Regelförenkling för företag

Betänkande 2022/23:NU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 april 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, som handlade om regelförenkling för företag. 

Exempelvis föreslogs att regelverken för små företag ska förenklas, och regelbördan minskas. Andra förslag handlade bland annat om att korta handläggningstider och tillståndsprocesser. Riksdagen hänvisar till att regeringen redan bereder flera förslag gällande dessa frågor, och att myndigheter arbetar med detta.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 23

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-23
Justering: 2023-03-30
Trycklov: 2023-03-31
Reservationer: 19
Betänkande 2022/23:NU15

Alla beredningar i utskottet

2023-02-23, 2023-03-23

Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15)

Näringsutskottet har behandlat cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om regelförenkling för företag. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga förslag.

Exempelvis föreslås att regelverken för små företag ska förenklas, och regelbördan minskas. Andra förslag handlar bland annat om att korta handläggningstider och tillståndsprocesser. Utskottet hänvisar till att regeringen redan bereder flera förslag gällande dessa frågor, och att myndigheter arbetar med detta.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-04-11
Debatt i kammaren: 2023-04-12
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:NU15, Regelförenkling för företag

Debatt om förslag 2022/23:NU15

Webb-tv: Regelförenkling för företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 163 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Så trevligt att få avrunda denna onsdag med att debattera Sveriges viktigaste fråga, nämligen hur vi stärker förutsättningarna för våra svenska företagare!

Entreprenörer beskrivs ofta som problemlösare, och det med rätta. På de företagsbesök jag gör slås jag alltid av deras förmåga att lösa problem, trampa om och hitta nya vägar, oavsett om det handlar om konsekvenser av ett krig, en pandemi, klimatförändringar eller något annat. Det mesta upplever jag att företagare hittar sätt att anpassa sig till och lösa. Men det finns ett berg de inte rår på, och det är politiskt beslutade regler. Till skillnad från naturliga berg tenderar detta byråkratiska berg att växa.

I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att så mycket som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Med cirka tio timmar i veckan för att hantera administration är det lätt att förstå att svensk företagsamhet knappast har någon snabbfil i konkurrensen med andra länder. Och som alltid är tid pengar. 200 miljarder är den sammantagna kostnad regelbördan beräknas orsaka för företagen, herr talman. Till det kommer den kostnadskarusell överbyråkratiseringen orsakar oss svenska skattebetalare.

Regelförenkling för företag

Företagens förutsättningar angår oss alla, för de påverkar oss alla. Svensk livsmedelsförsörjning äventyras när svenska bönder tvingas lägga alltmer tid på prisdrivande byråkrati. Vår säkerhet äventyras när paragrafrytteri trumfar sunt förnuft och vår försvarsindustri inte får provskjuta ammunition trots krig i Europa. Den gröna omställningen bromsas av tillståndsprocesser som gör att industrin hindras från att gasa på i arbetet mot klimatförändringarna, jobben hotas när småföretagen inte mäktar med den administrativa bördan och så vidare.

Onödig byråkrati, herr talman, går också ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare, inte minst på landsbygden, upplever att staten kör över dem i frågor där ägarrätten borde ha respekterats och skyddat verksamheten. Det skapar en otrygghet som är helt oacceptabel.

Jag engagerade mig politiskt för att jag vill bidra till en politik som banar väg i stället för att stå i vägen. Företagandet är min hjärtefråga för att det är fundamentalt för Sverige - inte bara för att det skapar jobb utan för att det är entreprenörskap som driver utveckling och innovation och löser våra problem. Sverige ska vara ett land där man kan testa sina idéer och förverkliga sina drömmar. Det ska vara tryggt, enkelt och lönsamt att vara företagare här. Då, herr talman, finns det en del att jobba på.

Man är som man tillåter sig att vara, och Sverige har tillåtit sig en hållning gentemot företagare som inte är hållbar i längden. Vi är fredsskadade, läste jag i en artikel häromdagen. Kanske stämmer det - jag vet inte. Men att vi svenskar i brist på yttre reella hot under lång tid har byggt en kultur där vi skapar onödiga regler och processer för sådant som ofta inte är problem tror jag stämmer.

Det krävs ett skifte i kultur och mindset på många plan, inte minst de politiska, för att vända den här utvecklingen. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Den avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten - en välgärning i sig.

Näringslivspolitik är inte raketforskning. Det handlar tvärtom i stor utsträckning om att inte krångla till det. Det är väldigt bra för Sverige att vi nu har en regering på plats som aviserat höga ambitioner när det gäller att dra upp politiska fingrar ur den berömda syltburken. Mitt parti, Moderaterna, gick till val med en tydlig målsättning att minska regelbördan för företag. I regeringsförklaringen lyfte statsminister Ulf Kristersson särskilt fram vikten av ett fritt och starkt svenskt företagande. I den här kammaren konstaterade näringsminister Ebba Busch för bara ett par veckor sedan att regeringens arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar är igång. Och så är det, herr talman.

Regeringen tar nu ett brett grepp om frågan hur vi ska förenkla för företagande. Ett omfattande beredningsarbete är igång som hanterar förstärkning av Regelrådet och det implementeringsråd som ska införas och särskilt ska syfta till att minska regelbördan. Men inte bara en översyn av nya reglers konsekvenser ska göras. Det är även så att överimplementeringen av EU-regler måste få ett stopp. Det måste rensas i befintlig regelflora, och reglers existensberättigande måste bygga på frågan vilket problem de löser. Myndighetsutövningen ska stärkas i syfte att förbättra företagarservicen, och regleringsbrev bör peka ut en tydlig företagarlinje för de tjänstemän runt om i landet som hanterar näringslivsfrågor. Jag tror, herr talman, att det här helhetsgreppet är nyckeln till framgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande, forskning och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat men också säkra att vi har de regler som faktiskt behövs, inte minst för att minska och motverka osund statlig och kommunal konkurrens på företagens bekostnad.

Herr talman! Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar vi står inför.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna gått från vallöfte till verkstad när det gäller arbetet mot regelkrånglet. Det framgår i näringsutskottets betänkande Regelförenkling för företag. Här framgår också att det finns ett brett politiskt engagemang i frågan, och det är i grunden bra. Jag konstaterar också att samtliga reservationer lyfter frågor som finns med i regeringens beredning av regelförenklingsarbetet. Det skapar förutsättningar för en bra framdrift i det politiska arbetet och därmed i förlängningen för ett stärkt svenskt företagande.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande Regelförenkling för företag och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)


Anf. 164 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Många av de regler som föranleder krångel och bidrar till ett försämrat företagsklimat i Sverige är EU-lagar och EU-regler som inte alltid faller väl ut i verksamheten för exempelvis små och medelstora företag. Socialdemokratiska regeringar har gjort vissa ändringar med det mandat man haft i regeringsställning och försökt påverka EU att lätta på och förbättra vissa regler. När vi satt vid makten var dock Moderaterna snabba med sin kritik om att vi inte gjorde tillräckligt för att underlätta för små och medelstora företag vad gäller regelkrångel.

Men nu sitter ju Moderaterna vid makten, herr talman. Dessutom har man ordförandeskapet i EU, som 90 procent av regelkrånglet kommer från, för att citera ett antal ledamöter från Moderaterna. I statsministerns prioriteringar inför ordförandeskapet nämndes regler endast en gång, och det var i förhållande till fordonsindustrin, inte till de små och medelstora företagen som ledamoten lyfte fram i sitt anförande. Hur tänker Moderaterna använda sig av ordförandeskapet för att minska regelkrånglet i EU? Kan svenska företagare förvänta sig regelförbättringar under det svenska ordförandeskapet?


Anf. 165 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Velasquez Castro för hans fråga. Regelförenkling är särskilt viktigt för småföretagen. Där är vi helt överens. Jag har sagt det förut, och jag säger det gärna igen: Jag välkomnar Socialdemokraternas engagemang i frågan.

Vi hade gärna sett att det hade hänt mer under de åtta år som Socialdemokraterna hade regeringsmakten här i Sverige. Jag kan konstatera att under den perioden hade vi moderata parlamentariker på plats i Bryssel som jobbade specifikt med regelförenklingsfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det stämmer att många av de problem i Sverige som vi skyller på EU hänger ihop med regelkrångel. Men vi behöver nog också konstatera att vi själva ställer till en del på hemmaplan.

Under Socialdemokraternas regeringstid har inte överimplementeringen av EU-regler hanterats. Det är någonting som står på regeringens att göra-lista. Gold-plating av EU-direktiv måste få ett stopp. Svenska företag ska få goda konkurrensförutsättningar.

Jag vill gärna understryka att det har varit en av prioriterade frågorna i det svenska ordförandeskapet i EU. Det handlar om att lyfta fram konkurrenskraften.

