Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

Anf. 160 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Ämnet för debatten är näringsutskottets betänkande Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2. I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Riksrevisionen har granskat regeringens och affärsverket Svenska kraftnäts styrning mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader. Det är en viktig granskning som i grunden handlar om att våra skattepengar ska förvaltas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vi ska kunna lita på att elen finns i kontakten när vi behöver den, och vi ska inte drabbas av onödiga strömavbrott med allt vad det innebär för enskilda och företag.

Fokus i granskningen är den finansiella och verksamhetsmässiga styrningen av Svenska kraftnät och utbyggnaden av stamnätet mot bakgrund av omställningen mot mer förnybara energislag.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat hur man ser på Riksrevisionens rapport och hur man avser att gå vidare med de frågor som den ger uttryck för. Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande bedömning att det är viktigt att styrningen av Svenska kraftnät utvecklas och kommer därför löpande att utveckla styrningen. Regeringen har vidare initierat en översyn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål, som är tänkt att vara färdig senast till budgetpropositionen för 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Den finansiella styrningen av Svenska kraftnät är starkt sammankopplad med elnätsregleringen och hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas. Metoden för att beräkna intäktsramarna har de senaste åren genomgått förändringar och varit föremål för långdragna domstolsprocesser. Det har i sin tur bidragit till att regeringens översyn pågått under en längre tid.

Regeringen har också angett att man avser att ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen att närmare identifiera vilka typer av effekter som bör kvantifieras inom ramen för samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning. Det är bra. Kostnaderna för nätutbyggnad bör bedömas i förhållande till kostnaderna för att vidta andra åtgärder, såsom förbättrad efterfrågeflexibilitet och energilager - inte minst med tanke på att det tar mycket lång tid att bygga nya ledningar.

I frågan har också ett enhälligt utskott ställt sig bakom ett tillkännagivande till regeringen, som innebär att regeringen bör utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för att utföra och återkomma till riksdagen därefter.

Utskottet avstyrker också yrkanden från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet om kortare handläggningstider och om att Svenska kraftnät måste utveckla sin dialog och sina samråd samt öka transparensen i samband med sina investeringar. Det är lätt att dela åsikterna. Regeringen har också utförligt redovisat hur man tänker fortsätta att följa upp och arbeta med frågorna. Därför tycker vi att det saknas skäl att bifalla yrkandena. De slår helt enkelt in redan öppna dörrar.

Riksrevisionen tar i sin rapport tydlig ställning för leveranssäkerhetsmål för hela elnätet. Det är lite märkligt med tanke på att det långt ifrån råder enighet om att det skulle vara rätt väg att gå. Det är viktigt att leveranssäkerheten är hög, men det finns, som regeringen påpekar, risker med ett styrande leveranssäkerhetsmål eftersom det kan leda till överinvesteringar i elproduktion. Det kan innebära ökade kostnader för kunderna.

Detta riskerar också att leda till en situation där Svenska kraftnäts uppdrag ändras och att den uppdelning mellan nätägare och producenter som i dag finns därmed sammanblandas. Jag noterar att även den förre generaldirektören Mikael Odenberg har reagerat på detta och har kritiserat Riksrevisionens rapport på den punkten.

Det finns likväl skäl att noga följa effektbalansen på svensk elmarknad framöver. För att identifiera och synliggöra eventuella utmaningar med den långsiktiga energiförsörjningen kommer regeringen därför att komplettera det uppdrag som Svenska kraftnät har i dag att göra en bedömning av den årliga kraftbalansen med en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Därför saknas också skäl att bifalla yrkanden om att detta ska ske. Återigen handlar det om att slå in öppna dörrar. Regeringen säger dessutom att det är viktigt att bedömningen av leveranssäkerheten görs utifrån den relevanta marknaden, som i normalfallet är Norden, men att den relevanta marknaden förändras beroende på produktion, konsumtion och överföringsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Herr talman! Detta är alltså ett betänkande med få skillnader i sak och där inte minst Alliansen i sin motion sparkar in flera öppna dörrar. Det är inget ovanligt; vi har sett det förut. Det som är nytt är att Alliansen väljer att anpassa sina texter så att också Sverigedemokraternas yrkande blir delvis bifallet. Det är nytt. Och det är sorgligt, inte minst eftersom Centerpartiet och Liberalerna är med på detta tilltag. Det är svårt att förstå varför.

