Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Anf. 123 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel. Den övergripande frågan för rapporten är om statens tillsyn är effektiv.

Till att börja med vill jag säga att vi kristdemokrater i grunden är väldigt stolta över den apoteksmarknad som finns i Sverige i dag. När Kristdemokraterna tog ansvar för apoteken 2006 under alliansåren låg Sverige i OECD:s botten när det gällde antal apotek per invånare. Det var mot den bakgrunden som vi genomförde en omreglering av apoteksmarknaden 2009 med målet att säkerställa en trygg och god läkemedelsförsörjning för alla.

Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Det här är fortfarande en relativt ung marknad. Det finns såklart fortfarande saker som skulle kunna fungera bättre. Men runt om i landet finns i dag apotek med generösa öppettider och kunnig, högutbildad personal. Medborgarna har ett högt förtroende för apoteken.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Siffror från Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2021 visar att antalet apotek har ökat från drygt 900 år 2008 till över 1 430 i dag. Det innebär en imponerande ökning med hela 54 procent.

Vi kristdemokrater vill gärna att fler ska få möjlighet att starta och driva egna apotek. Vi vill se fler företag som kan erbjuda alla landets patienter nya tjänster. Men det gäller såklart att kunna säkra både kvalitet och tillgänglighet.

Därför behövs en effektiv tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel. Det är viktigt för att vi ska kunna komma till rätta med missförhållanden och aktörer som inte lever upp till lagens krav, vilket ytterst riskerar att drabba patienterna.

Men det är också viktigt därför att motsatsen, en ineffektiv tillsyn, leder till att läkemedelsförmåner och andra subventioner utnyttjas på helt fel sätt. Det innebär också ett slöseri med skattebetalarnas pengar.

Mot bakgrund av detta har Kristdemokraterna likt regeringen välkomnat Riksrevisionens rapport. Vi delar slutsatsen att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel behöver bli mer effektiv.

Särskilt viktigt är det att tillsynen fungerar bättre i ljuset av regeringens höjda ambitioner om att stärka apotekens roll i vårdkedjan så att vi kan avlasta primärvården och använda den kompetens som finns hos personalen på våra apotek.

Det ska också ses i ljuset av att apoteken och partihandeln kommer att få ett allt större ansvar framöver för att klara Sveriges försörjningsberedskap i dessa mörka tider av kris och krig i Europa.

Kristdemokraterna instämmer för det första i att det bör införas en möjlighet för tillsynsmyndigheterna att i större utsträckning än i dag dela uppgifter inom ramen för apotekstillsynen.

Även om frågan hur informationsutbytet ska regleras behöver utredas vidare är det bra att regeringen i skrivelsen är tydlig med bedömningen att rapporten kan tjäna som utgångspunkt vid framtagandet av en sådan reglering.

För det andra delar vi bedömningen att det finns skäl för att införa en utvidgad uppgiftsskyldighet för E-hälsomyndigheten för att effektivisera tillsynen. Det är stora mängder data som ska hanteras. Det kräver naturligtvis grundlig analys. Det är mycket integritetskänslig data som ska hanteras, men vi delar den viljeinriktningen.

För det tredje kan det också finnas skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som ändå är subventionerade av staten eller regionerna.

Där gäller det dock att konsekvenserna utreds väldigt noga så att man inte med goda avsikter vidtar åtgärder som i slutändan försämrar tillgängligheten för dem som är i behov av läkemedel.

Avslutningsvis, herr talman, är det bra att regeringen öppnar för att låta TLV och Läkemedelsverket ta ut sanktionsavgifter i större utsträckning än vad som kan ske i dag med syfte att åstadkomma en mer effektiv tillsyn.

Det känns betryggande att frågan om en effektivare tillsyn över apotek och partihandel också pekas ut som en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen avser att noga följa det arbete som redan pågår på departementen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Vi i socialutskottet kommer att få anledning att följa regeringens arbete med en effektivare statlig tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel. Med det yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.

Anf. 124 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Christian Carlsson är fullständigt jublande över avregleringen och hur det blev. Jag tror att gladast är nog de stora bolagen som står bakom apoteken.

När ni avreglerade och satt i regeringen fanns ett drömscenario som ni spred. Det skulle vara de små apoteken som skulle blomma över Sverige. Nu blev det inte riktigt så. Det hade väldigt många kunnat räkna ut. Här finns väldigt mycket pengar att ta ut och väldigt mycket business.

I och med avregleringen har apoteken hamnat mer i köpcentrum och i innerstäderna. Själv, herr talman, kan jag på 500 meter nå fem olika kedjor. Ändå är vi ganska friska i innerstaden medan det ser betydligt sämre ut i andra delar av Sverige där väldigt få av de privata apoteken vill öppna sin butik.

Herr talman! Jag tänkte höra med ledamoten om det finns mer tankar om detta. Hur ska man sprida apoteken till resten av Sverige? Hur är det tänkt? Det kan inte vara så att det blir en hord av apotek i innerstäderna med de stora kedjorna och väldigt få på landsbygden.

Herr talman! Jag vill också säga att man hade kunnat påverka Apoteket AB genom att tala med dem och se till att de ökade på. Problemet är att staten på något sätt tappar apoteken ur sin låda med verktyg. Man kan inte styra den privata marknaden på det sättet.

Anf. 125 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Gladast över den omreglering av apoteksmarknaden som den förra borgerliga regeringen stod för är naturligtvis de som är i behov av läkemedel. De drabbades hårt av att vi hade så låg tillgänglighet till apoteken före reformen. Det gäller alla de människor som har sett hur antalet apotek har ökat med 54 procent mellan de här åren, som jag tidigare beskrev.

Det är värt att påpeka att samtliga län har fått fler apotek. Antalet söndagsöppna apotek har också ökat från 154 till 575. Därtill erbjuder samtliga apotekskedjor i dag också e-handel via internetapoteken.

Självklart finns det saker som behöver bli bättre. Men sammantaget innebär den ökade tillgängligheten att det får betraktas som en väldigt framgångsrik reform. Det visar också den höga kundnöjdheten.

