Reformerade regler för bostadstillägg tillpensionärer m.fl.

Betänkande 2001/02:SFU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 oktober 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nya regler för bostadstillägg till pensionärer (SfU3)

Riksdagen beslutade om nya regler för bostadstillägg till pensionärer (BTP). Reglerna för bostadstillägget behöver ändras i och med att Sverige fått ett nytt pensionssystem. Det nya BTP kan den få som har rätt till t.ex. sjuk- eller aktivitetsersättning (som ersätter förtidspension och sjukbidrag fr.o.m. 2003) eller hel ålderspension. Det nya BTP ska vara tidsbestämt och som huvudregel gälla i ett år. Tanken är att bostadstillägget ska vara anpassat efter de aktuella inkomsterna och bostadskostnaden. Maximalt BTP ska lämnas med 91 % av bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 4 500 kr per månad. För de flesta pensionärshushåll med BTP blir skillnaden mellan det nya och gamla pensionssystemet relativt liten - närmare 70 % av kommer att få oförändrat eller högre BTP. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2003.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-09-19
Justering: 2001-10-16
Trycklov: 2001-10-25
Reservationer: 17
Betänkande 2001/02:SFU3

Alla beredningar i utskottet

2001-09-19

Nya regler för bostadstillägg till pensionärer (SfU3)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om nya regler för bostadstillägg till pensionärer (BTP). Reglerna för bostadstillägget behöver ändras i och med att Sverige fått ett nytt pensionssystem. Det nya BTP kan den få som har rätt till t.ex. sjuk- eller aktivitetsersättning (som ersätter förtidspension och sjukbidrag fr.o.m. 2003) eller hel ålderspension. Det nya BTP ska vara tidsbestämt och som huvudregel gälla i ett år. Tanken är att bostadstillägget ska vara anpassat efter de aktuella inkomsterna och bostadskostnaden. Maximalt BTP ska lämnas med 91 % av bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 4 500 kr per månad. För de flesta pensionärshushåll med BTP blir skillnaden mellan det nya och gamla pensionssystemet relativt liten - närmare 70 % av kommer att få oförändrat eller högre BTP. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-10-31

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Göran Lindblad (M)
Herr talman! I den bästa av pensionsvärldar skulle framtida pensionärer kunna klara sig på enbart pen- sion utan bidrag. Men vi inser att någon form av bostadstillägg måste finnas kvar. Icke desto mindre finns det i regeringens förslag till ett reformerat bo- stadstillägg flera punkter som hade förtjänat en bättre lösning. Som anges i propositionen ska förmögenhet fast- låst i den egna permanentbostaden inte beaktas vid beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare gällde detta också fritidsfastighet. Det måste natur- ligtvis vara den enskildes ensak om man väljer att bo i en hyreslägenhet kombinerad med en fritidsfastighet eller om man har ett permanentboende i småhus, bostadsrätt, tält eller jordkula. Reglerna måste därför ändras så att vid beräkning av förmögenhetstillägget avdrag kan ske för en för- mögenhet bunden i egen bostad. Dock bör det här avdraget få göras endast för ett alternativ vid samma tillfälle. Regeringens förslag om förmögenhetstillägg in- nebär en dubbelräkning av förmögenhetsbeskattning- en. Kombinationen av förmögenhets- och fastighets- skatt på bostaden samt en fiktiv beräkning av inkomst på andra förmögenhetsdelar, samtidigt som kapitalin- komsterna redan beaktats kan skapa betydande skev- heter mellan pensionärer, och detta inte minst bero- ende på olika bostadsorter. Den förhållandevis höga procentsatsen, 15 %, är svår att förstå. Vi föreslår därför att man i stället beräknar förmögenhetstillägget så att det knyts till någon ränta, och då kan man tänka sig t.ex. föränd- ringarna i avkastningen med ett tillägg på statslåne- räntan om ca 1 %. Herr talman! Bidragsinkomsten vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer ska enligt regeringens förslag beräknas på ett så likvärdigt sätt som möjligt när det gäller inkomst av tjänst respektive inkomst av näringsverksamhet. Regeringens förslag bryter dock i viss utsträckning mot likabehandlingsprincipen t.ex. i fråga om avsättningar till försäkringar. För löntagares räkning betalar arbetsgivaren pre- mier för pensions- och sjukförsäkringar som är av- dragsgilla i arbetsgivarens rörelse. Egenföretagaren däremot får erlägga premien själv och enligt skatte- lagstiftningen göra avdrag i den egna deklarationen. Jag tycker att motsvarande regler bör gälla vid beräk- ningen av bidragsgrundande inkomst. Det ska bli intressant att höra vad Lennart Klockare har för syn- punkter på den här hanteringen. Enligt regeringens förslag ska näringsidkare vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten inte kunna kvitta ett års inkomstunderskott mot ett påföl- jande års inkomstöverskott. Näringsidkare, som ofta upplever varierande inkomster från år till år, bör enligt vår mening har möjlighet att ge en mer rättvi- sande bild av sina inkomster. De bör därför ha möj- lighet att kvitta underskott mot överskott påföljande år. Herr talman! Vi kan konstatera att fastighetsskat- ten driver upp bostadskostnaderna - för övrigt anser jag att fastighetsskatten ska avskaffas. Detta gäller oavsett om man bor i småhus, bostadsrätt eller hyres- rätt. Att öka det generella bostadstillägget för pensio- närer till 91 % för hyror upp till 4 500 kr i månaden skulle inte vara nödvändigt om staten avstod från att öka boendekostnaderna genom höjd fastighetsskatt. Jag undrar vad Lennart Klockare tycker om det. Vi föreslår därför att den del av bostadskostnaden som ersätts genom bostadstillägget för pensionärer ska vara 4 000 kr i månaden. Herr talman! Det nya bostadstillägget för pensio- närer ska enligt regeringens förslag utges för kostna- den för den permanenta bostaden. Principen att jäm- ställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet är en ren oförskämdhet. Bostadstillägget för pensionärer riskerar då att bli ett kommunalt bidrag, inte det grundskydd för pen- sionärer som det var tänkt. Detta kan i sin tur bidra till att icke människovänliga vårdmiljöer permanen- tas. Vad tycker Lennart Klockare om det? Vi anser att regeringen bör återkomma snarast, dock senast ett år efter lagens ikraftträdande, med en redogörelse för utvecklingen av boendestrukturen i särskilt boende. Herr talman! Det är oroväckande att det nya bo- stadstillägget för pensionärer för vissa av pensionärs- hushållen kommer att innebära en minskning på minst 10 000 kr per år. Enligt vad som anges i propo- sitionen återfinns i den här gruppen flera kvinnor än män. Eftersom förslaget kan komma att drabba en- skilda individer mycket hårt är det viktigt att man redan inom det första året följer upp det nya bo- stadstillägget för pensionärer. Vad har Lennart Klockare för jämställdhetsaspekt på att det är fler kvinnor än män som kommer att drabbas? Herr talman! Slutligen föreslår regeringen i prin- cip inga ändringar av det särskilda bostadstillägget för pensionärer. Vi för vår del anser dock att det sär- skilda bostadstillägget måste höjas för att det ska kunna hjälpa de mest utsatta pensionärerna. Vi före- slår därför att den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget höjs med tolv procentenheter till 135,4 % för ensamstående och till 114,4 % för gifta. Jag vill återigen fråga Lennart Klockare vad han tycker om den möjligheten till en höjning för att verkligen förbättra för de sämst ställda pensionärerna.

