Regionalpolitik
Betänkande 1992/93:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1992/93:AU13
Regionalpolitik
Innehåll
1992/93 AU13
I betänkandet behandlas
proposition 1992/93:100 bilaga 11 (Arbetsmarknadsdepartementet), Regional utveckling (s. 28--43) och anslagspunkterna D 1--D 7 och D 9--D 10 (s. 86--96), 92 motioner från allmänna motionstiden 1993.
Sammanfattning
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Utskottet konstaterar att det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för regionalpolitiken, dvs. att människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Några avgörande förändringar när det gäller inriktningen av regionalpolitiken har inte skett sedan riksdagen fastställde denna våren 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346). Däremot konstaterar utskottet att förutsättningarna för den politik som då lades fast har förändrats, främst beroende på den ekonomiska krisen men även på den pågående processen med avreglering, bolagisering och privatisering.
Utskottet anser att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Därför är det viktigt att regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder beslutas inom andra politikområden. Utskottet pekar på en rad viktiga riksdagsbeslut under våren avseende bl. a. arbetsmarknad, infrastruktur och utbildning.
Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sina motioner med en reservation.
Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner om utvecklingen i storstadsområdena, förhållandet mellan olika regioner samt om utlokalisering och decentralisering. Utskottet understryker storstadsregionernas betydelse för den ekonomiska utvecklingen i landet. Någon åtgärd med anledning av motionerna föreslås inte.
En motiveringsreservation föreligger från företrädarna för Moderata samlingspartiet.
Företagsstöd och Glesbygdsstöd
Under dessa rubriker behandlar utskottet några motionsyrkanden om översyn av eller ändringar i formerna för det regionalpolitiska företagsstödet och för stödet till företag och butiker i glesbygden. Inte heller dessa motionsyrkanden föreslås leda till någon riksdagens åtgärd. Ett förslag från regeringen om anstånd med inbetalningar från stiftelsen Norrlandsfonden lämnas av utskottet utan invändning.
Stödområdesindelningen
I ett stort antal motioner begärs inplacering eller ändrad inplacering av kommuner i stödområde. Utskottet konstaterar att den kraftigt ökade arbetslösheten försvårar situationen i de flesta av landets kommuner. Utskottet anser dock att de långsiktiga problemen måste vara avgörande för stödområdets avgränsningar och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden i denna fråga.
Företrädaren för Ny demokrati har reserverat sig till förmån för inplacering i stödområde av kommuner i Hälsingland.
Insatser för kvinnor
Med anledning av ett antal motionsyrkanden uppehåller sig utskottet ingående vid kvinnors framtida arbetsmarknadssituation, bl.a. mot bakgrund av nedskärningarna i den offentliga sektorn. Utskottet pekar på de möjligheter som finns inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen. Möjligheter till avknoppning från offentlig sektor, starta egen verksamhet, kompetensutveckling m.m. utgör också viktiga inslag.
Socialdemokraternas företrädare har under detta avsnitt avgett två reservationer.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår. Detta innebär att utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning av 2 563,4 miljoner kronor.
Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i reservationer att den sammanlagda medelsanvisningen ökas med 100 miljoner kronor.
Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län
I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om särskilda insatser i olika delar av landet. De flesta motionerna uttrycker en stark oro över den kraftigt ökade arbetslösheten och kräver insatser av olika slag.
Utskottet konstaterar att det kommer att behövas stora insatser på det arbetsmarknadspolitiska området under det kommande året och anser att åtgärder, särskilt i fråga om utbildning och kompetensutveckling, bör öka. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i kompletteringspropositionen med ytterligare åtgärdsförslag. Vidare pekar utskottet på de regionalpolitiska medel som står till förfogande för olika åtgärder och hänvisar till förslag och beslut på andra politikområden som kommer att få betydelse för den regionala utvecklingen.
Företrädarna för Socialdemokraterna har avlämnat en motiveringsreservation och företrädaren för Ny demokrati har reserverat sig till förmån för åtgärder i Värmlands och Gävleborgs län.
Till betänkandet har fogats en meningsyttring av suppleanten för Vänsterpartiet.
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 11 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
dels under punkterna
D 1 (s. 86--87)
till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,
D 2 (s. 88--89)
till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 012 000 000 kr,
D 3 (s. 89--90)
1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 255 000 000 kr,
2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,
D 4 (s. 90--91)
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr,
D 5 (s. 91)
till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr,
D 6 (s. 92--93)
till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 179 900 000 kr,
D 7 (s. 93--95)
till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,
D 9 (s. 95--96)
till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 200 000 kr,
D 10 (s. 96)
till Transportstöd för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 300 300 000 kr.
dels beträffande stiftelsen Norrlandsfonden (s. 39--43)
godkänner vad som förordats i propositionen om Norrlandsfonden.
Motionerna
1992/93:A213 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja kvinnligt företagande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egen verksamhet inom vård och omsorg.
1992/93:A215 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för arbetslösa kvinnor i Stockholm.
1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 80 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit,
5. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 19 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit,
6. att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 miljon kronor utöver vad regeringen har föreslagit,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av regionalpolitiken,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en analys ur regionalpolitiskt perspektiv av omstruktureringar och sektorspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar om inrättande av ett centralt kunskapscentrum för kvinnligt företagande vid glesbygdsmyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:A402 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring i tillämpningsreglerna för budgetåret 1993/94 vad avser de regionalpolitiska stöd som anförs i motionen.
1992/93:A403 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i norra Älvsborg.
1992/93:A404 av Birger Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands län.
1992/93:A405 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att verka och leva i Norrbottens inland.
1992/93:A406 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att flytta Kälarne kommundel i Bräcke kommun från stödområde 2 till stödområde 1.
1992/93:A407 av förste vice talman Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvecklingsinsatser för Kalmar län.
1992/93:A408 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Svängsta industrisamhälle inplaceras som tillfälligt stödområde.
1992/93:A409 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner bör inplaceras i stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att norra delen av Lindesbergs kommun (Guldsmedshyttans och Ramsbergs församlingar) bör inplaceras i stödområde 2.
1992/93:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att erforderliga medel bör ställas till förfogande för ungdomsarbetsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ungdomar bör ges möjlighet att bedriva högskolestudier i form av arbetsmarknadsutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att erforderliga medel bör ställas till förfogande för långtidsarbetslösa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelsens roll bör stärkas när det gäller beredskapsarbeten av investeringskaraktär,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturpolitik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Länsstyrelsen i Örebro län bör få i uppdrag att efter samråd med representanter med kringliggande län lämna förslag om samordnade infrastrukturella investeringar för Örebro län med omnejd,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga kommuner i det s.k. halvmånebältet, dvs. Ljusnarsberg, Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå och Askersund bör ingå i stödområde.
1992/93:A411 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen mot bakgrund av det i motionen anförda beslutar att a) Gagnefs kommun placeras i stödområde 2, b) Vansbro kommun placeras i stödområde 1, c) Malungs kommun placeras i stödområde 1, d) Älvdalens kommun placeras i stödområde 1.
1992/93:A412 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regionalpolitisk beredning.
1992/93:A413 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre tilldelning av de regionala anslagen för infrastruktur till Skåne.
1992/93:A414 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlskoga och Degerfors bör bli permanent inplacerade i stödområde 2.
1992/93:A415 av Agne Hansson m.fl. (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka sysselsättningen genom reparation, ombyggnad, tillbyggnad och underhåll av fastigheter och va-projekt i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen under rubriken övriga åtgärder anförts om regionalpolitiska utvecklingsinsatser för Kalmar län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsanslaget för utvecklingsinsatser i Kalmar län.
1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ett fullföljande av EES-avtalet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser för småföretagsutveckling med tyngdpunkt på Sjuhäradsbygden,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismens betydelse särskilt för Dalsland.
1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällsservice i skärgården,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd i skärgården.
1992/93:A418 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av befrielse från socialavgifter för Svappavaara.
1992/93:A419 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsskapande åtgärder för Värmland.
1992/93:A420 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för Gävleborg.
1992/93:A421 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Blekinge.
1992/93:A422 av Marianne Jönsson m.fl. (c, s, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av lokalisering av statliga arbetstillfällen till Kalmar län för att nå en allsidigare och mer differentierad arbetsmarknad.
1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna för den regionala balansen av bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig verksamhet kartläggs,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tillfälligt stöd riktat till bensinstationer i Tornedalen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen.
1992/93:A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för västregionen av att EES-avtalet kommer till stånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade regionalpolitiska medel till västregionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av arbetsmarknadspolitiska medel till västregionen.
1992/93:A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska medel till Halland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska medel till Hallands län.
1992/93:A427 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för regionala utvecklingsinsatser.
1992/93:A428 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tillfälligt inplacera Sölvesborgs kommun i området för stöd till regionala utvecklingsinsatser.
1992/93:A429 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur stagnerande småkommuner i landet åter skall kunna bli varaktigt livskraftiga.
1992/93:A430 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfällig hjälp till Örebro län.
1992/93:A431 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar för utveckling i Göteborg.
1992/93:A432 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade problemställningarna.
1992/93:A433 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en friare användning av de regionalpolitiska medlen i Jämtlands län.
1992/93:A434 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av glesbygdsstödet.
1992/93:A435 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sysselsättnings- och utvecklingsåtgärder i Kristianstads län.
1992/93:A436 av Ulf Björklund och Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en tydlig markering som stöd för vidareutveckling av projektet 90-talets byapolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelning för vidareutveckling av projektet.
1992/93:A437 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tillsätta en regionalpolitisk beredning i syfte att dels medverka till infrastruktursatsningen i Västernorrland och andra skogslän, dels formulera en aktiv regionalpolitik för 1990-talet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att den gemensamma sektorn -- kommun och landsting -- ges tillräckliga resurser för att klara välfärd och sysselsättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för kraftsamling kring sysselsättningen i Västernorrland.
1992/93:A438 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram med särskild inriktning på kvinnors sysselsättning och utbildning i Västsverige.
1992/93:A439 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Värmlands län.
1992/93:A440 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad strukturplan för Stockholmsregionen i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag baserade på Storstadsutredningens betänkande i fråga om att motverka den sociala segregationen,
9. att riksdagen hos regeringen begär att inga nya utlokaliseringar från Stockholmsregionen stimuleras av staten.
1992/93:A441 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för att stärka näringslivet i Örebro län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för att kortsiktigt lindra effekterna av lågkonjunkturen och strukturkrisen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se över affärsverkens policy beträffande organisation och personalpolitik,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av de regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i syfte att öka effektiviteten i det samlade åtgärdsbatteriet.
1992/93:A442 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett handlingsprogram för Västernorrland bör upprättas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands behov av infrastrukturella satsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av stödområdesindelningen i Västernorrland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på kvinnors och ungdomars sysselsättning i Sollefteå och Ånge kommuner.
1992/93:A443 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beteckningen/ordet stödområde bör ändras till utvecklingsområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny plattform för dialog bör skapas för samordning av gemensamma resurser inom länet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningarna för att bevara ett stöd för glesbygdshandeln inkl. bensinstationer bör stärkas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning om bilåkandets konsekvenser för glesbygden bör tillsättas.
1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Stockholmsregionens betydelse för tillväxten i hela Sverige,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om indragningen av medel från Arbetslivsfonden i Stockholms län.
1992/93:A445 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett omedelbart tillskott av statliga medel till arbetsmarknadsutbildning och andra kompetenshöjande åtgärder i Gävleborgs län.
1992/93:A446 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att sysselsättningsförhållandena i Kopparbergs län särskilt beaktas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Dalarna.
1992/93:A447 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområden i Gävleborgs län,
2. att riksdagen ändrar beslutsordningen vad gäller tillfälligt inplacerande av kommuner i stödområde.
1992/93:A448 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid utarbetandet av förslag till sysselsättningsskapande åtgärder sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län särskilt beaktas så att den öppna arbetslösheten kan bringas ned under 3 % till slutet av 1993.
1992/93:A449 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inplacera Gotland i område för regionalpolitiskt företagsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter att tidigarelägga angelägna kommunala investeringar genom att exempelvis räntefritt förskottera byggkostnader,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i övrigt om behovet av kraftfulla insatser för regional- och arbetsmarknadspolitisk utveckling på Gotland.
1992/93:A450 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förhindra en ytterligare utarmning av de sju skogslänen och i synnerhet glesbygden.
1992/93:A451 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av möjligheterna till tillväxt i våra storstadsregioner.
1992/93:A452 av Stina Eliasson och Ingrid Hemmingsson (c, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela Jämtlands län skall ingå i stödområde 1.
1992/93:A453 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland bör inplaceras i tillfälligt eller permanent stödområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska satsningar avseende Gotlands län.
1992/93:A454 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska medel så att arbetslinjen kan vidmakthållas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för sysselsättningen men även strategiska framtidssatsningar för Norrbottens län.
1992/93:A455 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsstöd inom Karlsborgs kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts angående samhällsåtgärder i Karlsborgs kommun i samband med F 6:s nedläggning.
1992/93:A456 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ger berörda myndigheter direktiv att verka i motionens anda.
1992/93:A457 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för att bringa ner arbetslösheten i Stockholms län.
1992/93:A459 av Eva Zetterberg m.fl. (v, -) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av glesbygdsstöd för att garantera överlevnaden i Stockholms skärgård.
1992/93:A460 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar med Volvo om återbetalningar av statsstöd på minst 115 000 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återbetalda medel skall ställas till länsstyrelsens disposition för näringspolitiska satsningar i Uddevallaregionen.
1992/93:A461 av Tage Påhlsson och Jan Erik Ågren (c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att Sollefteå och Ånge kommuner i Västernorrlands län tillfälligt inplaceras i stödområde 1.
1992/93:A462 av Ivar Franzén och Harry Staaf (c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en större andel av anslaget för regional utveckling till Halland.
1992/93:A463 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.
1992/93:A464 av Sten Andersson i Stockholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stockholms skärgård bör erhålla glesbygdsstöd på samma villkor och i samma omfattning som stödområdena.
1992/93:A465 av Bengt Rosén och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsstöd inom Karlsborgs kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om samhällsåtgärder i Karlsborgs kommun i samband med F 6:s nedläggning.
1992/93:A466 av Karin Starrin m.fl. (c, s, m, fp, kds, nyd, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser i Ovanåkers kommun inom ramen för tillgängliga regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska medel.
1992/93:A467 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Värmlands stora behov av regionalpolitiska insatser.
1992/93:A468 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla och skyndsamma åtgärder för sysselsättning, utbildning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och investeringsarbeten i Uppsala län.
1992/93:A469 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Ronneby och Olofströms kommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Blekinge.
1992/93:A470 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Skåne.
1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabba och kraftfulla åtgärder i Västmanland för sysselsättning och utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda åtgärder behövs för att motverka arbetslösheten bland kvinnor.
1992/93:A472 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den avgörande betydelse som en politik för minskat strukturellt budgetunderskott, ekonomisk tillväxt och svensk anslutning till EG har för utvecklingen i det starkt exportinriktade Gävleborgs län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfällig inplacering av Nordanstigs, Söderhamns, Bollnäs och Ovanåkers kommuner i stödområdet.
1992/93:A474 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Göteborgs och Bohus län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala utvecklingsinsatser i mellersta och norra Bohuslän.
1992/93:A475 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts för att utveckla Blekinge län.
1992/93:A476 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag bör beviljas Karlsborgs kommun enligt 19 § i förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelsen, inom ramen för försvarsanslag och regionala medel, bör tilldelas särskilda medel för att hindra effekterna av nedläggningen av F 6.
1992/93:A477 av Kent Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciella insatser för att minska arbetslösheten bland ungdomar i Stockholms län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade åtgärder mot arbetslösa invandrarungdomar i Stockholms län.
1992/93:A478 av Karin Starrin (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Gävleborgs län till ett frilän,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Ovanåkers, Bollnäs, Söderhamns och Nordanstigs fortsatta inplacering i stödområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delar av Hudiksvall bör placeras i stödområdet.
1992/93:A806 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att skapa fler arbetstillfällen för kvinnor i glesbygdsområden.
1992/93:A807 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andelen kvinnor i direkt valda och indirekt tillsatta statliga och regionala organ,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av hur jämställdhet mellan män och kvinnor utvecklas i länens olika beslutsorgan.
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en analys ur ett regionalpolitiskt perspektiv av omstruktureringar och sektorspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt kvinnligt resurscentrum vid Glesbygdsmyndigheten.
1992/93:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 anvisar 350 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för regional projektverksamhet enligt vad i motionen anförts.
1992/93:Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att nedsättning av sociala avgifter inom stödområdet även skall omfatta virkestransporter.
1992/93:Kr515 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yttranden i stödärenden.
1992/93:Kr519 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat remissförfarande avseende regionalt stöd till turistnäringen.
1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regionalt kompetenscentrum för verkstadsindustrin i Växjö.
1992/93:Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av investeringar i Östergötlands län.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länets arbetsmarknad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av samordning av statlig verksamhet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om nödvändigheten av en mer positiv syn på huvudstadsregionen.
1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser till Södertörn.
1992/93:T817 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av statlig verksamhet som kan utlokaliseras med hjälp av modern teleteknik.
1992/93:Jo253 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande av bygdeutvecklingsgruppernas engagemang.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionalpolitiska stödet.
1992/93:N318 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett flexiblare regelsystem av länsstyrelsens utvecklingsmedel.
Utskottet
Den regionala problembilden
Den svenska arbetsmarknaden präglas nu av fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet inom i stort sett samtliga branscher och regioner. De regionala skillnaderna i arbetslöshet har under senare år visserligen minskat något men är alltjämt betydande. Den öppna arbetslösheten i stödområdena 1 och 2 ligger omkring 2,7 resp. 1,6 procentenheter högre än i storstadsregionerna. De inomregionala skillnaderna i arbetslöshetnivå är dock väsentligt större. Även i storstadsregionerna är utvecklingen negativ och situationen i dessa regioner kan nu anses jämförbar med den vi sett i storstäder i övriga Europa.
Om man i arbetslöshetssiffrorna även räknar in andelen personer i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete har andelen personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden, under de tolv senaste månaderna (feb. 1992--feb. 1993), ökat med 2,66 procentenheter i storstadslänen, med 2,59 i stödområde 2, med 2,3 i stödområde 1 och med 2,6 procentenheter i riket som helhet, jämfört med motsvarande period året innan.
En relativt ny tendens när det gäller den kraftiga ökningen av antalet varslade om uppsägning är att dessa i större utsträckning än tidigare berört andra sektorer än industrin och byggnadsverksamheten. Det gäller t.ex. varuhandel, privata tjänster och den offentliga sektorn.
Under 1992 hade de tre storstadslänen en nettoinflyttning från övriga län på ca 5 600 personer, vilket kan jämföras med drygt 400 personer år 1991. Flyttningsförlusterna i skogslänen gentemot övriga län år 1992, omkring 3 200 personer, förvandlades till ett överskott på 1 000 personer på grund av nettoinvandringen. År 1991 hade skogslänen, också på grund av invandringen, en sammanlagd nettoinflyttning på ca 2600 personer medan flyttningsförlusterna gentemot övriga län var desamma som år 1992, dvs. ca 3 200 personer.
År 1992 var befolkningsutvecklingen negativ i de regionalpolitiska stödområdena medan befolkningen ökade utanför dessa områden. En klar försämring under de senaste åren kan noteras i stödområde 2.
Problembilden för glesbygden präglas bl.a. av den ogynnsamma befolkningsstrukturen, sedan länge orsakad av utflyttning av särskilt kvinnor och ungdomar. Pågående och förestående omvandling av den offentliga sektorn får betydelse för sysselsättningsmöjligheterna i glesbygden.
I bilaga 1 till detta betänkande finns uppgifter om befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Uppgifterna har sammanställts av riksdagens utredningstjänst. På grund av den snabba negativa utvecklingen på arbetsmarknaden redovisar utskottet dessutom senaste uppgifter (feb. 1993) om arbetslöshetssituationen m.m. under resp. län i avsnittet om Regionalpolitiska insatser i regioner och län. Utskottet ger dessutom i bilaga 2 exempel på regionala och inomregionala skillnader i arbetslöshetstalen.
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Propositionen
Propositionen hänvisar till de av riksdagen fastlagda målen för regionalpolitiken. De innebär att människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor i olika delar av landet och en balanserad befolkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta tillvaratagandet av landets samlade resurser och en rationell produktion så att ekonomisk tillväxt kan uppnås.
För att målen skall kunna uppnås måste det skapas förutsättningar för ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt fungerande regioner. I regeringsförklaringen anges att hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv politik för regional utveckling. Utvecklingskraften i de mindre företagen är avgörande för den regionalt spridda sysselsättningen, liksom satsningar på bättre infrastruktur.
Den av riksdagen våren 1990 beslutade stödområdesindelningen skall enligt föredraganden ligga fast. Regeringen har möjlighet att inplacera en kommun eller en kommundel i s.k. tillfälligt stödområde. En sådan åtgärd kan vidtas i områden med allvarliga sysselsättningsproblem till följd av exempelvis omfattande strukturrationaliseringar. För närvarande är ett antal kommuner eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt stödområde. Regeringen har dessutom möjlighet att tillfälligt höja den maximala andelen lokaliseringsbidrag. Denna möjlighet har regeringen också utnyttjat, såsom närmare redovisas i det följande.
I rådande lågkonjunktur i kombination med strukturomvandlingsproblem på olika håll i landet ställs stora krav inte bara på arbetsmarknadspolitiska insatser utan även på långsiktigt verkande regionalpolitiska åtgärder för att hävda de prioriterade regionernas möjligheter till utveckling, framhålls det i propositionen.
För nästa budgetår föreslås de regionalpolitiska åtgärderna ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå trots det svåra budgetläget. Därigenom har regeringen markerat den betydelse den tillmäter regionalpolitiken, betonas det i propositionen.
I propositionen understryks vikten av att verksamheter inom andra samhällssektorer utformas så att förutsättningarna för utveckling i de prioriterade regionerna blir likvärdiga med övriga delar av landet. Här pekas bl.a. på betydelsen av lokaliseringen, omfattningen och inriktningen av den högre utbildningen och forskningen. Vid regeringsförslag inom dessa områden kommer det regionalpolitiska utvecklingsperspektivet att beaktas. Beträffande utbyggnaden av infrastrukturen hänvisas till de satsningar som görs främst inom kommunikationsområdet. I dessa beslut har den regionalpolitiska prioriteringen vid val av objekt vägt mycket tungt, heter det i propositionen.
