Riksrevisionens granskning om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform

Herr ålderspresident! I detta betänkande behandlar vi i utrikesutskottet Riksrevisionens granskning av Sidas val av samarbetspartner och biståndsform. Det finns inga motioner eller reservationer i betänkandet, och förslaget är att lägga det till handlingarna.

Som jag sa i mitt anförande i den förra debatten finns det en bred enighet i riksdagen och i utskottet om vikten av att ständigt granska biståndet för att förbättra det och göra det så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Riksrevisionens rapport är en viktig pusselbit i detta arbetet som jag tror att vi alla välkomnar.

Riksrevisionens granskning fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för effektiva val av samarbetspartner och biståndsformer i genomförandet av svenskt utvecklingssamarbete. Riksrevisionens granskning baserar sig på iakttagelser av strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Den har genomförts mot bakgrund av att Sida förmedlar en betydande del av Sveriges internationella bistånd. År 2020 var det till exempel 26,2 miljarder kronor.

Merparten av medlen finansierar biståndsinsatser som utförs av andra aktörer i partnerskap med Sida. Sidas val av samarbetspartner är därför förstås viktiga för hur biståndsmedlen används och vad de förväntas uppnå för resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens granskning om Sidas val av sam-arbetspartner och biståndsform

Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val. Riksrevisionen pekar dock på en del brister i bland annat tydlighet och styrning och kommer med rekommendationer om hur detta kan förbättras.

Viktigt att komma ihåg är att denna granskning gäller en liten del av svenskt bistånd och bara en aspekt av det arbete som Sida gör. Rekommendationerna och granskningen är viktig och bra men ska inte ses som ett utlåtande över hela det svenska biståndet.

Det finns andra organisationer som gör och har gjort granskningar av hela biståndspolitiken, till exempel OECD:s biståndskommitté Dac. De och andra bedömare som jämför olika länders biståndspolitik har återkommande kommit fram till att svenskt bistånd håller hög kvalitet och är bland världens främsta.

Det är klart att det finns exempel där det har gått fel, projekt som har misslyckats och styrning som kunde ha varit både tydligare och effektivare. Men jag vill ändå avsluta med att citera från den granskning som OECD-Dac gjorde av hela det svenska biståndet häromåret - och jag ber herr ålderspresidenten om ursäkt för att jag tillfälligtvis växlar över till engelska.

"Sweden is an adept, ambitious and influential actor on global sustainable development who has shown leadership at the international level on peace and conflict prevention, environmental sustainability and climate change, and gender equality.

Sweden has in place a comprehensive toolbox to help it to leave no one behind and promote gender equality and women´s rights.

Sweden´s decentralised approach is also a major asset that enables responsive and flexible programming. In addition, it has a proactive approach to addressing corruption.

Sweden is strongly committed to the international development effectiveness principles, actively supporting country ownership and donor co-ordination, and is a valued, long-term partner to multilateral and civil society organisations."

Vi socialdemokrater har höga ambitioner för svenskt bistånd, och vi vill givetvis att det även fortsättningsvis ska vara i världsklass, effektivt och ändamålsenligt.

Jag vill passa på att tacka Riksrevisionen för dess viktiga rapport och de dragningar vi fått avseende den av både regeringen och Sida.

Herr ålderspresident! Svensk biståndspolitik har under en mycket lång tid cirkulerat runt ett enda mål, nämligen önskan att ge absolut mest. Det har manifesterats genom enprocentsmålet, och det har gällt sedan 70-talet.

Men nu sker ett efterlängtat paradigmskifte vad gäller svensk biståndspolitik. Målet förändras. Vi märker att detta paradigmskifte har fått fäste även utanför partierna som står bakom Tidöavtalet och partierna som står bakom regeringen eftersom det största oppositionspartiet också skär ned på biståndsramen i sitt budgetalternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens granskning om Sidas val av sam-arbetspartner och biståndsform

Förhoppningsvis innebär detta en ny syn på svenskt bistånd, där vi fokuserar på resultatet och vad vi kan åstadkomma bäst i stället för mest. Det är välkommet. Det är också välkommet att vi kopplar handel till bistånd, aid to trade.

Det reformerade biståndet kommer givetvis också att innebära förändringar för den myndighet som har det största ansvaret på biståndsområdet, nämligen Sida, och det är ju Sidas val av partner vi diskuterar nu.

Den här granskningen som vi har fått från Riksrevisionen säger - vilket vi alla vet - att stora delar av biståndet ändå kanaliseras via Sida, och därför är det naturligtvis oerhört viktigt hur Sida arbetar och vad de åstadkommer.

Det som är väldigt positivt med den här granskningen är att man ändå konstaterar att Sida i huvudsak styr på ett sätt som främjar effektiva val. Men det finns en relevant kritik kring otydlighet, transparens och brist på resultat och uppföljning, och det är det viktigt att vi fortsätter att ta tag i.

För oss moderater är det angeläget att myndighetens arbetsformer är utformade på ett sätt som säkerställer full transparens och spårbarhet i myndighetens processer, vägval och beslut. Vi ser det därför som positivt att Sida som myndighet har inlett ett utvecklingsarbete för att förbättra alla de här punkterna. Vi känner oss trygga med att den reformering av biståndspolitiken som nu sker i stort även kommer att innebära en utveckling av hur Sida som myndighet arbetar. Det kommer att medföra en utveckling som ger en större tydlighet när det gäller vilka val Sida gör och varför, en större öppenhet så att den transparens som efterlyses blir verklighet och ett mycket tydligt fokus på att nå resultat.

Herr ålderspresident! Det är onekligen intressanta tider också för biståndspolitiken. Det är en nödvändig reformering som sker i dag när Sverige fortsatt kommer att vara en stor bidragsgivare men där vi nu sätter fokus på kvalitet och resultat och på att koppla samman handel och bistånd och bidra till bästa möjliga utveckling för öppenhet, frihet och hållbarhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)