Till innehåll på sidan

Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet

Betänkande 2020/21:UbU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 juni 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Styrningen av ämneslärarutbildningen vid vissa lärosäten har granskats (UbU21)

Riksrevisionen har granskat hur styrningen av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet fungerar. Riksrevisionens slutsats är att styrningen fungerar olika väl på lärosätena. För att öka kvaliteten i ämneslärarprogrammen rekommenderar revisionen därför att lärosätena i olika grad bland annat tydliggör ansvarsfördelningen och förbättrar samordningen.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen rapporten och förutsätter att de berörda lärosätena tar del av revisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-05-25
Justering: 2021-06-10
Trycklov: 2021-06-10
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:UbU21

Alla beredningar i utskottet

2021-05-25

Styrningen av ämneslärarutbildningen vid vissa lärosäten har granskats (UbU21)

Riksrevisionen har granskat hur styrningen av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet fungerar. Riksrevisionens slutsats är att styrningen fungerar olika väl på lärosätena. För att öka kvaliteten i ämneslärarprogrammen rekommenderar revisionen därför att lärosätena i olika grad bland annat tydliggör ansvarsfördelningen och förbättrar samordningen.

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar utskottet rapporten och förutsätter att de berörda lärosätena tar del av revisionens rekommendationer.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-06-15
Debatt i kammaren: 2021-06-16

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 95 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Moderaterna välkomnar Riksrevisionens rapport om styrningen av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet.

Anledningen till granskningen är att det har funnits mycket kritik mot hur ämneslärarutbildningen har fungerat i Sverige. Man har under både 2019 och 2020 funnit stora brister i framför allt den vetenskapliga kvaliteten, så vi välkomnar verkligen att Riksrevisionen gjorde den här granskningen.

I rapporten säger man att styrningen mellan de tre granskade lärosätena fungerar olika, vilket förstås var väldigt väntat. Lärosätena har fått olika rekommendationer, men ingen rekommendation har gått till regeringen. Därmed har regeringen bestämt att frågan är löst och har lagt den till handlingarna.

Man påpekar från regeringens sida att det har gjorts stora satsningar för att förbättra lärarutbildningen och bygga ut den och även den kompletterande pedagogiska utbildningen, som förkortas KPU.

Vi moderater litar på att de aktuella lärosätena själva kan göra utbildning av bra kvalitet och vet hur utbildningen ska styras, men det finns ändå saker som måste åtgärdas lite snabbare.

Riksrevisionen har några ganska allvarliga rekommendationer som man riktar till lärosätena för att höja kvaliteten inom ämneslärarutbildningen och KPU. Man säger att lärosätena måste förtydliga ansvarsfördelningen, att de måste förbättra samordningen och att de i större utsträckning också måste lyssna på vad studenterna har för erfarenheter och utbildningar. Det är framför allt i Gävle och Stockholm som man ser de här bekymren. Studenterna måste ha lite mer inflytande.

Fru talman! Vi anser att ärendet är för viktigt och att de problem som Riksrevisionen påpekar är för stora för att inte vidta några omedelbara åtgärder. Därför har vi skrivit en följdmotion med fyra yrkanden.

Vad är det då vi vill från Moderaternas sida för att få en snabbare förändring?

Jo, vi vill omedelbart höja kvaliteten och attraktiviteten på alla ämneslärarutbildningar och på KPU. Vi vill se över de stelbenta regelverken som begränsar möjligheterna för ämnes- och yrkeskunniga och forskare att gå på KPU. Vi vill se en gemensam grund för vilka krav som ska ställas för respektive inriktning inom KPU, vilken skulle kunna tas fram tillsammans med Skolverket. Som det är i dag skiljer sig kraven för att kunna gå på KPU väldigt mycket mellan lärosätena, så det är oerhört viktigt att det blir gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbild-ningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversi-tetet och Stockholms universitet

Vi vill också se en mer generös antagning till KPU. Nu kan det hänga på något enstaka poäng. Vi vill att man ska titta mer på reell kompetens. De som ska kunna antas är alltså de som har en ämnesutbildning, en forskarutbildning eller en reell yrkeskompetens.