Inom en rad samhällssektorer pågår genomgripande förändringar som kommer att få genomslag på många områden under de närmaste åren. Avreglering, bolagisering och privatisering är inslag i dessa processer. Ett huvudmotiv till systemförändringarna är att stimulera konkurrens på marknadsmässiga villkor och därigenom öka effektiviteten i resursanvändningen, sägs det i propositionen.
Denna utveckling kan uppenbarligen komma att påverka vissa regioner negativt. Regeringen har därför slagit fast att de regionalpolitiska konsekvenserna skall beaktas vid detta förändringsarbete (prop. 1991/92:150 bil. I:1, s. 25).
Dessa delvis nya förutsättningar för regionalpolitiken innebär bl.a. att samhällets åtagande för vissa verksamheter måste preciseras i form av servicenivåer, tillgänglighet m.m. Regeringens direktiv (dir. 1992:50) till alla kommittéer och utredare att belysa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina förslag ingår som ett led i detta arbete.
Den tidigare ökningen av sysselsättningen i offentlig verksamhet har bidragit till att förbättra den regionala balansen. Kravet på minskade offentliga utgifter kan leda till att de regionala skillnaderna återigen ökar. Detta måste särskilt uppmärksammas i det regionala utvecklingsarbetet. Utformningen av statsbidraget till kommunerna är ett viktigt instrument i detta sammanhang. Det generella system som riksdagen beslutade om förra våren (1991/92:150 Del II, FiU29, rskr. 345) innebär ökad frihet för kommunerna. Viss kritik har riktats mot valet av kriterier för att beräkna strukturkostnaderna. En särskild utredare har tillsatts för att se hur statsbidragssystemet kan kompensera för de strukturella skillnaderna.
Propositionen pekar på det särskilda ansvar länsstyrelserna har när det gäller sektorssamordning och statlig service i glesbygd. Vidare framhålls att Glesbygdsmyndigheten bör kunna intensifiera sitt arbete med sektorssamordning. Även Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har en viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet genom sin program- och projektverksamhet.
Motionerna
Socialdemokraterna erinrar i sin partimotion A267 om den socialdemokratiska synen på regionalpolitiken. Den utgår från tre grundläggande begrepp: tillväxt, valfrihet och rättvisa. Regionalpolitiken skall vara så utformad att den främjar tillväxt. Det sker genom att man tar till vara tillgängliga resurser och bygger vidare på naturliga förutsättningar för produktionen. Politiken bör vidare leda till valfrihet genom att göra det möjligt för människor att bo och arbeta i olika delar av landet. Vidare skall politiken medverka till en rättvis och jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar.
Den inriktning den tidigare socialdemokratiska regeringen gav regionalpolitiken innebar att en samordnad syn tillämpades i regeringen för att de regionalpolitiska målen skulle beaktas. Mer stöd gavs till infrastruktursatsningar, mindre till generella subventioner och direkt företagsstöd.
På en rad områden förstärks nu enligt motionärerna den regionala obalansen genom regeringens politik för avreglering, bolagisering och privatisering.
I motionen framhålls den stora betydelsen av socialdemokraternas program för tillväxt och sysselsättning som innebär en jämn regional utveckling i Sverige. En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och teleservice. Utbildning och forskning är andra viktiga inslag i såväl regional- som näringspolitiken.
Regionalpolitiken får inte begränsas till insatser inom vissa öronmärkta anslag. Regionalpolitiskt tänkande måste prägla skilda politikområden. Regeringen har det yttersta ansvaret för att så sker. Formerna för samordning av statens insatser inom och mellan olika samhälls- och politikområden måste därför utvecklas så att de regionalpolitiska målen främjas.
Nu pågående privatisering och utförsäljning av statlig egendom kommer att få allvarliga regionalpolitiska konsekvenser, framhåller motionärerna. Det är därför nödvändigt med en fördjupad analys ur ett regionalpolitiskt perspektiv av de omstruktureringar och regionaliseringar som skett av de statliga verken samt hur staten skall kunna bedriva en samordnad sektorspolitik. En sådan analys skulle utgöra ett värdefullt underlag inför eventuella beslut om bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar av statliga monopol. Det är även angeläget att regionalpolitiska effekter av lägre offentliga utgifter och minskade transfereringar klargörs i en sådan analys. Regeringen bör få i uppdrag att göra en analys i enlighet med motionärernas förslag.
Även i motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) förs fram förslag om en analys ur ett regionalpolitiskt perspektiv av omstruktureringar och den sektorspolitik som förs.
Bengt Hurtig (v) framhåller i motion A424 att hoten mot glesbygden är många. Av den anledningen måste en ny kraftfull regionalpolitik utvecklas. Han begär en kartläggning av konsekvenserna för den regionala balansen av bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig verksamhet. Liknande synpunkter förs fram i motion A450 av Bertil Måbrink m.fl. (v). I sistnämnda motion begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att förhindra ytterligare utarmning av de sju skogslänen och i synnerhet glesbygden. Viktiga servicefunktioner såsom skola, bibliotek, handel får inte försvinna. Även satsningar på skogslänens vägar är nödvändiga.
I motion A412 av Bo Holmberg m.fl. (s) anför motionärerna att det finns ett stort behov av att utveckla demokratin i Sverige. Det gäller framför allt i tre viktiga avseenden:
1. Hur kan individens inflytande över sociala behov tryggas och utvecklas lokalt.
2. Medborgarnas möjlighet att påverka politiska beslut behöver tydliggöras.
3. Det är viktigt att ge begreppet "medborgarnas Europa" ett demokratiskt innehåll.
Utifrån dessa utgångspunkter vill motionärerna se en utvecklad regionalpolitik och föreslår därför att en regionalpolitisk beredning snarast tillsätts. Beredningen bör ha till uppgift att medverka till en koncentration på kraftfulla infrastruktursatsningar, som ger tillväxt och sysselsättningsmöjligheter. Dessutom bör beredningen formulera en aktiv regionalpolitik för 1990-talet.
I motion A437 av Bo Holmberg m.fl. (s) framförs liknande tankegångar som de nyss redovisade. Motionärerna för dessutom fram synpunkter på den gemensamma sektorn och anser det vara fel att driva fram stora åtstramningar inom denna sektor. I stället bör den tillföras tillräckliga resurser för att klara välfärd och sysselsättning.
Gudrun Norberg (fp) begär i motion A429 en utredning om hur stagnerande småkommuner i landet åter skall kunna bli varaktigt livskraftiga.
Utskottets överväganden
Det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för regionalpolitiken. Människor skall således oavsett var de bor i landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö.
Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken konstaterade utskottet vid behandlingen av regionalpolitiken för 90-talet (bet. 1989/90:AU13) att målen måste fyllas med konkret innehåll. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan olika delar av landet och en balanserad befolkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta tillvaratagandet av landets samlade resurser och främja en rationell produktion så att ekonomisk tillväxt kan uppnås.
Utskottet har vid flera tillfällen uttalat, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU13, att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Flertalet politikområden har betydelse för den regionala utvecklingen. Det är därför viktigt att regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder utformas inom exempelvis arbetsmarknads-, närings-, trafik-, skatte-, utbildnings- och forskningsområdena. Liknande synpunkter återfinns såväl i propositionen som i flera av de ovan redovisade motionerna.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på några viktiga beslut och förslag till beslut på andra politikområden än det regionalpolitiska och som för närvarande är föremål för beredning i regeringen eller i riksdagen.
På arbetsmarknadspolitikens område får utskottet hänvisa till sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:AU19 vilket upptar omfattande insatser för att ge meningsfull sysselsättning, framför allt för det stora antal ungdomar som annars skulle gå sysslolösa. Riksdagens beslut den 2 april 1993 innebär att närmare 30 miljarder kronor satsas på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för kommande budgetår. Inom regeringskansliet pågår beredningen av förslag till ytterligare åtgärder på arbetsmarknadspolitikens område, förslag som kommer att presenteras i kompletteringspropositionen. Vidare har riksdagen på initiativ av finansutskottet nyligen fattat beslut om att innevarande budgetår anslå 800 miljoner kronor för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter, som i sin tur innebär en volymökning av antalet arbetstillfällen.
Utskottet vill även peka på regeringsförslaget (prop. 1992/93:176) om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. I propositionen föreslås 98 miljarder kronor för väg- och järnvägssatsningar under perioden 1994--2003. Förslaget bereds för närvarande i trafikutskottet.
Inom utbildningsutskottet och andra utskott, däribland arbetsmarknadsutskottet, bereds för närvarande förslagen i forskningspropositionen (prop. 1992/93:170). I den föreslås satsningar inom forskningsområdet under den kommande treårsperioden på sammanlagt 37,5 miljarder kronor.
Av grundläggande betydelse för den regionala utvecklingen är den ekonomiska politiken. Tillväxt i ekonomin är en viktig förutsättning för att nå de regionalpolitiska målen. Men svensk ekonomi växer inte längre. Arbetslösheten och statens budgetunderskott når rekordnivåer. Den allmänna försämringen av konjunkturen har medfört svåra problem på orter och i hela regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet. Sverige befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris. Enligt det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:FiU20 är de övergripande målen för den ekonomiska politiken att återupprätta tillväxten och pressa ned arbetslösheten. Därmed tas också produktionsresurser i hela Sverige till vara.
I nyssnämnda betänkande betonas att det nuvarande ekonomiska läget inte får avhålla statsmakterna från att vidta åtgärder för att skapa förutsättningar för en expansion i näringslivet. Det skall ske genom fortsatta förändringar i de offentliga utgiftssystemen, strategiska skattesänkningar och satsningar på forskning, utbildning och infrastruktur.
För närvarande pågår genomgripande förändringar inom en rad samhällsområden, förändringar som kommer att få genomslag under de närmaste åren. Avreglering, bolagisering och privatisering är inslag i denna process. I flera av de nyss redovisade motionerna uttrycks stor oro för att denna utveckling kan komma att få allvarliga konsekvenser för den regionala utvecklingen. Flera motionärer kräver en analys eller kartläggning av konsekvenserna för den regionala balansen av sådana åtgärder.
Den oro som motionärerna ger uttryck för delas av utskottet. Det är därför nödvändigt att vid dessa systemförändringar noga överväga effekterna för den regionala utvecklingen. Utskottet anser att de affärsdrivande verken och de statliga bolagen bör ta ett särskilt ansvar för att de omorganisationer som nu pågår inte ensidigt drabbar redan hårt utsatta regioner. Som framgått av den tidigare framställningen har statsmakterna insett riskerna för att utvecklingen kan komma att påverka vissa regioner negativt. Det har därför slagits fast att vid förändringar skall de regionalpolitiska konsekvenserna beaktas. Den utveckling som pågår innebär delvis nya förutsättningar för regionalpolitiken, som bl.a. medför att samhällets åtaganden för vissa verksamheter måste preciseras i form av servicenivåer, tillgänglighet etc.
Som ett led i detta arbete utfärdade regeringen den 9 april 1992 direktiv (dir. 1992:50) till samtliga kommittéer och utredare att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina förslag. Enligt direktiven skall man särskilt beakta hur förslagen påverkar sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet samt hur planerade förändringar av taxor, avgifter, skatter och bidrag påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kommuner, näringsliv och privatpersoner i olika delar av landet. På så sätt blir dessa frågor belysta på ett tidigt stadium i beredningsprocessen liksom eventuella behov av kompletterande åtgärder och kostnaderna härför.
Även kravet på minskade offentliga utgifter kan leda till att de regionala skillnaderna ökar. Utskottet anser därför att det finns skäl att noga följa utvecklingen i olika delar av landet i samband med minskningen av de offentliga utgifterna. Inte minst kvinnorna, som till stor del har sin sysselsättning inom offentlig verksamhet, kan komma att drabbas särskilt. Denna risk måste uppmärksammas i det lokala och regionala utvecklingsarbetet.
I likhet med regeringen anser utskottet att det nya systemet för statsbidrag till kommunerna är ett viktigt instrument i detta sammanhang. Här ges kommunerna ökad frihet att välja de bästa lösningarna och avväga olika insatser efter skiftande krav och förutsättningar. Den kritik som har riktats mot vissa delar av systemet har resulterat i en utredning som har till uppgift att lämna förslag till lösningar på de föreliggande problemen. Utredningen väntas bli klar inom kort.
Vad härefter gäller frågan om sektorssamordning har som framgått av den föregående framställningen förutom regeringen såväl länsstyrelserna som Glesbygdsmyndigheten ett särskilt ansvar för denna samordning.
Av vad sålunda upptagits kan utskottet inte finna att det sedan våren 1990 skett några avgörande förändringar i inriktningen av regionalpolitiken. Däremot kan utskottet konstatera att förutsättningarna för den politik som då lades fast har förändrats. Detta beror i huvudsak på den försämrade ekonomiska situationen, men också på den pågående processen med avreglering, bolagisering och privatisering.
Som utskottet ovan redovisat har riksdagen nyligen fattat beslut om inriktningen av den ekonomiska politiken. Målet måste som utskottet ser det vara att skapa en uthållig tillväxt för att öka välfärden i hela landet. Den inriktning som lagts fast för den ekonomiska politiken bör därför på sikt leda fram till detta mål.
Vad härefter gäller eventuella negativa effekter av avreglering, bolagisering, privatisering och förändringar i de offentliga utgiftssystemen kan utskottet konstatera att regeringen har uppmärksamheten riktad mot problemen och vidtar åtgärder för att söka förhindra negativa konsekvenser. Utskottet vill emellertid stryka under vikten av att effekterna av den pågående utvecklingen noga följs så att ytterligare åtgärder kan vidtas i tid. Genom de ovannämnda direktiven till kommittéer och utredare kommer de regionala konsekvenserna att bli föremål för analys på ett tidigt stadium i beredningsprocessen. Det innebär att syftet med förslagen i motionerna A267 (s), A424 (v), A437 (s), A450 (v) och A810 (s) om en analys eller kartläggning av sådana konsekvenser får anses tillgodosett. Motionerna avstyrks därmed, i förekommande fall i berörda delar. Utskottet återkommer senare i framställningen till frågan om särskilda insatser för kvinnor i olika delar av landet.
I syfte att anpassa regionalpolitiken till den nya ekonomiska situationen har arbetsmarknadsministern i februari i år tillkallat ett regionalpolitiskt råd. Målsättningen är att ge regionalpolitiken en inriktning och utformning som bygger på att förutsättningarna för tillväxt i olika regioner tas till vara och därigenom på ett bättre sätt bidrar till att främja den ekonomiska utvecklingen. Det regionalpolitiska rådet skall fungera som en referensgrupp i samband med en översyn av regionalpolitiken. Rådet består av representanter för bl.a. länen, näringslivet och forskningen. Rådet skall enligt uppgift bistå i arbetet med att utarbeta en regionalpolitisk strategi och bidra med synpunkter på en regionalpolitisk proposition som skall föreläggas riksdagen våren 1994. Även nu pågående utrednings- och uppföljningsarbete inom Expertgruppen för regional utveckling (ERU), NUTEK och Glesbygdsmyndigheten skall ingå i underlaget till denna proposition.
Enligt utskottets uppfattning kan det finnas goda skäl för departementet att genomföra ett översyns- och uppföljningsarbete inom det regionalpolitiska området. En sådan verksamhet är i själva verket nödvändig för att skapa underlag för att bedöma om politikens inriktning når uppsatta mål och om de medel som anslås för ändamålet används på ett rationellt och effektivt sätt.
Det regionalpolitiska råd som arbetsmarknadsministern har tillkallat kan otvivelaktigt fullgöra betydelsefulla funktioner härvidlag. Samtidigt vill utskottet tillägga att eftersom avsikten är att det inledda översyns- och uppföljningsarbetet skall mynna ut i en förnyad genomlysning av politikens inriktning och innehåll, så är det utskottets uppfattning att det är av värde att sådana bedömningar sker under parlamentarisk medverkan. En sådan medverkan anknyter till en fast tradition, som utbildats under de gångna decenniernas utveckling av svensk regionalpolitik. Utskottet föreslår därför att riksdagen ger regeringen till känna vad nu anförts om parlamentarisk medverkan i regionalpolitiskt utredningsarbete.
De i motionerna A412 och A437 samt A429 framförda förslagen om en regionalpolitisk beredning resp. utredning om småkommunernas framtid kan utskottet i nuvarande läge inte ställa sig bakom. De avstyrks, i förekommande fall i berörda delar.
Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m.
År 1991 var 32 % av landets befolkning, motsvarande 2,7 miljoner personer, bosatta i storstadsområdena. Under den senaste femårsperioden har befolkningen där varje år ökat med ungefär 0,7 %.
Den fallande sysselsättningen och den stigande arbetslösheten präglar som utskottet tidigare sagt även storstadsregionerna. Arbetslösheten ökar kraftigt i dessa områden men är fortfarande betydligt lägre än framför allt i stödområdet. I storstadsregioner står omkring 6 % av arbetskraften utanför den reguljära arbetsmarknaden. Enligt AMS vårprognos hör Malmöhus till de län där störst ökning av arbetslösheten kan förutses under det närmaste året.
I det följande kommer utskottet att behandla ett antal motioner som gäller utvecklingen i storstadsregionerna och förhållandet mellan olika regioner och mellan stad och landsbygd. I sammanhanget tar utskottet också upp motioner som innehåller synpunkter och yrkanden avseende utlokalisering, decentralisering och avlänkning av verksamhet från storstadsregionerna.
Storstadsregionerna och förhållandet mellan stad och land
I motion A451 framhåller Bertil Persson (m) storstädernas dominerande betydelse för ett samhälles utveckling. Genom att utgöra centra för utbildning, forskning, kultur och kommunikationer har de en mycket stor betydelse för ett lands tillväxt. Därför måste det utredas hur möjligheterna till tillväxt i storstadsregionerna kan stimuleras, anser motionären.
I detta sammanhang tar utskottet även upp de synpunkter framförda av Anita Johansson m.fl. (s) i motion A456 som avser levnadsvillkoren i Stockholms stad och län. Motionärerna betonar att det bara är genom ömsesidig förståelse mellan storstadsregioner och övriga Sverige som landets samlade resurser kan tas till vara.
Mats Hellström m.fl. (s) framför i motion A440 att staten inte bör medverka till ytterligare utflyttningar av verksamhet från Stockholmsregionen. Motionärerna pekar på en kraftigt minskad sysselsättning inom tung industri men även en svag utveckling av de mest moderna industrierna. Stockholm står inför risken att upphöra att vara en industristad, vilket skulle medföra en starkt segregerad region där lågavlönade inom servicenäringarna utför tjänster åt högavlönade inom förvaltning, forskning, företagsledning etc. Staden skulle komma att präglas av sociala motsättningar, ojämlikhet och utslagning. Framför allt av dessa skäl bör man enligt motionärerna slå vakt om de industriföretag som fortfarande verkar i området och avvisa utlokaliseringar genom statliga åtgärder. Man bör enligt motionärerna också ta fasta på Storstadsutredningens förslag (SOU 1990:93) för att motverka den sociala segregationen.
Utskottets överväganden
Vid behandlingen av regeringens proposition om regionalpolitik för 90-talet (prop. 1989/90:76, AU13) betonade arbetsmarknadsutskottet att det inte finns anledning att ställa storstadsregionerna mot övriga regioner. En tillväxt i storstadsregionerna bör ses som nationell tillgång. Inte minst sett ur ett internationellt perspektiv finns det anledning att värna om en fungerande huvudstadsregion. Utskottet anförde vidare att det som man måste försöka förhindra är en alltför snabb och ohämmad tillväxt som leder till inflation, brist på arbetskraft, köproblem i fråga om bostäder, vård och service samt inte minst utgör ett hot mot miljön. Här har regionalpolitiken en viktig uppgift, uttalade utskottet.
Utskottet står fast vid detta uttalande som ett uttryck för regionalpolitikens generella uppgift. I en lågkonjunktur med fallande produktion och hög arbetslöshet ligger det i sakens natur att man inte skall vidta åtgärder som kan innebära hinder mot en ekonomisk tillväxt.
Det är enligt utskottets mening en förutsättning för att Sverige som helhet skall utvecklas positivt att Stockholm -- liksom övriga storstadsregioner -- är en stark motor i en stabil ekonomisk utveckling.
Brister i infrastrukturen i storstadsregionerna är negativa inte bara för de som bor och verkar där utan hämmar också utvecklingen i hela landet. Det finns alltså ett nära samband mellan utvecklingen i storstäderna och det regionalpolitiska målet att åstadkomma en balanserad utveckling i hela landet.
Av det anförda följer att utskottet inte har någon annan uppfattning än den som framförs i motion A451 (m) i fråga om storstädernas betydelse för utvecklingen i hela landet. Som framförs i motion A456 (s) är det viktigt med en ömsesidig förståelse mellan stad och land; därigenom kan landets samlade resurser tas till vara bättre.
När det gäller det i den förstnämnda motionen framförda kravet på en utredning om möjligheterna till tillväxt i storstadsregionerna vill utskottet erinra om att studier av det föreslagna slaget i första hand bör genomföras av ansvariga myndigheter och organisationer i berörda regioner. Utskottet kan i sammanhanget hänvisa till en rapport (1992:16) som tagits fram av länsstyrelsen i Stockholms län -- Kan Stockholmsregionen hävda sig i det framtida Europa? I denna redovisas hur utvecklingen i länet kan komma att påverkas av utvecklingen i Europa. Avsikten med rapporten är också att bidra till en ökad aktivitet hos lokala, regionala och nationella aktörer i syfte att verka för en relativ förstärkning av Stockholmsregionens ställning i det framtida Europa.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna A451 (m) och A456 (s) inte påkallar någon riksdagens åtgärd. De avstyrks således, den sistnämnda i motsvarande del.
