Regional tillväxtpolitik

Anf. 6 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Sverige är en kunskapsintensiv ekonomi, och det ska vi fortsätta vara.

Vi vet genom trender och globala analyser att det behövs tre till fyra miljoner människor om en nation eller plats ska kunna vara med och slåss om marknader för företag, utveckling och innovation samt vara en magnet som drar till sig människor av olika slag och med många olika kompetenser. Det är det som krävs för att vara en funktionell region, driva framtiden och vara med och slåss om topplaceringar.

Analyserna av trenderna talar också om medelstora städer och att det är de som kommer att dominera framåt. Med medelstora städer menar man just städer med en befolkning på tre till fyra miljoner människor. Vi vet att det finns ett stort intresse för och en potential i Sverige. Stockholm kommer bra ut i olika mätningar, och det ska vi ta vara på.

Det är viktigt att vi inte slår oss till ro; det krävs ett arbete varje dag, året om för att nå dessa möjligheter, ligga på topp och hävda oss i den stora konkurrens vi har med omvärlden. När det gäller Stockholm tror vi inte heller att det är en motsägelse, utan Stockholm med omnejd kan växa. Samtidigt får vi ringar på vattnet som gör att övriga landet får del av effekterna av detta.

Förutom om att ta in de globala trenderna handlar regionalt tillväxtarbete, när vi kommer utanför storstadsområdet, självklart om ett nationellt och internationellt arbete i vår närhet för att studera och arbeta, skapa hållbar tillväxt och attraktionskraft. Den tidigare alliansregeringen gav därför myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att under 2014 ta in information och redogöra för hur attraktiva platser kan identifieras samt vilka faktorer som påverkar.

Rapporten har mynnat ut i ett antal fallstudier kring erfarenheter av och exempel från sju svenska och två europeiska kommuner på systematiskt arbete med att öka attraktionskraften. Målet har varit att tillvarata lärande och kunna sprida det till andra, genom att ta till vara de olika sätt och förutsättningar som har varit lyckade. Vi vet att Sverige ser olika ut, och vi är övertygade om att det går att hitta lokala och regionala tankar som kan få ringar på vattnet.

En viktig del av arbetet med att hela Sverige ska leva är landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s strategi. Det har haft till syfte att utveckla landsbygden kring areella näringar - landsbygd och livsmedel - och knyter an till näringspolitiken, även om det hanteras i miljö- och jordbruksutskottet. För det framtidsprogram pengarna gäller under 2014-2020 beslutade dåvarande alliansregeringen i augusti förra året att avsätta pengar för att under programperioden utveckla lokal service för näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel.

I projektet har man också tittat på lokal serviceutveckling för att hitta nya möjligheter för nya och förändrade lösningar som ger människor innovationer i vardagen av att landsbygd och glesbygd kan utvecklas. Arbetet handlar om kompetenser och om att ta till vara alla möjligheter, herr talman. Här är inte minst frågan om jämställdhet en viktig faktor, och dåvarande alliansregeringen beslutade 2012 om en handlingsplan för jämställd regional tillväxt för åren 2012-2014 - inklusive regionala handlingsplaner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

I regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen, hämtad från Tillväxtverkets rapport, framgår att arbetet med handlingsplanerna har ökat kunskapen om jämställdhetsstrategin i regionerna. Det har även stärkt insikten om jämställdhetens betydelse för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, och under 2013 inledde dåvarande alliansregeringen ett arbete som har lett till att det har utarbetats jämställda regionala utvecklingsstrategier. Man har stärkt kvinnors företagande och drivit projekt som påverkar yngres yrkesval för en mindre könsreglerad arbetsmarknad.

I budgetpropositionen för 2015 framgår att flertalet län i dag använder jämställdheten för att uppnå regional tillväxt och attraktionskraft genom att ta till vara både kvinnors och mäns kunskap, affärsidéer och innovationsförmåga. Genom att ta till vara den offentliga sektorns potential har det startats företag som många gånger har en kvinna med lång erfarenhet av arbete inom vård och omsorg i bakgrunden och som har nya idéer om vardagsinnovationer.

De kvinnorna har startat egen verksamhet på ett tidigare monopolistiskt område. Det är enskilda kvinnor som har tagit lån och satt sina boenden i pant för att göra en dröm sann. Dessa kvinnor, som en gång valde vårdprogrammet för att få jobba med människor, har nu en egen barnmorskemottagning, driver en vårdcentral eller driver en hemtjänst som arbetar smart för människor. Dessa företag är också en del i allt det vi ser vad gäller innovationer och smarta verksamheter för ett land som ska utvecklas. Inte minst utvecklingsmöjligheter för jobb på en segregerad marknad har förändrats.

Samma sak gäller på landsbygden, där det finns exempelvis läkare som startar och driver sin egen vårdcentral efter att andra har lämnat. Det handlar om viktiga funktioner för samhällsinsatser, där personer som växte upp i området har återvänt för att skapa mervärde för orten och befolkningen. Allianspartierna menar att detta är viktiga delar i tillväxtpolitik med utvecklingskraft i alla delar av landet och i att erbjuda kunskap till andra länder med svenska kloka lösningar för människor.

För att människor och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till fungerande grundläggande service. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. Den tidigare alliansregeringen genomförde en rad åtgärder för att stärka servicetillgången i de mest utsatta områdena, bland annat genom att anslå extra medel för att stödja lokala servicelösningar. Det är också tack vare den tidigare alliansregeringen vi nu har en utredning som sitter och arbetar med förslag på ytterligare åtgärder för att främja kommersiell service. Förslagen ska redovisas nu i mars 2015.

Detta, herr talman, visar på den bredd som krävs när det gäller insatser på många olika politikområden. I vår alliansreform Sverigebygget lyfter vi fram åtgärder som lägger grunden för fler jobb och fler växande företag i hela landet. Målet är att över fem miljoner människor ska ha arbete 2020. Därför fortsätter vi att arbeta med en modern och innovativ nationell strategi för tillväxt och grundläggande service med flexibla lösningar över hela landet. Det visar också på den bredd som krävs när det gäller insatser på många olika politikområden, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Statens satsning på riskkapital är en viktig pusselbit i ett stärkt företagsklimat. När det gäller riskkapitalförsörjning och regional tillväxt vill vi i sammanhanget framhålla att vi delar den tidigare regeringens uppfattning, som anfördes i dess skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens insatser för riskkapitalförsörjning.

Inriktningen för statens riskkapitalförsörjning bör vara generell och ha sin utgångspunkt i statliga insatser som motiveras av att det finns behov av att komplettera marknaden, i kombination med samhällsekonomiska skäl att motverka marknadsmisslyckanden. Liksom den förra regeringen ser vi inte heller någon motsättning mellan generella näringspolitiskt motiverade insatser och sektors- eller regionalpolitiska insatser. Alla delar behövs. Regeringen aviserar en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för att effektivisera och möta marknadens behov.

Herr talman! Vi vill se fortsatta lösningar på landsbygden och bensinmackar med tillgänglighet för lanthandlare, ökad tillgänglighet till offentlig service i glesbygd och förbättrad livskvalitet på landet - till exempel genom stöd till idrottsanläggningar, elljusspår och fortsatta samordnade insatser för att öka tillgängligheten till lokal service.

Vidare vill vi se en översyn av regelverket, en ökad samordning mellan myndigheter samt förbättrad samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att åstadkomma en god offentlig kommersiell service över landet. Vi vill också att huvudstaden ska kunna växa och tillhöra de städer i världen dit människor söker sig och där kunskap, teknik och innovationsbyggande skapar ringar på vattnet för att få hela Sverige att växa. Detta ger Sverige en fortsatt konkurrensmässig kraft med jobb, företagande och tillväxt.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till Alliansens reservation nr 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg och Jörgen Warborn (båda M).

Anf. 7 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 6.

Sverigedemokraterna ser positivt på landsbygdens möjligheter. Samtidigt går det inte att blunda för de stora utmaningar som finns, inte minst när det gäller avfolkning och ofrivillig urbanisering.

1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa personer möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom till exempel skogs-, gruv- och metallindustrierna.

En god infrastruktur när det gäller såväl fysiska transporter som internet är en viktig förutsättning för regional tillväxt.

Vidare menar vi att en växande turism skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen, främja inflyttning och motverka avfolkningen på landsbygden. Just sysselsättningstillväxten inom turismsektorn uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen växte med endast 5 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Herr talman! Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll när det gäller förutsättningar för regional tillväxt. Det finns ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata, och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att bli större.

När det gäller det aktuella förslaget i vår motion 1094 om riskkapitalfonder vill vi anföra följande.

Inledningsvis kan vi konstatera att statens roll är att öka utbudet av riskkapital i en tidig fas där privata aktörer inte täcker behoven i tillräcklig utsträckning. Vi har sett tendensen att de statliga riskkapitalbolagen inte har varit inriktade på att öka utbudet av riskkapital i tidiga faser. Mot den bakgrunden och i likhet med vad som förordas i motion 1094 anser vi att riksdagen genom ett uttalande ska uppmana regeringen att genomföra en översyn av hur de statliga riskkapitalfonderna används. Vi anser även att dessa i större utsträckning ska användas för regional tillväxtpolitik. Med detta tillstyrker vi den nyss nämnda motionen i den berörda delen. Övriga motionsyrkanden i avsnittet avstyrks.

Herr talman! En förutsättning för en levande landsbygd är god tillgång till kommersiell och offentlig service. Under lång tid har en ond spiral inneburit att såväl kommersiell som offentlig service dragits undan från landsbygden till följd av ett minskat befolkningsunderlag, vilket i sin tur bidragit till att försämra befolkningsutvecklingen än mer. Vi är oroade över denna utveckling, en oro som bekräftas i svart på vitt av Tillväxtanalys senaste siffror över tillgänglighet till kommersiell och offentlig service.

