade då: "Jag kan garantera att vare sig nu eller när väl Plan- och bygglagskommitténs förslag kommer ska vi vila på hanen. Vi kommer att försöka sköta det här så snabbt och smidigt som möjligt." Det vi ser nu är alltså hur snabbt och smidigt man kan sköta detta! I verkligheten har ju det mesta stått stilla i avvaktan på slutbetänkandet. Vi kan se andra exempel där regeringen har lyckats ta ut delar ur utredningar och föra fram dem som förslag i propositioner. Inte minst ser vi det som pågår just nu med hyressättningssystemet, där man ju har tagit en del ur en utredning och kommit till skott och fått ihop en proposition. Att det har dragit ut på tiden har skapat en otålighet och frustration som gör att det blir en kanske något skarp ton i debatten. Det är kanske bra, eftersom det förhoppningsvis kan hända någonting. Herr talman! Med den bakgrunden känns det väldigt angeläget att få ta fram några ståndpunkter som Folkpartiet har i sina reservationer. Jag kommer inte att beröra alla förslag men ändå en del förslag. Vi har en reservation om en reformering av plan- och bygglagstiftningen. Vad vi kan konstatera, som det inte finns något tvivel om någonstans, är att utdragna planprocesser är ett hinder för byggandet. Det bidrar dessutom till, som nämndes här tidigare, att man får hinder i konkurrensen. Det gör att många små byggare inte ger sig in i detta. De avstår helt enkelt från att bygga, inte minst av ekonomiska skäl. Som det nämndes här måste man ha ganska mycket reserver för att kunna klara det om man ska hålla på i upp till åtta år. Vi har under hela mandatperioden förfäktat att man måste få fram fler så kallade Friggebodbeslut, som vi av naturliga skäl kallat dem. Då siktar vi på regelförenklingar för den enskilde. Genom förändringar i plan- och bygglagen kan man få bygglovsfrihet för fler enkla åtgärder av typen tak över altaner och så vidare. Vi har även förfäktat att även kommunerna måste få kunna använda enklare planprocesser. Där är grundlinjen att planprocesserna ska läggas på så kallad rätt nivå. Det är inte fråga om att man ska inskränka på demokratin på något sätt. Det finns absolut inget motsatsförhållande mellan effektiv planprocess och demokrati. Den enskilde som direkt är berörd som sakägare ska naturligtvis höras, ha samråd och ha sin överklagningsrätt, och så vidare. Det handlar inte om det. När vi är inne på överklagande kommer vi ganska osökt över på instansordningen. Det är ett absolut krav att den förändras. Där menar jag att man kunde ha kommit mycket längre än vad man har gjort hittills från regeringens sida. Folkpartiet har i PBL-kommittén förordat att länsstyrelsen tas bort i överprövningsprocessen. I övrigt sker prövning inom nuvarande instansordning för förvaltningsdomstolar. Länsrätten blir då den första instansen. Det finns stora fördelar med detta. Man får då ett domstolsavgörande i ett väldigt tidigt skede i instansordningen. Sedan är det prövningsrätt i de övriga instanserna. Det bör rimligtvis leda till ett snabbare resultat. Vi har även tagit upp det som Ewa Thalén Finné var inne på här med handelsetableringar. Man måste genast få förändring i det regelverket så att man i princip får en fri etableringsrätt för dagligvaruhandeln. Resultatet av det skulle med all sannolikhet bli att man får fram många fler lämpliga lägen. Inte minst skulle trenden att flytta handeln från centrumlägena kunna brytas. Det handlar inte bara om utlokalisering av handeln som det mycket diskuteras. Jag är helt övertygad om att det skulle ha den motsatta effekten också. Vi har tagit upp en hel del frågor om inomhusmiljö. Det är där vi befinner oss under 90 % av vår tid, som jag tror att det stod någonstans. Vi har två reservationer. Den ena handlar om byggnadernas inomhusmiljö. Den andra handlar om ohälsosamma byggmaterial. De är naturligtvis väldigt starkt kopplade till varandra. Har man ohälsosamma byggmaterial lär man också få dålig inomhusmiljö. Man kan läsa att utskottsmajoriteten i princip tycker som vi. Det kan vara positivt i sig. Men det finns en passivitet i det som vi inte alls tycker om. Det finns inget entydigt, och därför händer det ingenting på det området. Vi har lyft fram tre områden där vi tycker att regeringen redan borde ha tagit initiativ, eller åtminstone borde ta initiativ i framtiden. För det första gäller det radon. För det andra gäller det konsumenten och konsumentmakten. Där har vi bland annat nämnt byggnadsdeklarationer. Det finns en utredning om byggnadsdeklarationer. Vi har en del invändningar mot just det resultatet. Vi är väldigt tveksamma till att man kräver det i alla lägen när det gäller uthyrning. Vi kan i sammanhanget inte riktigt se vitsen med ett nationellt register. Vi har för det tredje lyft fram väldigt mycket inomhusmiljö där barn vistas mycket. Det handlar om skolor och förskolor. Man borde från regeringens sida ha tagit upp en diskussion med Sveriges kommuner för att se vad som behöver göras på det området. Så kommer vi till reservation 11, som jag yrkade bifall till. Den handlar om en strategi för allergiframkallande ämnen. Det bygger på att man ska ta fram kunskap. Kunskap är alltid nyckelordet i sammanhanget. Det handlar om kunskap, kartläggning och eventuellt om lagstiftning för att kunna utfasa byggmaterial. Det gäller inte bara rena byggmaterial. Det gäller även kombinationer av byggmaterial som i sig skapar farliga ämnen som kanske inte finns från början. Med det kommer jag ganska osökt över till en reservation vi har om byggforskning. Som alla andra har vi en målsättning om en kvalitativt säkrad och behovsanpassad forskning inom området. Men det gäller ändå att vi kommer dit. Vi hade en liten utfrågning om detta. Det var verkligen ingen entydig bild av att det fungerade. Vi vill ha en översyn av formerna för den medelstilldelning som finns till bygg- och bostadssektorn. Bland annat tycker vi att man åtminstone borde titta på Formas roll. Det är kanske inte det bästa sättet att fördela resurser till området. I övrigt tycker vi att det här området är så viktigt att vi föreslår att man överväger att inrätta en forskarskola vid något av våra universitet inom just området god boendemiljö. Det är speciellt viktigt med ökad kunskap inom de områden som jag nämnde. Det är inomhusmiljö och hälsovådliga byggnadsmaterial som direkt berör människors hälsa. Jag vill också nämna några ord om Boverkets och länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen. Det var en skrivelse om det från Riksrevisionen. Där kan man återigen se hur viktigt det är att man kommer till skott med PBL-kommitténs förslag i slutbetänkandet. Den tydliga kritiken som finns där handlar bland annat om översiktsplanens roll. Det krävs att det kommer ändringar. Det finns behandlat i slutbetänkandet. Med stor sannolikhet har Ewa Thalén Finné rätt i sammanhanget. Ska det bli någon lösning på detta krävs det nog att vi får en ny regering i höst.

Dan Kihlström (Kd)

Anf. 152 Dan Kihlström (Kd)

Herr talman! Jag hade så önskat att vi i dag hade haft ett antal konkreta och spännande förslag från regeringen om PBL-frågorna att diskutera och också ta ställning till. Så är det tyvärr inte, som vi redan har hört här. Än en gång har vi ett ganska tjockt betänkande där alla förslag avstyrks i klump, eller som vi uttrycker det: "att motionsyrkandena behandlas i förenklad ordning". Eftersom vi troligtvis inte kommer att ha tillfälle mer denna mandatperiod att behandla denna typ av frågor finns också omfattande reservationer. För min del yrkar jag bifall till reservation nr 9. I flera decennier har de långa handläggningstiderna för plan-, bygglovs- och fastighetsbildningsärenden varit föremål för kritik. Samstämmiga synpunkter från byggsektorn har understrukit behovet av förändringar som kan ge snabbare och en på andra sätt mer effektiv plan- och byggprocess. Fortfarande finns betydande flaskhalsar i den politiska och administrativa processen. Detta leder till att investeringar och särskilt nybyggnation försenas och fördyras. Slutkonsumenten, det vill säga de som ska bo i hus och lägenheter, drabbas av höga boendekostnader. Självklart kräver en förändrad reglering omfattande utredningar. Men nu har dessa förändringar diskuterats alldeles för länge utan att ge konkreta resultat. Det får väl anses som ett misslyckande för regeringen att inga förändringar har kunnat presenterats här i riksdagen under hela denna mandatperiod. År 2001/02 beslutade riksdagen på förslag från bostadsutskottet om en bredare översyn av PBL. Under 2002 tillsattes så en parlamentarisk kommitté för att se över just plan- och bygglagstiftningen. Under kommitténs arbete har flera tilläggsdirektiv getts, så sent som förra året. Ett mycket omfattande betänkande presenterades i höstas. Under resan har utredningen också kommenterats i våra debatter, där vi bland annat har funderat över de mycket omfattande direktiv som utredningen har haft. Tyvärr har tiden gått, och regeringen har inte presenterat och kommer inte att presentera några förslag till förändringar innan mandatperiodens slut. Utredningen gör bedömningen att nya lagar och regler ska kunna tillämpas från den 1 januari 2008. Det är en lång tid. Det är redan nu mycket hög tid att gå från ord till handling. Det finns många problem med nuvarande ordning. Planprocesserna tar för lång tid, och det skapar fördyringar. Processen måste också effektiviseras. Överklagandeskedet svarar i genomsnitt för 20 % av tidsåtgången i planprocessen. Det är viktigt att ändra på denna ordning så att överklagandetiden minskar. Precis som utredningen tar upp så behöver instansordningen också ändras. Det faktum att en detaljplan kan överklagas i tre instanser och ett efterföljande bygglov i så många som fyra instanser fördröjer och till och med avskräcker. Det ökar också kostnaderna för projekten eller till och med omöjliggör många projekt. Därför måste antalet instanser minska. En annan del av utformningen handlar om sakägarkretsen. Noggranna överväganden måste göras mellan exploateringsintresset och den enskildes rätt att få beslut överprövade. Både en effektiv planprocess och en god demokrati måste eftersträvas. Det behöver inte råda något motsatsförhållande dem emellan. Rätten att överklaga ska kvarstå. Däremot måste omfattningen begränsas. Genom en ökad digitalisering skulle processtiderna också förkortas. Det är inte få ärenden på ett år i Sverige - 5 000-10 000 planärenden, 100 000 bygglovsärenden och ca 20 000 fastighetsbildningsärenden. Många av dessa hanteras fortfarande manuellt. Större fokus borde ägnas åt en bättre samordning mellan kommuner och myndigheter när det gäller elektronisk ärendehantering. Alltfler villa- och fastighetsägare ställer ökade krav på myndigheterna i form av snabbhet och lägre kostnader och att man faktiskt kan följa ärendet på egen hand i till exempel bygglovshanteringen. Det här var några kommentarer och krav när det gäller situationen med de viktiga PBL-frågorna. Herr talman! En fråga eller reservation är den om byggnaders inomhusmiljö. Det är reservation nr 9. Den handlar om skolmiljön. Det visar sig att den är väldigt aktuell. I går presenterade Barnombudsmannen en rapport med rubriken Vill man gå på toa ligger man illa till . Rapporten handlar om arbetsmiljön i skolan. Jag är medveten om att den mycket handlar om den psykosociala miljön, men också om den fysiska. Då är vi inne på vårt kompetensområde. I Barnombudsmannens pressmeddelande kan läsas att barn och ungdomar i Sverige får uppleva en arbetsmiljö i skolan som vuxna aldrig skulle acceptera. Bristerna i skolan måste tas på större allvar, och arbetsmiljölagen måste hanteras på samma sätt när det gäller barn som när det gäller vuxna. I rapporten står att smutsiga toaletter utan lås leder till att eleverna undviker att gå på toaletten under skoldagen. Stökiga lunchrum gör att man hoppar över lunchen. Mögliga duschar gör att inte alla duschar efter idrottslektioner. Detta är utdrag ur rapporten. Barnombudsmannen föreslår bland annat att tillsynen av elevernas fysiska och psykosociala skolmiljö ska prioriteras. Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning måste innehålla krav på tillgänglighet för alla elever. Elever och lärare har rätt till en lika god arbetsmiljö som alla andra. Arbetsmiljölagen måste användas effektivare och dessutom omfatta förskolan. Skolan i Sverige är den kanske största arbetsplatsen. En god fysisk miljö borde därför vara en självklarhet. Eleverna, liksom personalen på skolan, omfattas dessutom av arbetsmiljölagen och har därigenom rätt att kräva en god arbetsmiljö. En snygg, välskött skolmiljö har stor pedagogisk betydelse. Den signalerar att verksamheten är viktig, vilket leder till större ansvarstagande. En nedsliten och ostädad miljö leder tvärtom till motsatsen. Vi kristdemokrater anser att Boverket bör få i uppdrag att göra en översyn av den fysiska skolmiljön i landets alla skolor. När den översynen är gjord bör det leda till exempel till införandet av ett statligt stimulansbidrag för att uppmuntra kommuner och andra skolhuvudmän att vidta de åtgärder som krävs. Om detta handlar reservation nr 9. Till slut vill jag säga någonting om Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen, eller snarare om regeringens brist på styrning av Boverkets och länsstyrelsernas arbete. Det finns en överbelastning av regeringsuppdrag till Boverket. Bakgrunden är Riksrevisionens styrelses redogörelse om situationen för Boverket och länsstyrelserna. Den granskningen har avslöjat många brister. Den har även omfattat regeringens styrning av myndigheternas arbete samt regeringens avrapportering till riksdagen. Granskningen visar dels att länsstyrelserna inte klarar uppgiften att bevaka och väga samman de statliga intressena, dels att Boverket saknar den nödvändiga överblicken, inte ger länsstyrelserna tillräckligt stöd samt inte lever upp till uppföljningsansvaret. Granskningen visar också att regeringen inte har styrt myndigheterna på ett sådant sätt att intentionerna bakom lagstiftningen har fått genomslag på kommunal nivå. Regeringens rapportering till riksdagen måste också förbättras. Det är viktigt för oss att vi får en bättre rapportering, men ännu viktigare är ju kvaliteten i planeringsprocessen. Den måste vara på en sådan nivå att enskilda medborgare, företag och organisationer behandlas på rätt sätt. Ytterst handlar det om rättssäkerhet. Vi kristdemokrater anser att Riksrevisionens granskning bland annat måste ligga till grund för en noggrann översyn av det statliga ansvaret för den fysiska planeringen och att regeringen ska ta initiativ till att förtydliga länsstyrelsernas och Boverkets tillsyns- respektive uppsiktsansvar över planväsendet. Vi vill också ha en översyn av Boverkets roll, i vilken ska ingå att se över vilka konsekvenser som det stora antalet regeringsuppdrag har fått för Boverkets arbete med att följa upp planväsendet och tillämpningen av PBL. I utskottets, läs majoritetens, ställningstagande står det att det är angeläget att vidta åtgärder för att komma till rätta med de problem som ligger bakom den kritik som har framkommit i rapporten. Det hänvisas till att förändringsarbete pågår och att PBL-kommittén också har lämnat flera förslag på området. Tyvärr slutar majoritetens text med att allt liksom försvinner in i den stora dimman. Bostadsutskottets ställningstagande innebär att Riksrevisionens redogörelse kan läggas till handlingarna. Så står det. Men det är väl lite väl passivt med tanke på allt det som förekommer i rapporten. Att hänvisa till ett förbättringsarbete och att det finns förslag hos PBL-kommittén är ju ett bra steg på väg. Men utskottsmajoriteten kunde åtminstone ha varit mer aktiv när det gäller vad vi kunde kräva i bostadsutskottet. En sådan sak är att vi kunde ha krävt att regeringen på ett bättre sätt informerar riksdagen för att vi ska få en rättvisande bild av utvecklingen. Något krav på uppföljning borde väl ha kunnat ställas från utskottet?

