Riksdagens arbetsformer

Anf. 49 Fredrik Eriksson (SD)

Fru talman! Så här i slutet av mandatperioden har många saker i detta och andra betänkanden redan varit uppe till debatt både en och två gånger tidigare. Även om jag inte skulle vilja kalla det för gammal skåpmat inser jag att jag nog kommer att upprepa åtminstone en del av sådant som jag har anfört tidigare från denna talarstol. Men vi får se det som en liten resumé, och upprepning är trots allt ändå inlärningens moder.

Så sent som häromveckan debatterade vi uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Då framhöll vi sverigedemokrater, med beaktande av vilket överstatligt och odemokratiskt monster som EU har blivit, hur viktigt det är att följa upp att subsidiaritetsprincipen verkligen respekteras men också att större fokus borde läggas på att kontrollera att förslagen till lagstiftning från EU är proportionerliga.

Som jag bland annat redogjorde för då är ju riksdagen ett av få parlament som faktiskt prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter. Sålunda kan vi här hjälpa både oss själva och andra med värdefulla inspel om hur dessa förslag förhåller sig till centrala principer för medborgarnas självbestämmande, så att inte EU tillåts ta sig alltför stora eller långtgående friheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagens arbetsformer

Två av dessa centrala principer är alltså just subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Vi har också kunnat se att det kommer allt fler invändningar från riksdagens ledamöter där man tycker att hela eller delar av EU:s förslag går alldeles för långt och försöker reglera saker som sköts bäst av medlemsstaterna själva. Sålunda finns det uppenbarligen både ett behov och ett önskemål bland våra folkvalda att få ge uttryck för dessa synpunkter.

Att då som utskottsmajoriteten här i KU låta anföra att "vad de nationella parlamentens yttranden ska omfatta beslutas inom EU" ter sig nog alltför undflyende och fatalistiskt, enligt min mening. Jag vet inte hur det är för fru talmannen, men om någon ber mig inkomma med ett yttrande förbehåller jag mig faktiskt rätten att utforma det yttrandet precis som jag själv behagar. Vad mottagaren av mitt yttrande sedan gör med informationen som framgår däri är en annan fråga, som kan diskuteras, men jag formulerar mitt eget yttrande.

Inte minst eftersom EU:s eget regelverk framhåller att utkast till lagstiftningsakter ska motiveras med avseende på både subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna anser vi att riksdagen bör kunna yttra sig om ett lagstiftningsförslags förhållande till båda dessa principer. Dessutom bör varje yttrande innehålla noteringar om vilka finansiella konsekvenser ett utkast får och vad det medför för administrativt ansvar för nationella regeringar och myndigheter.

Härutöver kan vi förstås behöva ställa betydligt högre krav på regeringen, både vad gäller att inkludera en välutredd proportionalitetsbedömning i sina faktapromemorior och, förstås, vad gäller hur man bäst ska tillvarata våra nationella intressen i de fortsatta förhandlingarna och den fortsatta hanteringen i ministerrådet. Jag yrkar därför bifall till reservation 2.

Fru talman! Vi har även ett antal särskilda yttranden i detta betänkande, och jag kommer att upprepa mig något gällande dem.

Som reglerna ser ut i dag kan alltså en ledamot kvittera ut ett lika stort arvode oavsett om vederbörande deltar aktivt i kammar- och utskottsarbeten eller spelar Pokémon Go dagarna i ända. Nu kanske det inte är någon som spelar just det längre - jag vet inte vad som är inne i dag - men principen är trots allt densamma. Ett sätt att komma till rätta med detta skulle kunna vara att ta fram en standardiserad beskrivning av vad som är rimligt att förvänta sig av en riksdagsledamot. Beskrivningen kan sedan knytas till en ersättningstrappa med olika ersättningsnivåer.

Visar det sig att en ledamot inte lever upp till kraven enligt beskrivningen skulle man kunna jämka ersättningen i motsvarande mån. Härigenom skulle vi i alla fall inte behöva betala ut arvode till folk som inte är här, och vi skulle slippa onödiga debatter om timeouter och skolkande avhoppare. Som vi har framfört i ett annat sammanhang torde Riksdagsförvaltningen i samråd med bland annat Riksdagens arvodesnämnd relativt enkelt kunna ta fram sådana underlag, så att det blir tydligt och förutsebart för alla vad det är som gäller.

Sist men inte minst, fru talman: Här bredvid mig hänger en svensk flagga och en EU-flagga. Den sistnämnda hör verkligen inte hemma här i den svenska demokratins högborg och borde omedelbart tas ned. Men då det är talmannens särskilda privilegium att besluta om flaggning och dylikt i kammaren har vi av respekt för ämbetet valt att inte reservera oss och tvinga fram en omröstning. I stället ger vi uttryck för vårt starka ogillande i ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagens arbetsformer

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Anf. 50 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Vi behandlar alltså betänkande KU27, vilket är ytterligare ett motionsbetänkande med alla möjliga olika förslag på hur arbetet här i riksdagen borde förändras eller inte förändras. Här är det som det oftast är, det vill säga att alla motionsyrkanden föreslås avslås. Det hör ju till undantagen att vi gör som vi gjorde med det förrförra betänkande vi talade om, där vi gemensamt föreslog delvist bifall till en motion. I detta betänkande föreslås allihop avslås.