En nedlagd lanthandel eller mack innebär ofta att även annan service som post-, apoteks-, spel- och systembolagsombud försvinner. För att bryta denna negativa spiral krävs åtgärder. I linje med vad som anförs i motion 912 från Moderaterna menar vi att riksdagen måste ta frågan om bensinmackarnas försvinnande från glesbygden på allvar för att säkerställa att insatser tas för att stoppa utvecklingen som annars på sikt riskerar att slå hårt mot landsbygden.

Tänkbara lösningar skulle till exempel kunna vara att andra aktörer träder in vid sidan av de traditionella bensinbolagen genom att ytterligare förstärka teknikutvecklingen när det gäller bensinförsörjningen. Det är även viktigt att olika typer av servicefunktioner, både offentliga och privata på olika nivåer, samordnas för att skapa bättre service. Detta bör regeringen ges till känna.

Herr talman! I motion 2226 från Moderaterna påtalas att det är få som känner till landsbygdsstödets existens, vem stödet riktar sig till och hur man ska gå till väga för att ansöka om stöd, vilket innebär att stödets fulla potential inte utnyttjas. Vi delar motionärernas uppfattning att det därför finns ett behov av att se över hur informationen om och koordineringen av landsbygdsstöd till kommersiell service på landsbygden kan förbättras.

Vidare anser vi, i enlighet med vad som föreslås i motion 935 från Socialdemokraterna, att riksdagen bör uppmana regeringen att se över behovet av att höja ersättningen för lanthandlare som är ombud för statligt ägda bolag. Ersättningen bör motsvara den nytta det innebär för bolagen och samhället och stå i proportion till det arbete som dessa ombud utför. Med det sagda tillstyrks de just nämnda motionerna. Övriga motionsyrkanden i avsnittet avstyrks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Herr talman! Vi har även en strategi gällande regional tillväxt samt landsbygden och dess sektorer.

När det gäller Skogsindustrin vill vi se upprustning och modernisering av inlands- och tvärbanorna, satsningar på SLU, inventering av lämpliga torvmarker för utvinning. Vi vill satsa på fiskodling och vattenbruk genom att utöka fiskodlingen och utreda lämpliga sjöar för detta ändamål samt ge bättre möjligheter till uppstartslån. Vi vill även belysa vikten av det svenska jordbruket och höja återbetalningen av dieselskatten, förbättra lånevillkoren för småbönder, tillåta gårdsförsäljning av alkohol.

Vi ser infrastrukturen som ryggraden i svensk tillväxt, och vi vill bygga ut Malmbanan och bygga ut E20. Dessutom har vi ett flertal prioriteringar gällande energiområdet. Vi vill även införa en marknadspott för att bygga bort uppkomna flaskhalsar. Vi vill höja milersättningen och marknadsföra och öka transportbidraget för att kompensera för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt på flera sätt. Sverige har rikliga förekomster av mineraler, och vi i Sverigedemokraterna betraktar i grunden dessa som svenska folkets tillgångar. Vi ser det som rimligt att värdet av tillgångarna ska komma medborgarna till del. Av denna anledning vill vi reformera och öka mineralersättningen. Statens andel bör sedermera öronmärkas i en fond, vars syfte ska vara att stimulera utveckling och sysselsättning på landsbygden.

Förutom satsningar gällande infrastruktur och satsningar på Malmbanan, som jag redan har tagit upp, är behovet stort av matchning och satsningar på utbildningar kopplade till gruvnäringen, såväl längre civilingenjörsutbildningar som KY-utbildningar, till exempelvis till maskinoperatör. Vi ser också att mer resurser över tid behöver avsättas till riktad geovetenskaplig grundforskning.

Herr talman! Sverigedemokraterna har en bred regional tillväxt- och landsbygdspolitik. Vi vill dock lyfta fram vikten av en sammanhållen och komplett nationell näringspolitik.

Sverigedemokraterna tror på långsiktiga spelregler för näringslivet, och vår näringsfrämjande politik sträcker sig över flera politiska områden. Billig energiförsörjning och sund konkurrens är ett par av förutsättningarna för ett gott klimat i näringslivet. Vi anser att det behövs en naturlig balans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Därför behöver företagen ha tillgång till rätt kompetens.

Frihandel och globala handelsavtal innebär ökad internationell konkurrens för svenska företag samtidigt som det skapar fler arbetstillfällen. Sverigedemokraterna vill därför skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv.

Svenska småföretag har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer och spelar sannolikt också en nyckelroll för Sveriges väg mot högre sysselsättning. Sverigedemokraternas näringspolitik inriktar sig därför till stor del på småföretag. Vi vill minska småföretagens administrativa börda och bana väg för ett partnerskap mellan stat och småföretag som ligger i båda parters intresse. Framför allt krävs lösningar som fungerar i verkligheten.

Därför gör vi verkliga satsningar gällande reformerat sjuklöneansvar, avskaffad allmän löneavgift för småföretag, reformering av LAS, satsningar på Yrkesvux och yrkeshögskola, resursallokering, utökat starta-eget-bidrag och senior-RUT.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

(Applåder)

Anf. 8 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag stöder alla Alliansens reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation nr 2 och till Centerpartiets reservation nr 7.

Urbaniseringen ökar i en allt snabbare takt och Sverige klyvs. Människor känner oro för sina jobb, för sitt företag, för sina barns uppväxtvillkor och för tryggheten på ålderns höst. Ska det vara möjligt att bo, arbeta och leva i vårt land krävs en politik som ser den svenska landsbygdens fulla potential. Det krävs en politik som ser till hela landets förutsättningar.

Människors möjlighet att bo, leva och arbeta på landsbygden förutsätter att det finns jobb. Då måste vi ha en politik som gynnar jobbskapande i nya och växande företag. Det kan framstå som väldigt logiskt. Ändå är vi alltför få som driver en sådan politik. Om jobben ska bli fler måste vi helt enkelt underlätta för dem som skapar jobben, det vill säga företagen. Det är viktigt att även boende på landsbygden har tillgång till bredband, bensinstation, livsmedelsbutik, kollektivtrafik, skola och vårdcentral men också service i form av polis, arbetsförmedling och försäkringskassa.

Få människor är beredda att bo och driva företag på en plats där det är ett stort och tidskrävande projekt att tanka bilen eller att köpa några liter mjölk i affären eller för den delen där det saknas mobil täckning och möjlighet att nyttja internet.

Vi vet vilken kraft som finns om vi ger hela landet chansen. Med rätt förutsättningar skapas jobb för fler människor, och bygden växer. Fler flyttar dit, och underlag för skola, vård och omsorg säkerställs. Hoppet och glädjen ökar. Man känner sig sedd och uppskattad.

För Centerpartiet är det självklart att landsbygden ska stå på egna ben. Landsbygdsperspektivet är ett grundfundament, och vårt arbete med att skapa världens modernaste landsbygd har bara börjat. Vi vill att alla delar av vårt avlånga land ska få möjligheter att växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi vet att Sverige är större än storstan.

Herr talman! Det känns angeläget att vi uppmärksammar den snabba omställning som sker i vårt land. Också i mindre orter nära större städer och i storstädernas ytterområden finns stadsdelar med behov som på många sätt liknar dem som finns på landsbygden. De är i behov av fler jobb, bättre service och ökad trygghet.

Men centraliseringen av Sverige fortsätter i en allt snabbare takt. Jag ska ge några exempel från de senaste månaderna.

Arbetsförmedlingen aviserar att man lägger ned 100 lokalkontor. Det motsvarar en tredjedel av deras kontorsbestånd.

Den statliga banken SBAB kommer att sluta låna ut pengar till företag norr om Dalälven och vill helst bara låna till våra tre största städer.

Trafikverket kommer att minska sina ledningscentraler till fyra och lägger ned i Boden, Ånge, Hallsberg och Norrköping. Kvar blir Stockholm, Göteborg, Malmö och längst norrut Gävle.

När Myndigheten för yrkeshögskolan beviljade utbildningar med start hösten 2015 gick 50 procent till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. 30 procent gick till Stockholm. Som exempel kan jag nämna att en av Sveriges största näringar, besöksnäringen, som ofta finns i landsorten, fick två utbildningar i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

När butiken som i dag svarar för utlämning av postpaket i det lilla samhället Björbo i Dalarna med 800 invånare lägger ned vägrar Posten att flytta utlämningen till den kvarvarande butiken på orten. I stället hänvisar man invånarna att ta sig dryga milen till grannsamhället dit utlämningen flyttar.

ADSL-stationer i flera län läggs ned utan att någon likvärdig tjänst erbjuds. Inte heller ges det tid att bygga ut fiber innan dessa avvecklas sommaren 2015.

Oftare och oftare kommer rapporter att det inte längre går att få dagstidningen distribuerad på lördagar på grund av Postens ändrade distribution.

Regeringen vill införa fritt inträde på de statliga museerna. Av ca 20 statliga museer är det bara Göteborg, Malmö och Karlskrona som har museer aktuella för fri entré utanför Stockholm.

Lantmäteriet aviserar nedläggning i Storuman i Västerbotten, Sollefteå i Västernorrland, Strömsund i Jämtland, Bollnäs i Hälsingland och Malung i Dalarna.

Landsbygdsdepartementet läggs ned.

Listan över uttåget från svensk landsbygd kan göras lång. Det här är som sagt bara några exempel från de senaste månaderna.

För att stimulera regional tillväxt har Alliansen presenterat en rad åtgärder för att nå målet om utvecklingskraft i alla delar av vårt land. Det är åtgärder för att stärka lokal och regional konkurrenskraft. Vi vill fortsätta att bygga Sverige starkare, och det finns goda förutsättningar för det.