Owe Hellberg (V)

Anf. 153 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Byggandet i Sverige har återhämtat sig rejält efter 90-talets nedgång. Men det behöver ändå byggas mer, framför allt hyresrätter för ungdomar och andra grupper som har svårt att få en fast bostad och ett eget hem. Planeringsfrågorna är viktiga i detta sammanhang. Därför beklagar jag att regeringen inte kommer att lägga fram en proposition utifrån PBL-kommitténs betänkande under detta riksmöte. Som ledamot i kommittén hade jag gärna varit med när förslagen behandlas här i kammaren. Många av förslagen kommer också att stimulera och kräva en bättre framförhållning i planeringssammanhang och en säkrare byggprocess där samhällets krav kommer att kontrolleras och följas upp på ett bättre sätt. Jag tycker också att kommitténs förslag har sina brister. Frågor som berör barn, jämställdhet, tillgänglighet och vissa miljöfrågor lyfts inte fram tillräckligt. I kommitténs betänkande uttrycks allmänintresset för en god planering med att den ska främja en god livsmiljö för alla människor utan att de förutsättningarna råder. Barns, kvinnors och funktionshindrades livsvillkor kan inte likställas med alla människors intressen då samhällsplaneringen inte fungerar så. Vi vet att barns tillgång till lekytor, säker och trygg trafikmiljö och barnsäkerhet i ute- och innemiljön ofta får stå tillbaka för andra intressen. Vi vet att kvinnor åker mer kollektivt, tar ett större ansvar för hem och familj och därmed rör sig mer i boendemiljön och tvingas vistas i miljöer som känns otrygga kvällar och nattetid. Vi vet att funktionshindrades möjligheter att delta i samhället på lika villkor åsidosätts eftersom tillgängligheten inte är vad den borde vara. Tyvärr insåg inte kommitténs majoritet detta utan lät förstå att om man nämner olika grupper i denna paragraf så utpekas olika särintressen. Jag menar att det är en felaktig analys. Hur kan man betrakta barn, kvinnor och funktionshindrade som särintressen i planeringssammanhang? Det är för mig en gåta. Barnens rätt måste stärkas genom att de får större möjligheter att delta i samhällsplaneringen och genom att det finns särskilda företrädare i kommunerna som ser till barnens bästa. Det systemet finns i Norge. När utskottet var i Oslo förra året fick i alla fall jag vetskap om att systemet fungerar väl och att det finns ett större intresse för barnens villkor när det gäller byggande och planering på grund av detta. När det gäller kvinnors villkor menar Vänsterpartiet att kommunerna ska upprätta konsekvensbeskrivningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv i likhet med de miljökonsekvensbeskrivningar som krävs för planer och program. Först då tydliggörs vad som är viktigt i den fysiska planeringen utifrån kvinnors perspektiv. Det finns fortfarande stora brister i tillgängligheten både i det offentliga rummet och i bostadsmiljön. Här är kommitténs förslag otillräckliga. Vänsterpartiet menar att handikapporganisationerna ska ges talerätt när det gäller planer och program och att de ska ha närvarorätt vid byggsamråd för att tillföra sin kunskap och kompetens. Det har visat sig att miljöorganisationernas talerätt i samband med prövningar enligt miljöbalken har gett goda, positiva resultat i form av färre överklaganden och ökade kunskaper. Miljöfrågorna har lyfts fram i kommitténs betänkande, och miljöorganisationerna får talerätt även i planfrågor. Det tycker jag är bra. Det som är mindre bra är förslaget om att länsstyrelsens befogenheter försvagas när det gäller möjligheter att överpröva beslut av regional betydelse. Här tror kommittén att det skulle lösas genom ett mer organiserat mellankommunalt samarbete. Jag tror inte det räcker. Länsstyrelsen bör även fortsättningsvis ha möjlighet att överpröva beslut som uppenbarligen strider mot de regionala miljömålen. Upprättandet av och ansvaret för de regionala miljömålen vilar på länsstyrelserna, och därför bör de också ha verktyg för att se till att de efterlevs och uppnås. För att stärka och komplettera den planering som görs i översiktsplaner och detaljplaner behöver boendet ytterligare sättas i fokus. Vänsterpartiet vill införa särskilda boendeplaneringsprogram som ska garantera hög kvalitet i bostäder och i boendemiljön. Programmen ska ersätta de nuvarande bostadsförsörjningsprogrammen och behandla frågor som berör nyproduktion och även det som är ännu viktigare i detta sammanhang, det redan byggda beståndet. Programmen bör utgå från det enskilda bostadsområdet där boendet och boendemiljön står i centrum men kan utvecklas till att omfatta en rad frågor som till exempel trygghet, säkerhet, energi- och miljökrav. Herr talman! Flera av dessa krav finns berörda i Vänsterpartiets reservation nr 4, vilken jag härmed yrkar bifall till. I övrigt finns en rad motioner från den allmänna motionstiden som tas upp i detta betänkande. Jag ska kommentera några av dem. Barnsäkerheten i det befintliga beståndet, framför allt det som byggdes under miljonprogrammets dagar, är otillfredsställande. Barnombudsmannen har slagit larm och påpekat att i nästan alla dödsolyckor där barn fallit ut från fönster och balkonger har barnsäkerhetanordningar saknats. Boverket föreslog en ändring av lagstiftningen redan 1993, men ännu har inget hänt. Majoriteten, i det här fallet socialdemokrater, moderater och folkpartister, hänvisar till kommande ombyggnationer, som om detta skulle vara någon garanti. Här menar jag att man åsidosätter barn som dessutom ofta tillhör familjer med lägre inkomster och utbildning. Jag tycker att det är cyniskt i dubbel bemärkelse. När det gäller energi- och miljöfrågor berörs användningen av direktverkande el och individuell mätning av värme- och vattenförbrukning. Vänsterpartiet har inte ställt sig bakom kravet på att helt förbjuda direktverkande el då vi kan se att det finns undantagsfall där detta kan vara en del av en helhetslösning. Det är också majoritetsförslaget i PBL-kommittén. El är en förädlad energiprodukt och bör naturligtvis användas i mer tekniskt avancerade sammanhang än för uppvärmning. Hur den borgerliga alliansen ska tackla den frågan är intressant. Moderater och folkpartister har inga hämningar när det gäller direktverkande el, medan Centerpartiet intar en betydligt klokare inställning i frågan. För att ändra människors vanor kan det ibland vara bra att använda ekonomiska incitament för detta, till exempel för värme- och vattenförbrukning i flerbostadshus. Här kan vi se en ovanlig samstämmighet över blockgränserna där moderater och centerpartister förenar sig med vänsterpartister och miljöpartister. Energieffektivisering är naturligtvis mycket mer än att förbättra tekniken eller att med andra metoder minska energianvändningen. Den bästa effektiviseringen är den kilowatt som inte förbrukas, särskilt om det sker av gammal och ohejdad vana. Majoriteten hänvisar till en kommande proposition om energieffektivisering och energismart byggande. Jag kan väl redan nu avslöja att frågan om individuell mätning hittills inte har fått någon framskjuten position där. Inte heller ställs det några särskilda krav. Regeringens inställning är att det i första hand är en fråga för fastighetsägaren. Vänsterpartiet delar inte den uppfattningen. Det finns ett ekonomiskt intresse för både hyresgäster och fastighetsägare att minska energikonsumtionen. Till sist, herr talman, vill jag nämna något om fördröjningar och förseningar i byggprocessen. Visst är det är så att det ofta går för sakta i samband med överklaganden och att det är många led i överklagandeprocessen. Det har inte minst lyfts fram av de borgerliga partierna genom åren. Men var finns alla förslag från alliansen som skulle ändra på det här? Ja, inte finns de i PBL-kommitténs reservationer eller i detta betänkande. Dessutom är man ju oense. Moderaterna och Folkpartiet förespråkar en överklagandeprocess i förvaltningsdomstol, medan Centern och Kristdemokraterna gick på majoritetens förslag om en gemensam plan- och miljödomstol. Min uppfattning är att andra faktorer är viktigare för att förkorta byggprocesser och ledtider. Personalresurser och kompetens på alla nivåer är viktiga oavsett om det handlar om bygglov eller överklagandeprocesser. Kommunerna måste ta ett större ansvar för planering och projektering. I dag vill de gärna överlåta det ansvaret på byggherren, vilket leder till ett lapptäcke av så kallade frimärksplaner utan inbördes samordning. Naturligtvis försvårar detta den demokratiska processen och får sannolikt fler överklaganden som följd. Det försämrar även konkurrensen då små och medelstora byggföretag inte har ekonomiska möjligheter eller egen kompetens att verka utifrån ett sådant koncept. Herr talman! För tids vinnande ska jag inte yrka bifall till fler reservationer, men jag står naturligtvis bakom dessa oavsett detta.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 154 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Det stora problemet när det gäller instansordningar och en förändring för att förkorta överklagandeprocessen är faktiskt att det inte har lagts fram några förslag över huvud taget. Det är ett betydligt större problem än att vi har en något olika syn i frågan inom de borgerliga partierna. Vi har förordat förvaltningsdomstolsvägen. Owe Hellberg vet säkert varför vi tycker det som jag nämnde förut. Vi ser inte klart den iver som finns att samordna miljöbalken och plan- och bygglagen. Vi anser att plan- och bygglagen fortfarande är en avvägningslag. Miljöbalken är något annat. Det är mer en skyddslagstiftning. Fördelen med vårt förslag är att man kommer till ett domstolsförfarande i första ledet och kan avgöra ärenden snabbt. Även Owe Hellberg måste väl medge att det finns en stor fördel med att man får snabba avgöranden - både för den överklagande och för den som blir utsatt för ett överklagande. Jag tycker att det stora problemet snarare är att man inte har tagit tag i frågan över huvud taget och fått den avgjord än att det finns olika meningar i PBL-kommittén. Om frågan bara kommer på riksdagens bord lär vi få behandla den och se vilka majoriteter som finns.