För att få igenom ett förslag om tillkännagivande som i sak slår in helt öppna dörrar väljer man att anpassa sig till Sverigedemokraterna och därmed överge sina principer om att inte göra just detta.

Vi socialdemokrater har lovat att aldrig börja anpassa vår politik gentemot Sverigedemokraterna. Den inställningen bygger på insikten om att Sverigedemokraterna inte är ett parti som andra. Det är ett rasistiskt parti med nazistiska rötter. Därför är det ett parti som vi inte vill bidra till att normalisera genom att ge dem möjlighet att framstå som inflytelserika.

(Applåder)

Anf. 161 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Hushåll och företag i Sverige ska kunna räkna med en trygg elförsörjning. Att säga det kan låta nästan banalt i sammanhanget. Men det är egentligen vad svensk energipolitik i sin kärna handlar om: en trygg elförsörjning.

Historiskt har industrin kunnat lita på att elen har funnits där, att priserna har varit hyggliga och att vi har haft en minimal miljöpåverkan i vår elproduktion. Det har varit en fördel för Sverige, och det är viktigt att det även fortsatt är en fördel.

För att kunna ha ett tryggt och fungerande system behöver Sverige rimliga villkor för elproduktion, överföring och användning av el samt en fungerande marknad och en beredskap att politiskt ta sig an tekniska landvinningar och framsteg som sker givet hur det kan påverka skattesystem och annat.

En stor sak under de kommande åren tror jag kommer att handla om elnäten och utbyggnaden av dessa. Det handlar om de lokalnät och regionnät som vi som kunder möter, om diskussioner och prisnivåer och andra villkor och naturligtvis också om frågor om stamnätet som Svenska kraftnät har och använder sig av.

Det gäller då både utbyggnaden i Sverige och mellan Sverige och grannländerna. Moderaternas åsikt är att vi behöver en ökad nätutbyggnad för att fylla de svenska behoven. Det handlar om att ta el från produktion i Norrland ned till konsumtion i södra Sverige liksom om att knyta ihop Sverige ytterligare med grannländerna. Vi har de facto en nordisk och en nordisk-baltisk marknad. Då är det rimligt att vi är nära knutna samman.

Jag tycker att det i sammanhanget kan vara på sin plats att påpeka att för våra vänner i Baltikum är en elkabel inte bara en fråga om energiförsörjning och överföring utan de facto en fråga om leveranssäkerhet och ytterst egentligen säkerhetspolitik.

Riksrevisionen har gjort en granskning av den statliga aktören Svenska kraftnät och kommit med flera rekommendationer. Vi kan konstatera att regeringen har tagit åt sig av en hel del av kritiken. Alliansen tar frågan på stort allvar och har valt att lägga fram ett antal förslag som vi tror skulle stärka Svenska kraftnät och elsystemet i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Herr talman! För det första vill vi kapa handläggningstiderna för nätinvesteringar. I dag kan det ta bortåt tio år från att man har en idé till att man kopplar på en ny elkabel. Det är inte rimligt. Det är inte rimligt inom detta och inte heller inom andra delar kring byggnation, miljötillstånd för industrier eller annan verksamhet.

För det andra handlar det om de samhällsekonomiska analyser som Svenska kraftnät gör. Vi menar att de helt enkelt behöver bli bättre inför investeringsbeslut. Det säger Riksrevisionen, och det säger nu ett enigt näringsutskott. Jag utgår från att regeringen kommer att effektuera riksdagens kommande beslut rätt omgående.