Sveriges ekonomi framhålls som ett gott exempel i världen. Vår sysselsättningsgrad är högst i EU. Det ger utrymme för Sverigebygget, som Centerpartiet och Alliansen vill genomföra, med fler bostäder och utbyggd infrastruktur i hela landet. Så lägger vi grunden för jobb och tillväxt under lång tid framöver. Det blir en tydlig del i arbetet med att nå Alliansens mål med över 5 miljoner människor sysselsatta 2020.

För att skapa tillväxt i hela landet är det viktigt att stärka ekonomin såväl nationellt som kommunalt och regionalt. Vi vill ha en välfärd som kommer alla till del. För att det ska vara möjligt att satsa ännu mer på skola, vård och omsorg behövs en politik som skapar många nya jobb och som stärker utvecklingen i vårt land.

För att tydligt visa på värdet av de naturtillgångar som landsbygden levererar vill Centerpartiet utreda möjligheterna att ytterligare regionalisera delar av den statliga fastighetsskatten. Genom att införa en regionaliserad beskattning av fastigheter inom industri- och energisektorn kan ekonomiska resurser återföras till det område där de har skapats.

Många av motionerna i avsnittet om regional tillväxt berör statliga verk och myndigheters lokalisering. Trots att det under lång tid varit en klart uttalad ambition från riksdagen att statliga verk och myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län pågår det en centralisering av myndigheternas verksamheter. Under 2000-talet har de statliga jobben ökat totalt sett. Samtidigt har dessa jobb försvunnit från mindre kommuner och till förmån för större kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Alliansregeringen gav i maj 2014 ett antal myndigheter i uppgift att till den 31 mars i år rapportera om hur de kan förbättra den regionala tillväxten.

För Centerpartiet är det en väg framåt att decentralisera makten och sprida kompetenser över hela landet. I många områden är behovet av nya jobb och inflyttning tydligt. Genom decentralisering av statliga verksamheter kan attraktivitet och tillväxt öka. Det vet vi sedan Fälldins utlokalisering i slutet av 70-talet. Vi kommer noga att följa upp det tydliga uttalande som regeringen gör i sitt budgetförslag om lokalisering av statliga verksamheter.

Av majoritetstexten i dagens betänkande framgår det att minoritetsregeringen lyfter fram den betydelse näringslivet har för vårt lands framtid. Utredningar och satsningar ska skapa fler jobb i företagen.

Samtidigt kan jag konstatera att minoritetsregeringens budgetförslag har en annan inriktning. Sammantaget föreslår man en skattehöjning på 25 miljarder per år där nästan allt drabbar företagen. Jag ska ge några exempel.

Ni vill införa skatt på avstånd, en lastbilsskatt på 14 kronor per mil. Det blir 4 miljarder om året. Vem drabbar detta hårdast? Jo, Sverige utanför de stora tätorterna. Timmerbilen och varudistributionsbilen kommer att straffbeskattas. Det exportberoende sågverket Fiskarhedens Trävaru AB i Malung-Sälens kommun, som sågar 330 000 kubikmeter per år varav 90 procent går på export, får en kostnadsökning på 5 miljoner om året. Den stenhårda internationella konkurrensen tillåter inga prisökningar.

Ni kommer att slopa ungdomsbonusen och höja skatten på ungas arbete. Detaljhandeln, en av Sveriges största branscher, beskrev effekten för sina 65 000 företag när utskottets ledamöter var där på ett informationsmöte för några veckor sedan.

Av de 500 000 anställda inom svensk handel är 30 procent yngre än 26 år. Den riktade ungdomsskatten kostar handeln 3 ½ miljard om året. När detaljhandeln frågar sina 65 000 butiksföretag svarar två tredjedelar att de kommer att dra ned på personal om den riktade ungdomsskatten införs. Man bedömer att det handlar om 11 500 ungdomar som riskerar att bli utan jobb.

Detaljhandelns slutsats är också att många av de små butikerna på landsorten kommer att försvinna. Där finns inte längre några marginaler kvar, varken personellt eller ekonomiskt. Konkurrensen tillåter inga prisökningar.

Regeringen ökar de direkta pålagorna på jobbskaparna med 19 miljarder per år. Samtidigt inser ni hur detta kommer att slå eftersom ni kompenserar kommuner och landsting med över 3 miljarder. Företagen får ta hela smällen för höjningen.

Låt mig avsluta med att rikta en fråga till regeringspartiernas företrädare: På vilket sätt förbättrar alla dessa kostnadsökningar för människor och jobbskapande företag den regionala tillväxten och den regionala utvecklingen?

(Applåder)

Anf. 9 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Herr talman! Vi debatterar i dag de 47 motionsyrkanden som har lämnats in med förslag som man tror kan förbättra den regionala tillväxten i Sverige.

Sverige har lämnat bakom sig åtta år av borgerlig regering och har fått en än så länge ganska passiv socialdemokratisk och miljöpartistisk regering. Det som var tydligt under den borgerliga regeringens styre var den konstanta övertron på marknadens förmåga att möta landsbygdens behov. Vi har sett marknadsmisslyckande på marknadsmisslyckande, vilket har lett fram till att vi i dag har ännu större skillnader i tillväxten mellan olika regioner i Sverige.

Vänsterpartiet har i riksdagen mot bakgrund av de ökade regionala skillnaderna under flera år påtalat behovet av en ny inriktning för den regionala tillväxtpolitiken. Budgetpropositionen som lades fram i höstas var ett resultat av förhandlingar mellan regeringen och Vänsterpartiet och hade inneburit en ny riktning jämfört med de senaste årens högerpolitik som lett till ökade regionala skillnader.

Som en konsekvens av kammarens beslut den 3 december att allianspartiernas budget vann med stöd av Sverigedemokraterna uteblev dessvärre många viktiga satsningar. Detta är tyvärr djupt olyckligt, och det riskerar att försämra Sveriges framtida tillväxt.

Vänsterpartiet vill se till att den statliga och kommersiella servicen förbättras och utvecklas på landsbygden. Det är hög tid för det. Under alltför lång tid har vi sett en avveckling av servicen, och staten bär ett stort ansvar för den utvecklingen. Den här regeringen får inte likt den förra regeringen tro att marknaden löser allt. Vi i Vänsterpartiet kommer att göra allt vi kan för att förbättra, öka och utveckla den statliga och kommersiella servicen på landsbygden.

Alla partier i denna kammare är i varje fall på papperet överens om att hela Sverige ska leva. För Vänsterpartiets del är det därför viktigt att få till en parlamentarisk utredning om landsbygden. Det är viktigt att skapa breda politiska överenskommelser som kan skapa långsiktighet. Det är framför allt viktigt för landsbygden att vi lämnar marknadstänket bakom oss och i stället för att se alla som kunder se oss som medborgare med rättigheter.

Jag hoppas att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht tillsätter en utredning om landsbygdens utmaningar så snart som möjligt. Jag är väldigt glad att utskottsmajoriteten så tydligt betonar vikten av en utredning och uppmanar regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning med samtliga partier.

Jag tror att det är viktigt att en eventuell utredning lyfter på många stenar och därigenom lyfter upp landsbygdsfrågorna på den politiska dagordningen. Staden har blivit norm i debatten, och det är någonting vi måste bryta.

I nästa debatt här i kammaren kommer energipolitiken att diskuteras. Ett förslag som berör både energipolitiken och möjligheterna till en förbättrad regional tillväxt är förslaget om bygdepeng. Bygdepeng innebär att en viss andel av intäkterna från ett vindkraftverk går tillbaka till den bygd där vindkraftverket står.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Resonemanget är väldigt logiskt. Det finns ett relativt litet antal investerare som satsar på att bygga ut vindkraft i Sverige. När det etableras i ett område får berörd markägare en ersättning från vindkraftsbolaget. Men ibland bor inte markägaren i området, och ofta är det fler som berörs av en vindkraftsetablering än bara berörd markägare. Därför är bygdepeng ett sätt att kompensera dem som bor i en bygd där vindkraften etableras. Det fina i bygdepengen är att avsättningen inte går till dem som enskilda personer utan till hela bygden som ett område. Det gör att pengarna kan användas där de gör mest nytta för hela bygden.

I dag använder sig vissa vindkraftsetablerare av bygdepeng, men andra gör det inte. Problemet är att det saknas en bra lagstiftning på området som gör spelreglerna lika och gör det möjligt att kräva bygdepeng vid en etablering.

På vattenkraftssidan finns en bygdepeng som utgår till vattenkraftskommunerna och som används till lokal utveckling. Denna bygdepeng regleras i en förordning. På vindkraftssidan har en bygdepeng uppstått som ett krav från olika kommuner och organisationer, men det har skett på frivillig väg utan förordningsreglering.

Vänsterpartiet vill att även bygdepengen för vindkraft regleras i en förordning. Det skulle göra det svårare för oseriösa aktörer att verka och öppnar inte för diskussion om otillbörlig påverkan av personer.

Genom att utlokalisera statliga myndigheter och bolag till olika delar av Sverige kan hela landets resurser och kompetens tas till vara. Det ger arbetstillfällen och kan bidra till en positiv utveckling för mindre orter på landsbygden. Det är viktigt när nya statliga verksamheter startas att de redan från början utlokaliseras till olika delar av Sverige och att befintliga statliga arbeten värnas i hela landet.

De senaste månaderna har det kommit flera oroande signaler om att statliga jobb försvinner, eller riskerar att försvinna, från landsbygden. Det gäller både statliga myndigheter och bolag. Arbetsförmedlingen aviserade i höstas att 100 kontor skulle läggas ned, men som tur var lades förslaget i byrålådan tillsvidare.