Det kommer naturligtvis att innebära arbete med regelbördan. Det kommer också att innebära en stärkt svensk konkurrenskraft och en stärkt europeisk konkurrenskraft. Det är ett viktigt och välkommet politiskt perspektiv i sammanhanget.


Anf. 166 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det är ganska symtomatiskt för regeringen att man säger en sak före valet och någonting annat efter valet. Det är också väldigt typiskt för Moderaterna och borgerligheten att man säger att man ska förenkla reglerna, men man är inte tydlig med vilka regler som ska förenklas.

Även om regeringen inte har suttit vid regeringsmakten tillräckligt länge har halva ordförandeskapet gått. Jag hoppas att ledamoten själv inser att det är nu man har chansen att verkligen harmonisera regelkrånglet i EU och få ett svenskt perspektiv på regelförbättringarna.

Det torde vara prioriterat att använda sig av ordförandeskapet för att genomföra regelförbättringar. Regeringen har inte suttit vid makten länge, som jag har varit inne på. Men vad tänker Moderaterna göra med ett ordförandeskap som nu går mot sitt slut?

Just nu är det mycket prat men extremt lite verkstad. För Ulf Kristersson är det uppenbarligen inte tillräckligt prioriterat med regelförbättringar för små och medelstora företag. Det osar ännu av ett löftessvek från Moderaterna. Men ledamoten har en chans till att kunna vara väldigt specifik om vilka regelförbättringar som man jobbar med när Sverige nu är ordförande i EU.


Anf. 167 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack igen, ledamoten!

Det svenskt näringsliv behöver i väldigt stor utsträckning är stabilitet. Det är långsiktiga regler och långsiktiga politiska beslut. Med det sagt är jag helt övertygad om att vi alla såväl i politik som i näringsliv vill se snabba moves när det gäller hanteringen av regelfrågan.

Regeringen har ingen annan ambition än att gasa på så snabbt det går. Men återigen: Vi är fem minuter in i matchen. Socialdemokraternas nya engagemang i regelförenklingsfrågorna är varmt välkommet. Jag hoppas att det består.

När det gäller EU-ordförandeskapet har den svenska regeringen och Ulf Kristersson från dag ett tryckt på konkurrenskraften för europeiska företag och därmed naturligtvis också för svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det innebär naturligtvis goda förutsättningar för företagsamhet i Europa och i Sverige. Är det något som regeringen är besjälad av är det att montera ned den överbyråkrati som tyvärr präglar såväl EU-politiken som företagshanteringen i Sverige i lite för stor utsträckning.

(Applåder)


Anf. 168 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! När det gäller regelförenkling finns det väldigt mycket beskrivningar av vad som ska göras. Det finns ett antal utredningar som också är remitterade. Men jag ser inte någonting på någon propositionslista.

Jag ser inga fler målsättningar än att det ska bli bättre. Jag ser inga interdepartementala arbetsgrupper som har kavlat upp ärmarna och börjat jobba. Jag läser inte i regleringsbreven någonting om ett ökat fokus på att man ska jobba med regelförbättring på myndigheter.

Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det inte är en prioriterad fråga, nu när man verkligen har satt tänderna i den. Min fråga till Anna af Sillén är: När ska det bli verkstad? Vad är er plan?


Anf. 169 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Thand Ringqvist, för frågan!

Frågan om regelförenkling är i allra högsta grad verkstad. Jag tror inte man ska underskatta det arbete som redan pågår inom Näringsdepartementet och inom Moderaterna som parti när det handlar om regelförenklingsarbetet.

Jag tror heller inte att man ska underskatta värdet av en regering som tar ett samlat grepp om de här frågorna. Vi kan alla peka på enskilda regler och problem. Men den stora skillnaden, det stora hävet, för svensk företagsamhet blir när man tar ett breddat grepp om såväl reglerna som implementering och hantering av företagen på våra myndigheter.

Regeringen har suttit i ett halvår. Jag känner en stor hoppfullhet inför det arbete som redan pågår. Jag förstår otåligheten. Centerpartiet var en gång i tiden en del av en alliansregering. Även då höll Moderaterna de här frågorna högt, liksom Centerpartiet. Nu har Centerpartiet de senaste åren stöttat en rödgrön regering där vi inte har sett samma verkstad här.

Låt mig avslutningsvis säga att jag varmt välkomnar Centerpartiets nyvunna engagemang i frågan.


Anf. 170 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Det är inte ett nyvunnet intresse. Det kan man inte säga. Jag var själv med och jobbade med Maud Olofsson när vi hade ett mål om att minska regelbördan för företagen med 20 procent. Det är en målsättning som hånats av många. Men det var ändå någonting som gjorde att hela Regeringskansliet visste vilket håll man skulle jobba åt.

Även om regeringen tillträdde bara för ett halvår sedan hade man vid det här laget kunnat se till att det var verkstad i regelförenklingsarbetet. Man kan heller inte vänta på att man ska ta helhetsgreppet. Det är en mängd saker som måste starta.

Det fanns en möjlighet att sätta det som en del av regleringsbreven för myndigheterna. Myndigheterna struntar i dag i regelförenkling. Det kräver ledarskap och ihärdigt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det spelar inte så stor roll att man är samarbetsparti till vilken regering som helst. Detta är något som sker inne i Regeringskansliet. Just nu har Moderaterna all möjlighet att sätta press på det. Men hittills har det inte kommit ut någonting.

Min fråga är igen: När kan vi vänta oss att det kommer någonting som visar på att regelförändringarna gör att inkommande regler blir bättre och att det finns en strategi för att ta bort de regler som näringslivet under många år pekat på ska tas bort?


Anf. 171 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Thand Ringqvist, för frågan!

Regeringen behöver gå igenom de utredningar som fanns när man klev in på Rosenbad. Det handlar om alla de goda förslag som redan är framarbetade inom regelförenklingsområdet. Regeringen behöver tid på sig för att sätta sig in i det och skapa helhetsbilden för att kunna ha en effektiv process för detta. Det är viktigt. Ingen vill dra ut på tiden. Det kan vara lite värt att vänta på att man kommer igång med det arbetet. Men det är redan verkstad.

Jag vill också gärna kommentera det som ledamoten säger om myndighetsstyrningen. Det är en otroligt viktig del i detta. Det handlar om att säkra att man styr myndigheter på ett sätt som går mot en tydlig företagarservice. Det handlar i många fall om en mycket ny kultur på många myndigheter och verk runt om i Sverige.

Det måste naturligtvis komma i ett regleringsbrev. Det måste vara väl förberett för att man ska få så mycket output av det som möjlighet. Men det är redan verkstad i regelförenklingsarbetet.

Jag ser fram emot fortsatta debatter i kammaren för att samlas så brett politiskt som möjligt kring att få den skillnad som uppenbarligen så många av oss vill ha.


Anf. 172 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna har ett flertal reservationer i betänkandet, men för tids vinning önskar jag endast yrka bifall till vår reservation 4 om ett systematiskt regelförenklingsarbete.

Med det sagt, herr talman, kan man konstatera att en aktiv regelförenklingspolitik i över ett decennium har lyst med sin frånvaro. Berörda intressenter menar ofta att den senaste regering som bedrev ett faktiskt regelförenklingsarbete som gjorde skillnad skulle ha varit den första Reinfeldtregeringen - en regering som det refererades till i det tidigare replikskiftet.

Sedan dess har mycket sagts men lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som presenterats. Det är uppemot 200 miljarder årligen, enligt Svenskt Näringsliv. Tillsammans med elpriser, kompetensförsörjning och brottslighet utgör regelkrångel och de kostnader som detta orsakar de största utmaningarna för det svenska näringslivet.

Det var mot den bakgrunden Sverigedemokraterna redan för flera år sedan tog fram sin första rena regelförenklingsmotion och därigenom, mig veterligen, blev det första partiet med en specifik kommittémotion på temat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Trots att lite har skett har frågan varit ständigt aktuell och debatterats flitigt. Det har alltså inte funnits någon brist på engagemang i frågan under de tidigare regeringarna. Politiska förslag på förbättringar har det dessutom funnits gott om. Diverse utredningar och sammanställningar från näringslivet med mera har presenterats, så det har uppenbarligen inte rått någon brist på förslag på regelförenklingsarbete.

Givet att regelförenklingar dessutom inte belastar statskassan utan tvärtom snarare lär generera skatteintäkter på sikt har det inte heller rått någon brist på resurser. Utifrån den beskrivningen tycks bristvaran i stället ha varit politisk handlingskraft snarare än någonting annat.