Med anledning av de synpunkter som framförs i motion A440 (s) om att ingen ytterligare utflyttning av verksamhet från Stockholm bör ske vill utskottet framföra följande. Sedan 1987 bedrivs inom regeringskansliet en uppsökande verksamhet riktad mot privata tjänsteföretag såsom banker, försäkringsbolag, konsultföretag m.m. i syfte att förmå dem att etablera verksamhet i regionalpolitiskt prioriterade områden i stället för att expandera i Stockholmsområdet. Under högkonjunkturen var ett av syftena att begränsa den då mycket kraftiga sysselsättningstillväxten i regionen. Ett annat och mer långsiktigt intresse är att få landet som helhet att använda alla resurser i form av arbetskraft, service, infrastruktur etc. som delvis finns outnyttjade framför allt i stödområdet. Det är detta intresse som står i förgrunden för verksamheten i dag.
Enligt vad utskottet inhämtat har sedan verksamheten startade 1987 beslut fattats om ca 4 200 arbetstillfällen i tjänsteföretag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Siffran för faktiskt genomförda etableringar är lägre och beroende bl.a. av den tidrymd för genomförandet som bestämts i beslutet.
Flest beslut, över 25 %, avser etableringar av verksamhet i Blekinge län. Jämtland, Norrbotten och Västernorrland är andra län som fått stor del av etableringarna.
De farhågor som framförs i motionen för att Stockholm skall utarmas som industristad ger utskottet anledning att framhålla att det nyss beskrivna arbetet i regeringskansliet uteslutande har avsett och alltjämt avser tjänsteverksamhet. Industrin omfattas över huvud taget inte av den uppsökande verksamheten. En annan sak är att de gynnsammare betingelser som kan erbjudas företagen i stödområdet t.ex. genom nedsatta socialavgifter naturligtvis kan bidra till att även industriföretag väljer att lokalisera sin verksamhet där. I den mån så sker grundar sig detta på ett beslut i företaget utan statsmakternas aktiva medverkan i det enskilda fallet.
Det finns enligt utskottets mening också anledning att understryka att arbetet med att etablera tjänsteverksamhet i stödområden är baserat på långsiktighet. Avsikten är att få balans i den ensidiga arbetsmarknadsstrukturen i stödområdet.
Utskottet är inte av någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller intresset att bevara Stockholm som industristad. Av det tidigare anförda följer att utskottet inte kan ansluta sig till den nu behandlade motionens beskrivning av att det skulle pågå en arbetsplatsdränering från Stockholmsregionen.
I fråga om motionens krav om åtgärder för att motverka den sociala segregationen har utskottet erfarit att något arbete i detta hänseende inte pågår inom regeringskansliet på grundval av Storstadsutredningens förslag. I sammanhanget vill utskottet emellertid hänvisa till Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19). I bilaga 9 till utredningen Segregation -- ett svenskt dilemma? diskuteras olika möjligheter att motverka segregation och de effekter förändringarna inom de offentliga välfärdssystemen kan få.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen i storstadsregionerna i det nu berörda avseendet och vid behov tar initiativ till åtgärder för att på olika sätt motverka social segregation. Något uttalande därutöver är enligt utskottets mening inte påkallat med anledning av motionen.
Med det anförda avstyrks motion A440 i berörda delar.
Omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet
Utskottet övergår nu till de motioner som innefattar krav och synpunkter rörande lokalisering och omlokalisering av statlig verksamhet. De allmänna principerna lades senast fast av riksdagen våren 1990 (1989/90:AU13) och innebär i korthet att en omlokalisering i första hand bör ske till länscentra eller vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra arbetsuppgifterna effektivt, vilket innebär att förutom de regionalpolitiska aspekterna även förutsättningarna att behålla och rekrytera kvalificerad personal skall beaktas liksom behovet av kontakter med andra myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m. Även andra orter än de nyssnämnda kan således komma i fråga.
I det nyssnämnda betänkandet hänvisade utskottet också till sitt uttalande våren 1988 (bet. AU 1987/88:13) om att beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i de avseenden som nyss beskrivits. Utskottet har vidare betonat vikten av att besluten föregås av information till och samråd med den berörda personalen. När det gäller lokalisering av nya myndigheter har utskottet vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
I fem motioner begärs att statlig verksamhet skall förläggas till andra regioner än storstadsområdena.
Ulla Orring (fp) anser i motion T817 att verken och myndigheterna bör se över vilka delar av verksamheten som kan utlokaliseras med hjälp av teletekniken. Genom ett väl utbyggt telenät kan arbeten flyttas ut till glesbygden. Den möjligheten borde tas till vara bättre, anser motionären.
I motion A810 förordar Inger Hestvik m.fl. (s) att statlig verksamhet utflyttas till skogslänen, vilket särskilt skulle gagna kvinnor. En sådan utflyttning skulle kunna bli ett stöd och en stimulans för en framväxande privat tjänstesektor.
Marianne Jönsson m.fl. (c, s, fp) anser i motion A422 att statliga arbetstillfällen bör lokaliseras till Kalmar län. Därmed skulle enligt motionärerna länet kunna få en mer allsidig och differentierad arbetsmarknad.
Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) anser i motion T222 att statliga arbetsplatser, t.ex. den nya Institutionsstyrelsen, bör kunna förläggas till Södertörn, medan Birger Andersson (c) i motion A404 anser att sådan lokalisering bör ske till Västerås.
Utskottets överväganden
De allmänna principer för omlokalisering som riksdagen beslutade om 1990 ligger fast. Genom de av regeringen utfärdade generella direktiven (dir. 1992:50) till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser har dessa principer ytterligare understrukits. Det åligger sålunda kommittéerna och de särskilda utredarna att vid förslag till större och mer omfattande omorganisationer eller bildande av nya myndigheter eller motsvarande redovisa överväganden om decentralisering och lokalisering utanför Stockholmsregionen. Hänsyn skall därvid tas till verksamhetens karaktär och omfattning.
Utskottet vill med anledning av motionerna A422 (c, s, fp), A810 (s) och T817 (fp) återigen framhålla att omlokalisering och decentralisering är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling. Ny kommunikationsteknik och ett väl utbyggt telenät kan självfallet underlätta omlokalisering och decentralisering av funktioner. Motionerna ger dock inte underlag för något särskilt uttalande om omlokalisering av statlig verksamhet till någon av de av motionärerna föreslagna områdena.
När det gäller Statens institutionsstyrelse kan utskottet konstatera att regeringen den 1 april i år, efter förslag av den särskilda Organisationskommittén (dir. 1992:96) för vissa institutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård, beslutat om lokalisering till Stockholm. Utskottet utgår från att regionalpolitiska överväganden av ovan angivet slag föregått beslutet om lokaliseringsort.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A404, A422, A810, T222 och T817, i förekommande fall i berörda delar.
Företagsstöd
Inledning
Efter de förändringar riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346) och de ytterligare ändringar som gjordes förra året (prop. 1991/92:100 bil. 11, AU13, rskr. 175) har det regionalpolitiska företagsstödet följande former:
Lokaliseringsbidrag, högst 35% av utgifterna i samband med investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1 och högst 20% i stödområde 2.
Lokaliseringslån för investeringar i byggnader och maskiner.
Lån till regionala investmentbolag.
Utvecklingsbidrag, högst 50% av utgifterna för s.k. mjuka investeringar intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000 kr. Beloppsgränsen kan överskridas i vissa fall.
Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för företag inom vissa branscher i hela stödområde 1 samt för några av dessa branscher i delar av stödområde 2. För Bodens, Luleå, Älvsbyn och Piteå kommuner gäller övergångsvis en nedsättning med fem procentenheter t.o.m. år 1995. Beträffande den särskilda avgiftsbefrielse som gällt i Svappavaara samhälle i Kiruna kommun hänvisas till den följande framställningen.
Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft uppgår till sammanlagt 200 000 kr i stödområde 1 och sammanlagt 120000 kr i stödområde 2 under fem år.
Till det regionalpolitiska företagsstödet räknas också transportstöd. Detta stöd lämnas med 10--50 % av nettofraktkostnaden för vissa varor. Som bidragsvillkor gäller bl.a. att transporten skall avse en sträcka av minst 251 km och utföras på järnväg eller landsväg i yrkesmässig trafik.
Regeringen lägger i budgetpropositionen fram förslag om anstånd med inbetalningar från stiftelsen Norrlandsfonden. Några förändringar av det regionalpolitiska företagsstödet aktualiseras inte. Däremot föreslås initiativ till sådana förändringar i några motioner.
Stiftelsen Norrlandsfonden
Norrlandsfonden inrättades år 1961 som ett näringspolitiskt instrument för att utveckla näringslivet i främst de fyra nordligaste länen. Fonden har enligt budgetpropositionen en balansomslutning på ca 500 miljoner kronor. Verksamheten är inriktad på riskfinansiering av små och medelstora företag.
Ärenden om Norrlandsfonden har i riksdagen tidigare beretts av näringsutskottet.
Av riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik följer att Norrlandsfonden skall betala in delar av sitt stiftelsekapital till staten. Regeringen har tagit upp överläggningar med fondens styrelse om att 200 miljoner kronor av kapitalet skall betalas in till staten i lika stora delar under åren 1993--1997. Regeringen föreslår nu att de två första delinbetalningarna eller sammanlagt 80 miljoner kronor inte skall genomföras. Utskottet har ingen invändning mot detta förslag. Den inkomstminskning för staten som förslaget medför uppvägs enligt budgetpropositionen av beräknade utgiftsminskningar under anslagen för sysselsättningsbidrag och nedsatta socialavgifter.
Motionsförslag om det regionalpolitiska företagsstödet
Hans Karlsson m.fl. (s) föreslår i motion A441 ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av de regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i syfte att öka effektiviteten i det samlade åtgärdsbatteriet. Motionärerna hävdar att stödformerna successivt ökat i antal och att det i dag för de allra flesta är omöjligt att överblicka floran av stödformer.
Det regionalpolitiska företagsstödet har regelbundet setts över alltsedan det infördes vid mitten av 1960-talet. Den senaste översynen ledde fram till 1990 års regionalpolitiska beslut. Det innebar att några av de tidigare stödformerna slopades. En ny översyn har aktualiserats genom regeringens uppdrag till uppföljningsmyndigheten på detta område, NUTEK, att till hösten 1993 lämna en övergripande redovisning för stödformernas användning. Utskottet anser därför att det inte är motiverat med en framställning till regeringen med anledning av motionsyrkandet i denna del.
När det gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna erinrar utskottet om att dessa huvudsakligen är individinriktade och att AMS till regeringen fört fram förslag om att slå samman dessa stödformer till ett anställningsstöd. Utskottet anser att motionen inte ger anledning att för regeringen ytterligare aktualisera tanken på förändringar av dessa stödformer utan avstyrker motionens yrkande även i denna del.
Leo Persson m.fl. (s) föreslår i motion A402 förstärkningar av det regionalpolitiska företagsstödet. Motionärerna uttalar sig för att lokaliseringsbidragens maximiandelar av investeringskostnaderna höjs från 35 till 50 % i stödområde 1 och från 20 till 35 % i stödområde 2, att man återinför det tidigare investeringsbidraget, dvs. det bidrag med högst 15 % av investeringskostnaden som kunde beviljas utanför stödområdena, och att lokaliseringslånen, som återinfördes förra året, skall få användas utan de begränsningar som nu gäller.
Motionärernas förslag innebär att det regionalpolitiska företagsstödet i de hänseenden som nu berörts återgår till den ordning som gällde före 1990 års regionalpolitiska beslut beträffande stödformerna. Utskottet anser inte att motionärerna har anfört tillräckliga skäl för att man nu skall frångå de ingående överväganden som ligger bakom det nämnda beslutet utan avstyrker deras yrkande.
Leif Marklund m.fl. (s) yrkar i motion N318 att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av flexiblare regler för utvecklingsbidraget. För länsstyrelsernas del är beslutsnivån begränsad till 0,5 miljoner kronor, och den koppling som bidragsbestämmelserna gör till sysselsättningsökning bör mjukas upp. En ökad andel av det regionalpolitiska stödet bör satsas på tjänsteföretag.
Utvecklingsbidraget är en ny form för stöd till s.k. mjuka (immateriella) investeringar. Det tillkom genom 1990 års ovannämnda beslut. Med anledning av motionärernas invändningar mot bidragsreglerna vill utskottet först hänvisa till att prövningen av bidragsansökningarna bör ske mot bakgrund av att själva syftet med det regionalpolitiska företagsstödet är att skapa nya arbetstillfällen (jfr prop. 1989/90:76 s. 83). Vidare vill utskottet påpeka att bidrag kan beviljas med högre belopp än nu nämnts i de fall ärendena avgörs av regeringen eller NUTEK. Detta kan bli aktuellt bl.a. vid sådana etableringar av företag inom tjänstesektorn som motionärerna efterlyser.
Med de nu gjorda erinringarna anser utskottet att riksdagen saknar anledning att göra de uttalanden som begärs i motion N318, som därför avstyrks på denna punkt.
Enligt de föreskrifter regeringen har meddelat skall NUTEK och länsstyrelserna vid handläggningen av ärenden om bidrag till investeringar inom turistnäringen höra Styrelsen för Sverigebilden om det godkända totala kapitalbehovet för projektet beräknas överstiga 10 miljoner kronor. Yttrande bör också inhämtas om frågan av andra skäl anses ha väsentlig betydelse för utbyggnaden av områden för fjärrekreation.
Leo Persson m.fl. (s) i motion Kr515 och Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) i motion Kr519 ifrågasätter om inte detta remissförfarande i ärenden om turistnäringen bör förenklas med åberopande av att NUTEK och länsstyrelserna numera själva har egen kompetens på området.
Kapitalbehovsgränsen för det kritiserade remissförfarandet var tidigare 3 resp. 5 miljoner kronor. Gränsen har med verkan från innevarande budgetår av regeringen höjts till 10 miljoner kronor. Remissförfarandet kommer därmed att omfatta endast ett fåtal ärenden med en sådan storlek att de kan påverka turistnäringen i hela landet. Enligt utskottets mening bör det vara av värde för bidragsmyndigheterna att i sådana ärenden utnyttja tillgänglig utanförstående kompetens om turistnäringens situation. Eftersom utskottet, som framgår av det anförda, inte ansluter sig till motionärernas uppfattning i denna fråga, avstyrks deras yrkanden.
Två motioner gäller nedsättningen av socialavgifter.
Den ena motionen gäller avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle i Kiruna kommun. I samband med 1983 års lagstiftning om nedsättning av socialavgifter bestämdes att företag i Svappavaara efter ansökan skulle kunna medges hel befrielse från arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften. Denna möjlighet till avgiftsbefrielse skulle gälla i tio år, dvs. till utgången av år 1993. Därefter skall gälla samma regler om avgiftsnedsättningen som i övriga delar av stödområde 1, dvs. en nedsättning med tio procentenheter.
Per-Ola Eriksson (c) yrkar i motion A418 att den särskilda avgiftsbefrielsen i Svappavaara skall få gälla i ytterligare tre år, t.o.m. utgiftsåret 1996.
Den totala avgiftsbefrielsen i Svappavaara medgavs av statsmakterna som en extraordinär åtgärd inför LKAB:s beslut att lägga ned gruvdriften där. Det beslut som fattades år 1983 om avgiftsbefrielsen bekräftades år 1990 i samband med att den nu gällande lagen (1990:912) antogs av riksdagen. Statsmakterna har med andra ord från början klargjort och senare även bekräftat att det här är fråga om en tidsbegränsad insats, som tillkom i ett akut krisläge för Svappavaara samhälle. Med åberopande härav och av att Svappavaara i fortsättningen får del av samma avgiftsnedsättning som andra utsatta orter i Norrlands inland avstyrker utskottet att avgiftsbefrielsen förlängs såsom begärs i motionen.
I den andra motionen, Sk643, föreslår Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) en avgiftsnedsättning för virkestransporter med hänvisning till den svaga lönsamheten för inlandsskogsbruket.
Transporter är en av de verksamheter som inte omfattas av systemet med nedsättning av socialavgifter. Utskottet är inte berett att förorda att även denna sektor eller del av den blir berättigad till sådan nedsättning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet det föreliggande yrkandet i motionen.
Glesbygdsstöd
Glesbygdsstödet har två huvudformer, företagsstöd och stöd till kommersiell service. En sammanfattande beskrivning av stödformerna ges i förra årets regionalpolitiska betänkande (1991/92:AU13 s. 45--46, rskr. 176). Där redovisas också förslag till höjning av företagsstödets maximibelopp.
Leo Persson m.fl. (s) anser i motion A402 att glesbygdsstöd även skall kunna beviljas till företag i mindre glesbygdskommuners centralorter, om länsstyrelserna bedömer detta som nödvändigt ur sysselsättningssynpunkt. De tillämpningsbestämmelser som gäller bör ändras i enlighet härmed.
I 1990 års regionalpolitiska proposition (prop. 1989/90:76 s. 40) uttalade den dåvarande industriministern att den utpräglade glesbygden måste prioriteras, eftersom resurserna är begränsade. Det viktigaste motivet för stöd till företag i glesbygd är att utveckla småföretagsamhet i den utpräglade glesbygden. Han tillade att skulle sådant stöd lämnas även till företag i centralorter eller i tätortsnära landsbygd skulle glesbygdsföretagens konkurrensförmåga gentemot dem kraftigt försämras.
I förra årets budgetproposition underströks som angeläget att länsstyrelserna vid sina avgränsningar av stödberättigade områden inom länen ser till att den utpräglade glesbygden prioriteras. Frågan tas upp på nytt i årets budgetproposition (s. 40--41).
Utskottet anser att vad som anförts i motionen inte ger riksdagen anledning att frångå de överväganden som ligger till grund för glesbygdsbegreppets utformning med avseende på tillämpningen av glesbygdsstödet till företag. Motionen avstyrks därför i den aktuella delen. Det kan tilläggas att de glesbygdskommuner i Kopparbergs län som motionärerna anför som exempel, Orsa, Älvdalen, Vansbro och Malung, tillhör stödområde 2, varför företagsetableringar i dessa kommuners centralorter i stället för glesbygdsstöd kan medges lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån, utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag.
Vidare föreslår Leo Persson m.fl. (s) i motion A434 att Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att göra en översyn av stödet till glesbygdsbutikerna med hänsyn till att dessa butiker enligt motionärerna missgynnas av leverantörerna, av vilka mejerierna särskilt nämns. Motsvarande problem sägs också finnas för kiosker och bensinstationer. Även Ulla Orring (fp) hävdar i motion A443 att situationen för glesbygdsbutikerna och de små bensinstationerna har blivit allt besvärligare. Förutsättningarna för att lämna stöd bör därför stärkas. Motionären anser dessutom att bilåkandet och dess konsekvenser för glesbygden med avseende på livsmedelsinköp och arbetspendling bör utredas.
Arbetsmarknadsministern anför i årets budgetproposition att någon större genomgång på nationell nivå av glesbygdsstödets användning och effektivitet inte har genomförts sedan 1980-talets mitt. Han anser att Glesbygdsmyndigheten bör genomföra en sådan genomlysning av stödet till företag i glesbygder med avseende på stödets effekter, effektivitet m.m. samt med beaktande av de förändringar som kan behöva göras med hänsyn till förändrade utvecklingsförutsättningar över tiden. Utskottet har inhämtat att utvärderingen väntas bli redovisad i september 1993.
Som utskottet ser det är det tillfredsställande att underlag kommer fram för att bedöma i vad mån förändringar i glesbygdsstödet är behövliga såväl när det gäller företagsstödet som stödet till glesbygdsbutikerna. Vad som nu redovisats innebär samtidigt att det inte är påkallat med initiativ från riksdagens sida i enlighet med vad som begärs i de båda motionerna, vars nu aktuella yrkanden följaktligen avstyrks av utskottet.
Stödområdesindelningen
För att fördela det regionalpolitiska företagsstödet och i övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområde. Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för regionalpolitiskt stöd är olika beroende på omfattningen och karaktären av ortens problem.
Riksdagen beslöt om en ny stödområdesindelning i juni 1990. Beslutet innebar att antalet stödområden begränsades från tre till två fr.o.m. den 1 juli 1990. Vid sidan av inplaceringen i stödområde finns -- som tidigare framgått -- möjlighet för regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem i s.k. tillfälligt stödområde. Regeringen har dessutom möjlighet att i orter i stödområde 2 vid omfattande strukturförändringar under en begränsad tid besluta att högre lokaliseringsbidrag skall utgå. Regeringen kan också besluta om stöd till företag utanför stödområde samt om synnerliga skäl föreligger bevilja högre bidrag än normalt.
Följande kommuner är inplacerade i stödområdena 1 och 2:
Län och kommun
Stödområde 1
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Pajala Överkalix Övertorneå
Västerbottens län Dorotea Malå Sorsele Storuman Vilhelmina Åsele
Jämtlands län Berg Härjedalen Krokom, del av (Hotagen, Laxsjö, Föllinge, Offerdal och Alsen) Ragunda Strömsund
Stödområde 2
Norrbottens län Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn) Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) Älvsbyn
Västerbottens län Bjurholm Lycksele Norsjö Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) Vindeln
Jämtlands län Bräcke Åre
Västernorrlands län Sollefteå Sundsvall, del av (Holm och Liden) Ånge Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och Trehörningsjö)
Gävleborgs län Hofors Ljusdal
Kopparbergs län Avesta Ludvika Malung Mora, del av (Venjan och Våmhus) Orsa Smedjebacken Vansbro Älvdalen
Västmanlands län Fagersta Norberg Skinnskatteberg
Örebro län Hällefors Ljusnarsberg
Värmlands län Arvika Eda Filipstad Hagfors Munkfors Sunne Säffle Torsby Årjäng
Älvsborgs län Bengtsfors Dals-Ed Åmål
Med anledning av ett antal framställningar till Arbetsmarknadsdepartementet om inplacering av nya områden i stödområde eller uppflyttning från stödområde 2 till 1 uttalar departementschefen att det är viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för ofta, särskilt som de långsiktiga problemen ändras mycket långsamt. Han är därför inte beredd att nu föreslå några ändringar i gällande stödområdesindelning, men meddelar i propositionen sin avsikt att senare under våren göra en översyn av de tillfälliga stödområdesinplaceringarna och återkomma till regeringen med eventuella förslag till förändringar.
Arbetsmarknadsministern har härefter återkommit till regeringen som den 7 april 1993 beslutat att t.o.m. den 30 juni 1995 förlänga inplaceringen i tillfälligt stödområde för alla kommuner som i dag är inplacerade där. Berörda kommuner är Olofström, Ronneby, Kristinehamn, Storfors, Degerfors, Karlskoga, Hallstahammar, Ovanåker, Nordanstig, Söderhamn, Bollnäs, Härnösand och Kramfors.