För det tredje menar vi att Svenska kraftnät behöver göra återkommande effektanalyser. Just effektfrågan kommer att bli allt viktigare för Sverige. Energin kommer vi att klara, men effektfrågan kommer att bli allt viktigare. I dag tittar man momentant, det vill säga här och nu, på hur man klarar sig. Det är rimligt att också lyfta blicken för att se vad som händer på några års sikt och även ta in detta att vi är just en nordisk-baltisk gemensam marknad. Vad händer i Sverige, och vad händer i grannländerna? Såvitt jag vet har inte regeringen fattat något beslut. Man kan tänka den tanken, och då tycker jag att det är fullt rimligt att riksdagen är tydlig och säger, vilket en majoritet nu gör, att så bör ske. Jag utgår från att regeringen fullföljer detta.

Herr talman! För det fjärde vill vi ge Svenska kraftnät ett uppdrag att utveckla sitt arbete när det gäller dialog och samråd. När man bygger ut denna typ av elnät bryter man olika samhällsintressen mot varandra. Det handlar å ena sidan om att få ett fungerande elsystem och elnät, det vill säga statens och det offentliga samhällets behov. Det bryts vanligen mot den enskilda äganderätten å andra sidan. Det handlar inte sällan om enskilda markägare och ett markintrång och expropriation. Det kan vara fullt rimligt att man gör det, men det måste ske på ett bättre sätt än vad som ofta sker i dag när det handlar om formerna för dialog och samråd. Vi tycker att detta uppdrag bör tydliggöras.

Kortare handläggningstider, bättre samhällsekonomiska konsekvensanalyser, återkommande effektanalyser och bättre dialog och samråd är för oss viktiga byggstenar för att få ett fungerande elnät och en trygg elförsörjning.

Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall endast till reservation nr 3 även om jag naturligtvis står bakom samtliga våra förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M) och Said Abdu (L).

Anf. 162 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Åsa Westlund från Socialdemokraterna har på ett föredömligt sätt gått igenom betänkandet och de förslag som föreligger, så det behöver jag inte göra igen.

Låt mig dock göra en komplettering. Det är viktigt att kraftöverföringen byggs ut på ett samhällsekonomiskt sätt. Elnätet står förstås inför stora utmaningar när Sverige ställer om till ett helt förnybart elsystem. Men det är också så att det befintliga elnätet är gammalt och behöver rustas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

I bedömningen av vad som är samhällsekonomiskt lönsamt är det också viktigt att se vilka möjligheter som ges med ny teknik, såsom batterilösningar och flexibilitet. Behov av att bygga nya elkablar kan ibland ersättas med flexiblare elanvändning eller energilagring. Detta kan vara mer samhällsekonomiskt klokt. Jag ser det som positivt att regeringen lyfter fram detta i sitt svar på Riksrevisionens rapport.

När elnätet i Sverige byggdes ut var det el från ett antal stora kraftverk som skulle levereras till konsumenterna. I dag har vi en växande andel konsumenter som också producerar egen el och ibland levererar överskottsel ut på nätet. Den decentraliserade och småskaliga elproduktionen växer. Detta är en utveckling som både kan göra elnätet stabilare och kan minska behovet av nya kablar.

Jag välkomnar att Riksrevisionen har granskat arbetet med Svenska kraftnäts elutbyggnad och att vi därför ges anledning att diskutera politikens styrning för kraftöverföring.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 163 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Ett fungerande överföringssystem är helt avgörande för en god elförsörjning i Sverige. Inte minst framöver ser vi att detta blir allt viktigare. Det blir viktigare att transportera stora mängder el, framför allt från norr till söder men också mellan Sverige och andra länder. För precis som Lars Hjälmered sa är det ibland mer än bara el vi transporterar. När vi bygger en kabel till Litauen bygger vi en kabel som transporterar säkerhet, för det gör att de blir mindre beroende av rysk olja och gas.

I Sverige handlar det också om att vissa av de förnybara energikällorna är variabla. Vädret påverkar helt enkelt hur mycket de levererar. Den stora fördelen vi har i Sverige och kronjuvelen i det svenska energisystemet är vattenkraften. Kombinerat med biokraft kan den täcka upp när det inte blåser, men då måste också elen transporteras från norr till söder när det inte blåser lika mycket eller när solen inte skiner lika starkt.