Owe Hellberg (V)

Anf. 155 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att jag tycker att det är synd att regeringen inte lägger det här förslaget på bordet. Det har naturligtvis med tidsplaneringen att göra och att kommittén fick fler och fler uppgifter och att det drog ut på tiden. Om man hade haft målsättningen att lägga fram ett förslag i vår tror jag att det hade gått. När det gäller vilket system man ska ha kan jag konstatera att det var mycket diskussion om vilken modell man skulle välja. Jag tror att Folkpartiet har valt fel modell. Det handlar inte bara om snabba avgöranden i domstol. Det handlar också om att förebygga att saker och ting hamnar i domstol. En majoritet är övertygad om att en hantering i länsstyrelsen ska underlätta det här så att färre ärenden går till domstol. Det är inte så säkert, Lars Tysklind, att förvaltningsdomstolsinstansordningen skulle minska ledprocesser i det här sammanhanget. Det kan bara framtiden utvisa i så fall. Min ingång är att förebygga och se till att kommunerna planerar. Säg inte som Carl Bildt gjorde i början av 90-talet: Sverige är färdigbyggt. Då säger kommunerna upp all sin kompetens och personal. Man måste titta på att förebygga i stället för att efterarbeta. Det är min ingång i det hela. Jag konstaterar än en gång att ni i alliansen delar synen på detta. Det framgick tydligt i kommitténs arbete. Det syns också i kommitténs betänkande.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 156 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! När det gäller att vara ense eller oense kan man ju undra över att Owe Hellberg under större delen av anförandet anmärkte på regeringens politik. Den oenigheten tycks vara nog så stor, om man nu ska tala om det som det stora problemet. Jag vill fråga Owe Hellberg på vilka grunder länsstyrelsen är inblandad i dag. Är det något i dagens system som talar för att om man tar bort länsstyrelsen i överprövningsprocessen skulle det skapa någon slags fördröjning eller förebygga överklaganden? Det tror inte jag. Länsstyrelsen tappar ju inte sin roll i planeringsprocessen. Länsstyrelsen ska naturligtvis ha ett samspel med kommunerna i många sammanhang i planeringsprocessen. Det kanske är en av de mer principiella invändningarna att en myndighet som är aktör i planeringsprocessen sedan ska överpröva densamma. I EU-sammanhang finns det faktiskt krav på att man ska kunna få sin sak prövad i domstol. Det är väl tämligen vanligt att folk driver frågan till domstol. Man kan aldrig stanna en överklagandeprocess om inte personen avstår från att överklaga vidare. Man kan aldrig avsluta förrän man har ett domstolsutslag. Länsstyrelsen räknas inte i det sammanhanget som en domstol. Strävan att samordna miljöbalken och plan- och bygglagstiftningens instansordning ser vi inte att det finns någon grund för. Det hindrar egentligen ett framtida vägval när det gäller om de ska samordnas helt och hållet eller om de ska gå skilda vägar. Miljöbalken och PBL har ju olika syften i vår lagstiftning.

Owe Hellberg (V)

Anf. 157 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Vi tror faktiskt att det vore bra med en samordning i en gemensam plan- och miljödomstol eftersom det finns beslut och ärenden som bör gå parallellt. Vi har till exempel bygglovsfrågan kontra strandskyddsfrågan. Kan sådana saker löpa parallellt borde det naturligtvis också finnas förutsättningar att få effektivitet i systemet. Vi tror att det är rätt tänkt att försöka gå den vägen. Jag delar inte Lars Tysklinds uppfattning när det gäller länsstyrelsen. Jag tror att det är väldigt bra om man kan lösa saker och ting innan det går så långt som till domstol. Länsstyrelsen har visserligen dubbla roller i det här fallet, men jag tycker att det är ett instrument som vi ska fortsätta att använda. Man kan naturligtvis utveckla det på olika sätt och se till att man renodlar mer som man gör i andra sammanhang när saker och ting ligger inom samma myndighet. Jag tror att det är ett bättre sätt att arbeta och jag tror att förebygga är ett bättre sätt än att överklaga och domstolsavgöra.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 158 Rigmor Stenmark (C)

Herr talman! Jag har en plan - får jag lov? Det var ett av de teman som man hade tänkt ha som överskrift över den här utredningen som är så efterlängtad, nämligen översyn av plan- och bygglagstiftningen. Den började hösten 2002. Kommittén arbetade 2002, 2003 och 2004. 2005 kom slutbetänkandet Får jag lov ? Om planering och byggande . Vad blev responsen? Jubel från regeringen? Nej, svaret blev snarare: Ni får inte lov - inte 2005, inte 2006, kanske 2007. Så blir det naturligtvis inte, åtminstone inte med den regering som finns nu. Vi tror att det blir lov 2007 med en ny regering. Nu gav regeringen utredningen icke godkänt när det gällde att ge lov till förändringar som skulle göra det lättare att bygga och som skulle göra regelverket enklare eller förtydliga styrningen när det gäller översiktsplanering och strandskydd med mera. Då vill naturligtvis inte heller den socialdemokratiska majoriteten i vårt utskott ta initiativet. De är ju lojala. De hade åtminstone chans att påbörja förändringen. Nog var det väl insikten att det behövdes förändringar - förenklingar i plan- och bygglagen - som gjorde att man tillsatte en parlamentarisk kommitté som fick ta sig an uppgiften. De har även fått lov att jobba. Jag tror att de har jobbat väldigt idogt under tre år. Riksdagen kan påbörja förändringen och köra över regeringen. Jag vet att det är många i Sverige som väntar på att få göra det. De lever i en verklighet där krångliga regler och uppifrån styrda dokument sätter sin prägel på verksamheterna på ett sätt som sätter krokben för Sverige. Man skulle kunna säga att regeringen utför de allra förskräckligaste tacklingarna i dagens samhälle. Vad riksdagen kan göra är att bifalla de reservationer som finns i betänkandet. Jag skulle själv vilja yrka bifall till de reservationer som Centerpartiet står bakom. För tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation nr 29. Sjysta regelförändringar och lättnader är ett måste i dagens Sverige. Ser inte ni socialdemokrater behovet? Vågar ni inte sätta ned foten? Vad skräms ni av? In på spelplanen, skulle jag vilja säga. Kom med, gör mål och sätt fart. Vi i Centerpartiet har i reservation 5 redovisat vad vi vill. För det är precis som i OS-kamper. Det behövs sjysta regler. Det behövs faktiskt regler om det ska fungera. Pojkarna i fotbollslaget hemma, kommer jag ihåg, när jag hade grabben där tyckte ett tag: Ingen domare och inga regler på plan! Det här klarar man av helt själv. Vi lät dem pröva naturligtvis. Men vet ni vad det blev? Kalabalik. Det blev osämja och slagsmål, och det blev egentligen ingen fokusering på målet. De flesta låg i en klump mitt på. Så vi måste ju ha regler. Och vi måste faktiskt också ha en lagledare. Även grabbarna kom på det. Så in med lagledaren! In med enklare regler, tydliga så att alla parter talar precis samma språk! För otydliga, krångliga regler med en maximerad byråkrati ställer bara till oreda. Ingen följer de besluten. Man bara buar ut domarna, och det blir en enda stor oreda. Fru talman! Myndigheters klåfingrighet och misstro mot människors förmåga att ta ansvar för sin egen omgivning måste minska. Utgångspunkten ska vara att alla förslag i plan- och bygglagen som går åt motsatt håll måste avvisas. Till exempel ryktas det om att man ska ha bygglovsplikt för lantbrukets ekonomibyggnader. Är det sant? I så fall: Vad är det för dumheter! Det är dags att gå från ord till handling. Centerpartiet kräver en tydlig reglering för fysisk samhällsplanering, där fokuseringen är att nå målet, ett tryggt, miljöriktigt, uthålligt samhälle. Fru talman! Respekt måste vi också visa varandra. Framför allt måste vi visa det för dem som är mest utsatta i samhället, barnen. De är Sveriges framtid. De måste få växa upp i bra miljöer. Det får inte vara så att vi tillåter att bostadsområden planeras och byggs samtidigt som vi blundar för och accepterar att barnen växer upp i bullriga miljöer, i sjuka-hus-miljöer. Vi har ett ansvar att sätta stopp för det. Bullriga miljöer ger hörselskador, men det ger också okoncentration och andra svårigheter. Trafiken har ökat, särskilt i våra större städer. Och miljöerna påverkas negativt av det. I områden som påverkas direkt av bilavgaser har dödligheten ökat med 50 % under ett par decenniers tid, visar utredningar. Det är en situation som är fullständigt oacceptabel. Därför är det absolut nödvändigt att när man ser över miljömålen för buller de bör omarbetas. De ska fokuseras på hälsoeffekterna. Därför är jag glad att samtliga partier i vår allians påtalat detta i en gemensam motion. Vad är vänsterkartellens åsikt? Fru talman! Centerpartiet har år efter år krävt en nationell handlingsplan som är inriktad på boende och hälsa och som vi vill ska analysera omfattningen av och orsakerna till ohälsan. Men framför allt ska den ge konkreta förslag till förbättringar. Vi upprepar det här kravet i reservation 10. I det arbetet kan även kravet som finns i reservation 11 som handlar om ohälsosamma byggmaterial ha sin givna plats. Det blir också alltmer vanligt att vi handlar material över landgränserna. Därför är det viktigt med en ny europeisk kemikaliepolitik. Den måste bli ett effektivt verktyg för kunskap om och krav på kemikalier. Sverige måste fortsätta att vara pådrivande i de här EU-frågorna. Jag känner en viss tillförsikt och en ganska stor stolthet över att Centerpartiets Lena Ek har en betydande roll i det arbetet. Fru talman! Det som människor sätter allra högst på dagordningen över frågor som man värdesätter i sitt boende är att bo i trygga miljöer. Inte minst är det viktigt att ha med sig det i all planering för bostadsområden. Man måste ge förutsättningar för människor att ha och att bo i öppna ljusa områden. Inte minst kvinnor påtalar det. Våldet måste få ett stopp. Vi ska inte behöva vara rädda i vår egen boendemiljö. Dessvärre är det så i dag. Vi är på vakt ständigt. Från Centerpartiets sida kräver vi att alla människor ska få vara med i all samhällsplanering. Det är inte så i dag. Kvinnor saknas fortfarande i alldeles för stor utsträckning i den fysiska samhällsplaneringen, alltifrån planering till det direkta byggandet. Jämställdhetsaspekten måste lyftas fram och tas till vara. Lyssna på kvinnorna som säger ganska enkelt: Bort med tvättstugan i källaren! Bort med mörka skumma gångtunnlar! Fram med ljuset! Det är bara några exempel. Vad säger ni socialdemokratiska kvinnor som är taleskvinnor i debatten om det här betänkandet? Ställer ni upp på Centerpartiets förslag, mer kvinnor med? Fru talman! Centerpartiet lyfter även i det här betänkandet fram forskningen inom bygg- och bostadssektorn. Vi anser, och vi fick även medhåll vid bostadsutskottets utfrågning av forskare förra året, om ni kommer ihåg, att den beteendevetenskapliga forskningen i allt högre grad är viktig för att få ett helhetsperspektiv när det gäller boende, miljö och resursanvändning. Vi behöver få veta vad som är avgörande när människor väljer sitt boende. Vi måste kunna ta fram det som är positivt och naturligt i människors handlande. Fru talman! Centerpartiet är, som ni alla vet, pådrivande när det gäller att ta till vara energin i Sverige på allra bästa sätt. Därför är det naturligt för oss att uppmärksamma frågorna om hur vi använder våra gemensamma tillgångar på bästa sätt även i boendet. Nästan 40 % av energin förbrukas inom sektorn bostäder och lokaler. År 2003 visade det sig att vi använde oss av energi i boendet i ungefär samma storlek som energiförbrukningen var för Sveriges industrier samma år. Att spara energi inom bostadssektorn är därför en viktig del i miljöarbetet. Energieffektivitet i bebyggelsen är eftersträvansvärt. Det bidrar till ett mer långsiktigt hållbart samhälle där vi får en stabilare eltillförsel och där vi minskar oljeberoendet. Fru talman! Jag och Centerpartiet har en plan, ett idéprogram som vi har arbetat fram tillsammans med våra medlemmar över hela landet. Det är detta som genomsyrar alla våra ställningstaganden inför olika beslut, bland annat i riksdagens bostadsutskott. Får jag lov, fru talman, att mycket kort referera inledningen av vår plan på väg mot ett tryggt, grönt, hållbart samhälle? "Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för Centerpartiets politik. Det yttersta målet är att var och en ska kunna växa som människa och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. Ansvar för varandra och för naturen ska vara vägledande när samhället formas."

Owe Hellberg (V)

Anf. 159 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Även om jag riktade viss kritik när det gäller kommitténs betänkande och den stora fråga som inte kommer att hanteras i vår är jag väldigt nöjd med den största delen av innehållet. Jag har uppfattat det som att Centerpartiet också är det. Därför blir det en konkret fråga. Ni pratar om färre instanskedjor och kortare handläggningstider. Men på vilket konkret sätt vill ni åstadkomma det i Centerpartiet när det gäller plan- och bygglagen? Rigmor Stenmark pratar sig väldigt varm för kvinnors deltagande och synen på kvinnor när det gäller planering. Varför inte ställa sig bakom Vänsterpartiets krav då på jämställdhetskonsekvensbeskrivningar i samband med planering och när det gäller byggande? Jag har en tredje fråga. Ni vill gå ännu längre än vi när det gäller direktverkande el. Ni ska väl ha heder av att ni har den inställningen. Men jag måste ändå ställa frågan: På vilket sätt ska ni kunna driva det i alliansen, där man har en helt annan inställning till den här frågan?

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 160 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Jag tror att jag börjar bakifrån med frågan hur vi ska driva detta i alliansen. En bit var väldigt intressant när Lars Leijonborg i går tyckte att vi skulle ha en gemensam lista. Naturligtvis var det bara ett hugskott, för det är inte genomförbart. En positiv grej var dock att om han fick igenom det skulle han kunna tänka sig att lämna kravet på att bygga fler kärnkraftverk. Jag kan alltså tydligt se att man är beredd att kompromissa inom alliansen. Motfrågan till trepartskartellen måste ändå bli: Varför får inte du igenom dina frågor tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet?