Vi vill också att man ska förkorta KPU från nuvarande ett och ett halvt år till ett år. Ett och ett halvt år är ganska lång tid för att få en komplettering. Vi anser att man mycket väl ska kunna klara utbildningen på ett år. Det finns förslag om att kunna gå utbildningen under sommaren. Det är också många som arbetar med till exempel Teach for Sweden, som integrerar teori och praktik. Vi vill absolut att utbildningen ska förkortas. Det gör att fler kan söka sig till utbildningen den här vägen.

Det är ganska höga krav för att få starta en KPU-utbildning, och det tycker vi givetvis att det ska vara. Men ibland finns det onödiga hinder som vi vill att man ska ta bort. Vi har påpekat det för regeringen flera gånger. Det har inte hänt någonting ännu, men vi hoppas förstås att det kommer att hända.

Varför säger då majoriteten nej till våra yrkanden. Vi tycker ju förstås att det är ganska kloka yrkanden, eftersom vi har lagt dem. Det är också något som brådskar. Det vanligaste svaret från regeringen är att det finns en utredning som vi väntar på. Men vi känner att vi inte kan vänta, för det här är viktigt.

Vi ser att det nu är stor brist på lärare. Många lärare gör ett alldeles utmärkt arbete varje dag. Men de saknar kollegor, de saknar många kollegor, främst inom de naturvetenskapliga ämnena, och då kan vi inte vänta. Vi måste vara mer flexibla för att få till utbildade lärare och även förskollärare. Vi måste se många fler möjligheter. Vi måste se att det finns en reell kompetens runt omkring oss som skulle kunna användas, framför allt inom de naturvetenskapliga områdena. Det är många som faktiskt lockas av läraryrket men som ser för mycket krångligheter på vägen.

De blivande lärarna har rätt till en bra ämneslärarutbildning, och eleverna har rätt till välutbildade lärare. Därför yrkar jag bifall till Moderaternas reservation.


Anf. 96 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Det är en viktig granskning som Riksrevisionen har gjort av styrningen av ämneslärarutbildningen vid tre olika lärosäten.

Precis som föregående talare sa ges det inga rekommendationer annat än till lärosätena, och rekommendationerna till lärosätena är också olika. Det är alltså inte samma rekommendation som ges till alla tre, eftersom de ser helt olika ut.

Jag vill passa på att räkna upp lite grann av det som regeringen har gjort.

Bland de viktigaste frågorna som vi ständigt jobbar med är lärarbristen och att lärare ska ha en bra arbetsmiljö, som ju är första steget, men också att de vill stanna kvar i yrket och att det blir fler som vill jobba i skolan. Detta är ju det allra viktigaste.

Några av de åtgärder man har vidtagit är att se till att det finns fler relevanta sommarkurser. Det finns ju fler högskoleutbildningar som genom KPU gör att man kan ställa om ifall man har en akademisk examen med sig. Det gäller särskilt KPU:n för forskarutbildade, där man också får en högre bidragsnivå på studiemedlet om man går just den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbild-ningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversi-tetet och Stockholms universitet

Det finns en förstärkt särskild vidareutbildning för lärare som möjliggör för obehöriga lärare att få legitimation. Det är oerhört viktigt och någonting som verkligen borde användas mer än vad som görs i dag.

Regeringen har stärkt kvaliteten i utbildningen genom att höja ersättningsbeloppen för bland annat lärarutbildningarna så att fler studenter kan få fler lärarledda lektioner. Vi vet att de humanistiska delarna i utbildningen ibland har för få lärarledda lektioner, och det behöver vi rätta till.

Man har höjt ersättningen för VFU och startat forskarskolor för lärarutbildare - jätteviktigt.

Ledamoten som var före mig i talarstolen vet att vi har ett januariavtalssamarbete med en punkt 56, som handlar just om vidareutveckling av frågan om lärarutbildningspunkten.

