Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2012/13:KU17

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 april 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Riksdagens arbetsformer m.m.(pdf, 281 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2012/13:17 Riksdagens arbetsformer m.m.

Beslut

Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU17)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 51

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-04-09
Trycklov till Gotab och webb: 2013-04-16
Trycklov: 2013-04-16
Justering: 2013-04-16
Reservationer: 5
Betänkande 2012/13:KU17

Alla beredningar i utskottet

2013-03-21, 2013-04-09

Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU17)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-04-24
Stillbild från Debatt om förslag 2012/13:KU17, Riksdagens arbetsformer m.m.

Debatt om förslag 2012/13:KU17

Webb-tv: Riksdagens arbetsformer m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Peter Eriksson (MP)
Anf. 173 Peter Eriksson (MP)
God kväll, herr talman, och ni andra! Jag tänker nu börja en liten diskussion som vi i konstitutionsutskottet ska ha om riksdagens arbetsformer. Det är ett betänkande som vi lägger till riksdagen som behandlar en lång rad motioner. Det är 69 motionsyrkanden totalt sett. Det är frågor som handlar om allt, hur vi sitter i bänkarna, om vi ska sitta partigruppsvis eller fortsätta med det gamla systemet som vi har haft i Sveriges riksdag under lång tid, att man sitter tillsammans med dem som kommer från det egna länet eller riksdagsvalkretsen. Det handlar om våra egna arvoden. Det handlar om hur vi arbetar, utskottens utrikes resor och så vidare. Det finns en del frågor som jag själv tycker vore värda att se noggrannare på, kanske överväga att bifalla till och med eller utreda vidare. Men de flesta av de motioner som vi har behandlat här avstyrker vi med hänvisning till att det faktiskt finns pågående utredningar redan. Det som berör allra flest frågor är att riksdagsstyrelsen har tagit initiativ till att se över riksdagsordningen. Det är där som många av de här frågorna behandlas och ligger rent juridiskt. Där har vi nu en utredning där talmannen är ordförande. Vi väntar med iver och intresse på talmannens och den här parlamentariska utredningens förslag om vilka ändringar som ska ske. Det gör ju att vi kan passa och smita undan lite grann och slippa ta ställning till de flesta av de här frågorna, även om vi nog hade velat ta ställning till och säga någonting om en del av dem. Jag tänkte ta upp ett par av de här motionerna helt kort. Jag är medförfattare till en av reservationerna. Den handlar om lobbyism. Det är någonting som vi inte har utrett i Sverige på länge, och det är någonting som berör och påverkar demokratin ganska mycket, enligt min bedömning. Det finns yrkeslobbyister i Sverige såväl som i Bryssel och i andra länder, och det finns organisationer som jobbar på att försöka påverka. Och det är alldeles i sin ordning. Det är inget konstigt med det. Jag tycker att det är bra att det finns många som försöker vara med och påverka och delta i demokratin på olika sätt. Men det finns också andra demokratiska effekter av lobbyismen som vi inte har utrett närmare. Det kan finnas problematiska frågor kring att vissa organisationer har starka resurser och möjligheter att påverka, och andra har mycket sämre. Därför föreslår jag och Mia Sydow Mölleby från Vänstern att vi ska försöka utreda frågan kring lobbyismen, ta ett större grepp kring den i framtiden och försöka få bättre utrett och granskat vad lobbyismen i Sverige innebär. Vad har den för effekt? Hur påverkar den demokratin och så vidare? En annan fråga som jag tänkte kommentera bara kort är faktiskt också en reservation från Mia Sydow Mölleby, Vänsterpartiet. Nu ser jag att hon inte är här. Marianne Berg är här i stället. Du kanske tar den debatten. Det handlar alltså om våra egna arvoden. Det är en av de mest besvärliga saker som finns när man ska börja bestämma sina egna arvoden och löner. Vi vill ju alla ha väldigt bra betalt. Vi tycker att vi gör ett bra jobb oftast. Men det tycker jag är ett gott skäl till att man ska försöka undvika att bestämma sin lön själv, särskilt när det är skattebetalarna som står för kalaset. Den motionen från Vänstern som Mia har reserverat sig för innebär i praktiken att vi i riksdagen ska gå tillbaka till ett system där vi bestämmer våra egna arvoden. Jag är definitiv motståndare till en sådan lösning. Jag tror inte att det vore lyckligt för någon om vi fick en sådan utveckling att vi ska sitta här och rösta om vilka arvoden vi ska ha. I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Jonas Åkerlund (SD)
