Polisfrågor

Anf. 37 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Vi befinner oss mitt uppe i en historisk satsning på svensk polis. Anslagen till Polismyndigheten är de största någonsin. För perioden 2018-2020 är tillskottet över 7 miljarder.

Fram till år 2024 ska myndigheten växa med 10 000 fler polisanställda i hela landet. Det är en viktig satsning, som kommer att göra skillnad i kampen mot brottslighet och i arbetet för ett tryggare Sverige.

Målet om 10 000 fler polisanställda är utmanande, men successivt ser vi hur myndigheten växer. För någon vecka sedan kunde vi hälsa 610 nya polisaspiranter varmt välkomna till myndigheten. Bara i mitt eget län var tillskottet nio nya poliser, vilket är otroligt viktigt när vi ska ha en polis som är lokalt närvarande i hela landet.

Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Det är grundläggande för att vårt samhälle ska hålla ihop. Samhället ska vara starkt nog att skydda människor från alltifrån vardagsbrott till grov organiserad brottslighet och terrorism.

Att öka tryggheten i samhället är en av regeringens och socialdemokratins viktigaste prioriteringar. Det kräver ett hårt, tålmodigt och beslutsamt arbete över lång tid och på en lång rad områden i samhället, både med brottsbekämpning och med insatser för att människor inte ska dras in i kriminalitet. Denna del är otroligt viktig i vår debatt. Det handlar om att kunna fokusera på vad vi gör för att bekämpa den brottslighet som finns och för att motverka att nya människor dras in i den.

Den enskilt viktigaste satsningen för att öka tryggheten i Sverige syftar till att få fler poliser på gator och torg och fler polisanställda som kan klara upp brott. Sedan regeringen inledde den offensiva satsningen på fler poliser 2016 har vi nu passerat 4 000 fler polisanställda i myndigheten. Parallellt med detta genomför vi kraftfulla förstärkningar av hela rättskedjan.

Gängbrottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som ska bekämpas från alla håll; mäns våld mot kvinnor likaså. Med ett femtiotal straffskärpningar, mer resurser och en starkare och effektivare rättskedja flyttar vi helt enkelt fram positionerna.

Åtgärdsprogrammet mot gängvåld i Sverige är vi mitt uppe i att förverkliga. Det handlar både om skärpta straff och om fler och nyare kraftfulla verktyg till brottsbekämpande myndigheter liksom om sociala insatser som stoppar rekryteringen till gängen på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Det betänkande som vi i dag debatterar omfattar de motioner om polisfrågor som väckts under den allmänna motionstiden.

Vi i utskottet avstyrker de allra flesta, ibland för att vi tycker att de är direkt dåliga och ibland för att de har en inriktning där arbete redan pågår inom regeringen eller för att regeringen har aviserat att förslag ska komma till riksdagen. Men många gånger är det också för att vi inte anser att politiken ska vara inne och i detalj styra Polismyndigheten och hur man där organiserar sitt arbete.

Vi har med den stora polisreformen sagt att det ska vara en gemensam myndighet och satt ramarna för myndighetens arbete. Jag tror inte myndigheten blir bättre eller effektivare för att vi här i riksdagen varje år utifrån motioner ska fatta beslut om vilka enheter man ska ha eller hur man ska jobba eller prioritera i detalj.

Det finns också några motioner som vi ställer oss bakom. Jag vill kort beröra dem.

Den första handlar om danstillstånd. Krav på danstillstånd har funnits i ordningslagen sedan 1950-talet och har med jämna mellanrum varit uppe i debatten och diskussionen här i riksdagen. Utskottet har också tidigare sagt att man vill att det ska avskaffas. Frågan är utredd, och ett arbete pågår inom Regeringskansliet. Jag har full förståelse för att det är en fråga som har fått stå tillbaka när man prioriterar insatser för att möta gängkriminaliteten och att stärka lagstiftningen på många områden. Jag tycker också att det är helt riktigt att här och nu fokusera på att bekämpa den pandemi vi befinner oss i. Men när vi har tagit oss igenom allt detta och corona inte längre är vår vardag är utskottets och riksdagens budskap tydligt: Danstillståndet ska avskaffas.

Den andra frågan handlar om tullens brottsbekämpande verksamhet. Även om läget just nu i coronatider är ett annat har vi under ett antal år haft ett stort problem med internationella stöldligor. Särskilt vissa delar av vårt land är drabbade. Dessa stöldligor står för en stor del av bostadsinbrotten och stölderna av exempelvis bilar, båtmotorer, bildelar och jordbruksmaskiner i Sverige.

Detta är något vi aldrig kan acceptera, och det är bra att regeringen har gett myndigheterna ökade resurser under de senaste åren och att man har tillfört nya verktyg, inte minst kopplat till gränsnära zoner, och att fler verktyg är på väg. Det kommer att ha stor betydelse för bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten.

Regeringen har också tidigare har gett polis, tull och kustbevakning i uppdrag att tillsammans se hur man kan stoppa internationell organiserad brottslighet. Det är roligt att ta del av den redovisning som kom under våren och att se hur myndigheterna har börjat samarbeta närmare, fått en effektivare hantering och med kraft gemensamt har kunnat möta detta.

Men det blir också tydligt att vi behöver göra mer. Här delar utskottet regeringens linje att Tullverket behöver få utökade befogenheter. Det är också detta vi i dag ger till känna.

Steg för steg, med beslutsamhet och uthållighet, ska vi trycka tillbaka kriminaliteten och göra Sverige tryggare.

Anf. 38 Johan Forssell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Detta är ett viktigt betänkande. Det rör väldigt viktiga frågor: svensk polis och förutsättningarna för den att verka och göra sitt jobb.

Detta är en angelägen fråga. Just nu är det corona som är på allas läppar, av fullt förståeliga skäl. Men, fru talman, det händer fler saker i vårt samhälle - lyckligtvis, kanske man ska inflika. Och medborgarna har all rätt att förvänta sig att riksdagen i allmänhet och regeringen i synnerhet, som faktiskt leder vårt land, har förmåga att hantera flera olika frågor samtidigt.

Den trygghetskris som Sverige upplever är fundamental. Saker som tidigare väckte väldigt stora rubriker blir i dag ofta bara notiser. Det är någonting som flimrar förbi på morgonen medan man lagar frukost till barnen eller medan man tittar på nyheterna på kvällen. Det är verkligen djupt deprimerande med ett samhälle där människor tyvärr verkar ha vant sig vid skjutningar och sprängdåd. Men det får faktiskt aldrig bli vardag i Sverige. Det får aldrig bli normalbilden, för dessa saker hör inte hemma i Sverige.