Jag tycker att det är bra delar som tas upp i Moderaternas motion, men allt det man efterfrågar pågår det redan arbete kring. Och så brukar det vara; man slår in öppna dörrar.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.


Anf. 97 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten Gunilla Svantorp tycker att vi har en del klokt i vår motion. Det tycker givetvis jag också, eftersom vi har skrivit den.

Nu får vi svaret att ni redan jobbar på detta och att ni tänker göra så här. Men det känns som att det redan är fem i tolv och mer än så; det här är någonting som är oerhört brådskande. Det är därför vi har skrivit motionen. Vi vill alltså påskynda det hela.

Om man nu håller med oss, vilket ledamoten Gunilla Svantorp säger att hon gör, skulle jag önska att man kunde bifalla vår följdmotion.


Anf. 98 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Men ledamoten Hänel Sandström vet ju också hur det politiska arbetet går till både på den kommunala och på den regionala nivån och också här i riksdagen.

När man säger som ledamoten sa, att man omedelbart vill höja kvaliteten, är vi nog många som vill det inom olika delar. Men vi vet ju att kvaliteten inom en utbildning handlar mycket om till exempel att man har disputerad personal som jobbar, och det är det stora bristämnet inom högre utbildning.

Även om vi fattar beslut om att omedelbart höja kvaliteten kommer inte det att ske omedelbart. Men vi har ju alla de grejer som jag räknade upp. Vi har alltså vidtagit åtgärder för att se till att fler kan disputera och sedan jobba med just de utbildningar där det krävs disputerade för att vi ska ha god kvalitet.

Ledamoten hade fler önskemål i motionen, bland annat KPU med förhöjd studietakt, alltså kortare KPU. Just detta ingår i den januariavtalspunkt som jag nämnde tidigare, nummer 56. Det är en av de delar som man tittar på, och förslaget är att man ska ha en femårig försöksperiod då man jobbar med det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbild-ningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversi-tetet och Stockholms universitet

Jag tycker nog ändå att det mesta är på gång, och därför har vi sagt nej, så som man brukar göra. Arbete pågår, och då yrkar man avslag.


Anf. 99 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Tack för svaret från ledamoten Svantorp! Det är just det här "vi tittar på det" som vi nu fick till svar. Men vi känner att vi måste göra mer än att titta på det här.

Självklart ska vi underlätta för forskningen och underlätta för att få fler disputerade. Det är någonting som också är eftersatt och som borde ha påskyndats mycket tidigare.

Vi ser ändå att om man är positiv till vår motion skulle man kunna bifalla den och i stället säga att man helt enkelt intensifierar arbetet för att påskynda detta.

Vi vet ju att det råder en jättestor brist på lärare, som tyvärr ökar. Det gör också att lärare slutar för att de har en svår arbetssituation. Det gäller att locka tillbaka lärarna igen, och då gäller det att det finns personal så att man vill vara kvar som lärare och att det blir en bra arbetsmiljö.

Jag tycker fortfarande att vår motion hade kunnat göra att man skulle ha kunnat påskynda detta ytterligare, så jag hoppas att jag möjligen ska kunna få ledamoten Svantorp att ändra sig här.


Anf. 100 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Nej, jag kommer nog inte att ändra mig. Jag kommer fortfarande att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.

Men jag tycker att det är jätteviktigt att vi diskuterar vilka åtgärder vi kan vidta för att se till att vi ökar kvaliteten. Det är också det som vi hela tiden gör.

Vi måste dock komma ihåg att lärosätena är autonoma. Det är en sådan där viktig grundprincip som vi är sams om oavsett vilket parti vi tillhör. Jag tror att det är en viktig grundregel. Därför är sådana här riksrevisionsrapporter så viktiga; de visar att rekommendationerna kan se olika ut eftersom de tre lärosätena - högskolan och universiteten - ser så väldigt olika ut.

Så nej, fru talman, jag yrkar fortfarande bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-06-17
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2020/21:61 till handlingarna.
  2. Kompletterande pedagogisk utbildning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3819 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 1-4.
    • Reservation 1 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt45110293
    Ledamöternas röster