Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

Betänkande 2016/17:SfU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 juni 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Striktare regler vid sjukskrivning har granskats (SfU20)

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.

Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.

Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Skrivelser: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-05-11
Justering: 2017-06-01
Trycklov: 2017-06-07
Reservationer: 1
Betänkande 2016/17:SfU20

Alla beredningar i utskottet

2017-05-11

Striktare regler vid sjukskrivning har granskats (SfU20)

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.

Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.

Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.

Socialförsäkringsutskottet delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron. Med det föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-06-09
Debatt i kammaren: 2017-06-12
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:SfU20, Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

Debatt om förslag 2016/17:SfU20

Webb-tv: Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 35 Johan Forssell (M)

Fru talman! På senare år har det kommit ett flertal rapporter som har förändrat kunskapsläget om sjukförsäkringen, inte minst vad gäller behovet av tidsgränser och incitament för olika aktörer inom sjukförsäkringen.

Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

Den rapport från Riksrevisionen som vi nu diskuterar är en del i denna kunskapsutveckling. I korthet visar den att en strikt bedömning av rätten till sjukpenning ger upphov till positiva effekter på såväl individ- som samhällsnivå. Kostnaderna i sjukförsäkringen blir lägre, och individens arbetsutbud ökar - och detta utan att negativa bieffekter uppstår i form av försämrad hälsa eller ökade kostnader för ohälsa.

När Riksrevisionen konstaterar detta ger man också stöd till en tidigare rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som konstaterat: En bortre tidsgräns i sjukförsäkringen ses som central för att uppnå en långsiktigt stabil sjukfrånvaro.

Även Försäkringskassan och en lång rad andra myndigheter har tidigare varit inne på samma sak, nämligen vikten av att ha en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.

Intressant är också att en strikt bedömning gynnar ett jämställt uttag från sjukförsäkringen. Det beror på att kvinnor relativt sett är sjukskrivna mer än män och därför påverkas mer av en strikt bedömning.

Dessutom bidrar en strikt bedömning av rätten till ersättning till att minska den ekonomiska ojämlikheten. Det beror på att sjukförsäkringen relativt sett oftare används av personer med lägre inkomster och att ett nekande av sjukpenning då ökar individens inkomster.

Under mandatperioden har regeringen tyvärr konsekvent vägrat att ta till sig detta kunskapsläge. Man har i stället, tvärtemot vad flera expertmyndigheter har pekat på, valt att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Tyvärr kan vi också, när vi nu samlas till denna debatt, konstatera att de långa sjukskrivningarna ökar kraftigt, inte minst som en följd av att den bortre tidsgränsen har slopats.

Det är givetvis glädjande att antalet startade sjukfall har minskat, men det förtar inte det faktum att längden på sjukskrivningarna ökar.

Fru talman! Det är viktigt att framtida reformer av sjukförsäkringen utformas i enlighet med det kunskapsläge vi har och den nya information vi har fått. Därför har Moderaterna valt att motionera om något som borde vara en självklarhet men som tydligen behöver understrykas.

Det är som sagt glädjande att sjukfrånvaron inte längre ökar, men framtiden är fortfarande oviss.

Kostnaderna förefaller ha parkerat sig på en hög nivå. Kostnaden för sjukpenning och rehabilitering prognostiseras i år till drygt 39 miljarder kronor, och om tre år förväntas kostnaden vara lika stor. Om fyra år förväntas kostnaden vara ännu lite högre, ca 40 miljarder kronor. Detta kan jämföras med hur det såg ut 2010, då motsvarande kostnad var 20,5 miljarder kronor. Det handlar i praktiken om en fördubbling av kostnaderna på bara tio år.

Expertmyndigheternas rapporter om behovet av tidsgränser och kontroller för att kunna uppnå en långsiktigt stabil och hållbar nivå på sjukskrivningarna förtjänar att tas på allvar av regeringen och leda till eftertanke och analys snarare än reflexmässigt avvisande för att de inte stämmer överens med regeringens politiska önskemål.