Här kan vi tyvärr konstatera att siffrorna pekar åt helt fel håll. Skjutningarna låg redan i fjol, när vi diskuterade dessa viktiga frågor i kammaren, på en väldigt hög nivå, liksom de gjorde året dessförinnan. De låg då på en så hög nivå att det till och med inleddes krissamtal mellan riksdagens olika partier, och det utlovades krafttag gång efter annan. Är det något som det inte har varit brist på det senaste året är det pressträffar med politiker i ansvarig ställning där det utlovas förändring. Nu skulle det verkligen hända saker. Arbetet skulle ha högsta prioritet. Medborgarna utlovades att snart kunna se en tydlig förbättring.

Det har nu gått åtta månader sedan gängsamtalen avslutades. Men hur har det egentligen blivit? Är det så positivt som vi kan höra regeringspartiet beskriva - att den organiserade kriminaliteten pressas tillbaka? Eller är det talepunkter som produceras i ett sammanträdesrum medan medborgarna upplever någonting annat?

Jag tror att svaret på frågan finns i polisens egen statistik, för siffrorna ljuger inte. Vi kan utvärdera situationen i dag och till exempel jämföra med hur det var i fjol. Jag kan tyvärr konstatera att skjutningarna inte har minskat i antal. Skjutningarna ligger inte kvar på en oförändrad nivå. Skjutningarna har ökat med 21 procent jämfört med samma period i fjol.

Det är samma sak med sprängdåden. Sprängdåden har inte minskat i antal jämfört med samma period i fjol. Sprängdåden ligger inte kvar på en oförändrad nivå jämfört med i fjol. Sprängdåden har ökat med 12 procent jämfört med 2019.

Fru talman! Jag är övertygad om att polisen gör sitt allra bästa. Många poliser i vårt land - jag har talat med många av dem - utsätter sig själva för stora prövningar och till och med stora risker för att kunna utföra sitt arbete, för att kunna skapa ordning och reda och för att kunna förbättra tryggheten på gator och torg för alla människor i vårt land. Men det är ändå uppenbart att den viktigaste målsättningen - att minska antalet skjutningar och antalet sprängdåd - inte har uppnåtts.

Ansvaret för det, menar jag, faller inte på polisen. De gör sitt jobb efter de förutsättningar de har. Ansvaret för samhällsutvecklingen faller framför allt på regeringen, vars retorik om handlingskraft och förändring och vars löften om att det snart skulle hända saker och ting inte alls motsvaras av de politiska förslag som har lagts på riksdagens bord. De har envist sagt nej till många av de förslag som faktiskt skulle ha kunnat göra skillnad. De har inte ens vidtagit alla de åtgärder som man för åtta månader sedan sa skulle ha högsta prioritet. Man sa: Nu ska vi skapa förändring. Men åtta månader senare har arbetet med flera av dessa saker inte ens inletts. Är det verkligen att ha nödvändig krisinsikt? Är det verkligen att göra vad som krävs? Är det verkligen att se hur Sverige ser ut våren 2020?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Jag tror att Sverige behöver ändra riktning. Det finns politiska förslag på riksdagens bord. Det handlar om att få ut fler poliser och att se till att fler kommer ut i yttre tjänst. Men det finns inga genvägar dit. Attraktiviteten i det viktiga polisyrket måste stärkas. Det handlar om lönelyft. Det handlar om att förbättra karriärvägarna. Det handlar om att göra polisutbildningen betald, precis som den var tidigare. Det är saker och ting som jag tror skulle kunna få effekt på kort sikt för att få fler att söka till detta viktiga yrke.

Det handlar om straffskärpningar för att se till att den som har det dåliga omdömet att begå brott och som väljer brottets bana får en tydlig konsekvens och inte snart släpps ut igen och kan begå nya brott. Det handlar om att förbättra de polisiära verktygen för att polisen ska kunna söka efter inte minst vapen och sprängmedel som inte hör hemma ute i samhället.

Det handlar naturligtvis också om det förebyggande arbetet. Det handlar om att se till att stärka socialtjänstens viktiga roll och deras arbete. Det handlar om att se till att de får bättre förutsättningar att ingripa tidigt och väldigt tydligt gentemot den person som begår sitt första brott. Vi vet nämligen, fru talman, att den person som rånar sina jämnåriga kamrater i dag är samma person som skjuter och spränger i morgon om vi inte sätter stopp för den utvecklingen. Vi har många gånger hört gängkriminella personer fråga: Varför stoppade ingen mig i tid? Varför föll ansvaret mellan stolarna? Det har inte saknats samtal med socialtjänsten. Men jag tänker på de där reformerna. Det sker alltför sällan i dag att man till exempel flyttar personerna till en annan miljö, rycker upp dem med rötterna bort från deras kriminella identitet. Det är bara att konstatera att det finns väldigt stora brister där.

Fru talman! I detta betänkande finns fyra olika tillkännagivanden. Det handlar till exempel om att renodla polisens arbetsuppgifter. Det är en väldigt viktig fråga för att man ska kunna se till att polisen har nödvändiga resurser för att kunna fokusera på det som verkligen betyder någonting för medborgarna i dag.

Det handlar om brott av djurrättsaktivister. Även det är en viktig fråga som berör väldigt många människor i vårt land, som får sin egendom förstörd och som till och med blir hotade bara på grund av att de utför sitt jobb. Det finns nu en majoritet i riksdagen för att skärpa den lagstiftningen. Jag vill ge ett särskilt tack till Centerpartiet, som har varit pådrivande för att vi ska kunna få detta på plats.

Vi behöver också stärka tullens brottsbekämpande arbete. Nu närmar sig sommaren, även om det kanske inte känns så just i dag. Därmed kommer också de stöldligor som år ut och år in ger sig ut på sina stöldturnéer i Sverige och som stjäl bilar, bildelar, båtmotorer och hästsadlar. Ett problem har under flera års tid varit att tullen helt enkelt saknar legala förutsättningar och möjligheter att kvarhålla fordon med misstänkt stöldgods vid gränsen, vilket i praktiken innebär att det ibland närmast blir fritt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Detta är ingen ny fråga. Här har vi också tidigare fått löften av regeringen. Detta skulle hanteras. Men de senaste beskeden har varit att det inte ens är säkert att ny lagstiftning ska presenteras, trots att det har gått flera år sedan frågan lyftes för första gången. Men det är bra att det nu finns en majoritet i riksdagen så att vi förhoppningsvis kan se till att regeringen tar sitt ansvar och tar fram den viktiga lagstiftningen.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 24.

(Applåder)

Anf. 39 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! Svensk polis har i dag stora utmaningar jämfört med bara för några år sedan. Den alltmer tydliga segregationen leder till en ökad otrygghet, vilket givetvis ger direkta konsekvenser för polisen.