Trafikverket har bestämt sig för att flytta verksamhet från Ånge, Boden, Hallsberg och Norrköping till orter som Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Lantmäteriet aviserade nyligen nedläggning av sin verksamhet i Bollnäs, Malung, Sollefteå, Storuman och Strömsund. SBAB har meddelat sina kunder att landsbygden inte är intressant, vilket uppenbarligen skett med regeringens goda minne enligt de svar vi fått på de skriftliga frågor vi ställt till näringsministern.

De statliga jobben har totalt sett ökat med ca 5 700 arbetstillfällen sedan 2004. I mindre kommuner har dock dessa jobb samtidigt minskat med 4 000 arbetstillfällen. Dessa arbetstillfällen har i stället koncentrerats till de större kommunerna. Det betyder att de stora kommunerna fått ett tillskott på ca 10 000 statliga jobb, varav 7 500 har kommit till Stockholm, medan de minsta kommunerna blivit av med en oproportionerligt stor andel statliga jobb.

I regeringens budget, som man har förhandlat fram med oss i Vänsterpartiet, står det att "myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län." Det tycker jag är en väldigt bra formulering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

I regeringens strategi finns också en ambition att minska statens lokalkostnader. Det gör man rimligast genom att lokalisera statliga jobb till platser med lägre hyror. Tyvärr verkar många myndighetschefer tro att det bästa är att finnas i Stockholms innerstad där kontorshyrorna är väldigt höga. Staten skulle kunna leverera en bättre service till medborgarna om man lade resurserna på verksamhet och personal i stället för dyra lokalhyror.

Ekonomistyrningsverkets analys visar att statens hyreskostnader har ökat med 21 procent under perioden 2006-2013, vilket främst beror på att hyran per kvadratmeter har ökat. Den sammanlagda lokalarean var i stort sett densamma 2013 som 2006, men lokalarean har ökat i storstadsregionerna Stockholm och Malmö.

Riksdagen bör därför tydliggöra för regeringen och dess myndigheter vikten av att statliga jobb sprids i hela landet. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 4 om att statliga jobb ska spridas i hela Sverige.

Anf. 10 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag vill göra en jämförelse med det som landsbygden levererar. Om du tänker på vad du åt till frukost i dag, elen till din bil, stålet till bron som du passerar på väg till jobbet, vindkraftselen som du har till din telefon eller trästommen till ditt hus har allt levererats av landsbygden. Det är här naturtillgångarna finns, det är här vår framgångsrika basexportindustri finns, och det är här som stora delar av besöksnäringens expansionsmöjligheter finns.

Om vi ska klara utmaningarna måste vi därför använda alla våra fördelar både i städerna och på landsbygden. Sverige utanför Stockholms tullar är allt annat än tärande, tvärtom. Det är här vi hämtar råvaror som världen efterfrågar - mat, mineraler, energi, för att bara ta några exempel. Med det som utgångspunkt vill Centerpartiet stärka den regionala ekonomin genom att utreda regionaliserad beskattning av fastigheter inom industri- och energisektorn.

Jag skulle vilja fråga: Är det rimligt att det sker ett återflöde av resurser som främjar regional tillväxt och utveckling i hela landet som en motprestation till det som landsbygden levererar?

Anf. 11 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Tack, Anders Ahlgren, för frågan! Som princip finns det en rimlighet i att vi omfördelar mellan regioner på ett sätt så att alla regioner i Sverige får möjlighet att utnyttja sin potential och bidra till tillväxten i Sverige. Vi måste få en balans i Sverige där vi i möjligaste mån åtminstone växer någorlunda jämnt tillsammans.

Vårt grannland Norge är väldigt intressant. Jag hade förmånen att besöka Alta som är huvudort i norska Finnmark, motsvarande Norrbotten i Sverige.

Där har man haft en helt annan politik för på vilket sätt man vill se att hela Norge ska leva. Man har också på ett tydligare sätt överfört resurser från staten till de olika regionerna. Bland annat har man en lägre beskattning i de nordliga regionerna i Norge. Man har avräkning av studiemedel och en del andra saker.

Vänsterpartiet har inte tagit ställning till samma modell som Anders Ahlgren föreslår där man har en återföring av fastighetsskatten för olika former av fastigheter som finns på landsbygden till de regioner där de finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Vi har föreslagit en del åtgärder på olika sätt. Här lyfter jag fram bygdepeng som ett sätt där inkomster från vindkraftsetableringar kunde återföras tillbaka till landsbygden. Jag kan även se andra förslag som är intressanta. Avräkning av studiemedel är ett sådant. Statliga jobb och andra jobb som kräver akademisk utbildning och därmed att man studerar gör att man drar på sig studieskulder. Dessutom minskar motiven för att flytta tillbaka till landsbygden i en del fall. Det behöver vi åtgärda för att stärka konkurrenskraften i hela Sverige. Det ska finnas god personalförsörjning och därmed avräkning av studiemedel.

Anf. 12 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag tackar för svaret. För vår del använder vi skatteutjämningssystemet som det mest effektiva sättet att skapa en gemensam skattebas så att den blir ganska likvärdig i våra kommuner. Vi ska kunna leva och driva skolor och äldreomsorg och sådant på ett rättvist sätt.

I Norge har man några andra exempel. Du nämnde studiemedel som ett typexempel. Det har man också provat där, i norra delen av landet. Man gör också en stor återföring av pengar till de kommuner som har vattenkraft, till exempel. De kanske hamnar lite orättvist, men det är ändå ett sätt att återföra rätt mycket resurser till kommunerna.

Jag skulle vilja ställa en annan fråga. Du har en interpellation liggande som jag inte tror att du har fått svar på ännu. Där finns ett avsnitt som jag gärna skulle vilja att du utvecklar. Du skriver att i regeringens budget, som man har förhandlat fram tillsammans med Vänsterpartiet, står det: "Myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län."

Det är intressant om det är många som har en sådan uppfattning. Jag skulle vilja att du utvecklar hur Vänsterpartiet vill se att detta ska gå till. Och när, i så fall, ser du en tidsaxel för sådant här?

Anf. 13 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Om vi börjar med den kommunala skatteutjämningen tycker jag att det är viktigt att det är grunden i utjämningssystemet för den regionala tillväxten i landet. Jag är förvånad över att man från Centerpartiets sida gick med på det moderata kravet om att muta de 13 Stockholmskommunerna och några kommuner runt Malmö, som är de som har den starkaste skattekraften i Sverige, och att de skulle få en införselavgift som kostade skattebetalarna 1 miljard. Detta återtog ni nu i er budget. Jag tycker att det var en märklig reform för att stärka den regionala tillväxten; i princip ger man ju bara till dem som redan har mycket.

Om vi återvänder till de statliga bolagen är det helt riktigt att jag har en interpellation till Ardalan Shekarabi. Vi håller just nu på att förhandla om vilket datum vi ska ha denna interpellationsdebatt. Jag skulle jättegärna ha haft den i tisdags. Nu blir den av lite senare, men den är i varje fall i högsta grad aktuell.

Vänsterpartiet är inte en del av regeringen och är därmed inte med och styr de myndigheter som etableras eller hur de lokaliseras. Men vi kan vara med i budgetförhandlingarna och tydliggöra för regeringen vad vi tycker och vad vi tycker ska vara regeringens politik. Det är också detta vi fick igenom i den höstbudget som vi lade fram tillsammans, och vi kommer säkerligen att få igenom det i de framtida budgetarna också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Jag tycker att det är viktigt när man bestämmer sig för att starta en ny myndighet att man kollar var i landet den typ av kompetens finns som man söker för den berörda myndigheten och att man tittar utanför Stockholms län.

Det vi har sett de senaste åren, och det vi ser i statistiken, är att jobb i princip hela tiden flyttar till Stockholm. Ett tydligt exempel är min egen hemstads myndighet, MSB, där ledningsfunktionen sitter i Stockholm men den övriga myndigheten i Karlstad. Vi får hela tiden exempel på att olika chefsfunktioner och stödfunktioner för chefer har flyttat en i taget. Till slut är det väldigt många anställningar. Detta oroar mig mycket, för jag vet att det inte bara händer inom MSB utan även inom en rad andra statliga myndigheter.

Jag hoppas att man startar statliga myndigheter utanför Stockholm och att man prövar annan verksamhet.

Anf. 14 Said Abdu (FP)

Herr talman, svenska folket och ärade ledamöter! I mitt företagande har jag rört mig mycket runt Dalsland, Värmland och Västergötland, där jag har sett vad entreprenörskapet kan göra för att vitalisera vårt land. Från storstaden till glesbygden är företagandet nyckeln till utvecklingen i en globaliserad värld. All form av tillväxt vilar på företagens axlar. Folkpartiets politik utgår från att man ska kunna jobba och driva företag oavsett i vilken del av landet en person verkar. Med dagens digitala lösningar och med hög kvalitet på offentlig service och god infrastruktur är det också möjligt.

Herr talman! Jag har vuxit upp i Vänersborg och Trollhättan och sett många av de fantastiska mindre orter som lätt glöms bort i den Stockholmspräglade politiken. Men jag kommer inte från Stockholm, och jag tänker inte glömma mitt ursprung. Jag är präglad av den stolta företagstradition vi har i Västsverige. Genom entreprenörskap har vi nyttjat naturtillgångar för att bygga och utveckla min bygd.