Anf. 174 Jonas Åkerlund (SD)
Herr talman! Jag yrkar bifall till våra två reservationer. Klockan är mycket så jag tänker hålla mig till bara dem. Givetvis står jag bakom förslaget i betänkandet i övrigt. Jag kan instämma i mycket av det som Peter Eriksson sade. Det första jag tänkte nämna något om är just placeringsfrågan, hur vi sitter i kammaren. Vi är placerade med utgångspunkt från det ställe där vi var mantalsskrivna vid valet. Man förutsätts per definition ha någon form av gemenskap med andra som är skrivna på ungefär samma ort. Jag tror att det var ganska rationellt på den tiden både kunskap och människor var långt mer trögrörliga än i dag. Men i dag är det inte särskilt svårt att bo i Bollnäs och mycket snabbt informera sig om läget i Borås. Därför tror vi att det vore mer rationellt att man helt enkelt satt partigruppsvis. Då kunde det kanske dessutom, med det parlamentariska läge som råder nu, undvikas att man helt enkelt råkar trycka på fel knapp i hastigheten. Man kan korrigera varandra. Det för mig in på nästa reservation, som gäller just arbetsformen, eftersom vi har kvittning. Det skulle för vår del bara vara aktuellt när en enig opposition står mot regeringen, eftersom regeringen är en minoritetsregering. Om vi då har en kvittning i just den situationen blir ju beslutet här i kammaren en korrekt avspegling av valresultatet. Vi tycker att den ordningen är att föredra framför att det är slumpen eller enskilda omständigheter som avgör hur utfallet av en omröstning i riksdagen blir. Det är bara tre röster som skiljer. Är det tillfälligheter som ska avgöra, om en eller flera kan vara här eller inte? För oss är det lite svårt att försvara eftersom det vore så pass enkelt att ordna. När vi går till beslut ska förhållandena här i kammaren på ett korrekt sätt avspegla det valresultat som väljarna gav oss.
Marianne Berg (V)
Anf. 175 Marianne Berg (V)
Herr talman! Vänsterpartiet har tre reservationer i betänkandet. En reservation handlar om en barnkonsekvensanalys av de lagar vi stiftar i kammaren. Regeringen lade år 2009 fram några strategier om att barnens rättigheter i enlighet med barnkonventionen ska tas i beaktande. Regeringen har i år tillsatt en utredning som ska vara klar senast i mars 2015. Den ska också utgå från barnkonventionen och de tilläggsdirektiv som vi har skrivit under. Men det var inte detta vi reserverade oss för egentligen. Många lagar som vi stiftar här, som inte direkt berör barnens rättigheter, påverkar dem indirekt. Det kan gälla frågor om arbetslöshet. Hur påverkar den försämrade ekonomin barnen? Hur påverkar det barnen när föräldrarna träter i en vårdnadstvist? Sådana frågor måste tas i beaktande i en barnkonsekvensanalys. Herr talman! Lobbying behöver jag inte ta upp. Den frågan tog Peter Eriksson upp. Nu går jag i stället över till arvodena. Det är en gammal käpphäst i Vänsterpartiet att driva att våra arvoden ska gå jäms med prisbasbeloppet. I år är det 44 500 kronor. Vi har drivit frågan varje år i kammaren. Skam den som ger sig, säger jag. Till sist kanske vi får igenom denna fråga. Det vet man aldrig. Inkomstgarantin, det vi får efter avslutat uppdrag i riksdagen, har utretts, och jag väntar med spänning på hur förslaget som ska läggas fram kommer att se ut. Nivån på våra arvoden är i dag 58 300 kronor. Arvodet diskuteras ofta bland allmänheten, om inte annat mycket i medierna. Det finns de som anser att våra arvoden är höga och att de måste vara höga för att minimera risken att ledamöter avstår från att kandidera till en riksdagspost eller andra politiska uppdrag. Men jag tycker inte att det håller. Jag kandiderar inte och arbetar inte politiskt därför att jag ser hur mycket jag kan få i plånboken. Jag arbetar politiskt för att jag vill driva och förändra samhället. Det måste vara den första ambitionen. Sedan har vi frågan om ersättningarna för olika uppdrag vid sidan av partiarbetet eller arbetet som riksdagsledamot. Man kan till exempel sitta i en nämnd eller i en utredning eller vara utskottsordförande. Då finns vissa tillägg. Vänsterpartiet anser att de uppdragen ingår i arbetet som riksdagsledamot och inte ska ersättas med ytterligare pengar. De som talar högt om dessa frågor och anser att arvodena ska vara kvar menar att extrauppdragen tar enormt mycket tid. Det är naturligtvis sant. De tar tid. Men det måste vara rimligt att resterande riksdagsledamöter i ett parti hjälper till och avlastar den person som tar på sig ansvarsuppgifterna i nämnder eller utredningar. Så svårt kan det inte vara. I alla fall tycker jag inte att det kan vara så svårt för de största partierna i riksdagen, det vill säga moderater och socialdemokrater. Jag avslutar, herr talman, och yrkar bifall till reservation nr 5.