De senaste åren har vi kunnat se en ökad polarisering i samhället, och i många utanförskapsområden är tilltron till samhället i allmänhet och polisen i synnerhet på tillbakagång. I takt med att dessa områden blir fler till antalet och trångboddheten ökar underlättas det för grovt kriminella att flytta fram sina positioner.

Var och varannan dag rapporteras det om skottlossningar med skottskador som följd, många gånger med dödlig utgång, våldtäkter, rån - även av barn - och annan grov brottslighet. Flera av dessa brott kommer till sjukvårdens och rättssamhällets kännedom, men under ytan finns beskyddarverksamhet, droghandel och social misär som utgör grogrunden för framtida brottslighet.

Grovt våld, ett ökat antal våldtäkter och gärningsmän som inte kan lagföras är akuta polisiära frågor som inte kan anstå. För att komma till rätta med dessa utmaningar behöver vi politiker enas över blockgränserna för att komma fram till en långsiktig rättspolitik.

Fru talman! Polisarbetet är ett unikt arbete som skiljer sig från i stort sett alla andra arbeten. Det ställs unika krav. Yrket omgärdas av ett unikt ansvar och är förknippat med unika befogenheter. Det kräver såväl juridisk kunskap som utbildning inom en mängd områden, praktiska färdigheter och fysisk förmåga. Polisarbete kräver en blandning av teoretisk utbildning och praktiskt hantverk och inte minst polisiär erfarenhet för att behärska och förstå yrket fullt ut.

Kärnverksamheten i polisarbetet är att förebygga, ingripa mot och utreda brott. Detta arbete görs och leds bäst av utbildade och erfarna poliser. Det är därför viktigt att behålla yrkesprofessionalismen för poliser, precis som det är viktigt att behålla professionella lärare och sjukvårdspersonal.

Sverige har en mycket välutbildad polis, och vi har ett stort behov av dessa poliser som kan ta sig an de krävande och många gånger farliga arbetsuppgifter som de möts av. Kunskap och färdighet kan aldrig kompenseras av en snabb ökning av numerären av civila polisanställda, vilket sker i dag med målet om att nå 10 000 polisanställda.

Många civila anställs utan några lägsta grundkrav och utan krav på annan relevant polisiär utbildning än en kort introduktion eller några veckors kurs. Sedan förväntas man kunna ersätta polisiär kompetens. Detta är en mycket oroande och farlig utveckling. På kort sikt kan det leda till enskilda misstag. På längre sikt riskerar det att undergräva tilltron till hela rättsväsendet.

Även om många av dessa civila polisanställda har andra utbildningar och erfarenheter, är trevliga och gör ett bra jobb utifrån de förutsättningar de har är det en mycket oroande trend som går stick i stäv med utvecklingen inom de flesta andra yrken, där man förväntas ha en längre relevant utbildning och som polis även en särskild legitimation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

På grund av att det är för få poliser och för hög arbetsbörda tvingas chefer på olika nivåer att skicka ut civila på uppdrag där dessa individer inte är rätt resurs för arbetsuppgiften. Trots att civilanställda inte ska hantera uppdrag som husrannsakan och andra situationer där det kan finnas risk för våld förekommer detta. Civilanställda är inte förberedda på den hot- och våldsbild som finns där ute. En situation kan förändras snabbt, och har man då inte rätt utbildning och utrustning kan det lätt urarta.

Vi behöver civila polisanställda med specialistkunskaper inom områden som ekonomi, miljö, kriminologi och juridik. Det är viktigt med olika kompetenser som kompletterar varandra. Men det måste vara rätt person på rätt plats.

Vad är då lösningen på detta? Jo, att se till att polisyrket uppvärderas genom högre löner, bättre arbetsvillkor och inte minst genom att poliserna blir avlastade av civilt anställda när det gäller icke-polisiära arbetsuppgifter.

Med detta sagt finns det självklart ett behov av civila polisanställda som hanterar uppgifter som i onödan belastar polisen. Polisen har väldigt många uppgifter som inte handlar om att bekämpa brott. En rad av dessa borde polisen slippa för att i stället kunna fokusera på just brottsbekämpning. En stor del av polisens tid går åt till administrativt arbete. Där skulle civilt anställda kunna avlasta poliserna mycket mer än vad som sker i dag.

Polisen tar årligen hand om ca 60 000 berusade personer. De har inte begått något brott, men välutbildade poliser skjutsar dem, låser in dem och har sedan koll på dem i en tillnyktringscell. En betydande del av verksamheten går alltså åt till att ta hand om berusade och personer med psykisk ohälsa. Är dessa personer inte våldsamma borde det vara en uppgift för sjukvården eller någon annan lämplig enhet.

Andra exempel är att polisen tar hand om hundar och katter. De transporterar också frihetsberövade personer långa sträckor genom landet. När socialtjänst och andra gått hem är det bara polisen kvar. Polisen tar hand om samhället när många andra inte är närvarande. Polisen finns där året runt, dygnet runt och gör en massa saker som inte märks i statistiken eftersom dessa uppgifter inte mäts.

Om vi vill ha högre polisnärvaro och bättre brottsbekämpning behöver vi politiker se över hur vi fördelar resurserna i samhället och vem som ska ansvara för vilka arbetsuppgifter. Vi behöver fler chefer och polisanställda med polisexamen och erfarenhet av polisiärt arbete.

Fru talman! I dag riktar vi ett tillkännagivande till regeringen gällande att utreda hur kriminella djurrättsorganisationer ska hindras i sina trakasserier mot laglydiga lantbrukare, jägare med flera. Det är välkommet att det sker, men det är en markering med ett alltför snävt omfång.

Sverigedemokraterna har länge förespråkat och fortsätter att förespråka en kriminalisering av deltagande i kriminella organisationer. En sådan lagstiftning skulle ta sikte på en rad organisationer, exempelvis dessa som tillkännagivandet nu omfattar men även andra våldsbejakande organisationer såsom vänster- och högerextrema samt andra våldsamma organisationer som försöker påverka samhället genom kriminella handlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Vi väntar tålmodigt på den dag då fler partier noterar detta och återigen ansluter sig till sverigedemokratisk kriminalpolitik. Till dess är detta steg både välkommet och nödvändigt.

Fru talman! Jag ska avslutningsvis säga några ord gällande skyddade personuppgifter för poliser. Det har blivit allt vanligare att poliser, främst de som arbetar i yttre tjänst, efterfrågar skyddade uppgifter. Det är inte ovanligt att poliser filmas av allmänheten under ingripanden eller i samband med utredningar blir utsatta för hot. Skyddade personuppgifter är en viktig komponent för de poliser som vill ha det för att de ska kunna känna sig trygga och våga utföra sitt arbete fullt ut.