Anf. 126 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag vidhåller fortfarande att gladast är nog aktieägarna i de stora bolagen.

Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kan man nu se att apoteken på landsbygden och nära landsbygden minskar. Man kan fundera på hur man ska täppa till det. Jag undrar om regeringen har något förslag för det. Det kanske ledamoten har kunskap om. Det borde vara en otroligt viktig hälsofråga.

Apotek säljer inte vilka varor som helst. De ingår på något sätt i hälso och sjukvården. Det finns en risk om det blir väldigt ojämlikt med apotek, om det blir svårare att få kontakt med farmaceuter och tala om sin medicin och om människor får mindre hjälp. Det kan delvis vara en hälsofara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

När man tittar i rapporten kan man också se att det finns en risk genom den ökade konkurrensen och så vidare att det smalas ned på apoteken. Då finns det färre möjligheter att hinna prata med en farmaceut.

Jag skulle gärna vilja se att man hade något slags plan för hur man ska räta upp det och helt enkelt göra det bättre, herr talman.

Anf. 127 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Människor behöver ha tillgång till en jämlik vård av god kvalitet i hela landet, och människor i hela landet behöver tillgång till läkemedel och en närvaro av apotek. Så är det.

Det var faktiskt Kristdemokraterna som införde ett glesbygdsstöd för att säkerställa tillgången till fysiska apotek på landsbygden under alliansåren. Glesbygdsstödet ger fortfarande i dag bättre resultat när det kommer till närvaron i glesbefolkade områden. Men från vårt partis sida är vi av uppfattningen att det här kontinuerligt behöver följas upp och ses över, för vi behöver öka tillgången på läkemedel för människor på landsbygden. Då kan exempelvis en uppdatering av glesbygdsstödet vara någonting att titta vidare på.

Vi delar ambitionen att göra saker ännu bättre när det gäller denna framgångsrika reform, som trots allt har ökat tillgången på läkemedel för människor i behov av det.

Anf. 128 Mikael Dahlqvist (S)

Herr talman! Tack så mycket, Christian Carlsson, för anförandet! Jag tänker också spinna vidare på ledamoten Rågsjös synpunkter när det gäller den halvvägs privatiserade apoteksmarknaden.

Jag delar ledamotens uppfattning att det har blivit en högre tillgänglighet och bättre öppettider i stora och medelstora städer. Jag delar däremot inte, herr talman, ledamotens uppfattning om hur det ser ut på landsbygd och i glesbygd. Jag kommer själv från en liten kommun mitt i Värmland som heter Hagfors. Där har vi fortfarande bara ett apotek, och det kommer inte att bli fler. Och så ser det ut i stora delar av Värmland. Där utvecklingen har gått framåt, herr talman och Christian Carlsson, är till exempel i Karlstad. Den staden har fått fler apotek.

Jag tycker därför att man borde ha en mer nykter syn på vilka effekter reformen får. Christian Carlsson är ju medveten om att marknaden inte löser glesbygdsproblemen eftersom man har infört ett glesbygdsstöd. Det behövs alltså stöd från samhället.

Herr talman! Min fråga var egentligen en annan. I samband med avregleringen av apoteksmarknaden försvann också apotekens ansvar för läkemedelsfrågor. Det här kom delvis upp i den rapport som vi debatterar i dag. Det var Apoteksbolaget AB som hade uppdraget att ha ett förråd för apoteken, dels för att kunna serva patienter som har recept, dels för att fungera i brist- och kristider. Min fråga är: Hur ser du på en sådan utveckling - att ha ett centraliserat förråd?

Anf. 129 Christian Carlsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Först får jag lov att medge att jag blir lite förvirrad när ledamoten framför att han inte delar min uppfattning när det gäller hur situationen ser ut på landsbygd och i glesbygd. Det jag sa var att det fortfarande finns förbättringspotential när det kommer till hur apoteksmarknaden fungerar.

Just behovet av att öka tillgängligheten till läkemedel för människor som bor på landsbygd och i glesbygd var ju någonting som jag bekräftade. Jag pekade också ut flera tänkbara förslag för hur vi skulle kunna förbättra situationen, och jag nämnde då glesbygdsstödet.

Vi verkar alltså tvärtom vara överens om att vi behöver särskilda satsningar för att tillgången på läkemedel ska vara jämlik i hela landet.

Vad gäller just försörjningsberedskapen är det någonting där Sverige har behövt göra en hemläxa. Man har inte tagit ansvar för krisberedskap och för försvarsberedskap i det här landet på väldigt många år. Det finns ett behov av att förbättra tillgången på läkemedel när det kommer till försörjningsberedskapen; det är helt solklart. Det kommer vi också att bidra till under den här mandatperioden.

Anf. 130 Mikael Dahlqvist (S)

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Christian Carlsson! Jag tror inte att vi missuppfattade varandra, utan min ingång i diskussionen var att jag medger att det delvis finns fördelar med privatisering av apoteksmarknaden. Men jag tolkade ditt anförande och ditt svar till ledamoten Rågsjö i det förra replikskiftet som att du var nöjd med hur det ser ut över hela landet.

Mitt påstående till dig, Christian Carlsson, är snarare att vi i glesbygd och på landsbygd inte ser någon förbättring av denna marknadsreglering. Så är det tyvärr många gånger; marknaden är en otroligt bra tjänare så länge man har underlag och tjänar pengar.

Min ingång i detta är att det också visar att staten måste ta ett ansvar. Jag tror att vi måste ta ett större ansvar för både apoteksmarknaden och kanske också andra verksamheter framöver.

Herr talman! När det gäller krisberedskapen eller förrådsberedskapen, som Apoteksbolaget tidigare hade, blev det här olyckligt. Det kan man inte skylla på någon enskild regering, för det är flera regeringar som har styrt sedan dess, men det är ett problem.