Lars Elinderson (M)
Anf. 176 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Vid den här tiden varje år brukar vi behandla betänkanden från samtliga utskott som innehåller ett stort antal motioner från den allmänna motionsperioden. Normalt ser varje betänkande ungefär likadant ut. Utskottens majoritet föreslår avslag på alla yrkanden, oavsett vilka partier som sitter i majoritet, medan företrädarna för oppositionen väljer ut ett antal speciellt viktiga frågor från det egna partiet eller enskilda ledamöter som man vill bifalla. Resultatet av omröstningen vid voteringen brukar bli att de allra flesta motionsyrkanden avslås. Jag vill minnas att kammaren förra året avslog ca 99 procent av de ungefär 3 600 motionsyrkanden som behandlades det året. Jag gissar att resultatet blir ungefär detsamma i år. För en utomstående, och kanske också för ledamöterna, kan det ibland vara svårt att förstå varför det ser ut på det sättet. Det speglar inte vår uppfattning eller ens partiernas uppfattning i de sakfrågor som behandlas. Konstitutionsutskottets betänkande handlar bland annat om motionsrätten och formerna för riksdagens hantering av det så kallade motionsinstitutet. Även om det finns en hel del andra viktiga frågor, som bland annat har nämnts i tidigare anföranden, tänker jag hålla mig enbart inom det området, det så kallade motionsinstitutet. Bland annat redogörs i betänkandet för ett antal av de olika utredningar som har gjorts och förslag som har lagts fram under senare år, till exempel det faktum att riksdagsstyrelsen så sent som i höstas tillsatte en parlamentarisk kommitté som ska se över motionsinstitutet. Regeringen tillsatte dessutom nyligen en parlamentarisk kommitté som ska se över budgetprocessen, som i hög grad påverkar motionsinstitutet och ledamöternas möjligheter att motionera. Det kommer därför att bli anledning för konstitutionsutskottet och kammaren att återkomma med en större genomgång av frågorna vid ett senare tillfälle, kanske inom bara något år. Jag tycker ändå att det finns anledning att göra några kommentarer om utskottets hantering i dag, om inte annat som en information för eventuella lyssnare som har funderat över förhållandet att vi avslår yrkanden som vi i sak på många punkter håller med om. Den vanligaste motiveringen för utskotten att avstyrka och kammaren att avslå motionsyrkanden är att frågan är föremål för utredning, eller bereds i Regeringskansliet eller hanteras på annat sätt. Det faktum att regeringen har tillsatt en särskild utredning eller gett en särskild utredningsman eller motsvarande uppgift att fördjupa sig i ärendets olika aspekter och återkomma med förslag till åtgärder är naturligtvis ett legitimt skäl att avvakta det arbetet innan beslut fattas. Normalt är det också en tid angiven när denna utredning ska vara färdig och ibland också när regeringen bedömer att man därefter kan återkomma till riksdagen med förslag om beslut. En del yrkanden som avslås gäller förslag som tidigare har aktualiserats och där regeringen offentligt eller efter fråga från till exempel handläggare i det aktuella utskottet meddelat att man har påbörjat ett arbete med att hantera frågan och att man avser att återkomma till riksdagen med frågan. I det fallet är det svårare att exakt veta om och när regeringen avser att återkomma med förslag. Men likväl finns det, enligt den praxis som utskotten tillämpar, i sådana fall skäl att avvakta med ett ställningstagande tills det ges besked i frågan. Ibland händer det dock att utskotten tappar tålamodet och likväl enas om ett tillkännagivande där regeringen anmodas att påskynda beredningen eller återkomma med en motivering om varför det har tagit så lång tid. Den här gången finns det inget sådant tillkännagivande i konstitutionsutskottets betänkande. Sedan en tid tillämpas också en förenklad procedur som motiverar ytterligare ett skäl att avslå yrkanden, nämligen yrkanden som tidigare behandlats i närtid och som med hänvisning till denna tidigare behandling därför avslås på samma sätt som tidigare. För oppositionspartierna innebär motionsrätten en möjlighet att markera och förtydliga uppfattningar och åsikter som skiljer sig från majoriteten. Det finns därför