För att säkerställa tryggheten för poliser och deras familjer vill därför Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna se ett system där skyddade personuppgifter beviljas de poliser som efterfrågar det.

Fru talman! Polisen är trygghetens väktare. Svensk polis är för viktig för att förvandlas till en post i en budget. Vi måste i alla lägen och alla situationer stå upp för svensk polis och för de lagar som vi beslutar om. Svensk polis ska känna att vi politiker stöder dem fullt ut.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Anf. 40 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Polisen är nog den myndighet som alla medborgare i Sverige har en relation till - på gott eller på ont. Det är nog också därför som polisens omorganisation de senaste åren har rönt så stort intresse och granskats så noga av omvärlden. Vi har följt hur polisen gått från över 20 olika myndigheter i landet till en sammanhållen myndighet. Själv har jag dessutom följt det på nära håll som ledamot i Polismyndighetens nationella insynsråd under två mandatperioder.

Man kan lugnt säga att det har varit en tuff resa för polisen. En del saker har blivit bättre, men en del saker finns kvar att göra. Tillgängligheten måste förbättras. Det finns fortfarande långa telefonköer och långa handläggningstider för vissa ärenden. Inte minst måste utryckningstiderna ned.

Fru talman! I vissa landsbygdskommuner kan utryckningstiden dra iväg timmar eller mer - om polisen alls kommer. I dag känns det inte riktigt som om vi har en polis för hela landet. Detta är inte acceptabelt.

När det gäller antalet poliser är det skönt att vi ska öka antalet poliser med 10 000 fram till 2024. Först då kan polisen på allvar få bukt med frågor om tillgänglighet, utryckningstider i hela landet och inte minst arbetet med brottsbekämpning.

För detta behövs dock en renodling av polisens verksamhet. Jag tycker inte att det är rimligt att polisen ska hantera danstillstånd, som kan innebära att restauranger måste söka tillstånd när de har en trubadur - om folk skulle resa sig upp och dansa. Jag är glad att polisen nu förmodligen kommer att slippa detta, för den här gången ser vi till att det blir verklighet, eller hur?

Inte heller att administrera tillstånd för hotellverksamhet tycker jag är en polisiär uppgift. Det är en något förlegad bestämmelse som inte heller uppmuntrar särskilt mycket till företagande. Den brottsbekämpning som polisen kan göra med anledning av den tillsynen må kunna lösas med myndighetssamverkan. Om det är någon som är intresserad av illegal hotellverksamhet är det ju kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

I detta sammanhang vill jag yrka bifall till reservation 4.

Fru talman! Det allra viktigaste med att renodla polisens verksamhet är att polisen kan lägga ned mer resurser på de mest avskyvärda brotten, som inte kan vänta på att vi får fler poliser på plats. Det gäller bland annat sexualbrott, som har tredubblats sedan 2014, och brott på internet, alldeles särskilt barnpornografibrott.

P4 Uppland rapporterade i måndags om att antalet fall där barn misstänks bli utsatta för sexövergrepp på nätet ökar samtidigt som antalet utredare minskar. Fler ska anställas. Men barnpornografiskt material som beslagtagits har legat uppemot ett år utan att en utredning har startat.

I den chockdigitalisering vi befinner oss i just nu, på grund av pandemin, där barn och unga uppmanas vara hemma, jobba och studera, är exponeringen total. Och vi har faktiskt inga uttalade strategier för att skydda barn från den ökning av övergrepp som nu sker på nätet - inte vi, inte skolan, inte polisen.

Vänner! Vi har diskuterat detta förut i kammaren. En av 500 datorer på en arbetsplats visar övergreppsmaterial. En av 100 användare söker aktivt. Inom den offentliga sektorn begås övergrepp varje vecka.

Vänner! Vi måste se till att detekteringsverktyg blir obligatoriska i alla offentliga datorer, inte bara för att blockera sidor utan också för att kunna spåra användarna. Detta måste ske för att kunna skydda barnen, hitta och lagföra förövarna samt dem som producerar och sprider pornografi på nätet. Jag yrkar också bifall till reservation 32.

Låt mig säga några ord om djurrättsaktivism - denna obegripliga företeelse där man faktiskt inte förstår motivet. Våldsverkare och extremister hotar, förstör och åstadkommer faktiskt mer lidande för djuren. Hur kan de tro att det ska vara en framgångsrik väg? Tidigare kopplades detta mer ihop med djur i bur. Då kunde man åtminstone förstå motivet. Men när de åtgärder aktivisterna vidtar gör att det blir sämre för djuren och att jägare hotas när de söker trafikskadat vilt; vad uppnår aktivisterna då? De senaste åren har vi till och med sett djurrättsaktivister störa kosläpp. Det övergår mitt förstånd. Jag kan garantera att en ko mår betydligt bättre - mår tusen gånger bättre - i en modern lagård i dag, där kossan får gå lös året om, även om det är inomhus, än i den idylliserade, romantiserade bilden av hur det var att vara ko i en lagård på 50- eller 60-talet. Det går inte att jämföra.

Jag är mycket glad för att det finns en majoritet i riksdagen för att markera mot djurrättsaktivister. Det ska vara stopp för offentliga medel till identifierbara organisationer. Det ska vara en tydlig och detaljerad anmälan för de utsatta. Det ska vara klart var den privata tomtgränsen går så att det är möjligt att avhysa personer. Och det ska framför allt finnas pålitlig statistik och tydliga brottskoder.

Det är bra att det finns en majoritet för förslaget i utskottet, och det är synd att vissa partier inte står bakom det.

Vi går mot en sommar som kanske kommer att bli annorlunda. Fler kommer att semestra på den svenska landsbygden - och det är bra. Men det finns saker som vissa inte ser fram emot någon sommar, nämligen att brottsnätverk - ofta internationella - begår tillgreppsbrott i Sverige. Systematiskt försvinner båtmotorer, fyrhjulingar, motorsågar samt bensin och diesel från sina rättmätiga ägare. Många gånger står rättsstaten handfallen. Det finns inget som är så farligt för tilltron till rättsväsendet som när tullen inser att bilen de stoppat vid gränsen innehåller stulna motorsågar, men bilen och dess ägare kan inte hållas kvar till dess polisen kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Nu har den så kallade samverkansutredningen kommit fram till att tullens befogenheter behöver stärkas på området. Stoppa, beslagta och hålla kvar gods eller chaufförer i väntan på överlämnande till polis ska vara en självklarhet - även om det tar en timme eller en dag. Den möjlighet till kvarhållande som finns i dag är för restriktiv. Jag är glad att ett enigt utskott nu trycker på regeringen för att detta snabbt ska komma på plats.

