Punktskatt och tull

Anf. 200 Peder Björk (S)

Herr talman! Det är nu äntligen dags att debattera skatteutskottets betänkande 14, som handlar om punktskatter och tull.

Låt mig börja med punktskatterna. Detta är ett område med en ganska spretig flora av skatter som har tagits upp i närmare 70 olika yrkanden. Det handlar om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och - såklart - plastpåsar.

Men även om skatternas innehåll har en stor spridning finns det i alla fall en sak som förenar Sverigedemokraternas och de övriga borgerliga partiernas inställning och hållning till de skatter som vi ska debattera här i dag: De ska antingen avskaffas i sin helhet eller på något sätt minskas.

Det finns naturligtvis inget egenvärde i att ha en skatt, utan den ska ha ett syfte. Punktskatter finns därför att de ska ha en styrande effekt, men det går inte att bortse från att de även är en viktig inkomstkälla för statskassan. Om man väljer att blunda för det senare - även i relation till andra skatter än punktskatterna - blir effekten i slutändan att man inte har några resurser att satsa på vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Detta såg vi alla ett exempel på här i kammaren för bara två dagar sedan, då Sverigedemokraterna och den högerkonservativa regeringen presenterade sin vårbudget. Väldigt få av de svenska hushållen kan räkna med något ekonomiskt stöd av Sverigedemokraterna och den borgerliga regeringen, trots att det faktiskt är så att många hushåll har det svårt just nu. Många hushåll har inte möjlighet att få pengarna att räcka till det mest nödvändiga, som näringsriktig mat, att betala hyra eller, för den delen, att köpa kläder till sina barn.

Vårbudgeten saknade helt och hållet satsningar på vår gemensamma välfärd. Inga besked gavs heller till kommuner och regioner om ökade resurser, trots att man nu i kommuner runt om i landet förbereder för att skära ned på skolan, förändra äldreomsorgen och skära ned i sjukvården. Den ekonomiska krisen drabbar ju även kommuner och regioner.

Kort och gott: Regeringens vårbudget är en förlorad budget.

Herr talman! Jag återgår till punktskatterna lite mer specifikt. Vårbudgeten innehöll även en nyhet om den så kallade plastpåseskatten. Detta var inte bara en nyhet för oss i oppositionen eller för den breda allmänheten utan tydligen även för Sverigedemokraterna. Cirka en vecka innan budgeten presenterades i sin helhet trumpetade nämligen just Sverigedemokraterna ut att plastpåseskatten skulle avskaffas. När budgeten presenterades var beskedet dock att frågan om skatt på plastpåsar ska remitteras avseende att avskaffa eller minska skatten.

Helt allvarligt: Mitt i en ekonomisk kris, då välfärden är satt under hård press och då vanligt folk inte vet om de har råd att över huvud taget köpa mat som kan stoppas i en påse av något slag, ägnar sig Sverigedemokraterna och regeringen åt förhandlingar om plastpåseskatten, och de kan ändå inte kommunicera en gemensam hållning.

Kan detta möjligtvis förklaras av att Liberalerna ingår i regeringen? Det var det parti som allra hårdast drev införandet av plastpåseskatten under föra mandatperioden men som nu är så tyst om detta att prasslandet av just en plastpåse framstår som öronbedövande.

Jag tror att många med mig är nyfikna på att i denna debatt få ett tydligt besked från Moderaterna, Kristdemokraterna och, inte minst, Liberalerna om vad som kommer att hända med plastpåseskatten.

Herr talman! Så några kommentarer om tullens viktiga arbete. Att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor är en stor och viktig del av tullens arbete, och på grund av den utveckling av brottslig verksamhet vi ser i Sverige och resten av Europa har detta med rätta också fått ett ökat fokus de senaste åren.

Av denna anledning genomförde den tidigare socialdemokratiska regeringen en del viktiga förändringar i bland annat smugglingslagen, som trädde i kraft i augusti 2021. Samma regering tillsatte en utredning för ökade befogenheter inom den brottsbekämpande verksamheten.

Så sent som i september 2022 lämnade Tullbefogenhetsutredningen över sitt delbetänkande med flera genomarbetade förslag till förändringar. Bland annat skulle en tulltjänsteman ges i stort sett samma generella rätt som en polisman eller en kustbevakningstjänsteman att stoppa fordon och andra transportmedel. Vidare skulle tulltjänstemän ges utökad rätt att undersöka och öppna försändelser. Det handlade också om ändringar i befogenheter för att upptäcka och utreda brott med mera.

Nu är det upp till nuvarande regering att återkomma till riksdagen med förslag.

Herr talman! Till sist: I en debatt om skatter och en myndighets verksamhet är det viktigt att se helheten. Det gör att de som vill sänka skatten är oss andra skyldiga svaret på en viktig fråga: Vilka saker ska samhället sluta att göra när pengarna inte räcker till?

(Applåder)

Anf. 201 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Jag tackar Peder Björk för ett emotionellt anförande - emotionellt på bekostnad av sanningshalten, kan man säga om man är lite kritisk.

Den budget som presenterades för ett par dagar sedan är en så kallad vårändringsbudget. Den minnesgode kommer ihåg att när budgeten för i år bestämdes fick kommuner och regioner 12 miljarder kronor. Dessa pengar är tänkta att kommuner och regioner ska använda till sina behov. När Peder Björk pratar om nedskärningar i skolor, äldreomsorg och sjukvård, vilka kommuner menar han då? Menar han de socialdemokratiskt ledda kommunerna?

När det gäller plastpåseskatten fungerar det så i en regering med ett underlag bestående av fyra partier att man har ett begränsat utrymme och förhandlar om vilka saker man ska satsa på i budgeten för nästa år. Alla är dock överens om att plastpåseskatten är en kontraproduktiv skatt som inte minskar miljöförstöringen, som fördärvar för svenska företag som tillverkar miljövänliga plastpåsar och som belastar svenska hushåll på ett orimligt sätt. Det är helt enkelt en symbolskatt, och den ska avskaffas.

Anf. 202 Peder Björk (S)

Herr talman! Jag är glad att Boriana Åberg tog replik på mig. Låt oss börja med plastpåseskatten.

Givetvis sker det en förhandling mellan de partier som utgör regeringsunderlaget. Men budskapet som sedan kommuniceras är ju inte jättetydligt. Sverigedemokraterna sa tidigt att skatten ska avskaffas, och nu säger Boriana Åberg samma sak. Men faktum är att regeringen tänker remittera ett förslag om att antingen avskaffa eller minska den, och Liberalerna säger ingenting. Min fråga är därför: Vad är beskedet från regeringsunderlaget? Ska skatten avskaffas eller inte? Om den ska avskaffas, när ska den avskaffas?

Herr talman! När det gäller resurser till kommunerna hade den borgerliga regeringen och stödpartiet möjlighet att göra det de inte lyckades med i höstas, det vill säga ge ett tydligt besked till kommuner och regioner om hur det ska se ut framåt. År 2023 kommer att vara ett förlorat år för kommuner och regioner, men var händer nästa år och året efter det? Vad är beskedet från regeringen och stödpartiet till kommunerna? Är det att skära ned, eller kommer man att få ökade tillskott? Regeringen är tvärtyst i denna fråga.