För att ge stad och land verktyg för hållbar tillväxt och utveckling behövs bra politik för företagande samt satsningar på infrastruktur och samhällsservice. Här måste vi i det offentliga ta ansvar och garantera god kommunikation för såväl vägtransporter som digitala försändelser på nätets motorväg. Från Folkpartiets och Alliansens sida står våra prioriteringar klara i all sin tydlighet för Sveriges företagare: Vi vill fortsätta vårt Sverigebygge med en tydlig företags- och jobblinje.

Herr talman! Folkpartiet och Alliansen har tidigare lagt fram en bredbandsstrategi för att hela Sverige ska ha bredband i världsklass. Mellan 2012 och 2014 har 1,1 miljarder satsats på bredbandsutbyggnaden. Vi är dock inte nöjda. I dag sker företagandet dygnet runt. Oavsett var man är i landet - i sommarstugan eller på en skogsväg mellan Halleberg och Hunneberg - är det viktigt att man är kontaktbar och kan nås. Jag, Folkpartiet och Alliansen lovar att fortsätta vårt arbete för ett bredband i världsklass för Sveriges företag.

Herr talman! Jag nämnde tidigare att jag inte kommer från Stockholm, men givetvis erkänner jag Stockholms betydelse för hela landet. Vissa frågor kan vara viktiga för Stockholmsregionen, men ibland kan de vara ännu viktigare för landets regioner. Det jag talar om är Bromma flygplats. Det är en viktig knytpunkt för företagandets nervsystem i landet. För företagen i Västsverige är rutten Landvetter-Bromma med 14 turer per dag en fråga om regional tillväxt. Bromma är vägen till Stockholm och resterande delen av Europa för våra jobbskapande hjältar. Bromma är vägen till tillväxt, jobb och utveckling för företagare från Landvetter, Höga kustens flygplats och Sturup. Bromma är som sagt en riksangelägenhet och en motor för regional tillväxt. Därför säger jag: Därför Bromma!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Som företagare finns det få saker som jag ogillar så mycket som osäkerhet. Men med den nya regeringen sprider sig osäkerheten över landet. Efter Miljöpartiets stoppultimatum om Förbifart Stockholm har ca 200 miljoner skattekronor skyfflats ned i halvgrävda gropar. En gång i tiden var Socialdemokraterna en garant för infrastruktursatsningar. I dag sitter de i baksätet när Miljöpartiet kör ned i diket.

Jag har en fråga: Vad blir nästa stoppultimatum som det tillväxtfientliga partiet kommer att få igenom? Kan jag säga till mina väljare i Västsverige att det inte kommer att bli ett nytt stoppultimatum även där? I Västsverige kommer vi överens och styr tillsammans i regionen.

Mot minoritetsregeringen och den rödgröna röran står ett tydligt alternativ som under åtta år har garanterat regional utveckling och gynnat Sveriges företag.

Jag vill med detta sagt anhålla om fortsatt förtroende för Alliansens tillväxtvänliga linje genom att yrka bifall till Alliansens reservation 2.

(Applåder)

Anf. 15 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Den regionala tillväxten är starkt beroende av vilka statliga beslut som tas men också av vilka prioriteringar som görs i respektive region och län och vad som faktiskt önskas av staten.

Jag liksom Said, min kollega från Folkpartiet, kommer från Trollhättan i Västra Götaland. Där har man mer än en gång talat om vikten av att de 49 kommunerna i Västra Götaland måste vara ense i sina prioriteringar, inte minst när det gäller infrastruktursatsningar.

Allting kan inte göras åt alla. Det är tyvärr politikens dilemma hela tiden. I valrörelser låter det däremot oftast som att allting går att lösas åt alla. Men jag skulle vilja påstå att den regionala tillväxten handlar om att ha ett levande Sverige där alla orter har något slags basutbud. Man skulle såklart kunna fråga sig om inte kommunsammanslagningar vore en vettig idé med tanke på att vi har många små kommuner som inte har tillgång till det riktiga basutbud som jag anser borde finnas. Hur ska man göra det? Allting är inte statens ansvar, eller det offentligas över huvud taget - kommunens eller landstingets.

Den offentliga servicen på landsbygden har betydelse. I den här talarstolen har det många gånger talats om vikten av att de statliga myndigheterna flyttas ut från storstaden. Det har talats om det här i dag också. Men faktum är att regleringsbreven och budgeten ofta står i kontrast till varandra. Det går inte att få ihop de olika kraven. Om man å ena sidan drar in medel till myndigheterna och å andra sidan säger att det är viktigt att de är kvar ute i bygden med sina kontor måste något slags prioritering göras inom myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Oavsett vad vi lokala politiker kan tycka när vi är på hemmaplan och får höra kritik om att det ena kontoret efter det andra har lagts ned eller flyttats, måste kanske vi som politiker på riksnivå - när vi tar den roll som vi har när vi är här i riksdagen - bli bättre på att poängtera och vara uppmärksamma på att de olika kraven många gånger står i motsats till varandra.

En sak som har varit på tapeten under den senaste veckan är möjligheten till kontanthantering. Jag anser att länsstyrelserna borde få ett större uppdrag i fråga om att se över behoven i sina kommuner så att alla invånare har tillgång till finansiella tjänster.

Det stod i veckan att Skatteverket ska granska branscher med omfattande kontanthantering. Skönhetsvård, bilvård, tatuerare, frisörer, cateringföretag och food trucks och vad det nu var ska granskas särskilt. Och på landsbygden har många delar av besöksnäringen en ganska stor kontanthantering. Det som nämns är just säkerhetsaspekten. Det är inte säkert att hantera kontanter alla gånger eftersom rånrisken är överhängande. Då blir det också en rättsfråga. Hur snabbt kan polisen hantera saker när de händer?

Torghandeln har också varit på hugget i minst ett par år när det gäller möjligheten till kontanthantering. Det finns många aspekter av detta, inte minst de nya sedlar och mynt som har visats upp i veckan.

Vi kan väl vara ense om att bankerna inte är särskilt service-minded när småföretag eller föreningar vill hantera kontanta medel, vare sig det gäller att ta emot eller lämna ut. Med tanke på de avgifter som bankerna tar ut kan man undra hur det kan komma sig att man inte tar vara på småföretagens verksamheter ute i bygden utan i stället försvårar hanteringen.

Ska vi ha servicepunkterna med tillgång till försäljning av livsmedel, drivmedel, ombudstjänster - apotek, systembolag och vad det nu kan vara? Det går an att säga att man kan köpa via nätet och inte behöver ha alla affärer in på knuten. Men kära nån, då måste det finnas ett ställe där man kan hämta ut sina paket utan att behöva åka buss eller något annat i flera mil. Detta är en helhetsfråga som vi måste diskutera och fundera mycket mer gemensamt på. Ingen kan vara emot att vi har en levande ort där man har tillgång till basutbudet.

Det statliga riskkapitalet har nämnts som en viktig del i det regionala tillväxtarbetet. Det kan jag hålla med om, om man samtidigt ser behoven av tillgång till infrastruktur. Man kanske ska använda en del av de medlen för att tillhandahålla bättre vägar, se till att bredbandsutbyggnaden fungerar, att det finns tåg och inte minst att det på en ort finns någonstans att gå av tåget. De pengarna är kanske lika motiverade för att existerande företag ska fungera och vara kvar på de små orterna i stället för som kapitalförsörjning i sig. Riskkapital kanske inte behövs på samma sätt, om vi tillgodoser behoven av infrastruktur.

En annan sak i sammanhanget är vikten av lokala medier och bristen på lokal bevakning som vi ser alltmer av. Ju mindre vi vet om hur människor har det på landsbygden och på de små orterna desto större blir möjligheten för de stora städerna att ta för sig. Det bekymrar mig ganska mycket. Gratistidningar växer naturligtvis upp på ett helt annat sätt på större orter. Det finns ingen marginal för att ha den typen av annonsfinansiering på små orter. Men medierna har ett jättestort värde även för dem som bor på landsbygden, för att se vad som händer och sker. Annars blir skillnaderna mellan stad och landsbygd ännu större.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Jag ska avsluta med att det fanns en stark näringslivsprofil i Västra Götaland som för ett antal år sedan yttrade att "Dalsland borde bli ett friluftsområde". När jag hörde det blev jag otroligt upprörd. Landsbygden ska inte finnas bara för att människor ska ha rekreationsområden. Landsbygden med sina förutsättningar behövs för att vi ska kunna ha ett levande Sverige. Det är inte så enkelt att folk från stan bara kan åka ut på landet och ha sina stugor och sina aktiviteter - bada, campa, fiska eller vad det nu är. Det handlar om att skapa arbetstillfällen, att våga starta företag som även kan fortsätta drivas på landsbygden, så att vi får ett Sverige som håller samman.

(Applåder)

Anf. 16 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! När det gäller regional tillväxtpolitik skulle jag vilja inleda med att säga att Sverige väl fortfarande är ett av världens bästa länder att leva i. Men vi kan se i både mindre orter och större städer att det under flera år har växt fram en större osäkerhet. Vi har i dag ungefär 400 000 personer som är arbetslösa. Långtidsarbetslösheten har skenat. Vi har kunnat se att klyftorna ökat. Sverige faller i mätningar om konkurrenskraft, och andelen som har möjlighet att studera på högskola har minskat.

Vår uppgift de kommande åren är att se till att vi håller samman Sverige, för tillsammans kan vi göra mycket och vända utvecklingen. Men då måste vi välja framtidsreformer och investeringar i fler jobb. Genom att nyttja hela landets utvecklingskraft skapar vi fler jobb och stärker Sverige. En aktiv regional tillväxt- och utvecklingspolitik ska bidra till att hela landets utvecklingskraft tas till vara. Den måste utgå från att hela landet hänger ihop och att vi är beroende av varandra.