Dessutom har regeringen beslutat inplacera följande nya kommuner i tillfälligt stödområde: Valdemarsvik, Hultsfred, Vimmerby, Högsby, Karlsborg, Robertsfors och den del av Skellefteå kommun som i dag är utanför det permanenta stödområdet.
Slutligen har regeringen samtidigt beslutat att temporärt medge förhöjd stödnivå för följande kommuner eller kommundelar som ingår i det permanenta stödområdet 2: Torsby, Hagfors, Årjäng, Eda, Hällefors, Ljusnarsberg, Älvdalen, Malung, Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Ånge, de inre delarna av Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, Bräcke, Åre, Norsjö och de inre delarna av Skellefteå kommun samt Björksele församling i Lycksele kommun.
Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med yrkanden om inplacering eller ändring av inplacering av enskilda kommuner eller kommundelar i stödområde. Dessutom finns i två motioner vissa andra förslag som rör stödområde. Det gäller motion A443 av Ulla Orring (fp), som föreslår att ordet stödområde byts ut mot det, enligt motionären, positivare begreppet utvecklingsområde. I motion A447 av Axel Andersson m.fl. (s), vill motionärerna ha en annan beslutsordning för att tillfälligt inplacera kommuner i stödområde. Det bör få ankomma på länsstyrelserna att besluta om inplacering i tillfälligt stödområde, eftersom länsstyrelserna har den bästa kunskapen om kommunernas situation och förutsättningar, anser motionärerna.
Yrkandena om inplacering i stödområde eller ändring därav liksom yrkande om företagsstöd utanför stödområde framgår av följande uppställning:
Kommuner Motioner Förslag
Norrbottens län
Älvsbyn, A424 av Bengt Hurtig (v) 1 Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn), Piteå, del av (Mark- bygdens kyrkobokfö- ringsdistr.)
Jämtlands län
Bräcke (Kälarne) A406 av Sigge Godin (fp) 1 Hela Jämtlands län A452 av Stina Eliasson och 1 Ingrid Hemmingsson (c, m)
Västernorrlands län
Sollefteå A442 av Sigge Godin (fp) 1 Örnsköldsviks kust- A442 av Sigge Godin (fp) 2 församlingar
Örnsköldsvik, del av A442 av Sigge Godin (fp) 1 (Anundsjö, Björna, Skorped och Trehör- ningsjö)
Sollefteå och Ånge A461 av Tage Påhlsson och tillfälligt Jan Erik Ågren (c, kds) stödområde (1)
Gävleborgs län
Ovanåker A447 av Axel Andersson m.fl. (s) 2
Övriga kommuner i A447 av Axel Andersson m.fl. (s) tillfälligt Hälsingland stödområde
Ovanåker, Bollnäs, A472 av Lennart Rohdin (fp) tillfälligt Söderhamn och A478 av Karin Starrin (c) stödområde Nordanstig (förlängn)
Hudiksvall, del av A478 av Karin Starrin (c) tillfälligt (Delsbo och Bjuråker) stödområde
Örebro län
Hällefors och Ljus- A409 av Maud Björnemalm (s) 1 narsberg
Lindesberg A409 av Maud Björnemalm (s) 2 (Guldsmedshyttan och Ramsbergs förs.)
Hällefors, Ljusnars- A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) 2 berg, Degerfors, Karl- skoga, Laxå och Askersund
Karlskoga och Deger- A414 av Maud Björnemalm (s) 2 fors
Värmlands län
Årjäng och Eda A467 av Kjell Ericsson m.fl. tillfälligt (c, m, fp, kds) stödområde (1)
Kopparbergs län
Gagnef A411 av Bengt-Ola Ryttar (s) 2
Vansbro, Malung och A411 av Bengt-Ola Ryttar (s) 1 Älvdalen
Skaraborgs län
Karlsborg A465 av Bengt Rosén och företagsstöd Carl-Johan Wilson (fp) utanför stöd- A476 av Jan Fransson m.fl. (s) område A455 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, kds)
Blekinge län
Karlshamn (Svängsta A408 av Hans Gustafsson m.fl.(s) tillfälligt industriområde) A421 av Charlotte Branting (fp) stödområde
Sölvesborg A421 av Charlotte Branting (fp) tillfälligt A428 av Christer Skoog (s) stödområde
Ronneby och Olofström A421 av Charlotte Branting (fp) tillfälligt A469 av Jan Björkman m.fl. (s) stödområde (förlängn.)
Gotlands län
Gotland A449 av Gunhild Bolander (c) 2
Gotland A453 av Ulla Pettersson och 2 eller Bengt Kronblad (s) tillfälligt stödområde
Utskottet tar först upp förslaget i motion A443 angående ändrad beteckning på stödområde. I viss mån likartade yrkanden behandlades av utskottet i tidigare betänkanden (1989/90:AU13, 1990/91:AU13) och därvid avvisades en ändring. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1989/90:346, 1990/91:282). Utskottet kan inte heller nu finna tillräckliga skäl för att ändra beteckningen på stödområde. Motionen avstyrks därför i aktuell del.
Vad härefter angår förslaget i motion A447 om ändrad beslutsordning för inplacering i tillfälligt stödområde får utskottet anföra följande. Det är viktigt att det görs en nationell bedömning av vilka kommuner som är mest utsatta och därmed skall prioriteras. Mot denna bakgrund avstyrks motionen i motsvarande del.
Utskottet konstaterar beträffande yrkandet i motion A410 att Ljusnarsberg och Hällefors redan är placerade i stödområdet 2.
När det gäller förslagen om ändringar i stödområdesindelningen har utskottet vid tidigare behandling av likartade motionsyrkanden hänvisat till sin grundläggande uppfattning att stödområdesindelningen inte bör ändras för ofta. Mot en sådan bakgrund har utskottet avstyrkt behandlade motionsyrkanden om ändringar i stödområdesindelningen.
Det är uppenbart att det rådande arbetsmarknadsläget försvårar situationen i de kommuner som nämns i motionerna liksom för övrigt i stora delar av landet. Arbetslöshetstalen talar sitt tydliga språk. Utskottet anser emellertid liksom regeringen att de långsiktiga problemen måste vara avgörande för stödområdets avgränsningar, bl.a. för att underlätta planeringen för företag och myndigheter. Av den anledningen anser utskottet att några ändringar i den permanenta stödområdesindelningen inte bör göras nu.
Vad slutligen gäller yrkanden om inplacering i tillfälligt stödområde m.m. noterar utskottet att regeringen helt nyligen fattat beslut om fortsatt inplacering i tillfälligt stödområde av de kommuner som redan är där, att ytterligare ett antal kommuner eller delar av kommuner genom regeringsbeslutet den 7 april har placerats i tillfälligt stödområde samt att förhöjd bidragsnivå har medgetts åtskilliga kommuner.
Flera av de motionsyrkanden som redovisats ovan har därmed tillgodosetts.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A406, A408, A409, A410, A411, A414, A421, A424, A428, A442, A447, A449, A452, A453, A455, A461, A465, A467, A469, A472, A476 och A478, i förekommande fall i motsvarande delar.
Insatser för kvinnor
I december 1991 gav regeringen Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att främja kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet. Det ingick i uppdraget ingick att analysera villkoren för de kvinnliga företagarna. I oktober 1992 redovisade NUTEK ett förslag till handlingsprogram.
Genom beslut den 11 februari 1993 gav regeringen NUTEK i uppdrag att genomföra ett handlingsprogram som skall främja kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet. Programmet har sin bakgrund i den analys av möjligheter och hinder för kvinnors företagande som NUTEK redovisat. I uppdraget ingår bl.a. att NUTEK skall verka för att rådgivning lämnas av kommuner och regionala utvecklingsfonder m.fl. till kvinnor som vill starta företag. Olika medel bör prövas för att underlätta och stimulera kvinnors företagande. Som exempel anges upprättande av en pool med lämpliga kandidater för styrelseuppdrag, stipendier och utbildning i företag.
Den föreslagna verksamheten skall pågå i tre år. NUTEK har fått sin medelsram utökad med 20 miljoner kronor för att genomföra programmet.
NUTEK:s förslag till förändringar avseende beskattning, forskning, förbättrad statistik m.m. bereds vidare i resp. departement.
I ett antal motioner föreslås åtgärder som speciellt tar sikte på kvinnors situation i olika delar av landet.
Socialdemokraterna vill i sin motion A267 använda en del av den ökning av länsanslaget som de föreslår till att stödja kvinnligt företagande i hela landet. Som ett exempel på stöd till kvinnligt företagande nämns inrättandet av ett kunskapscentrum vid varje länsstyrelse. Ett sådant centrum skulle kunna finnas i avvaktan på att de förslag till åtgärder som NUTEK har lagt fram leder till konkreta åtgärder.
För att få en effektiv samordning av aktiviteter inom detta område, för att sprida information och ha ett effektivt erfarenhetsutbyte bör dessutom ett centralt kunskapscentrum inrättas vid Glesbygdsmyndigheten, anser motionärerna.
Även i motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) föreslås inrättandet av ett sådant centralt centrum.
Vänsterpartiet föreslår i motion Fi212 en uppräkning av länsanslaget med 350 miljoner kronor och anser att det i den projektverksamhet som bedrivs är särskilt viktigt att bl.a. lyfta fram åtgärder till stöd för kvinnor.
I motion A213 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vill motionärerna ha åtgärder för att främja kvinnligt företagande och hänvisar till det handlingsprogram som NUTEK har lagt fram. Det är särskilt nödvändigt att åtgärderna kommer Värmlands län till del. Särskilt för kvinnlig vårdpersonal bör möjligheterna att starta eget inom vård och omsorg öka.
I sex ytterligare motioner begärs tillkännagivanden om särskilda åtgärdsprogram för kvinnor i skilda delar av landet.
Det gäller följande motioner: A215 av Christina Linderholm (c) som vill ha ökade insatser för kvinnor i Stockholm, A438 av Marianne Carlström m.fl. (s) som begär ett åtgärdsprogram för kvinnor i Västsverige, A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) som vill ha åtgärdsprogram för kvinnor i Västmanland, A442 av Sigge Godin m.fl. (fp) som vill ha speciella satsningar för kvinnors företagande och sysselsättning i Sollefteå och Ånge, A405 av Britta Bjelle (fp) som efterlyser ett program för kvinnor i Norrbotten och A806 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) som begär ett tillkännagivande om fler arbetstillfällen för kvinnor i glesbygd.
Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A807 av Margitta Edgren m.fl. (fp) om andelen kvinnor i statliga och regionala organ i Skånelänen. Motionärerna vill att regeringen uppmanar samtliga länsstyrelser att följa upp hur jämställdheten har utvecklats i länens olika beslutsorgan.
Utskottet gör följande bedömning av de ovan redovisade motionsförslagen om lokalt och centralt kunskapscentrum.
Frågan om kunskapscentrum vid varje länsstyrelse har behandlats i utskottets yttrande till bostadsutskottet (1992/93:AU3y). Som utskottet då uttalade i samband med behandlingen av ett antal motioner, bl.a. ett motionsyrkande från Socialdemokraterna (A267) med förslag om ett sådant organ vid varje länsstyrelse, skall länsanslaget inte användas till att inrätta permanenta organ. Däremot finns det inget som hindrar att dessa medel används till sådant kunskapscentrum som motionärerna föreslår så länge en verksamhet bedrivs som projekt. Utskottet kommer senare att ta ställning till den begärda medelsökningen av länsanslaget.
Även Vänsterpartiet vill, enligt de synpunkter som förs fram i motion Fi212, använda medel från länsanslaget till projektverksamhet som riktar sig till stöd för kvinnor. Enligt utskottets uppfattning är det som utskottet nyss uttalat inget som hindrar att så sker. Frågan om den medelsökning, som begärs, kommer utskottet att ta ställning till senare i framställningen.
Den användning av länsanslaget som föreslås i motionerna A267 och Fi212 bör mot bakgrund av vad sålunda anförts inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks därför i aktuella delar.
Beträffande frågan om ett centralt kunskapscentrum som föreslås i motionerna A267 (s) och A810 (s) anser utskottet att det redan i det uppdrag som Glesbygdsmyndigheten har ingår de uppgifter som motionärerna föreslår att ett centralt kunskapscentrum skall ha. Utskottet vill dessutom peka på att Glesbygdsmyndigheten under 1992 har fått tre miljoner kronor för att satsa på olika projekt riktade till kvinnor. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna A267 och A810 i berörda delar.
Vad härefter gäller motionerna A213 (m), A215 (c), A405 (fp), A438 (s), A442 (fp), A471 (s) och A806 (fp), som alla vill ha någon form av åtgärdsprogram för kvinnor i skilda delar av landet, får utskottet anföra följande.
Under de senaste tre riksmötena har utskottet ingående behandlat förslag om åtgärder för att förbättra kvinnornas möjligheter att bo och verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i stödområdena, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU13. Utskottet har därvid framhållit hur nödvändigt det är att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid blir likvärdig i hela landet. Utskottet gör samma bedömning i dag.
Beträffande kvinnors och mäns andel i arbetskraften samt sysselsättningsgrad och arbetslöshet lämnas följande information om situationen i februari 1993 jämfört med motsvarande tidpunkt 1992.
Arbetskraften (i procent av befolkningen mellan 16 och 64 år)
Februari Februari 1992 1993
Totalt 80,8 78,8 (-2,0) Män 82,9 80,7 (-2,2) Kvinnor 78,7 76,8 (-1,9)
Som framgår av siffrorna har kvinnors andel av arbetskraften under den aktuella perioden minskat med 1,9 procentenheter jämfört med mäns 2,2.
Sysselsatta (i procent av befolkningen mellan 16 och 64 år)
Februari Februari 1992 1993
Totalt 77,2 73,0 (-4,2) Män 78,2 73,5 (-4,7) Kvinnor 76,1 72,5 (-3,6)
Minskningen är således större för män än för kvinnor -- 4,7 procentenheter jämfört med kvinnors 3,6.
Arbetslösa (i procent av arbetskraften)
Februari Februari 1992 1993
Totalt 4,4 7,3 (+2,9) Män 5,6 8,9 (+3,3) Kvinnor 3,1 5,6 (+2,5)
Arbetslösheten har under perioden således ökat med 3,3 procentenheter för män, medan motsvarande siffra för kvinnor är 2,5.
Utskottet kan dessutom informera om att av antalet personer som i februari 1993 arbetade deltid (975 300) var 796 400 kvinnor.
Den nuvarande lågkonjunkturen har inte drabbat kvinnor i samma utsträckning som män. Arbetslösheten är, som framgått ovan, lägre bland kvinnor än bland män. Orsaken härtill är att män i högre utsträckning än kvinnor arbetar i konjunkturkänsliga sektorer. Nedgången i industrisysselsättningen har under de tre senaste åren varit dramatisk. Inom den offentliga sektorn, där mer än hälften av kvinnorna arbetar, stagnerade sysselsättningen först under 1991 för att därefter minska. De kommande åren kan minskningen fortsätta till följd av krav på besparingar och strukturförändringar.
Utskottet har i avsnittet Regionalpolitikens allmänna inriktning uttalat sin oro över utvecklingen inom den offentliga sektorn och därvid särskilt pekat på att indragningarna kan komma att drabba kvinnorna särskilt hårt, eftersom de till stor del har sin försörjning inom denna sektor.
Även inom den privata sektorn kan strukturella förändringar leda till att arbetstillfällen för kvinnor går förlorade.
Det är viktigt att man på central och lokal nivå är uppmärksam på att negativa effekter kan uppstå och att åtgärder vidtas för att söka förebygga dessa.
Genom det nya statsbidragssystemet har kommunerna fått ökad frihet att välja de bästa lösningarna och avväga olika insatser efter behov och förutsättningar. Detta innebär emellertid inte att neddragningar kan undvikas men de kan ske på olika sätt.
Även om omstruktureringsproblemen inom såväl offentlig som privat sektor kan komma att medföra problem finns det även positiva inslag i bilden. Kvinnor har idag bättre utbildningsnivå än tidigare. Detta bör kunna öppna möjligheter till kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Erfarenheter visar också att kvinnor är mer flexibla än män när det gäller arbetstider och arbetsuppgifter. De bör därför ha lättare än män att hitta nytt arbete.
Den pågående processen inom den offentliga sektorn kan medföra att kvinnor nu får en anledning att pröva andra delar av arbetsmarknaden, starta egen verksamhet exempelvis, eller utbilda sig vidare.
Utskottet vill först peka på några av de möjligheter som står till buds inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Arbetsmarknadsverket disponerar för innevarande budgetår 450 miljoner kronor för s.k. otraditionella insatser. Vid användningen av dessa medel skall särskilt kvinnors och ungdomars behov uppmärksammas. Här bör också påpekas den roll arbetsförmedlingarna har att medverka till att kvinnorna breddar sin kompetens för att på så sätt kunna hävda sig i konkurrensen om arbetstillfällena.
Utbildningsvikariaten bör nämnas i detta sammanhang. Med detta system ges möjligheter att höja och bredda kompetensen hos de anställda, en omständighet som är särskilt betydelsefull för kvinnor på en framtida arbetsmarknad där bredd och kompetens kan vara avgörande i konkurrensen om arbetstillfällena.
Det s.k. starta-eget-bidraget ger arbetslösa möjlighet att starta egna företag. En undersökning som gjorts i fyra län visar att drygt en tredjedel av de företag som berörs i rapporten hade startats och drevs av kvinnor. Starta-eget-bidraget kan även beviljas den som vill bedriva verksamhet på deltid.
Den växande servicesektorn innebär möjligheter för kvinnor. I detta sammanhang kan den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Arbetslivsutveckling (ALU) innebära ett medel för kvinnor att pröva olika former och finna nya lösningar för serviceverksamhet.
Utskottet vill härefter peka på möjlighet till avknoppning från offentlig verksamhet. Att en avknoppning kommer till stånd från offentlig verksamhet innebär inte utan vidare att antalet arbetstillfällen ökar. Men den blir ett alternativ till sysselsättning inom en krympande offentlig sektor och kan därmed utgöra ett komplement till den offentliga verksamheten.
Även om det i dagens läge kan vara svårt att göra inbrytningar på mansdominerade arbetsområden får man inte släppa det målet ur sikte. Kvinnor finns i dag representerade i alla yrken, men både män och kvinnor är koncentrerade till ett begränsat antal yrken. Koncentrationen är dock större för kvinnor. Satsningar på utbildning, alltifrån grundskolan och uppåt är av stor betydelse i detta avseende. De attityder till utbildnings- och yrkesval som eleverna får under skoltiden är av utomordentligt stor vikt.
Utskottet vill härefter hänvisa till att det inom ramen för länsanslaget pågår en hel del kvinnoprojekt i olika län. Enligt en kartläggning (R 1992:15) som NUTEK gjort om länsstyrelsernas projektverksamhet under perioden 1987/88--1989/90 satsades i genomsnitt 3% av länsstyrelsernas projektbudget på kvinnoprojekt. Denna siffra är låg och borde kunna öka. Flera medfinansiärer ingår dock i denna projektverksamhet. Länsstyrelsernas viktigaste medfinansiärer är centrala statliga myndigheter samt departement. Men även länsnämnder och kommuner satsar medel i projektverksamheten.
Som utskottet ovan redovisat har NUTEK i februari 1993 fått regeringens uppdrag att genomföra ett åtgärdsprogram för att främja kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet. Utskottet ser mycket positivt på detta uppdrag och de möjligheter det ger att pröva olika vägar för att underlätta för kvinnor som vill starta eget. Även om själva genomförandet av uppdraget är avgränsat till stödområdena utgår utskottet från att de erfarenheter man gör under projektets gång kommer hela landet till godo.
Som utskottet vid flera tillfällen tidigare uttalat är det -- utöver åtgärder med inriktning på tillgång till arbete -- nödvändigt med satsningar inom andra politikområden, exempelvis utbildning, kultur, kommunikationer, för att ge kvinnorna likvärdiga förutsättningar att bo och verka i landets olika delar.
Åtskilliga av de förslag som återfinns i motionerna innehåller inte något avgörande nytt i förhållande till de åtgärder som redan har vidtagits eller kommer att vidtas. Flera förslag är av den karaktären att de kan påbörjas på lokal nivå enligt de möjligheter som står till buds hos de regionala myndigheterna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A213, A215, A405, A438, A442, A471 och A806, i förekommande fall i berörda delar.
Vad till sist angår förslaget i motion A807 (fp) om andelen kvinnor i statliga och regionala organ i Skånelänen m.m. får utskottet hänvisa till att den femåriga jämställdhetsplanen som riksdagen beslutade om våren 1988 (prop. 1987/88:105, AU 1987/88:17, rskr. 364) kommer att utvärderas under hösten 1993. I det sammanhanget kommer de frågor som motionärerna tar upp att behandlas. Något särskilt tillkännagivande av det slag som föreslås i motionen är därför inte erforderligt. Därmed avstyrks motion A807.
Anslagsfrågor
Lokaliseringsbidrag m.m.
1991/92 Utgift 515 768 384 Reservation 1 192 234 311 1992/92 Anslag 350 000 000 1993/94 Prop. 350 000 000
Den 1 juli 1992 var 389 miljoner kronor av reservationsmedlen obundna av tidigare beslut.
Anslaget används huvudsakligen för att finansiera lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beslutas centralt av regeringen eller NUTEK.
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 1 (s. 86--87) framställda begäran om ett oförändrat anslag på 350 miljoner kronor.
Regionala utvecklingsinsatser
1991/92 Utgift 967 955 436 Reservation 1 130 887 528 1992/93 Anslag 1 000 000 000 1993/94 Prop. 1 012 000 000
Anslaget bekostar lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av länsstyrelserna samt glesbygdsstöd och regional projektverksamhet.
Medelsanvisningen under anslaget
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 2 (s. 88--89) att anslaget tillförs 12 miljoner kronor från jordbrukshuvudtiteln för särskilda insatser på Öland med anledning av nedläggningen av Mörbylånga sockerbruk och följaktligen för nästa budgetår uppförs med 1012 miljoner kronor.