Det går inte att skylla detta på någon enskild politiker, och inte ens på någon enskild regering. Arbetet har som sagt brustit länge, och många bär tillsammans skulden för detta. Flera näringsministrar har misslyckats, och dessutom ägs många av de enskilda exemplen på regelförenkling av andra statsråd än näringsministern, även om näringsdepartementet utgör navet i regelförenklingsarbetet.

Herr talman! Det konstiga är att det, trots denna brist på prestation över flera valperioder, inte har funnits någon uppenbar politisk konflikt i frågan. De som hittills har uttalat sig har naturligtvis stått bakom regelförenkling. Och annat vore märkligt, kan man tycka. Inget parti går till val på mer regelkrångel eller säger rakt ut att man står bakom onödig administration och byråkrati och onödigt regelkrångel.

Trots detta har det skett en överimplementering av EU-direktiv. Konsekvensutredningar av ny lagstiftning har brustit, och uppföljningen av reglers utfall har uteblivit. Här har flertalet partier en läxa att lära. Hur kommer det sig att alla förespråkar regelförenkling men att ingen lyckats leverera densamma?

Jag inser att jag har inlett med en relativt dyster verklighetsbeskrivning och skulle därför vilja göra ett försök att muntra upp åhörarna i stället. Sedan valet har vi en ny regering med ett regeringsunderlag som i sitt sakpolitiska avtal tydligt stipulerat att det ska bli lägre administrativa kostnader för företag.

I detta regeringsunderlag ingår Sverigedemokraterna, som länge drivit på för regelförenkling. I vår regelförenklingspolitik har vi berört såväl processrelaterade frågor som enskilda förslag på regler att avskaffa.

Processuellt har vi bland annat förespråkat ett tyngre mandat för Regelrådet genom en flytt från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning så att man får tänka om och tänka nytt för att gå fram med förslagen på nytt. Vi har förespråkat solnedgångsklausuler på ny lagstiftning för att säkerställa att effekten blev den som avsågs och att förordningen annars ska rinna ut och avslutas.

Vi har förespråkat ett implementeringsråd för att garantera att vi slutar upp med den överimplementering av EU-direktiv som regering på regering har ägnat sig åt och dessutom ansett att detta behöver ha ett brett mandat. Vi har förespråkat förenklingsuppdrag till myndigheter och lagkrav på efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och rent allmänt ansett att proportionalitetsprincipen bör blir vägledande i större utsträckning när det kommer till regelimplementering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Gällande enskilda regler har vi bland annat legat på för att slopa danstillståndet och hotelltillståndet, för att se över och förbättra eller avskaffa dagens system för personalliggare såväl som kassaregister i hotell- och restaurangbranschen och för att förenkla diverse tillståndsprocesser.

Herr talman! Allt det jag nu har belyst ryms inte inom ramarna för detta betänkande, men jag vill ändå beskriva den regelförenklingspolitik som Sverigedemokraterna länge har stått bakom. Nu har vi dessutom en ny regering, som i det stora hela delar vår ingång i frågorna.

Viss positiv förändring har faktiskt redan skett. Regelrådet och Verksamt.se har båda fått utökade medel genom vår budgetproposition. En proposition rörande avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar har landat hos riksdagen. Inrättandet av ett implementeringsråd aviserades i budgetpropositionen och är därför att vänta.

Senast i dag diskuterade jag och utskottskollegorna tillhörande regeringsunderlaget i näringsutskottet dessa frågor med energi- och näringsminister Ebba Buschs båda statssekreterare. Därför vet jag att arbetet pågår framåt, inte minst med de förslag som ryms i förenklingsutredningen. Personligen - och jag inser att jag ofta som politiker landar i den slutsatsen - önskar jag att saker kunde gå snabbare än de gör, men det tycks vara något man får leva med i rollen som politiker.

Jag skulle vilja avrunda med att på nytt belysa att jag har konstaterat hur flera regeringar har misslyckats på detta område. Det är därför upp till denna regering att visa vad den går för. Det kan man sannolikt inte avgöra redan nu, men jag kan lova att Sverigedemokraterna som en del av regeringsunderlaget kommer att göra sitt yttersta för att de här frågorna är och förblir högt upp på energi- och näringsministerns såväl som på andra ministrars dagordning.

När vi går till val på nytt ska vi kunna visa upp för det svenska näringslivet vad vi har åstadkommit och vilken förändring vi har skapat.


Anf. 173 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Andersson, för anförandet! I Sverige har vi ett relativt gott företagsklimat, men förbättringar kan alltid göras - förbättringar som gör att våra företag är konkurrenskraftiga och bidrar till nya arbetstillfällen och svensk välfärd.

Men vi har en situation där flera företag har gått i konkurs. År 2022 var ett dystert år för företagarna i Sverige, med höga elpriser och en sviktande världsekonomi.

Regeringen har misslyckats med att hjälpa de här företagen, och inte ett ord har hörts från Sverigedemokraterna om detta. Men Sverigedemokraterna har tjänstemän på Regeringskansliet som jag utgår ifrån att man har kontakt med. Som ledamoten Andersson själv sa var han och andra senast i dag på Regeringskansliet och diskuterade frågor tillsammans med statssekreterarna på politikområdet.

Jag undrar om han där har tryckt på för att påskynda processen gällande elstöd till företagen. Vi kan stå här och prata om regelförenklingar och låtsas som att elpriserna inte är det som är den enskilt största orsaken till att företagarna har det svårt i dag och den enskilt största orsaken till att företag går i konkurs. Men det är verkligheten.

Min fråga till ledamoten är om han har något besked. Han var ju senast i dag på Regeringskansliet. När kan företagen förvänta sig att ett elstöd blir utbetalat? För att vara tydlig: När kommer pengarna till företagarna? Om ledamoten vill göra livet enklare för företagen i dag, herr talman, är detta den enskilt viktigaste frågan att ta itu med.


Anf. 174 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Daniel Vencu Velasquez Castro säger att vi kan stå här och prata regelförenkling. Det är faktiskt därför vi är här - för att prata om regelförenkling. Jag tror att det framgår tydligt av den dagordning som har gått ut och av den talarlista som ledamoten själv har anmält sig till att den betänkandedebatt som nu äger rum efter att utskottet tagit fram ett betänkande just syftar till att hantera regelförenklingsfrågor. Det finns säkert många andra forum där ledamoten och hans kollegor kan agera upprörda över den situation deras parti försatt Sverige i.

Det är sannolikt ingen slump att Sverigedemokraterna ofta toppar mätningarna när man frågar egenföretagare vilka de hade velat lägga sin röst på. Så gjorde vi även genomgående under valrörelsen. De förstår naturligtvis att den situation de har hamnat i, inte minst elprissituationen som ledamoten Vencu Velasquez Castro själv belyser, till stor del handlar om agerande från Socialdemokraterna.

Det är inte så att problemen efter decennier av ineffektiv energipolitik kan lösas på några månader, även om jag önskar att så vore fallet. Vi försöker lappa och laga utifrån det läge som den här regeringen har ärvt - inte minst genom att Socialdemokraterna, medvetet och aktivt genom den politik som Miljöpartiet drivit på och fått gehör för, har lagt ned svensk kärnkraft och därmed försatt oss i ett läge som föranlett ett behov av elstöd från första början.

Men med det sagt, herr talman, svarar jag väldigt gärna på frågor som berör det vi faktiskt ska debattera i dag.


Anf. 175 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag kanske missminner mig, men jag har för mig att ledamoten Andersson själv sa att han tog upp saker i sitt anförande som inte rörde detta beredningsområde. Det är ju fritt fram att ta upp vilken fråga som helst.

Vi pratar ju om regelförenklingar för företag, vilket jag hoppas innebär sådant som gör livet enklare för företagare i Sverige. Jag begriper inte vad som kan vara viktigare än att lösa frågan när företagen får sitt elstöd utbetalt. Ledamoten hade två minuter på sig i sin replik till mig, men inte ett svar kom om elstödet. Senast i dag var ledamoten, som han själv konstaterade, på Regeringskansliet, och uppenbarligen lyftes inte den här frågan.

Regelförenklingar i all ära, men om ledamoten bryr sig om att underlätta för företagen bör han vara på Regeringskansliet dag ut och dag in och kräva besked. Men det görs inte, och företagen får inga besked. Fler och fler företag riskerar att gå i konkurs. Resultatet blir sämre svensk konkurrenskraft i ett läge där vi behöver stärkt svensk konkurrenskraft.

Anledningen till att jag tar upp detta är att misslyckandet med elstödet inte bara är regeringens misslyckande utan lika mycket Sverigedemokraternas misslyckande. Man försöker fly undan ansvaret, men det går inte. Man har tjänstemän på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Jag frågar igen: När kan vi få ett besked? Men än viktigare: När kan företagen få ett besked om när elstödet kommer att vara utbetalt? Det är den enskilt viktigaste frågan för företagen i dag; det är fritt fram att fråga dem.