skäl att reservera sig även om frågan har avgjorts tidigare, även om det finns en utredning som har tillsatts för att se över frågan eller även om frågan bereds. Att motioner och yrkanden avslås med motiveringen att frågan är föremål för utredning eller bereds på annat sätt innebär alltså inte att frågan inte behandlats i sak. Trots att vi här yrkar avslag på de allra flesta motionerna och trots att det finns ett antal reservationer från oppositionspartierna i betänkandet vill jag lyfta fram en enda punkt i fråga om motionsinstitutet. Min partikollega Jan Ericson föreslår en generösare motionshantering på så sätt att han menar att när en motion, ibland slentrianmässigt även om förslagen redan är föremål för utredning eller faktiskt genomförts, bör det kombineras med tydliga skrivningar om att motionens förslag har vidarebefordrats för kännedom till den eventuella utredning eller den beredning som pågår i det ansvariga departementet. En sådan förändring skulle enligt motionären sannolikt minska antalet motioner som återkommer varje år och signalera en större respekt för riksdagsledamöternas arbete och riksdagen som främsta representant för demokratin. Jag tycker att det ligger ganska mycket i Jan Ericsons synpunkter. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Karin Granbom Ellison (FP)
Anf. 177 Karin Granbom Ellison (FP)
Herr talman! Våren är äntligen här i större delen av landet, även om det är lite kallt ibland, och så här lagom till valborgshelgen tar konstitutionsutskottet upp ett motionsbetänkande med hela 69 olika yrkanden i alla tänkbara ämnen - en verkligt färgglad vårbukett, skulle man kunna säga. När det gäller riksdagens arbetsformer är det av stort värde att det råder en så bred enighet som möjligt mellan partierna. Förändringar bör helst göras i enighet. Att utskottet på samtliga punkter yrkar avslag ska alltså inte tolkas som att utskottet konsekvent tar avstånd från motionärernas idéer. I många fall är det i stället pågående utredningsarbete som är orsaken. Det finns också motioner där vi sätter tilltro till riksdagsförvaltningens kunskap och engagemang. Till exempel finns det en motion om teckentolkning vid tv-sändningar från riksdagen. Det är angeläget att riksdagsförvaltningen följer den tekniska utvecklingen och aktivt bevakar möjligheterna att förbättra utbudet av teckentolkning. Om vi skulle bli besvikna i denna fråga, vilket jag inte räknar med, får kanske utskottet återkomma till saken. Herr talman! I en motion tas kvittningssystemet upp. Men kvittning är inte något som är lagreglerat, och inte heller något som organiseras av riksdagen eller riksdagsförvaltningen. Precis som framgår av betänkandet är kvittningssystemet något som har utvecklats genom samarbete mellan partier i riksdagen. Det finns alltså ingen rättighet att ingå i kvittningssystemet, och kvittningssystemet är inte heller något som riksdagen beslutar om. Därmed blir det avslag på motionen. Ett par motioner handlar om riksdagsledamöternas placering i kammaren. Jag har i och för sig aldrig stött på någon väljare som tycker att detta är en viktig fråga, men jag förstår att den kan engagera en del av oss i kammaren. I grund och botten är det en närmast filosofisk fråga om vad det innebär att vara riksdagsledamot. Ska partitillhörigheten framhållas mer, eller bör placeringen påminna om väljarna som har röstat fram ledamoten? Betraktat på detta sätt är min egen slutsats att det ligger närmare till hands att behålla dagens placeringsordning. Någon motionär har gjort hänvisningar till placeringsordningen i det brittiska parlamentet, där man ju sitter partivis. Men skillnaden är att ledamöterna i Storbritannien är valda i enmansvalkretsar, och då blir tanken att placera ledamöterna efter valkrets givetvis irrelevant. Det finns en reservation om att utreda lobbyismen i Sverige. Vad är lobbying? Och vem är lobbyist? Ordet väcker associationer, och många ser framför sig bilden av en PR-man som ilar i riksdagskorridorer för att sätta press på folkvalda. Men verkligheten är mer komplex än så. Demokratin handlar om att bilda opinion och att argumentera för sin ståndpunkt. Alla vi som är folkvalda kan intyga att det pågår ett intensivt