Socialdemokraterna föreslår i motion A267 att anslaget räknas upp med ytterligare 80 miljoner kronor med hänvisning till det allvarliga sysselsättningsläget. Vänsterpartiet yrkar i motion Fi212 att anslaget höjs med 350 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Liksom tidigare år förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om anslagsförstärkning om det skulle visa sig att tillgängliga medel inte förslår till angelägna utvecklingsinsatser inom länen. Vidare kan erinras om att det vid ingången av de två senaste budgetåren har funnits outnyttjade belopp på anslaget i storleken 150--160 miljoner kronor. Med hänvisning till vad nu sagts tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under detta anslag och avstyrker yrkandena i motionerna A267 och Fi212 om ytterligare medelspåslag.
Anslagsfördelningen på länen
Hur anslaget skall fördelas på de olika länen bestäms av regeringen i det årliga regleringsbrevet. En mindre del av anslaget -- innevarande budgetår 40 miljoner kronor -- brukar innehållas av regeringen för s.k. länsövergripande projekt. Om beloppet inte tas i anspråk för sådana projekt delas det ut till länen senare under budgetåret. Det för innevarande budgetår innehållna beloppet har i sin helhet delats ut till länen genom regeringsbeslut den 7 april 1993.
I motion A415 yrkar Agne Hansson m.fl. (c, fp) att länsanslaget till Kalmar län skall höjas från 19 till 35 miljoner kronor. I tre motioner, A426 av Alf Eriksson m.fl. (s), A427 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) och A462 av Ivar Franzén och Harry Staaf (c, kds), yrkas på ökad medelstilldelning till länsanslaget till Hallands län. Inga-Britt Johansson m.fl. (s) yrkar i motion A425 att länsanslagen till Västregionen (Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län) räknas upp kraftigt.
I tidigare sammanhang har utskottet angett vissa övergripande synpunkter på medelsfördelningen under det förevarande anslaget. Utskottet har i övrigt uttalat att riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika förhållandena och de skilda problem som finns i varje län. I enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena i motionerna A415, A425, A426, A427 och A462.
I motion A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) finns också ett yrkande om ökad tilldelning av arbetsmarknadspolitiska medel till Hallands län.
Det har hittills anförtrotts åt Arbetsmarknadsverket att självt svara för den regionala fördelningen av de resurser statsmakterna ställer till verkets förfogande för arbetsförmedling och annan administration, till sysselsättningsskapande åtgärder och till åtgärder att stödja arbetshandikappade. Denna princip bör inte frångås med anledning av det nu föreliggande motionsyrkandet, som utskottet avstyrker.
Ulf Björklund och Dan Ericsson i Kolmården (kds) yrkar i motion A436 på en tydlig markering från statsmakternas sida av betydelsen av projektet 90-talets byalag. En sådan markering kan bl.a. ske genom att resurser tilldelas för byarnas planeringsarbete och för satsningar på entreprenörer och småföretag och på lokal infrastruktur. Lennart Brunander m.fl. (c) föreslår i motion Jo253 ett tillkännagivande till regeringen av vad de anfört om angelägenheten av att ta till vara bygdeutvecklingsgruppernas engagemang. Motionärerna anser att det är av största vikt att samhället satsar på dessa utvecklingsgrupper. Inte minst kommunerna, tillägger motionärerna, måste ta till vara och stödja bygdegruppernas initiativ och arbete.
Som framgår av budgetpropositionen (s. 43) genomförs det i motion A436 nämnda projektet av Glesbygdsmyndigheten, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och Kommunförbundet tillsammans med ett tjugotal kommuner. I regeringskansliet, har utskottet inhämtat, handhas projektet av Civildepartementet. Enligt utskottets mening har projektets betydelse genom vad nu redovisats redan markerats av regeringen, och något särskilt uttalande från riksdagens sida bedöms därför inte vara erforderligt. Motionens yrkanden härom avstyrks för den skull av utskottet.
Med instämmande i vad som sägs i motion Jo253 om betydelsen av ett kommunalt engagemang i bygdegruppernas verksamhet anser utskottet att det inte heller är behövligt för riksdagen att göra ett särskilt uttalande om vikten av att denna verksamhet kan fortsätta. Utskottet avstyrker således att riksdagen gör det föreslagna tillkännagivandet till regeringen.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.
1991/92 Utgift 15 663 507 1992/93 Anslag 1 000 1993/94 Prop. 1 000
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under punkt D 3 (s. 89--90) bör riksdagen dels medge att den för innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för kreditgivning om 235 miljoner kronor utökas till 255 miljoner kronor, dels på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp på 1000 kr.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter
1991/92 Utgift 285 871 703 1992/93 Anslag 530 000 000 1993/94 Prop. 500 000 000
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 4 (s. 90--91) att anslaget sänks med 30 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Utskottet biträder förslaget.
Sysselsättningsbidrag
1991/92 Utgift 279 467 189 1992/93 Anslag 250 000 000 1993/94 Prop. 200 000 000
Regeringen föreslår under punkt D 5 (s. 91) att anslaget i enlighet med NUTEK:s anslagsframställning sänks med 50 miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Utskottet biträder även detta förslag.
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder
1991/92 Utgift 86 023 321 Reservation 372 593 428 1992/93 Anslag 180 500 000 1993/94 Prop. 179 900 000
Regeringen föreslår under punkt D 6 (s. 92--93) ett anslag på 179,9 (--0,6) miljoner kronor. Socialdemokraterna yrkar i motion A267 att anslaget ökas med 19 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet under detta anslag och avstyrker motionsyrkandet. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med 179,9 miljoner kronor.
Glesbygdsmyndigheten
1991/92 Utgift 14 436 059 Reservation 7 974 688 1992/93 Anslag 16 399 000 1993/94 Prop. 17 000 000
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 7 (s. 93--95) att anslag anvisas för nästa budgetår med 17 (+ 0,6) miljoner kronor. Socialdemokraterna yrkar i motion A267 att anslaget tillförs ytterligare 1 miljon kronor för att finansiera ett kunskapscentrum för kvinnligt företagande som enligt motionärerna bör inrättas vid myndigheten.
I budgetpropositionen anlägger arbetsmarknadsministern synpunkter på verksamheten vid Glesbygdsmyndigheten. Enligt hans mening finns en risk för att verksamheten blir splittrad, och han anger därför hur myndigheten bör koncentrera sig på vissa uppgifter och områden under de närmaste åren. Utskottet kan i stort ansluta sig till dessa synpunkter.
I det tidigare avsnittet Insatser för kvinnor har utskottet avstyrkt förslaget i motion A267 (s) att inrätta ett kunskapscentrum vid Glesbygdsmyndigheten. Med åberopande härav avstyrker utskottet även yrkandet i samma motion om anvisning av medel till detta centrum och tillstyrker regeringens förslag om anslag till myndigheten.
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
1991/92 Utgift 3 350 640 1992/93 Anslag 4 200 000 1993/94 Prop. 4 200 000
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 9 (s. 95--96) om ett oförändrat anslag för det aktuella ändamålet på 4,2 miljoner kronor.
Transportstöd
1991/92 Utgift 282 000 000 1992/93 Anslag 300 300 000 1993/94 Prop. 300 300 000
Regeringen föreslår under punkt D 10 (s. 96) ett oförändrat anslag på 300,3 miljoner kronor. Utskottet godtar medelsberäkningen.
Regionalpolitiska insatser i län och regioner
Inledning
Läget på arbetsmarknaden med rekordhög arbetslöshet, ett stort antal lagda varsel och låg efterfrågan på arbetskraft har som framhållits i avsnittet om den regionala problembilden förvärrats i minst samma takt i landet i övrigt som i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Den nuvarande lågkonjunkturen skiljer sig på ett anmärkningsvärt sätt från tidigare lågkonjunkturer genom att den slår hårt även i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.
Den allvarliga arbetsmarknadssituationen i hela landet sätter också sin prägel på motionsyrkandena, som innehåller krav på åtgärder av skilda slag för att dämpa effekterna av den lågkonjunktur i kombination med strukturomvandlingsproblem som för närvarande råder i Sverige.
De allra flesta motionsförslagen syftar till att komma till rätta med den besvärliga arbetsmarknadssituationen i resp. län. Riksdagen har som framgått av den tidigare framställningen helt nyligen behandlat anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (1992/93:AU11, AU19, rskr. 258). Utskottet konstaterade därvid att det under det närmaste året kommer att behövas stora insatser på det arbetsmarknadspolitiska området för att hävda arbetslinjen. Enligt utskottets uppfattning borde insatserna, särskilt i fråga om utbildning och kompetensutveckling, öka. Utskottet utgick från att regeringen skulle återkomma i kompletteringspropositionen med förslag till ytterligare åtgärder på bl.a. dessa områden. Nya överväganden beträffande sådana åtgärder skulle göras i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen som föreläggs riksdagen den 22 april 1993.
Utskottet instämmer således med motionärerna i deras uppfattning om nödvändigheten av ytterligare satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet har som nyss nämnts utgått ifrån att regeringen i kompletteringspropositionen återkommer med förslag om ökad volym när det gäller åtgärdssidan. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att det är AMS som fördelar de av riksdagen beslutade medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter förhållandena i de enskilda länen enligt vissa nyckeltal.
Med en samhällsekonomi i obalans och en krympt industrisektor är arbetsmarknadspolitiken inte ensam ett tillräckligt instrument i den svåra situation som nu föreligger, anförde utskottet vidare (AU19 s. 5). Förutom åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens område måste alla politikområden samverka för att ge förutsättningar för tillväxt och sysselsättning.
Som framgått under avsnittet om stödområdesindelningen har regeringen helt nyligen fattat beslut såvitt avser inplacering av kommuner i tillfälliga stödområden och förhöjd stödnivå i vissa kommuner. Härigenom har regeringen förlängt inplaceringen i tillfälligt stödområde t.o.m. den 30 juni 1995 för flera svårt drabbade kommuner och samtidigt beslutat att för dessa kommuner skall utgå lokaliseringsbidrag med högst 20% av investeringskostnader (tillsammans med lokaliseringslån högst 50%) i byggnader och maskiner. Utvecklingsbidrag för s.k. mjuka investeringar kan lämnas med högst 50%. Dessutom har regeringen samtidigt beslutat att lokaliseringsbidrag skall kunna lämnas med högst 35% i flera kommuner, vilka ingår i det permanenta stödområdet 2.
Utskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning att satsningar måste göras på kommunikationer, utbildning och kompetensutveckling. Utskottet vill här peka på de förslag inom dessa områden som för närvarande bereds i trafik- resp. utbildningsutskotten och som utskottet berört i den tidigare framställningen.
Slutligen vill utskottet peka på att länsstyrelsen har möjligheter att göra satsningar på olika projekt via länsanslaget som i vissa län uppgår till betydande belopp.
I särskilda avsnitt i den föregående framställningen har utskottet behandlat motioner om företagsstöd, indelning i stödområde och liknande frågor.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet en för länen likartad situation: hög arbetslöshet och behov av åtgärder av skilda slag. Statsmakterna har därför vidtagit åtgärder eller förbereder ytterligare insatser för att komma till rätta med den svåra situation som råder i praktiskt taget alla län.
Vad som nu sagts innebär att flertalet av de refererade motionsförslagen ligger i linje med redan fattade beslut, förslag som bereds i riksdagen eller som väntas inom kort.
Utskottet övergår nu till att närmare redovisa motionsyrkandena länsvis. I några av dessa motioner tas även upp möjligheterna att utveckla samarbete mellan regioner i Sverige och regioner på andra sidan av vår nationsgräns, ett samarbete som flera motionärer anser kommer att öka i framtiden.
Sist i avsnittet behandlas motioner som rör skärgårdsfrågor.
Stockholms län
I detta avsnitt behandlar utskottet sex motioner som innehåller krav och synpunkter på behovet av åtgärder i Stockholmsregionen. Det är motion T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), A440 av Mats Hellström m.fl. (s), A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m), A456 och A457, båda av Anita Johansson m.fl. (s), och motion A477 av Kent Carlsson m.fl. (s).
Ett återkommande tema i flera av motionerna är att en mer positiv hållning krävs till regionen; det understryks att en gynnsam utveckling i Stockholm har betydelse för tillväxten i hela landet. I A456 framförs att Stockholmsregionens problem inte kan lösas genom att resurser tas från andra regioner.
I flertalet av motionerna framhålls den stora arbetslösheten i länet, som i absoluta tal omfattar fler personer än de arbetslösa i hela Norrland. Ytterligare resurser för att minska arbetslösheten krävs i tre av motionerna, nämligen T221, A457 och A477. I den förstnämnda påpekas att regionen trots den stora arbetslösheten tilldelats en mycket liten del av de medel som anvisats för tidigareläggning av investeringar i vägar och järnvägar. I A457 föreslås riktade insatser för ungdomar och kvinnor medan den sistnämnda motionen tar upp svårigheterna för de unga i Stockholm, i synnerhet invandrarungdomarna, att få riktiga arbeten.
En samlad strukturplan för Stockholmsregionen krävs enligt motion A440. Det behövs både akuta åtgärder och strategiska framtidssatsningar enligt motionärerna, och därtill måste kulturlivet stärkas. En näringsgeografisk struktur med miljövänlig och konkurrenskraftig industri bör skapas. Enligt motion A457 måste Vägverket tilldelas ytterligare medel i avvaktan på att de s.k. Dennisprojekten kommer i gång på allvar. För att stimulera kommunernas investeringsverksamhet inom gatu-, vatten- och avloppsanläggningar och skolor bör länsarbetsnämnden få möjlighet att inom en ram av 1 miljard kronor lämna femåriga räntefria lån. Samma motionärer kräver i motion A456 ökade satsningar på utbildning och forskning för att hejda arbetslösheten och på sikt öka sysselsättningen och tillväxten.
I motion T221 efterlyses bättre samordning mellan myndigheterna för att samhällets resurser skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Motionärerna tar som exempel de pågående förändringarna av postens service i Stockholms skärgård och ställer frågan om samarbete skulle kunna etableras med Sjöfartsverket för att inte skärgården skall utarmas ytterligare.
I A444 slutligen framför motionärerna att Stockholmsregionen missgynnas på många områden och exemplifierar med den indragning av medel från Arbetslivsfonden som ingick som en del i den s.k. krisuppgörelsen. Trots att fonden missgynnades redan i utgångsläget har en oproportionerligt stor del av indragningen skett från fonden i Stockholms län enligt motionärerna.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Stockholms län uppgår i februari 1993 till 5,27% att jämföra med 5,94% för hela riket. Det innebär att närmare 58000 personer är arbetslösa i länet, motsvarande drygt 18% av landets samtliga arbetslösa. Arbetslösheten har på ett år nästan fördubblats. Enbart i Stockholms kommun är 24800 personer utan arbete, vilket är fler än i Västerbottens och Norrbottens län tillsammans. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner i länet; tre kommuner ligger över riksnivån, medan fem kommuner har en arbetslöshet som understiger 4 %. Danderyds kommun har den lägsta arbetslösheten i landet med 2,33 %.
Länsstyrelsen i Stockholms län disponerar under innevarande budgetår 8 miljoner kronor för regionala utvecklingsinsatser.
Utskottet har ovan i avsnittet om storstadsregionerna utvecklat sin syn på Stockholm och regionens betydelse för hela landet. En gynnsam utveckling i Stockholm är nödvändig för att Sverige som helhet skall utvecklas positivt.
Den snabbt ökande arbetslösheten i Stockholm är enligt utskottets mening mycket oroande. Att vara arbetslös i en storstad kan vara särskilt påfrestande och är förenat med stora risker för social utslagning.
Med anledning av kravet på ytterligare resurser för att bekämpa arbetslösheten vill utskottet erinra om att medlen fördelas av AMS efter förhållandena i de enskilda länen enligt vissa nyckeltal. Utskottet har erfarit att andelen medel för AB-län avseende arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat under det senaste året. Enligt en preliminär bedömning kommer AB-län att tilldelas drygt 11 % av dessa resurser nästa budgetår. För ett år sedan var motsvarande siffra drygt 9%. Justeringar kan komma att ske vid ändrade förhållanden.
När det gäller insatser särskilt för kvinnor resp. ungdomar vill utskottet hänvisa till vad som anförts i det arbetsmarknadspolitiska betänkandet AU11. I betänkandet (s. 51 f.) redovisas könsuppdelad statistik från AMS över de åtgärder som verket svarar för, och där finns också en redogörelse för andra åtgärder och projekt speciellt inriktade på kvinnor. Betänkandet innehåller likaledes ett avsnitt om ungdomarnas arbetsmarknadssituation (s. 53 f.) där även arbetslösheten bland invandrarungdomar tas upp. Utskottet konstaterar att invandrarungdomen har en särskilt svår situation på arbetsmarknaden varför det finns ett speciellt behov av insatser.
Med anledning av den i motion A440 (s) framförda uppfattningen att det behövs en strukturplan för Stockholmsregionen kan utskottet hänvisa till den förut berörda rapporten Kan Stockholmsregionen hävda sig i det framtida Europa?, som utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett syfte med rapporten är att öka kunskaperna om hur utvecklingen i länet kan komma att påverkas av utvecklingen i Europa. Med rapporten vill länsstyrelsen också bidra till en ökad aktivitet hos lokala, regionala och nationella aktörer i syfte att verka för en relativ förstärkning av regionens ställning i det framtida Europa. I rapporten diskuteras ett "100-punktsprogram" för att öka regionens attraktivitet. Bland punkter i ett tänkt sådant program är att fullfölja den s.k. Dennisöverenskommelsen om förbättrade kommunikationer, att utveckla Stockholm som evenemangsstad, att aktivt arbeta på att få ett EG-organ till regionen, att utveckla kontakterna med Baltikum och Ryssland osv.
När det gäller mer konkreta krav på att Vägverket skall tilldelas ytterligare medel för trafikinvesteringar i regionen liksom satsningar på utbildning och forskning hänvisas till vad som anförts inledningsvis i avsnittet om regionalpolitiska insatser i län och regioner.
Beträffande förslaget i motion A457 (s) om lån för kommunernas investeringsverksamhet hänvisar utskottet till det av riksdagen nyligen anvisade särskilda anslaget Stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter. Genom beslutet (1992/93:FiU10, 1992/93:FiU20, rskr. 189) har riksdagen för att ytterligare förstärka åtgärderna mot arbetslösheten anvisat totalt 800 miljoner kronor som bidrag till kommunerna för bl.a. underhåll och reparationer av kommunala byggnader. Bidragsandelen är 30 % och stödet skall administreras av AMS. Stödet omfattar dock inte investeringar på va-nätet, eftersom reparation och underhåll av detta är en kommunal uppgift och kommunerna givits laglig rätt att fastställa va-taxan till en sådan nivå att nödvändiga investeringar kan göras.
Den kritik som framförs i motion T221 (fp) mot den bristande samordningen mellan myndigheterna föranleder utskottet att hänvisa till det särskilda ansvar som länsstyrelserna har när det gäller statlig service i glesbygd. När en indragning av någon verksamhet planeras skall den berörda myndigheten rapportera detta till länsstyrelsen som i sin tur skall ta upp överläggningar om alternativa lösningar. Bakgrunden till att länsstyrelserna tilldelats denna roll är att varje sektorsmyndighet tidigare i alltför stor utsträckning handlade på egen hand utan att grundligt pröva om en verksamhet kunde bibehållas genom samordning med andra verksamheter på orten. Utskottet vill också framhålla att även Glesbygdsmyndigheten har en viktig roll i detta sammanhang genom att ha kontakter med berörda centrala verk och myndigheter för att diskutera aktuella verksamhetsförändringar och möjligheter till olika former av samordnade servicelösningar.
Slutligen vill utskottet med anledning av synpunkterna i motion A444 (m) på fördelningen av medel till Arbetslivsfonden hänvisa till att det är den centrala fonden som bestämmer fördelningen av de tillgängliga medlen mellan sig och de regionala fonderna.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna A440, A444, A456, A457, A477 och T221, i förekommande fall i motsvarande delar.
Uppsala län och Östergötlands län
I detta avsnitt behandlar utskottet två motioner som berör Uppsala län resp. Östergötlands län.
Birgitta Dahl m.fl. (s) beskriver sysselsättningsläget i Uppsala län i motion A468. De arbetsmarknadspolitiska resurserna har inte legat i nivå med den markant ökande arbetslösheten enligt motionärerna. Krisen drabbar framför allt kvinnorna. Ytterligare medel för arbetsmarknadsutbildning skulle behövas liksom fler utbildningsvikariat. Tidigareläggning av investeringar i infrastruktur och ökad takt i utbyggnaden av offentliga inrättningar skulle kunna ge många arbetstillfällen.
I motion Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) anförs att det krävs ökade satsningar på infrastrukturen för att förbättra sysselsättningsläget och öka tillväxten i Östergötlands län. Vägar och järnvägar behöver rustas upp. Vadstena slotts vallar, häktet i Norrköping och Göta kanal är andra angelägna projekt liksom renovering av skolor.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Uppsala län uppgår i februari 1993 till 5,39 % och ligger under riksgenomsnittet. Siffran varierar starkt mellan olika kommuner; lägst är den i Håbo med 3,81 % och högst i Älvkarleby med 9,76 %. Bara fem kommuner i landet har högre procentuell arbetslöshet än Älvkarleby. I Uppsala, landets fjärde största kommun, är siffran 4,84 %.
Östergötlands län har något lägre arbetslöshet, 5,71 %, än riksgenomsnittet. Högst är den i Valdemarsvik där den uppgår till 7,76 %. I Linköping och Norrköping är siffrorna 5,03 resp. 6,89 %.
Länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län förfogar över 9 resp. 10 miljoner kronor för regionala utvecklingsinsatser.
När det gäller krav på ytterligare resurser för att bekämpa arbetslösheten i Uppsala län vill utskottet erinra om att medlen fördelas av AMS efter förhållandena i de enskilda länen enligt vissa nyckeltal. I övrigt hänvisar utskottet med anledning av de nu behandlade motionerna till vad som anförts inledningsvis i avsnittet om regionalpolitiska insatser i län och regioner. Utskottet instämmer således i att satsningar måste göras på kommunikationer, byggande och utbildning. Förslag på dessa områden bereds i resp. fackutskott.
Något uttalande härutöver kan inte anses påkallat med anledning av de nu behandlade motionerna A468 och Ub906, som således avstyrks.