En ansvarstagande politiker i en kommun, oavsett vem den styrs av, ser till att anpassa ekonomin utifrån förutsättningarna, och det innebär just nu att skära ned.

Anf. 203 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det gläder mig att Peder Björk är nöjd med att jag tog replik på honom, för jag har nämligen en fråga till.

Peder Björk berömde sin egen regering för satsningarna på tullen och på de utredningar som till exempel kommer att stoppa utförsel av stöldgods. Min fråga handlar om Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservationer eftersom de reserverade sig mot alla de tillkännagivanden som utskottet gjorde vad gällde utökade befogenheter för Tullverket att bekämpa brott. Innan Peder Björk börjar fundera på att säga att de reserverade sig för att det pågick en utredning vill jag säga att det inte riktigt var så.

När det gällde att utförsel av stöldgods skulle klassificeras som brott enligt smugglingslagen reserverade Socialdemokraterna sig på följande sätt: "Vi anser däremot inte att det framkommit någon omständighet som ger riksdagen anledning att ställa sig bakom motionsyrkanden om att utförsel av stöldgods bör utgöra ett brott enligt smugglingslagen på det sätt som motionärerna efterfrågar."

Sverige är det enda landet där utförsel av stöldgods inte är kriminaliserat, och Socialdemokraterna tycker att det är okej. Det är okej för dem att stöldligor kommer hit och tar gräsklippare och båtmotorer och lämnar landet. De röstade emot att kriminalisera detta.

Det finns inte mycket för Socialdemokraterna att vara stolta över.

Anf. 204 Peder Björk (S)

Herr talman! Jag noterar att Boriana Åberg nu helt plötsligt vill börja tala om tullens verksamheter. Jag tolkar det inte på annat sätt än att Boriana Åberg, precis som regeringen och övriga samarbetspartier, inte kan lämna något besked om plastpåseskatten. Det finns lika många besked som det finns partier i regeringsunderlaget kring plastpåseskatten. Vi andra ser fram emot att få ett besked kring om den ska avskaffas, minskas eller rent av vara kvar som den är.

Tillbaka till kommunernas ekonomi. Ni valde i höstas att sänka skatten med 13 miljarder kronor till dem med höga inkomster. Det är 13 miljarder kronor som hade kunnat användas för att stärka kommunernas och regionernas ekonomi redan i år - pengar som skulle ha gått till att utveckla äldreomsorgen och barnomsorgen, undvika nedskärningar i skolan och i övrigt stärka vår gemensamma välfärd.

Men moderat politik hamnar som vanligt i att gynna dem som tjänar mest i stället för att satsa på välfärden. Det var det vägval som de gjorde under budgetprocessen i höstas, herr talman. Nu när vårbudgeten presenterades här i kammaren fanns det inget besked om ytterligare resurser till kommuner och regioner. Det kommer att leda till nedskärningar i välfärden, och det är regeringen och Sverigedemokraterna ansvariga för.

(Applåder)

Anf. 205 David Lång (SD)

Herr talman! Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga styra konsumtion eller investeringar i en viss riktning med hänsyn till folkhälsa, miljö eller andra effekter som man önskar uppnå. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten. År 2022 handlade det om ungefär 150 miljarder kronor, och det väntas öka ytterligare. Det är alltså ett stort och viktigt område vi debatterar. Betänkandet behandlar de motioner som har kommit in under allmänna motionstiden.

Sverigedemokraterna har genom åren drivit många olika förslag, och vi har åtta reservationer i det här betänkandet. Inför voteringen yrkar jag bifall till reservation 18.

Herr talman! Den sammantagna bedömningen av punktbeskattning är att den ofta träffar näringslivet och inte helt sällan transportsektorn. Även små företag har drabbats av svåra pålagor. Från den förra regeringen tycktes det inte heller finnas någon självkritik när vi tittar på de olika punktskatter som bara pumpades ut.

Sverigedemokraterna har länge drivit att reseavdrag och skatter på resande och transporter ska vara utformade så att människor och företag ska kunna bo och verka i hela Sverige, inte minst på landsbygden. Tillförlitliga och kostnadseffektiva transporter är nödvändiga för att stärka företagens konkurrenskraft och för tillväxt i hela landet. Utan fungerande transporter kan företag inte leverera varor till sina kunder och leverantörer.

Tidigare regeringars signaler om införande av kilometerskatt, kraftigt försämrade reseavdrag och införande av flygskatt är exempel på glesbygdsfientliga förslag som skapar oro och försämrad framtidstro bland boende och företag i glesbygd. Denna typ av skatter som inte beskattar faktiska utsläpp utan är utformade så att avstånd beskattas vill vi motverka eftersom de inte skapar incitament att sänka de miljöpåverkande utsläppen. I ett till ytan stort land med långa avstånd och gles järnvägsinfrastruktur är vägtransporter med personbil, buss och lastbil fortfarande de enda realistiska transportmedlen för många av landets företagare och invånare, och därför upplevs de skatterna som syftande till att begränsa glesbygdsbors frihet och möjlighet till ett aktivt liv.

Vi säger nej till planerna på att införa någon form av skatt på avstånd, det vill säga skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. En sådan skatt skulle innebära nådastöten för många svenska åkerier som i vissa fall kan få en fördubbling av sitt skattetryck. Oavsett vad man kallar denna skatt blir konsekvenserna negativa och medför ökade kostnader för medborgare och företag.

Vidare har den förra regeringens införande av flygskatt redan fått negativa effekter för flyget. Flyglinjer har lagts ned. Kostnaderna för företag som anlitar exempelvis konsulter eller skickar anställda på utbildningar på annan ort ökar kraftigt när restiderna i vissa fall flerdubblas. Sverigedemokraterna är därför emot även detta.

Av det som har börjat se lite ljusare ut nu med den nya regeringen är bland annat att regeringen har föreslagit att avfallsförbränningsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2023. Avfallsförbränningsskatten har lett till att en del kraftvärmeverk och värmeverk har reviderat sina investeringsplaner. Skatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till minskad kraftvärmeproduktion. Det är därför angeläget att avfallsförbränningsskatten förblir avskaffad.

Gällande även slopad koldioxidskatt och den sänkta energiskatten på bensin och diesel och följdändringar för lågbeskattad olja ska nämnas att energiskatten på bensin och diesel sänktes med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt och att priset på bensin och diesel vid pump därmed sänktes med 1 krona per liter inklusive mervärdesskatten. Här ska nämnas även den sänkta skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk och en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samt också den mycket kritiserade elektronikskatten, eller som den ofta kallas, kemikalieskatten, där ingen bnp-indexering av elektronikskatten görs och även avdragssystemet förenklas. Det kunde gärna ha avskaffats helt, men det är ett steg i rätt riktning.

Herr talman! Vi befinner oss i en ekonomisk nedgång just nu, och vad vi behöver är inte att skada svensk tillväxt och svensk konkurrenskraft.

Herr talman! I det här betänkandet har även tull infogats, för ovanlighetens skull, och jag skulle vilja säga något om det också.

Tullverkets verksamhet har i väldigt många år, kanske i stort sett sedan Sveriges EU-inträde 1995, varit djupt underfinansierad. Den stora invandringen har också lett till ökad smuggling och ett ökat användande av våld i syfte att man ska bevaka sina brottsliga intressen. Det är en av orsakerna till det ökade antalet skjutningar, sprängningar och annat som vi numera nästan har vant oss vid.