Därför är det viktigt att ha bra förutsättningar och klara spelregler för hur samhället ska agera när kraftledningar byggs, för vi kommer att behöva bygga dem. Det gäller inte minst de allra största kraftledningarna som påverkar många människor och kräver både stora investeringar och landmassa som tas i anspråk. Då är det också viktigt att ta oron hos de människor som berörs på allvar.

Riksrevisionens rapport visar att det finns brister i hur regeringens uppdrag till Svenska kraftnät är skrivet. Det kommer nog tyvärr inte som en nyhet för de människor som har varit med i processerna och sett hur det har gått till. Markägare som drabbas och andra som berörs tycker att det är en självklarhet att få veta hur Svenska kraftnät resonerar och att man ska få se de kalkyler som ligger till grund för investeringarna - eller att åtminstone någon annan ska få titta på dem och göra en bedömning. Det är någonting som ett enigt näringsutskott tack vare Alliansens motion nu går fram med. Många av de berörda har faktiskt till och med känt sig näst intill rättslösa när de har fått besked om dragningar av ledningsgator.

För mig som centerpartist är det självklart att värna äganderätten och att den mark som måste tas i anspråk ska vara så liten som möjligt och värderas så högt som möjligt samtidigt som största möjliga hänsyn ska tas. Det är också viktigt att vara transparent och föra en god dialog. Tyvärr motsätter sig de rödgröna den typen av diskussioner när utskottet nu föreslår det och avslår den motion som Alliansen har i ärendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Att en oberoende part - kanske Energimarknadsinspektionen, kanske någon annan - får möjlighet att granska beslutsunderlaget som Svenska kraftnät tar fram är bra. Det är också en grundbult i förtroendet för staten.

Utskottet levererar nu två tillkännagivanden till regeringen från det här betänkandet. Till Åsa Westlund vill jag säga att inte en enda stavelse har ändrats för att påverka Sverigedemokraterna. Det tragiska beviset för ihåligheten i Åsa Westlunds resonemang är att om hon bara läser utskottets betänkande kan hon se att i punkt nr 2 röstar Socialdemokraterna själva för en motion som delvis bifaller Sverigedemokraterna. Det handlar inte om att man har ändrat någonting. Det handlar om teknikaliteter och beslutsordningar i riksdagen. Det är alltså ingenting som har ändrats.

Jag förutsätter att regeringen nu behandlar de här två tillkännagivandena skyndsamt och skickar nya direktiv till Svenska kraftnät så att alla de investeringar som behövs och som kommer framöver kan få nya direktiv och nya möjligheter så att färre människor ska komma i kläm.

(Applåder)

Anf. 164 Birger Lahti (V)

Herr talman! Med anledning av Riksrevisionens granskning av hur regeringen tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät sköter sig för att tillgodose att vi har en säker kraftöverföring debatterar vi regeringens skrivelse om rapporten, näringsutskottets betänkande 21.

Riksrevisionen har granskat regeringens och Affärsverket svenska kraftnäts styrning mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader mot bakgrund av energiomställningen. Riksrevisionen konstaterar att den svenska energimarknaden genomgår en omfattande strukturomvandling som ställer nya krav på elkraftssystemet. Riksrevisionen anser att de stora förändringar som pågår i utformningen av energipolitiken innebär en viss osäkerhet om Svenska kraftnäts framtida uppgifter i energiomställningen. Genom ett mer omfattande EU-samarbete inom energiområdet finns ett tryck på affärsverket att kraftigt bygga ut stamnätet. Jag kommer att återkomma senare till frågan om stamnätsutbyggnad, herr talman.

Riksrevisionen lyfter fram att det samtidigt finns tidigare uttalanden från riksdagen om att utbyggnaden av överföringssystemet ska ställas i relation till vad som är samhällsekonomiskt försvarbart givet energiomställningen. Här har regeringen svarat med en skrivelse som utskottet enhälligt står bakom. Riksrevisionen konstaterar dock själv att man inte har granskat hur det svenska kraftnätssystemets tekniska funktion påverkas av en ökad andel förnybar energi.