arbete för att påverka riksdagens ledamöter i olika frågor. Vi blir kontaktade av företrädare för intressegrupper, fackliga organisationer, företag och enskilda företagare, forskare och intresserade samhällsmedborgare. Det sker naturligtvis också indirekt påverkan genom medierna. Allt detta handlar om påverkansarbete, och så är fallet oavsett om någon anlitat andra till hjälp för sin sak eller inte. Det finns inte alltid en knivskarp gräns mellan opinionsbildning och lobbyism. Vem som är lobbyist är en definitionsfråga. När politiken utsätts för påverkansarbete från andra delar av samhällslivet är det något som kan ha både positiva och negativa följder. Det är därför som vi inom Folkpartiet för en diskussion om hur man ska kunna öka transparensen och även tydliggöra gränsdragningen mellan politikerrollen och andra roller. I dag är det inte ovanligt att ledande personer går mellan politiken och PR-världen. Folkpartiets programkommitté har föreslagit en karantänsregel för avgående statsråd innan de går vidare till uppdrag där känslig regeringsinformation kan vara särskilt värdefull. Det kan handla om övergångar till såväl PR-firmor som andra företag. Christer Nylander, som är riksdagsledamot för Folkpartiet, har skrivit en motion om att en ny maktutredning behövs. Det var över 20 år sedan en sådan gjordes. Några saker som förändrat maktförhållandena sedan dess, runt 1990, är ökad globalisering, medlemskap i EU, internets framväxt, ett ändrat medielandskap och så vidare. Motionen av Christer Nylander behandlas inte i detta betänkande, men jag vill nämna den i detta sammanhang då jag är öppen för att en sådan utredning skulle kunna ge ny kraft i den viktiga debatten om demokrati och maktfördelning i Sverige. Det är möjligt att frågan om lobbyism och påverkan skulle kunna passa i ett sådant större sammanhang. Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Per-Ingvar Johnsson (C)
Anf. 178 Per-Ingvar Johnsson (C)
Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottet genom detta betänkande behandlat 69 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden, och de handlar i huvudsak om riksdagens arbetsformer. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av vårt utskott. Just detta att samtliga motioner avstyrks vill jag något kommentera, inte minst mot bakgrund av att en motionär efterlyser en generösare motionsbehandling. Även om motionerna avstyrks tycker jag att konstitutionsutskottet, genom ett seriöst och ambitiöst arbete av vårt kansli, ger rimliga förklaringar och hänvisningar till varför motionerna inte tillstyrks. I regel sker det genom hänvisningar till pågående eller nyligen avslutade utredningar, alternativt till att en motsvarande motion redan tidigare behandlats i utskottet. Ibland händer det att det som motionärerna vill få genomfört redan har blivit genomfört innan motionerna hunnit behandlas av riksdagen. Så är fallet med motionen av mina centerkolleger Roger Tiefensee och Anders Åkesson, som i höstas motionerade om att alla riksdagsledamöter ska utrustas med pekplattor för att minska riksdagens pappersförbrukning. Redan vid årsskiftet hade riksdagsförvaltningen påbörjat utdelningen av pekplattor till alla riksdagsledamöter, så frågan hann bli inte bara utredd utan också genomförd innan motionen behandlades. Jag vill också något kommentera den motion om registrering av lobbyister som ordföranden i vårt utskott, Peter Eriksson, har väckt och som nu har behandlats i konstitutionsutskottet, där vi avstyrker den. Peter Eriksson och Mia Sydow Mölleby vill ha ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att ett register över lobbyister i Sveriges riksdag ska upprättas. Frågan utreddes och bedömdes redan av Demokratiberedningen år 2000 och har efter det varit uppe i flera olika sammanhang. Vi delar den bedömning som gjordes av Demokratiberedningen att en sådan registrering främst skulle gynna resursstarka organisationer och missgynna medborgargrupper och mer resurssvaga organisationer. Vi anser alltså fortfarande att de argumenten är hållbara och anser inte att det skulle vara någon större nytta med ett sådant lobbyistregister. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.