Vi anser att regeringen bör vidta åtgärder som följer de slutsatser som Riksrevisionen framhåller samt säkerställa att förslag på sjukförsäkringsområdet framöver baseras på faktabaserad kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

Jag yrkar bifall till reservationen.


Anf. 36 Phia Andersson (S)

Fru talman! Sjukförsäkringen omfattar ekonomisk trygghet och rehabilitering tillbaka till arbete för människor som har drabbats av sjukdom. En väl fungerande sjukförsäkring är av största betydelse för såväl den enskilde som samhället i stort.

Sjukpenning är en del av den allmänna sjukförsäkringen. Den har aldrig haft till syfte att bota eller läka, utan dess syfte är att vara en inkomstbortfallsförsäkring när sjukdom hindrar människor från att arbeta.

I likhet med regeringen anser utskottet att de höga sjuktalen i landet är oroväckande. Regeringen har prioriterat ett batteri av åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Inte minst gäller detta det förebyggande arbetet, där arbetsgivare tar ett större ansvar för att förebygga ohälsa på arbetsplatser.

Företagshälsovårdens betydelse har belysts, och Arbetsmiljöverkets granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har visat sig vara en viktig faktor för att förebygga stress, skador och sjukdom på grund av arbete.

Men människor blir inte sjuka enbart av arbete, och alla sjukdomar kan inte förebyggas. När man blivit sjuk är det viktigt att sjukvården och övriga aktörer stöder en rehabilitering för återgång i arbete så snart det är möjligt. Långa passiva sjukskrivningar utan insatser har aldrig varit bra för individen, då rehabiliteringen tar betydligt längre tid och det blir svårare att komma tillbaka till tidigare arbete. Därför har nuvarande regering förstärkt sjukvårdens och Försäkringskassans resurser, så att rehabiliteringen tillbaka till arbete ska gå snabbare.

Riksrevisionens granskning Är sjukskrivning bra för hälsan? har gjorts med underlag från 5 000 fall bland 2009-2012 års sjukfall som fick avslag på ansökan om sjukpenning. Även ansökningar om förlängning som fått avslag finns med i underlaget. Granskaren anser att resultatet visar att en strikt bedömning av rätten till sjukpenning får positiva effekter på såväl individ- som samhällsnivå. Kostnaderna blir lägre till följd av minskade utbetalningar av såväl sjukpenning som sjuk- och aktivitetsersättning. Individens arbetsutbud ökar, och risken att slås ut från arbetsmarknaden minskar. Detta sker utan att negativa bieffekter uppstår i form av försämrad hälsa och ökade kostnader för ohälsa. Det senare har granskaren konstaterat utifrån att ingen har dött, haft fler sjukhusvistelser eller fått ökade läkemedel som subventioneras.

Riksrevisionens granskare drar slutsatsen att resultatet talar för att en strikt bedömning av sjukförsäkringen leder till ett mer jämställt uttag av sjukförsäkringen. Det beror på att kvinnor är sjukskrivna mer än män och på att de vid ett nekande av sjukpenning minskar sin framtida sjukfrånvaro mer än män.

Fru talman! Man behöver inte vara Einstein för att förstå att om man nekar människor sjukpenning minskar kostnaderna för sjukförsäkringen för samhället. Men att det skulle vara bra för hälsan med striktare bedömning i sjukförsäkringen har starkt ifrågasatts av bland andra tre forskare från Lund, som i en debattartikel anser att Riksrevisionen antyder att sjukskrivning är hälsovådligt och att en mer strikt rättstillämpning skulle hjälpa människor. De anser att det inte kan sägas utgöra en seriös forsknings- och rapportinsats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

De skriver i sin artikel att en av de slutsatser som dras i den sammanfattande analysen är att en strikt bedömning gynnar jämställdheten. Orsaken är att kvinnor är mer sjukskrivna än män och alltså påverkas mer när allt fler ansökningar avslås. Samtidigt visar studien att kvinnor som nekas sjukpenning inte ökar sina inkomster i samma omfattning som män som nekas sjukpenning. Det innebär att kvinnor som nekas sjukpenning inte klarar av att återgå i arbete utan blir fattigare eller ökar sitt beroende av makes eller sambos inkomster. De tre forskarna anser att det är absurt att i det sammanhanget prata om jämställdhet.