Här måste jag bara nämna att det är en väsentlig skillnad i funktion och påverkan när man bygger ut förnybar volatil elproduktion i norra Sverige där vi redan har överproduktion. Då, herr talman, kommer man till den enkla frågan: Finns det transmissionskapacitet till att föra över elproduktion eller effekt från norra Sverige till södra Sverige där vi skulle behöva den? Svaret blir nej. Man behöver inte vara någon raketforskare för att dra slutsatsen att vi borde bygga ut produktion i södra delen av vårt avlånga land för att göra de mest samhällsekonomiskt försvarbara investeringarna i både kraftöverföring och produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Nåväl, herr talman, för att inte förvilla någon som lyssnar på mitt anförande vill jag klargöra att jag givetvis vill bygga ut de förnybara elproduktionsslagen så mycket som möjligt. Men för att göra detta i samklang med vår transmissionskapacitet borde södra Sveriges möjlighet att bygga ut den havsbaserade vindkraften tas betydligt bättre till vara. Blekinge Offshore är ett tydligt exempel på ett sådant projekt som givetvis borde införlivas.

Här passar det utmärkt att ge en känga till Svenska kraftnät som i dagsläget avvisar kabeln till Gotland. Det är helt obegripligt enligt mig och Vänsterpartiet.

Tillbaka då till stamnätsutbyggnader, herr talman, som jag nämnde att jag skulle återkomma till. Nu när det pågår investeringar i förnybara elenergislag och stamnäten och övriga nät har blivit gamla behövs det nyinvesteringar. Vad som är mer regel än undantag är det som kallas nimby: Gör ditten och datten, men inte på min bakgård. Ingen vill störas av någon elkabel, men el ska man ha.

Jag förstår att det ska vara rättssäkert och att stora byggprojekt ska kunna överprövas och så vidare, men att tillstånden ska ta fem till tio år att få fram är väl lite att ta i.

Därför, herr talman, har jag anslutit mig till en reservation som finns i beslutspunkten Handläggningstider för nätinvesteringar. Där tar man upp problematiken med dessa oändligt långa handläggningstider för nätinvesteringar. Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.

Här vill jag påkalla lite uppmärksamhet från riksdagsledamöterna på mitt och Vänsterpartiets särskilda yttrande med anledning av mitt ställningstagande. Det påminner om vår likalydande motion som avslogs i den här kammaren även av motionärerna till reservationen som jag nu stöder.

Anf. 165 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! En säker kraftöverföring är någonting som vi naturligtvis tycker är självklart att vi ska ha. Men elnäten sköter inte sig själva. De bygger inte sig själva och de underhåller inte sig själva. Svenska kraftnät har det yttersta ansvaret för att det här fungerar.

Det är intressant att konstatera i det här sammanhanget, tycker jag, att det är så många elnätsföretag som det ändå är i detta lilla land. Det är ungefär 170 elnätsföretag av olika storlek. Stamnätet ägs dock av Svenska kraftnät.

För att allt detta ska fungera tillsammans och överföringskapaciteten ska fungera byggs det ut, till exempel i och med Sydvästlänken som många är berörda av. Det är ett stort projekt. Då finns det också en självklarhet i att vi faktiskt också gör de samhällsekonomiska bedömningar som krävs för den typen av stora projekt.

Det är ganska märkligt att Riksrevisionen inte tidigare har gjort den tillsynen eller översynen som man nu har gjort av ett affärsverk som Svenska kraftnät när det gäller att man faktiskt ska göra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid större nätinvesteringar. Eller det står inte större, utan det står nätinvesteringar. Men de blir per automatik större eftersom det är Svenska kraftnät. I vilket annat sammanhang kräver vi inte att det ska finnas ett sådant ekonomiskt ansvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Jag gläds åt att utskottet föreslår ett tillkännagivande, i linje med Riksrevisionens rapport, om att man bör utreda behovet av att en utomstående aktör tittar på detta.