Sverigedemokraterna har sedan 2010 föreslagit kraftigt höjda anslag för Tullverket och även lagt fram förslag på ökade befogenheter för Tullverket. I båda fallen, när det gäller de finansiella förutsättningarna och när det gäller de juridiska befogenheterna, visar det sig att tidigare regeringars förslag är alltför klent tilltagna för att vara i närheten av att lösa problemen.

Utländska stöldligor plundrar Sverige på miljardbelopp varje år. De internationella ligorna beräknas ligga bakom så mycket som 90 procent av alla stölder av jordbruksmaskiner, båtmotorer, bildelar och fyrhjulingar och omkring hälften av alla bostadsinbrott. Därefter fraktas godset ut ur Sverige och säljs i stor utsträckning inom det forna östblocket utanför EU. Vid gränsen har det stått uniformerade tulltjänstemän och vinkat förbi bilarna med stöldgods. De har inte haft möjlighet att göra så mycket annat, för de har helt enkelt saknat befogenheter, utrustning och tillräcklig bemanning. Det kan till exempel räcka med att ligorna åker genom tullen strax innan färjan ska gå. Då har tullen inte tid att invänta polisen, och då kan tulltjänstemännen inte göra någonting.

Detta har den förra regeringen vid flera tillfällen lovat att åtgärda. Den 7 februari 2018 presenterade dåvarande justitieminister Morgan Johansson ett omfattande åtgärdspaket, som han kallade det. Det ledde inte till särskilt mycket. Men när den dåvarande finansministern Magdalena Andersson 2021 presenterade lite lagförslag som skulle ge Tullverket ökade befogenheter visade det sig vara kosmetika. Tullverket skrev själva i sitt remissyttrande till Finansdepartementet: "Förslaget innebär inte heller någon ändring av myndighetens uppdrag och föranleder därför inte i sig Tullverket att utöka sina utförselkontroller."

Sverigedemokraterna föreslog dock att utförsel av stöldgods skulle klassas som smugglingsbrott. Den 30 mars i år meddelade regeringen att man beslutat om tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen, som innebär att utredningen ska lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras. Det är en del av Tidöavtalet och en offensiv mot organiserad brottslighet - även detta ett steg i rätt riktning.

Anf. 206 Boriana Åberg (M)

Herr talman! I betänkandet vi debatterar i dag behandlas ett sjuttiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden inom områdena punktskatter och tull. Det är yrkanden som berör skatterna på el, bränslen, tobak, cigaretter, socker, flygresor, kemikalier, fordon med mera. Det är skatter som vissa partier vill införa eller höja och andra helst skulle vilja avskaffa eller åtminstone sänka.

Det sägs att det finns en gammal kinesisk förbannelse som lyder: "Må du leva i intressanta tider." För en seriös politiker kan förbannelsen modifieras till: "Må du leva i inflationstider och inte kunna förverkliga det du har lovat dina väljare, åtminstone inte lika snabbt som de förväntar sig." Och vi lever sannerligen i intressanta tider.

Ett brutalt krig härjar 80 mil härifrån. Vi har hög inflation och samtidigt lågkonjunktur, höga elpriser och stigande räntor. Utrymmet för att sänka eller avskaffa kontraproduktiva punktskatter är så gott som obefintligt. Det gäller att bekämpa inflationen så att den inte biter sig fast.

Herr talman! Syftet med punktskatterna är att rätta till negativa externa effekter av konsumtion och produktion av varor och tjänster. Skatt på koldioxidutsläpp ger incitament att minska utsläppen och att i stället satsa på miljövänlig teknik. Skatt på cigaretter syftar till att människor ska röka mindre eller helst sluta helt, och trängselskatt syftar till att minska bilåkandet i storstäderna under rusningstid. Det är bara några exempel.

I Sverige har vi ett tjugotal punktskatter, och de inbringar cirka 140 miljarder årligen till statskassan. Det är ingen hemlighet att vissa av dessa skatter har införts som ett styrmedel men utvecklats till en viktig inkomstkälla för staten. En del av dessa skatter har högljutt profilerats som miljöskatter, men i själva verket har deras funktion varit att bidra med skatteintäkter till statskassan snarare än att komma till rätta med miljöproblem.

Bonus malus-systemet, flygskatten, avfallsförbränningsskatten och plastpåseskatten är tydliga exempel på sådana skatter. Att kalla skatter för miljöskatter utan att de är det i verkligheten skapar stora trovärdighetsproblem gentemot medborgarna, som får svårt att ta miljöpolitiken på allvar då den inte är effektiv.

Människor genomskådar när politiker försöker skapa en bild av att kraftfulla åtgärder vidtas när de i verkligheten är verkningslösa ur miljösynpunkt och mycket kostsamma för individen och samhället. Det är mycket positivt att regeringen avskaffade avfallsförbränningsskatten och kraftvärmeskatten.

Jag kan bara hålla med David Lång om flygskatten - den är ett extremt dåligt utformat styrmedel. Man beskattar inte utsläpp, man beskattar själva resan. Det ges inget som helst incitament till användning av biobränsle eller el i stället för fossila bränslen. Även om det skulle ha gått att flyga på rent vatten skulle flygskatten ha varit densamma.

Herr talman! Vi debatterar också några motionsyrkanden som handlar om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Tullverket har länge varnat för smuggling som bedrivs på ett sätt som påminner om industriell verksamhet.

För något år sedan avslöjade tullen i Helsingborg en illegal spritbutik i en lagerlokal. Öppettider stod angivna på dörren, och på hyllorna fanns utskrivna prislappar med smakbeskrivningar från Systembolaget. Om varorna som fanns på plats hade sålts lagligt skulle de ha inbringat 480 000 kronor i skatteintäkter. Även illegala tobaksfabriker där man framställer vattenpipstobak har avslöjats av Tullverket. Verksamheten har bedrivits professionellt, med kopplingar till kriminella nätverk och med förgreningar i utlandet. Staten har blivit lurad på flera miljoner i skatteintäkter.

Om herr talman tillåter ska jag förflytta mig från tullens arbete mot smuggling av alkohol och tobak till ett ämne som är intimt förknippat med det, nämligen beskattningen av just alkohol och tobak. Tanken bakom punktskatterna på dessa varor är att dyrare sprit, vin och öl gör att folk dricker mindre, dyrare tobak gör att rökare röker mindre och snusare snusar mindre. Men det finns också en fiskal aspekt. Behövs mer pengar går det alltid att höja skatten på alkohol och tobak i folkhälsans namn. Frågan är om det verkligen ger mer skatteintäkter eller snarare främjar illegala substitut som hembränning, smuggling och langning. Detta behöver utredas.

Om staten vill att flera ska sluta röka, är det då riktigt att beskatta snuset, som inte orsakar lungsjukdomar, hårdare än cigaretter? För tre år sedan publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi rapporten Synd och skatt. I den utreddes i vilken mån snusskatten motsvarade snusets samhällskostnader, och man kom fram till att intäkterna kompenserade skadeverkningarna med råge. Det blev en vetenskaplig bekräftelse på att skatten på snus främst syftar till att driva in så stora skatteintäkter som möjligt.