Sydöstra Sverige och Jönköpings län
I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna A448 av Martin Nilsson m.fl. (s) om Jönköpings län, Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) angående kompetenscentrum, A407 av Stig Alemyr m.fl. (s) och A415 av Agne Hansson m.fl. (c, fp) om Kalmar län, A449 av Gunhild Bolander (c) och A453 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) avseende Gotlands län samt A469 av Jan Björkman m.fl. (s) och A475 av Bertil Måbrink (v) om Blekinge län.
I flertalet motioner betonas de allvarliga problem som uppstått till följd av den snabbt växande arbetslösheten. Flera av länen är starkt beroende av underleverantörsindustrin som nu drabbas hårt av krisen. Blekinge, Kalmar och Gotlands län genomgår dessutom strukturförändringar som ytterligare försvårar situationen. Krisen inom byggbranschen slår särskilt hårt mot småhusindustrin i Smålandslänen.
Återkommande synpunkter i motionerna är behovet av satsningar på högskolorna, fler gymnasieplatser, kompetensutveckling, tidigareläggning av infrastrukturprojekt och ytterligare satsningar på vägar och järnvägar samt ROT-program och nybyggnadsprojekt inom byggsektorn.
Utöver ovan nämnda åtgärder betonar Martin Nilsson m.fl. (s), i motion A448 om sysselsättningen i Jönköpings län, nödvändigheten av höjd kompetens och ett ökat kvalitetsmedvetande i näringslivet samt ett förstärkt samspel mellan närings- och arbetsmarknadspolitiken genom arbetslivsutveckling. En kartläggning visar att det finns ett kommunalt investeringsbehov i länet på 690 miljoner kronor. Resurser saknas dock bl.a. beroende på omläggningen av de kommunala bidragssystemen som enligt motionärerna missgynnat flera av länets kommuner. I motionen krävs en parlamentarisk beredning med uppgift att begränsa skadorna av rundgången i underskott mellan staten och kommunerna.
Med anledning av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) förslag om att inrätta ett antal kompetenscentra för industrirelevant FoU anser Kjell Nilsson m fl. (s) att ett regionalt kompetenscentrum för verkstadsindustrin bör förläggas till Växjö.
I motionerna A407 (s) och A415 (c, fp) avseende Kalmar län påpekas att länet drabbats särskilt hårt av en snabbt sjunkande industrisysselsättning. En nedläggning av Volvo-Kalmarverken skulle ytterligare förvärra situationen. I båda motionerna framhålls länets närhet till Baltikum och att biståndsmedel borde kunna användas där länets industrier medverkar i olika uppbyggnadsprojekt för Östeuropa. Dessutom föreslås i motion A415 att arbetslöshetsinsatserna prioriteras så att en rad konkreta åtgärder i olika ROT- och va-projekt i länet kan genomföras.
Situationen på Gotland karakteriseras av hög arbetslöshet bland ungdomar och inom byggsektorn samt strukturförändringar och neddragningar inom jordbruket och den offentliga sektorn. I motionerna A449 (c) och A453 (s) efterlyses satsningar på infrastrukturen och högskolan och åtgärder som kan göra Gotland till ett centrum i samarbetet mellan Östersjöstaterna. Gunhild Bolander (c) vill i motion A449 dessutom att staten räntefritt förskotterar byggkostnader för att tidigarelägga kommunala projekt och därmed förbättra situationen på byggarbetsmarknaden.
Både Jan Björkman m.fl. (s) och Bertil Måbrink (v) betonar i sina motioner A469 resp. A475 behovet av kraftfulla åtgärder mot arbetslösheten i Blekinge län med satsningar på infrastruktur och utbildning. De vill också ha särskilda åtgärder för att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Blekingekommunerna missgynnas av skatteutjämningsbidragen, anser Jan Björkman m.fl. (s), vilket bör beaktas av den översyn som nu pågår. För att göra Blekinge till ett miljölän och effektivisera de regionala myndigheterna samt fördjupa demokratin vill Bertil Måbrink (v) inrätta ett länsparlament.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten har i de här aktuella länen ökat med mellan 1,8 och 2,5 procentenheter under det senaste året. I februari i år uppgick arbetslösheten till 5,6 % i Jönköpings län, 5,1 % i Kronobergs län, 5,4 % i Kalmar län, 4,9 % på Gotland och 6 % i Blekinge. I samtliga län, med undantag av Blekinge län, har dock ökningen av arbetslösheten varit mindre än i riket som helhet.
I ett par av länen är de inomregionala skillnaderna när det gäller arbetslösheten stora. I Jönköpings län har t.ex Sävsjö, Tranås och Vetlanda en arbetslöshet på 7,82, 6,92 resp. 6,87 % medan Gnosjö har 2,95 % arbetslösa. I Kalmar län har Vimmerby och Västervik en arbetslöshet på 8,19 resp. 7,01 % medan Oskarshamn har 3,73 %.
Under den senaste tioårsperioden har folkmängden i Blekinge län minskat med ca 2 000 personer, Kalmar län har stått stilla befolkningsmässigt och Gotlands befolkning har ökat med ca 2 000 personer. De övriga länen i regionen har ökat med mellan 5000 och 6000 personer.
För regionala utvecklingsinsatser tilldelades länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län vid budgetårets ingång 10, 11, 19, 20 resp. 22 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Kalmar disponerar dessutom ytterligare 6miljoner kronor för att underlätta anpassningen i samband med nedläggningen av sockerbruket i Mörbylånga.
Den 7 april beslutade regeringen att tilldela Kalmar och Blekinge län ytterligare 4 miljoner kronor vardera, Jönköpings och Kronobergs län en miljon vardera samt Gotland en halv miljon kronor för regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt beslutades, som omnämns i avsnittet om stödområdesindelningen, att inplacera Hultsfred, Vimmerby och Högsby kommuner i tillfälligt stödområde t.o.m. den 30 juni 1995 och att förlänga inplaceringen av Olofström och Ronneby t.o.m. samma datum.
När det gäller de ovan redovisade motionernas önskemål om insatser begränsar sig utskottet till att här kommentera dem i följande avseenden.
Vad avser yrkandet i motion Ub646 (s) om ett kunskapscentrum för verkstadsindustrin till Växjö hänvisar utskottet till att frågan om de kompetenscentra som NUTEK föreslagit bereds av näringsutskottet i samband med dess behandling av regeringens forskningsproposition 1992/93:170. Frågan om placeringen av de kompetenscentra som föreslås ingår i det arbete som NUTEK skall bereda vidare.
I särskilda skrivelser till regeringen har länsstyrelserna i Kalmar och i Gotlands län påtalat behovet av olika åtgärder och utvecklingsinsatser i resp. län. I motionerna A449 (c) och A453 (s) avseende Gotland och i motion A415 (c, fp) avseende Kalmar län återfinns flertalet av de förslag som framlagts av länsstyrelserna. Förslagen bereds för närvarande i resp. departement.
Med anledning av motionsförslagen om användning av biståndsmedel för regional produktion till stöd för uppbyggnaden i Baltikum hänvisar utskottet till vad som anförs i utrikesutskottets av riksdagen godkända betänkande 1992/93:UU16, s. 46: "Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger inte myndigheterna ett generellt mandat att leverera färdiga produkter, prefabricerade hus, komponenter etc. Leverans av vissa nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma inom ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär." Arbetsmarknadsutskottet har ingen annan uppfattning och anser därför att motionsförslagen bör avslås.
Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till detta avsnitt föreslår utskottet att motionerna A407, A415, A448, A449, A453, A469, A475 och Ub646 i de nu redovisade delarna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Skånelänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionerna A413 av Inga Berggren m.fl. (m), A435 av Börje Nilsson m. fl. (s) och A470 av Johnny Ahlqvist m. fl. (s) avseende Kristianstads och Malmöhus län.
I de socialdemokratiska motionerna A435 och A470 uttrycks en stark oro över den kraftigt ökade arbetslösheten, ökningen av antalet varsel och hot om utförsäkring. Neddragningar inom den offentliga sektorn drabbar särskilt kvinnorna vilkas situation särskilt bör uppmärksammas, anser motionärerna. I båda motionerna krävs kraftfulla och snabba insatser mot arbetslösheten. Arbetslinjen betonas. Dessutom ges en rad förslag till satsningar på infrastruktur, utbildning, forskning och miljö.
I motion A470 av Johnny Ahlqvists m.fl. (s) tecknas perspektivet av Skåne som porten till det nya Europa. Han betonar vikten av en aktiv näringspolitik genom att staten bör ta ett större ansvar på riskkapital- och kreditområdet. Han vill även se åtgärder för fiskerinäringens och livsmedelsindustrins produktutveckling samt satsningar på kultur- och miljöområdet, bl.a. i form av miljövärn och en miljödelegation för sydöstra Skåne. Börje Nilsson m.fl. (s) pekar i motion A435 på Kristianstads läns starka beroende av trävaru- och livsmedelsindustrin, vilka drabbats särskilt hårt av varsel och uppsägningar. Kunskaps- och forskningsintensiva företag saknas nästan helt i länet, vilket kräver en kraftig satsning på utbildning för att klara den strukturella omvandlingsprocessen.
I motion A413 anser Inga Berggren m.fl. (m) att södra Sverige och Skåne har en strategisk roll i integrationen med Europa och att en väl planerad utbyggnad av vägar och järnvägar i Skåne kommer att ge hela Sverige en maximal effekt av övriga satsningar på infrastrukturen. Näringslivet kommer genom detta att få reella konkurrensmöjligheter på den europeiska marknaden. Motionärerna anser att det behövs en bättre tilldelning av de regionala anslagen för infrastruktur till Skåne.
Utskottets överväganden
I februari i år låg arbetslösheten i Malmöhus län på 5,90 % och i Kristianstads län på 6,05 % jämfört med 5,94 % för hela riket. I förhållande till samma tid förra året innebär det en ökning av arbetslösheten med 2,5 och 2,1 procentenheter i Malmöhus resp. Kristianstads län.
De värst drabbade kommunerna i Malmöhus län är Helsingborg, Malmö och Trelleborg med en arbetslöshet på 7,72, 7,18 resp. 6,80 %, tillsammans 17500 öppet arbetslösa. Eslöv, Lomma och Svedala har inte drabbats lika hårt. Där ligger arbetslösheten på mellan 3,23 och 3,67 %. I Kristianstads län är har Åstorp och Tomelilla en arbetslöshet på 8,42 resp. 7,75 %, medan Perstorp har 3,88 % arbetslösa.
För regionala utvecklingsinsatser disponerar Malmöhus och Kristianstads län 5 resp. 7 miljoner kronor under innevarande budgetår. Ytterligare en halv miljon kronor tilldelades Kristianstads län enligt regeringsbeslut den 7 april.
Skånes befolkning ökade totalt med 85 000 personer under perioden 1970--1990. De skånska tätorterna ökade under samma period med 110 000 invånare. Trots minskade arbetstillfällen på landsbygden, till följd av jordbrukssektorns tillbakagång, ökar folkmängden i de mindre tätorterna.
Med anledning av synpunkterna i motionerna A435 (s) och A470 (s) på utvecklingen inom livsmedelsindustrin, som är av stor betydelse för båda Skånelänen, vill utskottet nämna det gemensamma s.k. LOK-projektet som drivs av länsstyrelserna i Skåne tillsammans med länsstyrelserna i Hallands, Blekinge och Kalmar län. I projektet studeras vilka effekter internationalisering och avreglering får för det sydsvenska jordbruket och livsmedelsindustrin samt vilka åtgärder som kan komma att behövas.
Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till detta avsnitt föreslår utskottet att motionerna A413, A435 och A470 i de nu redovisade delarna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Västra Sverige
I detta länsavsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden om insatser i Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. En av motionerna, A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s), avser alla dessa fyra län. I övrigt berörs
Göteborgs och Bohus län i motionerna A431 av Sten Östlund m.fl. (s), A460 av Lars Bäckström (v) och A474 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, v),
Älvsborgs län i motionerna A403 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) och A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) samt
Skaraborgs län i motionerna A455 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, kds), A463 av Jan Fransson m.fl. (s), A465 av Bengt Rosén och Carl-Johan Wilson (fp) och A476 av Jan Fransson m.fl. (s).
Inga-Britt Johansson m.fl. (s) framhåller i de nu aktuella delarna av motion A425 betydelsen för västra Sverige av att EES-avtalet kommer till stånd och att ikraftträdandet kan ske under första halvåret 1993. Vidare anförs i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder att det är oroande att omfattningen av dessa åtgärder i årets budgetproposition hålls på en oförändrad nivå. På grund av utvecklingen borde åtgärderna i stället öka. Mot den bakgrunden säger sig motionärerna stödja de förslag som läggs fram i den socialdemokratiska partimotionen om arbete och tillväxt (1992/93:A267).
Sten Östlund m.fl. (s) förordar satsningar för arbete och utveckling i Göteborg, bl.a. tidigareläggningar i infrastrukturen, byggande för universitet och högskola och upprustningsåtgärder. Även Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, v) påtalar för länets del behovet av infrastruktursatsningar, upprustningsåtgärder och kompetenshöjande åtgärder. När det gäller Uddevallaregionen och mellersta och norra Bohuslän i övrigt krävs enligt motionärerna extra medel för näringslivssatsningar, bl.a. i form av lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag.
Lars Bäckström (v) anser att Volvo bör åläggas att betala tillbaka minst 115 miljoner kronor av det bidrag som staten betalat för Uddevallaverken med anledning av den förestående nedläggningen av verken. Återbetalade medel bör användas för näringspolitiska satsningar i Uddevallaregionen.
Ingvar Johnsson m.fl. (s) föreslår sysselsättningsskapande åtgärder i norra Älvsborgs län i form av infrastrukturförbättringar, utbildning, inplacering i stödområde, byggstimulanser och insatser till stöd för småföretagen. För kvinnorna i länsdelen behövs ett särskilt åtgärdsprogram. Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) framhåller den betydelse ett fullföljande av EES-avtalet har för Älvsborgs län. De pekar vidare på att det med hänsyn till behovet av en mer varierad industrisammansättning behövs en utbyggnad av infrastrukturen i länet. Vidare bör göras särskilda insatser för småföretagsamheten med tyngdpunkten på Sjuhäradsbygden. I motionen begärs slutligen också ett uttalande av riksdagen om turismens betydelse, särskilt för Dalsland.
Jan Fransson m.fl. (s) stödjer i motion A463 de krav på insatser i Skaraborgs län som har förts fram till regeringen av länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet. Insatserna avser bl.a. åtgärder inom byggsektorn, infrastrukturutbyggnader och utveckling av näringslivet. Motionärerna uttalar också att det bör införas en tillfällig skatt -- av motionärerna benämnd solidaritetsskatt eller -avgift. Intäkterna härav bör specialdestineras till kommunerna.
Motionerna av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, kds) och av Bengt Rosén och Carl-Johan Wilson (fp) gäller behovet av insatser i Karlsborgs kommun med anledning av den beslutade nedläggningen av Västgöta flygflottilj (F 6). Detsamma gäller motion A476 av Jan Fransson m.fl. (s). I motionerna förespråkas att staten utan ekonomiska anspråk till kommunen överlämnar mark och lokaler som friställs genom nedläggningen, att länsstyrelsen och övriga myndigheter tilldelas särskilda medel för åtgärder inom kommunen, bl.a. på bostadssidan med hänsyn till svårigheterna för dem som erbjuds arbete på annan ort att sälja sina hus och bostadsrätter i den situation som nu råder i kommunen.
Utskottets överväganden
Arbetslöshetens utveckling i de fyra västsvenska län som det här gäller skiljer sig inte från landet i övrigt. Mellan februari 1992 och februari 1993 ökade den relativa arbetslösheten i dessa län med cirka två procentenheter. Utvecklingen var något ogynnsammare i Göteborgs och Bohus län och i Skaraborgs län, som nu har en arbetslöshet som är något högre än riksgenomsnittet, än i Hallands och Älvsborgs län. I de två sistnämnda länen var den relativa arbetslösheten något under riksgenomsnittet.
Av kommunerna i denna del av landet visar Tibro i Skaraborgs län i februari den högsta arbetslösheten, nästan 9 %. Essunga kommun i samma län samt Lysekils och Strömstads kommuner i Göteborgs och Bohus län hade en arbetslöshet på ca 7,5 %. Att den relativa arbetslösheten i Göteborgs kommun låg nästan en procentenhet över genomsnittet och uppgick till 6,74 % betyder att arbetslösheten där räknat i absoluta tal, dvs. mätt i antalet arbetslösa personer, var omfattande liksom i Stockholm och Malmö.
För regionala utvecklingsinsatser tilldelades vid budgetårets början Hallands län 5 miljoner kronor, Göteborgs och Bohus län 13 miljoner kronor, Älvsborgs län 18 miljoner kronor och Skaraborgs län 9 miljoner kronor.
När det gäller de ovan redovisade motionernas önskemål om insatser begränsar sig utskottet till att här kommentera dem i följande avseenden.
I motion A460 (v) aktualiseras frågan om att rikta återkrav mot Volvo för det lokaliseringsbidrag som har utgått för Uddevallaverken. Utskottet erinrar om att det följer av de allmänna bidragsvillkor som statsmakterna har fastlagt att bidrag skall återkrävas i situationer av det slag som det här gäller. Det ankommer i första hand på NUTEK att vidta erforderliga åtgärder. Utskottet har inhämtat att NUTEK i dagarna beslutat om återkrav av bidraget med det belopp som nämns i motionen.
Då det sedan gäller motionsyrkandena om tillkännagivanden till regeringen om behovet av åtgärder till stöd för Karlsborgs kommun hänvisar utskottet till de uttalanden som försvars- och finansutskotten gjorde i höstas i samband med beslutet om att lägga ned F 6. Från de båda utskottens sida fastslogs att det är givet att statsmakterna vid en nedläggning av detta slag noga måste följa utvecklingen och vidta de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bedöms lämpliga i sammanhanget. Finansutskottet tillade att utskottet utgick från att regeringen är medveten om problemet och att det därför inte var erforderligt med tillkännagivanden till regeringen om åtgärder som begärdes i då föreliggande motioner (se 1992/93:FiU1 s. 97).
I fråga om det motivledes i motionerna A455 (c, m, kds) och A465 (fp) framförda uppslaget att till Karlsborgs kommun överlämna mark och lokaler som friställs genom flottiljnedläggningen vill utskottet tillägga att den frågan även prövas av försvarsutskottet (1992/93:FöU9) med anledning av ett av Jan Fransson m.fl. (s) särskilt framställt yrkande härom i motion A476.
Slutligen skall tillfogas att regeringen av de 40 miljoner kronor, som vid budgetårets ingång innehållits på anslaget Regionala utvecklingsinsatser, har anvisat 25 miljoner kronor till de västsvenska länen, nämligen 8 miljoner kronor till Skaraborgs län, 7 miljoner kronor till Göteborgs och Bohus län resp. Älvsborgs län samt 2 miljoner kronor till Hallands län.
Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till detta avsnitt föreslår utskottet att motionerna A403, A416, A425, A431, A455, A460, A463, A465, A474 och A476 i de nu redovisade delarna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Bergslagslänen
I detta länsavsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden beträffande Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.
Tre motioner tar upp situationen i Värmlands län. Det gäller motionerna A439 av Magnus Persson m.fl. (s), A467 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) och A419 av Björn Samuelson (v). I alla motioner berörs den svåra arbetsmarknadssituationen i länet. Samtliga motionärer pekar på olika åtgärder som bör vidtas för att vända den negativa utvecklingen.
I motion A439 (s) framhålls att den ekonomiska politik som skulle ge tillväxt och sysselsättning är ett misslyckande. Satsningar bör göras bl.a. på en annorlunda näringspolitik som ger statlig stimulans till små och medelstora företag. Nya möjligheter att erhålla kredit- och finansieringsmedel måste skapas. Vidare bör satsningar ske på ROT-program, kommunikationer, utbildning och forskning. Alla dessa förslag till åtgärder innebär möjligheter till arbetstillfällen.
I motion A467 (c, m, fp, kds) återfinns förslag om satsningar på infrastrukturen, såsom vägar, järnvägar och telekommunikationer. Resurser behövs för kompetenshöjande utbildning. Bristen på riskvilligt kapital påtalas. Det skulle därför vara önskvärt att staten i större omfattning kunde vara med och stimulera till lokala investmentbolag.
Liksom övriga motionärer pekar Björn Samuelson i sin motion A419 (v) på behovet av satsningar på infrastrukturen. Motionären framhåller dessutom som bra exempel de beslut statsmakterna tidigare fattat beträffande Norrlands inland. Sådana beslut, innefattande särskilda åtgärder, skulle i dagens läge vara till gagn för en arbetsskapande politik i Värmlands län.
Motionerna A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s), A441 av Hans Karlsson m.fl. (s) och A430 av Karl-Erik Persson (v) tar upp situationen i Örebro län. Även i dessa motioner behandlas den besvärliga arbetsmarknadssituationen och åtgärder efterlyses.
I motion A410 (s) förordas som ett minimum när det gäller strukturpolitik satsningar på kommunikationer, utbildning, näringsliv och regionalpolitik. Motionärerna trycker särskilt på vikten av att utbildningsnivån höjs och anser att detta är en viktig fråga för en regions konkurrenskraft. Möjligheter bör ges arbetslösa att bedriva högskolestudier som arbetsmarknadsutbildning. Erforderliga medel bör ställas till förfogande för ungdomsarbetsplatser liksom för långtidsarbetslösa.
I motion A441 (s) framhålls att länet behöver insatser på både kort och lång sikt för att stärka sin konkurrenskraft. Motionärerna tar upp frågan om ytterligare medel till utbildningssatsningar, både reguljär utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Näringslivet behöver stärkas, härigenom minskar arbetslösheten. Länet behöver drygt en miljard kronor extra för i huvudsak arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Motionärerna ser en ökad strävan att centralisera bl.a. affärsverkens verksamhet, vilket inneburit att länet har förlorat en del verksamheter och därmed en del arbetstillfällen.
Karl-Erik Persson (v) varnar i motion A430 för effekterna av kommande indragningar inom den offentliga sektorn, som kommer att drabba kvinnorna. Ungdomarna i vissa kommuner är särskilt hårt drabbade av arbetslöshet. Örebro län behöver därför hjälp från statens sida under en övergångsperiod.