Det gäller inte minst med tanke på den demokratiska delen, till exempel att kunna ha synpunkter på utformningen av Sydvästlänken, som jag känner till lite bättre. Där har man flera gånger, i olika sammanhang, vid de så kallade samråden ifrågasatt om det är ekonomiskt lönsamt att gräva ned kablar i marken eller om man ska fortsätta ha dem i luften.

Det finns ett behov av det här. Och jag tror att vi alla kommer att vara nyfikna på resultaten.

För tids vinnande ska jag inte tala mer. Men jag ska, liksom min kollegor, yrka bifall till reservation nr 3.

(Applåder)

Anf. 166 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Riksrevisionen har granskat regeringens och Affärsverket svenska kraftnäts styrning mot en säker kraftöverföring. Fokus för granskningen har varit den finansiella och verksamhetsmässiga styrningen av Svenska kraftnät mot bakgrund av omställningen mot mer förnybara energislag i elnäten.

Flera av slutsatserna ligger i linje med våra uppfattningar. I likhet med Riksrevisionen ser vi bland annat brister i finansieringsmodellen, vikten av att mer samhällsekonomiska analyser genomförs samt att en undermålig finansieringsmodell kan påverka den svenska kraftbalansen negativt och öka kostnaderna för svenska elnätskunder.

I Europa pågår nu en kraftig utbyggnad av förnybar energi. Den byggs mer eller mindre uteslutande på politisk väg. Det bidrar till en starkt fluktuerande obalans i elnäten och medför ett enormt investeringsbehov i stärkt överföringskapacitet.

Osäkerheten på den europeiska energimarknaden är stor angående det totala investeringsbehovet, vem som i slutänden får betala och vilka konsekvenser det får för den europeiska konkurrenskraften. Osäkerheten på energimarknaden gällande fluktuerande produktion och elpris påverkar även den svenska energimarknaden. Vi kan komma att mer eller mindre tvingas bygga ut den kontinentala överföringen av el för att kunna förse fler med exempelvis svensk reglerkraft.

Jag vill poängtera att vi inte på något sätt är negativt inställda till en kontinental elöverföring eller handel med andra länder. Men en utbyggnad av överföringskapaciteten behöver analyseras. Det ska även finnas ett samhällsekonomiskt incitament för att bygga den.

Herr talman! I skrivelsen om Riksrevisionens granskning skriver regeringen i stort sett rakt ut att man saknar underlag för att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna kopplat till nya utlandsförbindelser. Man försöker i stället göra det lätt för sig genom att försvara eventuella överinvesteringar med att de i så fall skulle bidra till ett mer robust elsystem, trots att det kan leda till ett kostnadspåslag för svenska elkonsumenter och företag.

Vi bör komma ihåg att Svenska kraftnäts årliga nätinvesteringar har ökat med närmare 1 000 procent under ett decennium. De har alltså tiofaldigats under den tidsperioden. Det är svårt att inte betrakta som anmärkningsvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Riksrevisionen kunde i sin granskning konstatera att affärsverket har ansvar för att göra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför stamnätsinvesteringar. Men det görs endast i ett fåtal fall. Det finns inte heller någon oberoende tredje part som har till uppgift att granska analyserna.

Riksrevisionen landar även i uppfattningen att regeringen och Svenska kraftnät inte har styrt tydligt mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader.

Sverigedemokraterna har föreslagit att regeringen bör inrätta en fristående expertkommitté för elinfrastruktur som ska vara delaktig i att arbeta med hur de samhällsekonomiska analyserna ska genomföras och vilka ingångsvärden som ska användas. Vi anser att denna expertkommitté också ska granska de samhällsekonomiska kalkylerna löpande. Kommittén bör också granska hur regeringens energipolitiska mål påverkar såväl investeringsbehov i överföringskapacitet som elnätets funktion. Och dess arbete ska ske med stor transparens.

Vi är glada över att vårt förslag i vår följdmotion vann gehör och att ett enigt utskott nu föreslår att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska utreda behovet av att en fristående aktör, parallellt med Svenska kraftnät, genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar.

Man kan även fundera på huruvida beslutet att inte gå vidare med en stamnätsförbindelse till Gotland är en direkt följd av att mer noggrant genomförda samhällsekonomiska bedömningar är på ingång eller om det är helt oberoende av det.

