Anf. 166 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Riksrevisionen har granskat regeringens och Affärsverket svenska kraftnäts styrning mot en säker kraftöverföring. Fokus för granskningen har varit den finansiella och verksamhetsmässiga styrningen av Svenska kraftnät mot bakgrund av omställningen mot mer förnybara energislag i elnäten.
Flera av slutsatserna ligger i linje med våra uppfattningar. I likhet med Riksrevisionen ser vi bland annat brister i finansieringsmodellen, vikten av att mer samhällsekonomiska analyser genomförs samt att en undermålig finansieringsmodell kan påverka den svenska kraftbalansen negativt och öka kostnaderna för svenska elnätskunder.
I Europa pågår nu en kraftig utbyggnad av förnybar energi. Den byggs mer eller mindre uteslutande på politisk väg. Det bidrar till en starkt fluktuerande obalans i elnäten och medför ett enormt investeringsbehov i stärkt överföringskapacitet.
Osäkerheten på den europeiska energimarknaden är stor angående det totala investeringsbehovet, vem som i slutänden får betala och vilka konsekvenser det får för den europeiska konkurrenskraften. Osäkerheten på energimarknaden gällande fluktuerande produktion och elpris påverkar även den svenska energimarknaden. Vi kan komma att mer eller mindre tvingas bygga ut den kontinentala överföringen av el för att kunna förse fler med exempelvis svensk reglerkraft.
Jag vill poängtera att vi inte på något sätt är negativt inställda till en kontinental elöverföring eller handel med andra länder. Men en utbyggnad av överföringskapaciteten behöver analyseras. Det ska även finnas ett samhällsekonomiskt incitament för att bygga den.
Herr talman! I skrivelsen om Riksrevisionens granskning skriver regeringen i stort sett rakt ut att man saknar underlag för att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna kopplat till nya utlandsförbindelser. Man försöker i stället göra det lätt för sig genom att försvara eventuella överinvesteringar med att de i så fall skulle bidra till ett mer robust elsystem, trots att det kan leda till ett kostnadspåslag för svenska elkonsumenter och företag.
Vi bör komma ihåg att Svenska kraftnäts årliga nätinvesteringar har ökat med närmare 1 000 procent under ett decennium. De har alltså tiofaldigats under den tidsperioden. Det är svårt att inte betrakta som anmärkningsvärt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring
Riksrevisionen kunde i sin granskning konstatera att affärsverket har ansvar för att göra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför stamnätsinvesteringar. Men det görs endast i ett fåtal fall. Det finns inte heller någon oberoende tredje part som har till uppgift att granska analyserna.
Riksrevisionen landar även i uppfattningen att regeringen och Svenska kraftnät inte har styrt tydligt mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader.
Sverigedemokraterna har föreslagit att regeringen bör inrätta en fristående expertkommitté för elinfrastruktur som ska vara delaktig i att arbeta med hur de samhällsekonomiska analyserna ska genomföras och vilka ingångsvärden som ska användas. Vi anser att denna expertkommitté också ska granska de samhällsekonomiska kalkylerna löpande. Kommittén bör också granska hur regeringens energipolitiska mål påverkar såväl investeringsbehov i överföringskapacitet som elnätets funktion. Och dess arbete ska ske med stor transparens.
Vi är glada över att vårt förslag i vår följdmotion vann gehör och att ett enigt utskott nu föreslår att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska utreda behovet av att en fristående aktör, parallellt med Svenska kraftnät, genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar.
Man kan även fundera på huruvida beslutet att inte gå vidare med en stamnätsförbindelse till Gotland är en direkt följd av att mer noggrant genomförda samhällsekonomiska bedömningar är på ingång eller om det är helt oberoende av det.
Denna investering gick från att vara bedömd som lönsam till att samhällskostnaderna vida översteg de olika nyttorna. Det borde inte vara särskilt svårt att förstå, inte ens för en lekman. Att investera för att bli av med ett överskott som skapats av subventioner och som säljs till ett pris som understiger produktionskostnaden kan knappast betraktas som god samhällsnytta.
Detta steg kommer förhoppningsvis att kunna sätta stopp för de mest bisarra förslagen och tankarna från vissa i denna kammare framgent.
Herr talman! Kraftbalansrapporter genomförs årligen. Man beskriver hur effektläget inför den kommande vintern ser ut. På samma sätt gör respektive stamnätsoperatör i andra länder. Sverige har historiskt sett haft en betryggande kraftbalans och står sig väl även för stunden. Men andra länder tvingas redan i dag importera elkraft under kritiska timmar och gör antagandet att import är möjligt när behovet finns.
Länder runt om Sverige tenderar att utforma likartade energisystem. Väderberoende kraftslag utgör en alltmer växande andel av den alstrade elenergin. Det görs däremot inga dynamiska kraftbalansrapporter där man gör en samlad bedömning av huruvida exempelvis det mest kritiska timvärdet sammanfaller med vårt.
Bekymret med de väderberoende kraftslagen är nämligen att det finns en relativt stor korrelation, även över större geografiska områden. Ser man enbart till vindkraftsproduktionen på den nordiska elmarknaden kan man se att bottenvärdena för tillgänglighet, när man går ned på ett fåtal procentenheter, allt som oftast inträffar mer eller mindre samtidigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring
Om då ett flertal olika länder har antagit, i de mer statiska kraftbalansrapporterna, att man ska kunna importera elenergi från varandra riskerar situationen att bli förödande. Vi föreslog därför att regeringen behöver ge Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra dynamiska kraftbalansrapporter som tar hänsyn till alla länder som är relevanta för den svenska kraftbalansen.
Det är glädjande att vi även här har fått gehör i utskottet för våra förslag och att utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra långsiktiga analyser av effektsituationen där såväl Sveriges som de närmaste grannländernas situation beaktas.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet. Jag vill även tacka Socialdemokraterna för att de här aktivt stöder Sverigedemokraternas förslag om samhällsekonomiska analyser.