Om snuset överbeskattas riskerar det att tappa mark till förmån för cigaretter. Men snus är som bekant ofta vägen från ett cigarettberoende. Därför borde det vara billigare, så att det kan löna sig att ersätta rökningen om man inte kan sluta helt.

Herr talman! Öppenheten och den fria rörligheten i Europa tjänar oss väl, men det var aldrig tanken att det skulle innebära fri rörlighet för kriminella. Tullverkets brottsbekämpande verksamhet måste stärkas utan att ge avkall på det handelsrelaterade arbetet. Det ska inte vara möjligt för utländska ligor att ta upp beställningar på båtmotorer, gräsklippare, byggmaskiner och bildelar, åka till Sverige, stjäla och sedan passera gränsen obehindrat. Sverige ska inte vara ett smörgåsbord för kriminella, och svenska skattebetalares egendom ska inte vara lovligt byte.

Moderaterna och de andra Tidöpartierna har länge drivit frågan om ökade befogenheter för Tullverket. Under förra mandatperioden beslutade riksdagen om flera tillkännagivanden rörande Tullverkets verksamhet, bland annat om en ny samlad lagstiftning som ger Tullverket större befogenheter att bekämpa brott, ett utökat uppdrag för Tullverket att utföra kontroller och att utförsel av smuggelgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen. Det har redan nämnts i replikskiftet med Peder Björk, men jag vill upprepa att det är värt att notera att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot dessa tillkännagivanden.

Det är välkommet att regeringen för tre veckor sedan utfärdade ytterligare ett direktiv till den pågående utredningen om Tullverkets befogenheter. Det är ett direktiv som innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods ska kriminaliseras. Hittills har det inte, herr talman, varit förbjudet att föra ut stöldgods ur Sverige, något som förklarar varför Sverige drabbas så hårt av stöldligor. Men det förklarar inte varför den förra regeringen inte gjorde något åt saken.

Detta beslut är en del av Tidöavtalet och utgör ett viktigt steg i regeringens offensiv mot den organiserade brottsligheten. Det är den största offensiven av sitt slag i Sveriges historia.

(Applåder)

Anf. 207 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! I sina avslagsmotiveringar hänvisar utskottet till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har angett att Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi, klimat- och miljöpolitik. Vänsterpartiet instämmer inte i utskottets positiva syn på regeringens klimatpolitik. Klimatpolitiska rådet har under våren underkänt klimatpolitiken och konstaterar att Sveriges klimatpolitik har förlorat styrfarten. Flera av de beslut som regeringen tagit kommer att leda till höjda utsläpp i stället för målet om minskade utsläpp till 2030 och nollutsläpp till 2045.

Klimatpolitiska rådet har under flera års tid framfört att klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen minska snabbare än hittills och påtalar att det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Därutöver har FN:s klimatpanel, IPCC, presenterat sin slutrapport. Världen är på väg mot minst två till tre graders uppvärmning i slutet av detta århundrade, vilket skulle medföra katastrofala konsekvenser för människor och natur, något som vi redan nu ser resultatet av med fler naturkatastrofer och torka. Sverige och andra länder behöver öka sina ansträngningar för att få ned utsläppen och utveckla klimatpolitiken.

I det perspektivet är det förvånande att utskottsmajoriteten slår sig för bröstet och hänvisar till regeringens klimatpolitik som skäl för att avslå motioner inom klimat- och miljöområdet.

Vänsterpartiet vill se en annan klimatpolitik och menar att de mål som Sverige satt upp är för låga. De skulle behöva skärpas, och Sveriges utsläpp behöver minska ännu mer. Regeringens politik går åt fel håll. I vår budgetmotion En rättvis väg genom krisen visar vi att en annan klimat och miljöpolitik är möjlig, och vi kommer att fortsätta med offensiva förslag inom miljöområdet.

Herr talman! Jag vill ta upp tre förslag från den allmänna motionstiden i den här debatten.

I dag undantas i Sveriges eldrivna kollektivfordon, såsom tåg, tunnelbana och spårvagn, från energiskatt. Elektrifierade bussar omfattas däremot inte av denna skattebefrielse. Möjligheten för regeringen att låta elbussar omfattas av samma befrielse från energiskatt som elfordon på räls finns redan i energiskattedirektivet. EU-kommissionen har bekräftat detta och godkänner att medlemsstater inför skattebefrielse för elbussar.

Eftersom elbussar bidrar till bättre klimat, mindre luftföroreningar och minskat buller måste Sverige utnyttja den här möjligheten. På samma sätt som annan eldriven kollektivtrafik på räls är undantagen energibeskattning anser jag att även elbussarna ska vara det.

Vänsterpartiet har motionerat om att elbussar och eldrivna kollektivtrafikfartyg ska undantas från energiskatt och att elektrifierade bussar och därmed all utsläppsfri kollektivtrafik ska gynnas oavsett transportslag.

I dag betalar den tunga lastbilstrafiken inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av till exempel miljö och klimatpåverkan och slitage på vägarna. I samarbete med Vänsterpartiet tog den föregående regeringen fram promemorian En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik. I promemorian föreslås att beskattningen ändras från en tidsbaserad till en avståndsbaserad beskattning för tung lastbilstrafik.

Inriktningen är att lastbilstrafiken i högre grad ska betala för sina externa kostnader och i större utsträckning bidra till att finansiera infrastruktur och jämna ut konkurrensförhållandena mellan svensk och utländsk lastbilstrafik som kör i Sverige. Men inget förslag har kommit från regeringshåll om vägslitageavgift, utan man tillsatte ytterligare en utredning som blev klar i mars 2022.

Skatten bör differentieras geografiskt dels utifrån tätorts- och landsbygdskörning, dels utifrån områden där det finns respektive saknas alternativ till vägtransporter. Remissinstanserna har bland annat i sina yttranden tagit ställning till att skatten bör differentieras så att den avspeglar utsläpp med hänsyn till vad som är möjligt enligt Eurovinjettdirektivet. Det omförhandlade direktivet ger medlemsländerna möjlighet att införa miljö och klimatstyrande vägavgifter, och regeringen bör använda denna möjlighet att införa ett nytt styrmedel för ett hållbart transportsystem. En avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar skulle medföra en klimatnytta, och det finns stora vinster med att svenska och utländska lastbilar kan beskattas på lika villkor.

Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än biltrafiken på vår landsbygd. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan till exempel åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad kollektiv- och cykeltrafik.

Införandet av trängselskatt i först Stockholm och därefter Göteborg var välkommet, och det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgiften som styrmedel. En kommun kan i dag inte själv bestämma att man ska införa en trängselavgift. Vänsterpartiet menar att kommuner och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgift och hur intäkterna ska användas.

Herr talman! Jag står bakom samtliga de förslag som jag har redogjort för, men jag yrkar bifall endast till reservation 4.

Anf. 208 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Vi behandlar nu punktskatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastkassar men också Tullverkets befogenheter och verksamhet samt betalning av tull och importskatter.

Det finns väldigt många olika punktskatter på en mängd olika områden. Gemensamt för många av dem är att de syftar till att styra våra beteenden. Vi ska dricka mindre, röka mindre, spela mindre, flyga mindre och köpa färre nya telefoner. I en del fall är syftet bra, och en skatt också rätt verktyg. I andra fall är det mer tveksamt. Det kan ifrågasättas om syftet är rätt, om just en skatt är rätt verktyg och om skatten är utformad på rätt sätt.