Peter Eriksson (MP)
Anf. 179 Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Jag vill bara kort säga att den reservation som vi har skrivit inte gäller något register över lobbyister, utan den gäller en utredning om lobbyism i allmänhet, hur det påverkar demokratin och hur det fungerar i dag.
Per-Ingvar Johnsson (C)
Anf. 180 Per-Ingvar Johnsson (C)
Herr talman! Men den motion som lämnades handlade om registrering av lobbyister.
Peter Eriksson (MP)
Anf. 181 Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Ja, men den handlade om en utredning och inte ett register. Det är den som vi vill bifalla och som vi har skrivit om i reservationen.
Per-Ingvar Johnsson (C)
Anf. 182 Per-Ingvar Johnsson (C)
Herr talman! Ja, då konstaterar vi det.
Tuve Skånberg (KD)
Anf. 183 Tuve Skånberg (KD)
Herr talman! Det skulle vara mig fullständigt främmande att betygsätta den här debatten. Men om någon har tv:n på i sitt arbetsrum eller till äventyrs i bostaden och tycker att det är möjligt att konstitutionsutskottet inte är fullt så blodfyllt som politiker kan vara i andra debatter, beror det på att det är en mängd motioner som ska hanteras på kort tid. Men de är inte oviktiga. Som alla talare, tror jag, har upprepat tidigare är de under beredning eller av sådant slag att vi fattar beslut i koncensus. I denna fråga, som handlar om riksdagens arbetsfrågor, som i många andra frågor som konstitutionsutskottet har att hantera försöker vi fatta så breda beslut som möjligt, helst i enighet, därför att det är själva regelverket för politiken och riksdagens arbetssätt som vi reglerar i konstitutionsutskottet. Det hindrar inte att jag något ska kommentera ett par motioner och reservationer från Sverigedemokraterna. Det ligger nästan alltid någonting i en motion eller en reservation. Man kan inte avvisa den eftersom det många gånger är goda skäl bakom den. I det här fallet har Sverigedemokraterna tyckt att vi skulle kunna få sitta partivis. Man kan dra sig till minnes att i Frankrike har man det bekanta uttrycket att vara till vänster eller att vara till höger. Det kommer just från placeringen i det franska parlamentet, där de som satt till höger var de mer konservativa och resten av parlamentet fördelade sig utifrån det. Om vi hade fasta placeringar skulle alla partier få placera sig i en höger-vänster-skala och skulle föra in det franska parlamentets ursprungliga metod. Det kunde vara roligt att veta var Sverigedemokraterna då skulle vilja sitta någonstans. Men jag kan glädja Sverigedemokraterna med att säga att det går alldeles utmärkt att sitta partivis. Det är faktiskt redan genomfört. Den här motionen slår in en öppen dörr. Det går att sitta precis var vi vill, och det gör vi uppenbarligen. Jag lämnade en plats vilken jag inte vet vilket parti som egentligen har hand om. Vi som företräder regeringen sitter på ena sidan och de som företräder oppositionen sitter på andra sidan. Det föll sig naturligt att sätta sig på det viset. Jag hade ingen kristdemokrat att sätta mig bredvid, men jag satte mig bland alliansvännerna. Utan att underkänna oppositionens vänlighet föll det sig naturligt att göra så, eftersom vi har valt olika perspektiv på politiken och på att hantera reservationerna som vi har i dag. Det enda tillfälle då vi sitter valkretsvis är när vi ska votera. Då sitter jag på Skånebänken tillsammans med andra invalda. Det betonar att när jag röstar företräder jag skåningarna, de som har valt in mig. Men annars är jag fri att sitta var jag vill. Sverigedemokraterna har också påpekat att det vore vettigt om de fick vara med vid kvittningsförfarandet. Det är på det viset att det regleras genom överenskommelser och inte genom lagstiftning, allra minst grundlagen. Det förekommer i reservationen och i motionen tanken att man skulle tvingas att vara i riksdagen i händelse av sjukdom. Det är inget tvång. Är man sjuk får man vara hemma. Det får