Ett annat problem var - och det är fortfarande ett problem även om vi har kommit en bit på vägen - apotekens utbud och möjligheter att få tag i läkemedel. Under en period var det till och med brist på insulin och vissa andra mediciner när man kom med sitt recept, och olika apotek kunde inte låna av varandra eller tala med varandra. Det har blivit bättre - det ska jag vara ärlig och säga - men det är fortfarande ett problem.

Min ingång till Christian Carlsson är att det inte enbart är lovsånger när det gäller avregleringen av apoteksmarknaden.

Anf. 131 Christian Carlsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Vi måste vara nöjda med att samtliga län har fått en ökad tillgång till apotek. Sedan har ledamoten Dahlqvist helt rätt i att detta inte kommer landsbygd och glesbygd lika mycket till del som andra delar av landet.

Detta förutsåg vi redan när vi styrde förra gången, under alliansåren, då vi införde glesbygdsstödet. Uppenbarligen har det inte haft tillräcklig effekt, men det är ändå någonting som bidrar och någonting som kan behöva utvecklas framåt. Det är Kristdemokraternas uppfattning.

Även om jag beskriver reformen som en väldigt stor framgång, vilket det är, inser också vi kristdemokrater att det behövs regler på en marknad. Ett område där det behövs mer reglering är säkerställandet av försörjningsberedskapen. Det kommer att komma en proposition till riksdagen under våren från regeringen som handlar just om hur apoteken och partihandlarna för läkemedel kan ta ett större ansvar för lagring och för att vi ska ha tillgång till läkemedel.

Detta är ett område som behöver förbättras som det är nu, när det inte är kris och krig, och det säger väl någonting om vilken stor utmaning vi har framåt. Vi kommer med förslag på området, och jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete så att vi får bitarna på plats och kan ta ett gemensamt, större ansvar för försörjningsberedskapen i Sverige.

Anf. 132 Mikael Dahlqvist (S)

Herr talman! I dag debatterar vi som sagt Riksrevisionens granskning och rapport över statens tillsyn av våra apotek och av apoteksmarknaden generellt när det gäller läkemedel.

Det finns all anledning för oss att ha noggrann kontroll över kostnadsutveckling och tillgänglighet till läkemedel för våra medborgare.

Herr talman! När det gäller den kostnadsutveckling som Sverige har haft de senaste åren handlar de senaste siffror jag har sett inför mitt anförande om skillnaden mellan 2019 och 2020. Då steg kostnaderna med ungefär 2 miljarder kronor. Totalnotan för statens kostnader, inklusive regioner, är på 32,6 miljarder kronor. Det är alltså en ganska stor kostnadspost i vårt budgetsystem.

Det är viktigt att invånare i Sverige får tillgång till modern, säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård på ett jämlikt sätt i hela landet. Detsamma gäller tillgängligheten till nya läkemedel, som innebär stora möjligheter för patienten. Samtidigt finns det stora utmaningar med allt högre kostnader för nya mediciner och tillgång till nya behandlingsmetoder över hela landet.

Herr talman! Riksrevisionens övergripande slutsats är att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel inte är effektiv. Riksrevisionen konstaterar att den yttersta konsekvensen är att patientsäkerheten blir lidande och att statens och regionernas utgifter blir onödigt stora eftersom läkemedelsförmåner och andra subventioner av läkemedel kan felutnyttjas.

I rapporten har Riksrevisionen ett antal rekommendationer om vad som bör åtgärdas av regeringen för att öka kontrollen och få bättre effektivitet. Flera åtgärder som nu rekommenderas har redan inletts av den förra Sledda regeringen. Nu får vi hoppas att den nya regeringen arbetar vidare med föreslagna åtgärder och stärker upp tillsynen och effektiviteten så att skattebetalarnas pengar används väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Ett antal förslag på åtgärder från oppositionen i betänkandet skulle ge bättre möjlighet till effektivisering och säkrare läkemedelshantering, herr talman. Tyvärr väljer majoriteten i utskottet att avstyrka motionerna från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern. Vi socialdemokrater har valt att ställa oss bakom några av dessa förslag, som vi anser kommer att ge staten bättre verktyg att via tillsynsmyndigheterna ha kontroll över apoteksmarknaden.

Värt att lyfta är Riksrevisionens iakttagelse att myndigheters samverkan begränsas eller hindras av vår sekretesslagstiftning, som gör att tillsynsmyndigheterna har svårt att dela uppgifter med varandra. Här bör regeringen ta fram förslag på sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett ökat utbyte av information mellan myndigheterna. Även regeringen instämmer i att tillsynsmyndigheterna ska kunna dela fler uppgifter med varandra. Här kan man fråga sig om företrädarna för regeringspartierna och Sverigedemokraterna inte delar regeringens åsikt eftersom man föreslår avslag på motionen från C som just syftar till att ge bättre informationsutbyte.

Avslutningsvis, herr talman, konstaterar Riksrevisionen att bristerna i kontroll också kan ge konsekvenser i form av onödiga kostnader för staten och regionerna. Ett exempel är överpriser på specialkost för barn och på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som subventioneras av staten eller regionerna. Här är det viktigt att regeringen skyndsamt hanterar den förra regeringens översyn av subventionering av speciallivsmedel för barn.

Regeringen bör också se till att utöka möjligheterna till utbyte mellan läkemedel. Här finns potential att ersätta fler originalläkemedel med både biosimilarer och generiska läkemedel. Finns det möjlighet att få lägre kostnader för samhället och för den enskilde medborgaren med samma säkerhets- och kvalitetskrav ser jag ingen anledning att fördröja lagändringar som möjliggör det.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 2 om överpriser på läkemedel.

Anf. 133 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för det anförandet, som också klargjorde varför man står bakom de andra partiernas motioner! Mina frågor handlar just om det.

Min första fråga handlar om reservation nummer 3 om överpriser på läkemedel och specialkost till barn. Den förra regeringen tillsatte i somras en utredning om just överpriser på specialkost till barn. Det tycker jag var bra. Men nu vill man ha en ny stor utredning och översyn av även många andra läkemedel. Då blir en naturlig fråga varför man inte gjorde det från början. Var det så att den förra socialministern var blind för de problem som man nu ser? Eller var det en trilskande samarbetspartner i Centerpartiet som sa att det här får ni absolut inte utreda? Vad var det som gjorde att man inte tog det här stora greppet från början, om det är så viktigt nu?