(Applåder)

Anf. 41 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Vänsterpartiet vill ha en närvarande, lokalt förankrad och kunnig polis som finns både på landsbygden och i förorten. Vi vill ha en polis som kan sitt bostadsområde, har en sjyst lön och en bra arbetsmiljö och som vill göra Sverige till ett tryggt land för alla. Polisen har ett av de finaste uppdragen man kan ha; att skapa ett Sverige för alla där alla är trygga och säkra och litar på varandra.

Enligt en forskningsrapport från Stockholms universitet som släpptes i går har brottsligheten generellt sett minskat de senaste decennierna. Det är riktigt bra. Ändå upplever många sig väldigt otrygga. Sprängningar och skjutningar sker alltför ofta. Känslan av sammanhållning är svag just nu. Sverige slits isär på grund av ökade ekonomiska klyftor.

Samhället är mer komplext, och så även brottsligheten. Det är i dag komplicerat att utreda brott, och det krävs många olika kompetenser. Det handlar om allt från hur brottsoffer reagerar i kris till att knyta förband och hitta lagrad information i en mobil. Det krävs en extremt kompetent polis.

Då är det intressant att borgarna tillsammans med Sverigedemokraterna menar att polisens arbetsuppgifter ska renodlas, som om polisen i dag sitter och gör en massa onödiga arbetsuppgifter som inte ingår i att utreda brott och att skapa trygghet. Det är att blunda för komplexiteten i polisens arbete.

Det är väl också därför som samma partier vägrar att se att polisutbildningen måste bli en högskoleutbildning med yrkesexamen. Det är något som bland annat polisens fackförening, Polisförbundet, tycker är oerhört viktigt för att öka attraktiviteten och få fler personer att över huvud taget vilja söka till polisutbildningen.

För att polisen ska kunna göra ett bra arbete måste stödet för polisen vara högt hos befolkningen. Det är det tyvärr inte inom alla grupper. Det sker missförstånd och otydlig kommunikation från polisen, vilket gör att det kan vara svårt att greppa varför till exempel Nordiska motståndsrörelsen fick demonstrera utanför RFSL:s lokaler i Almedalen förra året.

Detta var något som gjorde att oerhört många hbtq-personer, och många andra, kände en stor rädsla för sin säkerhet. Beslutet kan vara rätt fattat utifrån ett lagstiftningsperspektiv, men det skapade rädsla och oro. Polisens arbete med att kommunicera och arbeta vid demonstrationer och sammankomster måste bli bättre. Vänsterpartiet vill ha tydligare utbildningsinsatser i frågor om hetslagstiftningen och ordningslagen.

Det sker i dag ett mångfaldsarbete inom polisen - och det är bra. Men arbetet fokuserar nästan enbart på vilka som rekryteras in till polisen, inte på hur polisens arbete ska utföras. Det ligger djupt i poliskåren att det är den vite mannen som är normen, och utifrån de premisserna sker mycket av dagens polisarbete. Det kan vara därför som rasprofilering sker alltför ofta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Rapporten Slumpvis utvald av Civil Rights Defenders och kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet visar på att rasprofilering inte handlar om ruttna äpplen inom kåren, om enskilda händelser eller om vissa bostadsområden med annan etnisk sammansättning. Detta har visat sig vara dåliga ursäkter. Rasprofilering sker ändå. Personer med annan etnicitet pekas oftare ut som misstänkta, att vara kriminella, än personer med traditionellt svenskt utseende. Och det är förbjudet.

Därför behövs det en generell och långsiktig kompetenshöjning, inte bara för lokalpoliser som arbetar i utsatta områden utan för polisen som myndighet. Det handlar om en mångkulturell kompetens och om att polisens arbete är komplext och svårt. Därför krävs det mycket kunskap.

Fru talman! Det finns också otroligt mycket bra som görs hos polisen, och när jag årligen åker radiobil med polisen i Region Öst blir jag djupt imponerad av varje polis jag möter - från polisen som sitter bredvid kvinnan som blivit våldtagen till den polisanställda som utreder barnpornografibrott. Jag har många gånger lyft frågan om arbetsmiljö, utrustning, it-kompetens, förankring i utsatta områden och allt det som behöver förbättras. Det är mycket som har blivit bättre, och det är mycket som behöver förbättras. Men vi har en fantastisk polis i Sverige i dag.

Jag yrkar bifall till reservation 14.

Anf. 42 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det är ett omfattande och matigt betänkande med många olika förslag, motioner och reservationer som debatteras nu. Det märks också på debatten, som går åt lite olika håll och där man lyfter olika aspekter av betänkandet.

Jag tänkte fokusera framför allt på att betänkandet innehåller förslag till fyra tillkännagivanden. Riksdagen ser ut att fatta beslut om uppmaningar till regeringen att återkomma med skarpa förslag, och det skyndsamt.

Ett tillkännagivande rör tullen, där riksdagen är helt enig. I dag kommer riksdagen återigen att kräva att tullen ges mer befogenheter. Merparten av inbrotten och stölderna i Sverige begås av internationella stöldligor. När de kommer till gränsen med stöldgods får tullen i dag inte stoppa dem. Kristdemokraterna kräver att lagen ändras; tullen måste kunna stoppa och kvarhålla både stöldgods och personer.

Regeringen har duckat i frågan i flera år. I februari i år sa inrikesminister Mikael Damberg att lagen skulle ändras, men sedan dess har ingenting hänt - tvärtom har finansminister Magdalena Andersson flera gånger förnekat att en lagändring är på gång. Regeringen försöker finta bort frågan, och de som jublar är Europas stöldligor. Låset till skafferiet Sverige är nämligen fortfarande upplåst, och vi kan vänta oss nya stöldräder när gränserna öppnas igen efter coronapandemin.

Riksdagen kräver i dag ändrad lagstiftning. Det är inte första gången, men jag hoppas att det är sista. Nu måste nämligen regeringen agera. Som jag sa finns det dock frågetecken i de besked som har kommit från regeringen. I ett skriftligt svar på en fråga här i riksdagen i mars svajade finansministern, och så sent som i en intervju den 2 maj var det också oklart vad regeringen egentligen håller på med - vilka förslag de jobbar med. Därför är dagens besked från Sveriges riksdag tydligt. En helt enig riksdag kommer att fatta beslut om att detta måste åtgärdas och att regeringen måste återkomma, och det skyndsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Våldsbejakande djurrättsaktivister har de senaste åren blivit alltmer konfrontativa och aktiva. Jägare, jordbrukare, djurfarmare och så vidare vittnar alla om hot, skadegörelse och våld. Så kallade demonstrationer, som liknar trakasserier, hålls i närheten av deras tomter, deras gränser och deras marker. Inte sällan ligger dessa platser långt ifrån närmaste polisstation. Den här brottsligheten har gått under radarn då Säkerhetspolisen inte har prioriterat den som politisk extremism eller fört statistik över den. Det måste förändras.