Vi vill använda den regionala tillväxtpolitiken som ett verktyg för utveckling av precis hela landet. En levande landsbygd är en förutsättning för att Sverige ska stå sig väl på den globala arenan. Samtidigt står landsbygden inför stora utmaningar vad gäller tillgänglighet till offentliga och privata tjänster. På många håll kan vi se att det blir allt längre - många tidigare talare har lyft fram det - till närmaste butik, mack, serviceställe. På många orter blir det också svårare för de små företagen att finnas kvar och utvecklas.

Herr talman! Riksdagens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. I det här betänkandet berörs ett antal sådana frågeställningar. Vi har hört ledamöter diskutera lokaliseringen av statliga myndigheter och bolag och den kommersiella och offentliga servicen på landsbygden. Bredband har också diskuterats liksom kompetensförsörjning och infrastruktur. Det är viktiga frågor.

Regeringen kommer att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att lämna förslag till hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik ska se ut. Där kommer regeringen inom kort med en närmare presentation. Utredningen ska utarbeta en strategi för landsbygdens utveckling, lämna förslag till mål för en hållbar sammanhållen landsbygdspolitik och föreslå vilka medel och åtgärder som krävs för att nå dessa mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Det statliga riskkapitalet i det regionala tillväxtarbetet har också tagits upp. Syftet är att åtgärda kartlagda brister i kapitalförsörjningen för nya och växande små och medelstora företag. Sedan 2009 finns elva regionala riskkapitalfonder i Sverige. Fonderna drivs som projekt inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Där vill vi ha en översyn för att kunna ta ytterligare steg.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson från Moderaterna talade lite grann om jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet, vilket är jätteviktigt. Regeringen välkomnar att ett flertal län i dag använder jämställdhet som ett medel att uppnå hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, det vill säga ta vara på både kvinnors och mäns kunskap, affärsidéer och innovationsförmåga. Samtidigt kan vi konstatera att mycket arbete kvarstår i flera län bland annat för att uppnå jämställdhet i styrsystemen, erhålla en jämn könsfördelning bland företagare, minska könssegregationen på arbetsmarknaden och erbjuda utrikesfödda kvinnor företagsrådgivning och hjälp med finansiering.

Jag nämnde lokaliseringen av statliga myndigheter och statliga bolag. Det kan bidra till att hela landets resurser tas till vara på ett bättre sätt. Statliga myndigheter är viktiga arbetsgivare för kompetent arbetskraft samtidigt som de utgör ett betydande kundunderlag för småföretag i stora delar av våra arbetsmarknadsregioner. Placering av statliga myndigheter kan på så vis leda till tillväxt och utveckling i hela landet och därmed motverka den starka urbaniseringstrend som pågår.

Fler myndigheter, eller delar av myndigheters verksamhet, skulle kunna lokaliseras runt om i landet på ett bättre sätt än vad fallet är i dag. Jag kan konstatera att utskottet med tillförsikt noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2015 uttalat att en tydlig utgångspunkt ska vara att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län och att de myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras till någon annan plats i landet. Vi har i dag 152 myndigheter placerade i Stockholm. Gör vi en storstadsanalys ser vi att Göteborg har fyra och Malmö tre.

Servicepunkter har också diskuterats en del. Jag vill understryka betydelsen av god tillgång till kommersiell och offentlig samhällsservice i hela landet. Staten bör därför ta ett särskilt ansvar för att medborgare och näringsliv ska ha tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service. Jag vill speciellt framhålla de så kallade servicepunkterna på landsbygden - livsmedelsbutik, apotek, postservice, bensinmack - och den aviserade parlamentariska utredningen med uppgift att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik bör se ut.

Vidare görs under perioden 2014-2020 en betydande satsning inom landsbygdsprogrammet för att utveckla lokal service. Pengarna ska användas för stöd till lokal service i form av dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar samt till projekt som utvecklar lokal service i gles- och landsbygd. Jag ser med stort intresse fram emot utredningen om stöd till kommersiell service som ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 mars 2015.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 17 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Herr talman! Jag vill fråga Mattias Jonsson om arbetslösheten. Det är intressant att höra att den skenat. Vi kan i ett globalt och europeiskt perspektiv titta på vad som hänt sedan finanskris och lågkonjunktur och allt som många länder varit med om. Då ser vi att vi har en topplacering på OECD:s lista när det gäller hur vi skött vår ekonomi. Det har trots allt tillkommit 340 000 nya jobb, och i det perspektivet blir det som sägs lite märkligt. Folket ute i samhället verkar ha förstått vad som hänt men inte Socialdemokraterna.

Jag har en fråga om arbetslöshet och hur vi skapar jobb. En del av den regionala tillväxten omfattar besöksnäring och turism. Många får sitt första jobb via besöksnäringen - restauranger och hotell - på ställen som Almedalen på Gotland och, med tanke på sportlovet, Åre och Sälen. I er budget vill ni, Mattias Jonsson, ta bort det som är mindre kostnader för att anställa unga. Tiden för vårpropositionen närmar sig, och det skulle vara spännande att få veta lite mer om hur ni tänker om besöksnäringarna som skapar jobb. Vart ska ungdomarna ta vägen? Vi har hört Anders Ahlgren från Centerpartiet tala om att besöksnäringarna är på väg att stängas ned.

Anf. 18 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Tack för frågan! Vi har i dag en arbetslöshet på ungefär 400 000 personer, på omkring 8 procent. När vi förlorade regeringsmakten 2006 låg den ett par procent under 8 procent, på ungefär 6 procent. Då sa Ann-Charlotte Hammar Johnssons kamrater att det var massarbetslöshet och ett misslyckande av den tidigare regeringen.

Ni har lagt fram ett antal förslag som alla har gått ut på att sänka skatterna på olika sätt, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Det ska lösa arbetslösheten. Men vi kan konstatera att arbetslösheten ökade under den tidigare regeringens tid. Ungdomsarbetslösheten ligger kvar på 23 procent trots nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga.

Genom den budget som föll ville vi plocka delar av nedsättningen för att göra andra satsningar i stället, bland annat det som vi kallar 90-dagarsgarantin för unga, som vi tror skulle ge större effekt. Om man har fört en politik som inte har fungerat bör man kunna ställa sig frågan: Ska vi ompröva de förslag som inte har gett effekt?

I er egen budget plockade ni bort sänkningen av arbetsgivaravgiften för 25- och 26-åringarna, och där stod det att detta inte påverkade sysselsättningen alls. Men när vi omfördelar är det katastrof, enligt er retorik.

När politiken inte har gett effekt och inte har fungerat vågar vi ompröva den och satsa på något annat som vi tror pressar tillbaka ungdomsarbetslösheten.

Anf. 19 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Saker och ting går i cykler. År 2006 var det högkonjunktur, eller hur? Det var innan vi fick finanskrisen. Det är skillnad när folk sitter i utbildning och inte i arbetslivet i lägen då de bör vara ute. Har man sedan en lågkonjunktur ser det annorlunda ut. Det glömde Mattias Jonsson nämna.

Jag tror inte att höga skatter på arbete leder till mer arbete. För mig är det ologiskt. Det är inte bara vi i allianspartierna som anser att det här är märkligt, utan det finns rätt många organisationer i landet som ser med fasa på det här med för höga arbetsgivaravgifter för unga och redan meddelar att de kommer att ta ned det hela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Jag skulle vilja använda min tid även till att fråga om jämställdheten. Vi läser i papperen att ni tycker att jämställdhetsarbetet är bra och går framåt men att det finns mer att göra. Jag nämnde i mitt anförande det här med välfärdssektorn. Här finns enligt mig en möjlighet för Sverige att växa, om man kan utveckla inte minst nya innovationer på industriområdet och vardagsinnovationer för människor. Det handlar också om företagande där kvinnor får möjlighet till nya arbetstillfällen på ett nytt sätt med ny arbetsmiljö och smartare sätt att arbeta. Där pratas det från er sida om stopp och förbud. Jag skulle gärna vilja veta hur ni ser på de arbetena.

Anf. 20 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Jag tackar Ann-Charlotte för replikerna.

Vi jämför med andra länder, och det är ganska bra att göra det. Om man gör jämförelser med jämförbara länder - inte med Grekland och andra sydeuropeiska länder som har en väldigt besvärlig situation, som den tidigare regeringen gjorde - står sig Sverige inte så starkt som ni vill göra gällande. Tyvärr är det så. Det är därför jag menar att vi måste våga ompröva politiken. Vi har ungefär samma utgångspunkt och globala konkurrenssituation som våra grannländer. Vi borde klara oss bättre. Jag kan ta Tyskland som exempel på hur man kunnat hantera ungdomsarbetslösheten.

Vi i Socialdemokraterna gör en helt annan analys än vad Moderaterna gör. Ni gör analysen att det är bättre att jaga, kontrollera och piska de arbetslösa att ta jobb. Vi gör en helt annan analys. Vi vill rusta de arbetslösa att kunna ta de jobb som finns på arbetsmarknaden. Det tror vi stärker företagen och deras konkurrenskraft på den globala marknaden.

Ett exempel på något som enligt min uppfattning har misskötts är Arbetsförmedlingen, som inte har haft i uppdrag att ha kontakt med företag för att matcha deras behov med de arbetslösa, vilket borde ha varit fallet. Det har resulterat i att vart femte rekryteringsförsök har misslyckats på svensk arbetsmarknad. Det är siffror som Svenskt Näringsliv har tagit fram, och dem borde man ha tagit på större allvar, enligt min uppfattning.