Owe Hellberg (V)

Anf. 161 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Nu pratade jag om direktverkande el, och så blev det samlade listor för alliansen kontra kärnkraftverk. De frågorna är nog inte riktigt i samma division. Jag undrade nog mera hur ni ska kunna jobba med den här frågan. I dag har ju Centern faktiskt ett annat samarbete, energisamarbetet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Min fråga är då: Tänker ni bryta det om det skulle råka bli en borgerlig regering? Det innebär naturligtvis att frågorna om direktverkande el och annat försvinner från dagordningen och att Centerpartiet kommer att svika de frågorna. När det gäller plan- och bygglagsfrågan fick jag inget svar. Jag har hört väldigt mycket om färre instansordningar och kortare handläggningstider, men de konkreta förslagen finns i kommitténs betänkande. Man minskar sakägarkretsen när det gäller överklagande, instansordningen förkortas något och man uppmuntrar framför allt till mer planering i kommunerna för att förebygga allt detta som sker. Står ni bakom det, eller har ni andra förslag? Det är det som är det intressanta.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 162 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Jag tror inte att det är någon hemlighet för Owe Hellberg att vi från Centerpartiet vill se över alla regler som finns och förkorta alla instanskedjor som finns för att människor ska ha möjlighet att bygga på ett bra sätt. Vi kan dock inte förstå varför man har tillsatt en utredning som fått jobba i tre år och som lagt fram ett slutbetänkande 2005 och ändå inte kommer med några konkreta förslag till den här riksdagen. Jag tycker inte att Owe Hellberg ska stå här och begära att vi från allianspartierna ska komma med konkreta förslag. Det är ju ni som har makten! Det är ni som ska komma med förslagen till beslut. Vi kommer med våra förslag till beslut nästa år. Just nu jobbar man väldigt aktivt med att formulera krav, som vi också kommer att gå till val på, till hösten 2007.

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 163 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Fru talman! Miljöpartiet har en hel del motioner som behandlas i detta betänkande. Det gäller tillgänglighetsfrågor, jämställdhetsfrågor, kretslopp, försiktighetsprincipen, lågstrålande zoner, gränsvärden för buller, cykelparkering och förbud mot direktel - en hel del saker. Jag står naturligtvis bakom de reservationer jag har i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 6. Som vanligt när jag kommer upp i talarstolen har alla redan pratat väldigt initierat och bra om flera av även mina hjärtefrågor. Vi behandlar i betänkandet sådana viktiga frågor som miljöfrågor och även en hel del väsentliga sociala aspekter på boendet. Jag vill ta upp några av dessa - dock inte så många, för vi har väl lust att avsluta den här kvällen så småningom. En del folkhälsofrågor som har att göra med miljön tycker jag är viktiga. Miljöpartiet har i partimotioner framhållit att livsmiljön för barn är oerhört väsentlig. Det som kanske gjort mig mest besviken under de åtta år jag suttit i bostadsutskottet är att vi inte har kommit längre utan varje gång får samma svar när det gäller barnsäkerhet i äldre byggnader. Där har v, mp, c och kd år efter år gått ihop och försökt övertyga resten av kamraterna om hur viktigt det är att ta vara på de synpunkter som Barnombudsmannen och Barnsäkerhetsdelegationen har framfört. Vi vet allihop att man behöver göra mer för att förebygga de olycksfall och även dödsfall som barn råkar ut för. Det går att göra på ett enkelt sätt, och jag tycker inte att man skulle behöva avvisa det på det sätt som man gör i betänkandet. Barnombudsmannen har konstaterat att många olyckor kan undvikas med de säkerhetsanordningar som finns i nya hus och som på ett enkelt sätt kan installeras även i de årgångar som inte omfattas av lagstiftningen, de som är byggda före 1973. Boverket föreslog detta redan 1993, så det skulle egentligen ha varit gjort långt innan jag kom in i riksdagen om man hade tagit detta på allvar. Jag vädjar till majoriteten i utskottet att det inte får bli några fler longörer på det här området utan att vi kan komma fram till en lagstiftning. Det borde vi kunna enas om. Barnens bästa ska över huvud taget sättas i första rummet vid samhällsplanering, inte minst trafikplanering. Barnens rätt till en stimulerande och säker vardagsmiljö måste prioriteras vid planeringen av stads- och boendemiljöer. Barn har företräde. Barn har företräde framför bilar. Bilarna bidrar till mycket förstörelse i barns och även vuxnas miljö. Tystnad är en bristvara. Biltrafiken bidrar till en störande och skadlig miljö för både barn och vuxna. Vi behöver ha bullerfria rekreationsområden. Det tycks inte räcka med riktvärden i det här fallet, utan man behöver ta fram gränsvärden för bullernivåer på flera områden i samhället, inte minst i urbana utomhusmiljöer. Jag fick ett brev häromdagen om att folk blir störda av luftvärmepumpar i villaområden - jag vet inte om det är fler som har fått det. Detta börjar bli ett problem. Det tillhör just de områden där nivån kanske inte är så hög men där ljudet ligger som ett ständigt buller och sus. Vi pratar ju mycket om ventilationsanläggningar och sådant, och detta är ytterligare en sådan grej. Vi kan faktiskt också förvänta oss fler värmepumpar eftersom folk ser det som ett alternativ - inte särskilt bra, tycker jag, eftersom det bygger fast oss i ett elberoende. Ur folkhälsoperspektiv är det väldigt viktigt att det finns tillräckligt med grönytor. De har stor betydelse både för människors välbefinnande och som en lunga åt staden. Grönskan renar luften från stoft och avgaser. Den dämpar buller och påverkar stadens klimat positivt genom att dämpa vindar, höja luftfuktigheten och utjämna temperaturskillnader. Det är väldigt viktigt att man tar vara på grönytor och inte bebygger dem. Jag vet att Miljöpartiet här i Stockholm har tagit fram planer på hur man kan bygga 90 000 lägenheter utan att ta grönytor i anspråk. Jag tycker att det är beundransvärt att det faktiskt går. Man brukar beskylla miljöpartister för att stoppa alla byggen som är planerade. Så är det naturligtvis inte. Det går faktiskt att bygga utan att ta grönytor i anspråk. När miljöpartisterna brukar stoppa byggnation är det just för att de har synpunkter på bullriga miljöer och att man bygger på grönytor. Andra grupper som har det lite svårare att göra sig hörda i planeringsfrågor är de funktionshindrade. Vi behöver ha en bättre tillgänglighetslagstiftning. Man utreder nu en ny, samlad diskrimineringslag för olika diskrimineringsgrunder. Jag hoppas att man kan lösa tillgänglighetsfrågorna inom ramen för det arbetet. Annars behöver vi faktiskt ha en särskild rättighetslagstiftning för tillgänglighet. Åtminstone kan man tycka att alla nya bostäder som byggs ska utformas så att de med små medel kan tillgänglighetsanpassas för alla former av funktionshinder. Jag tycker inte att man ska göra avkall på sådana krav. Vi kommer förr eller senare alla i den situationen att vi behöver underlätta för oss att komma in i och ut ur våra bostäder. Det är inte bara inom själva lägenheten som man behöver göra förändringar. De här sakerna förutsätter faktiskt varandra. Även om man kommer in i och ut ur sin lägenhet och den inte är tillgänglighetsanpassad inuti är svårigheterna desamma. När man nu lägger ned en massa äldreboenden finns nog behovet att åtminstone det som byggs är tillgängligt från början. Det var faktiskt de allra viktigaste frågorna jag ville ta upp. Annars vet jag att det finns mycket mer att prata om när det gäller detta, men jag ska sluta här.

Lilian Virgin (S)

Anf. 164 Lilian Virgin (S)

Fru talman! Betänkandet behandlar motioner som tar upp plan- och byggfrågor. Motionerna handlar om plan- och byggprocessen, fysisk planering, andra former av planering och byggfrågor av olika slag. Det handlar om villkor för bygglov, tillgängligheten i boendemiljön, byggnaders inomhusmiljö, energianvändningen och säkerhet i byggnader. Betänkandet behandlar också Riksrevisionens redogörelse avseende Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen. Vi socialdemokrater har delat upp betänkandet på så sätt att jag tar de frågor som rör reformeringen av plan- och bygglagstiftningen och Siw Wittgren-Ahl tar byggfrågorna i övrigt. Det finns ett stort intresse för frågorna kring plan- och bygglagstiftningen. Det visar inte minst det stora antalet motioner som lämnades vid den allmänna motionstiden. Den 27 september 2005, mitt i den allmänna motionstiden, överlämnades ett slutbetänkande från PBL-kommittén till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. PBL-kommittén var parlamentariskt sammansatt. Alla partier var representerade i utredningen som under nästan tre års tid arbetat med en översyn av plan- och bygglagen. De förslag som finns i motionerna tar i stor utsträckning upp frågor som har behandlats av PBL-kommittén eller har koppling till PBL-kommitténs arbete och förslag. Betänkandet från PBL-kommittén heter, som vi har hört, Får jag lov? Om planering och byggande . Det har varit ute på en bred remiss. Remissbehandlingen avslutades i fredags, den 17 februari. Nu fortsätter remissammanställningen och beredningen inom Regeringskansliet. Fru talman! Majoriteten i utskottet har valt att behandla de motioner som är inriktade på frågor om en reformering av plan- och bygglagstiftningen genom ett förenklat förfarande. Det är ett stort antal motioner, mer än 130 olika motionsyrkanden, och eftersom den omfattande översyn som har gjorts är föremål för beredning och överväganden anser vi att det arbetet ska avvaktas. Utskottet har också tidigare år behandlat liknande motioner och ansett att PBL-kommitténs arbete bör avvaktas. Vi vill inte föregripa remissvaren och regeringens kommande ställningstagande. Även om utskottet inte tagit ställning i sak väljer jag att kommentera något och bemöta en del synpunkter i lämnade reservationer och hänvisa något till PBL-kommitténs arbete och förslag. Den plan- och bygglag som vi har gäller från 1987. Tidigare var frågorna splittrade i flera lagar. Skälen till att plan- och bygglagen nu varit föremål för översyn kan man sammanfatta i tre övergripande mål. Vi skulle stärka plan- och bygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling, utveckla lagen så att den tar hänsyn till de senaste årens samhällsförändringar och får en utformning som skapar bättre förutsättningar för en god miljö, byggande av bostäder, etablering av handel och övrigt näringsliv liksom för annat samhällsbyggande och utveckla lagen så att den bättre tillgodoser kraven på en effektiv beslutsprocess samtidigt som man säkerställer kraven på rättssäkerhet och medborgerligt inflytande. Det har varit ett omfattande arbete. Många har varit inblandade. Det har tagit lång tid. Men jag är glad att jag fick vara en av ledamöterna i kommittén. Det har varit ett stimulerande och roligt arbete. Det vi har kommit fram till är att det i stort sett finns ett samstämmigt och starkt stöd för de grundläggande syftena och grundstrukturen i PBL. Kommittén är också överens om att vissa lagändringar behövs och har också föreslagit förändringar på många områden som de nu aktuella motionerna tar upp. Det som lyfts fram i reservationerna till dagens betänkande har i stort behandlats i PBL-kommittén, till exempel att planprocesserna kan förkortas. PBL är ett instrument för att i kombination med andra insatser kunna styra bostadsbyggandet och boendemiljöns kvaliteter. Kommittén föreslår att instansordningen ändras så att den blir lika för planärenden och andra PBL-ärenden. Det ska också vara tydligt att för att man ska få överklaga ska man vara berörd och besluten ska gå en emot. Förslagen som rör innehåll i planer och bygglovspliktens omfattning strävar efter att anpassa detaljplanens detaljeringsgrad till olika behov och planeringsförutsättningar i det enskilda fallet. Frågan om buller och bostadsbyggandet tas upp i flera reservationer. Här har PBL-kommittén inga särskilda förslag men har ägnat ett stort utrymme åt avsnittet om hållbar utveckling. Kommittén anser att utrymmet för avvägningar mellan motstående intressen bör behållas med beaktande av gränsvärden för miljö och människors hälsa. Kommittén har också pekat på att riksdagens riktvärden för buller inte är rättsligt bindande utan ska vara vägledande för bedömningar i framför allt nybyggnadssituationer. Det innebär också att riktvärden kan underskridas genom en lämplig utformning av bebyggelse. PBL medger också en viss grad av kompensationsåtgärder för att uppnå miljökrav och riktvärden. Det är önskvärt att i PBL införa motsvarande möjligheter till kompensationsåtgärder vid överskridande av miljökvalitetsnormer som ges enligt miljöbalken. Jag sade att det hade varit en lång utredningstid. Det var det också innan nuvarande lag kom till 1987. Jag har läst i riksdagsförvaltningens skrift avseende enkammartiden, 1971-2002, som författats av bostadsutskottets tidigare kanslichef Ronnie Melin, att det var det mest omfattande förslag som behandlats i riksdagen. En proposition presenterades i maj 1985, cirka fyra månader före valet till riksdagen. Den 8 oktober 1986 justerade utskottet betänkandet om en ny plan- och bygglag. Ärendet hade legat på utskottets bord i nästan ett och ett halvt år, från maj 1985 till oktober 1986. Utskottsledamöterna strävade efter ett brett politiskt stöd för lagen. Det som avgjorde var att Socialdemokraterna och Centerpartiet vid en gemensam presskonferens meddelade att de båda partierna kommit fram till en principöverenskommelse om innehållet i en ny PBL. Jag tror inte att det kommer att ta lika lång tid att genomföra de förändringar som nu föreslås. Till mycket stor del finns det en samstämmighet mellan de olika partiföreträdarna i PBL-kommittén. Det är inte så många reservationer i betänkandet. Fru talman! Kommittén har också gjort en bedömning av hur frågan om tiden ska hanteras. Den finns med på s. 975-976 i betänkandet. Kommittén säger att genomförandet rimligtvis kan ske tidigast den 1 januari 2008. Då räknar kommittén med att betänkandet tämligen omgående behöver sändas ut på remiss. Med hänsyn till omfattningen av förslagen och med hänsyn till att det är val i år gjorde kommittén bedömningen att en proposition troligtvis lämnas till riksdagen först efter valet hösten 2006. I vart fall är det sannolikt att propositionen kan behandlas först efter valet. Utifrån den bedömningen skulle riksdagens behandling och beslut kunna ske i början av 2007. Därefter kan förberedelserna för införande ske så att ändringarna kan börja gälla 2008. Reservanterna i bostadsutskottets betänkande, m, fp, kd och c, har samtliga kritiserat att inte någon proposition är aviserad för behandling under det här riksdagsåret. Det som nu har hänt i den här processen kring en ny lag i plan- och byggfrågor är att utredningens slutbetänkande har lagts fram, och förslaget har sänts ut på remiss. Remisstiden gick ut i fredags, den 17 februari. Nu tar regeringens beredning vid. Det stämmer väldigt bra med vad kommittén bedömde som rimligt. Reservanterna efterlyser åtgärder som ingen av partiföreträdarna i PBL-kommittén ansåg var rimliga. Vi var helt överens om skrivningarna om ikraftträdande och hanteringen av slutbetänkandet. I det här betänkandet tas Riksrevisionens styrelses redogörelse om bland annat Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen upp. Granskningen och synpunkterna är viktiga för att behålla förtroendet för lagstiftningen. Det Riksrevisionen pekar på har regeringen redan beaktat i ett förändringsarbete som pågår och genom redan vidtagna åtgärder. Därför tycker vi att riksdagen med anledning av detta bör lägga Riksrevisionens redogörelse till handlingarna. Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 165 Ewa Thalén Finné (M)

Fru talman! Jag har egentligen bara en kort fråga. Arbetar socialdemokraterna i bostadsutskottet för eller är beredda att arbeta för att just bryta ut instansordningen så att det kanske till och med under våren kan komma en proposition?