De anser dessutom att det inte är adekvat att definiera hälsa på det sätt rapporten gör - som en frånvaro av dödlighet inom tre år och ett oförändrat uttag av subventionerade läkemedel och sjukvård. De anser att det är häpnadsväckande att Riksrevisionen använder sig av så grova mått för att mäta begrepp som på både individ- och samhällsnivå rymmer så många dimensioner.

Fru talman! Dessa olika uppfattningar visar på att frågan inte är så enkel som det verkar. Det är av största vikt att komma ihåg att sjukförsäkringen är en försäkring för inkomstbortfall vid sjukdom eller skada. Det är det förebyggande arbetet och de insatser som sjukvården ger samt den rehabilitering som stöder individen tillbaka till arbete som kan minska sjukfrånvaron. Det är en av våra stora utmaningar, och regeringen har med ett stort åtgärdspaket tagit sig an denna utmaning. Att Riksrevisionen inte har några rekommendationer som följd av granskningen är troligen för att regeringen redan vidtagit en rad åtgärder för att bryta den stigande sjukfrånvaron.

Regeringen har redan tidigare gett Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättning och försörjning bland dem som nekas sjukpenning. Mellan 180 och 380 dagar i rehabiliteringskedjan ska detta granskas. Försäkringskassan ska studera om individen övergår till arbete sedan Försäkringskassan nekat fortsatt sjukpenning samt om den enskilde återvänder till samma yrke eller bransch som före sjukskrivningsperioden. Försäkringskassan ska också undersöka om de som nekas sjukpenning får annan ersättning från socialförsäkring, a-kassa eller försörjningsstöd från socialtjänsten, eller om de har andra försörjningskällor. Uppdraget ska redovisas senast den 13 oktober 2017.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.


Anf. 37 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik här, men jag blev lite nyfiken på det som Phia Andersson sa. Hon sa att man inte måste vara Einstein för att förstå att nekad ersättning minskar statens kostnader. Men man måste nog nästan vara Einstein för att förstå vad Phia Andersson tycker om Riksrevisionens rapport. Hon gjorde en väldigt lång hänvisning till vad tre forskare från Lund hade att säga, men frågan är: Vilken uppfattning har Phia Andersson och Socialdemokraterna i den här frågan?

Det var väldigt starka ord som sas om Riksrevisionen. Jag kunde till exempel notera begreppet oseriös forskning. Det tycker jag är ganska starkt från ett regeringsparti till en expertmyndighet. Är det verkligen Socialdemokraternas uppfattning om den här rapporten? Då krävs det nog lite mer av underbyggd analys i stället för att bara referera till vad någon annan tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

De här rapporterna passar kanske inte alltid in när man är i regeringsställning. Jag har själv en del erfarenhet av detta. Men mitt genomgående omdöme är att de här rapporterna alltid är väldigt väl underbyggda och kvalitetssäkrade. Det är inga uppsatser som släpps igenom, utan det är något som bör tas på mycket stort allvar.

Att man då kallar detta för oseriöst och att det inte är forskning utan att själv presentera vad som i så fall är oseriöst är något som jag tycker väcker en del frågetecken, som jag vore tacksam om Phia Andersson kunde räta ut.


Anf. 38 Phia Andersson (S)

Fru talman! Jag sa inte att det var Socialdemokraternas uppfattning. Jag sa att det står så i artikeln, för det gör det.

Med detta vill jag påvisa att Riksrevisionens granskning har väckt ganska mycket reaktioner utifrån, kanske just för att frågan är väldigt komplex och för att man måste se det ur väldigt många olika dimensioner för att komma rätt.

Stegringen av sjukfrånvaron började 2010. Det var fyra år då man kunde ha gjort en hel del insatser som den nuvarande regeringen har fått göra i stället. Det har handlat om att tala med arbetsmarknadens parter. Den ökade stressen på arbetsplatserna innebär att människor blir sjukskrivna. Vad kan vi göra för att komma till rätta med det? Vad kan vi göra för att stärka företagshälsovården i detta? Vi vet att den är en viktig faktor.