För oss kristdemokrater är det viktigt att de punktskatter som finns uppfyller sitt syfte och inte får orimliga konsekvenser, annars riskerar de att urholka förtroendet för hela skattesystemet och i förlängningen också förtroendet för staten som sådan. För oss är plastpåseskatten något vi vill ta bort, men det måste vara möjligt. Det behöver också remitteras eftersom EU har regler på området. Dem måste vi ta hänsyn till.

Herr talman! Problemet med de höga elkostnaderna och de konsekvenser de leder till för privatpersoner och företag måste mötas. Vi måste öka energiproduktionen, inte minst med utbyggda kärnkraftverk men också med andra energislag, så att vi får en mer hållbar mix. Det är också viktigt att investera i elnätet, så att kapaciteten kan öka och överföringen av el i näten underlättas.

Men det behövs också insatser på skatteområdet. Vi kristdemokrater vill ha en stötdämpare på energiskatten på el, så att skatten automatiskt sänks när priserna överstiger en viss nivå. Då dämpas den negativa effekt som energipristopparna har. Andra europeiska länder har sänkt antingen elskatten eller momsen för att få ned elpriserna. De så kallade flaskhalsintäkterna, som vi använt i Sverige hitintills, kommer inte att räcka framöver. Därför behöver någonting annat göras. Samtidigt finns det en effektbrist. Därför välkomnar vi att svenskarna nu har lärt sig att spara energi och sänka elförbrukningen. Det är bra för framtiden.

Herr talman! Punktskatten på alkohol och tobak har effekt. Ett högt pris har sänkt konsumtionen, särskilt bland unga. Vi kan konstatera att allt tobaksbruk är ohälsosamt. För Kristdemokraterna är det angeläget att förbättra folkhälsan genom att förebygga att personer börjar röka och genom att underlätta för fler att sluta. Men det behövs en avvägning mellan behovet att minimera de negativa skadeeffekterna och risken för att höga skatter leder till ökad smuggling, illegal handel och annan brottslighet.

Herr talman! En annan folkhälsofråga är om Sverige ska införa en sockerskatt, framför allt i drycker. I de länder där man infört en sådan skatt har producenterna i stället tillsatt andra sötningsmedel, som ger påslag i kroppens insulinsystem och kan driva på sötsuget. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att identifiera strukturella åtgärder och styrmedel som gör de hälsosamma valen naturliga och enkla för alla i samhället och i förlängningen skapar en bättre folkhälsa. Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att få livsmedelsbranschen att på frivillig väg sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Vi tror att det är en bättre väg än att lagstifta.

Herr talman! Det pågår kontinuerligt arbete inom EU för att förbättra och förenkla tullhanteringen. Det införs nu en enda kontaktpunkt för tullen, vilket kommer att underlätta den internationella handeln, främja ett smidigt flöde och bidra till att minska den administrativa bördan, framför allt för näringsidkare. Det är något som vi från Kristdemokraterna verkligen välkomnar.

Vi ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Tullverket har fått utökade möjligheter att ingripa mot brott såsom utförsel av misstänkt stöldgods. Men detta ligger det annars på Polismyndigheten och inte på Tullverket att hantera.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

Anf. 209 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Vi ställer oss egentligen bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande och i enlighet med de order vi fått från våra gruppledare väljer jag ut en.

Klockan är sen, och jag tror att jag ska försöka korta ned mitt inlägg något. Ni kanske känner igen diskussionen om priserna på livsmedel. Det är inte så konstigt, för det har blivit avsevärt mycket dyrare att handla i affären. Det jag kan vända mig emot, herr talman, är att väldigt mycket av politikens fokus ligger på handlarnas vinster. Det är precis som att alla handlare skulle skära guld, när faktum är att det egentligen inte är så. Börjar man granska omsättningen kan man se att vinsten inte är jättestor. Det är ett par kronor i vinst för varje hundralapp.

Däremot kanske politiken skulle granska punktskatter och moms längs vägen från jord till bord. Faktum är att det har hänt väldigt mycket från primärproduktionen till att ni kommer till butiken. Bönderna beskattas. Sedan har ni transporterna, korvfabriken och så vidare. Det händer ganska mycket innan varan hamnar vid kassan. Jag skulle också kunna påpeka att momsen för livsmedel ligger på 12 procent, vilket är betydligt mer än vad handlaren får in i sin plånbok när vi har stoppat våra varor i den högt beskattade plastpåsen och gått ut från affären.

Jag hoppas att vi kan återkomma till detta i skatteutskottet, kanske med ett gemensamt utskottsinitiativ där vi allihop granskar punktskatterna och momsen, så att vi kan behålla våra primärproducenter och bönder i det här landet. Är det så, mina vänner och kollegor, att vi vill att jordbruket ska vara en del av vårt totalförsvar är det nog dags att vi sänker kostnaderna och börjar där.

Detta för mig osökt in på en punktskatt som jag skulle vilja diskutera lite grann, nämligen koldioxid- och energiskatten på diesel. Här har regeringen valt att göra en förlängning av nedsättningen gällande jordbruk och skogsbruk. Centerpartiet var i fjol tillsammans med den dåvarande regeringen pådrivande för att sänka de här kostnaderna, men det gäller bara till juli nu i år. Den borgerliga regeringen har förlängt sänkningen året ut, vilket är väldigt bra. Skälet till att man sänkte kostnaderna för dieselanvändningen för våra jord- och skogsbrukare var att kostnaderna för insatsvaror blivit så enormt höga, till stor del orsakat av kriget i Ukraina. Syftet var att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Herr talman! Vi i Centerpartiet skulle vilja permanenta den här nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord, skogs- och vattenbruk. Vi skulle också vilja att den när det blir möjligt fasas ut och ersätts av ett jordbruksavdrag - ett slags grön skatteväxling. Dessutom skulle vi vilja införa en biopremie för rena biodrivmedel. Tanken med det är att det ska utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om energiskatten. Kraftvärmen är en fantastisk tillgång, eftersom det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin. Men tyvärr är det så att det för ett par år sedan infördes energi- och koldioxidskatt på förnybar bioolja. Det var väldigt tråkigt, och det följer egentligen nästan samma utveckling som tyvärr skett för biogasen.

I och med den här skatten blev biooljorna nästan dubbelt så dyra som den fossila motsvarigheten. Många kraft- och fjärrvärmeproducenter hade anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som plötsligt beskattades som om det vore fossilt, det vill säga dubbelt så mycket. En annan konsekvens var att en del som hade tänkt ställa om inte gjorde det, eftersom det blev billigare att använda den fossila oljan. En del producerade bara värme och lät bli att producera el, trots att elbehovet är stort. Det blev helt enkelt för dyrt, eftersom skatten är så otroligt hög. Detta är inte bra för vår leveranssäkerhet gällande el och inte heller för omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Därför vill jag uppmana mina kollegor i salen att försöka göra en ansökan till EU-kommissionen om undantag från statsstödsreglerna med målet att återinföra skattebefrielsen för biooljor. Det skulle vi tjäna på. Vi kommer definitivt att tjäna på det nästa vinter.