Lilian Virgin (S)

Anf. 166 Lilian Virgin (S)

Fru talman! PBL-kommittén lade fram ett delbetänkande när det gäller instansordningen. Det har varit ute på remiss, och PBL-kommitténs förslag har fått starkt stöd. Det var två modeller, och en av dem förordades. Det var modellen att behålla länsstyrelsen och ta bort länsrätten. Nu ser vi att det finns reservationer i PBL-kommitténs slutbetänkande. Det visar att det finns olika förslag. Vi vill avvakta remissbehandlingen. Sedan kommer vi med ett förslag tillsammans med de andra i PBL-utredningen. Jag ser ingen anledning nu att bryta ut och ta just den delen. Vi har sett att tiden för överklagande redan har minskat rätt ordentligt. Bara att vi började prata om dessa saker gjorde att länsstyrelserna skärpte sin hantering, och även regeringen har gjort så. Vi är också på bra väg, även om instansordningen behöver kortas.

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 167 Ewa Thalén Finné (M)

Fru talman! Jag vet också att regeringen har tagit itu med dessa frågor och är snabbare i dag än tidigare. Det kan jag ge regeringen en mycket liten eloge för. Även regeringen ville ha ett tidigare delbetänkande om just instansordningen när PBL-utredningen tillsattes. Det var för att man såg att det var en angelägen fråga att ta itu med. Det är förvånande att man inte fullföljer den biten och jagar på det ärendet. Jag uppfattar ditt svar som att socialdemokraterna i bostadsutskottet inte är beredda att jaga på regeringen för att få en proposition om just instansordningen. Är det rätt tolkat?

Lilian Virgin (S)

Anf. 168 Lilian Virgin (S)

Fru talman! Vi är beredda att jaga på regeringen så att vi får en proposition så att hela frågan kan lösas, inte bara instansordningen.

Dan Kihlström (Kd)

Anf. 169 Dan Kihlström (Kd)

Fru talman! Det händer sig med jämna mellanrum att jag hemma i Karlstad får komma till universitetet och berätta lite grann om planeringen och hur lång tid ett ärende tar i riksdagen. Jag har tagit ett fall slumpvis, och det handlar om en skollagsfråga. Det har visat sig att det ärendet tog tre år. Studenterna blir väldigt förvånade. Här pratar vi om en fråga som kanske tar sju åtta år. Ni kunde väl någonstans säga att ni tycker att det är lång tid för en så viktig fråga där så mycket står på spel. Det var inte det jag tänkte ta upp, utan jag tänkte ta upp Riksrevisionens rapport. Precis som jag sade i mitt anförande kan man i utskottets majoritetstext läsa att det är angeläget att vidta åtgärder för att åtgärda de brister och problem som kommer fram i rapporten. I ett annat sammanhang är utskottet på hugget, nämligen om en uppföljning av regeringens information och rapporter när det gäller budgetpropositionen. Där är vi väl framme i uppföljningsavsnitten. Jag menar att utskottet hade haft ett gyllene tillfälle att ta ett initiativ när det gäller slutsatserna av den här revisionsrapporten. Det gäller viktiga myndigheter kopplade till bostadspolitiken. Jag tycker att majoritetstexten slutar defensivt när man säger att redogörelsen kan läggas till handlingarna. Hur ser Lilian Virgin på detta?

Lilian Virgin (S)

Anf. 170 Lilian Virgin (S)

Fru talman! Som jag sade i mitt anförande är saker på gång. I regleringsbrev har regeringen begärt vissa saker hos Boverket. Länsstyrelserna har fått uppdrag. Vi tycker att det är bitar som är på gång. Samtidigt ligger mycket av detta i PBL-utredningen. Därför är det bra att ta det i samband med den. Jag håller med om att det är viktigt att uppföljningen sker. Det är ett bra redskap för att veta om lagarna fungerar bra eller inte. Nu har vi gjort en översyn av PBL-lagen och sett att det är vissa saker som behöver förändras. Jag håller med om, som Dan Kihlström sade från början, att det har tagit lång tid. Jag tittade tillbaka lite grann på när PBL kom till. Då tog det ännu mycket längre tid. Det är inget vi vill ha tillbaka. Det är svåra frågor. Det finns många synpunkter på det. Vi tycker att det är viktigt att vi lyssnar på de synpunkter som kommer in i remisshanteringen och att vi sedan gör slag i saken.

Dan Kihlström (Kd)

Anf. 171 Dan Kihlström (Kd)

Fru talman! Jag tar först upp frågan om den långa tiden för en ny lagstiftning. Vi är alla medvetna om att den påverkar så många i processen. Inte minst är det en ekonomisk fråga. Byggkostnader och byggprojekt fördyras. Det kanske har förändrats över tid. Det står redovisat i betänkandet hur mycket som har gjorts och görs när det gäller de frågor som tas upp i Riksrevisionens rapport. Jag menar fortfarande att bostadsutskottet kunde ha varit mer offensivt och uttalat att det här är viktigt. Det är centrala delar. Det handlar om regeringens styrning eller brist på styrning. Det handlar om länsstyrelsernas roll, uppgift och arbete samt Boverkets överbelastning. Det hade varit bra med en dialog med regeringen. Precis som vi tar upp diskussionen om budgetpropositionen, där jag tycker att vi är framgångsrika, kunde vi göra det på det här området - även om det är åtgärder som ska vidtas i framtiden. Vi kan uttrycka att vi vill ha uppföljningsstationer för dessa frågor eftersom de är centrala i stället för att bara lägga rapporten till handlingarna.

Lilian Virgin (S)

Anf. 172 Lilian Virgin (S)

Fru talman! I de andra frågorna, där vi har haft en dialog med regeringen, har företrädare för departementen varit hos oss, men jag hörde inte någon önskan när det gällde de här sakerna. Jag tycker att det känns som att slå in öppna dörrar när allting är på gång. Vad vinner vi på det? Vi bevakar de här frågorna i alla fall.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 173 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Jag hade också tänkt ta upp och diskutera delbetänkandet. Det verkar ju konstigt att det krävdes fram och att det sedan inte hände någonting kring det. Det har remissbehandlats, sade Lilian Virgin, men sedan tog man inte tag i frågan. Jag antar att om jag frågar en gång till får jag samma svar, så det är väl inte så stor mening med det. Lilian Virgin säger att det är 130 motionsyrkanden. Jag har inte räknat dem, men det är i alla fall nästan en hel sida. Det visar ändock hur centrala de här frågorna är och att det finns en otålighet när det gäller förändring. Även om man kan se historiskt på vad som har hänt med PBL-kommitténs arbete är det regeringen som får ta på sig ansvaret för att man har hamnat där man har hamnat. Vi hade en bostadskonferens i Folkpartiet i fredags, och då diskuterades kommitténs förslag om en mer generell bygglovsplikt. Den samlade reaktionen från kommunala företrädare i vårt parti - det är de som har att handha lagen; det är de som ska ha den i verkligheten - var att de nästan var lite rädda för att den skulle utredas fler gånger, därför att det blir bara krångligare och krångligare för varje gång den utreds. När det gäller den frågan finns det en samlad reservation i slutbetänkandet från PBL-kommittén. Jag undrar om Lilian Virgin kan utveckla hur hon anser att den enskilde har behandlats. Hur mycket såg man det ur den enskildes perspektiv i direktiven, och inte ur myndighetsperspektivet, så att den enskilde skulle uppleva att lagstiftningen blev enklare och att man kunde få göra smärre förändringar på sitt hus utan att behöva söka bygglov, som jag sade i mitt anförande? Nu har de ju vänt på processen och stärkt bygglovsplikten för att sedan backa från den. Enligt min mening är det att gå en bakväg.

Lilian Virgin (S)

Anf. 174 Lilian Virgin (S)

Fru talman! Även om Lars Tysklind inte vill ställa frågor om delbetänkandet kan jag svara. Delbetänkandet kom för att det skulle visa ett första förslag, och vi visar två modeller där. Avsikten var redan från början att instansordningen skulle in i slutbetänkandet. Tanken var inte att vi skulle överlämna det till regeringen och att regeringen skulle ta beslutet på delbetänkandet, utan vi skulle fortsätta att bereda frågan. Det gjorde vi också. Ändå kom vi till olika meningar när det gällde hur det ska se ut med instansordningen. Den ökade bygglovsplikten: Vi pratade om en generell bygglovsplikt. I majoriteten i PBL-kommittén tycker vi inte att det ska vara någon skillnad om det är inom detaljplan eller utom detaljplan när man vill bygga. Hur påverkar det här den enskilde? Jo, vi vet i dag att det är väldigt svårt för den enskilde att förstå varför det är skillnad om man bor på den ena sidan av vägen eller på den andra sidan av vägen. Det blir enhetligare. Sedan är det så, som Lars Tysklind var inne på, att kommunen kan göra undantag för områden där man inte behöver söka bygglov.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 175 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Jag har också läst det här om ena och andra sidan av vägen. Det känns nästan som att det är lite konstruerat. Det är sant att det står talat om generell bygglovsplikt - det är det som det handlar om - men man har ändå lagt den på en högre nivå. Saker som förut var bygglovsbefriade har man tagit med och gjort bygglovspliktiga. Så långt har jag säkert rätt, eller? (LILIAN VIRGIN (s): Ja, delvis.) Ja. Det är egentligen inte den vägen som vi från Folkpartiets sida ser att man ska gå. Det är ju färre regler vi ska ha, inte mer regler. Rigmor Stenmark var också inne på detta att det nog inte bara var ett rykte, utan det är ett förslag om att utöka bygglovsplikten för bland annat jordbrukets ekonomibyggnader. Det sänder fel signaler när man stramar åt i regelverket i stället för att låta människor få färre regler. Problemet kanske inte är att man har för få regler utom detaljplan, utan man kanske kan gå åt andra hållet och se vad som finns inom detaljplan. Är det inte styrt i detaljplanen vad som är bygglovspliktigt finns det en ganska stor frihet att göra vissa smärre saker. Vi har pratat om altaner, takkupor, inglasning av balkonger och så vidare. Man kan gå den vägen i stället, och då kanske människor förstår detta, om det nu är det som är problemet. Men detta att det skulle vara olika regler på den ena och den andra sidan av vägen, som det står i betänkandet, känns lite konstruerat. Var kan vi hitta denna väg där det är så? Det finns naturligtvis exempel i Sverige - det tror jag säkert - men jag tror inte att det är det som är det stora problemet för den enskilde.

Lilian Virgin (S)

Anf. 176 Lilian Virgin (S)

Fru talman! I fråga om lättnader i bygglovsreglerna kan jag säga att det också finns sådana förslag i betänkandet. Vi utökar friggebodsbestämmelserna - det är väl bra? När det gäller varför vi tycker att det ska vara en generell bygglovsplikt är det så att vi inte ser landsbygden som mindre känslig än vad tätorten är. Det finns många exempel på att man i kulturhänseende redan nu skulle ha behövt en bygglovsplikt även på landsbygden. Det är saker och ting som har kommit till som man kanske inte skulle ha gjort om man hade haft en prövning. Det finns också domar där man har tittat på vilka frågor som förut varit uppe om vad som sågs som ekonomibyggnader i jordbruket. Ska det vara bygglovsplikt eller inte för en minkfarm? En svinfabrik räknas inte till lantbrukets ekonomibyggnader, men det gör ett vanligt svinstall. Hur är det med en badhytt? Det var sådana frågor som var uppe. Det förenklar egentligen inte reglerna om man måste göra sådana här tolkningar. Det är mycket lättare om man vet att det finns en generell bygglovsplikt och att det prövas. Sedan vill jag och PBL-kommittén att den här prövningen ska kunna göras enkel.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 177 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Ju mer vi diskuterar det här ämnet, desto mer förstår jag att Socialdemokraterna vill ha ett ovanifrånperspektiv på det mesta i samhället. Man vill helt klart bestämma över andra människors både egendom och liv. Jag skulle tycka att det vore klädsamt om Lilian Virgin skilde på att sitta i en utredning och att sitta i ett ansvarstagande, som man ändå gör när man sitter invid makten i bostadsutskottet. Det har kommit en rad förslag från oss under en följd av år, och hela tiden har man bara hänvisat till den kommande Plan- och bygglagsutredningen. Jag blir frustrerad, och jag tycker att Lilian Virgin också borde vara det, när man hela tiden gömmer sig bakom någonting. Varför tar inte socialdemokraterna i utskottet, precis som sades här tidigare, ett utskottsinitiativ i de frågor som man tycker är viktiga?