Vi har också sagt att man inte kan ha en lång passiv sjukskrivning, bli utförsäkrad i den bortre parentesen och sedan komma till Arbetsförmedlingen och på nytt bli ett sjukfall efter ett tag. Det var ju precis detta som hände tidigare. Därför har man vidtagit mängder av åtgärder och förstärkt Försäkringskassan för att kunna göra just dessa kontroller vid 180 dagar och så vidare för att kunna ge rätt stöd vid rätt ögonblick. En uppföljning av detta är också påbörjad.


Anf. 39 Johan Forssell (M)

Fru talman! Ja, då har vi fått det klarlagt: Det var tydligen inte socialdemokratins uppfattning. Men frågan kvarstår fortfarande: Vilken uppfattning har regeringspartierna i själva sakfrågan? Ni har ändå valt att avstyrka denna motion. Då antar jag att det finns en egen analys och en egen grund för det. Det handlar inte bara om att hänvisa till vad andra tycker.

Det här är viktiga frågor. Jag vet att regeringen är väldigt nöjd med att sjukskrivningarna nu minskar och att ökningen inte fortsätter. Det är jag också. Men jag vill poängtera: Det är fortfarande en väldigt bekymmersam utveckling. Sjukskrivningarna ligger kvar på en mycket hög nivå. Kostnaderna har fördubblats på bara tio år. Det finns en lång rad saker som borde ske. Då tycker jag kanske att man från regeringspartiernas håll borde ägna lite mer tid åt just den här typen av rapporter, som inte bara bekräftar det man redan tycker eller vill höra utan som faktiskt vrider och vänder på saker på ett väldigt kompetent sätt.

Jag vill upprepa: Min erfarenhet är att Riksrevisionen alltid kommer med väl underbyggda rapporter. Jag delar inte alltid slutsatserna. Men jag tycker att slutsatserna förtjänar att tas på ett betydligt större allvar än vad regeringen har gjort i detta fall. Det gäller inte minst vikten av att ha fungerande kontrollmekanismer och tidsgränser i sjukförsäkringen, som inte bara Riksrevisionen har understrukit utan även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för socialförsäkringen. Jag tycker att det vore klädsamt om den insikten också kunde nå fram till Socialdemokraterna i denna fråga.


Anf. 40 Phia Andersson (S)

Riksrevisionens rapport om sjukskrivning

Fru talman! Den lagstiftning som finns på området, med 90 dagar, 180 dagar och så vidare, är exakt den lagstiftning som borgarna själva lade fram 2008. Det enda som är ändrat är att den bortre parentesen är borttagen. Den hade nämligen inte den effekten. Den hade snarare effekten att människor fick gå i en lång passiv sjukskrivningsperiod, för man visste att de blev utförsäkrade. Man visste att människor ändå försvann ur försäkringen vid ett visst datum. Vad som hände var att de gick till Arbetsförmedlingen. Sedan kom de tillbaka in i sjukförsäkringen som ett nytt ärende. De var alltså gömda. Nu är de synliga. Det tycker vi är bra.

I denna riksrevisionsrapport lämnas inga rekommendationer. Och precis det som sägs i den, om att tidsgränserna är viktiga, har denna regering satt fokus på. Vad Moderaterna skriver i sin motion är faktiskt att slå in öppna dörrar. Det är så många öppna dörrar att det blir tvärdrag. Detta är nämligen redan gjort. Troligtvis anser Riksrevisionen att de åtgärderna är bra, eftersom man inte har lämnat några rekommendationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-06-14
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En strikt bedömning av rätten till sjukpenning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3731 av Johan Forssell m.fl. (M).
    • Reservation 1 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S106007
    M07706
    SD370010
    MP24001
    C21001
    V18003
    L16003
    KD14002
    -2010
    Totalt23877133
    Ledamöternas röster
  2. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:170 till handlingarna.