Kristdemokraterna har i denna kammare drivit på för hårdare tag mot de extremister som under falsk flagg om djurskydd ger sig på företagare, familjer och människor på landsbygden som jobbar med ekologisk djurhållning, förvaltning av viltstammen och att hålla vår landsbygd levande. De så kallade djurrättsaktivisterna är ett hot mot dem alla, men i förlängningen hotar den våldsbejakande djurrättsaktivismen vår framtida livsmedelsförsörjning och det fria företagandet - och ytterst, fru talman, vår demokrati. Regeringen gör alldeles för lite för att stoppa detta, och därför yrkar jag bifall till det förslag till tillkännagivande i det här ärendet som finns i betänkandet.

Fru talman! Vidare måste polisen ha tid att bekämpa brott. Det är alla överens om, men långt ifrån alla inser vad det betyder. Polisen är i dag ansträngd av arbetsuppgifter som inte direkt är brottsbekämpande. Mycket handlar om att transportera personer som andra skulle kunna ta hand om - och ta hand om bättre. Det handlar om att transportera dömda till fängelse och om att transportera omhändertagna. Kriminalvården har fått i uppdrag att ta över detta, men det finns mer att göra. Det kan handla om att transportera fyllerister till tillnyktringsenheter, vilket exempelvis ordningsvakter eller andra transportfunktioner skulle kunna göra bättre.

Att se till att en självmordsbenägen hamnar på sjukhus, omhändertas och får vård och det stöd som behövs ligger i dag på polisen. Här har Kristdemokraterna tidigare lagt fram förslag om att införa psykiatriambulanser som både skulle ge betydligt bättre omvårdnad och avlasta polisen.

Sammanlagt är detta utryckningar som tar väldigt mycket tid. Uppemot halva arbetstiden, ibland mer, på olika arbetspass går åt till just fyllerister och personer med psykisk ohälsa. Här finns mycket mer att göra för att avlasta polisen - men framför allt för att ge det stöd som människor i en utsatt situation behöver. Vi pratar ofta om fler poliser i Sveriges riksdag, men vi behöver också prata om vad poliserna fyller sina pass med. Därför stöder jag tillkännagivandet om att renodla polisen.

Jag yrkar även bifall till reservation 2, som handlar om administrativt stöd. Erfarenheter från Uppsala visar att administrativa assistenter kan effektivisera och öka antalet poliser i yttre tjänst ytterligare. Om man anställde 375 assistenter skulle det frigöra arbetstid motsvarande uppemot 750 poliser i yttre tjänst, enligt Polisförbundet. Det finns inga genvägar. Vi måste satsa på att få fler poliser, och vi måste öka attraktiviteten i yrket genom riktade polislönesatsningar - men vi måste även se hur vi använder de poliser vi redan har. Därför yrkar jag alltså bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Under coronapandemin har polisen också gjort insatser så att poliser som i dag arbetar inne i polishusen har kunnat gå ut och arbeta i yttre tjänst. Så många som 700 personer har man kunnat frambringa. Jag tycker att det är väldigt positivt och att man behöver se över om man kan ha kvar en del av dem i yttre tjänst även i fortsättningen. Vi behöver ju fokusera på att få fler poliser, inte långt fram i tiden utan här och nu, med tanke på att problemen med den ökande kriminaliteten är så stora.

(Applåder)

Anf. 43 Johan Pehrson (L)

Fru talman och åhörare! Polisen har gjort en lång resa de senaste åren. Vi har en helt ny organisation på plats. Detta skedde inte helt utan friktion, men i dag har vi en polis som har förutsättningar att jobba effektivt. Vi har en svensk, nationell polis, och det är väldigt viktigt.

Vi har 32 458 personer anställda inom svensk polis. 20 458 är poliser - några av dem är aspiranter - och 12 000 är civilanställda. Alla dessa gör fantastiska insatser för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

De åtgärder som de senaste åren har vidtagits för att kraftsamla och strategiskt försöka styra svensk polis har varit bra. Jag tycker att det görs imponerande insatser under pågående Operation Rimfrost, men vi kan också konstatera att skjutningar och sprängningar fortsätter trots detta och att läget är fortsatt allvarligt.

Vi har sett att digitaliseringen äntligen har tagit stora steg framåt, men här finns det mer att göra. Vad gäller övrigt administrativt stöd, förutom tekniskt eller digitalt stöd, pekar vi från Liberalernas sida på detta bland annat i reservation 2, tillsammans med andra. Här måste polisen bli bättre.

Rekryteringen av nya poliser är en särskild fråga. En viktig del av januariavtalet - punkt 69 - som Liberalerna står bakom handlar om att vi ska få 10 000 fler polisanställda. Det hänger ihop med att vi vill öka polistätheten och öka effektiviteten, men det hänger också ihop med att befolkningen i Sverige ökar. Vi måste ha fler poliser på plats, och detta kostar. Det kostar på så vis att vi måste ha bättre polislöner. Man kan konstatera att polislönerna mellan år 2010 och 2014 i genomsnitt ökade med 3 200 kronor. Fram till 2018 ökade de med 3 700, och vi hoppas att de fram till 2022 ska öka än mer. För Liberalerna är det en viktig del att förbättra villkoren för svensk polis.

Men det handlar inte bara om lönefrågan och om att återkommande få allt starkare löneavtal, utan det handlar också om annat. Jag nämnde rekryteringen. Det är - och har framför allt varit - ett problem att för få vill söka. Rekryteringsmyndigheten har delvis legat nere under detta år, delvis beroende på corona, men det antagningssystem man nu har på plats är vettigare och bättre. Det är dock svårt - man kan inte kompromissa med svenska, begåvning och annat om man ska ha poliser som är omdömesgilla och kan få använda sig av statens våldsmonopol för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Nu finns fem utbildningsorter på plats, vilket är väldigt viktigt. Vi måste göra mer, och det är ett ansvar som delvis åligger Liberalerna att inom ramen för januariavtalet se till att förutsättningarna och viljan att söka dit ökar.

Men det handlar som sagt inte bara om lön. Jag tror att det handlar om att vi måste kunna prioritera och renodla polisens arbetsuppgifter. Flera har varit inne på detta. När man drömmer om att bli polis är ju inte tanken att man vill vara psykiatriambulans; någon annan kan göra detta. Det finns många människor i Sverige som mår dåligt, men det är polisen som alltför ofta får rycka ut flera gånger samma dag för samma person som är i kris och för att hindra en katastrof. Så kan vi inte ha det. Detta kan andra göra, och kanske till och med ännu bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Det handlar också om alla de transporter och handräckningsfall som måste skötas. Flera av dessa måste ju polisen vara inblandad i, om det rör sig om personer som är farliga, våldsbenägna eller svårt drogpåverkade.