Lilian Virgin (S)

Anf. 178 Lilian Virgin (S)

Fru talman! Rigmor Stenmark frågar varför vi inte gör som ni och kommer med förslag. Det finns en hel mängd förslag, men det som enar är ju en kritik mot regeringen. Det är det som är det samstämmiga från de så kallade allianspartierna. I övrigt är det inte många förslag som är gemensamma. Nu uttryckte sig Rigmor Stenmark så här i sitt anförande: Gör mål! Sätt fart och gör någonting! Men är det inte viktigt i en demokratiprocess att vi lyssnar på de remissvar som har kommit in nu? Det är väldigt lätt att det blir självmål annars.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 179 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Väldigt fyndigt, men om man inte gör självmål blir det kanske inga mål alls. Det tycker jag kan vara ännu värre. På en spelplan måste man dock fokusera på att få in rätt mål i rätt bur, inte att göra självmål. Det vill i alla fall inte jag göra. Så mycket tänker jag inte hjälpa Socialdemokraterna. Det enda mål vi nu kan vara eniga om med Sveriges befolkning - överlag, tror jag - är att det måste till en ny regering. Jag beklagar att jag inte med viss emfas ska kunna säga: Vad roligt att vi äntligen kommit överens om enklare regler och om att ge människor i Sverige mer självbestämmande! Vi vill nämligen sätta fart på hela Sverige. Vi vill inte ha överklagandeprocesser som drar ut på tiden. Vi har exempel på överklagandeprocesser där människor inte är sakägare utan helt enkelt bara vill vara besvärliga genom att överklaga. Att man inte gör något åt åtminstone den lilla biten borde väl Lilian Virgin tycka är besvärligt. Att utöka bygglovet även för ekonomibyggnader på landsbygden, och ha mage att stå och säga att så bedrövligt som det ser ut på landsbygden skulle det nog också ha behövts förr, tycker jag är mycket starkt - särskilt när man kommer från Gotland. Nej, Lilian Virgin, ta ansvaret som en kunnig och bra person i utskottet. Ta chansen och yrka bifall till någon av de reservationer med konkreta förslag som finns så att det blir bättre för Sveriges befolkning och bättre framför allt för byggandet.

Lilian Virgin (S)

Anf. 180 Lilian Virgin (S)

Fru talman! Jag måste rätta Rigmor Stenmark. Jag sade inte att det ser bedrövligt ut på landsbygden utan att det i vissa fall skulle ha behövts bygglov redan nu. Jag skulle kunna ge exempel på det, men det är inte nödvändigt. När det gäller PBL-utredningen var samtliga partier överens om hur detta skulle hanteras, och jag har redogjort för det. Centerpartiet hade en mycket engagerad och bra ledamot i utredningen, som också ställde upp på detta. Jag förstår inte varför ni inte pratar med varandra. Att säga att det enda rätta är att byta regering, för då får vi en bostadspolitik, låter för mig väldigt främmande. Det finns i den så kallade alliansen arbetsgrupper på sex olika områden, men ingen som hanterar bostadspolitiken. Vad vill ni i era partier? Jo, en del vill skrota bostadspolitiken. De vill inte att det ska finnas någonting, utan marknaden ska råda. Därför vet inte människorna när de går till val vad de skulle få med en borgerlig bostadspolitik.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 181 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Ledamöter i bostadsutskottet! Jag skulle vilja börja med att tacka för alla viktiga motioner som många av våra riksdagskolleger väckt om byggfrågor och som behandlas i det betänkande som vi i dag debatterar i kammaren. Frågor om hur byggnader och bostäder ska utformas och fungera för att vi som bor och arbetar i dem ska må bra och leva ett så gott liv som möjligt hör bokstavligt talat till de mer grundläggande sakerna i livet. Debatten blir ännu bättre mot bakgrund av att det nu byggs bostäder i hög takt, från Luleå till Malmö, och med olika upplåtelseformer. Det kan man läsa i Boverkets indikator denna vecka. Nu får vi inte tappa farten i bostadsproduktionen. Det gäller därför för oss politiker att fortsätta att skapa möjligheter så att byggföretagen ska kunna hålla byggtakten uppe. Vi får anledning att i kammaren återkomma till dessa frågor lite senare i vår. Barns hälsa och rätt till en bra inomhusmiljö är en viktig fråga som Folkpartiet lyft fram i en motion. Kristdemokraterna föreslår en nationell åtgärdsplan för att förbättra den fysiska miljön i skolan, och Centerpartiet vill ha en nationell handlingsplan mot ohälsa i inomhusmiljön. Jag håller med er om att barns hälsa måste komma i första rummet - före vuxnas tillgång till en god inomhusmiljö. Bara för några dagar sedan rapporterade en forskare i radionyheterna att inomhusluften innehåller en mängd partiklar som är skadliga för hälsan, särskilt för barnen. Med tanke på att vi i dag tillbringar nästan all tid inomhus talar alla fakta för att vi hela tiden måste arbeta för att förbättra luften vi andas. Som jag ser det är vi till stora delar överens över partigränserna i denna fråga. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har, som ni vet, delmålet God inomhusmiljö. Där sägs bland annat: "År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt." Väl fungerande ventilation och radonhalter som är så låga att de inte är skadliga för någon att vistas i är här grundläggande. Arbetet med miljökvalitetsmålen är bra eftersom det är långsiktigt och tar ett samlat grepp om miljöfrågorna. Delmålen fungerar som den handlingsplan som Kristdemokraterna och Centern efterlyser. Inom några veckor kommer regeringen att presentera en proposition om byggnadsdeklarationer och inomhusmiljö som jag tror att även Folkpartiet kommer att vara nöjda med. Där kommer det fram att varje hus, när det säljs, ska ha papper på hur ventilationen fungerar, hur hög radonhalten i byggnaden är och hur mycket energi som går åt till uppvärmning. Ohälsosamma byggmaterial är något som många byggnadsarbetare drabbas av i sina arbeten. Ett viktigt steg i rätt riktning har tagits i och med att Europaparlamentet ställt sig bakom Reachavtalet, en ny europeisk kemikalielag. Byggbranschen har också ett eget intresse av att minska mängden farliga byggmaterial och har därför tagit ansvar för att driva på utvecklingen av bättre och mer hälsosamma byggmaterial. Byggbranschens kretsloppsråd är ett nätverk med representanter för hela byggsektorn, och de samverkar med berörda myndigheter för att branschen ska bli mer hållbar och miljövänlig både för dem som bygger och för dem som ska bo och verka i husen. Vad gäller kvaliteten på tappvarmvatten och risken för spridning av legionella, som kd motionerat om, samarbetar Smittskyddsinstitutet, Boverket och vvs-branschen redan i denna fråga. Fru talman! Direktverkande el är en brännande het fråga, om jag får uttrycka mig så. 40 % av all energi i Sverige går åt till att värma upp bostäder och lokaler. För att Sveriges energianvändning ska kunna bli långsiktigt hållbar måste energianvändningen minska. Industrin har jobbat länge med detta och ligger långt framme i sin utveckling medan vanliga bostäder och lokaler hamnat på efterkälken. Användning av el för uppvärmning tycker jag känns som ett föråldrat alternativ i dag när det finns så många mer miljövänliga sätt att värma upp bostäder. Konverteringsstödet, som finns sedan den 1 januari i år, är ett ekonomiskt stöd till alla som vill investera i bergvärme som värmekälla. I mars kommer en proposition om energieffektivisering och energismart byggande att läggas på riksdagens bord, och då får vi anledning att ytterligare fördjupa oss i utvecklingen av hur moderna och miljövänliga metoder kan värma upp våra hus. Propositionen kommer dessutom att behandla frågan om individuell mätning av värme- och varmvattenförbrukning. Den kommer att ge ett mer gediget underlag till debatten om motionerna som finns med i dagens betänkande. Det kommer att bli en intressant debatt med tanke på att oppositionen måste försöka sy ihop sig i denna fråga. Energipolitiken hör till högeralliansens mest ömma tår eftersom det spretar så mellan partierna. Centern vill minska på energianvändningen medan Moderaterna och Folkpartiet är nöjda så länge staten inte lägger sig i. Det senaste utspelet, som Rigmor tog upp, gäller Lars Leijonborgs inlägg om att han kan tänka sig att avstå från kärnkraftverk. Om ni bildar en egen allians, med ett parti, vore det intressant att höra hur ni då tillsammans hade tänkt er detta. En fråga som också dykt upp i årets betänkande gäller bristerna i byggfelsförsäkringen för den som själv bygger sin villa. Försäkringspremien är lika hög oavsett om man bygger själv eller låter en entreprenör göra jobbet. Försäkringen gäller dock inte för den som rest sitt hus själv, och ändå säger lagen att även självbyggare ska betala. Det låter som om en lucka i lagen har uppstått här, eller hur? Men att utforma en undantagsregel för självbyggare som inte samtidigt uppmuntrar till svartjobb och andra kringgåenden är mycket svårt, enligt juristerna som utformat lagen. Risken är att en undantagsregel i praktiken leder till samma situation som före reformen: De 75 % av småhusen som hade försäkringsskydd behövde det minst, och de 25 % som saknade det behövde det mest. Vi ska komma ihåg att problemet med självbyggeri behandlades i klartext i propositionen. Riksdagen ansåg då i likhet med regeringen att nackdelen med ett undantag övervägde fördelarna. Därför blev det inga undantag för självbyggarna. Det är antagligen också ovanligt att någon gör hela sitt byggjobb själv. Få privatpersoner kan till exempel gjuta bottenplattan, resa stommen eller dra el- och vvs-ledningar utan hjälp av en entreprenör. Den gäller alltså inte alla enskilda byggherrar. En privatperson som anlitar en entreprenör - den tveklöst vanligaste situationen - har ett gott skydd av försäkringen. Fru talman! Jag ska ägna några ord särskilt åt frågan om barnsäkerhet eftersom det är flera partier som även detta år är missnöjda med hur regeringen har behandlat Barnsäkerhetskommitténs slutbetänkande. Barns säkerhet och trygghet i bostadsmiljön måste ges hög prioritet. Det är vi i utskottet helt överens om. Det har också varit en av de viktigaste utgångspunkterna i PBL-kommitténs arbete. För att komma till rätta med säkerhetsbristerna i hus byggda före 1973 krävs omfattande informationsinsatser från till exempel Boverket. Någon ny lagstiftning är inte aktuell. Det visar sig ju tyvärr att även nya hus ofta saknar barnsäkra fönsterhakar, skydd framför spisen och så vidare. Det är viktigare att den lag om säkerhet i bostäder som vi redan har efterlevs än att stapla på ytterligare lagstiftning. En stor del av de hus som vi pratar om är flerbostadshus i miljonprogrammet. De står inför omfattande renovering, om de inte redan har rustats upp. Då kommer även dessa bostäder att utrustas med alla skydd som krävs för att barn ska bli säkrare hemma. Fru talman! Jag anser att utgångspunkten i det politiska arbetet måste vara att beslut som berör människor ska fattas så nära dem som möjligt, av kommuner eller lokala myndigheter som enskilda människor har kontakt med. Vi i riksdagen ska heller inte syssla med detaljstyrning av vad myndigheter ska göra. Det är inte vår uppgift. Det faktum att Boverket redan arbetar med många av de frågor som beskrivs i motionerna är ett bevis för att problemen redan är synliga och att man försöker göra något åt dem. Att man detaljstyr myndigheternas arbete kommer inte att "tillåta", "riva hinder" eller "göra möjligt", som ni i den borgerliga alliansen så gärna vill. Fru talman! Jag frågar mig hur de borgerliga partierna ska få ihop sin allians och bostadspolitiken. I betänkandet är det tydligt att intressena går isär mellan Moderaterna och de övriga. Men jag blev en aning förvånad när Folkpartiet så helhjärtat instämde i Moderaternas anförande. Det gjorde mig orolig. När det gäller bostadspolitik och egenskapskrav i byggnader skulle jag gärna vilja veta vad det är som ska gälla efter valet, om ni ska gå till val på en gemensam valsedel, som Lars Leijonborg ville. Det kan vara intressant för dem som är intresserade av bostadspolitik, och det är ju rätt så många eftersom det blev många motioner om dessa frågor i riksdagen. Jag ser fram emot att få veta det. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Dan Kihlström (Kd)

Anf. 182 Dan Kihlström (Kd)