Anf. 134 Mikael Dahlqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Tack så mycket för din fråga, Jesper Skalberg Karlsson!

Jag tydliggjorde i mitt anförande hur Socialdemokraterna tänkte när det gällde överpriser på läkemedel. Det var bra att den förra regeringen tog initiativ till att utreda frågan om speciallivsmedel till barn. Jag utgår också från att den nuvarande regeringen när betänkandet kommer hanterar det på ett positivt sätt.

Men det finns också anledning att se över konkurrensen på apoteksmarknaden generellt när det gäller läkemedel och läkemedelsprodukter, herr talman. Då tänker jag närmast på att det, som jag redogjorde för i mitt anförande, finns flera rapporter som visar att det går att byta ut originalläkemedel på ett ännu effektivare sätt. Vi är duktiga i Sverige på det här med månadens vara, och apoteken frågar kunder om det är okej att byta. Men vi är inte duktiga på att byta ut det som kallas biosimilarer, som är biologiskt liknande läkemedel. Där har man uppskattat att det finns potential att spara uppemot en halv miljon per år. Det var därför jag tyckte att det fanns anledning att ställa sig bakom Miljöpartiets motion.

Att den förra regeringen inte agerade tror jag helt enkelt beror på att den agerade i många andra frågor, och sedan dök pandemin upp. Det handlade säkert om tidsbrist och brist på utredningskapacitet. Flera ärenden som kommer till riksdagen framöver handlar just om krishantering. Många utredningar är igångsatta och pågår som nu den nya regeringen ska hantera. Det handlade om att prioritera i de massor av åtgärder som den förra regeringen behövde göra.

Anf. 135 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Jag tackar Mikael Dahlqvist för svaret. Jag instämmer i att mängden utredningar och frågor man kan prioritera är begränsad. Detta handlar också min andra fråga om.

Jag har läst reservation nummer 1 om förbättrad kontroll och delning av uppgifter, som jag tycker är en intressant reservation. Den nya utredningen om läkemedelsstatistik kom i januari i år, men trots att många av de förslag som nämns i reservationen också berörs där föreslår man i reservationen att regeringen skyndsamt ska bereda frågan och återkomma till riksdagen med förslag på nödvändiga författningsändringar med mera - alltså nya utredningar som vi egentligen redan har gjort.

Då blir frågan: Om det här ska vara prioriterat, vad ska man då prioritera bort? När jag tittar på oppositionspartiernas budgetförslag från i höstas kan jag konstatera att inte alla har med ökade resurser till Regeringskansliet. Tvärtom föreslår man minskningar. Då är frågan: Var ska alla de här resurserna till de utredningar som föreslås, och som egentligen redan har genomförts, komma ifrån?

Anf. 136 Mikael Dahlqvist (S)

Herr talman! Tack så mycket för din fråga, Jesper Skalberg Karlsson!

Det är inte min sak att bedöma hur regeringen ska prioritera sina utredningar. Jag har inte ens insikt om hur man prioriterar. Om man anser att det finns viktiga utredningar och viktiga förslag att ta får man väl prioritera fram pengar. Det brukar vi vara rätt duktiga på, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Jag förstår din fråga, Jesper Skalberg Karlsson, men jag är ändå lite förvånad. Jag tycker att ni i majoritetspartierna borde ha ställt er bakom den här motionen eftersom den handlar om samma sak. Vi vill också skyndsamt få till bland annat detta med sekretessbegränsande åtgärder. Regeringen själv är välvilligt inställd i sitt svar. Precis som ledamoten säger har vi också fått rapporter om att detta behövs.

Vår reservation syftar helt enkelt till att sätta blåslampa på regeringen så att man agerar snabbt och effektivt. Det är syftet i första hand. Vi ser fram emot resultat.

Anf. 137 Anna-Lena Blomkvist (SD)

Herr talman! Varje dag besöker cirka 390 000 personer ett apotek i Sverige. Det betyder 140 miljoner besök per år.

År 2009 genomfördes en omreglering av apoteksmarknaden. I och med det har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Enligt den rapport som Sveriges Apoteksförening presenterade 2022 har befolkningen fått närmare till apotek genom att vi i dag har strax över 1 400 apotek. Det är en ökning på över 50 procent sedan omregleringen.

I dag kan befolkningen i stor utsträckning även handla apoteksvaror över internet i de nio e-handelsapotek vi har. Det är en enorm skillnad för invånarna och innebar en stor lättnad under till exempel coronapandemin.

På dessa apotek, som är mer tillgängliga i och med att de har bättre öppettider och fler alternativ, besitter man stora kunskaper och har ett stort urval av både receptbelagda och ej receptbelagda läkemedel samt ett stort utbud av övriga produkter för våra invånare.

Sverigedemokraterna värnar apoteksbranschens möjligheter att ge den svenska befolkningen en säker, trygg och välfungerande läkemedelsförsörjning som en service. I och med den stora ökningen av antalet apotek är det oerhört viktigt för oss att dessa apotek och aktörer granskas, så att vi vet att deras arbete sker på ett säkert och korrekt vis, och att samarbetet mellan Inspektionen för vård och omsorg, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten fungerar.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel inte är effektiv. Det kan leda till att apoteken och partihandlarna driver verksamheter som inte i alla delar lever upp till lagstiftningens krav.

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar att den yttersta konsekvensen är att patientsäkerheten blir lidande och att statens och regionernas utgifter blir onödigt stora eftersom läkemedelsförmånerna och andra subventioner av läkemedel felutnyttjas. Detta är allvarligt. Vi måste se över dessa områden. Ett arbete påbörjas nu och är redan på gång på flera områden.

Denna rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel visar tydligt hur känsligt och svårt detta är. Vi har att hantera känsliga uppgifter. Det rör sig om personlig integritet. Vi måste komma fram till ett sätt som är säkert för alla parter.

Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom utskottets bedömning och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 138 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Apotek är verkligen viktiga. Det gäller tillgänglighet, att det finns medicin och att det finns någon att fråga om medicinen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Jag bor i innerstaden i Stockholm och har väldigt nära till väldigt många apotek. Man kan säga att det är maximal tillgänglighet för oss som bor i storstäder och specifikt om man bor i innerstaden.

Efter beslutet att sälja ut Apoteket AB har nya affärsmodeller uppstått, för att öka aktieägarvärdet. Det är olika kluster och kedjor. Livsmedelsaffär kombinerad med apotek är inte helt ovanligt. Det finns också vårdbolag med apotek och så vidare.

Jag tycker mig se att folkhälsoaspekten skjuts lite i bakgrunden när det nödvändiga samarbetet mellan konkurrerande apotek inte går att genomföra eller när informationsflödet om läkemedelstillgången inte är öppet redovisat. Min bild är att fokus i dag blir på konkurrens.

Man gjorde en Novusundersökning år 2020. Den visade att drygt sex av tio svenskar vill återförstatliga apoteken. Det är inget som är dagsaktuellt, men vi vill ändå göra en översyn av förutsättningarna för att göra det. Det vore intressant.

Det blev som sagt inte de där små apoteken, som man försökte sälja in som en bild av hur det skulle bli. Man skulle se familjeägda apotek lite varstans. De måste nästan sägas ha dött ut. Det blev förstås i stället de stora drakarna, med sin kapacitet när det gäller ekonomi, flöde och så vidare, som kunde öppna stora kedjor. Det borde ni som drev igenom detta ha sett.

Tillgången till läkemedel måste säkras även på landsbygden. Att tro att marknadskrafterna ska fixa det tycker jag är lite naivt. Det kan man se nu. Det är svårt för både landsbygd och glesare landsbygd när det gäller apotek. Det är inte där apoteken öppnar.

Trots att apotekens distanshandel med läkemedel genom e-handel ökar finns det fortfarande stora behov av lokala ombud. I Riksrevisionens rapport nämns, herr talman, att det i distanshandeln finns risker för brister, dels i fråga om rådgivningen förstås, dels i fråga om förvaringen av läkemedel under transporten.

Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, etableringsanalys minskar också antalet apotek på landsbygden, där tillgången redan är ganska dålig, där den är som sämst. Tillgången ökar i städerna, där tillgången redan är god. Så blir det när man släpper loss privata aktörer där vinsten är styrande. Det är inte konstigt. Om jag var direktör för ett stort sådant bolag skulle jag förstås försöka maxa min gräns. Man får ju vara lite om sig och kring sig när man står utanför staten - inte sant?

Riksrevisionen skriver i sin rapport att det på grund av att totala antalet apotek ökar, särskilt i befolkningstäta delar av landet, är många fler apotek som det ska utövas tillsyn över. Det har blivit lite problem med det. Och det är kanske det vi diskuterar här i dag.

Man kan också se viss regelöverträdelse. Specifikt små apotek har stått för det.

Enligt Riksrevisionen kan man också se att det inte finns stöd eller förutsättningar för att ingripa mot alla apotek som har blivit vinstdrivande och där tillsyn i dag saknas, eftersom de är så många. Det saknas helt enkelt kapacitet för att följa upp. Det är det vi försöker säga här i olika omgångar.

Ett exempel är de fall där apotek tar ut orimligt höga priser på förskriven specialkost till barn, eftersom det råder fri prissättning på sådan, och låter läkemedelsförmånerna och regionerna betala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Ytterligare ett exempel på missbruk som Riksrevisionen beskriver i rapporten är när apotek utnyttjar att regionerna i vissa fall är skyldiga att bekosta läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men ändå är subventionerade. Det kan gälla läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen och läkemedel som skrivs ut till personer som mår psykiskt väldigt dåligt och saknar sjukdomsinsikt. Det råder som ni vet fri prissättning på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna. Då kan det bli överpriser. Det har man sett på mediciner för exempelvis hepatit B.

Herr talman! Riksrevisionen uppmärksammar dessutom riskerna för att rådgivningen i egenvården och säkerheten i expedieringen inte är på topp. Det kan bero på tidspress och hög belastning. Det handlar också om ökad konkurrens mellan apoteken. Då kan man kanske göra som överallt annars när man ska spara pengar, det vill säga ha mindre antal personal.

Vi menar att det är oerhört viktigt att titta på detta. Tillsynen måste skärpas. På personer i den här salen låter det som att det redan är på gång. Jag vet inte riktigt om jag ska uppfatta det så.

Vi vill ha en uppdaterad plan och titta på hur det är tänkt. Hur ska strukturen se ut? Och hur ska tillsynsmyndigheterna, som redan har ganska mycket att göra, stärka kontrollen över det större antalet läkemedelsaktörer?

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 139 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Det är alltid vanskligt när vi i kammaren kommer med enskilda exempel och försöker måla upp en bild av samhället utifrån dem. Men det är ändå charmigt att vi, som kommer från olika delar av landet, kan komma med egna berättelser om hur apoteksmarknaden fungerar för just oss.

Det är intressant att höra Karin Rågsjö berätta om Stockholms innerstad. Den närmaste innerstad jag har är Visby innerstad. Den omgärdas i och för sig inte av tullar utan av en mur från 1100-talet. Där finns inga apotek. De är utspridda utanför stadsmuren, på Gotland.

Vi har faktiskt fått fler apotek sedan omregleringen. Men det är för mig inte det viktigaste, utan det viktigaste är att öppettiderna är så mycket bättre. Enligt Sveriges Apoteksförening har apoteken i genomsnitt elva timmar längre öppet per vecka än de hade före omregleringen. Det är utmärkt, för ibland behöver det helt enkelt gå snabbt, och då vill man att det ska vara öppet när man är i närheten av apoteket.

Min fråga till Karin Rågsjö är: Är det inte bra att vi i dag har mer tillgängliga apotek än tidigare?

