Anf. 15 Emma Hult (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för gestaltad livsmiljö
Herr talman! "Äntligen finns ett politiskt förslag som ger branschen förutsättningar att bygga med kvalitet." Så uttalade sig Sveriges Arkitekter efter det att regeringen presenterat den proposition som vi debatterar, Politik för gestaltad livsmiljö.
Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och ideal för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationellt mål för arkitektur, form- och designpolitiken. Det sammansatta civil- och kulturutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag, och jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar och att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får också ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.
Vi är mitt uppe i vår tids stora samhällsbygge. Det byggs just nu rekordmånga bostäder, och förhoppningsvis får vi se nya stambanor för höghastighetståg inom en överskådlig framtid. Allt det vi planerar för och bygger i dag kommer att forma det samhälle vi och kommande generationer ska leva i under flera hundra år framöver.
Att bygga nya bostäder är bra. Att nya områden, ja, kanske till och med nya städer, växer fram är nödvändigt i ett växande land. För mig som Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson handlar bostadspolitik inte bara om hur många nya bostäder vi bygger utan om planeringen av våra framtida samhällen.
Liksom flera av mina utskottskollegor är jag glad över att det är ett sammansatt utskott som har hanterat dessa frågor. Det har gett debatten en annan dimension än den vi brukar ha när vi debatterar bostadspolitik i civilutskottet. Jag vill därför tacka båda utskottens ordförande för detta initiativ.
Jag brukar nämna tre utmaningar inom samhällsbyggnadsområdet, och det ska jag göra även i dag. Den första är klimatutmaningen. I dag står byggsektorn för en femtedel av Sveriges negativa klimatpåverkan. Den andra är kostnadsutmaningen. Hur ska vi se till att de som inte har någon bostad har råd att efterfråga det som byggs? Den tredje är kvalitetsutmaningen, vilket denna proposition mycket handlar om. Vi får inte tumma på kvaliteten på det som byggs i dag, för det ska hålla i hundra år.
Här spelar arkitektur, form och design en avgörande roll. Det handlar om hur vi placerar husen och hur utrymmet mellan dem utformas. Det handlar om hur människor förväntas röra sig och sedan faktiskt rör sig i områdena. Det handlar om mötesplatser, gröna lungor och hur människor tar sig till och från dessa områden. Det handlar om hur dagvattnet hanteras. Det handlar om hur det naturliga ljuset tränger fram och hur det tillförda ljuset skapar olika miljöer. Det handlar om hur vinden blåser runt husknutarna och hur rådjur, harar och fåglar fortsätter att bo och röra sig i områdena. Det handlar om hur människor trivs, möts och lever.
Herr talman! Alla dessa frågeställningar måste analyseras och behöver lösningar. Det handlar om krocken mellan bebyggd miljö och natur och mellan befintliga och nya invånare. Vi tar alltför ofta för givet att dessa utmaningar bara ska lösa sig och att det inte kommer att kosta något. Men så är det inte. Det går tack vare de arkitekter och samhällsplanerare som varje dag, ibland med blod, svett och tårar, lyckas lösa dessa utmaningar, även då budgeten stramas åt och den politiska viljan ibland drar åt ett helt annat håll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för gestaltad livsmiljö
Jag vill därför säga tack till er som i er profession varje dag är med och skapar vårt framtida hållbara samhälle. Nu vill vi i politiken med dagens debatt och beslut ge er rätt förutsättningar att göra det ni är bäst på.
För detta behövs politisk vilja. Propositionen, som vi hanterar i dag, handlar om politisk vilja. Och här är vi ganska överens. Det viktigaste som vi kan göra är att ge samhällsbyggnadssektorn långsiktiga spelregler och inte tvära kast och förändringar. Det som vi debatterar är bara starten på ett arbete som nu måste fortsätta på kommunal, regional och nationell nivå. Propositionen är framtagen i nära samarbete med branschen och där kulturministern, miljöministern och bostadsministern tillsammans går ut och säger att man behöver jobba övergripande med frågor för en gestaltad livsmiljö.
Regeringen betonar vikten av ett livscykelperspektiv i sin ambition att skapa goda livsmiljöer för människor att leva i, samtidigt som en effektiv användning av natur- och samhällsresurser ska beaktas.
Regeringen lämnar också tydliga förslag om hur ansvarsstrukturen ska stärkas och främjas, så att den gestaltade livsmiljöns kvaliteter blir ännu bättre. Regeringen menar också att miljöhoten och klimatförändringarna gör sig alltmer påminda. Därför är det ännu mer angeläget att den här politiken antas i riksdagen.
De nationella målen har nämnts här. Det är där som vi har olika ingångar. Centerpartiets Ola Johansson menade att målen ska gälla under lång tid. Jag hade önskat, Ola Johansson, att vi hade lyckats råda bot på både jämställdhetsutmaningar och segregationen inom en väldigt kort tid. Jag tror att den utmaningen är större än så. Därför är jag glad över att de finns med i regeringens mål.
Någonstans i debatten låter det som att de nationella målen ska styra varenda enskild arkitekts utövning. Så är det ju inte. Nationella mål som regeringen tar fram styr statens initiativ när det gäller arbetet med gestaltad livsmiljö. Vi ger uppdrag till våra myndigheter som ska jobba för att uppnå de mål som vi sätter upp. Så är det med alla mål som regeringen fastslår. Det handlar om det arbete som staten gör för att skicka en signal, men vi är absolut inte inne och petar i enskilda utövares verksamhet.
Det absolut viktigaste är att ge de utbildade de mandat som de behöver. Det gäller framför allt på kommunal nivå. Det är där som besluten fattas. Politiker ska se till att ge mandat till sina anställda och de konsulter som jobbar med dessa frågor.
Herr talman! Vad vore världen utan sin arkitekt, vår mästare som ska skapa framtidens hållbara samhällen? Vi har kommit fram till att det behövs en riksarkitekt. Jag vill säga det som Sveriges Arkitekter väldigt fint sa:
I Sverige har vi riksåklagare, riksrevisorer, riksbibliotekarie och riksantikvarie. Det är helt i linje med det att vi också får en riksarkitekt.
Herr talman! Det här är bara början. Just nu pågår många processer för att förbättra och effektivisera den planeringsprocess vi har och då framför allt med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Det pågår just nu ett omfattande arbete med en totalöversyn av Boverkets byggregler.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för gestaltad livsmiljö
Jag som byggnadsingenjör och tidigare handläggare på kommunen har alltid tyckt att det eviga politiska tjatet om att förändra plan- och bygglagen i stället borde handla om det som regeringen just nu gör: en översyn av Boverkets byggregler, de regler som faktiskt styr hur det som vi bygger blir. Det är oerhört viktigt att vi gör det här och att arkitekturen är ett stöd i utvecklingen av kvaliteten i det som byggs.
Den här regeringen har visat att vi antar utmaningen att bygga framtidens hållbara samhälle och att vi vill ge samhällsbyggarna i vårt land rätt verktyg och rätt stöd. Byggnader, parker, vägar, parkeringsplatser, rummen mellan husen och dess mötesplatser är sällan saker som bara uppstår eller kommer till av en slump. Det är god arkitektur och ett bra arbete som gör att våra livsmiljöer blir hållbara såväl för oss som för våra barn och barnbarn.
Arkitekturen ska få en större, tidigare och tydligare roll i hela samhällsbyggnadsprocessen.