Anf. 5 Hamza Demir (V)
Fru talman! Ledamöter och åhörare! Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson, är inte här nu utan kommer senare, och därför ska jag läsa hennes text. Kollegor som har frågor till henne kan diskutera dem med henne sedan. Jag hoppas att hon kommer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande m.m.
Vi pratar i dag om planering och byggande. Jag börjar med att för tids vinnande yrka bifall till reservation 14. Vi står naturligtvis bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer.
Sverige har en stor bostadsbrist. Sedan några år tillbaka har bostadspolitiken privatiserats ut till företag som verkar i bygg- och fastighetsbranschen. Den politiska styrningen av bostadsmarknaden har försvagats. Det byggs därför alldeles för lite, till en liten välbärgad grupp, trots att många efterfrågar hyresrätter till billigare hyror.
När det gäller nyproduktion är det viktigt att det som byggs i dag är hållbart över tid och erbjuder en god standard för den som flyttar in. Men mer och mer av kontrollen av byggandet har överförts till den som själv bygger. Det kallas egenkontroll. Det är byggherren själv som ska se till att det finns kontrollansvariga. Det är ett system som har fått hård kritik.
Exempelvis har Erik Stenberg, forskare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, sagt följande angående hållbarheten hos det som byggs i dag: Miljonprogrammet har hållit i 40-50 år innan det behöver renoveras. Bostäder av i dag håller i bästa fall 15-20 år innan det är renoveringsdags.
Det han syftar på gällande dagens sätt att bygga är bland annat ingjutna stammar och rör och avancerade ventilationslösningar som gör det svårt att underhålla bostaden, fuktskador i hus som byggs för snabbt, enstegstätade fasader, hälsoeffekter av för täta och mörka hus, planlösningar som inte är funktionella eller flexibla, skador, sprickor och glipor som uppstår redan vid bygget och så vidare.
Det han efterlyser är ett samlat regelverk och att Boverket tar på sig en större roll för att reglera minimikrav för byggkvalitet, med tanke på den mängd bostäder som byggs i dag. En stor andel av bostadsrätterna byggs i dag i jävsliknande situationer där projektutvecklare själva både beställer, bygger och kvalitetskontrollerar bostäderna. De som sedan flyttar in är lekmän som i princip aldrig kommer åt att driva en process mot ansvarig aktör.
En annan forskare vid KTH, Jonas Anund Vogel, varnar i dag för bostäder som läcker värme och byggs med för billigt material.
Det är inte många som i dag tror att nuvarande byggkontroller egentligen fungerar så som det är tänkt. Lagkravet innebär i praktiken endast att byggherren eller projektutvecklaren ger kommunen besked om vem som anlitas som kontrollansvarig. Men kontrollerna kan sedan vara av mycket olika kvalitet. Och det finns egentligen inga incitament i nuvarande lagstiftning att göra ytterligare kontroller eller leta efter brister. Det finns också en besiktningsman, men vilket ansvar denne har beror på hur avtalet ser ut mellan de olika aktörerna. I lagstiftningen finns inte ens krav på att besiktningsmannen ska vara ojävig.
Dessa byggfusk kan bli en svettig affär, såväl för den villaägare som redan är fullbelånad som för den bostadsrättsförening som plötsligt behöver lägga ut tiotals miljoner på ett fasadbyte, till exempel. Hälften av svenskarna är i dag rädda för byggfusk, och med tanke på dagens kontrollapparat är det befogat.
Många byggbolag pressar upp sina vinstkrav och försöker nu skära guld med täljkniv i bostadsbristens spår. Priserna trycks hela tiden upp, och vinstmarginalerna blir bredare. Det är en miljö som präglas av kortsiktighet. Det är ingenting som gynnar kvaliteten eller hållbarheten i nyproduktionen när det gäller till exempel materialval och konstruktioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande m.m.
Det är bra att regeringen har börjat titta på det här, men det behövs också en verklig ambition att förändra nuvarande ordning. I dag skuldsätter sig familjer och betalar ett högt pris för att få ett boende, och samhället måste kunna garantera att bostäderna är goda och välplanerade. Det behöver finnas oberoende besiktningar som det ansvaras för offentligt och ett större kvalitetsmässigt ansvarstagande på antingen kommunal nivå eller myndighetsnivå.