Anf. 21 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag skulle vilja återkomma till den belastning ni gör på näringslivet när det gäller beskattningar. 25 miljarder kronor ökar ni beskattningarna med, och merparten av det, eller kanske till och med 23 miljarder, hamnar på företagen. Ni inför skatt på avstånd, det vill säga kilometerskatt på alla transporter, med 14 kronor per kilometer. Ni slopar ungdomsboendet för anställda unga. Företagen kompenseras inte, medan ni kompenserar kommuner och landsting. Ni ökar beskattningen för privatpersoner genom sänkt gräns för statlig skatt och avtrappat jobbskatteavdrag. Ni inför särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år. Ni halverar RUT-avdraget. Ni monterar ned Matlandet Sverige, trots att det gett över 9 000 arbeten. Ni flaggar för nedläggning av Bromma flygplats.

I valrörelsen lovade ni att inte höja skatter för enskilda personer. Det blev 25 miljarder. Om man höjer skatter för företag på det här sättet kommer det självklart till slut att drabba konsumenterna. Den andra parten ni har i regeringen, Miljöpartiet, lovade i valrörelsen att höja skatterna med någonstans mellan 40 och 50 miljarder. Att inte Vänsterpartiet är med i regeringen kan man förstå när man har sett deras skattehöjningsförslag från valrörelsen på över 90 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

På vilket sätt kommer alla kostnadsökningar att förbättra för människor i jobbskapande företag, och hur kommer de att förbättra den regionala tillväxten?

Anf. 22 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Jag tackar Anders Ahlgren för frågorna och de många punkter han räknade upp. Men dessa punkter ingick i en budget som föll, vilket Alliansen och Sverigedemokraterna såg till. Det var faktiskt en borgerlig budget som gick igenom riksdagen.

Jag vill ta upp ett par delar av detta. Anders Ahlgren nämner kilometerskatten. När det gäller siffrorna har vi sagt att vi ska sätta igång en utredning, vilket ännu inte har skett. Ett antal av de förslag vi vill genomföra bör vi analysera. Men med den borgerliga budgeten försvann det 200 miljoner som skulle ha gett möjlighet till vissa utredningar.

Vi ser att de skattesänkningar som ni i Centerpartiet var med och genomförde inte har gett effekt. Vi ser att arbetslösheten i stället har ökat. Vi ser att klyftorna i samhället ökar. Vi har aldrig haft så många rika men heller aldrig så många fattiga i Sverige som just nu.

Vi tror att det är bättre att rusta individen i stället och se till att företagen får förutsättningar att bli konkurrenskraftiga, se till att de får kompetensförsörjning och rätt förutsättningar. Då håller det inte att bara sänka skatterna gång på gång, vilket snarare har gett en omvänd effekt, med ökade klyftor i samhället.

Anf. 23 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Det är klart att vi utgår från det budgetförslag som föll i omröstningen. Jag har träffat ganska många företagare som är glada att de fick den här dispensen innan ungdomsskatten införs. Det är bara att titta hur det här kommer att slå. Och det är klart att ni kommer att genomföra de här skattehöjningarna så fort som ni någonsin kan.

Det intressanta i ert resonemang, Mattias Jonsson, är att ni angriper jobbskatteavdraget och de 340 000 nya jobb det har skapat men inte vill plocka bort det. Ni har inte ett enda förslag om det. Ni trappar av jobbskatteavdraget i slutet, men i princip är hela jobbskatteavdraget kvar.

Det är jobbskatteavdraget som i dag driver sysselsättningen i Sverige. För första gången i Sveriges historia är det privat konsumtion som lyfter oss till högkonjunktur. Det har aldrig tidigare hänt. Det har alltid varit exportindustrin som stått för det arbetet tidigare. 340 000 nya jobb skapar skatteintäkter och andra möjligheter, medan ert förslag kommer att minska dem. Det säger ni själva. Jag citerar ur budgetplanen, från s. 57 i budgetpropositionen för 2015: "De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något. I vilken takt och i vilken utsträckning dessa långsiktiga effekter kommer att realiseras är osäkert och svårt att bedöma."

Min fråga till dig som regeringsföreträdare, Mattias Jonsson, är hur många jobb som kommer att försvinna med er politik.

Anf. 24 Mattias Jonsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Herr talman! Vår målsättning är glasklar: Vi ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. För det krävs det kraftfulla insatser med en aktiv arbetsmarknadspolitik men också en aktiv näringspolitik. Vi måste, som jag har nämnt tidigare, rusta de arbetslösa med bättre kompetens för att de ska ha möjlighet att på ett mycket bättre sätt ta de jobb som växer fram på arbetsmarknaden.

Vi vill, och det har vi också talat om under ganska lång tid, inrätta det vi kallar innovationsråd. Vi tror inte att det bara är att sätta upp fingret i luften och lägga fram förslag och tro att det ska ge effekt. Vi måste samtala med näringslivet, kommunerna och arbetsmarknadens parter för att se vad som är den smartaste politiken som ger bäst effekt för att pressa tillbaka arbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten är en oerhört viktig och central del i det så att vi inte förlorar en generation unga. Det har gått alldeles för lång tid.

Vi kan se att industrin verkligen behöver förutsättningar för att behålla sin ställning i den oerhört konkurrensutsatta position som den har. Vi har kunnat se att från år 2000 fram till i dag har ungefär 163 000 jobb försvunnit inom industrin.

Vi hade en finansiell kris 2008-2009, som nämndes i ett tidigare anförande här. Hur kom det sig att man slog dövörat till och inte lyssnade på de behov som fanns då, under kristiden? Företag inom bilindustrin, underleverantörer och många andra företag inom det privata näringslivet fick klara sig helt själva. Vi borde ha haft en aktiv regering då. Då kanske vi hade lyckats hantera den skenande arbetslösheten på ett mycket bättre sätt än under de senaste åren.

(forts. § 7)

Anf. 86 Elisabet Knutsson (MP)

Regional tillväxtpolitik

Herr talman! I dag debatterar vi regional tillväxtpolitik med utgångspunkt från de motioner som inkommit under den allmänna motionstiden till näringsutskottet för behandling.

Det av riksdagen fastställda målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.

För att nå målet behövs det en regionalpolitik som antar utmaningen att formulera övergripande tillväxt- och utvecklingsstrategier för hela landet.

Politiken för regional tillväxt måste präglas av en hög ambitionsnivå och vara ett kraftfullt verktyg för en rättvis, inkluderande och långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges alla regioner.

På så vis kan politiken möta vår tids stora samhällsutmaningar som är kopplade till demografi, globalisering, klimat, miljö och energi.

För att hela landet ska kunna utvecklas måste en rad initiativ tas.

Herr talman! Flera av de motioner som har inkommit beskriver bland annat hur urbaniseringen dränerar landsbygden och därmed bidrar med ett minskat underlag för samhällsservice och kommersiell service. Det innebär ofta i praktiken att till exempel en högre utbildning läggs ned eller flyttas, att statliga myndigheter flyttar till en större ort och att deras anställda flyttar med. Sedan är den negativa spiralen igång, och nedmonteringen av ett samhälle kan gå fort.

Ofta är det de yngre som flyttar först därför att det inte finns några arbeten. Det är de äldre som stannar kvar, och medelåldern ökar. Det är otroligt viktigt att vi gör allt vi kan för att vända den trenden.

Vi vill att hela landet ska ha möjlighet att utvecklas, och då är det av stor vikt att vi fattar beslut som leder fram till detta och följer upp besluten och utvärderar. En del i detta är den utredning om stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden som pågår och som ska redovisa sitt slutbetänkande den 31 mars.

Herr talman! En viktig strategi för regionalpolitisk framgång är att lokaliseringen av myndigheter till olika delar av landet kommer igång, för att på så sätt öka tillgängligheten samt utöka och bredda arbetsmarknaden.

I flera av de aktuella motionerna konstateras att huvudkontoren för en majoritet av de nya myndigheter som har tillkommit sedan 2006 har hamnat i Stockholm. Därtill har ett antal myndigheter som tidigare varit lokaliserade ute i landet flyttat tillbaka till Stockholm.

Nu måste vi vända trenden. Vi behöver göra landsbygden lättillgänglig genom bland annat en rejäl infrastruktursatsning. Kollektivtrafiken behöver fungera, och bredband måste byggas ut för att underlätta för bland annat företagsetablering. Det handlar om att kunna erbjuda medborgare offentlig service på likvärdiga villkor, oavsett var i landet de lever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Därtill kan lokalisering av myndigheter i olika delar av Sverige bidra till att hela landets resurser bättre tas till vara. Statliga myndigheter är viktiga arbetsgivare för kompetent arbetskraft samtidigt som de utgör ett betydelsefullt kundunderlag för småföretag i arbetsmarknadsregionen. Placeringen av statliga myndigheter kan på så vis leda till tillväxt och utveckling i hela landet och därmed motverka den starka urbaniseringstrend som pågår.

Utveckling av ett regionalt företagarstöd med fokus på hållbarhet, jämställdhet, miljö och integration är en viktig del i den satsningen. Därför måste vi satsa på förstärkning och vidareutveckling av de regionala kompetensplattformarna för att stärka kompetensförsörjningen och regionalt ha möjlighet till olika typer av utbildning. Grundutbildningar men även yrkesutbildningar, yrkeshögskola och teoretisk högskoleutbildning är väsentliga, så att de som vill leva på landsbygden har utbildning i sitt närområde och inte tvingas flytta. Närhet till olika typer av utbildning tillgodoser även företagens behov av kompetent arbetskraft och medarbetare med lokalkännedom.

Jag vill se en aktiv regionalpolitik som stärker och stöder de orter som ligger i de områden där samhällsservice och kommersiell service har svårt att överleva. Det är där servicepunkter behöver etableras.