Vi i Vänsterpartiet har en reservation om att en av motionerna borde bifallas. Det är reservation nr 1, som jag härmed yrkar bifall till. Vår uppfattning är att riksdagsstyrelsen borde utreda och återkomma med förslag på förändringar av ledamöternas ersättning, det vill säga ledamöternas arvoden. Vi tycker att det är ett problem att arvodet är så pass mycket högre än vad en genomsnittlig svensk person tjänar. Vi ser att det riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan oss folkvalda och dem vi faktiskt ska representera.

Det finns dock ändå starka argument för att arvodet ska vara förhållandevis högt. Det ska ju vara ett arvode som gör att många kan ta ett uppdrag i riksdagen och klara sig oavsett vad de har gjort tidigare. Vi ska alltså ha ett arvode som ändå gör att många kan anta uppdraget - och som även gör att vi inte är beroende av att andra kan bidra med pengar. Vi ska inte bli mutbara. Det är viktigt att vi klarar oss själva. Men vi tjänar ändå betydligt mer än genomsnittet, och något vi skulle kunna göra är att begränsa arvodet till prisbasbeloppet, till exempel. Det är ett förslag som vi tycker bör utredas. Riksdagsstyrelsen bör titta på det.

Vi tycker också att man borde titta på detta med extra ersättningar till ledamöter. Vi arbetar mycket, och jag tror att det är få av oss som lägger mindre än 40 timmar i veckan på uppdraget. Detta uppdrag kräver i stället snarare det dubbla. Men det är också så att det gäller alla - och ändå har vi olika ersättningar. Vi har tilläggsersättningar för olika saker, som uppdragen som utskottsordförande eller gruppledare.

Vi skulle faktiskt i stället kunna se det på ett annat sätt. Vi är alla ledamöter, vi har alla samma ansvar inför väljarna och vi är alla valda av väljarna. Hur vi sedan fördelar vårt arbete internt är faktiskt en annan sak; då får vi se över hur vi fördelar uppgifterna. Vi har dock samma ansvar gentemot väljarna, för vi är allihop valda till riksdagen. Vi tycker att man borde titta också på detta, och därför yrkar jag alltså bifall till reservation nr 1.

Anf. 51 Berit Högman (S)

Fru talman! Betänkandet KU27 behandlar ett femtiotal yrkanden från den allmänna motionstiden i höstas. Det är i huvudsak kända positioner som beskrivs i motionerna. Jag känner därför anledning att även i år ta upp ordet "förtroendevald".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagens arbetsformer

Att vara riksdagsledamot är inte ett arbete, utan det är ett uppdrag med förtroende. Det är ett uppdrag vi har årets alla dagar och dygnets alla timmar. Förtroendet får vi av vårt parti och av väljarna. Sviktar förtroendet är det ett bekymmer för partiet och för väljarna, men det är inte givet att det är ett bekymmer för riksdagen som institution. Riksdagen är inte vår uppdragsgivare, utan riksdagen utgör alla våra stödfunktioner. Den är vårt verktyg för att gå från politik till handling och verkställighet.

Därför är det en viktig och grannlaga uppgift som partiernas valberedningar har när listor ska tas fram. Det är ett av de absolut viktigaste momenten i den parlamentariska demokratin. Att som SD föreslår låta riksdagen bära ansvar för stora missar i det jobbet är därför något vi andra inte kan ställa upp på. Sedan kommer det alltid att finnas inslag i vårt arbetssätt som behöver justeras under en mandatperiod, och det är därför vi har ledamotsrådet och riksdagsstyrelsen, gruppledarträffar och så vidare.

Flera motioner tar upp arbetssättet i relation till EU. Jag konstaterar att vår gemensamma utredning justerades så sent som förra veckan. Kommissionär Timmermans kommer att jobba med frågan om subsidiaritet och proportionalitet under våren, och Cosac tillsätter en arbetsgrupp där KU ska vara representerat. Det är min fasta övertygelse att vi kommer att få anledning att återkomma till denna fråga.

Fru talman! Det är klart att vi ska högtidlighålla den allmänna rösträttens införande. Det finns en arbetsgrupp där alla partier är representerade under ledning av talmannen som arbetar med att ta fram alltifrån bra skolpresentationspaket till utställningar och aktiviteter såväl inom som utanför riksdagens väggar.

Alla som ser till att bli omvalda har spännande år att se fram emot, för detta är någonting som ska högtidlighållas under flera år.

Eftersom vi är ett land i Europa ska Europaflaggan naturligtvis hänga här i vår plenisal. Den är symbolen för rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och demokrati. Europakonventionen är en del av vår grundlag. Sverigedemokraterna verkar vara emot den, men vi är väldigt mycket för den.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)