Denna investering gick från att vara bedömd som lönsam till att samhällskostnaderna vida översteg de olika nyttorna. Det borde inte vara särskilt svårt att förstå, inte ens för en lekman. Att investera för att bli av med ett överskott som skapats av subventioner och som säljs till ett pris som understiger produktionskostnaden kan knappast betraktas som god samhällsnytta.

Detta steg kommer förhoppningsvis att kunna sätta stopp för de mest bisarra förslagen och tankarna från vissa i denna kammare framgent.

Herr talman! Kraftbalansrapporter genomförs årligen. Man beskriver hur effektläget inför den kommande vintern ser ut. På samma sätt gör respektive stamnätsoperatör i andra länder. Sverige har historiskt sett haft en betryggande kraftbalans och står sig väl även för stunden. Men andra länder tvingas redan i dag importera elkraft under kritiska timmar och gör antagandet att import är möjligt när behovet finns.

Länder runt om Sverige tenderar att utforma likartade energisystem. Väderberoende kraftslag utgör en alltmer växande andel av den alstrade elenergin. Det görs däremot inga dynamiska kraftbalansrapporter där man gör en samlad bedömning av huruvida exempelvis det mest kritiska timvärdet sammanfaller med vårt.

Bekymret med de väderberoende kraftslagen är nämligen att det finns en relativt stor korrelation, även över större geografiska områden. Ser man enbart till vindkraftsproduktionen på den nordiska elmarknaden kan man se att bottenvärdena för tillgänglighet, när man går ned på ett fåtal procentenheter, allt som oftast inträffar mer eller mindre samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Om då ett flertal olika länder har antagit, i de mer statiska kraftbalansrapporterna, att man ska kunna importera elenergi från varandra riskerar situationen att bli förödande. Vi föreslog därför att regeringen behöver ge Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra dynamiska kraftbalansrapporter som tar hänsyn till alla länder som är relevanta för den svenska kraftbalansen.

Det är glädjande att vi även här har fått gehör i utskottet för våra förslag och att utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra långsiktiga analyser av effektsituationen där såväl Sveriges som de närmaste grannländernas situation beaktas.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet. Jag vill även tacka Socialdemokraterna för att de här aktivt stöder Sverigedemokraternas förslag om samhällsekonomiska analyser.

Anf. 167 Said Abdu (L)

Herr talman! Sverige är ett avlångt land med stora avstånd och där elproduktion och elkonsumtion inte är samlade inom samma område. Största delen av elproduktionen sker i norra Sverige, och huvuddelen av elen konsumeras i södra Sverige.

Vi debatterar i dag Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksrevisionen konstaterar att den svenska energimarknaden genomgår en omfattande strukturomvandling som ställer nya krav på elkraftssystemet, inte minst med anledning av energiomställningen och utformningen av energipolitiken i Sveriges riksdag.

För att möta dessa utmaningar krävs en utbyggnad av elnäten. Det viktiga här är att den utbyggnaden sker under ordnade former och med god framförhållning. Hushåll och företag ska kunna räkna med trygg tillgång till el och annan energi.

Jag yrkar därför bifall till reservation 3. Jag står givetvis bakom de övriga alliansreservationerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till den.

Mina kollegor har redogjort för vår hållning i det här betänkandet. Jag tänker inte gå vidare in på det. Men jag kommer att kommentera lågvattenmärket som jag tycker att Åsa Westlund stod för.

Att försöka kleta på oss Sverigedemokraterna för att vi tycker lika i en enskild sakfråga tycker jag är destruktivt. Och det är inte bra för ordningen här i riksdagen.

Det är en tendens från Socialdemokraterna. De försöker ofta ha någon form av opportunistisk trumpifiering, vilket bidrar till polariseringen av debattklimatet. Jag har förväntningar på Socialdemokraterna att de ska vara pragmatiska och vilja Sveriges bästa. Jag hoppas att det ska framföras här i kammaren framgent.