Och apropå att vara det populäraste partiet bland företagarna: Om man inte tar itu med den här frågan kommer man förmodligen inte att vara det i nästa val. Jag tror inte att man kommer att vara det, för uppenbarligen är detta inte en prioriterad fråga. Inte ett svar fick jag från ledamoten Andersson.

Men jag frågar igen: När kan företagarna förvänta sig att få pengar för de höga elpriser som har varit?


Anf. 176 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Det är möjligt att ledamoten Vencu Velasquez Castro inte upplever att han får ett svar. Det kan ju vara så pass enkelt som att frågan ställs till fel person. Om frågan hade ställts till energi- och näringsministern är jag osäker på om ens ministern hade haft möjlighet att svara då frågan inte endast ligger på regeringens bord utan kräver ett kommissionsgodkännande. Därför är det sannolikt svårt att ge ett exakt datum. Detta är naturligtvis ledamoten väldigt väl medveten om, även om man kan gestalta tydligt och framstå som upprörd när man spelar teater i riksdagen på det här sättet.

Någonting jag sällan har hört tidigare, herr talman, är dock en socialdemokrat som så energiskt belyst vikten av sverigedemokrater på Regeringskansliet och gång efter annan betonat att de finns där. Om jag inte missminner mig, herr talman, uttrycktes det som att Tobias Andersson måste vara på Regeringskansliet för att säkerställa att det här blir så som man har önskat. Jag kan inte göra mycket annat än att tacka ledamoten för stödet jag känner såväl för de tjänstemän vi har på departementet som för mitt arbete, vilket stundvis innebär besök på departementet. Jag önskar att jag kunde bjuda med ledamoten nästa gång, men jag tror tyvärr inte att jag har den möjligheten.

Men jag tackar som sagt för stödet för det arbete vi bedriver på det här området och på många andra.


Anf. 177 Lili André (KD)

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Under förra mandatperioden lyfte riksdagen gång på gång angelägenheten för regelförenklingar. Vi såg inte att det hände så mycket hos den förra regeringen, och därför är jag glad att vi nu har en regering som på ett mer helhjärtat sätt griper sig an detta. Det, herr talman, vill jag lyfta i mitt anförande.

Politikens inriktning för svenska företag handlar om lättnader från byråkrati och administration, inte minst för de många mindre företagen. En tydlig målbild för oss kristdemokrater är att regelbördan minskas genom att varje ny regel ska innebära att två gamla regler rensas ut så att den totala bördan minskar över tid.

Regeringen uppdaterar nu skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga med nya mål. Skrivelsen har varit ute på remiss hos företag och branscher, där det inkommit synpunkter på vad som behöver vidareutvecklas för att vi ska nå de förenklingspolitiska målen. Det handlar bland annat om vilka typer av nya uppdrag som behöver lämnas till olika myndigheter och konsekvensutredningarna vid regelgivning, hur och när den regel som föreslås ska utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi kristdemokrater välkomnar och betonar betydelsen av utvärdering och uppföljning för att säkerställa att regler är ändamålsenligt utformade.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det viktigt med ordning och reda. Vi ska ha ett regelverk som ska utgå från proportionalitet och främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation, även ur ett globalt perspektiv. Det är till exempel viktigt att kostnaderna som följer av regler ska minska och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden, detta för att vi ska vässa vårt lands konkurrenskraft.

För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs det insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringarna.

En annan viktig fråga är digitalisering, som är ett betydelsefullt verktyg. Andelen tjänster och ärenden som hanteras digitalt måste öka för att förenkla för företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter. Vi kristdemokrater verkar för en garanti om att ett företag bara ska behöva lämna uppgifter till myndigheter en gång. Här finns ett förslag på metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Ett effektivt verktyg är Verksamt.se. Vi förstärker driften av företagsportalen Verksamt.se, som är myndigheternas gemensamma webbplats för företagsinformation och företagstjänster. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lägga ut ytterligare information och erbjuda ytterligare tjänster för att underlätta för företagare att starta och utvidga sina verksamheter.

Herr talman! Som näringspolitisk talesperson för Kristdemokraterna kan jag inte nog påpeka att regelbördan och administrationen behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb och stärker Sveriges välfärd. Det är flera initiativ som är igångsatta.

Regeringen håller på att analysera de remissynpunkter som har lämnats på betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen.

Vi har ett förslag från regeringen om att det så kallade danstillståndet ska avskaffas för offentliga danstillställningar. Jag säger inte att detta är det tyngsta beslut som regeringen kommer att fatta under mandatperioden, men det är en bra indikator på att vi vill förenkla och plocka bort onödiga regler som inte tillför något mervärde för någon.

I samtal med mindre företag berättar de om otrygghet och svårigheter kring skatteregler. Detta hindrar också entreprenörer som vill ta steget till egenföretagande. Entreprenörerna är angelägna om att göra rätt och undvika oavsiktliga fel, och då måste reglerna vara enkla att förstå och tillämpa, såväl i en verksamhets uppbyggnadsskede som i ett mer etablerat skede. Här sker just nu en översyn för att underlätta och främja egenföretagande så att det blir mindre komplicerat att starta och driva en enskild näringsverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Näringslivet behöver få goda möjligheter att verka och utvecklas till glädje och nytta för vårt land. Då ska vi aldrig överimplementera någonting.

Ytterligare ett tydligt fokus för oss kristdemokrater är att vi ska sträva efter att hålla oss till EU:s miniminivåer när ny lagstiftning implementeras. Den tid måste vara förbi då vi försökte spela i en egen division för att visa oss duktigare än andra.

Genomförande i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras när det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan och vässa svenskt näringslivs konkurrenskraft är välkommet. Det är något som också kommer att utvärderas löpande.

Fru talman! Vi är tidigt i mandatperioden för den nya regeringens olika initiativ för regelförenklingar för företag, och vi kristdemokrater ser med stor förväntan på effekter utifrån alla initiativ som nu tas.

Till sist vill jag lyfta fram vikten av goda förutsättningar för samarbeten mellan forskningen och innovativa företag. Sverige har redan många världsledande företag inom digitalisering, men utvecklingen inom en rad teknikområden går snabbt samtidigt som konkurrensen ökar globalt. Här är det viktigt med målmedvetna och långsiktiga satsningar.

Därför är jag en stolt kristdemokrat när regeringen nu också förstärker innovations- och forskningsprogram som fokuserar på att bidra till utvecklingen av framtidens digitala lösningar. Det handlar om att skapa förutsättningar för en mer offensiv nationell teknikagenda. Vinnova får i uppdrag att öka insatserna i innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering. Programmet bygger på samarbete mellan privat och offentlig sektor, där näringslivet matchar den statliga insatsen.

Vi kristdemokrater ser Sveriges näringsliv som ett drivhus för innovation och välstånd och betonar betydelsen av företag, lärosäten och institut för att Sveriges position som en stark innovations- och forskningsnation och som högteknologiskt land i världsklass ska kunna vidareutvecklas.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 178 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! I ett tidigare replikskifte fick den moderata ledamoten Anna af Sillén frågan vad regeringen mer konkret gör för att minska regelkrånglet. Lili André nämnde i talarstolen att regeringen helhjärtat går in för regelförenklingar, men jag saknar fortfarande konkretion i vad det är regeringen avser att göra.

Lili André nämnde bland annat uppdrag till myndigheter. Specifikt vilka uppdrag är det, undrar jag. Har regeringen lagt några nya uppdrag, och konkret vilka i så fall?


Anf. 179 Lili André (KD)

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågan! Vi går helhjärtat in i det angelägna arbetet med regelförenklingar, för vi ser att det är hög tid att accelerera det. Sverige behöver ett skifte med regelförenklingar. Där måste vi göra många olika saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi har redan nu initierat till exempel en förenklingsutredning. Vi analyserar, och efter analys ser vi vad som behöver göras. Efter det ser vi också vad vi behöver följa upp och utvärdera.

Vi behöver se att myndigheterna har ett mer dynamiskt förhållningssätt till våra företag, och de regelförenklingar som både företag och branscher återkommande säger behöver göras ska också bli verklighet.

Det är fortfarande väldigt tidigt. Vi tittar fortfarande på en analys. Därefter kommer vi att kunna berätta för Elin Söderberg vad vi behöver göra för att förenkla för företagen.


Anf. 180 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag kan direkt komma på uppdrag som vi skulle kunna ge till myndigheterna inom det här området. Det jag hör från ledamoten här är dock bara att man ser att myndigheterna behöver ett mer dynamiskt förhållningssätt. Men vi får alltså inga svar på om man har gjort något över huvud taget rörande regelförenklingar i regleringsbreven till myndigheterna.