Anf. 140 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson försöker få det att låta som om jag har hittat på detta och att det som jag beskriver är min egen berättelse utifrån utsikten från Kungsholmen. Riktigt så är det inte. Detta är något som också TLV säger: Man ser ett minskat antal apotek på landsbygden, där tillgången redan är sämst, medan tillgängligheten ökar i städerna. Så är det, och det är tråkigt.

Om man tittar i backspegeln tycker jag att man i stället för reformen - nu var detta långt innan jag började jobba med politik - skulle ha kunnat förmedla till Apoteket AB exakt vad man ville ha, alltså att apoteken skulle ha ökad tillgänglighet för kunderna med lördags, söndags- och kvällsöppet på det sätt de apotek vi talar om har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Jag tillhör den falang här i riksdagen som inte tycker att man ska avreglera infrastruktur för vare sig hälsa eller el. Det slutar alltid med att kunderna får betala ett ganska högt pris, att det blir ojämlikt och att det är marknaden som styr. Det är min bild av detta.

Det är väl jättebra att man på Gotland har gjort precis som ledamoten beskriver. Det är ju inte tillgängligheten vi är emot utan att det blir ojämlikt över landet. Diskussionen före reformen handlade om att det skulle vara små och familjeägda apotek. Men det blev inte det, utan det blev precis som vi förutspådde, nämligen stora drakar som kom in på arenan. De stora drakarna är ju inte intresserade av att etablera sig längre upp inåt landet. Det kan jag säga.

Anf. 141 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för svaret! I sitt anförande berättade ju Karin Rågsjö att hon tycker att det är lite tråkigt, jobbigt och omständligt att apoteken numera ligger i anslutning till exempelvis matbutiker eller i gallerior. Här tror jag att det finns en chans för oss att bli lite mer överens.

Jag vill till exempel att livet ska vara enkelt. Om jag tar bilen in till stan är det skönt om jag kan göra mina ärenden på till exempel Systembolaget, Coop och apoteket samtidigt. Karin Rågsjös parti är ju i många avseenden kritiskt till bilismen och vill inte att jag när jag kommer in i stan ska åka runt och gasa och bidra till utsläpp där. Är det då inte en ganska bra idé att apotek finns där många människor också rör sig? Då är ju apoteken tillgängliga. De ska ju vara tillgängliga kanske särskilt de dagar då bredbandet där hemma ligger nere, för vi lantisar kan ju också beställa saker på nätet.

Anf. 142 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Ordet lantis skulle jag inte våga ta i min mun. Då skulle jag nog få lämna riksdagen springande. Det är kanske lättare för ledamoten Jesper Skalberg Karlsson att säga så.

Det vimlar ju inte av gallerior i stora delar av Sverige. I Västerbottens inland vimlar det inte av gallerior, men det gör det i de stora städerna.

Om man handlar på apoteket kan man ibland också få bonus i affären intill. Det blir lite geschäft över det hela. Jag är så otroligt gammal att jag kan tycka att apotek är apotek. Ett apotek är ett ställe där man ska vara fokuserad på medicin, kunna köpa medicin och kunna fråga farmaceuten om de mediciner man köper. I rapporten är det uppenbart att den möjligheten verkar minska just på grund av att det är sådan konkurrens mellan apoteken.

När det är konkurrens mellan olika bolag brukar man spara på de anställda. Då finns det en risk för att det blir färre som man kan fråga om sin medicin. I undersökningar är det ett antal personer som säger det. Det har blivit svårare att få konkret hjälp.

Anf. 143 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Den nya moderatledda regeringen har inte kommit till ett dukat bord. Läget i svensk hälso- och sjukvård är allvarligt. Långa vårdköer, alltför få bemannade vårdplatser och en icke jämställd sjukvård är tre stora problem och utmaningar som förtjänar politikens uppmärksamhet och reformvilja. Nu är tid att få ordning på sjukvården för både patienternas och medarbetarnas skull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Dagens betänkande angående Riksrevisionens rapport ligger i tiden och ger vägledning för en problemlösarregering som vill att statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel ska vara ändamålsenlig och effektiv. Självklart faller ett stort ansvar på den förra regeringen när Riksrevisionen konstaterar att tillsynen inte är effektiv. Det ska dock noteras att frågor om sanktionsavgifter, sekretessregler och prissättning är komplexa och kräver nogsamma överväganden.

Herr talman! Det är viktigt att patienter får tillgång till de läkemedel som behövs för att lindra och bota. I det här sammanhanget är det värt att notera att apoteksbranschen har haft en positiv utveckling sedan omregleringen för ungefär ett decennium sedan. Vi har i dag fler apotek än innan i alla län, men framför allt är apotekens genomsnittliga öppettid i dag längre. Enligt Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2022 har apoteken i genomsnitt elva timmar mer öppet per vecka i dag än tidigare.

Tryggheten med öppna och tillgängliga apotek ska inte underskattas. Men mer kan också göras för att säkerställa att hyllorna inte gapar tomma.

Herr talman! Riksrevisionen föreslår att tillsynsmyndigheterna enklare ska få dela information mellan sig. Regeringen instämmer i den bedömningen. Det är angeläget att myndigheter ska kunna dela information för att tillsyn av apotek och partihandel ska bli mer ändamålsenlig och effektiv. En ökad samverkan i staten är prioriterad. Detta har också tidigare utretts, exempelvis av Treklöverutredningen.

Men mer behöver göras innan en sådan förändring kan träda i kraft fullt ut. Under 2022 expedierades 88 miljoner recept, vilket vittnar om omfattningen på apoteksmarknaden och den mängd data som både ska hanteras och framför allt analyseras. Att kunna garantera att informationsutbytet då fungerar, inte minst med tanke på känsliga uppgifter, personlig integritet och datasäkerhet, kräver fortsatt beredning i Regeringskansliet.

Herr talman! Även frågan om prissättning av produkter som inte omfattas av läkemedelsförmånen men finansieras av staten eller regionerna är komplex. Möjligtvis är det därför förslagen från Nya apoteksmarknadsutredningens delbetänkande från 2017 inte har genomförts i alla delar. De remissynpunkter som kom in vittnar om att regleringar som föreslås inte nödvändigtvis kommer att leda till önskat utfall.