Fru talman! Det är roligt att få diskutera lite grann. Siw Wittgren-Ahl är artig och tackar för alla motioner, men sedan yrkar hon avslag på dem i en enda bunt. Jag ska vara artig tillbaka genom att ställa några frågor. Först vill jag ta upp detta med barnsäkerhet. Nog är det ett rättvisekrav egentligen. Det finns ju en uppdelning där. Siw Wittgren-Ahl talar om att information skulle vara lösningen. Ska vi kanske ta bort lagen helt och hållet? Det är kanske inte aktuellt. Men om man ska behålla lagstiftningen ska den väl gälla alla byggnader. Det tycker jag. Sedan vill jag ta upp inomhusmiljön i skolan, som jag tog upp i mitt anförande. Vi har en reservation om det. Frågan är mycket aktuell med tanke på Barnombudsmannens rapport som publicerades i går. Rapporten är mycket konkret med beskrivningar av att eleverna till exempel inte vill gå på toa under hela dagen på grund av miljön. Jag känner faktiskt igen det från när jag gick i skolan. Det handlar i mångt och mycket om den sociala miljön men också om den fysiska. Det är ju inga nya frågor för oss egentligen, men de är som sagt väldigt aktuella och viktiga. Barnombudsmannen föreslår bland annat att tillsynen av elevernas fysiska och psykosociala skolmiljö ska prioriteras. Vi kristdemokrater har lagt fram ett förslag som tyvärr avstyrks av majoriteten. Med utgångspunkt i Barnombudsmannens rapport vill jag fråga Siw Wittgren-Ahl hur ni vill komma till rätta med de här problemen.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 183 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi vill givetvis inte ta bort den barnsäkerhetslagstiftning som finns, men lagstiftningen måste också efterföljas. Då måste man också informera mer om den och tala om vad som måste åtgärdas. Det är viktigt. Det är också viktigt att markera att vi inte sysslar med retroaktiv lagstiftning i Sverige. Om man ska ha en långsiktig politik är det bra att man inte stiftar retroaktiva lagar. Det ska man ha så lite som möjligt. Det är också jättebra att Dan tar upp de frågor som Barnombudsmannen tog upp i går. Det är klart att man blir upprörd av det reportage som visades i tv i går om barns arbetsmiljö i skolan. Som Dan säger känner väl många av oss igen miljön sedan vi själva gick i skolan. Jag tror att det är viktigt att man utarbetar säkra miljöer, men det är också viktigt att man har fler vuxna i skolan och att man åtgärdar den miljön. Vi socialdemokrater, tillsammans med samarbetspartierna, lägger ganska mycket pengar på den offentliga sektorn för att få fler i arbete i skolan bland annat genom de gröna jobben. Det tror jag är en väg att gå. Det är också viktigt att man ser till arbetsmiljön och har skyddsombud i skolan, som kan se till både de vuxnas och barnens miljö.

Dan Kihlström (Kd)

Anf. 184 Dan Kihlström (Kd)

Fru talman! Siw Wittgren-Ahl sade i sitt anförande att barnen går först. Det är viktigt att vi tänker på det. Jag var också inne på den psykosociala delen. Den kan vi också diskutera, men den hör kanske inte till vårt kompetensområde i bostadsutskottet, vilket däremot den fysiska miljön i skolan gör. Den är eftersatt, och vi kan påverka den på olika sätt. Skolan är kanske Sveriges största arbetsplats. En god fysisk miljö borde vara en självklarhet för barnen och de vuxna som är där. Jag är helt övertygad om att en god fysisk miljö också har en positiv inverkan. Även om allt annat är bra - vi talade om många vuxna och om pedagogik - har en nedsliten och ostädad miljö faktiskt motsatt verkan. Därför ville vi kristdemokrater ge Boverket i uppdrag att göra en översyn av den fysiska miljön i landets alla skolor, det vill säga byggnader, lokaler, toaletter och annat. När den översynen är genomförd fordras det sedan någon form av insats. Där tror jag att det krävs ett statligt initiativ och någon form av stimulans för att vidta nödvändiga åtgärder. Återigen frågar jag hur ni ser på detta.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 185 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Den fysiska miljön i skolan handlar till exempel om radonhalten. Där sänker man gränsen för hur mycket radon byggnaden får utstråla. Miljömålen är också ett viktigt instrument för att, så att säga, fylla upp den fysiska miljö som råder i skolan. Man har till exempel kommit fram till att man ska ha bullerdämpande åtgärder och att man lokalt måste se över det. Det tror jag är viktigt. Du frågar hur vi kan avstyrka motioner. Det är viktigt att man i de demokratiska organisationerna också lyfter upp och påtalar problem så att människor i närmiljön kan göra någonting åt dem. Det är en viktig signal utåt. Vi kan inte acceptera att barns skolmiljö ser ut hur som helst eller att den fysiska miljön inte är så bra. Vi åtgärdar den fysiska miljön genom att vi omfördelar pengar ut till kommunerna så att de på sikt har råd att göra någonting åt skolmiljöerna. Vi socialdemokrater undrar hur ni i den borgerliga alliansen ska ställa er när ni ska göra neddragningar inom skolan för att komma ned på EU-genomsnitt för skatter och liknande. Vi är för ett starkt samhället där man kan omfördela till alla barns glädje och nytta.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 186 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Jag har ingen kommentar till det som sades om att jag instämde i Moderaternas anförande. Det borde glädja Siw Wittgren-Ahl, eftersom det stora bekymret tydligen tycks vara att vi inte är överens om någonting. Det borde faktiskt vara en sak som kunde glädja Siw. Jag vill ta upp frågan om inomhusmiljön. Vi fick beröm för vår motion också förra året, och det är vi glada för. Men vad har hänt konkret sedan dess? Man kan läsa om ohälsosamma byggnadsmaterial. Vi föreslår att man ska ta fram en strategi för allergiframkallande ämnen. Där säger majoriteten att man nog håller med om att det är viktigt, och så vidare. Man säger att det drivs vidare i de sammanhang där dessa frågor kan bli aktuella. Men sedan avstyrker man motionerna med motiveringen: "De motioner som har tagits upp i detta avsnitt ger emellertid inte utskottet underlag att föreslå något tillkännagivande om formerna för eller innehållet i detta arbete." Det märkliga är att jag tycker att vår motion faktiskt bygger på att man ska ta fram underlaget. Man ska samla kunskap, kartlägga vilka ämnen det rör sig om och eventuellt komma med lagstiftning. Vi kräver ett initiativ från regeringen att ta fram det underlaget. Nästa år kanske vi inte ska komma i den situationen, men vi behöver inte ha mer beröm för vår motion. Det vore bättre om vi hade fått ett konkret förslag om frågorna. Det kanske Siw Wittgren-Ahl har någon kommentar till.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 187 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Det är bra att man lyfter upp frågan. Både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har ett sådant uppdrag. Svårigheten att direkt ta fram en strategi är att det gäller kemikalier och att man ska kartlägga det. Det är därför som detta med Reach är så bra, som jag har försökt att påtala i utskottet. Alla tyckte att det var bra att man fick den redogörelsen. När det gäller vissa ämnen och vissa produkter som kommer in i Sverige vet inte vi själva och de som använder produkterna vad det är i produkterna. Då måste man kartlägga dem. Om man ska göra en allergisanering måste man också se efter vilka ämnen som inte går ihop. Man måste diskutera det för att komma någonstans med det. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har redan det uppdraget. Det finns där. Svårigheten är att lägga fram förslag. Eftersom man inte vet vad dessa produkter innehåller för kemikalier är det i dag egentligen omöjligt att lägga fram en strategi. Man vet inte vad dessa produkter innehåller. Men man försöker att få fram det. Det jobbar man på. Man är väldigt samstämmig om att man måste få fram vilka kemikalier de innehåller.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 188 Lars Tysklind (Fp)

Fru talman! Ska jag tolka det så att det i själva verket är ett bifall till motionen som utskottet föreslår och att man håller på att ta fram en strategi för allergiframkallande ämnen? Det framgår inte riktigt av utskottsmajoritetens skrivning. Detta är starkt kopplat till frågan om byggforskning. När vi hade den frågan uppe i utskottet blev jag verkligen orolig för om det var relevant forskning som bedrevs. Har regeringen för avsikt att titta över det? Ska det bedrivas forskning ska den vara relevant och driva de här frågorna framåt. Vi har bland annat föreslagit att man ska titta över regelverket för hur man tilldelar medel just till den här sektorn. Vi har även tagit upp Formas roll i sammanhanget. Det kanske inte är den rätta vägen att gå, eller att man åtminstone ska förändra den vägen. Har Siw Wittgren-Ahl några kommentarer till det relevanta i den bostadsforskning eller byggnadsforskning som bedrivs när det gäller just att rikta den mot bättre inomhusmiljö? Det är naturligtvis kopplat till material och metoder och så vidare, som togs upp här tidigare.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 189 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Det finns många forskningsområden som vi som politiker tycker att man ska forska mer på. Det är klart att vi tycker att man ska forska mer om inomhusmiljö och sådant. Men när det gäller hur man forskar finns det oftast två skolor. Det handlar också om vad forskarna själva tycker att de ska forska om. Det styr inte vi så bra själva. Det måste finnas en forskare som vill forska om det som vi tycker att man ska forska om. Det verkar mer vara där problemet ligger än att vi inte vill att man ska forska.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 190 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Det var intressant att Lilian Virgin var lite intresserad. Hon undrade bland annat över alliansens bostadspolitik. Även Siw Wittgren-Ahl var inne på det. Först och främst tycker jag vi ska göra väldigt klart att alliansen består av fyra fristående partier och ska så vara också. Det är demokrati som ska råda. Det är väljarna som beslutar hur styrkeförhållandena mellan partierna blir. Vi kommer att vara mycket väl förberedda att överta regeringsmakten. Det måste också väljarna få reda på. Det har de fått veta bland annat i dag och får veta i morgon genom att vi har ett väldigt öppet konvent där man mycket tydligt och klart speglar våra frågor. När det gäller just bostadspolitiken finns det sex arbetsgrupper som arbetar inom alliansen. En grupp är näringslivsgruppen. Det berör i högsta grad de frågor som vi har talat om här i kväll. Det handlar bland annat om enklare regler. Vi har också det som handlar om att ge mer ansvar och ta till vara. Det finns också en utbildningsgrupp som ser över hur ungdomars och barns levnadssituation är. Den tar också upp hälsofrågorna för barn och ungdomar. Den tar inte minst upp studenternas bostadsfrågor och deras miljö. Den tar också upp forskningsfrågorna och bland annat beteendeforskning. Det finns också en grupp som jobbar med de sociala frågorna. Det berör i högsta grad de frågor som vi har tagit upp om hälsa, bullermiljön, och så vidare. Vi har också en grupp om rättstryggheten. Det berör också i hög grad bostadsfrågorna. Såvitt jag förstår kommer man till nästa mandatperiod att slå ihop bostadsutskottet och lagutskottet och integrera verksamheten. Jag tror nog att det kan vara ganska bra att vi inte hela tiden har dessa uppdelade block utan får en sammanhållen bostadspolitik som griper in i hela samhället så att vi får ett bra och hållbart samhälle.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 191 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Vi är emot den sammanslagningen. Jag tycker mer att det tyder på att den borgerliga alliansen inte är tydlig, om ni nu blir ett parti eller ska till val på en lista, som Lars Leijonborg gick ut med och erbjöd er. Då måste jag fråga: Vilken bostadspolitik är det som ska gälla? Är det Moderaternas bostadspolitik eller är det Centerns bostadspolitik? Vad blir det för hyressättning? Hur blir det med investeringsbidragen för att bygga lägenheter? Hur blir det med tillgängligheten, som alla står här och säger är så viktig? Hur blir det för de gamla att komma in och ut? Det är ju inte så att de bara ska sitta inne. Vem är det som ska betala bostadsbidragen och bostadstilläggen? Jag förstår att en del av er inte vill ha några bostadstillägg till de äldre. En del vill inte ha investeringsstöd, så lägenheterna kommer att bli dyrare. En del vill sälja ut hela allmännyttan. Då kan man fråga sig hur människor med dåliga inkomster ska ha råd att köpa sina lägenheter. Jag tycker att det är bra att man lämnar svar på det om man ska bli ett parti. Men enligt Rigmor Stenmark är det i varje fall inte aktuellt för Centerpartiet.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 192 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Vi kommer att få diskutera de här frågorna. Jag tror att vi redan i nästa vecka har en debatt just om bland annat hyressättning och sådana frågor ute i samhället. Det ska bli intressant att följa de här frågorna. Ni kommer att bli förvånade över att vi är så samspelta och att vi fokuserar på de frågor som vi är överens om. Vi fokuserar inte på dem som vi inte är överens om, för det är klart att det finns sådana. Annars skulle det ju inte vara någon vits med att vi är fyra olika politiska partier som går ut till väljarna och ber att få ett mandat för just vår politik, var och en för sig. Men vi är samkörda, och vi kan ta över regeringsmakten. Så har det inte varit nu. Här sitter Vänsterpartiet och är i opposition mot vänsterkartellen. Här är ibland Socialdemokraterna i opposition. Ibland är det Miljöpartiet. Inte minst i dag har Miljöpartiet röstat igenom ganska många förslag tillsammans med alliansen.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 193 Rigmor Stenmark (C)

Replikskiftet gäller Socialdemokraterna - Siw Wittgren-Ahl och det parti som hon representerar.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 194 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Förlåt - jag ber om ursäkt för det. Jag ska byta spår och vända mig direkt till Siw Wittgren-Ahl. Jag har ännu inte fått något svar från de socialdemokratiska kvinnorna på min fråga om hur det blir med kvinnoperspektivet. Vilka förslag har ni för att se till att kvinnorna ska komma med mer i allt från planering till det direkta byggandet? Det är inte bara vi från Centerpartiet som visar på bristerna, utan det gör även byggherrar och de som är direkt inblandade.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 194 Rigmor Stenmark (C)

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 194 Siw Wittgren-Ahl (S)

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 195 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Den sista frågan tycker jag är intressant. När det gäller varannan damernas har vi faktiskt det i vårt socialdemokratiska parti. Men om ni enas om en lista eller blir ett parti i alliansen har ni inte ens antagit det ihop. Moderaterna har till exempel inte varannan damernas på sin lista. Men det får stå för er. När det gäller de två andra partierna som samverkar med oss i vissa frågor har vi aldrig sagt - vilket ni gör nu - att vi ska sätta oss i samma regering. Vi är tre olika partier som går till val på det. Sedan ser vi till att försöka få den majoritet för besluten som vi kan uppnå. Men vi börjar inte förhandla innan vi har talat om vad vi själva vill. Det är det som skiljer oss från den borgerliga alliansen och Lars Leijonborgs uträckta hand. Ska ni bli ett parti, och ska ni ha fyra olika viljor i det? Det som ni kan komma överens om är ju en sak. Men hur blir det med allt det andra som ni inte redovisar, till exempel hur ni ska finansiera bostadspolitiken, tillgängligheten, att det blir bra bebyggd miljö och mer forskning om byggandet? Det redovisar ni inte. Ni pratar om det som ni är överens om, men politikområden innefattar, precis som Rigmor Stenmark sade, det mesta i människors liv. Det mesta i människors liv har vi i de tre partierna olika syn på, och det går vi till val på. Men ni kommer att gå till val på en fråga där ni har fyra olika åsikter. Det är det jag tycker är intressant med denna diskussion.