Herr talman! Det finns också en stor potential i att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. Visste ni att det i dag bara är omkring 1 procent av landets elproduktion som består av solel? Potentialen är ju så mycket större. Vi vill öka närproduktionen av solel genom att helt enkelt sänka eller slopa skatten på egenanvändning av solel.

Det är något som vi hoppas att vi skulle kunna bli ense om. Det finns säkert en väldigt stor potential med tanke på många industritak, ladugårdstak och andra tak som skulle kunna kläs med solpaneler. Det skulle också göra väldigt mycket nytta för uppvärmningen i industrierna och ladugårdarna exempelvis.

Avslutningsvis vill jag nämna någonting om platspåseskatten. Nu verkar den eventuellt försvinna. Inte mig emot, kanske jag ska säga. Det är inte för att det finns ett egenvärde i att använda just plastpåsar. Däremot var lagstiftningen väldigt dåligt utformad. Det har fått konsekvenser som egentligen borde ha åtgärdats för länge sedan, herr talman. Det har egentligen aldrig varit fråga om någon platspåseskatt.

Jag vet inte om ni känner till bolaget Gaia. Det är placerat i Helsingborg. Det har lagt tid, pengar och innovation på att utveckla det egna materialet biodolomer. Det är en sammansättning av flera olika förnybara material som man har gjort påsar av i Helsingborg.

De är inte gjorda av plast. De är nedbrytbara och möjliga att använda 50 gånger. Men de har likväl blivit belagda med plastpåseskatten för att de såg ut som traditionella plastpåsar och inte bedömdes vara till för varaktigt bruk.

Herr talman! Oavsett vad man tycker om plastpåseskatten bör man i varje fall instämma i att det lagstiftningsmässiga hantverket inte har varit särskilt framgångsrikt när man har lyckats lägga krokben för en svensk innovation som syftar till att ersätta just plastpåsarna.

Kortfattat är det på det sättet att EU har investerat mångmiljonbelopp i ett svenskt företag som har innoverat bärkasseindustrin. Samtidigt har en dåligt utformad svensk lagstiftning underminerat företaget.

På ritbordet är det en produkt som borde ha potentialen att utvecklas ytterligare, göras till en framgångsrik exportsuccé och genom det ersätta plastpåsar på platser där avfallshanteringen är sämre än i Sverige.

Herr talman! Jag anser slutligen att det är väldigt bra att plastpåseskatten ses över eftersom den i den nuvarande utformningen helt enkelt inte träffar målet, om tanken är att ha ett system som premierar det som är mer miljövänligt. Annars är det inget annat än ytterligare en inkomstkälla, en fiskal skatt för staten.

Anf. 210 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för anförandet!

Jag begärde replik för att säga att om man läser punkten Bättre förutsättningar för kraftvärmen i Tidöavtalet ser man att skatten på bioolja kommer att ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.

När jag ändå är här och har möjlighet att ställa frågor vill jag fråga Helena Lindahl om Centerpartiets reservation till förmån för införande av sockerskatt.

Jag blev väldigt förvånad över att Centerpartiet, som är ett liberalt parti, kommer med ett sådant förslag. Jag blev också förvånad med tanke på att alla våra grannländer har testat det utan att uppnå några resultat.

Finland införde punktskatter på socker och glass 2011. Två år senare konstaterades det att det inte hade lett till några positiva hälsoeffekter, och därför avskaffades det.

År 2017 chockhöjde Norge sockerskatten med 83 procent på godis och choklad och med 43 procent på läsk. Det gick bara ett år innan man avskaffade skatten. Den hade inte några positiva effekter alls förutom en positiv effekt för gränshandlarna på den svenska sidan. De slog alla tiders rekord på försäljning.

Danmark införde också skatt på fett. Det resulterade i att man började handla sina livsmedel i Tyskland i stället.

Min fråga är: Varför tror Centerpartiet att Sverige ska lyckas med något som våra grannländer inte har lyckats med?

Anf. 211 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Vad roligt. Jag tror inte att jag har läst Tidöavtalet till punkt och pricka. Det gläder mig att regeringen vill satsa på biooljor. Jag hoppas verkligen att vi kan få ett statsstödsgodkännande i EU för att helt enkelt ta bort koldioxid- och energiskatten så att biooljan blir konkurrenskraftig igen.

När det gäller sockerskatten kan jag så här sent på kvällskvisten säga att jag hade hoppats att ingen skulle se det. Men nu står jag ändå här, Boriana. Vi hade en livlig debatt om sockerskatten på vår senaste stämma.

Det är väl inte en enhetlig åsikt i själva partiet. Nu är reservationen skriven av vår tidigare gruppledare tillika läkare som tycker att vi äta mindre socker, vilket också är vällovligt.

Jag tror att det i texten står att man tillsammans med den tidigare regeringen har talat med producenterna om att man först frivilligt ska titta över möjligheten att minska sockertillsatsen innan man ens diskuterar någon form av sockerskatt.

Som liberal kan jag tycka att det är ett bättre sätt att helt enkelt få igenom olika saker på. Vi får väl återkomma till det.

Jag vistas ganska mycket uppe i fjälltrakterna. Det kommer väldigt mycket norrmän över gränsen till Västerbotten. Det finns stora dieselbussar som står och bränner diesel där man säljer godis och tobak till norrmännen.

Jag förstår med den sockerskatt som man har där att man gärna åker över till Sverige och köper detsamma.

Anf. 212 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Jag vill passa på att göra reklam för Tidöavtalet. Det finns mycket nyttigt och trevligt att läsa om man vill fördjupa sig om man har någon timme över efter debatten i kväll.

Det finns inget belägg för att höga skatter får människor att sluta med oönskad konsumtion. Om man minns totalförbudet mot alkohol på 20-talet i USA så hade det en motsatt effekt. Dessutom gödde man kriminaliteten och smugglingen och fick alla de negativa konsekvenserna av ett förbud.

Jag tror inte att man kommer att sluta med godis och andra sötsaker om man gör dem dyrare. Man kommer att välja billigare alternativ eller att fortsätta att konsumera det man vill. I stället drar man kanske ned på något som är nyttigt. Man köper mer kakor och godis och färre morötter eller något annat som är bra för hälsan.

Jag hoppas att spåret efter den före detta gruppledaren inte förmörkar klarsyntheten i de nästa motionerna som Centerpartiet kommer att lägga fram när det gäller skatter.

När det gäller skatter kan vi ha en gemensam syn på att vi inte ska ta ut några onödiga skatter. Människor är bäst lämpade att bestämma över sina pengar och sin hälsa själva. Staten är inte tillnärmelsevis lika bra på det.

Anf. 213 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Personligen kan jag hålla med om det. Jag tycker inte heller att staten ska bestämma alldeles för mycket över den enskilde. Vuxna människor kan fatta egna beslut.

Jag kan också hålla med Boriana Åberg om att vi kanske behöver se över skatt och moms lite mer. Som jag nämnde i mitt anförande finns det en hel del att göra när det gäller livsmedel.

Om vi i ärlighetens namn vill bli mer självförsörjande i Sverige på svensk mat behöver vi helt enkelt se över kostnadsbilden, punktskatter och moms för hela kedjan.