(Applåder)

Anf. 168 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Ni, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet motionerade på den här skrivelsen om att återkommande analyser av effektläget på den svenska energimarknaden bör genomföras. Utöver detta hade Sverigedemokraterna i sin motion ett resonemang om att Sveriges elförsörjning är sammankopplad med andra länder och att en bedömning av kraftbalansen därför måste ta hänsyn till detta. Det är inget konstigt i sak. Regeringen skriver till exempel i sin skrivelse till riksdagen att det är viktigt att bedömning av leveranssäkerheten görs utifrån den relevanta marknaden, som i normalfallet är Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Likväl är det tydligt att er egen motion saknade skrivningar om andra länder. Men i er nya text fanns plötsligt dessa hänvisningar med. Därmed bifölls också Sverigedemokraternas motion. Sverigedemokraterna röstade då följaktligen på förslaget från er i Alliansen.

Min fråga är helt enkelt: Varför valde ni i Liberalerna - som utanför den här kammaren är tydliga med att ni inte ska anpassa er politik till Sverigedemokraterna - att ändå göra ett tillägg i er egen text så att den också täckte in det som Sverigedemokraterna yrkade på och som passade Sverigedemokraterna bättre?

Anf. 169 Said Abdu (L)

Herr talman! Jag finner inga konstigheter i att man tar till sig saker och kritik och lyssnar på bra argument. Det gör vi i Alliansen konstant och ofta.

Det som jag försökte uttrycka i mitt anförande var att jag tycker att det är problematiskt att Socialdemokraterna i det andra yrkandet röstar med Sverigedemokraterna samtidigt som ni försöker kleta på oss någon form av stämpel och märklig retorik som jag inte uppskattar. Jag tror inte att den bidrar till en god samtalston.

Den här polariseringen förekommer ofta, och den är väldigt opportunistisk. När man talar om företag säger man ofta att de är skurkar. Man talar om att vinster är stöld från folket. Man säger att företagen ska sälja barn på börsen. Den formen av retorik visar på just de tendenser som jag talade om.

Anf. 170 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Nu tog ledamoten upp samma sak som Rickard Nordin också nämnde i sitt anförande. Vi har förhandlat med Alliansen om reservation 2. Alliansen råkar tycka samma sak som Sverigedemokraterna i denna sakfråga. Vi har aldrig haft som princip att då inte förhandla med Alliansen. Däremot har Liberalerna som princip att inte anpassa sin politik till Sverigedemokraterna. Den principen verkar vara helt frånvarande nu när jag hör ledamotens svar på min fråga.

Anledningen till att vi har den här principen är att vi inte vill bidra till att normalisera ett rasistiskt parti. Vi vill inte ge Sverigedemokraterna inflytande och inte göra dem glada över att få inflytande. Så varför valde ni att anpassa er text för att göra dem glada? Vad förväntar ni er för stöd tillbaka?

Anf. 171 Said Abdu (L)

Herr talman! Jag tar bestämt avstånd från det som Åsa Westlund påstår om att vi skulle ha förhandlat med Sverigedemokraterna. Det är lögn.

Det jag sa var att vi är öppna för att lyssna på goda argument. I mitt anförande tog jag upp varför Socialdemokraterna gång efter annan har en opportunistisk ton, och det gäller inte bara i det här fallet. I stället för att diskutera sakfrågan försöker man hela tiden hitta argument som inte är rationella och logiska. Man diskuterar, man kletar på och man stämplar. Jag tycker att det är en tendens som vi har sett på andra sidan Atlanten, och som jag hoppas inte ska få vind i seglen här i Sverige.

Riksrevisionens rapport om förutsätt-ningar för en säker kraftöverföring

Jag hoppas att vi ska kunna ha ett pragmatiskt samtal i Sveriges riksdag, och jag hoppas att det blir mindre av den retoriken när man beskyller inte bara liberaler och centerpartister för att förhandla med Sverigedemokraterna. Jag hoppas också att man slutar med den retorik som man har mot näringslivet, att man slutar att säga att företag säljer barn på börsen och att vinster är stöld från folket, för det är inte god ton, speciellt inte från landets främsta företrädare.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)