Anf. 181 Lili André (KD)

Fru talman! Det kommer nya tider när det gäller myndigheternas regleringsbrev. Det som vi har gjort ända från det att vi fick ta över mandatet att jobba med dessa frågor är att göra en analys av vad som ska göras. Det kommer att komma förslag. Just nu har jag inget annat svar att ge.

Vi har Verksamt.se. Det är ett jättefint forum för våra företag. Det är myndigheternas gemensamma webbplats. Där har det hela tiden skett nya förbättringar när det gäller företagstjänster, företagsinformation med mera.

Jag vill be Elin Söderberg att ge sig lite till tåls. Vi kommer under det kommande året att få se rätt uppdrag i regleringsbreven till myndigheterna för att förenkla för företag.


Anf. 182 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Små och medelstora företag är viktiga och avgörande för att människor ska få sitt första jobb.

För att små och medelstora företag ska kunna växa och frodas behöver politiken skapa förutsättningar för att de ska kunna göra det. Större företag får ofta politikens uppmärksamhet medan det kan vara svårt för exempelvis en pizzabagare att få politiken att fokusera på dennes problem. Småföretagen står för fyra av fem arbetstillfällen i Sverige, och därför behöver vi se till att det finns förutsättningar för småföretagen att utvecklas och fortsätta att erbjuda människor arbeten.

Vi socialdemokrater vet att staten och näringslivet i vissa avseenden behöver stå varandra nära för att tillsammans se till att innovationer, jobb och tillväxt främjas och att Sveriges konkurrenskraft stärks. Den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetade aktivt med dialoger ihop med näringslivet för att se vilka förändringar som behövde ske på sektoriell nivå, exempelvis genom att minska den administrativa bördan för företag över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Under ledning av den socialdemokratiskt ledda regeringen gjordes flera förändringar för att ta vara på digitaliseringens möjligheter för att förenkla kontakten med myndigheter. I dag är företagare runt om i landet betydligt nöjdare med exempelvis Skatteverket än vad de var för exempelvis tio år sedan. Förordningen 1264 från 2018 om förenkling genom digitalisering gav effekt.

Fru talman! Som jag tidigare varit inne på skapas fyra av fem jobb i småföretag, och det är även dessa företag som drabbas allra hårdast av regelkrångel. Därför är det en viktig arbetsmarknadsåtgärd att se till att undvika onödigt regelkrångel för dessa företag. Men politiken behöver vara lyhörd gentemot näringslivet och förstå problemet innan man hoppar på lösningen, något som den här regeringen kan lära av. Det är lätt att säga "ta bort regelkrångel, en regel in, två regler ut" eller att lova regelförenklingar utan att konkretisera vad det innebär.

Denna regering har tillsammans med Sverigedemokraterna lovat i Tidöavtalet att den administrativa bördan för företagen ska minska. Men trots att utredningsförslag är färdigpackade på näringsdepartementet eller Klimat- och näringslivsdepartementet, som det numera heter, har inget förslag lämnats till riksdagen.

Vi socialdemokrater gjorde mycket för att främja regelförbättringar som har verklig effekt för företagare runt om i Sverige. Det tillsattes ett antal utredningar för att komma till rätta med regelkrångel för företagen. Och den nuvarande majoriteten vill gärna se utredningsförslagen komma på plats. Jag tänker exempelvis på mikroföretagsutredningen och på utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare.

Det är viktigt att företagares verksamhet inte missgynnas på grund av onödigt regelkrångel, men lika viktigt är det att det ska vara enkelt att vara trygg som företagare. Många företagare passar inte in i de mallar som i dag finns uppbyggda för regler om sjukpenninggrundande inkomst. Det behöver bli ändring på det.

Flera av de förslag som presenterades var den S-ledda regeringen positiv till. De ligger också på näringsdepartementet och på den nuvarande regeringens bord. Flertalet av dem borde ha presenterats och till och med varit på plats. Det är beklagligt att detta inte gjorts.

Fru talman! Det går inte att prata om regelförenkling eller förbättring utan att nämna den gröna omställningen. Vi har i dagsläget en situation där näringslivet kraftsamlar för att se till att Sverige är det land som ligger i framkant vad gäller omställningen. Detta bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och till att vi fortsatt är en klimatnation med rykte om hållbarhet och kvalitet. Det är värt att nämna att många av de regler och krav som vi har i Sverige även bidrar till företagens konkurrenskraft. Lyckas du i Sverige lyckas du i hela världen.

Nästa sektoriella regelförbättring handlar om tillstånd för energislag som blir snabbare och enklare, minskat regelkrångel för att gynna gröna näringar och satsningar på företagarnas trygghet för att fler ska vilja bilda företag och bidra till Sveriges konkurrenskraft.

Jag tror att man behöver närma sig frågan strukturellt. Därför är jag väldigt glad för de förenklingspolitiska målen från 2021: Regelverken ska utgå från proportionalitet. Kostnader för svenska företag som följer av regler ska minska som andel av bnp. Handläggningstiderna ska bli kortare och mer transparenta. Myndigheters bemötande av företag ska vara företagsanpassat. Andelen tjänster som är digitala ska öka för att förenkla kontakten med myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Regelförenklingsarbetet behöver nu tas vidare utifrån de mål som regeringen beslutade om 2021. Lagstiftningsarbete och myndigheternas regelgivning behöver förbättras, inte minst genom bättre konsekvensanalyser. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Genom att förstå sig på företagens utmaningar och se på vilket sätt systemen kan förbättras för både företag och samhälle får vi starka företag som bidrar till en stark svensk konkurrenskraft och ett gott företagsklimat. För att göra detta på bästa möjliga sätt är det viktigt att Sverige är en stark röst i EU vad gäller regelförbättringar. Genom att förenkla, modernisera och få bort regelkrångel i EU kan vi se till att svenska företag blir konkurrenskraftiga.

Sverige är nu ordförandeland i EU och har chansen att harmonisera när det gäller regelkrånglet i EU för att underlätta för såväl svenska som andra europeiska företag i ett läge där de behöver stärka sin konkurrenskraft. Men hittills har det dessvärre inte presenterats något konkret vad gäller regelförenkling i EU. Vi kan bara hoppas att regeringen tar tillfället i akt när ordförandeskapet nu löper mot sitt slut.

Ett viktigt perspektiv för oss socialdemokrater är den ekonomiska tryggheten för landets småföretagare. De är i ett hårt ansatt läge. Det är regelkrångel vad gäller till exempel konkurser av företag och sjukpenninggrundande inkomst. Detta behöver bli bättre. Den socialdemokratiska regeringen hade en rad förslag för att underlätta när det gäller systemen för sjukpenninggrundande inkomst för småföretagare. Man kan bara hoppas att denna regering väljer att gå vidare med de förslagen.

Fru talman! Denna regering behöver fortsätta på den inslagna vägen och genomföra de regelförbättringar som krävs men även lyssna till hela näringslivet för att skapa ett bättre företagsklimat i hela Sverige. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas till vara så att man kan förbättra servicen i den statliga förvaltningen. På så sätt skapas en regelförenklingspolitik som utgår från företagens behov och som bidrar till att stärka hela det svenska samhället.

Jag står såklart bakom alla socialdemokratiska reservationer, men i brist på tid yrkar jag bifall bara till reservation 1 om mål för förenklingspolitiken.

(Applåder)


Anf. 183 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! I anförandet framfördes det viss kritik mot vad den nytillträdda regeringen och dess regeringsunderlag har åstadkommit eller inte åstadkommit under de första månaderna av regeringens arbete. Det framfördes dock ingen självkritik i fråga om hur det gick för den avgångna regeringen, även om det belystes att man gjort en del.

Någonstans får man tacka för de utredningar som ändå iscensattes, igångsattes och i vissa fall färdigställdes, även om det inte blev någon leverans till riksdagen under åtta år. Ibrahim Baylan var i rollen som näringsminister ute på en gedigen turné. Han skakade hand, tog bild och hade pressmeddelanden under sin så kallade förenklingsresa. Där var han väldigt duktig rent kommunikativt, åtminstone sett till att prata om regelförenkling. Detta föranledde en utredning som presenterades och som Socialdemokraterna gjorde absolut ingenting med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Nu har vi en ny regering som arbetar vidare med förslag dels utifrån den utredningen, dels utifrån andra utredningar och dels utifrån andra ingångsvinklar.

Men jag tycker ändå att det är intressant att Daniel Vencu Velasquez Castro kastar sten i glashus på det sätt som han gör när han beskyller denna regering för att inte ha gjort tillräckligt samtidigt som de regeringar som hans parti ingick i under åtta år mig veterligen inte avskaffade en enda regel eller förenklade något i processerna kring regelimplementering.