Anf. 32 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! Det här betänkandet om reformerade regler för bostadstillägg för pensionärer har kommit till utifrån att bostadstilläggen ska anpassas gentemot de nya systemen för ålderspension, efterlevandepen- sion och sjuk- och aktivitetsersättning. Samtidigt föreslås en del förändringar med hän- visning till att bostadstilläggssystemet behöver mo- derniseras. Vänsterpartiet står inte bakom det nya pensionssystemet. Som en följd av detta omfattas pensionssystemet inte av samarbetet mellan regering- en och Vänsterpartiet. Detta har i sin tur inneburit att Vänsterpartiet inte har beretts tillfälle att samarbeta om bostadstillägget. De reformerade reglerna är inte bara en anpass- ning till det nya pensionssystemet, utan de påverkar också andra försäkringssystem som omfattas av bud- getsamarbetet. Vidare innehåller det här förslaget vissa moderniseringar av systemen. Genom utformningen av BTP-reformen, inte minst med tanke på ekonomiska konsekvenser, borde den frågan i stället på ett tidigt stadium ha tagits upp i budgetsamarbetet. Men så har inte skett. Det är skälet till att Vänsterpartiet har avgivit ett antal reservatio- ner till detta betänkande. Jag tänker i första hand uppehålla mig vid reservation 3 och därefter till re- servation 5, vilka jag nu yrkar bifall till. Båda handlar om kvalifikationskrav för BTP. Det sägs i propositionen att en person som uppbär all ålderspension som han eller hon är berättigad till ska vara kvalificerad för det reformerade bo- stadstillägget från 65 år. I praktiken innebär det en begränsning av ekonomiskt svaga gruppers möjlighet att kvarstå i förvärvslivet efter 65 år. Regeringen skriver att det finns en risk för att bostadstilläggen ska kunna utnyttjas för att subventionera ett senare och högre uttag av ålderspension. Men ett högre uttag längre fram borde innebära ett minskat bostadstillägg. En sådan subvention kan ju bara uppstå om individens årsinkomst blir lägre vid ett fortsatt förvärvsarbete än om personen i fråga har tagit ut all ålderspension som han eller hon är berätti- gad till. Vi anser att så inte borde vara fallet, i varje fall inte som regel. När vi ser på hur utskottet har behandlat just den delen som vi pekar på i motionen får vi inget riktigt svar. Det förhållandet att man tar ut ålderspensionen senare borde minska behovet av bostadstillägg. Len- nart Klockare kan kanske göra ett förtydligande på den punkten. Vidare föreslås det förändringar även i avsnittet om omställningspension m.m. Det sägs i propositio- nen att personer som är berättigade till omställ- ningspension eller förlängd omställningspension inte ska vara kvalificerade för det reformerade bo- stadstillägget. Inte heller en kvinna född 1945 eller senare, som kommer att uppbära änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av 2002, ska vara kvalificerad för det reformerade bo- stadstillägget. Det innebär att det visserligen blir en mindre grupp men ändock en grupp som man kommer att försämra för, och åtminstone en del är utsatta sedan tidigare. Därför menar vi i Vänsterpartiet att även omställningspension, förlängd omställningspension och all form av änkepension måste utgöra kvalifika- tionsgrund för bostadstillägg. Tiden rinner i väg, så jag avstår från att ytterligare kommentera reservation 5. Men återigen: Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 5.

Anf. 33 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Vårt aktuella betänkande SfU3 Re- formerade regler för bostadstillägg till pensionärer är en efterlängtad översyn av bostadstillägget för pen- sionärer som faktiskt varit oförändrat sedan 1962. Dagens regelverk kommer i allt högre grad att inrikta sig på individen. Inkomstbegrepp och fribeloppshöj- ning är i stort sett bra. Detta till trots har vi kristde- mokrater reserverat oss angående principerna och kapitalinkomsterna. Det borde inte finnas någon i vårt land som kan komma att känna oro inför sin försörjning på ålderns höst. Ekonomisk trygghet och en god vård och om- sorg är viktiga beståndsdelar i frågan om livskvalitet. De senaste årens ekonomiska utveckling har, även om regeringen ideligen försökt påtala pensionärernas goda kompensation för kostnadsutvecklingen, för- sämrat pensionärernas ekonomiska standard. Krist- demokraterna anser att detta är ett svek mot den gene- ration som aktivt varit med om att bygga upp vår välfärd. Vid ett tillfälle som detta borde regelverket snara- re förenklas än försvåras. Därför är det märkligt att vi får en lagstiftning och ett regelverk som är än mer komplicerat än det nuvarande. Med avseende på ris- ken att systemet är alltför komplicerat vill vi upp- märksamma regeringen på att inte förringa värdet av en uppföljning och utvärdering av systemet. Det är därför med viss tillfredsställelse som vi noterar att utskottet insett behovet av att utvärdera reglerna, och vi delar denna uppfattning. Betänkandet tar även upp risken att det finns indi- vider, troligtvis flest kvinnor, som kommer att få en minskning på uppemot 10 000 kr per år. Även om det beror på att de har ett kapital, anser vi att det inte är rättvist att dessa förändringsförslag kommer att drab- ba och slå hårt mot enskilda individer. Eftersom rege- ringen själv nämner det i propositionen, förutsätter vi att man bevakar dessa frågor och framöver åtgärdar eventuella försämringar av större slag. Jag förväntar mig en kommentar av Lennart Klockare på detta område. Herr talman! Kristdemokraterna står i stort sett bakom betänkandet. För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12. Angående kapitalinkomster och förmögenhets- tillägg kan man nästan ta sig för pannan av förvåning. Såväl i propositionen som i betänkandet anser rege- ringen, dess stödpartier och socialdemokraterna i utskottet att man ska nämna pensionsförsäkringar, att dessa tillsammans med IPS-sparande inte - hör och häpna - bör ingå i beräkningen av förmögenhets- tillägget. Jag är förvånad. Jag är överraskad av for- muleringen. För min del är det inte ens aktuellt att tänka tanken. Därför borde man inte heller behöva ta upp detta i vare sig en proposition eller ett betänkan- de. Men jag undrar: Ska detta tolkas så att man talar om dessa frågor i korridorerna? Kan vi i denna debatt trygga åhörarna om att det inte över huvud taget är aktuellt att ens i framtiden riskera att tanken åter- kommer? Det är en fråga som jag vill ställa till Len- nart Klockare. Herr talman! Fritidsfastigheternas värde ska enligt betänkandet också ingå i underlaget av förmögen- hetstillägget. Kristdemokraterna anser att underlaget ska baseras på permanentboendet och inget annat. Flera fritidsfastigheter har, inte minst sedan den se- naste taxeringshöjningen, fått värden som helt omöj- liggör BTP. Många pensionärer har redan i unga år skaffat sig en fritidsfastighet som i dag betingar ett ganska högt värde. Vi förvånar oss över att man vill gå in och peta i dessa människors privata livsstil. Den personliga ekonomin ska alltså drabbas så att man rentav kan komma att tvingas till försäljning av fritidshuset. Livskvaliteten måste kunna bevaras för den enskilda individen. Vi får under inga omständigheter tvinga fram ekonomiska spelregler som placerar alla i sam- ma ekonomiska form. Jag anser att det är rimligt att äldre personer kan behålla sin fritidsfastighet utan att den ska räknas in i inkomstunderlaget för BTP. Jag yrkar än en gång bifall till reservation 12.

Anf. 34 Kerstin Heinemann (Fp)
Herr talman! I det här betänkandet behandlas frå- gan om anpassningen av det nuvarande bostadstilläg- get för pensionärer till det reformerade ålderspen- sionssystemet. För Folkpartiet liberalerna är det en välkommen förändring. Vi anser dock att det är vik- tigt att understryka vikten av att den nuvarande för- delningspolitiken behålls i så stor utsträckning som möjligt. Ingen ska behöva uppleva att man förlorar på omläggningen. Bl.a. ur den aspekten har vi en reser- vation till detta betänkande. Den invändning vi har är att fritidsfastighet ska räknas som inkomstgrund när bostadstilläggets storlek bestäms. Beslutet om att införa de strängare reglerna för prövning av bostadstillägg gäller sedan 1997 och är en följd av regeringens s.k. saneringsmål. Folkpartiet liberalerna har sedan dess krävt att beslutet upphävs. Fritidshuset kan för många pensionärer vara den enda tillflykt man har under den fritid som man har rätt till även som pensionär. För en del pensionärer kan ju längre resor vara omöjliga, medan en vistelse i fritidshuset kan vara en möjlighet till omväxling från vardagen i en lägenhet t.ex. En fritidsfastighet in- bringar ju inte heller någon inkomst för ägaren, utan den är en tillgång först när den säljs. Herr talman! Värdet på en fritidsfastighet kan va- riera mycket beroende på läget. En mycket enkel fritidsfastighet kan ha ett mycket stort värde om den ligger rätt. Innehavet av en fritidsfastighet kan inne- bära att man som enskild ställs inför valet att inte ha råd att bo kvar i den permanenta bostaden och därför tvingas flytta till något billigare eller att sälja fritids- fastigheten. Folkpartiet anser inte detta rimligt med tanke på att det i många fall handlar om en fritidsfas- tighet som man innehaft länge och kanske också under en lång tidsperiod med mycken möda har byggt upp. Därför avvisar vi förslaget om att värdet på fri- tidsfastighet ska ingå i beslutsunderlaget för bo- stadstillägget och yrkar i stället att regeringen snarast bör återkomma med förslag om att undanta värdet av fritidsfastighet vid beräkningen av det nya bo- stadstillägget. Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation nr 12.

Anf. 35 Kerstin-Maria Stalin (Mp)
Herr talman, kamrater i kammaren och åhörare! I den bästa av pensionsvärldar, sade Göran Lindblad, och det skulle jag också önska. Jag håller också med om att man kunde ha gjort tillägget enklare. Hela pensionssystemet kunde ha gjorts enklare, skulle jag vilja säga. Bostadstillägget för pensionärer var man tvungen att göra en reform om i och med att ålderspensionsre- formen och det särskilda grundavdraget för pensionä- rer avskaffades. För att kompensera för det kommer bruttopensionerna att höjas, vilket leder till att nuva- rande system för bostadstillägg till pensionärer måste anpassas till de höjda bruttopensionerna. Det står så i propositionen. I det här betänkandet har Miljöpartiet några saker att erinra om. I huvudsak är personkretsen densamma som för nuvarande bostadstillägg. Den tidigare abso- luta knytningen till folkpensionen kommer dock inte längre att finnas kvar. I stället är utgångspunkten för rätt till bostadstillägg att man har en huvudsaklig och långsiktig försörjning av pension eller uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Personkretsen blir därmed något snävare. Miljöpartiet tycker att man, om man av speciella orsaker inte orkar arbeta till 65 års ålder, ska kunna kvalificera sig till BTP och att även kvinnor födda 1945 eller senare, som kommer att uppbära änkepen- sion på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av 2002, ska kunna kvalificera sig. Därför yrkar jag bifall till reservation 3. Där ingår även Miljöpartiets reservation 4. Därför koncentrerar jag mig på att yrka bifall till reservation 3. Jag tänker yrka bifall till ytterligare en reserva- tion. Den handlar om att Miljöpartiet vill ha en tydli- gare skrivning vad gäller såväl sambor som homo- sexuella personer som är sambor. Därför yrkar jag bifall till reservation 13. Sedan vill jag avsluta med ett citat ur betänkandet: "De ändringar som föreslås i propositionen måste i vissa avseenden bedömas som omfattande. Med hän- syn härtill anser utskottet det närmast självklart att det nya BTP-systemet noga följs upp och utvärderas när det varit i kraft en tid." Det är någonting som vi alla måste hjälpas åt att kolla.

Anf. 36 Lennart Klockare (S)
Herr talman! Den här propositionen har naturligt- vis, som flera talare har sagt, varit efterlängtad. Jag tycker också att det är en bra proposition. De föränd- ringar som görs i propositionen är föranledda av det nya ålderspensionssystemet, som träder i kraft 2003. Det nuvarande bostadstillägget har ju varit oförändrat i stort sett sedan 1962. BTP, som bostadstillägget förkortas, är ju ett individinriktat grundskydd med avgränsningar mot bostadsbidraget. Det nya bostadstillägget ska vara tidsbestämt och gälla ett år, men om förhållandena är okomplicerade kan det gälla i tre år innan en ny ansökan måste göras. Utgångspunkten för rätt till det nya bostadstillägget är att man har en huvudsaklig och långsiktig försörjning från ålderspensionssystemet eller uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning som träder i kraft vid årsskiftet. De två senaste begreppen motsvarar dagens sjukbi- drag och förtidspension. Partiell ålderspension och omställningspension kommer inte att grunda rätt till det nya BTP. Inte heller kommer en kvinna som blivit änka efter 2002 och är född 1945 eller senare att ha rätt till bo- stadstillägget. Herr talman! Det gläder mig att vi kan föreslå en höjd kompensationsnivå när det gäller bostadstilläg- get, vilket bl.a. kommer de pensionärer som har låga inkomster och hög hyra till del. I stor utsträckning är det kvinnor som blir berörda av förbättringarna i bostadstillägget. Regeringen har under en följd av år förbättrat bostadstillägget till pensionärerna därför att det är viktigt att pensionärer med låga inkomster ska kunna ha en god bostadsstandard. Den nya ersätt- ningsnivån innebär att pensionären ska kompenseras med 91 % av hyran upp till 4 500 kr i månaden. För en gift pensionär vars make eller maka inte uppbär pension ska bostadskostnaden kompenseras upp till hälften av bostadskostnaden, dock högst 2 250 kr i månaden. Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa skattelagstiftningen med vissa tillägg. Som inkomst räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt av kapital. För förmögenhet överstigande 100 000 kr beräknas en inkomst på 15 % av förmögenheten per person. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet beräknas utifrån den förväntade framtida inkomsten, medan uppgifterna om förmögenheter och inkomst av kapital hämtas från deklarationen året före det år ansökan avser. Den fastställda inkomsten kommer att räknas om till en reduceringsinkomst. Det innebär att vissa in- komster viktas, och från reduceringsinkomsten dras sedan ett fribelopp. Fribeloppet ska svara mot ett grundläggande konsumtionsbehov och föreslås i huvudsak knytas till basnivåerna för allmän ålder- spension och sjuk- och aktivitetsersättning. Fribeloppet i det nya bostadstillägget är högre, drygt 82 000 kr, än i det gamla systemet, där fribe- loppet bestod av folkpension och pensionstillskott, drygt 56 000 kr för en ensamstående och knappt 50 000 kr för en gift. Avräkningen sker sedan med 62 % av inkomsten upp till ett basbelopp, och för överstigande inkomst reduceras bostadstillägget med 50 %. När det gäller det särskilda bostadstillägget är reglerna i stort oförändrade. Herr talman! Jag skulle vilja säga något kort om några motioner som är lämnade med anledning av propositionen. Moderaterna vill inte att kompensationsnivån i bostadstillägget ska höjas. Dessutom ska taket sänkas från 4 500 kr till 4 000 kr, och man ska på nytt införa ett golv på 100 kr. Det innebär att pensionärer med bostadskostnader på 4 500 kr får knappt 600 kr lägre bostadstillägg med moderaternas förslag än med regeringens förslag. För att i någon mån kompensera detta vill moderaterna höja det särskilda bo- stadstillägget med 5 % eller med 190 kr i månaden. Det innebär att mer än 90 % av alla pensionärer med låga inkomster skulle förlora på moderaternas förslag. Jag vill fråga Göran Lindblad, som företräder mo- deraterna: Hur resonerar ni när ni vill ta bort en rätt- mätig höjning av bostadstillägget till så många pen- sionärer? Det skulle vara intressant att höra en förkla- ring. Det finns även några motioner där man tar upp frågan om utvärdering; det har en del talare redan berört. Det är klart att det ska ske en utvärdering av en ny reform när den har pågått en tid, så att vi får se hur den slår. Kerstin-Maria Stalin tog upp krav på skrivningar när det gäller två personer av samma kön. Regeringen har i propositionen angett att med gift ska likställas en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person utan att vara gift, om de är folkbokförda på samma adress. Det här innebär ett klart förtydli- gande när det gäller den fråga som Kerstin-Maria Stalin ställer. Det är ett tydligt språk om vad som gäller. Jag tror att Kerstin-Maria Stalin kan vara nöjd med den skrivningen. Detta är precis det hon önskar, hoppas jag. Ja, herr talman, då tror jag att vi kan börja med replikerna.

Anf. 37 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Nu när jag har hämtat andan ska jag först yrka bifall till reservation nr 1. Lennart Klockare! Det gick visserligen inte att följa anförandet så bra som jag hade önskat, men Lennart Klockare har uppenbarligen inte lyssnat på någonting av det som jag sade. När det gäller kompensationsnivån sade jag redan i anförandet att man, om man ser till att inte höja fastighetsskatten och boendekostnaderna, kan hålla en lägre nivå på det här bostadstillägget. Det är skälet, och det har vi anfört. Dessutom lät Lennart Klockare bli att svara på mina frågor kring mina sex punkter. För det första gällde det beräkningen av förmö- genhetstillägget i fråga om egen bostad kontra fritids- hus. Varför vill inte Socialdemokraterna och stödpar- tierna, Lennart Klockare, att man ger människor en valfrihet när det gäller att bestämma vilken typ av boende de vill ha, om de vill bo i en liten lägenhet och ha ett fritidshus och välja var de gör avdraget? För det andra gällde det effekterna av förmögenhets- och fastighetsskatten i fråga om rättvisa mellan olika orter. Där fick jag heller inget svar av Lennart Klock- are. För det tredje gällde det löntagare och egenföre- tagare och premiebetalningen, där det är avsevärda skillnader. Där fick jag heller inget besked. För det fjärde gällde det näringsidkares möjligheter att kvitta det ena verksamhetsåret mot det andra. Det kom- menterades inte heller. För det femte gällde det frå- gan om tvåbäddsrum kontra egen lägenhet. Varför tycker Lennart Klockare och socialdemokraterna att tvåbäddsrum i det här sammanhanget ska jämställas med eget boende? För det sjätte och sista gällde det jämställdheten. Det är fler kvinnor än män som förlo- rar på det här nya förslaget. Varför kommenterar Lennart Klockare inte det?

Anf. 38 Lennart Klockare (S)
Herr talman! Då kan jag börja med det sista, dvs. att det drabbar fler kvinnor än män. Jag sade i mitt anförande, Göran Lindblad, att det är kvinnor som drabbas av de försämringar som moderaterna föreslår. Jag måste säga att jag är väldigt överraskad över att moderaterna i sin motion skriver att regeringen höjer fastighetsskatten. Jag vill påtala för Göran Lindblad att regeringen faktiskt har sänkt fastighets- skatten. Det borde också Göran Lindblad veta. Men moderaterna pratar ju ofta om den efterlängtade marknaden. Det är marknaden som ska få styra och ställa, och det ska vara efterfrågan och tillgång. När fastigheterna ökar i värde är det faktiskt marknaden som styr det genom efterfrågan och tillång, så där har man det. Den begränsning på 5 % som man infört när det gäller fastighetsskatten innebär att många människor faktiskt får betydligt lägre bostadskostnad med rege- ringens förslag. Men moderaterna använder pensionä- rerna som ett slagträ i debatten för att på sikt ta bort fastighetsskatten. Det tycker jag är lite orättfärdigt. Göran Lindblad skulle i stället förklara varför han vill ta bort bostadstillägget för alla de kvinnor som skulle drabbas av ert förslag om sänkt tak, infört golv och lägre procentsats. När det sedan gäller tvåbäddsrum säger vi i pro- positionen och i betänkandet att den frågan kommer fram i ett annat sammanhang, i en annan proposition som regeringen lägger fram och som berör institution på boendet. Den frågan kommer också att få en egen lösning. Tyvärr hann jag inte med mer.

Anf. 39 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Det kanske var tur för Lennart Klockare att klockan tickade vidare och det blev rött ljus. När det gäller fastighetsskatten, Lennart Klockare, har den socialdemokratiska regeringen visserligen föreslagit en sänkning i fråga om hur man beräknar fastighetsskatten, en procentuell sänkning. Men i kronor, Lennart Klockare, betalar man mer fastighets- skatt beroende på den värdeökning som har skett på fastigheterna. Det är faktiskt så att den nuvarande regeringen medverkar till att de verkliga kostnaderna, de pengar som den enskilde betalar ur plånboken, är större än de var innan. Det kallar inte jag en sänkning av fastighetsskatten, utan det är ett tricksande med terminologi. Vi moderater vill i själva verket avskaffa fastighetsskatten helt och hållet. Sedan fick jag ett halvdant svar av Lennart Klockare när det gällde tvåbäddsrummen, nämligen att det kommer i en annan utredning och i en annan proposition. Ja, men det är ju nu vi talar om det här bostadstillägget. Det är nu det gäller dessa pensionä- rer som behandlas lika vare sig de bor i egen lägenhet eller i tvåbäddsrum. Det tycker jag är orimligt. I övrigt fick jag ingen kommentar när det gällde företagarna, ingen kommentar när det gällde nä- ringsidkarnas möjligheter att kvitta och heller ingen kommentar när det gällde beräkningen av förmögen- hetstillägget i permanentbostad kontra fritidshus.

Anf. 40 Lennart Klockare (S)
Herr talman! Det är många saker jag skulle vilja ta upp här. Fastighetsskatten är faktiskt sänkt, Göran Lind- blad. Det är värdet på fastigheterna som har ökat, och då kan det ha blivit sådana förändringar för en del. Men för en stor grupp människor har det ändå blivit sänkningar. Sedan tar Göran Lindblad upp frågan om att man ska välja boende, dvs. vilket boende som är att be- trakta som permanentbostad. Men snälla Göran Lind- blad: Hur hänger det ihop med det som sades i inled- ningsanförandet om att man ska klara sig utan bidrag? Nu säger Göran Lindblad att man som permanentbo- ende ska få välja det boende som ger det högsta bo- stadstillägget. Jag tycker att detta rimmar väldigt illa. I er politik säger ni att folk ska klara sig utan bidrag, och sedan ska ni manipulera så att människor som har förmögenhet ska kunna få ett bostadsbidrag. Det tycker jag verkar väldigt illa. När det gäller egenföretagare kan man säga att det är likställt mellan anställd och egenföretagare. Men vad Göran Lindblad glömmer bort att säga är att den avgift till pensionen som arbetsgivaren betalar in har den anställde avstått ifrån i löneutrymme. Man skulle alltså kunna uttrycka det på ett annat sätt: Det är ar- betsgivaren som betalar in den enskildes pensionsav- gift som denne avstått ifrån i löneutrymme. Men de är trots allt likvärdiga med de förhållanden som gäller. Sedan gällde det att kvitta underskottet mot kom- mande år. Om man har ett underskott ett år vill Göran Lindblad att man ska få ta bort det när man har in- komster för att få bidrag. Det rimmar också i den här frågan oerhört illa med den politik som ni för, dvs. att man ska klara sig utan bidrag.

Anf. 41 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Klockare. Jag behöver inte ta upp någonting mer om fritidsfastigheterna, för det har flera talare redan be- rört. Men tillåt mig att läsa innantill ur betänkandet den lilla passus jag nämnde i mitt anförande: "Det kapitaliserade värdet av privata pensionsför- säkringar eller IPS-sparande, dvs. individuellt pen- sionssparande, bör enligt regeringen inte ingå i be- räkningen av förmögenhetstillägget." Jag är förvånad över att ordet "bör" tillåts finnas med i det här sammanhanget. Det är anmärkningsvärt att man över huvud taget tänker tanken att eventuellt göra detta, för det måste väl vara bakgrunden till att man sätter dit ordet "bör". Rätteligen borde det stå att av självklara skäl skall detta inte ingå. Jag skulle vilja ha ett svar på den här lilla frågan av Lennart Klockare.

Anf. 42 Lennart Klockare (S)
Herr talman! Jag tycker att vi ska hålla oss till vad vi har sagt i det betänkande som vi nu ska ta ställning till. Detta ska inte ingå. Det är det som det handlar om. Kenneth Lantz fokuserar sin fråga på framtiden. När det gäller det individuella pensionssparandet ingår inte det i underlaget när man beräknar bostads- kostnaden. Detta framgår av skrivningen, och det tycker jag är ett klart svar till Kenneth Lantz.

Anf. 43 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Men om nuvarande regler ska fort- sätta att gälla behöver man inte heller blåsa upp en hotbild av att det kan komma att bli så, och att det är därför man vill förekomma genom att säga: Eventu- ellt kan vi avstå från detta genom att skriva att det enligt regeringen inte "bör" ingå. Det skall inte ingå. Kan vi få ett ännu tydligare svar av Lennart Klockare på detta?

Anf. 44 Lennart Klockare (S)
Herr talman! Jag vet inte om det kan bli mycket tydligare. Vi beslutar i dag att det inte ska ingå, och det tycker jag att Kenneth Lantz ska vara nöjd med. Men Kenneth Lantz kanske ställer upp väldigt bra på propositionen och vårt betänkande, eftersom det är de frågorna han fokuserar på, dvs. det som kan ligga långt fram i framtiden. Min uppfattning när det gäller frågorna om individuellt pensionssparande är att detta inte ingår och ska inte göra det heller. Men det är min uppfattning, och detta diskuteras inte i några korrido- rer, som Kenneth Lantz tidigare sade. Kenneth Lantz nämnde fritidsfastigheter, och då kan jag väl säga någonting om det. Jag tycker att fritidsfastigheterna ska ingå i beräkningsunderlaget när man räknar ut bostadstillägget. De är trots allt en tillgång och en förmögenhet för de människor som äger dem. Man kan också omvandla dem till likvida medel vid något tillfälle. Det är kanske bättre att ha en fritidsfastighet i dag än att ha aktier eller fonder, med tanke på hur dessa går. Värdet på fritidsfastig- heten kanske trots allt är tryggare i dag, och det är nog också rimligt att man tar med hela den ekono- miska bilden för den enskilde individen när man ska fastställa vilket bostadstillägg denne ska ha.

Anf. 45 Claes Stockhaus (V)
Herr talman! Det gällde frågan om kvalifikations- krav för BTP när man tar ut hel ålderspension eller bara en del. Jag uppfattade inte riktigt att Klockare svarade på frågan. Det framgår i propositionen att regeringen anser att man måste ta ut hel ålderspension från 65 års ålder för att vara kvalificerad för BTP. Det går inte att ta ut partiell pension och hoppas på att få BTP. Det märkliga är hur regeringen skriver i proposi- tionen. Där står att det finns en risk för att bo- stadstillägget ska kunna utnyttjas för att subventione- ra ett senare och högre uttag av ålderspension. Hur ska det gå till? Om det är så borde det bli ett högre uttag av ålderspension längre fram eller ett behov av minskad BTP. Om ålderspensionen skjuts fram och därmed blir högre i framtiden borde behovet av BTP bli mindre. Det förs ett märkligt resonemang utifrån att årsin- komsten ska subventioneras. Om man tar ut delpen- sion och fortsätter i förvärvsarbete kan denna situa- tion, den s.k. subventionen, endast uppstå om man har så låg lön bredvid den partiella pensionen att den skulle vara mindre än om man hade tagit ut hela ål- derspensionen på en gång. Jag förstår mig inte på den matematiken. Peps Persson sjöng om falsk matematik, men så långt vill inte jag gå - men åtminstone är det konstig matema- tik.

Anf. 46 Lennart Klockare (S)
Herr talman! Jag ska försöka ge en förklaring till Claes Stockhaus. Kvalifikationsreglerna ska vara precis som i dag, dvs. man äger inte rätt till bo- stadstillägg när man tar ut förtida ålderspension. Så är det inte tänkt i det här systemet heller. Där vill Vänsterpartiet att man ska kunna få bo- stadstillägg om man tar ut partiell ålderspension i förtid från t.ex. 61 års ålder. Då ska man kunna få bostadstillägg. Det är väl självklart, Claes Stockhaus, att inkomsten kan bli högre om man tar ut pensionen senare än vid 65 års ålder. Den inkomst du har redu- ceras bara med 62 % upp till ett prisbasbelopp och med 50 % däröver. Marginalen upp till 100 % har du då till godo. Om det hade varit fråga om att reducera krona mot krona hade det inte blivit någon förändring. Det är klart att det går att hålla till godo med det system som finns. Jag uppskattar Claes Stockhaus ambition att män- niskor ska jobba längre, kunna vara kvar i arbetslivet i längre utsträckning. Jag delar också den uppfatt- ningen. Den hänger samman med många andra frågor som vi behöver ta ett helhetsgrepp om. Det är en positiv bild.

Anf. 47 Birgitta Carlsson (C)
Herr talman! Vi debatterar i dag reformerade reg- ler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. Vi i Cen- terpartiet har inte några reservationer, utan vi yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Till stora delar ser vi betänkandet som ett led i flerpartiöverenskommelsen gällande det reformerade pensionssystemet. Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets politik. Politiken måste möjliggöra för var och en att växa som människa och att kunna för- verkliga sina drömmar. Detta gäller förstås alla män- niskor och alltså i hög grad våra äldre. Att kunna överblicka och påverka, att ha så stor kontroll som möjligt över sin egen tillvaro, är en förutsättning för välbefinnande och livskvalitet. Skapande och kreati- vitet är grunden för ekonomiskt välstånd och en för- utsättning för att individer, oberoende av ålder, ur- sprung, social bakgrund och boendeort, ska kunna växa och utvecklas. Centerpartiet utgår från att varje människa har förmåga att förvalta sina möjligheter och kan ta an- svar. Grundläggande för individen är frihet från tvång och att själv kunna fatta sina egna beslut och ta an- svar för dem. Grundläggande för staten är att skapa jämlika villkor genom t.ex. rätt till ekonomisk trygg- het och social omsorg. Herr talman! Det är viktigt för alla att uppleva och känna trygghet i samhället och att kunna utöva själv- bestämmande. Att ha en ordnad ekonomi är oftast en nödvändig ingrediens för att känna livskvalitet och för att utöva självbestämmande. Trygghet är att kunna leva på sin lön eller sin pen- sion och att veta att den räcker till det nödvändigaste, dvs. mat och boende m.m. Centerpartiet anser att ambitionen ska vara att så långt möjligt ge förutsättningar till "att klara sig själv". Vi föreslår därför att pensionstillskottet höjs med 3 000 kr per år för att förbättra ekonomin för dem som har minst ekonomi, dvs. de som har lägst pension och därmed oftare är i störst behov av andra bidrag. När det nya pensionssystemet införs 2003 bör ga- rantipensionen höjas med 3 000 kr per år. Vi vill gå vidare i vår ambition att förbättra för dem som har de största behoven, och för år 2003 vill vi ersätta grundavdraget en med skatterabatt på 10 000 kr - lika för alla. Eftersom pensionärerna fr.o.m. 2003 - när det nya pensionssystemet börjar gälla - kommer att betala skatt kommer de att få behålla ett större konsumtionsutrymme för att dispo- nera till avgifter eller annat av eget val. Herr talman! Det är viktigt att möjligheten finns att erhålla bidrag till boendet när den egna ekonomin inte klarar av boendekostnaden, men ambitionen måste vara att man ska kunna leva av sin lön eller sin pension. Därför anser vi att det är bättre med höjd grundpension och senare garantipension samt lägre skatt än med bidrag.

Anf. 48 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Det är uppenbart att Centerpartiet och Birgitta Carlsson har ställt sig i vänsterburen. Jag skulle vilja att Birgitta Carlsson kommenterade föl- jande. Birgitta Carlsson har talat om möjligheten att klara sig själv. Hur är det med fastighetsskatten i beräkningarna, Birgitta Carlsson? Hur är det med beräkningarna av förmögenhet vid beräkning av bo- stadstillägget? Hur är det med löntagare kontra egen- företagare, och hur är det med näringsidkarna, Bir- gitta Carlsson? Jag vill gärna ha en kommentar till detta.

Anf. 49 Birgitta Carlsson (C)
Herr talman! Jag sade från början att vi delar i sto- ra drag uppfattningen i det här betänkandet. Göran Lindblad lyfter fram frågan om fastighetsskatten. Har Göran Lindblad läst vår skattemotion? Där finns det klart och tydligt deklarerat att vi vill sänka fastighets- skatten och att vi vill frysa taxeringsvärdena. Vi vill alltså inte utgå från ett högre belopp. När det gäller de andra frågor som Göran Lind- blad lyfte fram har vi förslag som ligger i mittenfåran, där Centerpartiet finns i den svenska politiken. Där finns det flera frågor där jag delar Göran Lindblads uppfattning. Vi har inte motionerat om detta, och vi har valt att ställa upp på förslaget som det ser ut nu. Vi kan stå bakom många av skrivningarna i betän- kandet.

Anf. 50 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Jag är lugnad om än inte helt nöjd. Jag har en avslutande fråga till Birgitta Carlsson. Den gäller kvinnor relativt män. Redan i propositio- nen framgår det att med det här förslaget är det större risk att ett antal kvinnor drabbas. Varför vill Center- partiet inte vara med på reservation 1 och se till att detta följs upp fort och snabbt?

Anf. 51 Birgitta Carlsson (C)
Herr talman! Vi anser att vårt förslag med höjt pensionstillskott innebär att kvinnorna - det är ofta kvinnor som har låg pension - får en förbättrad eko- nomi. Vårt skatteförslag som jag lyfte fram kommer att innebära att alla personer med mindre utrymme i sin ekonomi får en förbättrad ekonomi. Vi tror på våra egna förslag, och vi har gjort beräkningarna att detta kommer att innebära en förbättrad ekonomi för människor med låg pension eller små inkomster.

Anf. 52 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Vi ska ta ställning i dag till ett för- slag om att asylsökande barn som väntar på besked - på beslut - ska ha rätt till skolgång. Det föreslås ock- så att den statliga ersättningen till kommunerna bör utökas på grund av detta. Det här förslaget att välkomna även asylsökande barn i skolan är för oss i Folkpartiet väldigt positivt. Det är ofta en väldigt svår situation för de barn som vistas i Sverige i väntan på besked om uppehållstill- stånd. Som alla vet är handläggningstiderna väldigt långa. Det rör sig om månader eller år. Påfrestningar- na för de vuxna som tvingas gå sysslolösa i många månader är mycket stora. Då är det inte svårt att före- ställa sig hur barnens situation är med nervösa och kanske olyckliga vuxna omkring sig. Dessa barn har inte valt sin situation själva. De har inte själva valt att befinna sig i ett främmande land under dessa villkor, och de kan naturligtvis inte på något sätt lastas för den situation de befinner sig i. Möjligheten att gå i skolan kan för dem ge vardagen ett innehåll, och samtidigt kan barnen få den kunskap de så väl behöver. När nu regeringen föreslår att även dessa barn medan de väntar på uppehållstillstånd ska få rätt till skolgång välkomnar vi från Folkpartiet det förslaget. Vi ser det som ett humant ställningstagande för bar- nens rätt och ett viktigt steg mot en humanare flyk- tingpolitik i Sverige. Herr talman! Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar steget fullt ut och ger alla barn som vistas i Sverige lagstadgad rätt till skolgång. Jag tänker då särskilt på de barn som fått avslag på sin ansökan och väntar på utvisning. Det är ju så att det efter det att beslut om utvisning har fattats kan gå mycket lång tid innan utvisningen i verkligheten verkställs. Det kan bero på att motta- garlandet inte är berett att ta emot sina medborgare eller på att någon familjemedlem drabbas av sjuk- dom. Denna väntan på verkställan av utvisning kan också vara väldigt lång - flera månader eller t.o.m. år. Oavsett vad orsaken är måste naturligtvis också dessa barn garanteras en dräglig tillvaro innan utvisningen sker, och då är skolgång en viktig rättighet. Utbildningsutskottet skriver också i betänkandet att fortsatt skolgång för barn som väntar på utvisning har stor betydelse för barnens utveckling och psykis- ka hälsa. Utskottet skriver t.o.m. att det är i enlighet med innehållet i FN:s barnkonvention om att barnets bästa ska iakttas att barnen får fortsätta i skolan. Det är ganska skarpa skrivningar, och jag hoppas att de når ut till dem i kommunerna som har ansvar för dessa barns skolgång. Samtidigt beklagar jag att inte utskottsmajoriteten med de argument man själv använder helt enkelt vill slå fast att även dessa barn borde ha en laglig rätt till skolgång. Med de starka argument för skolans bety- delse som både utbildningsutskottet och socialförsäk- ringsutskottet anför borde det vara logiskt att säga att lagen om skolgång ska omfatta även barnen som väntar på utvisning. Herr talman! Som sagt är utskottets förslag till be- slut ett viktigt positivt steg för barnens bästa. Jag beklagar bara att en del flyktingbarn fortfarande kommer att sakna laglig rätt till skolgång. Därför yrkar jag bifall till Folkpartiets reservation under punkt 2.