Den nya regeringen menar dock att det finns skäl att överväga bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser, exempelvis när det gäller specialkost till barn, och där väntar vi på den utredning som nämndes tidigare under debatten och som tillsattes förra sommaren.

Herr talman! I januari i år lämnade Utredningen om läkemedelsstatistik ett betänkande som heter Tillgång till försäljningsuppgifter om humanläkemedel. Den utredningen innehåller flera förslag för att skapa en långsiktig och hållbar rättslig reglering av utlämnande av försäljningsstatistik som avser läkemedel. Även olika aktörers skyldighet att lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten berörs, likaså undantag från statistiksekretess och en utvidgad uppgiftsskyldighet för E-hälsomyndigheten gentemot tillsynsmyndigheterna. Det är bra att regeringen arbetar vidare med de förslagen på sedvanligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Tidöpartierna anser att arbetet med att effektivisera den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel är prioriterat. Regeringen följer därför noga det arbete som pågår och som vi också kommer att vara delaktiga i. Men vi vill också göra mer på apotekssidan. I det avtal som vi har slutit mellan fyra partier slår vi också fast att apotekens roll i vårdkedjan behöver utvecklas. Vi vill till exempel att vissa tjänster som hälsoundersökningar, inte bara blodtryckskontroller, ska kunna erbjudas på apotek. Vi kommer också att gå fram med förslag om ett farmaceutsortiment som ska vara ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt.

Arbetet för att säkerställa tillgängliga läkemedel till människor i hela landet som behöver bot och lindring fortsätter nu med förnyad kraft.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 144 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! När skymningen faller över Stockholm är det en ren njutning att sitta och lyssna på denna debatt. Jag höll på att säga att den handlar om allt mellan himmel och jord. Det kanske den inte gör, men den handlar om hela apoteksfrågan, om huruvida apotek ska finnas i gallerior eller på landsbygd och om vi ska förstatliga eller hur vi ska bära oss åt.

Herr talman! Det är väldigt mycket av detta som jag skulle vilja kommentera, men jag tänkte försöka hålla mig till ärendet. Detta är ju inte den stora apoteksdebatten, utan det är en debatt om Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel. Det finns tillräckligt mycket i rapporten från Riksrevisionen att diskutera. Den är väldigt intressant. Dock kommer den inte med något som egentligen är nytt. Slutsatsen i denna rapport är densamma som slutsatsen har varit tidigare: att statens tillsyn på detta område inte är effektiv.

Herr talman! Orsaken till det handlar mycket om de väldigt hårda sekretessregler som gäller inom hela sjukvårdsområdet. Dessutom är det på detta område tre olika statliga myndigheter som ägnar sig åt tillsyn. Det är Läkemedelsverket, Ivo och TLV. Det finns ingen som föreslår att detta ska slås ihop och att bara en myndighet ska kunna ägna sig åt tillsyn av apoteken, för dessa myndigheter gör detta utifrån helt olika lagstiftningar och ingångar.

Däremot är det en självklarhet att det inte blir effektivt i ett läge där det finns tydliga sekretessbarriärer mellan de tre myndigheterna. Det är därför som man i Riksrevisionens rapport framhåller att det måste göras något här.

Detta är ingen nyhet för någon, men man kan fråga sig varför ingenting händer. Det har egentligen inget att göra med politiska partier eller vilken regering vi för närvarande har, utan jag skulle vilja säga att det har att göra med den väldigt starka striden mellan dem som hänvisar till att sjukvården behöver kunna fungera på ett effektivt sätt och dem som säger att sekretess och personlig integritet är viktigare än allting annat.

Det är uppenbart att riksdagen skulle behöva skicka en tydlig signal till denna regering, liksom vi har gjort till tidigare regeringar, om att frågan måste lösas. Det går inte att skjuta detta på framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Det andra exemplet är nästan ännu mer uppenbart. På detta område har vi perfekt statistik, skulle jag säga, i och med att E-hälsomyndigheten har hand om hela receptregistret. De vet exakt vilka recept som expedieras, vid vilken tidpunkt, till vilken patient, vem som är förskrivare och vilket apotek det handlar om. Men de får inte dela de uppgifterna med de tre myndigheter som har hand om tillsynen. Detta får, herr talman, fullständigt absurda konsekvenser.

Jag ska bara ta ett exempel. Vi har i Sverige ett antal läkare som försörjer sig väldigt väl på att skriva ut narkotika i mycket stora mängder till patienter. Det är förödande. Det borde inte få förekomma. De borde sitta bakom lås och bom. E-hälsomyndigheten kan i princip följa detta på daglig basis: Nu är det en 75-årig läkare på Östermalm som skriver ut enorma mängder narkotika. Men detta får de inte föra vidare.

Man skulle kunna tänka sig att Ivo skulle kunna begära in statistik en gång i veckan. Hur ser förskrivningsmönstret ut bland Sveriges 40 000 läkare? Vilka är det som skriver ut onormalt mycket narkotika? Och när man får den listan skulle man kunna sortera ut de läkare som har hand om exempelvis palliativ vård av cancerpatienter, där man ska skriva ut mycket narkotika. Sedan skulle man direkt kunna ha tillsyn över de individer som har detta beteende. Men detta får man inte göra, beroende på att E-hälsomyndigheten inte kan lämna ut denna typ av uppgifter.

Även här skulle det vara välgörande om riksdagen i ett tillkännagivande kunde säga till regeringen att detta måste lösas. Jag känner mig, herr talman, inte alls nöjd med det vi nu hör de nuvarande regeringspartierna säga: Beredning pågår. Detta har vi utrett, och där finns det förslag. Jag har nämligen varit med tillräckligt länge för att veta att risken är uppenbar att detta kommer att fastna i en diskussion mellan å ena sidan Justitiedepartementet och å andra sidan Socialdepartementet, precis som många av dessa frågor har gjort.