Det kan vara så att jag har missat något. Jag skulle därför vilja be ledamoten att rada upp de faktiska regelförenklingar som man hann med under sina åtta år vid makten.


Anf. 184 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Jag kan nämna några. Länsstyrelserna fick i regleringsbreven för 2022 i uppdrag att arbeta med sin regeltillämpning för att underlätta för företag. I den förra regeringens livsmedelsstrategi var ett av de tre områdena regelförenkling. Ett antal utredningar tillsattes som Sverigedemokraterna i sin kommittémotion lyfter fram som positiva, och man vill se att de förslagen kommer till riksdagen snabbt. Och i EU, där mycket av regelkrånglet finns, drev den förra regeringen på för ett enhetligt patentskydd inom EU, som nu kommer att börja gälla. Detta är bara en del av de olika saker som man gjorde.

Men jag tror att vi kan ha olika bilder av vad regelförenklingar och regelförbättringar innebär. Jag står och rabblar upp vad vi konkret gjorde, men mig veterligen har det inte kommit något konkret från vare sig Tobias Andersson eller regeringspartierna om vilken regel som kommer att tas bort. Det brukar oftast pratas om volymmål och om hur många procent som ska avskaffas, men det är ingenting konkret. Ledamoten får gärna säga vilken regel som ska tas bort och på vilket sätt man ska underlätta under denna mandatperiod. Det är inte Socialdemokraterna som styr längre. Det är Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna som gör det.


Anf. 185 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tror absolut att vi har olika uppfattningar om vad konkret regelförenklingspolitik är. Jag tycker exempelvis inte att de strategier eller de utredningar som ledamoten belyser är konkreta exempel. Att man förde in regelförenkling i en livsmedelsstrategi eller att man tillsatte utredningar är per definition definitivt inte en aktiv regelförenklingspolitik - men det kanske är åt rätt håll. Att man gjorde ett EU-förslag lite mindre dåligt än vad det hade kommit att bli är inte heller ett exempel på en aktiv regelförenklingspolitik.

Jag fick, fru talman, inget exempel från ledamoten på att man faktiskt avskaffat en regel som var i vägen.

Och på tal om EU: Ett implementeringsråd är förmodligen en av de enskilt viktigaste åtgärderna man kan gå fram med under denna mandatperiod för att begränsa den utökade byråkrati och det tilltagande regelkrångel som kommer från EU:s håll. Det är en sådan fråga som Socialdemokraterna absolut inte tog tag i under den förra mandatperioden, så jag har ännu inte, fru talman, fått något konkret exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Gällande vad den här regeringen har gjort belyste jag ett flertal saker i mitt anförande förut, dels sett till de resursförstärkningar som har skett inte minst kring Regelrådet, som ju arbetar aktivt på det här området, dels den lagrådsremiss som redan har kommit till riksdagens bord rörande att avskaffa danstillståndet. En fråga där det har funnits tillkännagivanden, om jag inte missminner mig, sedan 2014 utan att Socialdemokraterna lyckades göra någonting under sina åtta år vid makten har den här regeringen redan tagit tag i och levererat ett förslag till riksdagen som vi kan arbeta vidare med.

I mitt anförande belyste jag också Sverigedemokraternas ingång. Jag vågar inte säga att hela regeringen står bakom allt det jag belyste, men jag pratade personalliggare, kassaregister, hotelltillstånd och många andra konkreta regelförenklingsförslag.

Faktum kvarstår att Socialdemokraterna levererade noll och ingenting utöver utredningar och kanske strategier.


Anf. 186 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det måste vara väldigt lyxigt att vara riksdagsledamot och inte företagare och därför inte inse att det är väldigt många av de saker som jag rabblade upp som verkligen har haft inverkan, och företagarna är nöjda med att den förra regeringen har tagit till vara digitaliseringens möjligheter. Men det är klart att om man inte befinner sig ute i verkligheten särskilt ofta är det kanske svårt att ta vara på den informationen.

Jag är stolt över vad vi genomförde under de åtta år som vi satt vid makten, och jag önskar att vi hade kunnat göra mer. Men nu är det inte jag eller mitt parti som sitter vid makten, utan det är Tobias Andersson som i praktiken styr den här regeringen, så det är ju fritt fram att säga vilka regler som ska förenklas.

Just nu sker ingenting på området, och apropå EU: Sverige är ordförandeland i EU, men vi har inte hört ett enda förslag från regeringen vad gäller regelförbättringar på EU-nivå. Vi har inte hört ett enda förslag från något av statsråden när vi har suttit på utskottsmötena, där de redogör för hur EU ska jobba med regelförenklingar.

Detta är någonting som Tobias Andersson borde ta tag i snarare än att försöka utkräva svar från mig som sitter i opposition. Det är ändå en väldigt märklig strategi om man vill uppnå förändring.


Anf. 187 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Vi kan konstatera att de allra flesta jobben kommer i små och medelstora företag. Vi vet också att det oftast är de företagen som behöver regelförenklingarna. De har inte stora administrativa eller juridiska avdelningar som kan sköta det åt dem. Att inte underlätta innebär att dessa företag får ägna tid och kraft åt att möta kraven, något de skulle kunna ägna åt något mer produktivt.

Jag skulle vilja säga att alla partier i kammaren är för regelförenklingar. Det är inte så att vi sitter här och försöker att försvåra saker och ting. Frågan är kanske mer hur och till vilken kostnad. För oss är det viktigt att det går hand i hand med att inte kompromissa med till exempel miljökrav eller arbetares rättigheter. Med det sagt innebär det inte att det inte finns former för att underlätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi kan konstatera att en del av de administrationskrav som man nämnde här tidigare kommer från EU, och det har på vissa områden ökat genom åren. Här vill jag uppmärksamma småföretagens och ensamföretagarnas situation. De har i princip samma lagar och regler att följa som de större företagen men, som jag påpekade tidigare, med mindre resurser att lägga på administration.

Vissa förbättringar har ändå skett, och jag tror att det är vägen framåt för att minska den administrativa bördan. Det handlar till exempel om förenklingen i inlämnandet av information. Där har myndigheternas digitala tjänster spelat roll. Det sparar tid och pengar för både företag och myndigheter.

Jag kommer ihåg en lantbrukare som beskrev hur regelbördan hade ökat, i vissa fall förståeligt, i vissa fall inte helt anpassat. Men det som orsakade mest huvudbry var att behöva lämna in samma uppgifter till olika myndigheter samt att myndigheterna inte koordinerade sina granskningar av verksamheten. Det krävde tid och kunde i vissa fall vara utmattande. Här behöver vi fortsätta att arbeta för att få någon form av konsekvenstänkande.

Det här gäller också företagaren i orten som jobbar 24/7 för att få ihop till sitt uppehälle och måste hinna med de administrativa uppgifterna när han eller hon väl kommer hem. Här vill jag även lyfta alla de småföretagare med utländsk bakgrund som inte har svenska som första språk. De är ganska många. Några har valt att bli småföretagare efter att stött på diskriminering på arbetsmarknaden. Andra har med sig erfarenheten av att ha varit företagare i hemlandet. Andra har velat jobba självständigt med till exempel innovationer.

Oavsett vilket bidrar de till att bygga samhället genom skatt och genom jobbskapande. Men informationen för dessa företagare är inte helt lättillgänglig. Här måste myndigheter och institutioner bli bättre. Det skulle också vara en del i att underlätta den administrativa bördan, förbättra ekonomin och öka småföretagarnas välmående.

Det ska vara enkelt, och det digitala ska underlätta. Vi kan hitta vägar framåt för att förenkla för företagare samtidigt som vi driver fram miljö och klimatlagar och skyddar arbetares rättigheter. Det skapar förutsättningar för framtidens näringsliv.

Jag vill också passa på att lyfta andra sätt att förenkla vardagen och minska arbetsbördan för småföretagare. I dag har arbetsgivarna ansvar för att betala sjuklön i 14 dagar, och även om mindre företag som kollektiv har lägre sjukfrånvaro än genomsnittet kan sjuklönekostnaderna ge problem. Ett mindre företag har inte alltid samma resurser och kanske inte heller samma kunskap som ett större företag. Det är mycket som talar för att gällande regler påverkar företagens vilja att anställa. Därför menar vi att mindre företag ska slippa betala 14 dagars sjuklön.

Det här är ett av flera förslag som jag tror skulle kunna underlätta för småföretagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Jag vill avsluta med att lyfta att regelförenkling är viktigt. Men det är också viktigt att stoppa de konkurser som nu pågår bland företagen och göra något åt den negativa trenden när det gäller skapandet av nya företag. Därför har vi från Vänsterpartiet lagt fram en interpellation om frågan som jag hoppas att vi kommer att kunna debattera här snart.