Fylleriet har nämnts - alla dessa människor som har svårt att sätta korken i flaskan. Det leder till att människor inte kan ta hand om sig själva, och då hamnar de alltför ofta i en cell hos polisen. De borde naturligtvis hamna hos sjukvården, dels för att få hjälp med att kolla om de ofta dricker för mycket, dels av hälsoskäl. Det händer till och från att människor avlider till följd av alkoholförgiftning, och detta är ju inte polisen experter på.

Vi måste renodla arbetsuppgifterna. När det handlar om bortsprungna hästar, katter, spindlar, ormar och gruvhål är det polisen som får rycka in. Detta måste vi också göra någonting åt. Vi har pratat om det hur länge som helst. Det är dags att sätta ned foten. Liberalerna kräver att poliserna ska få vara poliser.

Ledarskap och vidareutbildning tror vi är viktigt. I våra kontakter med Polisförbundet är detta helt uppenbart. Ska vi ha fler poliser som vill utvecklas måste de få känna en möjlighet att utvecklas i yrket. Även här kan man göra mer.

Flera poliser som jag har talat med - nästan alla, faktiskt - pekar också på att de vill ha en relevant lagstiftning, för ibland känns det inte så meningsfullt att gång på gång ta samma drograttfyllerist i Karlskoga. Vi är oförmögna att med straff- och processrätten se till att denna person får vård och behandling och sannolikt en längre tids inlåsning för att få hjälp med sina enorma problem. Rätt som det är kör en sådan människa ihjäl någon. Då är det inte polisens fel, fru talman, utan ansvaret vilar på oss som sitter här.

Vi måste ha en mer relevant lagstiftning för människor som återfaller i brott och som har svåra problem, oavsett om deras drivkraft är deras egen misär - tyvärr - eller om de helt enkelt är ute efter att tillskansa sig ekonomiska fördelar genom brott.

Det handlar också om socialtjänsten. Jag möter många poliser som är förtvivlade över alla de unga människor som befinner sig i det jag brukar beteckna som en mental istid, där det bara är brotten som lockar. Vi kan se i medierna i dag att idrottsrörelsens aktiviteter minskar, men de ökar i gängen. Så kan vi inte ha det. Ungar ska spela basket, dansa, gå på scouterna eller hålla på med teater. De får måla eller göra vad de vill, men de ska inte hänga med de brottsliga gängen. Här har vi mycket mer att göra, för polisen har inte möjlighet att vara fritidsgård. Ungdomar ska aktivera sig, och inte i brott.

Från Liberalernas sida pekar vi i detta betänkande också på att det är viktigt med samverkan med andra myndigheter. Polisen måste få bli ännu mer tydligt ledande i samarbetet när det gäller grova brott. Detta har vi debatterat om här tidigare, och det ligger fast.

Även samverkan med tullen finns med i detta betänkande. Tullen måste få bli en tydligare del av brottsbekämpningen. Det talades tidigare om att Sverige inte kan vara ett skafferi - Kristdemokraterna sa det här i kammaren, och jag tycker att det var väldigt bra. Vi ser att problemen med stöldligor minskar, men vi måste ha bättre samverkan mellan de brottsbekämpande myndigheterna. Nu är detta på väg. Liberalerna är väldigt glada över det, även om det har tagit alldeles för lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

En annan sak vi pekar på i betänkandet är att vi nu ser över regelverket för ordningsvakter. De kommer att komplettera. Det kommer att dröja innan vi har så många fler poliser att ordningsvakter inte behövs i den omfattning som de gör i dag. Det är en omodern lagstiftning, och de är ett viktigt komplement för att minska brottsligheten och kunna öka tryggheten för medborgarna. Det finns reservationer, men detta är på gång.

Apropå skafferi har vi brott mot butiker. Människor kliver rätt in på Ica Maxi och äter en grillad kyckling på vägen ut, och man kan inte göra någonting. Hur svårt kan det vara med ett tillträdesförbud här? För Liberalernas del får detta gärna gälla också på bibliotek och badhus, som är viktiga ställen där gäng och brott inte ska få härja. I dag har vi ju matkasse hem, så ingen kommer att behöva svälta i Sverige. Det är ingen rättighet att gå in och stjäla mat eller vad det nu är på Ica Maxi, Coop Forum, Willys eller vad de nu heter - jag vill inte göra reklam för någon särskild leverantör i dessa tider av debatt om lobbyism.

Drograttfylleri nämnde jag tidigare. Här behöver vi göra mycket mer. Vi talade om vanliga rattfyllor, men vi måste tillåta fler slumpmässiga kontroller så att vi kommer framåt på detta område. Det är ju klart att människor som kör omkring neddrogade på vägarna skadar andra till och från.

Brott som begås av djurrättsaktivister har vi nämnt här i talarstolen. Jag håller med - detta är människor som är helt förblindade av galenskap och vägrar acceptera att vi i Sverige tillåter att man säljer skinnjackor och att man får vara ekobonde. Detta tål inte vissa människor. Här behöver vi nationellt kraftsamla bättre. Det här finns också med i betänkandet.

Slutligen, fru talman, lever vi inte på en ö. Sverige är - förhoppningsvis också efter corona - ett öppet land där vi jobbar tillsammans med andra länder i vår närhet. Vi välkomnar det intensifierade samarbetet mellan de nordiska länderna med samverkande svensk-finska och svensk-norska polisstationer. Detta är utmärkt.

På Europanivå, mina vänner, är det helt avgörande. I ett öppet Europa, som är Liberalernas bärande tanke och något som jag också tror är väldigt bra för svenska medborgare på alla sätt, måste vi också effektivisera brottsbekämpningen. Därför är den förstärkning av Europol, det europeiska polissamarbetet, som vi förespråkar på sikt så viktig.

Därför, fru talman, nöjer jag mig också med att från Liberalernas sida yrka bifall endast till reservation 49 men står självklart bakom samtliga reservationer. Jag ber om ursäkt för att jag drog över tiden - jag blev så engagerad!

Anf. 44 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Det finns mycket man kan säga om det här betänkandet. Jag ska dock i mitt anförande fokusera på motionen om trygg och säker fotboll och levande supporterkultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Jag har gått på fotboll i snart 20 år. Sedan jag var tolv år gammal har jag suttit eller stått på Stockholms stadion eller Stockholmsarenan. Jag har upplevt eufori, sorg, gemenskap, frustration, extas och ren glädje.