Detta går hand i hand med att hela samhällbyggnadskedjan behöver omfattas av och följa svenska kollektivavtal. De bostäder som familjer bor i behöver byggas av trygga, säkra anställda som har makt och inflytande också över hur byggprocesserna ska gå till, eftersom de har störst kunskap i frågan. Långa, oklara entreprenörskedjor gynnar inte kvaliteten i byggandet.
Fru talman! Jämställdheten i stadsplaneringen behöver öka. Trygghet, samhörighet och utjämning av makt i det offentliga rummet kräver att också tjejerna får vara med och delta i stadsplaneringen. Det är vanligt att den fysiska planeringen och markanvändningen i högre utsträckning svarar mot mäns behov än mot kvinnors. Stadsplaneringen bör styras av tydliga jämställdhetsmål.
Kan man öppna upp platser som i dag är bebyggda med höga buskar och gångtunnlar? Kan ljussättningen utomhus förbättras? Kan vi få slippa se kommersiella budskap som marknadsförs med trådsmala kvinnokroppar? Kan idrottsplatserna och idrottstiderna bli mer jämställda? Bygger vi in samlingslokaler för föreningar och de boendes mötesplatser i vardagen? Får barnen tillräckligt stora lekytor? Hur kan innergårdar, insyn och boendemiljöer förändras för att öka jämställdheten?
Vidare vill jag att regeringen ska göra en översyn av lämpliga styrmedel för att stimulera en stadsplanering som är resurssnål. Vi vill öka tillgängligheten för kollektivtrafik, gång och cykel. Parkeringsnormen, alltså de stora ytor som i dag tillförs nybyggen för bilarna, är inte hållbar. Den fördyrar byggprojekten och bidrar inte till omställning av transportsektorn. Bilpooler, utbyggnad av kollektivtrafik och en delvis tätare stad där skola, hemtjänstkontor och arbetsplatser ligger inom gångavstånd och kollektivtrafikavstånd är framtiden.
Vi vill därför ha ett ytterligare etappmål inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med en målsättning om minskad biltrafik och ökad tillgänglighet för kollektivtrafik, cykel och gång.
För att skapa en god och sammanhållen stadsplanering behöver det finnas mark för detta. Kommunerna behöver få hjälp med att köpa in och att lättare kunna förhandla med privata markägare om stadens utveckling. Äger kommuner mycket exploaterbar mark finns det större möjligheter att bygga en god miljö med skolor och vårdcentraler i nya bostadsområden.
Trots att vi i Sverige tycker att bostadspolitiken och rätten till ett hem är en del av välfärden är bostadspolitiken ovanligt kommersialiserad och i dag bitvis spekulationsdriven. De byggbolag som finns i dag är vinstdrivande bolag som i allt väsentligt bara har aktieägarintressen. Det är en konstighet i svensk politik. Vi behöver ett betydligt större politiskt ansvarstagande för att alla ska kunna ha bra bostäder till rimliga kostnader. Med priserna som gäller i dag är det jättesvårt för en 25-åring att kunna flytta hemifrån. På många orter är du i princip en skilsmässa ifrån att hamna på gatan. Vi menar att det är en allvarlig otrygghet som behöver åtgärdas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande m.m.
Därför har vi föreslagit att man bör bygga upp ett statligt gemensamt byggbolag som ska ha ett allmännyttigt intresse för att bygga bostäder som folk faktiskt har råd med. Ett statligt bolag kan bygga och sätta press på den privatiserade marknaden att bygga bättre och till lägre hyror och priser. Det vore ett kraftfullt verktyg för att faktiskt få fram det antal bostäder som vi är i behov av.
Vi vet ju sedan innan att privata fastighets- och byggbolag inte vill bygga bort bostadsbristen eftersom de då riskerar att sänka bostadspriserna och sina egna vinstmarginaler. Därför vill vi se högre politiska ambitioner än de nuvarande. Ett statligt byggbolag skulle ge större möjlighet till politisk styrning och säkra långsiktigheten i samhällsbygget i hela landet, och utöver att bygga bort bostadsbristen kan vi gemensamt bryta bostadssegregationen och minska bostadssektorns klimatpåverkan.
Du ska kunna känna dig trygg med att det finns hyresrätter till rimliga hyror på din nuvarande ort eller den ort som du vill flytta till. Allt behöver göras för att bostadsbristen faktiskt ska byggas bort.