Anf. 22 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Detta betänkande handlar i första hand om Riksrevisionens rapport. De bedömningar som Riksrevisionen gör bereds eller utreds och får debatteras när det kommer konkreta förslag. Jag vill dock närmare gå in på tillkännagivandet om öppna data liksom på den moderata reservationen om öppen källkod, eftersom jag anar att inte alla känner till vad det är eller förstår varför vi bör skynda på utvecklingen lite mer än vad regeringen gör.
Sverige ligger högt i många rankningar inom digitalisering, inte minst i EU-kommissionens DESI, The Digital Economy and Society Index, där vi hamnar på tredje plats efter Danmark och Finland. Dock sticker en siffra ut. När det handlar om digitala offentliga tjänster sackar vi efter gällande öppna data. Där hamnar Sverige för närvarande på plats 22.
EU har drivit på genom det så kallade PSI-direktivet, public sector information, som riksdagen beslutade om i Sverige år 2010. Direktivet medför att det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften.
Enligt Wikipedia avser öppna data digital information som är fritt tillgänglig utan inskränkningar och som uppfyller vissa krav, till exempel att data inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess, och tillhandahålls i originalformatet. En annan definition är Open Knowledge Foundations: Data kan kallas öppna data om vem som helst fritt får använda, återanvända och distribuera dessa med som största motprestation att ange källa eller krav på att dela data på samma sätt.
I ett land som Sverige, som under lång tid samlat en stor mängd offentliga data på alla nivåer och i olika myndigheter, finns det väldigt mycket data. Och det tillkommer hela tiden mer. Än så länge nyttjas datan relativt begränsat. Mycket är avgiftsbelagt, och avtalen omfattar begränsningar när det gäller spridning. Det hämmar utvecklingen.
Öppna data kan nyttjas till allt möjligt. Till exempel kan geodata från Lantmäteriet användas till effektivare samhällsplanering, klimatsmartare transporter, ökad transparens och mer innovation - för att bara nämna några exempel. Andra exempel är miljödata, befolkningsdata, kulturdata och trafikdata från bland annat kommuner. Det handlar även om data om det som sker här i riksdagen. Det ligger fritt tillgängligt och standardiserat och främjar alltså företag och invånare, som kan komma på affärsidéer eller uppskatta öppenheten, inte minst ur demokratihänseende.
Det finns en del att jobba med, för fortfarande finns det begränsningar. Med öppna data kan produkter och tjänster utvecklas - som alla tjänar på. Genom tillkännagivandet vill vi alltså skynda på utvecklingen för att hinna ikapp, och gärna gå om, andra europeiska länder som har kommit längre. Vi har väldigt goda förutsättningar för det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den offentliga förvalt-ningens digitalisering
Öppen källkod är också något som stimulerar utvecklingen när man genomför it-investeringar. Men det är även ett sätt att sänka kostnaderna i offentlig sektor. Dessutom kan man flexiblare anpassa it-system till egna lösningar och slipper eventuella inlåsningseffekter hos leverantör. Eftersom digitaliseringen genomsyrar alltmer av verksamheten är det angeläget att även offentlig sektor bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft. Öppen källkod bidrar till just det.
Jag vill alltså yrka bifall till reservation 1.