Visste ni att det vi i dag är självförsörjande på i Sverige är ingredienserna till en morotskaka? Jag tror inte att man äter sig mätt på morotskaka om det skulle vilja sig illa och kriget skulle vara framme.

Därför behöver vi förmodligen göra något mer än att skatta ihjäl de bönder som vi har. Tyvärr är det så att allt fler bönder lägger ned sin verksamhet. Det är väldigt kostsamt, och det är mycket pålagor, administration och punktskatter. Om vi vill att man ska bli fler inom den branschen behöver vi helt enkelt se över hela kostnadsbilden från jord till bord.

Jag hoppas att de flesta partier - eller helst alla partier - skulle vilja att vi gjorde någonting gemensamt kring detta, för det är det enda vi skulle kunna göra för att öka matproduktionen i Sverige och om vi på allvar menar att det är en del av Sveriges framtida totalförsvar.

Anf. 214 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! I dag pratar vi om punktskatter och tullens verksamhet.

Punktskatter finns till för att vi vill styra konsumtion eller beteenden, som flera före mig har sagt. För att nämna en punktskatt som Liberalerna anser är angelägen att se över vill jag nämna punktskatten på el. När det gäller punktskatten på el har vi i dag en helt annan situation i Sverige och världen. Därför behöver vi ompröva den.

Nu behöver vi accelerera elektrifieringen av samhället och industrin för att klara klimatomställningen och eliminera utsläppen. Att ställa om industrin och transporterna och att byta ut fossila energikällor mot el är aktiviteter vi ska bejaka, och prognoserna visar som alla vet att behovet av el kommer att dubbleras. Elen borde med andra ord inte beskattas så högt som görs i dag.

Det är tid att utmana elskatten med en ambition att sänka den. Det är dessutom ett effektivt sätt att mildra de höga elpriserna för privatpersoner och företag i hela landet och att på lika villkor ge förutsättningar för omställning och elektrifiering.

Herr talman! Vi ska även prata om tullen. För att gå över till Tullverkets och tullens verksamhet går det inte att nog betona hur viktig denna myndighet med all sin personal är för att effektivt slå undan förutsättningar för kriminalitet och kriminella nätverk.

Samtidigt måste vi bejaka den inre rörlighet som vi har mellan EUländer, och då tänker jag för Sveriges del främst på att det måste kunna vara effektivt att arbetspendla, till exempel mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen. Likväl är det viktigt att tullen säkrar effektiv passage även mellan EU och tredjeland, som gränspassagen mellan Sverige och Norge.

Herr talman! Vi liberaler kommer alltid att vara tydliga med våra prioriteringar. Att lösa den ofrihet som människor upplever i sin vardag, varje dag, står allra högst i prioriteringsordningen. Trygghetsfrågan är kanske en av de största frihetsfrågor som vi liberaler aldrig kommer att sluta kämpa för.

Tusentals vapen smugglas över de svenska gränserna årligen. Det är vapen som sedan hamnar i händerna på gängkriminella och används för att utöva våld och hot - som vi vet inte sällan med dödlig utgång.

Det smugglas otroliga mängder narkotika till Sverige varje år. Det är detta som säkrar de kriminella gängens mångmiljonindustri. Gängkriminaliteten måste bekämpas på alla fronter. Mot en internationell brottslighet som inte känner några gränser måste kontrollen av vad som förs in i och ut ur landet verkligen fungera. Så enkelt är det, och så svårt är det samtidigt. Därför är det bra och viktigt att tullen har fått ökade befogenheter och att fler utredningar är på väg fram för att ytterligare kunna stärka tullen i deras viktiga arbete för att strypa införsel av de kriminella gängens varor.

Herr talman! Det räcker inte med det jag nu har sagt, även om det i sig är ett stort ansvarsområde. Tullen ska också säkra att klareringar blir rätt och att rätt avgifter tas ut samtidigt som gränspassagerna inte får innebära ett hinder för EU:s fria rörlighet eller, för den delen, rörligheten mellan Sverige och tredjeland.

För att nämna ett exempel på detta har jag just varit och besökt Svinesund och tullstationen där. Jag fick med mig viktiga lärdomar hem. Sverige och Norge är mycket viktiga handelspartner till varandra, och 70 procent av godset passerar just Svinesund. Dessutom sker en stor arbetspendling mellan länderna där.

Gränsen mellan Sverige och Norge är en av de längsta gränserna mellan EU och tredjeland som unionen har. I dag är denna viktiga gränspassage drabbad av stora problem, med långa lastbilsköer på ibland flera timmar för att kunna passera från Norge in till Sverige. Detta är såklart förödande inte bara för området runt Svinesund, utan det är även en nationell angelägenhet.

Därför är det viktigt och glädjande att Tullverket aktivt jobbar med både med kortsiktiga lösningar i just detta område och med långsiktiga lösningar i hela sin organisation för att effektivisera tullens verksamhet. Det gäller till exempel digitalisering för att underlätta och förbättra det viktiga arbete som tullen utför i dag. Detta kommer jag givetvis att fortsätta att bejaka och följa med stort intresse.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 215 Peder Björk (S)

Herr talman! Under den förra mandatperioden drev Liberalerna stenhårt att man ville se införandet av en plastpåseskatt, inte minst i förhandlingar om budgeten med den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen.

För någon vecka sedan, innan vårbudgeten presenterades, gick Sverigedemokraterna ut och sa att plastpåseskatten ska avskaffas. Den liberala klimatministern sa: Det här är ett missförstånd. Det finns ingen sådan överenskommelse. När finansministern och regeringen sedan presenterade sin vårbudget var finansministerns besked att plastpåseskatten ska remitteras för att antingen avskaffas helt eller minskas.

Herr talman! I Cecilia Rönns anförande hörde jag inte att plastpåseskatten lyftes fram. Men tidigare här i dag har flera andra talare i debatten uttryckt hur de ser på en plastpåseskatt. Jag tror att det är fler än jag som nu undrar hur Liberalerna ser på plastpåseskatten.

Min fråga till Cecilia Rönn är därför helt enkelt: Hur ser Liberalerna på plastpåseskatten? Ska den vara kvar oförändrad? Ska den minskas? Eller har Liberalerna ändrat uppfattning och tycker att den ska avskaffas?

Anf. 216 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! I januariavtalet drev vi flera saker. Vi är allra mest stolta över att vi fick bort värnskatten och att vi även fick med Socialdemokraterna på den viktiga reformen.

När det gäller plastpåseskatten var också detta en sak som vi drev, precis som ledamoten Peder Björk nämnde. Socialdemokraterna, som har många år av regeringsaktivitet bakom sig, borde veta att eventuella skatter som ska förändras ska remitteras först. Det är precis det som har gjorts. Därefter ska de förhandlas och prioriteras.

Plastpåseskatten har ändrat beteendet hos vår befolkning, och det är väl gott så. Men den har också slagit fel, då den till exempel har slagit ut påsar som ser ut som plast men som inte är gjorda av plast. Den har till exempel också missat påsar som produceras och som är skadliga för miljön, till exempel påsar på rulle.

Därför har Liberalerna varit väldigt tydliga med att vi självklart kan ompröva saker. Vi tycker inte att detta är en skatt som har fått den effekt som tanken var att den skulle få. Likväl ska den remitteras och förhandlas, och vi för inte förhandlingarna offentligt. Vi för dem i rummet tillsammans med våra regeringskollegor och Sverigedemokraterna. Därefter kommer vi att lämna besked om vad som händer med denna skatt.