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vill i motion A471 ha kraftfulla och snabba insatser för sysselsättning och utbildning i Västmanlands län. Motionärerna framhåller angelägenheten av satsningar på forskning, utbildning och utveckling. För att motverka arbetslöshet och möjliggöra meningsfull verksamhet för flera arbetslösa krävs omfattande insatser för utbildning. Mycket angelägna utbildningsbehov skulle kunna tillgodoses i Västmanland vid en sådan satsning. Ur sysselsättningssynpunkt skulle en lång rad projekt kunna sättas i gång omedelbart om det fanns ekonomiska resurser.
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) tar i motion A446 upp sysselsättningssituationen i Kopparbergs län och framhåller ungdomsarbetslösheten som allra allvarligast. Arbetslösa ungdomar som saknar utbildning måste kunna erbjudas sådan utbildning som ger dem en plats på arbetsmarknaden. Även situationen för de långtidsarbetslösa inger oro. Motionärerna vill dessutom ha en kraftig infrastruktursatsning i Dalarna.
Fem motioner handlar om situationen i Gävleborgs län. Det gäller motionerna A420 av Bertil Måbrink (v), A445 av Axel Andersson m.fl. (s), A466 av Karin Starrin m.fl. (c, s, m, fp, kds, nyd, v), A472 av Lennart Rohdin (fp) och A478 av Karin Starrin (c).
Läget i länet beskrivs på ungefär samma sätt i samtliga motioner: hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå och därmed behov av åtgärder inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken och satsningar på infrastruktur. I sjupartimotionen A466 framhåller motionärerna alldeles särskilt den svåra situationen i Ovanåkers kommun, där motionärerna vill ha åtgärder inom ramen för regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska medel. Karin Starrin vill i motion A478 att Gävlebors län skall bli ett frilän, med friare möjligheter att samordna både de regionalpolitiska och de arbetsmarknadspolitiska anslagen.
Utskottets överväganden
Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetslösheten i Bergslagslänen, dvs. Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, ökat mycket kraftigt det senaste året. Kopparbergs län har en arbetslöshet på 7,4%, Gävleborgs län 7,21%, Örebro län strax under 7%, Värmlands län 6,41% och Västmanlands län 5,76%. Alla län utom Västmanlands län ligger således över riksgenomsnittet, som är 5,94%. De inomregionala skillnaderna är stora.
Som exempel kan nämnas följande: Vansbro kommun i Kopparbergs län har den högsta arbetslösheten i länet och den allra högsta i landet som helhet med ca 11% arbetslöshet. Länets lägsta arbetslöshet har Hedemora med 5,94 %, vilken i sin tur är jämförbar med riksgenomsnittet. Den lägsta arbetslöshetssiffran bland kommunerna i de fem länen har Hammarö kommun i Värmlands län med 2,91 %. Eda kommun har den högsta arbetslösheten i Värmland med 9,4%. I Örebro län har Hällefors den högsta arbetslösheten med 9,63% och lägst ligger Kumla med 5,96%. I Gävleborgs län har Ovanåker den högsta och Ockelbo den lägsta arbetslösheten med 7,34% resp. 5,76%. I Västmanlands län har Hallstahammar den högsta och Surahammar den lägsta arbetslösheten med 7,35% resp. 4,92%. Alla siffror gäller februari 1993 och avser öppet arbetslösa, dvs. kvarstående arbetslösa som kan ta arbete direkt.
För regionala utvecklingsinsatser disponerar Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län för innevarande budgetår 75, 30, 20, 70 resp. 70 miljoner kronor.
Förutom medel från länsanlaget, som länsstyrelserna disponerar, vill utskottet i detta sammanhang peka på det anslag till särskilda infrastrukturåtgärder som tillkom våren 1990 i samband med riksdagens beslut om regionalpolitiken för 1990-talet. Utskottet hänvisar i denna del till länsavsnittet om norra Sverige.
När det gäller de ovan redovisade motionsönskemålen begränsar sig utskottet till kommentarer beträffande följande motioner, nämligen sjupartimotionen A466 om situationen i Ovanåker och motion A478 (c), som vill ha Gävleborgs län som frilän samt yrkandet i motion A441 (s) om affärsverkens policy.
Som utskottet ovan redogjort för tillhör Ovanåker de kommuner som genom regeringens beslut den 7 april har fått fortsatt tillfällig inplacering i stödområde t.o.m. den 30 juni 1995 med möjligheter att få lokaliseringsbidrag i kombination med lokaliseringslån på upp till 50 % för investeringar i byggnader och maskiner. Bidrag till mjuka investeringar kan ges med högst 50 %. Med detta beslut anser utskottet att motionen får anses tillgodosedd.
Vad härefter gäller motion A478 erinrar utskottet om att ett likartat yrkande behandlades förra året (1991/92:AU13). Utskottet anförde då att den enda del av länsanslaget som styrs av stödområdesindelningen är företagsstödet. Det har bedömts som nödvändigt att denna indelning sker centralt, dels därför att de mest utsatta områdena skall prioriteras, dels därför att stödåtgärder som inte är regionalpolitiskt motiverade skall undvikas. Dessutom påminde utskottet om att det beträffande glesbygdsstödet är länsstyrelsen själv som fastställer stödområde. Utskottet har inte ändrat uppfattning och anser därför att motion A478 bör avslås.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionären i motion A441 när det gäller frågan om fördelarna av decentralisering av verksamheten. Utskottet hänvisar i denna del till den tidigare framställningen om Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m. Utskottet framhåller därvid att decentralisering är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling. Motionen bör därför i denna del inte påkalla någon åtgärd.
Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till detta avsnitt avstyrks motionerna A410 (s), A419 (v), A420 (v), A430 (v), A439 (s), A441 (s), A445 (s), A446 (s), A466 (c, s, m, fp, kds, nyd, v), A467 (c, m, fp, kds), A471 (s), A472 (fp) och A478 (c), i förekommande fall i berörda delar.
Norra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden beträffande Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
I motion A433 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) föreslås en friare användning av regionalpolitiska medel i Jämtlands län. Länsstyrelsen bör enligt motionärerna ges möjlighet att själv fastställa prioriteringen av de regionalpolitiska stödmedlen.
Två motioner tar upp situationen i Västernorrlands län. Det gäller A437 av Bo Holmberg m.fl. (s) och A442 av Sigge Godin (fp). I båda motionerna berörs den negativa befolkningsutvecklingen och den svåra arbetsmarknadssituationen i länet. Motionärerna föreslår olika åtgärder för att komma till rätta med situationen.
I motion A437 (s) föreslås satsningar på vägar, järnvägar och flyg i länet och att dessa tidigareläggs för att möta den drastiskt ökande byggarbetslösheten. I ett framtida Europa kommer regionerna och deras utveckling att få en betydligt större roll än tidigare. De traditionella produktionsfaktorerna råvaror, kapital och arbetskraft måste i dag ges en annan innebörd än man vanligen gör. Kunskap och kompetens har övertagit rollen som utvecklingens drivkraft. Det är därför nödvändigt att satsa på utökad och kontinuerlig utbildning liksom på forskning, framhåller motionärerna vidare.
Sigge Godin (fp) vill enligt motion A442 ha ett handlingsprogram för länet. Även han föreslår satsningar på kommunikationer för att näringslivet i Västernorrland skall kunna bli konkurrenskraftigt och gå stärkt ur strukturomvandlingar och konjunktursvackor. Ökade resurser till utbildning och forskning behövs i länet.
Situationen i Västerbottens län tas upp i motion A443 av Ulla Orring (fp). Motionären anser att en kontinuerlig dialog om regionens investeringsklimat bör föras mellan ledande representanter för stat och kommun samt näringslivsrepresentanter i syfte att medverka till en gemensam aktionsplan för att stärka länet. Satsning på infrastruktur såsom kunskapsutveckling och kommunikationer är nyckeln till utveckling för länet.
Två motioner tar upp situationen i Norrbottens län. De är A454 av Monica Öhman m.fl. (s) och A424 av Bengt Hurtig (v).
I motion A454 (s) påtalas -- mot bakgrund av det allvarliga arbetsmarknadsläget -- behovet av erforderliga arbetsmarknadspolitiska medel för att arbetslinjen skall kunna upprätthållas. Mängder av projekt har tagits fram, projekt som är möjliga att omedelbart kunna sättas i gång och som därmed skapar nya arbetstillfällen under genomförandetiden och på längre sikt får betydelse för orten.
I motion A424 (v) föreslås ett särskilt stöd till bensinstationer i Tornedalen. På grund av devalvering och bensinskattehöjningar hotas bensinstationer med sin service av nedläggning.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i de aktuella länen har liksom i övriga län ökat mycket kraftigt det senaste året. Alla fyra länen ligger över riksgenomsnittet, Västernorrlands län och Norrbottens län dessutom betydligt över detta snitt.
Jämtlands län har en arbetslöshet på 6,22%, Västernorrlands 7,07%, Västerbottens 6,54% och Norrbottens län 7,37%. De inomregionala skillnaderna är även i dessa län stora.
Bland kommunerna i länen återfinns den högsta och den lägsta arbetslösheten i Västerbottens län, där Vilhelmina ligger på 10,60% och Bjurholm på 3,10%. I Jämtlands län har Strömsund den högsta och Berg den lägsta arbetslösheten med 8,82% resp. 5,43%. I Västernorrlands län toppar Timrå arbetslöshetsstatistiken med 8,2% medan Kramfors ligger lägst på 6,33%. Norrbottens län, som alltid legat högt i arbetslöshetsstatistiken, har tre kommuner med en arbetslöshet på över tio procent: Pajala 10,38%, Överkalix 10,20% och Haparanda 10,11%. Lägst i länet ligger Boden med 4,51%.
För regionala utvecklingsinsatser disponerar Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 130, 115, 130 resp. 145 miljoner kronor.
Dessutom beslöt riksdagen våren 1990 i samband med behandlingen av den regionalpolitiska propositionen att ställa 330 miljoner kronor till förfogande för särskilda infrastrukturåtgärder i stödområdena. 200 miljoner kronor av dessa medel avsåg stödområde 1 och skulle avse en treårsperiod. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har tillsammans utarbetat förslag till hur medlen skall användas. Förslagen har resulterat i satsningar på utbildning, forskning och utveckling, näringslivsutveckling, kommunikationer, turism, kultur och service. Samverkan sker med kommunerna, näringslivet och olika myndigheter. En utvärdering av denna verksamhet skall enligt uppgift påbörjas under innevarande år.
För insatser i stödområde 2 och för vissa kompletterande medel för stödområde 1 avsattes vid samma tillfälle 130 miljoner kronor. Anslaget har de två senaste budgetåren tillförts 367 miljoner kronor och föreslås som tidigare nämnts få ytterligare 179,9 miljoner kronor nästa budgetår.
Vad gäller ovan redovisade motionsönskemål begränsar sig utskottet till kommentarer beträffande följande motioner.
I motion A437 (s) förespråkas en tidigareläggning av bl.a. vissa väg- och järnvägsprojekt. Utskottet får här hänvisa till att riksdagen den 10 mars 1993, på förslag av arbetsmarknadsutskottet, beslöt att det av riksdagen i december 1992 (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134) godkända användningsområdet för bidraget till tidigareläggning av affärsverksinvesteringar även borde kunna utnyttjas för tidigareläggning inom Banverkets och Vägverkets verksamhetsområden (1992/93:AU15, rskr. 188).
Beträffande motion A433 (s) om friare användning i Jämtlands län av de regionalpolitiska stödmedlen hänvisar utskottet till det uttalande som utskottet gjort på s. 62 om ett likartat yrkande avseende Gävleborgs län.
Vad angår motion A424 (v) om särskilt stöd till bensinstationer i Tornedalen gör utskottet följande kommentar.
Enligt utskottets uppfattning bör det i första hand ankomma på länsstyrelsen att utreda i vad mån det behövs särskilda insatser av det slag motionären föreslår. Motion A424 bör därför avslås.
Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till detta avsnitt avstyrker utskottet motionerna A424, A433, A437, A442, A443 och A454, i förekommande fall i berörda delar.
Skärgårdsfrågor
Sex motioner rör skärgårdsfrågor. Det är A464 av Sten Andersson i Stockholm m.fl. (s), A417 av Pär Granstedt m.fl. (c), A432 av Roland Larsson m.fl. (c), A459 av Eva Zetterberg m.fl. (v) och Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp).
I flertalet av motionerna framförs att det regionalpolitiska stödet till skärgården måste öka. Jämförelser görs med glesbygdsområden på fastlandet och med skogslänen, och man menar att skärgården missgynnas i förhållande till dessa områden. Enligt både motion A464 och A459 borde stödet uppgå till 20 miljoner kronor.
Servicen i skärgården berörs i motion A417. I särskilda avtal med staten bör avgöras vilken service som skall upprätthållas, anser motionärerna.
I motion A432 efterlyses en särskild skärgårdsutredning med uppgift att belysa bl.a. permanentboendets framtida förutsättningar med hänsyn till skatteregler, fastighetsvärden, servicefunktioner, transporter m.m.
Utskottets överväganden
Vid behandlingen av regionalpolitiken för 1990-talet uppehöll sig utskottet vid skärgårdsfrågorna och betonade vikten av att skärgårdarna med sina speciella problem och förutsättningar särskilt uppmärksammas inom glesbygdspolitiken (1989/90:AU13 s. 227--229). Det var utskottets uppfattning att det bör ankomma på länsstyrelserna att vid behov utarbeta särskilda landsbygdsprogram som i förekommande fall även innefattar skärgårdsfrågor. Utskottet framhöll också att Glesbygdsmyndigheten särskilt borde uppmärksamma skärgårdsområdena.
Skärgården är inte inplacerad i regionalpolitiskt stödområde och har alltså inte ansetts ha samma problem som stödområdena. Däremot är glesbygdsbestämmelserna desamma i alla landets glesbygdsområden. Länsanslagens storlek bestäms efter de långsiktiga problemens svårighetsgrad. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen den 7 april i år fördelat återstoden av medlen för regional utveckling, totalt 40 miljoner kronor. Medel har fördelats bl.a. för användning i skärgårdsområden.
Utskottets kommentar till förslaget i motion A417 om särskilda avtal för att bestämma servicenivån är att samma behov av samordnade servicelösningar finns både i skärgården och i annan glesbygd, även om problemen i skärgården i vissa fall är speciella. Länsstyrelsen har huvudansvaret att finna lösningar.
När det gäller det i motion A432 (c) framförda förslaget om en skärgårdsutredning vill utskottet hänvisa till att Glesbygdsmyndigheten startad en utredning för att behandla skärgårdens speciella problem tillsammans med skärgårdens intressenter.
Sammanfattningsvis anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av motionerna A417, A432, A459, A464 och Jo675, som således avstyrks, i förekommande fall i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av regionalpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A267 yrkandena 19 och 20, 1992/93:A424 yrkande 3, 1992/93:A437 yrkande 2, 1992/93:A450 och 1992/93:A810 yrkande 4, res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande parlamentarisk medverkan i regionalpolitiskt utredningsarbete att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:A412, 1992/93:A429 och 1992/93:A437 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, men (v) - delvis
Utvecklingen i storstäderna m.m.
3. beträffande storstadsregionerna att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A451 och 1992/93:A456 i motsvarande del, res. 2 (m) - motiv.
4. beträffande utflyttning av verksamhet från Stockholm m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:A440 yrkandena 2 i motsvarande del och 9,
5. beträffande omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A404 yrkande 1, 1992/93:A422 yrkande 1, 1992/93:A810 yrkande 2, 1992/93:T222 yrkande 5 och 1992/93:T817 yrkande 1,
Företagsstödet
6. beträffande Stiftelsen Norrlandsfonden att riksdagen godkänner vad som förordats i budgetpropositionen om Stiftelsen Norrlandsfonden,
7. beträffande översyn av de regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärderna att riksdagen avslår motion 1992/93:A441 yrkande 6,
8. beträffande förstärkningar av det regionalpolitiska företagsstödet att riksdagen avslår motion 1992/93:A402 i motsvarande del,
9. beträffande flexiblare regler om utvecklingsbidrag att riksdagen avslår motion 1992/93:N318 yrkande 3,
10. beträffande remissförfarandet i ärenden om stöd till turistnäringen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr515 yrkande 2 och 1992/93:Kr519 yrkande 2,
11. beträffande avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle att riksdagen avslår motion 1992/93:A418,
12. beträffande avgiftsnedsättning för virkestransporter att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk643 yrkande 3,
Glesbygdsstödet
13. beträffande översyn av glesbygdsstöd till företag i centralorter att riksdagen avslår motion 1992/93:A402 i motsvarande del,
14. beträffande stödet till glesbygdsbutiker att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A434 och 1992/93:A443 yrkandena 10 och 11,
Stödområdesindelningen
15. beträffande ändrad beteckning på stödområde att riksdagen avslår motion 1992/93:A443 yrkande 1,
16. beträffande ändrad beslutsordning för inplacering i tillfälligt stödområde att riksdagen avslår motion 1992/93:A447 yrkande 2, res. 3 (nyd) - delvis
17. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyn, Boden, (Edefors och Gunnarsbyn), Piteå (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt att riksdagen avslår motion 1992/93:A424 yrkande 7, men. (v) - delvis
18. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Jämtlands län att riksdagen avslår motion 1992/93:A452,
19. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke (Kälarne) att riksdagen avslår motion 1992/93:A406,
20. beträffande tillfällig inplacering i stödområde 1 av Sollefteå och Ånge att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A442 yrkande 3 i motsvarande del och 1992/93:A461,
21. beträffande inplaceringen i stödområde av delar av Örnsköldsvik att riksdagen avslår motion 1992/93:A442 yrkande 3 i motsvarande del,
22. beträffande inplaceringen i stödområde av Ovanåker m.fl. kommuner i Hälsingland att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A447 yrkande 1 1992/93:A472 yrkande 2 och 1992/93:A478 yrkandena 3 och 4, res. 3 (nyd) - delvis
23. beträffande inplaceringen i stödområde av Hällefors, Ljusnarsberg och del av Lindesberg att riksdagen avslår motion 1992/93:A409,
24. beträffande inplacering i stödområde 2 av Degerfors m.fl. kommuner i Örebro län att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A410 yrkande 12 och 1992/93:A414,
25. beträffande tillfällig inplacering i stödområde 1 av Årjäng och Eda att riksdagen avslår motion 1992/93:A467 i motsvarande del,
26. beträffande inplaceringen i stödområde av Gagnef m.fl. kommuner i Kopparbergs län att riksdagen avslår motion 1992/93:A411,
27. beträffande företagsstöd utanför stödområde för Karlsborg att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A455 yrkande 1, 1992/93:A465 yrkande 1 och 1992/93:A476 yrkande 2,
28. beträffande inplaceringen i tillfälligt stödområde av Karlshamn m.fl. kommuner i Blekinge län att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A408, 1992/93:A421 1992/93:A428 och 1992/93:A469 yrkande 1,
29. beträffande inplaceringen av Gotland i stödområde att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A449 yrkande 1 och 1992/93:A453 yrkande 1,
Insatser för kvinnor
30. beträffande användningen av länsanslaget att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A267 yrkande 4 och 1992/93:Fi212 yrkande 14 båda i motsvarande delar, res. 4 (s) men. (v) - delvis
31. beträffande ett centralt kunskapscentrum att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A267 yrkande 23 och 1992/93:A810 yrkande 15, res. 5 (s)
32. beträffande åtgärdsprogram för kvinnor i skilda delar av landet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A213 yrkandena 1 och 4, 1992/93:A215, 1992/93:A405, 1992/93:A438, 1992/93:A442 yrkande 4 i motsvarande del, 1992/93:A471 yrkande 2 och 1992/93:A806 yrkande 7,
33. beträffande andelen kvinnor i statliga och regionala organ i Skånelänen m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:A807,
Anslagsfrågor
34. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350000000 kr,
35. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1992/93:A267 yrkande 4 och 1992/93:Fi212 yrkande 14, båda i motsvarande delar, till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1012000000 kr, res. 6 (s) men. (v) - delvis
36. beträffande länsanslaget till Kalmar län att riksdagen avslår motion 1992/93:A415 yrkande 3,
37. beträffande länsanslaget till Hallands län att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A425 yrkande 3 i motsvarande del, 1992/93:A426 yrkande 3, 1992/93:A427 yrkande 5 och 1992/93:A462,
38. beträffande länsanslagen till Västregionen i övrigt att riksdagen avslår motion 1992/93:A425 yrkande 3 i motsvarande del,
39. beträffande ökad andel av arbetsmarknadspolitiska medel till Hallands län att riksdagen avslår motion 1992/93:A426 yrkande 5,
40. beträffande projektet 90-talets byapolitik, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A436 och 1992/93:Jo253 yrkande 4,
41. beträffande kreditgarantier för glesbygdsföretag att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 255000000 kr,
dels till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,
42. beträffande anslag till nedsatta socialavgifter att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 500000000 kr,
43. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 200000000 kr,
44. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1992/93:A267 yrkande 5 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 179900000 kr, res. 7 (s)
45. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1992/93:A267 yrkande 6 till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17000000 kr, res. 8 (s) - villk. 5
46. beträffande anslag till Västnordenfonden att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4200000 kr,
47. beträffande anslag till transportstöd att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Transportstöd för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr,
Regionalpolitiska insatser i län och regioner res. 9 (s) - motiv.