konsekvenser. Men jag har varit med om att mitt parti har utfärdat kvittningsförbud. Då har de som varit utomlands varit nödgade att åka hit, och de som har varit sjuka har varit här med rejäl sjukdom i kroppen. Man får lösa det så gott man kan, för då gäller ingen kvittning utan bara en intern överenskommelse. Jag vill tala om någonting som är lite mer positivt, och det är att vi har tillgodosett en motion väldigt långt. Det motioneras om att vi ska ha alkoholfri representation i riksdagen. Konstitutionsutskottet har upprepade gånger gjort uttalanden om att vi får ha en mycket restriktiv alkoholkonsumtion i riksdagen. Vi vill också se den i statlig förvaltning, kommun, landsting och så vidare. Men i det som vi svarar för, riksdagen, framhåller vi på nytt vikten av en restriktiv alkoholkonsumtion vid representation inom riksdagen och av att det, i de fall alkohol serveras, alltid finns alkoholfria alternativ av god kvalitet. Och vår värderade talman har sett till att det också gör det. Vid de senaste tillställningarna som riksdagen har anordnat har jag frågat personalen hur mycket, så där mellan tummen och pekfingret, alkoholfritt vin som har gått åt. Då kan de svara 10 procent. Det är inte så tokigt med tanke på att det är en väldigt restriktiv politik som innebär att man tar ett eller högst två glas vin. Men många väljer alltså att ta det alkoholfria vinet, andra väljer vatten om de så önskar. Vi är tacksamma för detta, herr talman, och tycker att här går Sveriges riksdag i täten och att denna praxis bör spridas över hela vårt land till statliga förvaltningar, kommuner och landsting. Kanske det vore värt att säga någonting om Vänsterns motion om att sänka våra löner. Är det verkligen inte en god idé att sänka lönerna för alla riksdagsledamöter? Är det inte så att hungriga hundar jagar bäst? Vi kanske till och med kan fundera över hur mycket vi kan sänka lönerna och ändå ha det här huset fullt. Kan man sänka den till ett basbelopp skulle man kunna sänka den till ett halvt basbelopp och se om vi ändå får ledamöter som är motiverade. Till slut har vi ju de allra mest motiverade som själva står för lönen. Eller så är det inte en framkomlig väg. Man kan i stället fundera över vad som behövs för att det absolut inte ska vara någon risk för att riksdagsledamöterna blir mutbara, att man sneglar efter hur man ska få kontakter och relationer så att man kan försörja sig vid sidan om under tiden man är i riksdagen eller efter att man har varit i riksdagen. Med en god betalning minimeras den risken. Vi har precis samma tankesätt, att poliser, militärer och så vidare ska vara väld betalda just för att minska risken för korruption. Det har varit koncensus om att vi ska skiljas från vårt eget lönesättande. Det är sant att de allra flesta yrkeskategorier försöker höja sina löner. Men riksdagsledamöterna ska stå utanför det och acceptera den lön som en oberoende nämnd fastslår. Nämnden har haft domares lön som riktmärke och försökt följa den något så när. Vi är lagstiftare och de som tillämpar lagstiftningen, nämligen domarna, skulle kunna vara jämförbara i det ansvar och i den påverkan som de har på andra människor. Därför skulle man kunna säga att lönen följer domarnas. Jag tycker att det är ett gott sätt att resonera, inte mekaniskt men som ett riktmärke. I övrigt, herr talman, håller jag naturligtvis med utskottet och yrkar bifall till förslaget.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-04-25
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 14, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Motionsrätten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K224 av Jan Lindholm m.fl. (MP),
      2011/12:K343 av Jan Ericson (M),
      2012/13:K250 av Jan Lindholm m.fl. (MP),
      2012/13:K329 av Finn Bengtsson och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M) och
      2012/13:K349 av Anti Avsan (M).