Många gånger har jag tyvärr också sett det som inte alls hör hemma på en svensk allsvensk arena eller i samhället överlag förstås. Jag har sett sexism, rasism, homofobi och i vissa fall våld. Det här är vi förstås förenade i att fördöma så mycket vi bara kan.

Men, och det här är ett viktigt men, det har gått i rätt riktning; det har blivit bättre. På så gott som alla sätt har ordningsstörningar minskat på svenska arenor de senaste 10-15 åren. Det är ingen slump. Det är en konsekvens av samverkan och dialog. Polis, fotbollsklubbar och supporterföreningar har alla slutit upp bakom den gemensamma visionen om tryggare fotboll för alla. De har samarbetat. Tillsammans har de skapat ett förhållningssätt som är dialoginriktat och byggt på nationell och internationell forskning. Det har gjort Sverige till ett föredöme som nu lockar intresserade från övriga Europa. Från land efter land kommer man till Sverige för att studera hur vi hanterar de här frågorna.

Konsekvensen och det som den positiva trenden ger uttryck för är att tryggheten på arenorna är stor och att upplevelsen av trygghet är stor. När svensk elitfotboll genomför sin årliga nöjd-supporter-index visar den att 17 000 svarande känner sig trygga på svenska arenor. Och kom då ihåg vilka som är supportrarna! Det är vem som helst. Det är en vän, en mormor, en pappa eller en granne.

Den positiva trenden har varit stadig till nyligen. Polisen har nämligen ställt den framgångsrika svenska strategin på ända. I stället för att föra dialog har man börjat villkora sina tillstånd med godtyckliga och sent meddelade krav. Dessa villkor handlar om att på olika sätt försvåra och förbjuda olika typer av uttryck för supporterkultur eller kärlek till sitt lag. Det handlar om onödiga begränsningar i antalet supportrar per sektion, om regler mot tifon, till exempel vilka budskap som ska få stå på banderoller, och så vidare.

Det nya förhållningssättet som polisen använder sig av kallas för villkorstrappan. Den skapar upplevelsen att polisen ser supportrarna i sig, alla supportrar, som problemet i stället för att rikta sig till de få i sammanhanget som står för ordningsstörningarna.

Eftersom den här metoden är rättsosäker och delvis handlar om kollektiv bestraffning hotar den att urholka förtroendet för Polisen som myndighet. Och bättre blir det ju inte av att polisen hemligstämplar de underlag som de baserar sina beslut på. Risken är att detta får konsekvensen att supportrar vänder sig mot polisen, att förtroendet urholkas, vilket i sig skapar otryggare matcher.

Fru talman! Jag vill ju att fler ska få uppleva eufori, sorg, gemenskap, frustration, extas och ren glädje på svenska arenor. Men det måste ske tryggt, och då behöver polisens metoder ses över i grunden. Annars bidrar de själva till den otrygghet som de säger sig vilja bekämpa.

Anf. 45 Johanna Öfverbeck (MP)

Fru talman! Ett välfungerande polisväsen är en förutsättning för en trygg demokrati. Polisen ska kunna arbeta förebyggande mot brott, samtidigt som de ska kunna agera snabbt om något inträffar. De ska ingripa mot dem som bryter mot lagarna men också kunna möta medborgare, brottsoffer och anhöriga på ett bra sätt. Det är ett tufft arbete, och det kräver att polisen har goda möjligheter att utföra sina uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen har gjort en historiskt oöverträffad satsning på polisen med ett massivt resurstillskott. Bland annat ska antalet anställda öka med 10 000 i Polismyndigheten till år 2024. Men ett tryggt samhälle med låg kriminalitet kräver även fokus på brottsförebyggande insatser. Det är med minskad marginalisering och utsatthet som vi på riktigt kan skapa en tryggare samtid och framtid.

Gång på gång lyfter polisen själva fram vikten av en kompensatorisk skola och ett fungerande skyddsnät för att förebygga kriminalitet. En jämlik skola, tidiga insatser och en likvärdig tillgång till vård och stöd är samhällets mest humana och effektiva sätt att förebygga att det går snett.

Fru talman! Om det går snett måste fokus vara att stödja en återanpassning till samhället. Straff ska alltid ha som ett av sina mål att den dömde ska kunna återgå till ett liv som är laglydigt. Det måste också finnas möjliga exitvägar för dem som befinner sig i ett kriminellt sammanhang. Ett nationellt avhopparprogram är en punkt mot gängkriminalitet i regeringens 34-punktsprogram, och ett gemensamt uppdrag har getts för att det ska verkställas.

Hittills i år har flera brottstyper minskat, till exempel lägenhetsinbrott och misshandel på krogen, eftersom människor hållit sig hemma mer än vanligt. Samtidigt har våldet inom hemmets fyra väggar ökat. Det är tyvärr inget nytt samhällsproblem. Nästan en femtedel av alla misshandelsbrott under 2019 bestod av relationsvåld där offret och förövaren befann sig i en parrelation. Risken är att mörkertalet är stort. Att anmäla sin partner till polisen kan vara väldigt svårt. Det är därför av största vikt att polisen har rätt kompetens för att bemöta dem som misshandlats av en närstående.

Även barn drabbas hårt av våld i hemmet, antingen genom att de själva är offer för misshandel eller som vittne till att den ena vårdnadshavaren misshandlar den andra. När barn är brottsoffer och vittnen är det av stor vikt att polisen har rätt kompetens. Den som förhör barn ska ha en särskild utbildning och följa den handledning som finns på området.

Brott i nära relation, brott mot barn och hedersbrott är brottstyper som behöver tydligare fokus från samhället och från Polismyndigheten. Som jämställdhetsminister Åsa Lindhagen säger kan vi aldrig acceptera att människor inte har makten över sina egna liv. Därför är det glädjande att regeringen trycker på behovet av att utöka kompetensen på dessa områden i regleringsbrevet till polisen.

Fru talman! Jag vill med detta understryka att det pågår ett viktigt arbete för att stärka Polismyndighetens möjligheter att bedriva ett gott arbete. Med en bra arbetsmiljö, goda villkor för att utföra arbetet och fler kollegor finns förutsättningar för polisen att bidra till ett tryggare Sverige.

Jag vill också passa på att yrka bifall till reservation 31.

(Applåder)

Anf. 46 Katja Nyberg (SD)

Polisfrågor

Fru talman! Jag yrkade bifall till reservation 3, vilket var felaktigt. Jag står bakom tillkännagivandet om brott av så kallade djurrättsaktivister och yrkar i stället bifall till reservation 51.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Straffrättsliga frågor