Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering

Anf. 22 Anette Åkesson (M)

Fru talman! Detta betänkande handlar i första hand om Riksrevisionens rapport. De bedömningar som Riksrevisionen gör bereds eller utreds och får debatteras när det kommer konkreta förslag. Jag vill dock närmare gå in på tillkännagivandet om öppna data liksom på den moderata reservationen om öppen källkod, eftersom jag anar att inte alla känner till vad det är eller förstår varför vi bör skynda på utvecklingen lite mer än vad regeringen gör.

Sverige ligger högt i många rankningar inom digitalisering, inte minst i EU-kommissionens DESI, The Digital Economy and Society Index, där vi hamnar på tredje plats efter Danmark och Finland. Dock sticker en siffra ut. När det handlar om digitala offentliga tjänster sackar vi efter gällande öppna data. Där hamnar Sverige för närvarande på plats 22.

EU har drivit på genom det så kallade PSI-direktivet, public sector information, som riksdagen beslutade om i Sverige år 2010. Direktivet medför att det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften.

Enligt Wikipedia avser öppna data digital information som är fritt tillgänglig utan inskränkningar och som uppfyller vissa krav, till exempel att data inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess, och tillhandahålls i originalformatet. En annan definition är Open Knowledge Foundations: Data kan kallas öppna data om vem som helst fritt får använda, återanvända och distribuera dessa med som största motprestation att ange källa eller krav på att dela data på samma sätt.

I ett land som Sverige, som under lång tid samlat en stor mängd offentliga data på alla nivåer och i olika myndigheter, finns det väldigt mycket data. Och det tillkommer hela tiden mer. Än så länge nyttjas datan relativt begränsat. Mycket är avgiftsbelagt, och avtalen omfattar begränsningar när det gäller spridning. Det hämmar utvecklingen.

Öppna data kan nyttjas till allt möjligt. Till exempel kan geodata från Lantmäteriet användas till effektivare samhällsplanering, klimatsmartare transporter, ökad transparens och mer innovation - för att bara nämna några exempel. Andra exempel är miljödata, befolkningsdata, kulturdata och trafikdata från bland annat kommuner. Det handlar även om data om det som sker här i riksdagen. Det ligger fritt tillgängligt och standardiserat och främjar alltså företag och invånare, som kan komma på affärsidéer eller uppskatta öppenheten, inte minst ur demokratihänseende.

Det finns en del att jobba med, för fortfarande finns det begränsningar. Med öppna data kan produkter och tjänster utvecklas - som alla tjänar på. Genom tillkännagivandet vill vi alltså skynda på utvecklingen för att hinna ikapp, och gärna gå om, andra europeiska länder som har kommit längre. Vi har väldigt goda förutsättningar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den offentliga förvalt-ningens digitalisering

Öppen källkod är också något som stimulerar utvecklingen när man genomför it-investeringar. Men det är även ett sätt att sänka kostnaderna i offentlig sektor. Dessutom kan man flexiblare anpassa it-system till egna lösningar och slipper eventuella inlåsningseffekter hos leverantör. Eftersom digitaliseringen genomsyrar alltmer av verksamheten är det angeläget att även offentlig sektor bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft. Öppen källkod bidrar till just det.

Jag vill alltså yrka bifall till reservation 1.

Anf. 23 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Vi diskuterar alltså betänkandet om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering. Jag kan nästan utan att chocka Anette säga att jag håller med om det mesta som Anette har sagt. Det trodde hon inte att jag skulle säga under de första 20 sekunderna av mitt anförande.

Vad är det då det handlar om? Den 21 juni 2016 publicerade Riksrevisionen granskningsrapporten Den offentliga förvaltningens digitalisering - En enklare, öppnare och effektivare förvaltning? Det har inte väckts några motioner med anledning av skrivelsen, utan det handlar om att det finns ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om öppen källkod, öppna data och digital förvaltning.

S har inga reservationer. Däremot har vi ett särskilt yttrande. Det är egentligen det, fru talman, som jag tänker lägga lite krut på. I likhet med vad utskottet framhåller anser vi att de statliga myndigheterna har en stor mängd information som kan vara av värde för innovatörer och att en ökad tillgänglighet till öppna data skapar värden för både staten och det allmänna som väl överstiger kostnaderna för att tillgängliggöra informationen.

Som framgår av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering har regeringen också vidtagit åtgärder för att skapa förutsättningar för att lättare hitta och använda offentliga data. Bland annat har Riksarkivet fått i uppdrag att främja myndigheternas arbete med att tillgängliggöra information och just öppna data. Regeringen har också för avsikt att återkomma till riksdagen senast 2018 i fråga om modeller för långsiktig finansiering av förvaltningsuppgifter för digital infrastruktur, till exempel öppna geodata. I december 2016 lämnade Digitaliseringskommissionen sitt slutbänkande För digitalisering i tiden. Det är ett arbete som syftat till att främja digitalisering i Sverige och uppnå det it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda just digitaliseringens möjligheter.

I betänkandet lämnas rekommendationer som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Under våren 2017 kommer regeringen också att presentera en digitaliseringsstrategi. Ett antal åtgärder har således redan vidtagits, varför vi anser att man bör avvakta resultatet av dessa innan man beslutar om ytterligare åtgärder.

(Applåder)

Riksrevisionens rapport om den offentliga förvalt-ningens digitalisering

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)