48. beträffande insatser i Stockholms län att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A440 yrkandena 1 och 2, det senare yrkandet i motsvarande del, 1992/93:A444 yrkandena 2 och 7, 1992/93:A456 i motsvarande del, 1992/93:A457, 1992/93:A477 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:T221 yrkandena 1, 3 och 15,
49. beträffande insatser i Uppsala län att riksdagen avslår motion 1992/93:A468,
50. beträffande insatser i Östergötlands län att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub906 yrkande 5,
51. beträffande insatser i sydöstra Sverige och Jönköpings län att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A407, 1992/93:A415 yrkandena 1 och 2, 1992/93:A448, 1992/93:A449 yrkandena 2 och 3, 1992/93:A453 yrkande 2, 1992/93:A469 yrkande 2, 1992/93:A475 yrkande 1 och 1992/93:Ub646 yrkande 9,
52. beträffande insatser i Skånelänen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A413, 1992/93:A435 och 1992/93:A470,
53. beträffande insatser i västra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A403, 1992/93:A416 yrkandena 1, 2, 3 och 11, 1992/93:A425 yrkandena 1 och 4, 1992/93:A431, 1992/93:A455 yrkande 2, 1992/93:A460, 1992/93:A463, 1992/93:A465 yrkande 2, 1992/93:A474 yrkandena 1 och 4 samt 1992/93:A476 yrkande 3,
54. beträffande insatser i Bergslagslänen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A410 yrkandena 1, 2, 4--6 och 9, 1992/93:A419, 1992/93:A420, 1992/93:A430, 1992/93:A439, 1992/93:A441 yrkandena 1--3, 1992/93:A445 yrkande 1, 1992/93:A446 yrkandena 1 och 5, 1992/93:A466, 1992/93:A467 i motsvarande del, 1992/93:A471 yrkande 1, 1992/93:A472 yrkande 1 och 1992/93:A478 yrkande 2, res. 10 (nyd)
55. beträffande insatser i norra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A424 yrkande 5, 1992/93:A433, 1992/93:A437 yrkande 3, 1992/93:A442 yrkandena 1, 2 och 4, det senare yrkandet i motsvarande del, 1992/93:A443 yrkande 2 och 1992/93:A454, men. (v) - delvis
56. beträffande skärgårdsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A417 yrkandena 4 och 5, 1992/93:A432, 1992/93:A459, 1992/93:A464 och 1992/93:Jo675 yrkande 10. men. (v) - delvis
Stockholm den 22 april 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s) och Göran Lindblad (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Inriktningen av regionalpolitiken (mom. 1)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Vad gäller" och på s. 23 slutar med "av landet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regionalpolitiken utgå från följande grundbegrepp: tillväxt, valfrihet och rättvisa. Regionalpolitiken skall vara så utformad att den främjar tillväxt. Det sker genom att man tar till vara tillgängliga resurser och bygger vidare på naturliga förutsättningar för produktionen. Vidare bör politiken leda till att människor ges frihet att välja var i landet man vill bo och arbeta. Slutligen skall politiken medverka till en rättvis och jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar.
Utskottet ställer sig således bakom den uppfattning som förs fram i Socialdemokraternas motion A267.
Det krävs vidare en samordning av statens insatser inom och mellan olika samhällsområden för att nå de regionalpolitiska målen. Enligt utskottets uppfattning innebär emellertid den politik som nu förs på skilda samhällsområden att man fjärmar sig från de uppsatta målen. Avreglering, bolagisering och privatisering samt indragning av resurser från den gemensamma sektorn ökar nämligen den regionala obalansen. Genom en sådan politik minskar möjligheterna att ge människor nödvändig service i landets alla delar.
Bortfall av arbetstillfällen får konsekvenser för hela bygder, som -- genom att människor inte kan försörja sig genom eget arbete -- hotas av avfolkning. Den avgörande förutsättningen för regional balans är därför att sysselsättningen kan öka.
En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och teleservice. Den satsning som nu sker måste komma alla regioner till del och därmed knyta samman hela Sverige i ett effektivt kommunikationsnät.
Utbildning och forskning är andra viktiga inslag i såväl regional- som näringspolitiken. Detta måste bättre än för närvarande beaktas vid fördelning av resurser till universitet och högskolor.
Om jämlika förutsättningar för bosättning och arbete skall kunna erbjudas i olika delar av landet måste regionalpolitiskt tänkande prägla alla politikområden. Regeringen har det yttersta ansvaret för att så sker. Därför måste formerna utvecklas för samordning av statens insatser inom och mellan olika samhälls- och politikområden i syfte att främja de regionalpolitiska målen.
Detta gäller i hög grad den verksamhet som bedrivs genom statliga verk, myndigheter och bolag. Den är av avgörande betydelse för att de regionalpolitiska målen skall uppnås. Det gäller bl.a. Posten, Televerket och Vägverket. En samordning och en helhetssyn måste prägla arbetet så att inte målsättningen om regional balans går förlorad. Det är bl.a. mot denna bakgrund som utskottet motsätter sig privatisering av de företag som hanterar våra gemensamma naturtillgångar som t.ex. skog, vattenkraft och malm.
Utskottet vill vidare framhålla betydelsen av att en samverkan mellan myndigheter kan ske för att upprätthålla servicen i utsatta orter i glesbygden. Regeringen måste tillse att denna kommer till stånd.
För att regionalpolitiken skall bli framgångsrik måste de lokala initiativen tillvaratas. I många kommuner pågår nu aktiviteter för att få fram goda idéer. De enskilda medborgarnas initiativkraft, idérikedom och skaparförmåga ger möjlighet till en effektivare användning av de resurser som finns. Samhällsorganen måste vara lyhörda för de förslag som kommer fram i det arbetet. Det åligger regeringen att verka för detta.
Vad utskottet här har anfört med anledning av motion A267 bör ges regeringen till känna. Motionerna A437 och A810 får med det anförda anses tillgodosedda, i förekommande fall i aktuella delar. Motionerna A424 och A450 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A267 yrkandena 19 och 20, 1992/93:A437 yrkande 2 och 1992/93:A810 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1992/93:A424 yrkande 3 och 1992/93:A450 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Storstadsregionerna (mom. 3, motiveringen)
Anders G Högmark, Charlotte Cederschiöld och Göran Lindblad (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet står" och slutar med "ekonomisk tillväxt" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning medför det nuvarande ekonomiska läget att det inte förefaller som den mest angelägna uppgiften att dämpa tillväxten i storstadsområdena. Snarare bör nuvarande situation leda till slutsatsen att det behövs framtida tillväxt såväl i storstadsregionerna som i övriga delar av landet.
3. Ändrad beslutsordning för inplacering i stödområde m.m. (mom. 16 och 22)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Vad härefter" och slutar med "i motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med förslaget i motion A447 om att beslutsordningen vad gäller inplacering i tillfälligt stödområde ändras så att länsstyrelserna får möjlighet att fatta sådana beslut.
dels att efter den del av utskottets yttrande som på s. 38 slutar med "därmed tillgodosetts" bort tillkomma en text av följande lydelse:
Med ovan gjorda hänsynstaganden anser utskottet dock att de speciella problemen i Hälsingland motiverar att kommunerna där placeras i stödområde på det sätt som föreslås i motionerna A447, A472 och A478.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Med det anförda" och slutar med "i motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A447, A472 i aktuell del och A478 i aktuella delar samt avstyrker motionerna A406, A408, A409, A410, A411, A414, A421, A424, A428, A442, A449, A452, A453, A455, A461, A465, A467, A469 och A476, i förekommande fall i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under 16 och 22 bort ha följande lydelse:
16. beträffande ändrad beslutsordning för inplacering i tillfälligt stödområde att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A447 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrad beslutsordning för inplacering i tillfälligt stödområde,
22. beträffande inplaceringen i stödområde av Ovanåker m.fl. kommuner i Hälsingland att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A447 yrkande 1, 1992/93:A472 yrkande 2 och 1992/93:A478 yrkandena 3 och 4 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inplacering i stödområde av Ovanåker m.fl. kommuner i Hälsingland,
4. Användningen av länsanslaget (mom. 30)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Frågan om" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör särskilda satsningar göras för att stödja kvinnligt företagande i hela landet. De förslag som NUTEK har lagt fram är intressanta och viktiga att genomföra.
I likhet med motion A267 anser utskottet att man redan nu kan öka stödet till olika former av sysselsättningsskapande aktiviteter bland kvinnor. En del av den föreslagna ökningen av länsanslaget, som behandlas i den kommande framställningen, bör exempelvis kunna användas i detta syfte.
Motion Fi212 i här avsedda delar avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande användningen av länsanslaget att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A267 yrkande 4 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Fi212 yrkande 14 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Ett centralt kunskapscentrum (mom. 31)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Beträffande frågan" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionerna A267 (s) och A810 (s) vad gäller nödvändigheten att skapa en effektiv samordning av de sysselsättningsskapande aktiviteterna bland kvinnor. Det handlar om att stödja de nätverk som finns, sprida information, ha ett effektivt erfarenhetsutbyte, föreslå ändringar av gällande regler etc. Utskottet anser därför att ett centralt kunskapscentrum bör inrättas vid Glesbygdsmyndigheten. Utskottet tillstyrker således motionerna A267 (s) och A810 (s) i dessa delar.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande ett centralt kunskapscentrum att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A267 yrkande 23 och 1992/93:A810 yrkande 15 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av ett centralt kunskapscentrum vid Glesbygdsmyndigheten,
6. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 35)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Liksom tidigare" och slutar med "ytterligare medelspåslag" bort ha följande lydelse:
I enlighet med förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A267 bör anslaget tillföras 80 miljoner kronor utöver regeringsförslaget på grund av det allvarliga sysselsättningsläge som råder. Det är bl.a. angeläget att stödja nya former av sysselsättningsskapande insatser bland kvinnor såsom också berörts i samma motion.
Anslaget bör i enlighet med vad ovan sagts för nästa budgetår uppföras med sammanlagt 1 092 miljoner kronor. Med utskottets förslag tillgodoses samtidigt till en del det anslagskrav som förs fram i motion Fi212 (v).
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A267 yrkande 4 i motsvarande del samt med anledning av dels budgetpropositionen i motsvarande del, dels motion 1992/93:Fi212 yrkande 14 i motsvarande del till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 092 000 000 kr,
7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 44)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "miljoner kronor" bort ha följande lydelse:
Såsom föreslås i motion A267 (s) bör anslaget av sysselsättningsskäl tillföras 19 miljoner kronor utöver det belopp på 179,9 miljoner kronor som regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A267 yrkande 5 samt med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 198 900 000 kr,
8. Anslag till Glesbygdsmyndigheten (mom. 45)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "I det" och slutar med "till myndigheten" bort ha följande lydelse:
För det kunskapscentrum vid Glesbygdsmyndigheten, vars inrättande utskottet har tillstyrkt i det föregående, bör i enlighet med yrkandet i motion A267 (s) anslaget räknas upp med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslag bör sålunda anvisas med 18 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A267 yrkande 6 samt med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 18 000 000 kr,
9. Regionalpolitiska insatser i län och regioner (motiveringen)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Sammanfattningsvis konstaterar" och slutar med "inom kort" bort ha följande lydelse:
De refererade motionerna återspeglar de växande problem som regionerna brottas med. De åtgärder regeringen vidtagit har inte varit tillräckliga för att komma till rätta med dessa svårigheter. Som framgår av den socialdemokratiska motionen A267 har den förda politiken i vissa avseenden snarare förvärrat situationen i regionerna vilket ökat arbetslösheten och försvårat den regionala utvecklingen. Utskottet anser därför att såväl regionalpolitiken som den allmänna ekonomiska politiken måste ges en ny inriktning för att komma till rätta med de problem som redovisas i motionerna.
10. Insatser i Bergslagslänen (mom. 54)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "När det" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Av de ovan redovisade motionsönskemålen begränsar sig utskottet till att närmare behandla motionerna A420, A439, A466, A467 och A478.
I likhet med motionärerna i motionerna A439 (s) och A467 (c, m, fp, kds) anser utskottet att det mot bakgrund av det besvärliga arbetsmarknadsläget i Värmlands län behövs särskilt sysselsättningsskapande åtgärder där.
Vad härefter gäller situationen i Gävleborgs län anser utskottet med instämmande i motion A420 (v) att det även i detta län behövs ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med det ansträngda arbetsmarknadsläget. Såsom sägs i motionen är det av yttersta vikt att regering och riksdag presenterar helhetslösningar när det gäller infrastrukturprojekt som berör Gävleborgs län.
Hittills har det anvisats medel till delprojekt. Det är nödvändigt att vissa beslut fattas så att påbörjade arbeten kan fullföljas med högsta prioritet. De objekt det är fråga om är snabbtågssatsningen på Ostkustbanan med samplanering av en ny E 4 i motorvägsstandard mellan Söderhamn och Hudiksvall. En överenskommelse om vägbygget har träffats med de berörda kommunerna. De bidrag dessa kommuner utfäst sig lämna kommer dock att falla bort, om vägbygget utförs till lägre standard. Det är nu angeläget med ett snabbt beslut om ekonomiska medel som gör det möjligt att tidigarelägga de aktuella arbetena och därmed skapa riktiga jobb i länet.
Utskottet vill i likhet med motionärerna i flerpartimotionen A466 särskilt peka på att arbetsmarknadssituationen i Ovanåkers kommun kräver särskilda statliga insatser. Dessutom bör möjligheter till friare användning av arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel kunna prövas i länet i enlighet med förslaget i motion A478 (c).
Vad utskottet med anledning av motionerna A420, A439, A466, A467 och A478 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Med åberopande" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till detta avsnitt avstyrks motionerna A410 (s), A419 (v), A430 (v), A441 (s), A445 (s), A446 (s), A471 (s) och A472 (fp).
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande insatser i Bergslagslänen
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A420, 1992/93:A439, 1992/93:A466, 1992/93:A467 i motsvarande del, 1992/93:A478 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1992/93:A410 yrkandena 1, 2, 4--6 och 9, 1992/93:A419, 1992/93:A430, 1992/93:A441 yrkandena 1--3, 1992/93:A445 yrkande 1, 1992/93:A446 yrkandena 1 och 5, 1992/93:A471 yrkande 1 och 1992/93:A472 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Inriktningen av regionalpolitiken
Enligt min mening handlar regionalpolitiken om en rättvis fördelning av landets resurser. Politiken måste därför gå ut på att skapa likvärdiga villkor i landets alla delar.
Den nuvarande ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska situationen gör det särskilt svårt att nå dessa mål. Situationen förstärks av den politik som förs med avregleringar, bolagiseringar och utförsäljning av statlig egendom. Denna process innebär bl.a. minskade möjligheter att påverka landsbygdens och i synnerhet glesbygdens villkor med politiska beslut. För att inte glesbygden skall utarmas krävs nämligen att viktiga servicefunktioner som bl.a. skola, kultur, kommunikationer och handel inte försvinner.
Arbetsmarknadssituationen är allvarlig i praktiskt taget hela landet. Genom neddragningar inom den offentliga sektorn kommer många fler människor, och i synnerhet kvinnor, som till stor del har sin utkomst inom offentlig verksamhet, att drabbas av arbetslöshet.
Jag har i olika sammanhang, senast i meningsyttring till utskottets yttrande till näringsutskottet (AU5y), påtalat konsekvenserna för arbetsmarknaden i norra Sverige av att staten inte tar sitt ägaransvar i den nu pågående omorganisationen inom Vattenfall. Även inom andra statliga bolag liksom inom de affärsdrivande verken pågår förändringar som kan komma att starkt försämra möjligheterna för hela bygder att leva vidare. Enligt min mening borde konsekvenserna för den regionala balansen utredas innan liknande åtgärder vidtas.
Vad slutligen beträffar det regionalpolitiska utredningsarbetet kan jag inte acceptera arbetsmarknadsministerns åtgärd att tillkalla ett regionalpolitiskt råd med de uppgifter som uttalats. En regionalpolitisk strategi och förberedelserna för en proposition på detta område borde ha initierats inom ramen för en parlamentariskt sammansatt beredning.
Stödområdesindelningen
Jag stöder förslagen i motion A424 om inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun, av Edefors och Gunnarsbyn i Bodens kommun samt av Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun. Förhållandena på dessa orter är så speciella att det är motiverat med den inplacering i högre stödområde som begärs i motionen.
Insatser för kvinnor
Jag anser att länsanslaget i mycket större utsträckning än som sker i dag bör användas för insatser för kvinnor. Med den ökning av länsanslaget som jag förordar nedan finns goda förutsättningar att väsentligt höja den andel av projektverksamheten som går till sysselsättningsskapande åtgärder för kvinnor.
Anslagsfrågor
Jag instämmer i den socialdemokratiska reservationen 7 om anslag till infrastrukturåtgärder.
Anslaget för Regionala utvecklingsinsatser bör uppföras med 1 362 miljoner kronor såsom föreslås i motion Fi212 (v). Det är ett belopp som är 350 miljoner kronor högre än regeringen har begärt, men det är vad länsstyrelserna har ansett sig behöva för sin verksamhet under nästa budgetår för att bekosta bl.a. sysselsättningsskapande insatser bland kvinnor och ungdomar och andra projekt.
Regionalpolitiska insatser i län och regioner
I en lång rad motioner speglas det svåra läget för många svårt drabbade regioner och län. I många fall föreslås väl motiverade speciella åtgärder eller ökade volymer av insatser. Det kan handla om insatser inom näringspolitik, utbildnings- eller trafikområdena eller om regionalpolitiska åtgärder av olika slag.
Utskottet saknar dock saklig grund för att göra alla behövliga prioriteringar och göra medelsanvisningar till enskilda län. Jag konstaterar dock att i det fall riksdagen godkänt Vänsterpartiets mer omfattande och offensiva förslag inom såväl andra politikområden som arbetsmarknads- och regionalpolitiken så skulle betydande delar av många motionsförslag ha tillgodosetts. Det gäller inte minst i fråga om motioner som A475, A419, A420, A430, A446 och A424, som för drabbade områden som Blekinge, Bergslagen och Norrland exemplifierar vår politik.
I fråga om insatser i norra Sverige anser jag att det är motiverat med ett tillfälligt stöd till bensinstationerna i Tornedalen på grund av det lägre bensinpris som erbjuds på den finska sidan efter svenska devalveringar och skattehöjningar. Yrkandet om ett sådant stöd i motion A424 (v) bör alltså bifallas av riksdagen.
Jag biträder slutligen även yrkandena i motionerna A459 (v, -) och A464 (s) om ett utökat glesbygdsstöd till Stockholms skärgård. Länsanslaget till Stockholms län bör av detta skäl fördubblas såsom föreslås i de båda motionerna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 17, 30, 35, 55 och 56 borde ha hemställt:
1. beträffande inriktningen av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A424 yrkande 3 och 1992/93:A450 samt med avslag på motionerna 1992/93:A267 yrkandena 19 och 20, 1992/93:A437 yrkande 2 och 1992/93:A810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
17. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyn, Boden (Edefors och Gunnarsbyn), Piteå (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkande 7 i motsvarande del beslutar om inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun, Bodens kommun (Edefors och Gunnarsbyn) samt Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt),
30. beträffande användningen av länsanslaget att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Fi212 yrkande 14 i motsvarande del samt med avslag på motion 1992/93:A267 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
35. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi212 yrkande 14 i motsvarande del samt med anledning av dels budgetpropositionen i motsvarande del, dels motion 1992/93:A267 yrkande 4 i motsvarande del till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 362 000 000 kr,
55. beträffande insatser i norra Sverige att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A424 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1992/93:A433, 1992/93:A437 yrkande 3, 1992/93:A442 yrkandena 1, 2 och 4, det senare yrkandet i motsvarande del, 1992/93:A443 yrkande 2 och 1992/93:A454 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
56. beträffande skärgårdsfrågor att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A459 och 1992/93:A464 samt med avslag på motionerna 1992/93:A417 yrkandena 4 och 5, 1992/93:A432 och 1992/93:Jo675 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst
Bilaga 1
Innehållsförteckning
Definitioner och källor83 Länen och riket84 Stockholms län88 Uppsala län92 Södermanlands län94 Östergötlands län96 Jönköpings län98 Kronobergs län100 Kalmar län102 Gotlands län104 Blekinge län105 Kristianstads län106 Malmöhus län108 Hallands län110 Göteborgs och Bohus län112 Älvsborgs län114 Skaraborgs län116 Värmlands län118 Örebro län120 Västmanlands län122 Kopparbergs län124 Gävleborgs län126 Västernorrlands län128 Jämtlands län130 Västerbottens län132 Norrbottens län134
Definitioner och källor
Befolkning
Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek 1980--1989 och 1990--1991 avser ett genomsnitt av befolkningstalen den 31 december resp. år. Beteckningen "1980=100" i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen sedan år 1980 i form av en index.
Statistiken över flyttningar 1980--1989 och 1990--1991 avser på samma sätt ett genomsnitt av flyttningsdata för åren. Flyttningsöverskottet avser den inrikes och utrikes inflyttningen efter avdrag för den inrikes och utrikes utflyttningen.
Uppgifterna kommer från SCB:s officiella statistik och har tagits fram av UMDAC.
Arbetslöshet
Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar placering.
Den procentuella arbetslösheten har räknats fram i relation till den aktuella befolkningsgruppens storlek. Det totala antalet arbetslösa och arbetslösa kvinnor har ställts i relation till befolkningen i åldersgruppen 16--64 år resp. kvinnor 16--64 år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till hela åldersgruppen 16--24 år.
Arbetsmarknadsläget
Uppgifterna om kvarstående arbetslösa arbetssökande och lediga platser är hämtade från AMS register.
Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa vid månadens slut.
Uppgifter om personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur AMS statistik.
Sysselsättning
Uppgifterna om statligt sysselsatta har hämtats från SCB:s årliga sysselsättningsstatistik (ÅRSYS) 1991 och avser förvärvsarbetande såväl i affärsverk som i övrig statlig verksamhet.
Uppgifterna om förvärvsarbetande nattbefolkning per bransch och län kommer också från ÅRSYS 1991.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 3 Motionerna 4 Utskottet 16 Den regionala problembilden 16 Regionalpolitikens allmänna inriktning 17 Propositionen 17 Motionerna 18 Utskottets överväganden 20 Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m. 24 Storstadsregionerna och förhållandet mellan stad och land 24 Omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet 27 Företagsstöd 28 Inledning 28 Stiftelsen Norrlandsfonden 29 Motionsförslag om det regionalpolitiska företagsstödet 29 Glesbygdsstöd 31 Stödområdesindelningen 33 Insatser för kvinnor 38 Anslagsfrågor 43 Lokaliseringsbidrag m.m. 43 Regionala utvecklingsinsatser 44 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. 46 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 46 Sysselsättningsbidrag 46 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder 46 Glesbygdsmyndigheten 46 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden 47 Transportstöd 47 Regionalpolitiska insatser i län och regioner 47 Inledning 47 Stockholms län 49 Uppsala län och Östergötlands län 52 Sydöstra Sverige och Jönköpings län 53 Skånelänen 55 Västra Sverige 57 Bergslagslänen 59 Norra Sverige 62 Skärgårdsfrågor 65 Hemställan 66 Reservationer 72 Meningsyttring 78 Bilagor Bilaga 1. Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst82 Bilaga 2. Arbetslösheten kommunvis i Stockholms, Jönköpings, Kristianstads, Värmlands och Västerbottens län -- feb. 1993136