Det handlar till exempel om livsmedelsbutiker, apotek, postservice och andra typer av välfärdstjänster. Jag ser även fram emot den aviserade parlamentariska utredningen med uppgift att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik bör se ut. Vidare görs det en betydande satsning inom landsbygdsprogrammet under perioden 2014-2020 för att utveckla lokal service. Pengarna ska användas för stöd till lokal service i form av dagligvarubutiker och till projekt som utvecklar lokal service i gles- och landsbygd. De regionala serviceprogram som genomförs under perioden 2014-2018 ska därtill samordna de aktörer och de insatser som genomförs i syfte att öka tillgängligheten till service för medborgare och företag i gles- och landsbygd.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 87 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att kommentera det faktum att vi när vi beskriver landsbygden ofta fastnar ute i de mest perifera delarna. Landsbygd är ju så mycket mer, som stadsnära landsbygd. Landsbygdsbor behöver ungefär samma service som alla som bor i städerna - man behöver förskolor, kollektivtrafik, äldrevård, butiker, möjlighet att tanka sin bil och så vidare. Det blir ofta en väldigt perifer beskrivning.

Jag skulle vilja ställa en fråga om kilometerskatt till dig, Elisabet Knutsson. Ni ingår i regeringen, och ni var i valet väldigt tydliga med att ni skulle införa en kilometerskatt på 14 kronor per mil. Det innebär ungefär 4 miljarder om året i ökade kostnader för transporter. Vem drabbar detta hårdast? Jo, naturligtvis Sverige utanför de stora tätorterna. Timmerbilen kommer att kosta ungefär 250 000 kronor mer om året att köra, varudistributionsbilen kanske 180 000.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Exportindustrin med långt till marknader kommer att känna av det här rejält och ha svårt att kompensera en sådan kostnad med hjälp av höjda priser. Jag kan ge ett exempel: Det finns ett stort sågverk i Malung-Sälen som heter Fiskarheden. 90 procent av deras varor går på export, framför allt till Afrika. De har ingen möjlighet att ta järnvägen; de har 15-17 mil till en fungerande järnväg. Deras ökade kostnader blir ungefär 5 miljoner kronor om året. Det finns ingen möjlighet för dem att kompensera genom att ta ut ett högre pris, för då tappar de hela affären.

Min fråga är på vilket sätt en sådan kostnadsökning kommer att förbättra den regionala tillväxten.

Anf. 88 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Transportsektorn består inte bara av dem som kör timmer, och det är klart att det alltid finns vinnare och förlorare när man gör en sådan här sak. Det ska man inte sticka under stol med.

Det här är en vägslitageskatt. När utländska bilar kommer till oss kör de i princip gratis på våra vägar, och det är inte en konkurrensfördel för dem som har åkerier i Sverige och ska konkurrera med dem som får köra gratis på våra vägar. Våra lastbilar får nämligen betala avgifter när de kör i andra länder. De åkare jag har pratat med och som tänker på att utländska fordon får en avgift för att köra här tycker att det är bra.

Anf. 89 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Vägslitageavgift för utländska bilar är alldeles utmärkt. Problemet i ert resonemang är att ni lägger på 14 kronor milen för utländska åkare och 14 kronor milen för svenska. Jag har aldrig kunnat förstå vad det blir för förbättring av detta. Vad jag förstår är nämligen inte de svenska åkerierna undantagna, utan det ni gör är att ni höjer prisbilden för alla transporter av gods på vägarna. Det får du gärna förklara för mig i din nästa replik, Elisabet Knutsson.

Jag har ställt samma fråga i replikomgångarna under hela debatten, nämligen hur era skattehöjningar förbättrar möjligheten att skapa regional tillväxt. Alla undviker frågan och gör en massa krumbukter i diskussionen. Du är sist som regeringens företrädare, och nu får du en chans att svara. Hur kan en skattehöjning på 25 miljarder - där 23 miljarder är riktade direkt till näringslivet - förbättra den regionala tillväxten?

Anf. 90 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Det är inte så att vi bara ägnar oss åt skattehöjningar, utan vi gör nya satsningar. Vi tar inte bara bort pengar, utan vi tillför också andra pengar. Vår politik kommer att gynna den regionala tillväxten.

Anf. 91 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga om era satsningar, Elisabet Knutsson. Det handlar om skatt på arbete.

Som jag talade om tidigare i debatten är det just nu sportlov runt om i Sverige - veckorna 7, 8, 9 och 10. Besöksnäringen och turismen är en av de näringar som växer mest i Sverige. Där anställer man ofta ungdomar och ger dem deras första anställning, det vill säga ett steg in på arbetsmarknaden. Den tidigare alliansregeringen sänkte kostnaderna för att anställa unga för att göra det bättre och möjligare att anställa dem, så att de skulle kunna ta ett steg in på arbetsmarknaden och få jobb. De här arbetena finns inom besöksnäringen och turismen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Platser som Åre och Sälen är väldigt välbesökta nu, och till sommaren har vi våra öar, som Gotland och Öland. Vi har hela Skåne med sommarstäder, och vi har Stockholm, Göteborg och så vidare. Jag skulle vilja veta på vilket sätt era tankar om att höja kostnaderna för att anställa ungdomar gynnar den regionala utvecklingen och vad det gör för arbete och tillväxt i Sverige framöver.

Anf. 92 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den här sänkningen har ju visat sig egentligen gynna de ungdomar som redan finns i verksamheterna mest. Den tillför inte särskilt mycket nya arbeten. Vi vill göra en betydligt bredare satsning, så att fler än bara de som är 25 eller 26 år får jobb, och satsa på turismen på andra sätt än genom den här typen av avgiftssänkningar.

Anf. 93 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Om vi tittar några år tillbaka ser vi att vi har genomgått en hel finanskris och haft en lågkonjunktur. I det läget har vi sett att de här branscherna inom turism och näring har kunnat fortsätta verka. Organisationer och verksamheter där ute har gått samman och pratat om att det är en dubbelstöt för dem framöver, och det är bekymmersamt. Det är nämligen inte överallt man kan ta ett steg in på arbetsmarknaden, men här finns en möjlighet att göra det. Jag fortsätter alltså att ställa frågor till er om det här viktiga området.

Välfärdssektorn tog jag också upp i mitt anförande. Jag ser den som en del i regional tillväxt, där den offentliga sektorn har möjlighet att bidra med kunskap. Det handlar om att sälja kunskap, att stå för kunskap och att ha smarta lösningar för Sverige som man sedan är intresserad av även i andra länder. Bland annat Tyskland tittar mycket på svenska lösningar. Här finns vardagsinnovationer från bland annat kvinnor, som många gånger har jobbat länge inom de här sektorerna.

Miljöpartiet talar mycket om utbildning, skola och vård och omsorg. De här verksamheterna deltar i och bidrar till vardagsinnovationerna inom sektorn. Jag skulle vilja veta hur Miljöpartiet som del av regeringen ser på möjligheten att fortsätta den här utvecklingen, för Sveriges bästa och för våra medborgare.

Anf. 94 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! All innovation är bra för vårt land. Det finns väl ingen som har några som helst tankar på att försvåra möjligheterna för innovationer att växa fram i vårt land.

Anf. 95 Per Åsling (C)

Herr talman och ledamöter! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i talarstolen men valde att göra det ändå.

Jag tycker att den här debatten med all önskvärd tydlighet visar att det finns skillnader i svensk politik. En del ser hela landets förutsättningar, och andra gör det inte. En del ser landsbygdspolitiken och lägger in landsbygdsperspektivet i de politiska lösningarna, och andra gör det inte. Vissa vill stimulera regional tillväxt och driva en politik för det, och andra driver en annan linje.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxtpolitik

Skattepolitiken har tagits upp av flera talare här i dag. Endera väljer vi ett skattesystem som stimulerar en utveckling i hela landet, eller också väljer vi ett skattesystem som straffbelägger landsbygd och avstånd. Det är det här perspektivet som tas upp i Centerpartiets partimotion, och jag vill yrka bifall till den motionen. Det gör jag genom att yrka bifall till reservationen från Anders Ahlgren med flera i näringsutskottet.

Vårt syfte med motionen är att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet. Det är en nationell angelägenhet att alla delar av landet får möjlighet att bidra.

I centermotionen tar vi upp frågan om en regionaliserad skattebas. Det är en återföring av vatten- och vindkraftsmedel i det upplägg som vi här föreslår. Vi gör det därför att vi tycker att det är viktigt att ändra skattesystemet. Vi tycker att det är viktigt att hörsamma de signaler och de politiska krav som under många år har framförts här och på andra ställen för att skapa en återföring till just de områden där vatten- och vindkraftsfastigheter är lokaliserade. Vi vill förändra skattesystemet för att på så sätt underlätta en utveckling av de här områdena.

Fastighetsskatten är i vår omvärld i regel lokal och regional. Den här kammaren beslutade 2007 att förändra fastighetsskatten på bostäder. Det är en kommunal avgift nu. Vi tycker att de två exemplen kan bilda modell för hur också övrig fastighetsskatt kan förändras. Vi föreslår i motionen att fastighetsskatten på vind- och vattenkraftsfastigheter ska regionaliseras. Det är ganska stora summor. Staten har under årens lopp ökat skattesatsen på just dessa fastigheter. Vi talar om en bra bit över 5 miljarder, varav 1 miljard tas från fastigheter i mitt hemlän, Jämtlands län.

Vi föreslår en utredning. Jag tycker att det vore rimligt att vi fick en uppbackning här i kammaren kl. 16 för att åtminstone tillsätta en utredning. Jag vill därför be alla som står och talar ute på bygdegårdar och i Folkets Hus om att man tycker att det är bra med en förändrad skattepolitik att backa upp Centerpartiets motion. Rösta ja!

I detta anförande instämde Anders Ahlgren, Rickard Nordin och Helena Lindahl (alla C).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)