Herr talman! Det var därför som vi från Centerpartiet, när vi fick denna rapport, föreslog ett tillkännagivande på just dessa två punkter. Det är de som är de mest allvarliga. Tyvärr fick vi inte majoritet i utskottet för detta.

Vi har en reservation, och jag vill yrka bifall till den. Jag är väl medveten om att det finns omfattande underlag och att beredning pågår i Regeringskansliet, men jag känner en misströstan. Även denna gång kan de viktiga reformerna fastna i Regeringskansliet, i diskussioner mellan Justitiedepartementet och Socialdepartementet. Det hade varit bra, herr talman, om vi från riksdagen hade kunnat sätta ned foten och säga: Lös detta! Vi kan inte vänta ytterligare ett antal år på att det ska fixas.

Anf. 145 Ulrika Westerlund (MP)

Herr talman! Kära utskottskollegor! Det är väldigt otacksamt för mig att vara den sista talaren, särskilt efter detta engagerade anförande från en person som verkligen är expert på just detta område. Jag vill dock säga några ord.

I Riksrevisionens rapport, som vi diskuterar här i dag, är det väldigt tydligt att statens tillsyn på området inte är bra nog eller effektiv nog. Riksrevisionen har flera olika förslag. Regeringen svarar på kritiken och håller egentligen med om det mesta, vilket har kommenterats av flera tidigare talare. Men man vill enligt oss inte gå tillräckligt tydligt eller snabbt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Majoriteten i utskottet vill avslå motioner som handlar om till exempel förbättrad kontroll och om att snabbt komma till rätta med överpriser på läkemedel. En del saker säger man är på gång, och annat är så komplext att det måste utredas ännu mer innan man kan göra någonting åt det och så vidare.

Vi har fått höra olika exempel på egna erfarenheter av hur apoteken fungerar. Jag bor också i Stockholms innerstad. Jag har massor av apotek väldigt nära mig, men de har inte alltid de mediciner som jag vill ha. Det tänker jag hänger ihop med omregleringen. Det är inte så lönsamt att ta in mediciner som inte är de allra vanligaste. Därför finns de inte i de fyra fem olika apotek som är väldigt nära mig.

Frågorna som vi diskuterar i dag handlar både om patientsäkerhet och om att statens och regionernas utgifter blir onödigt stora. Men de handlar också om tilltron till apoteken. När man kommer in på ett apotek ska man inte behöva undra om omregleringen har lett till att man betalar överpris på varor eller till att man blir påprånglad något som man egentligen inte behöver eller om kompetensen hos dem som jobbar där är tillräckligt hög. Tyvärr är det sådana frågor som infinner sig vid apoteksbesök, och denna rapport ger absolut fog för den känslan.

Vi var emot omregleringen av apoteket, och vi var oroliga för just den typ av utveckling som vi nu har sett. Vi ser ju att tillgången till läkemedel i olika delar av landet har försämrats sedan privatiseringen. Läkemedel är inte vilken vara som helst, och vi tycker att det finns skäl att utreda om apoteken behöver återförstatligas eller om reglerna behöver skärpas för att säkerställa att rätt läkemedel finns på apoteket åt dem som behöver dessa läkemedel.

I vår motion lyfte vi bland annat att regeringen bör återkomma med lagförslag som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna. Vi har ju pratat om specialkost för barn, men också det här med överpriser på läkemedel som inte ingår i förmånen är värt att belysa. Det är minst sagt sorgligt att vi har skapat ett system där detta sker och att mycket resurser behöver gå till att kontrollera hur apoteken fungerar och till att stävja avarter.

Det är positivt att regeringen, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns skäl att överväga detta, men vi skulle vilja se en tydligare uttalad ambition och lite tydligare krafttag att man avser att gå snabbt fram med detta så att vi inte har en situation där överpriser existerar och belastar det allmännas eller enskilda personers ekonomi.

Vi lyfte också i vår motion att vi tycker att regeringen ska säkerställa att Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket får utökade möjligheter att utfärda sanktionsavgifter. Riksrevisionen pekar i rapporten på att det finns en begränsad möjlighet nu och att det hämmar myndighetens tillsyn. Även Läkemedelsverket behöver enligt rapporten få utvidgade möjligheter att ta ut sanktionsavgifter.

Regeringen skriver att man instämmer i detta i huvudsak, vilket såklart är positivt. Man vill dock utreda ytterligare. Även här vill vi därför se större tydlighet kring att regeringen avser att gå vidare med frågan i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Vi lyfte också upp problematiken med felanmälningar och vikten av att dessa görs och följs upp. Här lyfts bland annat i rapporten från Riksrevisionen den stora skillnaden i felanmälningar mellan olika apotek. Det gäller såväl stora skillnader i antalet anmälda avvikande händelser i egenkontrollen som lex Maria-anmälningar. Detta har inte följts upp på ett konsekvent sätt, och varken Läkemedelsverket eller Ivo kan förklara varför dessa stora skillnader finns mellan apoteken.

Riksrevisionen skriver också att ingen av tillsynsmyndigheterna kan garantera att det inte fortfarande finns oseriösa apoteksaktörer på marknaden. Detta visar att frågan är komplex och att det finns behov av uppföljning.

Vi hoppas att det här är ett område som kommer att ha hög prioritet framöver från regeringen. Jag förstår att resurserna är begränsade och så vidare, men här finns det anledning att agera till exempel för att lyfta upp några av förslagen från den utredning som nämns i vårt betänkande och som också lyftes i debatten alldeles nyss.

Eftersom jag är från Miljöpartiet vill jag avslutningsvis säga någonting om miljöfrågan kopplat till läkemedel. Det är inte någonting som berörs i just den här rapporten, men vi vill bara komma med ett medskick att det är viktigt att läkemedel tas fram med höga krav för både människa och miljö. EU:s läkemedelslagstiftning medger i nuläget inga möjligheter att ställa miljökrav relaterade till tillverkningen av läkemedel, och vi hoppas att regeringen vill driva på i den här frågan.

Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 4.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 februari.)