Owe Hellberg (V)

Anf. 195 Owe Hellberg (V)

Owe Hellberg (V)

Anf. 196 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Jag ska försöka återvända till det som debatten handlar om - betänkandet om plan- och byggfrågor. Det är det vi ska diskutera i dag. Jag har två frågor till Siw Wittgren-Ahl. Vi är överens om att man ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler. Det kan man göra på väldigt olika sätt. Vi tycker också att det är viktigt att man som individ kan få vara med och bidra till det här. Därför tycker vi att det är viktigt att man har individuell uppvärmning och individuell mätning när det gäller uppvärmning och vatten. Jag tror att om man kan få ekonomiska incitament att ändra sina levnadsvanor i den frågan så kan det bidra på ett bra sätt. Jag ställer helt enkelt frågan: Är Siw Wittgren-Ahl för eller emot individuell mätning av det som jag har nämnt? Och är Socialdemokraterna för eller emot detta? Den andra frågan gäller barnsäkerheten. Jag har kämpat länge för det här med barnsäkerhet i miljonprogramsområdena, och jag tycker att vi får lika dåliga svar varje gång i den här frågan. Jag förstår inte varför ni inte kan göra någonting åt det här. Det borde gå att göra det på ett enkelt sätt. Det är lite beklämmande när du säger att det här inte ens fungerar i nyproduktionen. Nej, då finns det väl all anledning att ta till sig de förslag som Vänsterpartiet har lagt fram om att man ska ha någon i kommunerna som bevakar de här frågorna. Så gör man i Norge. Det är ju orimligt och beklämmande att man inte sköter det här i dagens nyproduktion. Man tror att man ska informera bort allting. Det går inte att informera bort allting. Det kräver andra saker. Det kräver en personlig fysisk närvaro, det kräver kontroll och det kräver tydliga signalsystem i frågan. Hur gör vi med det här nu då?

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 196 Siw Wittgren-Ahl (S)

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 197 Siw Wittgren-Ahl (S)

Fru talman! Jag får tacka för frågan. Men jag tror faktiskt på kunskap och information. Om man lär sig och om man kan informera om varför det är viktigt med barnsäkerhet och vad olyckorna kan bero på tror jag faktiskt att det hjälper. Människors okunskap är många gånger det som leder till att vi råkar illa ut eller att barn utsätts för olika faror. Jag tror inte i alla lägen på lagstiftning, utan jag tror att det handlar mycket om bristande kunskap. Man förstår inte hur farligt det kan vara och hur man kan förebygga olyckor. Jag tror inte på att lagstifta ännu mer om någonting som inte fungerar. Jag tror också att det är viktigt att man inte har retroaktiv lagstiftning. Det är ju det som vi har diskuterat förut i dag. När det gäller individuell mätning av varmvatten och värme kommer en del av det tillbaka i det betänkande som ska komma. Visst är det viktigt att man kan påverka sina kostnader i sitt boende, men det har alltid både för- och nackdelar.

Owe Hellberg (V)

Anf. 197 Owe Hellberg (V)

Owe Hellberg (V)

Anf. 198 Owe Hellberg (V)

Fru talman! Jag fick inget svar på frågan om individuell mätning av värme och vatten. Jag förstår att du passar, men jag tycker att det är synd att du gör det. Ni borde vara för det här. Det är naturligtvis ett komplement till allting annat som man gör. Vi kommer att fortsätta att driva frågan och trycka på. Vi tycker att det här är bra. Vi har sett många goda exempel på hur det kan fungera, till exempel i Ringdansen i Norrköping där man lyfter fram detta som ett gott exempel på hur man på den vägen får aktiva hyresgäster som verkligen ser till att minska sina kostnader. De blir glada när de får några hundralappar tillbaka före jul för att de har skött det här på ett bra sätt. När det gäller barnsäkerheten tog jag upp i min inledning att jag tycker att både barn, kvinnor och funktionshindrade är missgynnade i samhällsplaneringen och i den lagstiftning som vi nu ska förändra. Vi har lagt fram förslag på alla de här områdena. Tyvärr har inte Vänsterpartiet fått gehör för det i PBL-kommittén. Jag tycker att det är beklagligt att man inte kan se att det fungerar på det här sättet. Man tror att information tar bort allting. Det är inte så. Det här är ju också en ekonomisk fråga. När man måste göra saker och ting kostar det pengar. Det är inte någon självklarhet att man tar på sig sådana kostnader om man inte behöver. Information kan man ta till sig vare sig man vill eller inte. Det blir väldigt krasst. Det är barnen som bor i miljonprogramsområdena som drabbas av det här. Det är de som har de sämsta förutsättningarna på alla plan, och de ska alltså inte omfattas av regelsystemen. Jag får beklaga att vi inte fick någon ordning på det här. Jag har hållit på med det ända sedan 1994, och jag hoppas att andra fortsätter.

Siw Wittgren-Ahl (S)

Anf. 198 Siw Wittgren-Ahl (S)

Beslut

Beslut: 2006-03-08

19 förslagspunkter, 15 acklamationer, 4 voteringar

Protokoll med beslut

2006-03-08

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2005/06:163

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. En reformering av plan- och bygglagstiftningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ju484 yrkande 5, 2005/06:Sf336 yrkande 24, 2005/06:Sf389 yrkande 27, 2005/06:So315 yrkande 5, 2005/06:So364 yrkandena 13 och 17, 2005/06:So422 yrkande 5, 2005/06:So552 yrkande 7, 2005/06:So699 yrkande 16, 2005/06:Kr334 yrkande 17, 2005/06:Kr335 yrkande 2, 2005/06:Kr373 yrkande 3, 2005/06:Kr380 yrkande 3, 2005/06:T379 yrkande 1, 2005/06:MJ292 yrkande 4, 2005/06:MJ351 yrkandena 7, 8 och 10, 2005/06:MJ395 yrkandena 7 och 8, 2005/06:MJ439 yrkandena 5 och 8, 2005/06:MJ533 yrkande 5, 2005/06:N388 yrkande 2, 2005/06:N438 yrkande 6, 2005/06:N443 yrkandena 49, 50 och 52, 2005/06:N481 yrkande 8, 2005/06:Bo202, 2005/06:Bo204, 2005/06:Bo205, 2005/06:Bo212 yrkandena 1-4, 2005/06:Bo215, 2005/06:Bo217 yrkandena 1-5, 2005/06:Bo218 yrkandena 2-4, 2005/06:Bo220 yrkandena 1-3, 2005/06:Bo222, 2005/06:Bo241, 2005/06:Bo245 yrkandena 1 och 3, 2005/06:Bo246 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Bo247 yrkandena 1-6, 2005/06:Bo251, 2005/06:Bo255 yrkandena 1-3, 5, 6 och 13-15, 2005/06:Bo256 yrkandena 7-10, 2005/06:Bo258, 2005/06:Bo262, 2005/06:Bo264, 2005/06:Bo265, 2005/06:Bo266, 2005/06:Bo268, 2005/06:Bo270, 2005/06:Bo271, 2005/06:Bo273, 2005/06:Bo275 yrkandena 2-4, 2005/06:Bo276 yrkandena 11-15, 2005/06:Bo277 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2005/06:Bo279 yrkandena 1-3, 5 och 7, 2005/06:Bo281, 2005/06:Bo296, 2005/06:Bo297 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Bo298 yrkandena 37 och 38, 2005/06:Bo300 yrkande 11, 2005/06:Bo304 yrkandena 1-3 och 6, 2005/06:Bo305 yrkandena 1 och 4-6, 2005/06:Bo309, 2005/06:Bo317, 2005/06:Bo321 yrkandena 1-3, 2005/06:Bo324, 2005/06:Bo325 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2005/06:Bo333 yrkande 6, 2005/06:Bo335 yrkandena 15, 18-20, 22, 23 och 25, 2005/06:Bo337 yrkande 2 och 2005/06:Bo338 yrkande 18.

Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (v)
Reservation 5 (c)
Reservation 6 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
s	120	0	0	24
m	1	44	0	10
c	0	0	15	7
fp	0	1	38	9
kd	0	0	26	7
v	0	0	23	5
mp	0	0	13	4
-	0	0	1	1
Totalt	121	45	116	67
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Byggnaders inomhusmiljö

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub587 yrkande 46, 2005/06:Bo256 yrkandena 4-6 och 2005/06:Bo335 yrkande 14.

Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (kd)
s	119	0	1	24
m	0	0	45	10
c	0	0	15	7
fp	0	1	38	9
kd	0	26	0	7
v	23	0	0	5
mp	12	0	1	4
-	1	0	0	1
Totalt	155	27	100	67
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Allergisanerade hotellrum

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo331.

4. Ohälsosamma byggmaterial

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo256 yrkandena 1 och 3 samt 2005/06:Bo335 yrkande 16.

Reservation 11 (c, fp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 (c, fp)
s	119	0	0	25
m	45	0	0	10
c	0	15	0	7
fp	0	39	0	9
kd	25	0	0	8
v	23	0	0	5
mp	13	0	0	4
-	1	0	0	1
Totalt	226	54	0	69
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Kretslopp inom bygg- och bostadssektorn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo333 yrkande 4.

Reservation 12 (mp)

6. El för uppvärmning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ38 yrkande 97, 2005/06:Bo252 och 2005/06:Bo253.

Reservation 13 (m, fp)
Reservation 14 (c)
Reservation 15 (mp)

7. Mätning av värme- och varmvattenförbrukning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ38 yrkande 98 och 2005/06:Bo300 yrkande 15.

Reservation 16 (m, c)
Reservation 17 (v, mp)

8. Tappvarmvatten och legionella

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo269.

9. Trä och brandsäkerhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo260.

Reservation 18 (m)

10. Sprinklersystem

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo307.

11. Barnsäkerhet i äldre byggnader

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo338 yrkande 19.

Reservation 19 (c, kd, v, mp)

12. Skötbord på offentliga toaletter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo236.

13. Lokaler för religiöst ändamål

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo254.

14. Cykelparkeringar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:T612 yrkandena 4-6.

Reservation 20 (mp)

15. Byggfelsförsäkring för självbyggare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo211, 2005/06:Bo288 och 2005/06:Bo289.

Reservation 21 (m, c)

16. Byggforskning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub311, 2005/06:MJ439 yrkande 1, 2005/06:MJ443 yrkande 4, 2005/06:Bo234, 2005/06:Bo256 yrkande 18, 2005/06:Bo263, 2005/06:Bo298 yrkande 23, 2005/06:Bo316 yrkandena 1-4 och 2005/06:Bo335 yrkande 21.

Reservation 22 (fp)
Reservation 23 (kd)
Reservation 24 (v)
Reservation 25 (c)

17. Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo233 yrkande 1 och 2005/06:Bo335 yrkande 13.

Reservation 26 (m, c)

18. Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So422 yrkande 6 och 2005/06:Bo294.

19. Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo7 yrkandena 1-5, 2005/06:Bo8 yrkandena 1-4, 2005/06:Bo255 yrkande 4 och 2005/06:Bo325 yrkandena 3 och 4 samt lägger redogörelse 2005/06:RRS7 till handlingarna.

Reservation 27 (m, fp)
Reservation 28 (kd)
Reservation 29 (c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 29 (c)
s	120	0	0	24
m	0	0	45	10
c	0	15	0	7
fp	0	0	39	9
kd	0	0	26	7
v	22	1	0	5
mp	13	0	0	4
-	1	0	0	1
Totalt	156	16	110	67
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om plan- och byggfrågor (BoU7)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Motioner om plan- och byggfrågor (BoU7)

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. En reformering av plan- och bygglagstiftningen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Byggnaders inomhusmiljö

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Allergisanerade hotellrum

4. Ohälsosamma byggmaterial

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Kretslopp inom bygg- och bostadssektorn

6. El för uppvärmning

7. Mätning av värme- och varmvattenförbrukning

8. Tappvarmvatten och legionella

9. Trä och brandsäkerhet

10. Sprinklersystem

11. Barnsäkerhet i äldre byggnader

12. Skötbord på offentliga toaletter

13. Lokaler för religiöst ändamål

14. Cykelparkeringar

15. Byggfelsförsäkring för självbyggare

16. Byggforskning

17. Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag

18. Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga

19. Boverkets och länsstyrelsernas roll i den fysiska planeringen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag