Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession

Anf. 129 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Nu ska vi då gå över till en debatt om Natura 2000-tillstånd, NU16. Jag skulle vilja börja med att säga att Sverige utmärker sig som ett av världens mest anrika gruv- och mineralländer, med stor tillgång på malm och mineral. Detta har varit en stor faktor för att vi har kunnat ha det välstånd och den välfärd vi har i det här landet. Det känner jag mig väldigt stolt över.

Samtidigt ser vi att våra mineral kommer att betyda väldigt mycket i den gröna omställning som vi faktiskt är mitt i. Detta kommer att efterfrågas mer. Det gäller inte minst innovationskritiska metaller och mineral. De är nödvändiga för att man ska kunna utveckla till exempel nästa generations vindkraftverk, elbilsbatterier och andra produkter. I vår omställning kommer vi i hög utsträckning att vara beroende av att vi har tillgång till dessa mineral.

Således är åtgärderna för att underlätta för gruv- och mineralnäringen viktiga insatser ur ett ekonomiskt perspektiv men också ur ett klimatperspektiv, naturligtvis.

Fru talman! Det är också viktigt att konstatera att gruv- och mineralnäringen har, och har haft, en väldigt tuff tid under pandemin. Det är många företag som har lagts ned. Liv har gått förlorade. Många har gått in i arbetslöshet. Och även gruv- och mineralnäringen är drabbad.

I en tidigare debatt om dessa frågor i denna kammare påpekade jag vikten av att planera för extraordinära åtgärder. Men samtidigt är det väldigt svårt att säga vilka långsiktiga konsekvenser den här krisen får, där man ibland behöver gå in med speciella åtgärder.

Det är väldigt svårbedömt. Vi vet heller inte hur utdragen krisen kommer att bli. Spridningen av covid-19 har slagit, och riskerar framöver att slå, väldigt hårt mot prospekteringsföretagen och gruvbolagen. Det är ett bekymmersamt läge som vi behöver bevaka härifrån riksdagen.

Fru talman! Mot den bakgrunden bör det framhållas att regeringen aktivt har fokuserat på dessa frågor och tillsatt två nya utredningar som rör just tillståndsprövningen vid gruvverksamhet. Bland annat vill jag lyfta de nya bestämmelserna i minerallagen, som den här kammaren tidigare har fattat beslut om, som innebär att undersökningstillstånd som har förlängts när det finns synnerliga skäl kan förlängas ett år från den 1 juli 2020. Det är ett viktigt beslut som har fattats tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Samtidigt tillsatte regeringen en utredning om en modern och effektiv miljöprövning så sent som i augusti 2020, där en särskild utredare har i uppgift att se över nuvarande system för miljöprövning och lämna konkreta förslag på ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning.

I direktivet till utredningen anges att syftet är att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma, vilket är viktigt, en snabbare och enklare prövningsprocess samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs.

Det står också tydligt i uppdragsbeskrivningen att utredaren även får föreslå andra förändringar i det nuvarande miljöprövningssystemet som bidrar till en grön omställning genom mer förutsägbara och effektiva prövningsprocesser, som förkortar prövningstiden och minskar administrationen samtidigt som miljöskyddsnivån bibehålls.

Natura 2000-tillstånd ingår i det som ska ses över och analyseras av utredaren när det gäller att få en snabbare och enklare prövningsprocess.

Jag vill också påpeka att regeringen så sent som i mars i år - det är inte jättelänge sedan - gav en särskild utredare i uppdrag att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral.

Detta är viktigt också därför att många gruv- och undersökningsverksamheter kan innebära olägenheter. Därför behöver de här utredningarna göras. Det gäller exempelvis markägares och andra rättighetsinnehavares rättigheter. Gruvdrift har många gånger en omfattande påverkan på närmiljön. Då behöver det utformas tillståndsprocesser och en effektiv handläggning som är vägledande för den prövning som görs med stöd såväl i minerallagen som i miljöbalken.

Fru talman! Som redovisats pågår en översyn av dessa frågor just nu. En utredare arbetar för närvarande och ska lämna förslag på åtgärder för att man ska uppnå en mer modern och effektiv miljöprövning. Som också redovisats ska utredaren lämna sitt slutbetänkande till regeringen senare i år, 2021.

Tillåt mig att upprepa ett par punkter jag har nämnt tidigare i denna debatt.

En utredning har alltså tillsatts för att se över nuvarande system för miljöprövning, och en särskild utredare har fått i uppdrag att se över miljöprövningsprocesser och regelverk.

Bägge dessa utredningar har till uppgift att i år inkomma med konkreta förändrings- och förbättringsförslag för att skapa effektivare, snabbare och väl utformade tillståndsprocesser.

Nu lägger då oppositionen fram ett utskottsinitiativ som bryter ut delar av denna helhet - läs Natura 2000. Man kan fråga sig om det är bra. Svaret är nej. Ser vi vilka konsekvenser det kan få? Svaret är nej. Är det ansvarstagande? Svaret är nej. Är det ett privilegium som utnyttjas av oppositionen? Ja, så tror jag att det är.

Vi bör definitivt, enligt min mening, invänta utredningarna för att vi ska få en mer effektiv och snabbare tillståndsprocess.

Som socialdemokrat är jag oerhört stolt över vår nations gruv- och mineralhistoria och vad den har betytt. Jag är lika stolt när jag blickar framåt och ser vilka möjligheter vi har när det gäller dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Lägg då inte krokben och skapa falska förhoppningar genom att bryta ut en del när vi har två utredningar som ska presenteras i år! Vi kan ta de mått och steg som är rimliga för att detta ska fungera hållbart längre fram. Det handlar om en snabbare tillståndsprövning som är hållbar.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till vår reservation.

Anf. 130 Birger Lahti (V)

Fru talman! Näringsutskottets betänkande har titeln Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession.

Jag vill börja med att försöka förstå eller klargöra lite för mig själv vad Natura 2000-område är för något. Så här skriver Skogsstyrelsen:

Syftet med EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv är att skydda djur och växter från utrotning och att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Direktiven innebär att Sverige har ett långsiktigt ansvar för att säkerställa att utpekade naturtyper och arter finns kvar och har gynnsam bevarandestatus i landet. När det gäller Natura 2000 har Sverige listat cirka 4 000 områden som ingår i ett nätverk, och många av dem omfattas även av andra områdesskydd som nationalparker, naturreservat eller biotopskyddsområden.

Det är alltså 4 000 områden med en yta av 7 miljoner hektar. Det är väl bra att vi skyddar livsmiljöer för att bevara arter och biologisk mångfald. Men då kan jag inte låta bli att ställa några frågor till mig själv.

Fru talman! Vi har dessa områden, på 7 miljoner hektar, som vi ska hantera varsamt. Det är bra. Man kan lägga till 2,4 miljoner hektar skogsmark som är formellt skyddad plus frivilliga avsättningar som enligt skogsindustrin uppgår till 25 procent av den produktiva skogsmarken, som är 23,6 miljoner hektar. Det är alltså 5,9 miljoner hektar som är frivilligt avsatta. Som information kan jag säga att 62 procent av de formellt skyddade arealerna är i fjällnära regioner.

Givetvis kan några av de här arealerna lappa över varandra och hittas under flera rubriker. Men jag ville ta fram detta, så att vi kan vara överens om att Sverige nog är ganska bra på att försvara den biologiska mångfalden och livsmiljöer för hotade arter.

Tillbaka till betänkandet. Precis som rubriken säger handlar detta om när tillstånd enligt Natura 2000 ska vägas in. I tillkännagivandet från borgarna och SD står det så här: "Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag . som innebär att det görs tydligt att prövningen i de fall det krävs ett Natura 2000-tillstånd ska göras i samband med prövningen av tillstånd enligt miljöbalken." Det vill säga, det som kommer efter att du fått koncession.

Vän av ordning kan konstatera att precis så som det beskrivs ovan har det brukat gå till, det vill säga Natura 2000-tillstånd prövas när koncession redan har beviljats och planer på en gruva, med ekonomiska kalkyler och så vidare, redan är igång.

Regeringen landade i en annan ordning i ett fall nyligen. Varför, kan man fråga sig. Den 22 december 2020 prövade regeringen ett överklagande av bergmästarens beslut att avslå Boliden Minerals ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen för Laverområdet i Älvsbyns kommun. Det vill säga, man vill att Natura 2000-tillstånd ska ha meddelats innan bolagets ansökan om bearbetningskoncession kan prövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Turerna lär dock inte sluta här för de här tillståndsprövningarna, ty Boliden har ansökt om rättsprövning av regeringens beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen. Den ansökan inkom till domstolen den 11 februari 2021.

Vänsterpartiet instämmer med majoriteten i utskottet i att svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige. Det handlar om arbetstillfällen, ofta i glesbygd där arbetstillfällen kan ha avgörande betydelse för utvecklingen av bygden samt givetvis för utvecklingen av välfärd och ny teknik för en grön omställning.

Samtidigt är det ett faktum att gruvdrift har en omfattande påverkan på närmiljön. En genomgående miljöprövning är därför viktig. Väl utformade tillståndsprocesser och en effektiv handläggning bör vara vägledande för den prövning som görs med stöd av såväl minerallagen som miljöbalken.

Det är viktigt att Sverige även i fortsättningen är ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling och att våra mineral ute i världen ses som de mest gröna - om man nu kan kalla jungfruliga mineral för gröna och hållbara. Att de har denna status är viktigt för en grön nation som Sverige. Givetvis ska tillståndsprocesser vara effektiva och rättssäkra, dock utan att vi för den skull ska vara det land där det tar längst tid att få något besked över huvud taget.

Vänsterpartiets syn är den att det borde kunna finnas någon sorts besked till ansökande företag i ett tidigt skede om något är extra känsligt när tillståndsprocessen sjösätts, i det här fallet att Natura 2000-tillstånd kanske ska prövas innan bearbetningskoncession. I stället för att man ska sväva i ovisshet i decennier medan stora belopp investeras borde signaler kunna ges om ett projekt över huvud taget kommer att ha någon chans att få tillstånd. Det borde vara möjligt att klassa dessa som högriskprojekt eller som intressanta om inget ovanligt uppkommer. En sådan ordning vinner alla parter på. Det är jag övertygad om.

Jag yrkar bifall till reservationen från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Anf. 131 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman, ledamöter och eventuella åhörare! Metaller och mineral behövs för den gröna omställningen, och det är viktigt med en hållbar och ansvarsfull försörjning. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Samtidigt kan vi inte blunda för det faktum att mineralverksamhet har en stor påverkan på miljön och närmiljön, biologisk mångfald, grundvatten, dricksvatten och så vidare.

Därför är Miljöpartiets samlade politik på mineralområdet att vi i första hand måste jobba med att minska konsumtionen. Vi kan liksom inte blunda för de planetära gränser som finns. Vi kan inte fortsätta att konsumera ohämmat.

Vår politik är också att det är väldigt viktigt med den cirkulära ekonomin. Vi har trimmat en linjär ekonomi i hundratals år, och nu behöver vi verkligen se på styrmedel för den cirkulära ekonomin - legala styrmedel men också ekonomiska styrmedel.

Miljöpartiets politik utesluter inte nya gruvverksamheter. De kommer att behövas, för återvunnet material räcker helt enkelt inte som det ser ut i nuläget. Då är det viktigt med ett högt miljöskydd och regelverk så att företagen tar socialt ansvar, att man ställer tillräcklig ekonomisk säkerhet och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Det är viktigt för alla, såväl för företag som för dem som bor i området, att det är en rättssäker och förutsägbar process. Det finns processer som har dragit ut på tiden. Det är vi medvetna om. En del faller på regeringen. Men en del faller också på företag som lämnar in material i kompletteringsrundor och som kanske inte hade alla underlag med från början. Det finns två sidor av den saken också.

För att komma till rätta med hela den här utmaningen har regeringen tillsatt flera utredningar. Vi har hört om Miljöprövningsutredningen, som ska bli klar i december i år, och även den nyligen tillsatta översynen över minerallagen för att få en försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Det är alltså ett pågående arbete.

I beredningen av det här ärendet har vi bjudit in flera olika experter till utskottet. Vi har fått lyssna på myndigheter, vi har lyssnat på mineralbranschen och på Miljöpartiets initiativ har vi också lyssnat på Naturskyddsföreningen.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi politiker utgår från fakta och vetenskap och ser till att balansera intressen för det allmännas bästa och för ett långsiktigt hållbart värdeskapande. Det här initiativet tycker jag visar att initiativtagarna oavkortat går mineralbranschens ärenden. Vi har hört opolitiska tjänstemän som säger att EU-rätten ger att det är viktigt att Natura 2000 kommer in i ett väldigt tidigt skede, att Natura 2000 ska prövas i det tidiga koncessionsskedet och inte senare i miljöprövningen. Vi hör också från flera håll att det blir större ekonomiska skador om man får ett avslag väldigt sent i processen. Dessutom pågår just nu ett ärende hos Högsta förvaltningsdomstolen, en ansökan om rättsprövning som berör bearbetningskoncession och Natura 2000-tillstånd.

Vi från Miljöpartiet anser därför att det pågår utredningar och ett domstolsärende och att fakta har kommit upp på bordet som visar att det här är ett olämpligt initiativ. Vi tycker att det är bättre att vi tar de här utredningarna som finns och ser hur man i sin helhet kan få ett bättre regelverk som tar hänsyn både till miljöpåverkan och hur vi kan ha en hållbar, ansvarsfull försörjning av metaller och mineral. Därför yrkar vi bifall till reservationen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Anf. 132 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Näringslivet växer med stormsteg i norra delen av landet. Förutom batterifabriken Northvolt i Skellefteå satsar Facebook i Luleå, och H2 Green Steel satsar i Boden. LKAB och Boliden satsar stora summor på att bygga ut sin gruvverksamhet och teknikutveckla den befintliga.

Just nu har Boliden hamnat i en besvärlig situation, där undersökningstillståndet snart går ut i deras Laverprojekt i Älvsbyn. Regelkrånglet är för stort, och det får förödande konsekvenser. Senfärdiga och osäkra tillståndsprocesser blir en alltmer pressande fråga. Länsstyrelserna runt om i landet sitter med Svarte Petter i handen: Vad är viktigast? Miljö, klimat eller riksintressen?

Behovet av metaller för elektrifiering och omställning till fossilfria energialternativ kommer att kräva nya gruvetableringar och högre grad av återvinning av särskilt de kritiska metallerna. Behovet att säkerställa Sveriges och EU:s behov av metaller framgår tydligt i EU:s gröna giv och EU:s åtgärdsplan om kritiska råvaror. Som EU:s viktigaste gruvnation bör Sverige vara det land som påpekar de brister som finns i EU:s direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Fru talman! Sverige har sedan århundraden tillbaka varit en stor gruvnation eftersom vi har många mineral- och metallförekomster i vår berggrund. Många av gruvorna finns belägna i norra delen av landet och bidrar stort till den stora ökningen av arbetstillfällen i vår norra landsdel. Gruvnäringen är en väldigt speciell näring, eftersom dess lokalisering är fast och inte går att omlokalisera.

Prövning av tillstånd för gruvverksamhet är en process som involverar ett stort antal aktörer i flera olika steg. Från att en verksamhetsutövare har för avsikt att börja leta malm till att en gruva kan starta krävs flera olika tillstånd. Prövningsprocessen skiljer sig från annan miljöfarlig verksamhet genom att den utöver miljöbalken även innehåller prövning enligt minerallagen. Prövningen enligt miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling, medan prövningen enligt minerallagen syftar till att möjliggöra samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineral.

Tillståndsprövning enligt minerallagen är uppbyggd för att ge förutsättningar för sökande att nå fram till gruvdrift genom att successivt tillföra projektet ökade ekonomiska insatser och ökade kunskaper. Från det att en verksamhetsutövare vill börja leta mineral till en eventuell start av gruvverksamhet krävs olika prövningar. Utöver dessa prövningar kan verksamhetsutövaren även behöva söka tillstånd för verksamheter som kan påverka ett Natura 2000-område. Övriga tillstånd som kan krävas är exempelvis dispens från terrängkörningsförbud, kulturminnesskydd, strandskydd, artskydd och biotopskydd. Om verksamhetsutövaren planerar provbrytning inom ramen för undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession krävs tillstånd enligt miljöbalken.

Fru talman! Det jag försöker beskriva är en komplex näring som tar tid, är kostsam och är krånglig. Sverige har under många år legat i topp när det gäller gruvnäring, men de senaste åren har vi sjunkit på rankningslistan på grund av allt regelkrångel och att det tar för lång tid att få alla nödvändiga tillstånd. Sverige är beroende av en stark och drivkraftig gruvnäring, och det finns en rad mineral i vår berggrund som inte bryts eftersom regelverket är för krångligt och det tar för lång tid innan man kan få en lönsam gruvverksamhet.

Vårt utskottsinitiativ tillsammans med tidigare tillkännagivanden lyfter på många sätt fram att vi måste se över alla regelverk och göra det mycket smidigare och snabbare att söka tillstånd utan att tumma på vare sig miljöbalken eller minerallagen.

Tillväxtanalys konstaterar att nationell och europeisk praxis inte tar hänsyn till gruvnäringens största utmaning, nämligen att verksamheten till skillnad från de flesta andra industrietableringar inte är omlokaliserbar. Bland annat konstaterar myndigheten att den svenska uppdelningen av tillståndsprocessen med koncessionsprövning och efterföljande miljötillstånd inte uppfyller de EU-krav som finns om en samlad och fullständig miljöprövning som förutsätts i EU:s direktiv för Natura 2000-områden. Myndigheten konstaterar även att den EU-praxis som har utvecklats bland annat gällande Natura 2000 skapar stora institutionella och ekonomiska risker, vilket leder till att prospekterings- och gruvbolag inte vågar investera i Sverige eller EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Tillväxtanalys belyste redan 2018 att staten behöver klargöra när Natura 2000-prövningen ska ske. Myndigheten konstaterar att staten bör överväga att flytta det som regleras i miljöbalken gällande Natura 2000-prövningar till den senare miljöprövningen. Görs en Natura 2000-prövning i ett tidigt skede kan den inte bli fullständig, exakt och slutgiltig. En förändring i minerallagen bör göras i takt med EU-rätten så att detta kan bli möjligt. Myndigheten påpekar samtidigt att det ur ett attraktivitetsperspektiv för investeringar är viktigt att så mycket som möjligt av tillståndsprövningen, det vill säga övrig markanvändningsprövning, finns kvar i tidigt i tillståndsprocessen, alltså i koncessionsprövningen. Det är precis detta som vårt utskottsinitiativ handlar om: att göra nödvändiga förändringar som beaktar EU-rätten men där risken för bolagen i övrigt beaktas.

Fru talman! Det finns pågående utredningar som rör minerallagen och miljöbalken. Inget av dessa initiativ rör dock specifikt frågan om Natura 2000-tillstånd. Utskottet anser därför att pågående arbete ska kompletteras med frågan om Natura 2000-tillstånd. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som innebär att det görs tydligt att det i de fall det krävs ett Natura 2000-tillstånd ska prövning ske i samband med prövningen av tillstånd enligt miljöbalken. Utskottet anser således inte att ett Natura 2000-tillstånd ska vara en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Därför föreslår utskottet att regeringen ska återkomma med förslag så snart som möjligt, dock senast den 30 juni 2022, vilket sammanfaller med tidpunkten för då regeringen enligt riksdagens tidigare beslut ska återkomma med förslag om förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 133 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Jag tackar för anförandet.

Vi hörde i anförandet, och vi har hört i utskottet, att det redan pågår två utredningar. Vi har också hört att EU-rätten säger att utredningen ska ske i ett tidigt skede. Hur tänker ledamoten om detta? Är det inte lite märkligt att kortsluta de utredningar som redan pågår?

Anf. 134 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Jag tackar Amanda Palmstierna för frågan.

Regeringen har suttit i sju år och inte gjort någonting. Regeringen har i denna fråga agerat otroligt saktfärdigt. De utskottsinitiativ och de utredningar som pågår just nu innehåller inget rörande Natura 2000-prövningar, oavsett var i processen de ska utföras.

Det är viktigt att Sverige kan återta sin topplacering som gruvnation, och då krävs enkla regler och förhållningssätt gentemot de företag som vill påbörja en bearbetningskoncession. Då kan Sverige återigen klättra på rankningslistan. Sverige behöver alla dessa kritiska mineral för att kunna övergå till en fossilfri värld och göra den gröna omställning som landet så väl behöver.

Av den anledningen vill vi skynda på utredningen, och vi vill lägga till att det även krävs en utredning där det framgår att en Natura 2000-prövning, som är kostsam, inte ska behöva göras i två omgångar.

Anf. 135 Amanda Palmstierna (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Fru talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för svaret på frågan!

Vad gäller utredningen har den här miljöprövningsutredningen redan pågått ganska länge, och den kommer att levereras redan i december i år. Regeringen har alltså tagit initiativ och har arbete som pågår.

Vad gäller Natura 2000-prövningen gör man den i nuläget tidigt i koncessionsskedet men däremot inte senare i miljöprövningen. Jag tänker att om man gör den tidigt blir det mindre risk för stora ekonomiska konsekvenser i ett sent skede. Också EU-rätten säger att man ska göra en prövning väldigt tidigt.

Mot bakgrund av det tycker jag ändå att det blir märkligt att lägga fram det här initiativet och även att bryta ut en liten bit ur en helhet. Jag tror att det gagnar såväl mineralnäringen som miljöfrågorna bättre om man utreder frågan i sin helhet i stället för att plocka ut en liten bit.

Det pågår också ett domstolsärende, och då tycker jag att det är ännu mer olämpligt att utreda just den biten. Då får man i stället vänta ut den juridiska processen i det hela.

Anf. 136 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för frågan!

Det jag kan säga är att jag tycker att det är märkligt att regeringen och dess minister inte har gjort mer på sju år. Ministern är till och med KU-anmäld i frågan gällande gruvnäring och att det inte händer någonting.

Jag nämnde Laverprojektet i Älvsbyn, som Boliden nu har dragit upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Men det finns ett till ärende - Kallak i Jokkmokk, som också tillhör Boliden - som fortfarande efter fyra år ligger på regeringens bord och där ingenting händer.

Det här skrämmer både investerare och prospektörer eftersom vi har ett så otroligt krångligt regelverk och långa ledtider när det gäller att ta fram beslut, och det behöver inte Sverige. Sverige behöver ett snabbt och effektivt regelverk och snabba och effektiva lagprocesser och tillståndsprocesser för att kunna återta statusen som EU:s ledande gruvnation.

Jag vill inte vara beroende av Kongo-Kinshasa eller Kina, ledande gruvnationer som använder barnarbete och inte alls har de krav på arbetsmiljö som vi har i Sverige. Jag vill vara stolt över att vi har en gruvnäring där jag vet att det går rätt till och att det är en bra arbetsmiljö för dem som arbetar i de gruvorna.

Just nu är vi i limbo när det gäller tillstånd och regelverk för att det är så krångligt, och det vill jag inte se mer av.

Anf. 137 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och be om ursäkt för att jag sannolikt drar över min anmälda talartid något.

Under den här våren har Sveriges gruv- och mineralpolitik debatterats flera gånger här i kammaren. Det är bra, för det är en av Sveriges viktigaste näringar som genererar arbete, välstånd och välfärd och därmed förtjänar såväl allmänhetens som politikens uppmärksamhet.

Många har säkert hört talas om LKAB:s enorma framtidssatsningar i Malmberget, där hundratals miljarder ska investeras i vad som beskrivs som en av de största industrisatsningarna i modern tid. Det är fantastiskt, inte bara sett ur ett nationellt perspektiv utan också i väldigt hög grad för mig som norrbottning och Gällivarebo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Faktum är, fru talman, att om jag går ut på min altan där hemma och blickar norrut, som jag gjorde häromnatten för att betrakta ett helt magiskt norrsken, ser jag LKAB:s gruvlavar i Malmberget avteckna sig mot himlen några kilometer bort. Det är där, på min hemort, det händer - och det skapar framtidstro.

Men en gruva börjar inte så. Jättegruvor som LKAB:s underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget eller Bolidens enorma koppardagbrott i Aitik strax söder om Gällivare uppstår inte ur tomma intet. De måste börja någonstans. Det måste börja med att någon tillåts leta efter metaller och mineral och med att någon tillåts utvinna dem.

Nu är det inte alltid fyndigheter leder till att gruvor blir så stora som de i Kiruna, Malmberget och Aitik. Faktum är att sedan halvtannat decennium är det inte alltid fyndigheter leder till någonting alls, eftersom våra tillståndsprocesser har gått fullständigt i baklås.

Så här snart tre fjärdedelar in i mandatperioden konstaterar jag att jag här, från just denna talarstol och från ena talarstolen nedanför podiet, har adresserat denna omständighet i ett antal betänkandedebatter och interpellationsdebatter - många gånger med en känsla av att tala för döva öron, för det händer ju ingenting.

Nu senast, för bara någon månad sedan, debatterade vi näringsutskottets betänkande 18 Mineralpolitik. Jag beskylldes då för att sakna konkreta förslag som var lätta för regeringen att genomföra utan föregående utredning, trots att så inte var fallet.

I går kunde man läsa i Svenska Dagbladet att Sveriges näringsminister Ibrahim Baylan menar att det behövs nya gruvor om vi ska lyckas med elektrifieringen.

Fru talman! Jag ställer mig frågan "hur då". Hur då, när vi i fråga efter fråga om att förenkla och förtydliga tillståndsprocesserna för att förbättra förutsättningarna för svensk gruvnäring ser hur frågorna förhalas och avfärdas av regeringen?

Så är det också i den här frågan. Jag tror inte att jag under min korta tid här i Sveriges riksdag och i näringsutskottet har varit med om ett så noga utrett utskottsinitiativ som har föranlett utskottet att bjuda in och lyssna på en så lång rad av experter som i just det här ärendet. Inget fel i det; det borgar för högre kvalitet på slutprodukten och ett mer välgrundat beslut.

Likväl, trots att jag inte kan se några tunga argument mot förslaget, reserverar sig S, V och MP. Att V och MP gör det må så vara. Men att S - vars egen minister så sent som i går framhöll att "vi kan inte bara oja oss när vi läser att kobolt utvinns av barnarbetare i Kongo" - kommer att trycka på den röda knappen när det är dags för votering i morgon, det gör mig faktiskt en smula förundrad.

För vad är det vi debatterar här i dag? Vad är det regeringspartierna motsätter sig? Är det något slags carte blanche för gruvnäringen att gräva när, var och hur de vill som föreslås? Eller är det någon som på allvar förespråkar ett slopande av de hårda miljöregler som, med all rätt, reglerar verksamheten?

Hade så varit fallet hade jag förstått regeringens oro och avvisande hållning. Men hade det varit så, då hade Sverigedemokraterna aldrig anslutit sig till det här utskottsinitiativet.

Nu är det inte så. Vad detta betänkande handlar om är var i tillståndsprocessen en Natura 2000-prövning ska göras, inte om. Näringen är tydlig med att framhålla att Natura 2000-prövning i ett tidigt skede, innan bearbetningskoncession meddelats, är problematiskt och medför ökade kostnader. Detta eftersom många avgörande parametrar i det läget ännu inte är kända. Det är en högst relevant synpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

När statens egen expertmyndighet sedan tillstår nästan samma sak - att underlagen i de ärenden som prövas före meddelad bearbetningskoncession ofta är av undermålig kvalitet därför att många viktiga faktorer ännu är okända - kan jag inte för mitt liv förstå regeringens bevekelsegrunder för att avvisa förslaget att Natura 2000-prövning ska ske i samma skede av tillståndsprocessen som övrig miljöprövning, i synnerhet mot bakgrund av att detta genererar bättre underlag. Det borde faktiskt alla här inne vara överens om är positivt, oavsett om man är för eller emot gruvor som företeelse.

Om det nu är så som näringsministern och hans partiföreträdare påstår, att man faktiskt inser vikten av en livskraftig svensk gruvindustri, borde man tacksamt ta emot och utreda eller implementera alla förslag som stärker branschens förutsättningar utan att göra avkall på de strikta miljöregler som vi har på området och faktiskt på det stora hela är överens om. Eller så fortsätter man att sitta på händerna och inväntar lite lojt Fraser Institutes nästa rankning av gruvnationers attraktionskraft när det gäller investeringar och frågar sig sedan lite yrvaket varför Sverige fortsätter att tappa i konkurrensen.

Man ska nämligen ha klart för sig att förutsättningarna finns. Företagen står redo, mineraltillgångarna finns och vårt kunnande är i världsklass. Det som saknas är lite politisk jävlar anamma.

Avslutningsvis - Fraser Institutes rankning är talande. År 2016 låg Sverige på åttonde plats, nära länder som USA och Australien. År 2020 landade vi på trettiosjätte plats jämte nationer som Mali och Ghana. Var vi placerar oss 2022 med nuvarande politik står, fru talman, skrivet i stjärnorna, men jag är inte ensam om att vara orolig.

Anf. 138 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I dag sker flera stora och spännande investeringar i ny och grön teknik. Vi norrlänningar skryter ju väldigt mycket nu, men jag såg att det också var på förstasidan i Dagens industri. Det händer inte varje dag, ska jag säga er! Därför tycker jag gott att ni kan unna oss norrlänningar lite guldkant på tillvaron. Det kommer att leda till tusentals jobb. Men det kommer också att leda till en mer klimatsmart satsning.

En av dessa spännande satsningar är Northvolt. Vi har nog tjatat om den ganska många gånger här i talarstolen, och de flesta vet vad det är. Det är en batterifabrik som nu byggs utanför Skellefteå. Första linan kommer att vara klar i slutet av det här året. Området är ungefär så stort som 40 fotbollsplaner, om jag inte minns fel. Ungefär 3 000 personer kommer att anställas där.

Det finns också andra spännande industriinvesteringar i norr, inte minst Hybrit, som vi har pratat väldigt mycket om i utskottet. Det är SSAB, LKAB och Vattenfall som satsar på fossilfri framställning av stål. En liknande tanke om att producera stål genom en fossilfri process är på gång i Boden, med företaget H2 Green Steel i spetsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Fru talman! Tillgång till metaller och mineral är en förutsättning för det moderna samhället. Visste ni att ni under er livstid kommer att behöva 800 ton mineral och metaller? Nästan allt ni ser runt omkring er, till att börja med i ert hem - lägenheten eller huset där ni bor - har en koppling till vår berggrund: tandkrämen som ni borstar tänderna med, smyckena som ni bär på kroppen, vitvarorna i köket, batterierna, fönsterrutorna, mobilen, datorn och högtalaren. Och när ni sedan kliver utanför dörren finns det också väldigt mycket produkter från vår berggrund överallt: bussar, bilar, tåg, broar, lyktstolpar, skulpturer, skyltar och långt mycket mer. Utan metaller och mineral skulle vårt moderna liv helt enkelt vara omöjligt.

Fru talman! Metaller och mineral är också helt nödvändiga för att ta steget in i framtiden. Vindkraftverk, batterier och andra klimateffektiva lösningar kräver detta, och för den gröna omställningen behövs metaller och mineral som vi inte har brutit i Sverige tidigare. Flera av dem finns i vår berggrund.

I Sverige har vi en mer än tusenårig tradition av att både förstå och ta till vara bergets råmaterial. De är starten på långa, växande värdekedjor och utgör en ryggrad i den svenska ekonomin. Metaller är grundämnen och därför återvinnbara hur många gånger som helst. De passar alltså väldigt bra in i den cirkulära ekonomin och spelar en avgörande roll för det hållbara samhället.

Metaller som bryts i gruvorna kompletteras med återvunnen råvara. Ni vet att man för att återvinna också måste tillföra jungfruligt material. Detta är bra för både miljö och ekonomi - att kombinera primär och återvunnen råvara i förädlingsprocessen. Bara återvinning täcker inte dagens och framtidens behov. En växande befolkning och nya tekniska lösningar för klimatet kräver mer och fler metaller och mineral i det cirkulära flödet.

Fru talman! Världen behöver som sagt mer mineral och metaller, och med omställningen till ett klimatsmart samhälle kommer en ökad efterfrågan. När det gäller sällsynta jordartsmetaller, som behövs för framställning av till exempel batterier till elbilar, batterier för vätgaslagring, vindkraft, smartphones och drönare, sker, som jag nämnde tidigare, ingen produktion i Sverige eller Europa. Globalt är Kina den största producenten, med 86 procent av världsproduktionen.

Endast ett fåtal procent produceras genom återvinning. Gruvbolaget LKAB försöker dock utveckla metoder för utvinning ur gruvavfall från järn, vilket är väldigt bra och nödvändigt.

Det är i sammanhanget viktigt att nämna att det även finns en geopolitisk aspekt. EU:s blickar riktas mot Sverige för att minska beroendet av Kina.

Fru talman! Gruvnäringen är viktig för Sverige och bidrar, som jag sa tidigare, med tusentals nya jobb, inte minst på landsbygden. Men tyvärr har långa och oförutsägbara handläggningstider för till exempel miljötillstånd gjort att fler och fler gruvföretag drar sig för att investera här. Vi har också sett i Fraser Institutes undersökning att vi halkar nedåt på listan och har blivit allt mindre attraktiva som gruvland.

Det är inte rimligt att ett företag ska behöva vänta uppemot tio år på att få ett besked. I Centerpartiet vänder vi oss emot det faktum att olika myndigheter kan överklaga varandras beslut i stället för att tala med en röst. Det skapar en enorm osäkerhet och oförutsägbarhet för företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Vi är också bekymrade över att tillståndsprocesserna är så olika runt om i landet och att företag ska behöva ta beslut om sin lokalisering utifrån vilken länsstyrelse som bäst kan balansera frågor om bevarande av naturområden och hållbar industriutveckling. Så ska det inte vara; det ska vara samma i hela landet.

Vi upplever inte heller att det finns en balans mellan olika värden. Det har blivit lite väl kraftig slagsida åt att bevara till exempel kulturlandskap och nyckelbiotoper kontra att bygga vindkraftsparker, även när påverkan på kulturlandskapet eller artrikedomen är näst intill minimal.

Slutligen menar vi också att det är alldeles för många olika lagstiftningar och prövningsinstanser inblandade, vilket lägger en orimligt tung administrativ bevisbörda på företagen och därmed öppnar för godtycklighet och utdragna processer.

Fru talman! Jag måste tyvärr säga att regeringen inte har lyft särskilt många fingrar de senaste åren för att få bukt med den här situationen. Min kollega Elisabeth Björnsdotter Rahm nämnde Boliden. När Boliden för någon månad sedan meddelade att de överväger att lämna Sverige på grund av de utdragna och svåröverblickbara tillståndsprocesserna reagerade Näringsdepartementet och statsrådet Ibrahim Baylan: Man tillsatte en gruvutredning för att underlätta problematiken. Det intressanta är att den lägligt nog kommer att vara klar strax efter valet 2022.

Konsekvensen av att företag som Boliden överväger att lämna Sverige är dels att tusentals arbetstillfällen går helt förlorade, dels att Sverige går miste om att ta på sig ledartröjan i den fossilfria gröna omställning som regeringen ofta talar om att vi ska ha.

Svensk miljölagstiftning är bland de striktaste i världen, och det vill vi fortsätta att se även med förenklade tillståndsprocesser. Våra svenska gruvbolag har faktiskt kommit längre i hållbarhetsarbetet än något annat land. Väljer de då att flytta utomlands finns också risken att utvinning och bearbetning kommer att ske på ett mindre hållbart sätt någon annanstans långt bort, så länge vi inte behöver ha detta bakom vår egen husknut. Det är också länder där man inte alltid har så väldigt bra arbetsvillkor eller särskilt bra, om ens existerande, miljölagstiftning.

Fru talman! I slutet på december 2020 meddelade regeringen att man hade beslutat att införa ett krav på Natura 2000-prövning, vilket betyder i områden med höga naturvärden, och att det ska ske tidigare i processen, för den kommer man inte undan om man är intresserad av en brytning i ett Natura 2000-område. Men då beslutade regeringen att det skulle tidigareläggas.

Initialt kan man tycka att det verkar bra. Då kan man ju på en gång få veta om det är bra eller dåligt. Det kostar mindre pengar, och man behöver inte lägga så mycket energi och resurser på det. Men det är faktiskt inte så enkelt, därför att i ett tidigare skede vet man inte särskilt mycket om fyndigheten. Man vet inte exakt var man ska avgränsa området. Man vet inte heller exakt vilken påverkan det kan ha på närliggande vatten eller närliggande områden.

Vad det betyder är att det här blir en kosmetisk produkt, det vill säga någonting som man förmodligen kommer att få göra om en gång till i ett senare skede i samband med miljöprövningen. Då kommer det ju att kosta ännu mer pengar, ännu mer energi och ta ännu längre tid. Det kommer knappast att attrahera gruvbolag att investera i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Jag säger så här: Ni som röstar för en tidigareläggning av det här ska vara medvetna om vilka konsekvenser det får. Det är både processekonomiskt dåligt och rättsosäkert. Dessutom skulle jag vilja säga att det är ett enormt slöseri med skattepengar.

Anf. 139 Larry Söder (KD)

Fru talman! Som medborgare i vårt avlånga land kan man konstatera att gruv- och mineralnäringen är en mycket viktig basnäring för Sverige. Detta är ett faktum sedan flera hundra år tillbaka. Och vi ser att näringen kommer att fortsätta vara en nödvändig pusselbit när vi som nation vill göra nästa tekniksprång för att digitalisera och elektrifiera vårt samhälle.

För att detta ska bli möjligt kommer vi till exempel att behöva söka efter råvaror som gör det möjligt att tillverka till exempel batterier, som vi diskuterade i debatten tidigare här, i tillräcklig mängd. Vi kristdemokrater vill därför inte bara värna utan också vidareutveckla svensk gruv- och mineralnäring.

Tyvärr ser vi gång på gång att regeringen är vinglig i sin hantering av denna basnäring. Ett exempel är det besked som gavs då regeringen nyligen avslog Bolidens överklagan angående gruvetableringen i Laver - detta efter att ha lagt en våt filt över processen i över fyra år. Förutom att man faktiskt fick ett avslag har man också väntat i över fyra år på ett beslut, vilket är ett fullständigt vansinnigt sätt att behandla ett företag. Det är inte bara detta företag som har larmat om detta, utan det är fler företag som har larmat om saktfärdigheten.

Bolidens kommunikationsdirektör har uttryckt att de har tröttnat på massan av krav, krångel och oförutsägbara processer som stoppar nyckelinvesteringar i Sverige. Då måste vi titta på andra länder, säger han. Det gör mig som medborgare i Sverige väldigt orolig.

Gruvan i Laver skulle ha kunnat skapa tusentals jobb i Älvsbyns kommun och vara en betydande del i klimatomställningen, som de allra flesta av oss faktiskt är anhängare av. Men när regeringen agerar på ett senfärdigt sätt och inte prioriterar en av pusselbitarna i den värdekedja som gruvnäringen är blir situationen med oförsägbara tillståndsprocesser och krångel ohållbar. Företag måste se sig om efter andra lösningar i andra länder. Är det verkligen den situationen vi vill ha i Sverige, att företag flyttar sina investeringar till ett annat land?

Vi kristdemokrater är djupt bekymrade över det svenska regelkrånglet. Det är ett genuint hot mot Sveriges möjlighet att fortsätta utvecklas som industrination. Vi kristdemokrater tror att det finns goda sociala och miljömässiga skäl att gruvor etableras och utvecklas i Sverige i stället för att vi importerar från länder som har undermåliga villkor, exempelvis att mänskliga rättigheter och miljökrav inte är tillräckliga.

När det gäller att etablera gruvor väljer alltså vår regering att skjuta företagen till andra nationer, där man inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter och där miljökraven inte är tillräckliga, i stället för att ta vara på de möjligheter som finns i Sverige. Det tycker jag är ganska fascinerande.

Vårt gemensamma ansvar för en hållbar värdekedja genom hela processen för exempelvis batteritillverkningen är prioriterat. Detsamma gäller vår planet, som vi ska bruka efter förnuft men inte förbruka. Här måste vi ta ett gemensamt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Regeringens hantering av gruvföretagen riskerar nu att vi får en företagsflykt från landet, hävdar jag, vilket för Laver i detta fall gällande Bolidens besked från regeringen skulle innebära en otrolig förlust för närsamhället.

Anledningen till att vi står här i dag är ett utskottsinitiativ som pekar på de långa ledtiderna för att få ett tillstånd för en ny gruva och den osäkerhet som tillståndsprocessen innebär för den sökande men även för dem som påverkas av en tänkt gruva.

Dessutom har hanteringen av Natura 2000-tillstånden ökat osäkerheten ytterligare. Därför är det angeläget för oss kristdemokrater att frågorna kring dessa tillstånd tydliggörs och att det i de fall där det krävs ett Natura 2000-tillstånd sker i samband med prövningen av tillstånd enligt miljöbalken. Samtidigt ska ett Natura 2000-tillstånd inte vara en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna beviljas.

Den senare har frågan har även lyfts i tidigare kammardebatter detta år, vilket visar på vikten av frågan, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv för att klara av en omställning till ett mer hållbart samhälle framöver. Därför är det angeläget att regeringen återkommer till riksdagen den 30 juni 2022. Jag tycker att det är sent, men det är det datum som är angivet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 140 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack för en god debatt om detta angelägna ämne. Det är ju också ett ämne med mycket svåra avvägningar - mycket svåra politiska, principiella avvägningar.

Fru talman! Det är ju så att vi som människor - och som riksdagsledamöter - står inför en mycket stor utmaning i att få till stånd den klimatomställning som behöver ske. Den behöver ske för att vi ska kunna ha ett drägligt liv, på hela jorden och också här i Sverige, även i framtiden.

Fru talman! Det här har sagts tidigare i debatten, men jag upprepar det: I klimatomställningen behöver vi god tillgång på en rad olika mineral, metaller och sällsynta jordartsmetaller för att en effektiv grön omställning ska kunna komma till stånd.

Fru talman! Vi slår oss ofta för bröstet här i kammaren och i internationella sammanhang när vi träffar kollegor från andra parlament över hur långt Sverige har kommit i klimatomställningen. Vi är såklart inte nöjda, men vi har ofta kommit längre än många andra.

Vi ställer ofta väldigt tuffa krav på andra länder att komma i kapp oss - och gärna komma förbi oss också om vi inte snabbar oss på här hemma.

Om man ställer så tuffa krav som vi ställer på klimatomställningen både här och i andra länder måste man också ta ansvar för att den går att genomföra. Man kan inte bara ställa krav på att till exempel minska utsläpp. Man måste också ställa krav på att det finns möjligheter att göra detta. Vi måste exempelvis se till att det finns god tillgång på olika mineral, metaller och sällsynta jordartsmetaller.

Fru talman! Av detta skäl är det viktigt att vi har en fungerande och rättssäker process för det här. På enkelt språk behöver man lätt kunna fatta hur det funkar att starta en gruvverksamhet för att få dessa viktiga saker ur jorden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Fru talman! Vi ställer också stora krav på oss själva och på andra länder när det gäller mänskliga rättigheter och miljöaspekter i övrigt. Som liberal är man också väldigt mån om äganderätten. I Sverige är det en lagstadgad rättighet, men det är också en av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Det här är en gammal lagstiftning som i sin grund kom till stånd långt innan man gjorde denna typ av avvägningar mellan klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Den behöver därför uppdateras, och vi har nog många och långa debatter om det framför oss i kammaren.

Fru talman! Det är i denna avvägning som den här debatten rör sig. Jag menar att man hycklar lite om man som politiker säger att man är för klimatomställningen och samtidigt försvårar för att bryta de sällsynta jordartsmetallerna eller andra metaller och mineral som vi behöver.

Men man är också en hycklare om man är ute i världen och förespråkar stor respekt för mänskliga rättigheter, ägande och miljö och samtidigt driver fram processer i Sverige som är alldeles för hastiga och som inte tar hänsyn till dessa värden.

Det är precis på denna balanspunkt vi befinner oss. Jag menar att vi behöver lagstiftning och processer som tar mycket stor hänsyn till kulturlandskap, till olika miljövärden och till de levnadsförhållanden som gäller för de människor som bor och verkar i de områden vi pratar om. Vi behöver också ta stor hänsyn till äganderätten. Det är ganska många människor både i norr och söder som är oroade över vad som ska hända på de bakgårdar och marker där de har haft verksamhet under många år om dessa fritt får exploateras.

Fru talman! Det är för kunna göra en god bedömning och få en bra avvägning där vi kan fortsätta att driva klimatomställningen framåt med respekt för dessa värden som vi behöver en process som är förutsägbar och rättssäker. Det gör att företagen har goda möjligheter att tillgodose behoven av till exempel de viktiga jordartsmetallerna. Det gör också att de personer som till exempel är emot detta får bättre möjlighet att driva sin sak.

Det är också av detta skäl som det är viktigt att saker och ting sker i rätt ordning. Liberalerna vill att bedömningen när man ska bevilja det tillstånd vi nu debatterar ska göras med mer kunskap och mer kött på benen så att det blir en högre kvalitet på bedömningen.

Vi står inte bakom detta eftersom vi vill ha en långsiktig balans mellan dessa olika värden. Det ska vara samma respekt för mänskliga rättigheter i Sverige som vi kräver utomlands. Vi ska samma respekt för miljön i Sverige som vi kräver utomlands för att vi ska kunna ha en klimatomställning i Sverige på samma sätt som vi kräver utomlands.

Det behövs enkla, rättssäkra och transparenta processer, och därför är detta ärende viktigt.

Anf. 141 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Jag hade inte tänkt att ta replik men kunde inte låta bli när Joar Forssell uttryckte att vi skulle vara hycklare vad gäller försörjningen av innovationskritiska metaller och mineral.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Jag måste fråga hur Joar Forssell tänker. Vi har precis tillsatt en utredning som just syftar till att se hur man kan få en bra försörjning av innovationskritiska metaller och mineral.

Det har också pågått arbete på SGU under flera år där man med ett flertal uppdrag har kartlagt var det finns innovationskritiska metaller och mineral och tittat på både primära och sekundära källor. Det har sedan fortsatt att läggas uppdrag och resurser till detta. Just nu jobbar SGU också med en databas där man ska ha en spårbarhet över sådana metaller och mineral.

Apropå mänskliga rättigheter är Sverige en stark röst för due diligence-lagstiftningen om metaller och mineral ibland annat leverantörskedjor.

Hur får Johan Forssell ihop detta med att vi inte skulle ta ansvar för dessa frågor?

Anf. 142 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag är lite förvånad över frågan. Om man lyssnade på debatten där hemma och inte togs med storm hörde man nog att jag sa att vi rör oss på en balanspunkt.

Det är hyckleri om man säger sig bry sig om klimatvärden, mänskliga rättigheter med mera och samtidigt motsätter sig rimliga processer i Sverige för att få fram sådant vi behöver ur marken för att kunna göra exempelvis klimatomställningen.

Jag sa inte att Miljöpartiet gör detta. Jag menar att alla partier i Sveriges riksdag befinner sig på denna balanspunkt och vickar lite åt ena eller andra hållet.

Jag tycker personligen att i det i detta fall inte vore orimligt att se över byråkratin och i vilken ordning saker görs. I mitt perspektiv handlar det om att stärka processen och göra bedömningen mer rättssäker och kunskapsbaserad. Vi är inte emot att det görs en bedömning, tvärtom. Den är en viktig del.

Mycket av det ledamoten Palmstierna lyfter upp är positivt. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna är ju de partier i riksdagen som är mest för due diligence-lagstiftningen, och jag uppfattar det som att Liberalerna och Miljöpartiet ofta är fränder i dessa frågor.

Sedan hade jag önskat att vi hade kunnat komma närmare i just detta ärende. Jag uppfattar inte att det finns en konflikt i att vi båda tycker att det behövs en balans mellan dessa värden. Jag upplever det som att ärendet i riksdagen i dag dessutom handlar om att göra processen enklare, mer rättssäker och mer kunskapsbaserad.

Anf. 143 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Tack för förtydligandet, Joar Forssell! Det tycker jag låter som en mycket rimligare linje. Jag kan hålla med om att denna balanspunkt absolut är något som alla partier behöver tänka på - att vi tar ansvar här hemma och att vi tar ansvar för andra länder. Det är en helt rimlig linje.

Jag vill ändå vända mig mot något. Jag hörde att Joar Forssell uttryckte att man behöver ta saker i rätt ordning. Det instämmer jag helt och hållet i. Här kan jag tycka att det är rimligt att man inte föregriper de två utredningar som är på gång och att man heller inte föregriper det ärende som ligger hos domstolen.

Jag tycker att det vore bättre att ta saker i deras helhet och utreda dem ordentligt i stället för att plocka ut en liten del av det hela. Det som jag är orolig för är att det initiativet kommer att leda till att man utreder en liten bit och sedan saknar den stora helhetsprocessen. Jag tror att vi behöver se på synergieffekter och hur saker och ting hänger ihop ordentligt.

Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession

Anledningen till att utredningen har fått så pass lång tid är att man verkligen ska kunna titta på det här på ett ordentligt och bra sätt, eftersom vi vet att det finns problem på olika håll och kanter, från tillståndsprocesser till att exempelvis länsstyrelserna behöver mer resurser för att kunna arbeta på ett ordentligt vis.

Min fråga är: Hur menar Joar Forssell att tårtbiten innebär att ta saker i rätt ordning?

Anf. 144 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack tillbaka för frågan!

Nu är det inte vi som tagit initiativet, men jag uppfattar det som att skälet till att det togs är det som i vår diskussion nu har beskrivits som en praxisförändring. En sådan förändring skulle man kunna hävda är ett avsteg från en process där man har precis den typ av stora, breda grepp som ledamoten Palmstierna förespråkar. Jag är helt för stora, breda grepp, särskilt i dessa frågor.

Sverige har en situation där vi som nation har kommit långt i teknikutvecklingen, där vi är duktiga på att bryta saker och där vi kan vara ett föredöme i världen när det gäller att göra det på ett klimatsmart sätt och med respekt för mänskliga rättigheter och så vidare.

Vi är också ett land där det inte är helt okomplicerat, dels på grund av respekt för mänskliga rättigheter för dem som lever, bor och verkar där man vill bedriva olika former av brytning i jorden, dels av respekt för äganderätten. Vilken av sakerna man lägger störst fokus på beror lite på vilken landsända man bor i. Såklart finns också hänsyn till miljön, särskilt med tanke på vår höga svansföring internationellt.

Jag hade egentligen önskat att vi inte hade haft detta ärende i vårt utskott utan att vi i stället hade haft en sammanhållen process där vi ändrade lagstiftningen tillsammans, i bred politisk enighet och med respekt för alla olika värden. Nu har situationen skapat att ärendet hamnade på vårt bord, och då får man ta hänsyn till det. Med detta i beaktande har vi helt enkelt landat där vi har landat.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 april.)