    2. Arbetet i utskotten och EU-nämnden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K262 av Ulf Holm m.fl. (MP),
      2012/13:K289 av Hans Rothenberg m.fl. (M) och
      2012/13:K290 av Eliza Roszkowska Öberg och Betty Malmberg (båda M).
    3. Utskottens utrikes resor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K393 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1-6 och
      2012/13:K227 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1-5.
    4. Riksdagsledamöternas placering i kammaren

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K241 av Margareta Cederfelt (M) och
      2012/13:K209 av Björn Söder och Erik Almqvist (båda SD).
      • Reservation 1 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960016
      M970010
      MP23002
      FP20004
      C18005
      SD01901
      KD18001
      V17002
      Totalt28919041
      Ledamöternas röster
    5. Votering på distans

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K286 av Anders Andersson (KD),
      2011/12:K378 av Hans Wallmark (M) och
      2012/13:K219 av Anders Andersson (KD).
    6. Kvittningssystemet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K219 av Thoralf Alfsson och Jonas Åkerlund (båda SD).
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960016
      M970010
      MP23002
      FP20004
      C18005
      SD01901
      KD18001
      V17002
      Totalt28919041
      Ledamöternas röster
    7. Teckentolkning vid riksdagens frågestunder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K217 av Eva Flyborg (FP).
    8. Riksmötets öppnande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:K333 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD).
    9. Riksdagshörna i Luleå

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:K232 av Fredrik Lundh Sammeli (S).
    10. Barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:So494 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 2 och
      2012/13:So201 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 3.
      • Reservation 3 (V)
    11. Förslagsbox för allmänheten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:K226 av Esabelle Dingizian m.fl. (MP).
    12. Lobbying

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K293 av Peter Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4.
      • Reservation 4 (MP, V)
    13. Riksdagsförvaltningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K232 av Eliza Roszkowska Öberg m.fl. (M),
      2011/12:K238 av Maria Lundqvist-Brömster (FP),
      2011/12:K373 av Mattias Karlsson m.fl. (SD),
      2012/13:K239 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S),
      2012/13:K245 av Mats Johansson (M),
      2012/13:K252 av Thomas Strand (S),
      2012/13:K264 av Roger Tiefensee och Anders Åkesson (båda C),
      2012/13:K293 av Per Lodenius (C),
      2012/13:K314 av Johan Forssell (M),
      2012/13:K343 av Katarina Köhler och Karin Åström (båda S) och
      2012/13:K385 av Mattias Karlsson m.fl. (SD).
    14. Arvode m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K242 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,
      2011/12:K319 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,
      2011/12:K381 av Anti Avsan (M),
      2012/13:K202 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,
      2012/13:K218 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,
      2012/13:K291 av Eliza Roszkowska Öberg (M),
      2012/13:K292 av Per Lodenius och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C) och
      2012/13:K337 av Johnny Skalin (SD).
      • Reservation 5 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S960016
      M960011
      MP21112
      FP20004
      C18005
      SD19001
      KD18001
      V01702
      Totalt28818142
      Ledamöternas röster
    15. Inkomstgaranti

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K212 av Christer Nylander (FP),
      2011/12:K229 av Anita Brodén (FP),
      2011/12:K242 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 2,
      2012/13:K218 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 2 och
      2012/13:K258 av Anita Brodén (FP).
    16. Det ledamotsnära stödet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2011/12:K396 av Siv Holma m.fl. (V).
    17. Motionsyrkanden behandlade i förenklad ordning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:K213 av Anita Brodén och Lars Tysklind (båda FP) yrkandena 1 och 2,
      2011/12:K311 av Hillevi Larsson (S),
      2012/13:K311 av Anita Brodén och Lars Tysklind (båda FP) yrkandena 1 och 2,
      2012/13:K341 av Henrik Ripa (M) och
      2012/13:K392 av Julia Kronlid (SD).