Anf. 52 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Vi ska ta ställning i dag till ett för- slag om att asylsökande barn som väntar på besked - på beslut - ska ha rätt till skolgång. Det föreslås ock- så att den statliga ersättningen till kommunerna bör utökas på grund av detta. Det här förslaget att välkomna även asylsökande barn i skolan är för oss i Folkpartiet väldigt positivt. Det är ofta en väldigt svår situation för de barn som vistas i Sverige i väntan på besked om uppehållstill- stånd. Som alla vet är handläggningstiderna väldigt långa. Det rör sig om månader eller år. Påfrestningar- na för de vuxna som tvingas gå sysslolösa i många månader är mycket stora. Då är det inte svårt att före- ställa sig hur barnens situation är med nervösa och kanske olyckliga vuxna omkring sig. Dessa barn har inte valt sin situation själva. De har inte själva valt att befinna sig i ett främmande land under dessa villkor, och de kan naturligtvis inte på något sätt lastas för den situation de befinner sig i. Möjligheten att gå i skolan kan för dem ge vardagen ett innehåll, och samtidigt kan barnen få den kunskap de så väl behöver. När nu regeringen föreslår att även dessa barn medan de väntar på uppehållstillstånd ska få rätt till skolgång välkomnar vi från Folkpartiet det förslaget. Vi ser det som ett humant ställningstagande för bar- nens rätt och ett viktigt steg mot en humanare flyk- tingpolitik i Sverige. Herr talman! Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar steget fullt ut och ger alla barn som vistas i Sverige lagstadgad rätt till skolgång. Jag tänker då särskilt på de barn som fått avslag på sin ansökan och väntar på utvisning. Det är ju så att det efter det att beslut om utvisning har fattats kan gå mycket lång tid innan utvisningen i verkligheten verkställs. Det kan bero på att motta- garlandet inte är berett att ta emot sina medborgare eller på att någon familjemedlem drabbas av sjuk- dom. Denna väntan på verkställan av utvisning kan också vara väldigt lång - flera månader eller t.o.m. år. Oavsett vad orsaken är måste naturligtvis också dessa barn garanteras en dräglig tillvaro innan utvisningen sker, och då är skolgång en viktig rättighet. Utbildningsutskottet skriver också i betänkandet att fortsatt skolgång för barn som väntar på utvisning har stor betydelse för barnens utveckling och psykis- ka hälsa. Utskottet skriver t.o.m. att det är i enlighet med innehållet i FN:s barnkonvention om att barnets bästa ska iakttas att barnen får fortsätta i skolan. Det är ganska skarpa skrivningar, och jag hoppas att de når ut till dem i kommunerna som har ansvar för dessa barns skolgång. Samtidigt beklagar jag att inte utskottsmajoriteten med de argument man själv använder helt enkelt vill slå fast att även dessa barn borde ha en laglig rätt till skolgång. Med de starka argument för skolans bety- delse som både utbildningsutskottet och socialförsäk- ringsutskottet anför borde det vara logiskt att säga att lagen om skolgång ska omfatta även barnen som väntar på utvisning. Herr talman! Som sagt är utskottets förslag till be- slut ett viktigt positivt steg för barnens bästa. Jag beklagar bara att en del flyktingbarn fortfarande kommer att sakna laglig rätt till skolgång. Därför yrkar jag bifall till Folkpartiets reservation under punkt 2.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-10-31
Förslagspunkter: 18, Acklamationer: 3, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Uppföljning och utvärdering av det nya BTP-systemet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf40 yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, kd)
    Ledamöternas röster
  2. BTP ur ett könsperspektiv
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkande 5.
    • Reservation 2 (mp)
  3. Kvalifikationsvillkor för BTP

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf37 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sf38 yrkande 1.
    • Reservation 3 (mp)
    • Reservation 4 (v)
    Ledamöternas röster
  4. Utländska förmåner som kvalifikationsgrund

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 3.
    • Reservation 5 (v, mp)
    Ledamöternas röster
  5. BTP för bostad i särskild boendeform
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 3.
    • Reservation 6 (m)
  6. Högsta BTP
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 1.
    • Reservation 7 (m)
  7. Underskott i näringsverksamhet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 4.
    • Reservation 8 (m)
  8. Pensionskostnader i näringsverksamhet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 5.
    • Reservation 9 (m)
  9. Principer för förmögenhetstillägget
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 6.
    • Reservation 10 (m)
  10. Värdet av fritidsfastighet vid beräkning av förmögenhetstillägget

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf36 yrkande 7, 2000/01:Sf39 yrkande 2 och 2000/01:Sf40 yrkande 3.
    • Reservation 11 (m)
    • Reservation 12 (fp, kd)
    Ledamöternas röster
  11. Gifta och sammanboende i BTP- sammanhang

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkande 6.
    • Reservation 13 (mp)
    Ledamöternas röster
  12. Viktning av utländska inkomster
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 4.
    • Reservation 14 (v, mp)
  13. Avräkningsprocent m.m.
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf38 yrkandena 2-4.
    • Reservation 15 (mp)
  14. Skälig levnadsnivå i SBTP
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf36 yrkande 2.
    • Reservation 16 (m)
  15. Anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden m.m.
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf37 yrkande 5.
    • Reservation 17 (v, mp)
  16. Garantipension och BTP

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. såvitt avser 2 §, dock med den ändringen att punkt 1 skall ha följande lydelse: 1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,.
  17. Lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. till den del det inte omfattas av punkt 16 med den ändringen i övergångsbestämmelserna att punkt 3 och första meningen i punkt 5 skall ha följande lydelse: 3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att fortsätta att få bostadstillägget utbetalt, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller dock endast så länge den försäkrade är bosatt i Sverige och uppbär sådan förmån som berättigar till bostadstillägg enligt bestämmelserna i den gamla lagen eller motsvarande förmån. Därvid skall 4 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) tillämpas. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg, 5. För den som uppbär eller beviljas bostadstillägg för december 2002 enligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad, men vars make inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla.
  18. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, 2. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, 3. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, 4. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och 6. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om garantipension.