Riksdagens arbetsformer

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga våra motioner som behandlas i betänkandet, men då flera av dem behandlats och avstyrkts förenklat kommer jag inte att beröra dem alla i detta anförande. Jag hänvisar till vad partiet anförde i dessa frågor förra året.

Med detta sagt yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation i detta betänkande, som alltså rör riksdagens arbetsformer.

Mycket kan sägas om riksdagens arbetsformer i dessa tider. Nuvarande lösning är självklart inte optimal på något sätt, men i dessa tider av kris är den förmodligen den bästa vägen framåt. Den visar att det går att lösa problem om den politiska viljan finns. I denna stund kommer folkviljan till uttryck genom 55 ledamöter, företrädesvis från Stockholm.

I den friska och icke krisdrabbade parlamentariska demokratin kommer folkviljan till uttryck genom det parlament som tillsatts efter att fria och allmänna val ägt rum. För att folkstyret sedan ska få full genomslagskraft är det viktigt att den nyvalda riksdagens konstituerande och därpå följande regeringsbildning genomsyras av väldefinierade och på förhand kända regler.

Tidigare riksdagar har i viss mån kunnat förlita sig på praxis då det har gällt att spegla valresultatet vid viktiga personval såsom tillsättande av talmän eller tillsättande av presidieposter. Efter valet 2018 har praxis emellertid luckrats upp genom att flera partier har bildat kartell och på detta sätt utestängt andra partier från att tilldelas poster de egentligen borde ha haft givet deras valresultat.

Regelverket för personval inom riksdagen behöver därför förtydligas så att riksdagens talmän och presidieposterna i riksdagens alla utskott bättre speglar utfallet i valet och därpå följande regeringsbildning. En sådan översyn torde göras bäst av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Fru talman! Vårt samhälles sårbarhet har de senaste månaderna blivit så uppenbar att jag tror att det inte kan ha undgått någon. Det gäller samhällets alla delar, inte minst hur vår demokrati ska kunna fortsätta fungera tillfredsställande när samhället prövas - exempelvis som nu, i en pandemi.

Det vi berör här i dag är ett betänkande med titeln Riksdagens arbetsformer, och utan att förminska motionerna i betänkandet rör de inte just den prekära situation vi befinner oss i nu. Förslagen som har kommit in under allmänna motionsperioden handlar i stället om sådant som riksdagsledamöternas arvoden, lite nya grepp kring motionsförfarandet i riksdagen, hur vi väljer talman och upprättandet av en eventuell talmansbostad. Det är även några motioner angående vilka tidningar riksdagen prenumererar på samt i vilken form, det vill säga om vi gör det fysiskt eller digitalt.

Ingen av motionerna har väckts av Moderaterna, och därför yrkar jag avslag på motionerna i betänkandet. Jag tror att vi kommer att få chansen att återkomma till riksdagens arbetsformer vid ett senare tillfälle, för att just belysa hur de kan behöva förändras ytterligare i tider av kris.

Fru talman! Precis som antyddes av Ida tycker jag att det känns lite udda och konstigt att stå här och tala om dessa motioner, som skrevs i höstas - i en helt annan tid och en helt annan verklighet. Men det är ändå viktigt att vi behandlar de förslag som har lagts fram; en ny normalitet kommer ju att komma när den här krisen är över. Det är viktigt att riksdagen fungerar trots att många inte kan resa hit och trots att många är isolerade. Många deltar också i arbetet hemifrån, förstås - även om det bara är 55 ledamöter som voterar är vi många fler som deltar aktivt i arbetet från annan plats.

I förra veckan yttrade sig konstitutionsutskottet till socialutskottet om de bemyndiganden som regeringen får i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19. Där uttalade ett enigt KU att det behövs en översyn av förutsättningarna för att vidta åtgärder i samband med nationella kriser. Vi kommer säkert också att behöva utvärdera hur riksdagen har hanterat situationen och titta på hur riksdagen ska utföra sina uppgifter vid nationella kriser i framtiden.

Både regeringens och riksdagens uppgifter och möjligheter att agera i sådana situationer kommer att behöva diskuteras. Men det är svåra frågor som kräver noggranna avvägningar. Därför är det inte heller något som ska hastas fram just nu när krisen pågår. Nu är det riksdagens arbetsformer utifrån de motioner som lades fram i höstas som vi hanterar just i dag.

Detta är, som det har sagts tidigare, ett motionsbetänkande med lite blandad kompott. Det gäller till exempel hur vi sitter här i salen, klimatkompensation för flygresor och eventuell ersättning för tjänsteresor med cykel. Alla motioner avstyrks.

Vänsterpartiet har ingen reservation, men vi har ett särskilt yttrande. Det är flera motioner i betänkandet som har behandlats i förenklad form. Utskottet hänvisar till det som sas förra gången frågan var uppe för beslut.

Bland de motioner som behandlas på det sättet finns en motion från Vänsterpartiet som handlar om att vi tycker att riksdagsledamöternas arvoden bör sänkas och bindas till 100 procent av prisbasbeloppet.

Riksdagsledamöternas arvoden har stigit kraftigt de senaste 20 åren. Dessutom har de skatteförändringar som gjorts inneburit att vi som riksdagsledamöter tjänar tusentals kronor extra per månad. Det riskerar förstås att skapa en förtroendeklyfta mellan oss folkvalda och de människor vi är satta att representera.

Vänsterpartiet tycker likadant om detta som vi gjorde förra året. Men eftersom motionen inte behandlas i sak i betänkandet har vi inte gjort någon ny reservation. Angående de övriga motionerna delar vi utskottets bedömning att de bör avslås.

Överläggningen var härmed avslutad.

Riksdagens arbetsformer

(Beslut fattades under § 12.)

Tryck- och yttrande-frihet, massmedie-frågor