Det andra jag vill lyfta handlar om budgeten till regioner och kommuner. Jag lyfte tidigare här i kammaren att handläggningstiderna skapar stora problem för småföretagare och att myndigheterna inte kan möta upp med personer som kan stötta dem i det här. Den budget som kommuner och regioner har fått gör såklart att handläggningstiderna kommer att öka. Småföretagarna kommer att ha svårare att nå fram till rätt person, och det kommer såklart att försvåra för dem.

Jag vill yrka bifall till reservation 6.


Anf. 188 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! "Regelförenkling för företag" låter lite konstigt ibland. Jag ska låna det brittiska uttrycket. Där kallar man det "better regulation" - bättre regler för företag, och det är egentligen det som det borde handla om.

Det handlar inte om att företagen klagar på att de borde få det enklare för att det är synd om dem, utan det handlar om att frigöra så mycket tid som möjligt så att de kan göra vad de är bra på, förhoppningsvis lite bättre vinst och med det anställa fler. Det är där det sker tillväxt och ges anställningsmöjligheter.

Det finns egentligen bara två sätt att minska mängden regler, nämligen färre dumma regler in, som företagen säger, och fler regler ut. Det finns inte något annat sätt att göra detta på.

Låt mig börja med färre regler in. Den viktigaste delen i detta är att säkerställa att konsekvensbeskrivningarna görs ordentligt. Jag har använt konsekvensbeskrivningarna så att de som sitter här i kammaren ska förstå effekten av ett lagförslag som på ritbordet kan se rimligt ut, men de måste förstå vad effekten blir för företagen.

När utredningar gör dessa konsekvensbeskrivningar i dag blir hälften av dem underkända. En utredning kan jobba allt mellan sex månader och tre år, men den har inte förmåga att beskriva utredningens effekter på företagen. Hälften av dem blir underkända. Då har man inte tyckt att konsekvensbeskrivningar är tillräckligt viktiga.

Dessa konsekvensbeskrivningar görs när utredningen i princip är klar, men de borde göras någonstans halvvägs i utredningen. Då kan man förstå hur förslaget kan justeras så att det blir bättre för företagen redan från början. Det är den förändringen av konsekvensutredningarna som behövs.

Sedan måste någon titta på konsekvensutredningarna och se om de fungerar bra. Det är där Regelrådet kommer in. Jag ska göra en liten historisk tillbakablick. När Regelrådet skapades 2008 sa alla rättschefer unisont att det är omöjligt att ha ett regelråd i Sverige. De må finnas i andra länder, men vi kan inte ha det. Det fungerar inte i vårt parlamentariska sätt att arbeta.

Till slut var det ett tidigare justitieråd som skickade ett brev till Näringsdepartementet och skrev att han hade tänkt på frågan och hur det skulle kunna fungera. Med den hjälpen utifrån kunde Maud Olofsson hantera rättschefernas ovilja att införa Regelrådet. Regelrådet sjösattes, och det hade initialt den effekt det skulle ha, det vill säga att granska konsekvensbeskrivningarna och agera stoppfunktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Sedan dess har olika regeringar stoppat undan Regelrådet på Tillväxtverket. Jag kan konstatera att under mina år som ordförande för Regelrådet fungerade det inte så som det var tänkt. Regelrådet måste bli en egen myndighet, och Regelrådet måste kunna komma in tidigare och granska konsekvensbeskrivningarna för att vi här i kammaren ska kunna fatta rätt beslut - eller till och med tidigare så att regeringen kan se när beslut som verkade bra på ritbordet inte kommer att fungera för företagen. Det finns många som kommer att säga att det inte är möjligt, att det inte går att komma in tidigare i beslutsprocessen. Jag är säker på att det finns några tidigare justitieråd som kan komma på smarta lösningar på hur man kan flytta på personer som för närvarande står emot.

Det här är sättet vi kan minska mängden regler som kommer in. Hur ska vi få ut fler regler?

Det är framför allt på myndighetssidan som företagen tycker att reglerna blir komplicerade. När vi har fattat rimliga beslut i kammaren går besluten sedan vidare till en myndighet, som ska göra en instruktion. Där någonstans adderas det nya typer av regler och informationspunkter som företagen måste få. Det enda sättet att komma åt detta är att vara supertuff i regleringsbreven. Även ministrar och statssekreterare måste följa upp dessa frågor. Det pratas om gold-plating i EU, men här finns myndigheter som passar på för att det är praktiskt för dem att ta in mer information.

Regelförenkling handlar om vem det ska vara enklast för. Det är klart att som beslutsfattare eller den som styr en myndighet är det enklast att få så mycket information som möjligt. Men det är inte dem det ska vara enkelt för, utan det ska vara enklare, mer transparent, mer intuitivt och mer digitaliserat för företagen eftersom det är då det blir en effektivare styrning från myndighetens sida och en effektivare hantering av företagens uppgiftsinlämnande.

Det finns ett antal utredningar klara, som vi har debatterat tidigare. Eftersom flera av utredningarna tillsattes på Centerpartiets initiativ är det min förhoppning att de kommer att resultera i propositioner.

Jag hoppas också att vi kan komma längre i det som handlar om att det ska vara en väg in. Det finns en hel del saker som handlar om ett motstånd hos företagen. Det går inte att samköra register, och därför fastnar de hela tiden. Vi har pratat om en väg in i 20 år. Men företag kan ju själv få bestämma, precis som jag bestämmer att man kan få ta en kreditupplysning på mig. Andra företag, eller vid användande av en finansiell service, kan ta fram all information om mig, exakt alla krediter jag som företagare har. Om det går att lägga tillbaka på företagen kan det bli enklare.

Det här är ett stort och målinriktat arbete, och jag är glad över att det finns en stor samsyn om vad som behöver göras. Med det borde det vara möjligt för kammaren att under mandatperioden flytta regelförenklingsarbetet.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 16 under punkt 10 och reservation 12 under punkt 12.


Anf. 189 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Kvällen börjar lida mot sitt slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Jag vill börja med att reagera på den debatt vi har haft i dag eftersom alla tycks vara eniga om behovet av regelförbättringar. De partier som nu sitter i regering har inte svarat på vilka konkreta åtgärder man vill vidta för att förbättra regelverket och jobba med regelförenklingar.

Vi har hört Moderaterna säga att man tror att myndighetsstyrning är viktigt, att man vill se mycket verkstad, men sedan kan man inte svara på vilka typer av åtgärder man vill vidta och vilka regleringsbrevsförändringar man vill göra.

Vi har även hört Kristdemokraterna säga att man i regering helhjärtat ska jobba med frågorna, men man har inte heller nämnt några konkreta regleringsbrevsförändringar.

När vi i Miljöpartiet satt i regering jobbade vi tillsammans med Socialdemokraterna och andra partier med den typen av frågor. På stående fot kan jag nämna att när vi jobbade med jordbruksstöden som jordbruksföretag får från EU och som ofta är omfattande, stora och krångliga, jobbade vi aktivt för att det skulle bli lättare och enklare för jordbrukare och lantbruksföretag att söka EU-stöd och jordbruksstöd. Det finns många konkreta sätt regeringen skulle kunna arbeta på för att förbättra, och det är anmärkningsvärt när man använder så stora ord för att låta som att det är jätteviktigt, att man vill göra jättemycket, men sedan inte kan komma fram med konkret politik och vad man gör i regering.

Jag vill också nämna att området är nära kopplat till klimatarbetet och den gröna omställningen. När Miljöpartiet satt i regering tillsatte vi både Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. De gav konkreta förslag som kan förbättra tillståndsprocesserna, och de är ett viktigt steg för näringslivets gröna omställning. Men vi har ännu inte sett en proposition från regeringen.

Fru talman! Bättre villkor och sociala skyddsnät för företagare frigör och tillvaratar människors entreprenörskap. Sverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som ger möjlighet till försörjning, skapar arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och en positiv samhällsutveckling.

Allt fler svenskar vill starta företag. Denna kraft och kreativitet ska vi ta till vara genom att förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare. Fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning.

För att frigöra och tillvarata människors entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet behöver företagandet vara tryggt och enkelt. Vi vill förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och underlätta för mikroföretag att växa och anställa genom att sänka skatter och avgifter och minska regelkrångel.

Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för en mångfald av företagsformer som möjliggör att bedriva verksamheter utifrån respektive verksamhets behov och möjligheter. Därför bör kooperativ, personalägda företag och sociala företag få lika goda förutsättningar som aktiebolag att få lån. Vidare bör skattesystemet underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften.