(Applåder)

Anf. 217 Peder Björk (S)

Herr talman! Jag har den största respekt och förståelse för att det är ett givande och ett tagande i en förhandling. Jag har också den största respekt för att man ibland vinner någonting och ibland förlorar någonting. Man får helt enkelt kompromissa.

Cecilia Rönn säger nu att Liberalerna är beredda att diskutera plastpåseskatten men att man inte tänker göra det offentligt. Det är ganska förvånande att det inte tycks råda någon samstämmighet ens i den frågan inom samarbetet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna gick ju tydligt ut och sa att skatten ska avskaffas. Vi har hört flera ledamöter från regeringsunderlaget här i talarstolen i dag, herr talman, säga att plastpåseskatten ska avskaffas - inte förändras, inte justeras, inte minskas utan avskaffas.

Då tycker jag nog ändå att det är viktigt att vi här i kammaren, men framför allt väljarna, får ett besked om vad Liberalerna tycker i denna fråga. Så min fråga, återigen, till Cecilia Rönn är: Är Liberalerna beredda att avskaffa plastpåseskatten helt och hållet?

Anf. 218 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Med tanke på att ledamoten Peder Björk i sitt anförande menade att det var anmärkningsvärt att regeringspartierna plus Sverigedemokraterna hade en debatt om plastpåseskattens vara eller icke vara i den här svåra ekonomiska tiden måste jag säga att jag tycker att ledamoten Peder Björk lägger väldigt stor vikt vid just plastpåseskatten i den här svåra ekonomiska tiden.

Inte heller hörde jag i ledamotens anförande någonting om vilka skatter Socialdemokraterna vill införa eller förändra för att göra situationen bättre än i dag utifrån det ekonomiska läget.

Jag kan upprepa det jag sa. Frågan om plastpåseskatten har remitterats. Det utreds just nu vilka konsekvenser den får och vad den kostar, precis som med en massa andra skatteförslag som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har lagt fram och sedan ska förhandla. Förhandlingarna sköter vi i de rum där förhandlingarna ska ske, återigen, och resultatet av förhandlingarna kommer vi att berätta om.

Dessutom har Liberalerna varit tydliga med, precis som våra regeringskollegor, att skatten inte har fått den effekt som var tänkt. Därför är vi definitivt beredda att ompröva den. Men det ska förhandlas och prioriteras likt allt annat. Jag tror att ledamoten Peder Björk är väl medveten om att det är så det fungerar. Men plastpåseskatten är ingen helig ko för Liberalerna.

Anf. 219 Marielle Lahti (MP)

Herr talman! Då var man sist ut i den här spännande frågan, klockan halv elva på kvällen.

Vi i Miljöpartiet vill skapa en ekonomi inom planetens gränser och göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Vi tror på att beskatta stora förmögenheter mer men sänka skatten på arbete och i landsbygden. Vi tror på att sänka småföretagens skatt på arbete och höja skatten på miljöförstöring. Vi vill sänka skatterna på det som är bra för miljön som reparationer, återvinning och second hand.

Vi tror på att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital. De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen. Vi tror också på att främja ekonomisk jämställdhet och jämlikhet.

Som vi hört av tidigare talare är skattepolitik ett viktigt verktyg för att skapa det samhälle vi vill ha. Många av de miljöproblem vi ser i världen i dag beror på så kallade negativa externaliteter, problem som uppstår till följd av vår konsumtion men vars kostnader för vårt samhälle inte är inräknade i det pris vi betalar. Om det vi konsumerar som är dåligt för miljö, klimat och människa fick bära sina faktiska kostnader genom skatter hade konsumtionen av detta minskat kraftigt för länge sedan.

Vi vill ha ett skattesystem som fasar ut det som är dåligt för miljön men behåller en stabil skattebas för att finansiera vår gemensamma välfärd och samhällsservice. Det som är bra behöver ha låg skatt eller subventioneras, och det som är dåligt behöver ha en högre skatt. Det som är riktigt dåligt ska helst vara förbjudet.

Skattesystemet måste ha som mål att uppnå långsiktig hållbarhet. Det ska inte enbart vara individens ansvar att ha rätt kunskaper och ha råd att fatta hållbara beslut om sin konsumtion. Ofta kan de hållbara alternativen vara dyrare för konsumenten, och långt ifrån alla har råd att prioritera hållbarhet. Så kan vi inte ha det.

Skattesystemet ska bidra till att priset för olika alternativ sänder en tydlig signal om vad som är hållbart och i vilken riktning vi är på väg. Det går att göra. Vår ekonomi behöver bli mer cirkulär, och skatter är ett av våra viktigaste verktyg för att ta oss dit.

Vi har många bra förslag på skatteområdet. Jag kommer nu att prata främst om två, och jag återkommer senare med mina yrkanden.

Behovet av el kommer att fördubblas inom en snar framtid. Det stora behovet av el beror på många faktorer men framför allt på en ökad elektrifiering av transportsektorn och en omställning av industrin till fossilfri produktion. Vi är mitt i en omställning för att nå våra högt uppsatta klimatmål.

För att möta dessa behov behöver vi jobba med flera olika delar parallellt. Vi måste använda energin mer effektivt - vi kan få väldigt många terawattimmar genom energieffektivisering. Vi kan också få energi genom att satsa på smarta nät och flexibilitet. Vi har en del luft i våra abonnemang som vi snabbt kan plocka in till dem som behöver det.

Punktskatt och tull

Men det kommer inte att räcka. Vi behöver ha mer elproduktion. Där tror jag att vi alla är helt överens. Vi behöver också ha olika typer av kraftslag.

Just därför är det viktigt att uppmuntra till egenproduktion av el. Det är ett mycket starkt verktyg för att möjliggöra just detta: en ökad produktion spridd över hela landet geografiskt. Ett sätt att göra det är att skattebefria den egna produktionen helt. Kunderna får då makt på ett helt annat sätt över sin energiförbrukning och energiförsörjning. Man kan välja att använda sin egen el, spara elen eller sälja den el man inte behöver. Det bidrar både till ett stabilt energisystem med god tillgång till el och till lägre elfakturor för kunderna på sikt.

En annan sak som är oerhört viktig och som vi har hört en del om i dag är fossila subventioner, eller skattesänkningar på det fossila. Även om vissa av mina kollegor pratar om att man vill ha ett 100 procent fossilfritt system verkar det inte genomföras i praktiken eftersom man subventionerar det fossila.

Vi måste omgående minska vårt fossilberoende. Miljöpartiet anser att en viktig del är att vi måste fasa ut de subventioner av fossilanvändning som vi har i dag. Det handlar om subventioner genom skattenedsättningar, avdrag och särskilda undantag. Det är sant att vissa branscher kommer att behöva kompenseras för de ökade kostnader som uppstår när fossila subventioner tas bort. Ett sådant stöd bör stimulera till en snabbare omställning till fossilfrihet.

Vi tror att framför allt jordbruket behöver stöd här. Det behöver hjälp för att ersätta de fossila subventionerna med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 3, som handlar om att slopa skatten på egenproducerad el även över gränsen på 500 kilowatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)