Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering

Herr talman! I den aktuella skrivelsen lägger Riksrevisionen fram ett antal rekommendationer till regeringen. Flera av dessa har regeringen beaktat, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar.

En av de rekommendationerna är att regeringen bör utveckla rapporteringen av de samlade riskerna i finansieringssystemet. Riksrevisionen ger flera olika alternativ för hur en sådan rapportering skulle kunna genomföras. Exempelvis kan det ske i budgetpropositionerna, i resultatskrivelser till riksdagen eller i årsredovisningen för staten. Regeringen har valt alternativet att genomföra rapporteringen till riksdagen av systemets balans och statens samlade risk i kommande budgetpropositioner. Man aviserar att rapporteringen kommer att ske vart tredje år.

Enligt min mening är denna rapportering inte tillräcklig. Jag anser att rapporteringen i stället bör ske mer frekvent, minst två gånger per mandatperiod. Jag yrkar därmed bifall till reservationen.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i försvarsutskottets betänkande 2017/18:FöU15 och avslag på reservationen.

Försvarsutskottet har behandlat regeringens skrivelse som tar upp Riksrevisionens granskning och rapport av finansieringssystemet för kärnavfallshantering. I dag omfattar finansieringssystemet stora kostnader, och riskerna för att staten ska tvingas bekosta omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall ska och måste minimeras så långt som möjligt.

Enligt svensk lag ska kärnkraftsföretagen stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar. Sedan mitten av 1970-talet avsätter kärnkraftsföretagen pengar för att täcka kostnaderna för detta. Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden. Förutom de avgifter som ägarna betalar ställer de också finansiella säkerheter för avgifter som ännu inte har betalats in till fonden och för oförutsedda händelser.

Kostnaderna för rivning av, forskning om och hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle har hittills uppgått till ca 43 miljarder kronor. Kostnaderna gäller mellanlagring av kärnavfall, demontering av kärnkraftverket i Barsebäck med mera. Den beräknade totalkostnaden för avvecklingen av kärnkraften ligger på 106 miljarder kronor.

Det statliga finansieringssystemet för omhändertagande av kärnkraftens restprodukter ska täcka kostnaderna för avveckling och avfallshantering fram till 2080-talet, enligt Svensk Kärnbränslehanterings, SKB:s, tidsplan.

Med tanke på den långa tidsperioden finns det en inbyggd osäkerhet i systemet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns stora osäkerheter i och oenigheter om hur omfattande de framtida kostnaderna och intäkterna i finansieringssystemet kan bli.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om finansie-ringssystemet för kärnavfallshantering

Beräkningarna granskas i dag av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som i sin tur lämnar förslag till regeringen om storlek på avgifter och säkerheter. Sedan fattar regeringen beslut om avgifter och säkerheter för reaktorinnehavarna.

Finansieringssystemet har sannolikt varit underfinansierat, och statens ekonomiska säkerheter har varit otillräckliga.

Herr talman! Det behövs ett helhetsansvar för analys och bedömning av risker i finansieringssystemet. Försvarsutskottet välkomnar därför de åtgärder som regeringen har vidtagit avseende de nya reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen som utskottet nyligen behandlade i betänkande 2017/18:FöU2.

Regeringen gav den 31 augusti 2017 SSM och Riksgäldskontoret i uppdrag att förbereda och genomföra en överföring av SSM:s ansvar under finansieringslagstiftningen till Riksgäldskontoret. De kommer genom de nya arbetsuppgifterna att ha ett övergripande ansvar för att analysera och bedöma riskerna i finansieringssystemet. Genom denna förändring samlas ansvaret för finansieringsfrågorna på färre aktörer, vilket leder till att en bättre överblick skapas.

Regeringen kommer i det fortsatta arbetet att överväga att ytterligare förtydliga Riksgäldskontorets ansvar. Överföringen av ansvaret till Riksgäldskontoret ska vara genomförd den 1 december 2018.

Försvarsutskottet gör bedömningen att de åtgärder som regeringen nu aviserar i sin skrivelse är relevanta, bland annat att de samlade bedömningarna av riskerna ska rapporteras till riksdagen vart tredje år.

Utskottet ser även positivt på att Riksrevisionen belyser SSM:s och Riksgäldskontorets möjligheter att besluta om föreskrifter och riskbegränsande villkor för att ytterligare begränsa statens risk. Det finns en bred enighet i utskottet om detta.

Herr talman! Kära kollegor! Med tanke på att jag inte kandiderar till riksdagen igen och att detta är min allra sista ärendedebatt i denna fina kammare vill jag passa på att tacka för den tid som jag har haft förmånen att arbeta i riksdagen och framför allt i försvarsutskottet.

Det har varit tolv fantastiskt intressanta och fina år för min del, med debatter som ibland har andats oenighet men framför allt debatter som faktiskt har präglats av enighet i våra för landet så viktiga frågor.

Jag tackar kollegor och ledamöter för ett bra arbetsklimat i utskottet, men jag tackar framför allt all kanslipersonal som på ett proffsigt och bra sätt alltid har varit stadgan och ryggraden i försvarsutskottets arbete.

(Applåder)

Herr talman! Vi delar utskottets uppfattning; det är ingen hemlighet. Framför allt tycker vi, som nyss sas, att regeringen har tagit till sig kritiken från Riksrevisionen och lägger fram förslag om att man ska följa detta i allt väsentligt. Det känner vi oss mycket tillfreds med. Därför ställer vi oss bakom detta.

Sverigedemokraterna är för kärnkraften. Där skiljer vi oss lite grann från de övriga partierna. Möjligtvis är Liberalerna också för. Det kan finnas någon mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om finansie-ringssystemet för kärnavfallshantering

Vi vill också ha forskning och en utveckling av kärnkraften. Men det är en annan debatt.

Vi vet att man nu trycker ned uran i bergrummet. Man tror att detta ska bli tätt och att det inte ska bli någon strålning. Jag vet inte. Jag känner bara en osäkerhet.

Men jag vill ställa en fråga som jag har ställt tidigare. Vidtar man åtgärder för att kunna ta upp det ganska enkelt? Jag får uppfattningen att man inte gör det. När det gäller den nya kärnkraften kommer man, med den forskning som finns, att kunna upparbeta det ännu mer, kanske upp till 90-95 procent om det som jag har läst stämmer. Vore det då inte ganska bra att kunna återanvända detta uran och slippa bryta uran runt om i världen? Det tycker jag.

Jag återkommer i fråga om detta, dels när jag kan mer om detta ämne, dels när jag förstår vilka kostnader det är för detta.

När jag talar med dem som förvarar uranet säger de att man då får bestämma att man ska ta upp detta igen till en viss kostnad. Det är vår inriktning, och det återkommer jag till i motioner under kommande mandatperioder. Men att fortsätta bryta uran på detta sätt, när forskningen är nästan framme vid nya reaktorer som kan upparbeta detta, tycker jag är en bra lösning, om inte annat så för andra länder som är kloka nog att fortsätta med kärnkraften.

Jag vill tacka försvarsutskottets ledamöter för ett, som jag uppfattar det, mycket trevligt, bra och givande bemötande. Det har varit trevligt och lärorikt. Vi syns igen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 juni.)