Fru talman! Statens stöd till företag och regional utveckling bör anpassas så att de även kan komma företag inom kulturella och kreativa näringar, naturturismföretagare, mathantverkare och det lokala näringslivet till godo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Lokal ekonomisk utveckling bör främjas och bättre villkor för små och medelstora företag skapas. Vi i Miljöpartiet vill exempelvis se bättre tillgång till riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning för små och medelstora företag i hela landet.

Jag yrkar bifall till reservation 6.


Anf. 190 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för anförandet! Är det något jag har suttit och önskat mig här i kväll är det Socialdemokraternas tidsmaskin. Nu är det kanske också Miljöpartiets spegel.

När det gäller företagarfrågorna har Miljöpartiet en hel del att svara på. Det gäller inte minst företagandet på landsbygden, där Miljöpartiet medvetet driver en linje som försvårar för svenskt skogsbruk och för utvecklingen på landsbygden när det gäller krav på skydd av mer skog och krav på utökat strandskydd. Att Miljöpartiet skulle driva en linje som har förenklat livet för svenska landsbygdsföretag - det, skulle jag säga, stämmer inte.

Låt mig också påminna Miljöpartiet om en sak. Jag tror att det var Tobias Andersson som i ett tidigare anförande pratade om att kasta sten i glashus. Här handlar det, om ledamoten ursäktar, snarare om att hiva klippblock. Den här regeringen har nämligen haft en situation att börja hantera efter regeringsskiftet där Miljöpartiet med Socialdemokraternas goda minne har lämnat lite av en springnota till Sverige och till Sveriges företagare.

Det handlar inte minst om energiförsörjningen, som debatterades här tidigare i kväll, där Miljöpartiet har varit en effektiv bromskloss för den gröna omställning som näringslivet vill driva och kan driva men nu står och stampar i därför att elen inte räcker till därför att Miljöpartiet i många år har drivit en linje som går tvärtemot behovet av planerbar och stabil el.


Anf. 191 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Vi i Miljöpartiet ser ju att efterfrågan på att stärka den biologiska mångfalden och öka kolinbindningen i skogen kommer från EU, från kunderna och från näringslivet.

Det vi har drivit i regering är att ge de enskilda skogsägarna och skogsnäringen förutsättningar att skapa affärsnytta i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och öka kolinbindningen i skogen utöver att producera skogsprodukter och se till att man får mer affärsnytta när man kan leverera mer hållbart producerade skogsprodukter till samhället. Det har vi arbetat för både i EU och i regering. Vi vill se fler verktyg till skogsägarna så att de kan få affärsnytta i det som också bidrar positivt till hela samhället och de ekosystem som vi alla är beroende av.

Jag tycker att det är spännande att varje gång något regeringsparti blir trängt kommer den här snuttefilten om kärnkraften. Vi har ett elsystem i Sverige som är stabilt, och Miljöpartiet arbetade i regering med att se till att vi fick en blocköverskridande energiöverenskommelse som skulle ge långsiktiga spelregler och en långsiktig energipolitik till näringslivet - just det som näringslivet har efterfrågat. Men sedan hade vi partier som lämnade denna överenskommelse, och nu efterfrågar näringslivet återigen långsiktiga spelregler.

Under tiden vi satt i regering ökade elproduktionen i Sverige. Sverige är i dag en stor nettoexportör. Vi har mer elproduktion i Sverige. Däremot har vi lokal effektbrist, framför allt i södra Sverige där framför allt moderatledda kommuner ideligen har sagt nej till vindkraftsproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi i Miljöpartiet har i regering i stället jobbat med att ta fram långsiktiga strategier för en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Försvaret, miljöfrågorna och energiproduktionen skulle ha setts över för att se ut de mest strategiska områdena i ett tidigt skede så att vi skulle få elen på plats.


Anf. 192 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag skulle säga att Miljöpartiet vilseleder om sin egen skogspolitik.

Det är en absolut förutsättning för företagare att få ihop affären för att de också ska kunna bidra till klimatnytta och till den gröna omställningen. Det är min bestämda uppfattning att företagen vill det. Politikens uppdrag här är att förenkla den resan och göra det möjligt att ha ett lönsamt företag i Sverige och samtidigt bidra till den innovation och den omställning som klimatförändringarna kräver.

Miljöpartiet måste emellanåt landa i verkligheten. Moderaterna tillbringar sin tid där. Nu har vi också möjligheten att vara i Rosenbad, och vårt arbete präglas av att helheten måste fungera. På sista raden måste idéerna kunna finansieras och hänga ihop med verkligheten. Det här är vad näringslivet och svenska företagare behöver: en regering som ser utmaningarna och lägger målsättningarna på rimliga nivåer.

Låt mig bara säga när det gäller inriktning till myndigheter och förslag för regeländringar att de finns. Jag tror att ledamoten Söderberg mycket väl vet att det också finns en stor mängd arbete som redan är gjort när det gäller regelförenkling. Men en regering som vill ta ansvar som regering och tillsammans med regeringsunderlaget driva igenom verkningsfulla åtgärder för att förbättra svenskt företagsklimat måste skapa sig den här helhetsbilden. Den har Miljöpartiet tyvärr ofta missat, och det har varit till nackdel för svensk konkurrenskraft och svensk företagsamhet.


Anf. 193 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag noterar igen att jag inte får några svar om vad Moderaterna rent konkret vill göra för regelförenklingar eller regelförbättringar. Däremot kommer angrepp på Miljöpartiet och en del stora, fluffiga ord: som helhet, på sista raden, målsättningar på rimliga nivåer. Det sägs att det finns en mängd arbete, men det kommer inget konkret om vad Moderaterna vill göra för att förbättra för näringslivet genom regelförenklingar eller regelförbättringar.

När det gäller skogsnäringen pratar jag konkret om saker vi gjorde i skogspropositionen för att ge skogsägarna fler verktyg för att kunna skapa affärsnytta när man bidrar aktivt och positivt till en stärkt biologisk mångfald och ökad kolinbindning i skogen - något som krävs för att vi ska klara både miljömål och Agenda 2030-mål och säkerställa en långsiktigt robust råvaruförsörjning till samhället från skogsnäringen.

Jag beklagar återigen att vi inte får någon konkretion från Moderaterna, statsministerns parti, när det gäller regelförenklingar och regelförbättringar, som vi debatterar i dag.


Anf. 194 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Nu undrar ni nog lite grann vad jag håller på med. En ledamot bör hålla sig till reglerna som gäller för yrkanden och inte göra mystiska yrkanden. Jag vill därför komplettera så att det blir korrekt och yrkar bifall till reservation 16 under punkt 10 och reservation 19 under punkt 12.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-04-13
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Mål för förenklingspolitiken

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:665 av David Josefsson m.fl. (M),

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 2 och

      2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.
      • Reservation 1 (S)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093014
      SD630010
      M59009
      C21003
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L13003
      Totalt20393053
      Ledamöternas röster
    2. Förenklingar för små företag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,

      2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 7.
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
    3. Ett systematiskt regelförenklingsarbete

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

      2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

      2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3.
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD06409
      M59009
      C00213
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L13003
      Totalt212642152
      Ledamöternas röster
    4. Övrigt om regelförenklingar för företag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 8,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del,

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 5, 16, 18 och 19,

      2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkande 2,

      2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30,

      2022/23:1821 av Sten Bergheden (M),

      2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 7.1 och

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8.
      • Reservation 6 (V, MP)
      • Reservation 7 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD64009
      M59009
      C00213
      V02004
      KD14005
      MP01305
      L12004
      Totalt242332153
      Ledamöternas röster
    5. Handläggningstider och tillståndsprocesser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:222 av Mikael Larsson (C),

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

      2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 13,

      2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkandena 5 och 7,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 i denna del och

      2022/23:1637 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4.
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (C)
    6. Företagens uppgiftslämnande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:74 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10,

      2022/23:1913 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 1.
      • Reservation 10 (C)
    7. Myndigheternas främjandeuppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1874 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:1876 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:1914 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 5.
      • Reservation 11 (S)
    8. Genomförande på miniminivå

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 13.
      • Reservation 12 (SD)
      • Reservation 13 (C)
    9. Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7,

      2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 4.
      • Reservation 14 (SD)
    10. Regelrådets organisation

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 3 och

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD00649
      M59009
      C02103
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L13003
      Totalt212216452
      Ledamöternas röster
    11. Regelrådets uppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 7.
      • Reservation 17 (SD)
    12. Konsekvensutredningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:928 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

      2022/23:1085 av Ida Drougge (M) yrkande 4,

      2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 8 och

      2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 6.
      • Reservation 18 (SD)
      • Reservation 19 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920015
      SD00649
      M59009
      C02103
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L13003
      Totalt211216453
      Ledamöternas röster