Anf. 138 Karin Rågsjö (V)
Herr talman! Apotek är verkligen viktiga. Det gäller tillgänglighet, att det finns medicin och att det finns någon att fråga om medicinen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel
Jag bor i innerstaden i Stockholm och har väldigt nära till väldigt många apotek. Man kan säga att det är maximal tillgänglighet för oss som bor i storstäder och specifikt om man bor i innerstaden.
Efter beslutet att sälja ut Apoteket AB har nya affärsmodeller uppstått, för att öka aktieägarvärdet. Det är olika kluster och kedjor. Livsmedelsaffär kombinerad med apotek är inte helt ovanligt. Det finns också vårdbolag med apotek och så vidare.
Jag tycker mig se att folkhälsoaspekten skjuts lite i bakgrunden när det nödvändiga samarbetet mellan konkurrerande apotek inte går att genomföra eller när informationsflödet om läkemedelstillgången inte är öppet redovisat. Min bild är att fokus i dag blir på konkurrens.
Man gjorde en Novusundersökning år 2020. Den visade att drygt sex av tio svenskar vill återförstatliga apoteken. Det är inget som är dagsaktuellt, men vi vill ändå göra en översyn av förutsättningarna för att göra det. Det vore intressant.
Det blev som sagt inte de där små apoteken, som man försökte sälja in som en bild av hur det skulle bli. Man skulle se familjeägda apotek lite varstans. De måste nästan sägas ha dött ut. Det blev förstås i stället de stora drakarna, med sin kapacitet när det gäller ekonomi, flöde och så vidare, som kunde öppna stora kedjor. Det borde ni som drev igenom detta ha sett.
Tillgången till läkemedel måste säkras även på landsbygden. Att tro att marknadskrafterna ska fixa det tycker jag är lite naivt. Det kan man se nu. Det är svårt för både landsbygd och glesare landsbygd när det gäller apotek. Det är inte där apoteken öppnar.
Trots att apotekens distanshandel med läkemedel genom e-handel ökar finns det fortfarande stora behov av lokala ombud. I Riksrevisionens rapport nämns, herr talman, att det i distanshandeln finns risker för brister, dels i fråga om rådgivningen förstås, dels i fråga om förvaringen av läkemedel under transporten.
Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, etableringsanalys minskar också antalet apotek på landsbygden, där tillgången redan är ganska dålig, där den är som sämst. Tillgången ökar i städerna, där tillgången redan är god. Så blir det när man släpper loss privata aktörer där vinsten är styrande. Det är inte konstigt. Om jag var direktör för ett stort sådant bolag skulle jag förstås försöka maxa min gräns. Man får ju vara lite om sig och kring sig när man står utanför staten - inte sant?
Riksrevisionen skriver i sin rapport att det på grund av att totala antalet apotek ökar, särskilt i befolkningstäta delar av landet, är många fler apotek som det ska utövas tillsyn över. Det har blivit lite problem med det. Och det är kanske det vi diskuterar här i dag.
Man kan också se viss regelöverträdelse. Specifikt små apotek har stått för det.
Enligt Riksrevisionen kan man också se att det inte finns stöd eller förutsättningar för att ingripa mot alla apotek som har blivit vinstdrivande och där tillsyn i dag saknas, eftersom de är så många. Det saknas helt enkelt kapacitet för att följa upp. Det är det vi försöker säga här i olika omgångar.
Ett exempel är de fall där apotek tar ut orimligt höga priser på förskriven specialkost till barn, eftersom det råder fri prissättning på sådan, och låter läkemedelsförmånerna och regionerna betala.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel
Ytterligare ett exempel på missbruk som Riksrevisionen beskriver i rapporten är när apotek utnyttjar att regionerna i vissa fall är skyldiga att bekosta läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men ändå är subventionerade. Det kan gälla läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen och läkemedel som skrivs ut till personer som mår psykiskt väldigt dåligt och saknar sjukdomsinsikt. Det råder som ni vet fri prissättning på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna. Då kan det bli överpriser. Det har man sett på mediciner för exempelvis hepatit B.
Herr talman! Riksrevisionen uppmärksammar dessutom riskerna för att rådgivningen i egenvården och säkerheten i expedieringen inte är på topp. Det kan bero på tidspress och hög belastning. Det handlar också om ökad konkurrens mellan apoteken. Då kan man kanske göra som överallt annars när man ska spara pengar, det vill säga ha mindre antal personal.
Vi menar att det är oerhört viktigt att titta på detta. Tillsynen måste skärpas. På personer i den här salen låter det som att det redan är på gång. Jag vet inte riktigt om jag ska uppfatta det så.
Vi vill ha en uppdaterad plan och titta på hur det är tänkt. Hur ska strukturen se ut? Och hur ska tillsynsmyndigheterna, som redan har ganska mycket att göra, stärka kontrollen över det större antalet läkemedelsaktörer?
Jag yrkar bifall till reservation 1.