Anf. 85 Ann-Charlotte Hammar Joh (M)
Herr talman! Jag börjar med att önska alla närvarande ledamöter en trevlig sommar. Också talmännen ska ha en riktigt trevlig sommar, och inte minst finansutskottets kansli och personal som har gjort ett storartat arbete. Jag önskar er en mycket härlig, skön och trevlig sommar.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4.
För oss socialdemokrater är frågan om full sysselsättning en helt avgörande fråga för samhällsutvecklingen. Det är alldeles tydligt att de borgerliga partierna i riksdagen har ett helt annat mål. Sänkt skatt är målet.
I dag står 400 000 svenskar utan arbete. Bara för att betala för en skenande arbetslöshet behöver staten låna 50 miljarder kronor i år. Totalt tvingas staten låna 200 miljarder kronor detta år. Det innebär att varje månad får varje medborgare en ökad skuldsättning på 2 000 kronor. Nästa år beräknas, från alldeles aktuella siffror från Konjunkturinstitutet som kom för några timmar sedan, arbetslösheten överstiga en halv miljon. Det kommer att resultera i ökade underskott i statens budget, mer upplåning och en ökande statsskuld.
Bara för någon dag sedan kom ny oroande statistik när det gäller kostnaden för socialbidragen. Det var fackförbundet SSR som redovisade att kostnaden för socialbidragen i år har ökat med 28 procent. Nio av tio ansvariga i kommunsektorn tror att ökningen kommer att fortsätta resten av året.
Arbetslösheten gräver ur och gröper ur statens finanser och dränerar därmed välfärden på resurser. Vad prioriterar regeringen i det läget? Jo, sänkt skatt på lånade pengar. Ni agerar som om ni har en sedelpress till förfogande när det gäller skattesänkningar - att sprätta i väg miljarder på skattesänkningar när underskottet nu är fullt i klass med dem vi hade i början av 90-talet.
Budskapet från regeringen är att krisen är global och att man då inte kan göra någonting mot detta hemma i Sverige. Men arbetslösheten ökar nu snabbare i Sverige än i övriga Europa, och ekonomin faller kraftigare i Sverige än i övriga Europa. Sverige halkar efter. Men regeringen argumenterar att man ingenting kan göra.
Det oroar mig att efter att vårpropositionen lades på riksdagens bord har skattesänkningslöftena haglat tätt från vart och ett av de borgerliga partierna. Vi har ett lånebehov på 200 miljarder kronor. Ni har hittills sänkt skatterna med 85 miljarder kronor. Ändå går ni vidare.
Centerpartiet och Maud Olofsson har nyligen utlovat 50 miljarder kronor i sänkta arbetsgivaravgifter. Snabbt ska det gå undan med de första 2, men 50 miljarder i sänkta arbetsgivaravgifter ska nås.
Finansutskottets ordförande Stefan Attefall har lovat att riva upp fastighetstaxeringssystemet, och underskottet skulle öka med ytterligare ett antal miljarder.
Folkpartiet har gått ut med löftet att den statliga inkomstskatten, den del som betalas av dem som har en inkomst över en halv miljon om året, ska avskaffas. Det blir ytterligare ett skattebortfall på 5 miljarder kronor.
Finansminister Anders Borg, som släppt fram de kanske största skattesänkningar vi har varit med om i modern svensk historia, har nu sagt att målet i detta läge är att gå vidare med mycket stora skattesänkningar.
Anders Borg vill sänka momsen. Han har aktivt arbetat i Europeiska unionen för att driva igenom att momssänkningar på 16 miljarder kronor ska kunna genomföras.
Han har sagt att han strävar efter att sänka bolagsskatten under nästa mandatperiod. Om det görs på samma sätt som i år är det ytterligare ett skattebortfall på 7 miljarder kronor.
Men moderaten Anders Borg har också sagt att inkomstskatterna ska sänkas nästa mandatperiod. Om det görs i samma omfattning som denna mandatperiod är det ytterligare 65 miljarder kronor.
Om man räknar försiktigt och summerar har vart och ett av de borgerliga partierna nu lovat bort skattesänkningar på omkring 100 miljarder kronor inför nästa mandatperiod.
För bara en dag sedan presenterade Internationella valutafonden sin rapport om Sverige, och den visar att nästan inget land i Europa har gått så snabbt från överskott till underskott som Sverige. Hur tänker ni när ni i det läget och med dessa mycket stora underskott väljer att gå ut med budskapet att nästa mandatperiod, och till och med sista året denna mandatperiod, ska skatterna sänkas ytterligare och i 100-miljardersklassen?
Slå inte blå dunster i ögonen på medborgarna! Det står alldeles klart för en seriös bedömare att det inte finns något utrymme för stora skattesänkningar under nästa mandatperiod och definitivt inte under nästa år.
Det är svåra prioriteringar som väntar. Det är att stärka inkomsterna för att klara åtagandena i välfärden som väntar. Det är att välja bort och välja vad som måste göras som väntar. Att inbilla medborgarna att vi står inför en mandatperiod som ska innebära mycket stora skattesänkningar är djupt ansvarslöst.
Socialdemokratins budskap är mycket tydligt: Vi ska tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. För oss är överskottsmålet och utgiftstaket själva styråran i den ekonomiska politiken. Det var de som gjorde att vi under de goda åren i Sverige kunde skapa ett ordentligt överskott som vi kunde lämna över till den borgerliga majoriteten men som ni inte kunde låta bli att sätta sprätt på då pengarna brände i fickan.
Överskottsmålet gjorde att det blev möjligt att betala av på statsskulden, att lägga grunden för en stark utveckling, att hålla räntorna nere och att därmed få en stabil ekonomisk utveckling. Det är bara om man har förmåga att hålla överskott i högkonjunkturer som man har trovärdighet och styrka i att bekämpa arbetslösheten i lågkonjunkturer.
Nu har ni i majoriteten missat möjligheten att agera kraftfullt 2009, trots alla rekommendationer om att göra detta för att klara jobben. Det innebär att ni har förlängt och försvårat vägen tillbaka till överskott i de offentliga finanserna.
Vårt budskap är att det inte går att hålla på med dessa ofinansierade skattesänkningar. Staten kommer att behöva låna mycket stora belopp nästa år för att klara sina åtaganden. Det handlar snarare om att förstärka inkomsterna för att se till att man inte fortsätter dessa mycket stora besparingar som nu sker runt omkring i skolor och sjukhus. Kommunernas ekonomi måste värnas. Stora statliga skattesänkningar innebär nu att kommunerna har tvingats höja kommunalskatten. Staten ska inte vältra över kostnaderna på kommunerna.
Konjunkturinstitutet säger att staten kommer att ha underskott hela nästa mandatperiod. Då kan man inte gå ut med budskapet att framtidsvisionen för den samlade borgerligheten är sänkt skatt och ännu mer sänkt skatt.
I den ekonomiska vårpropositionen, som vi ska diskutera här i dag, kan vi studera regeringens egna siffror för det som har blivit och kommer att bli en central fråga i den valrörelse vi har framför oss: utanförskapet.
Moderaterna definierade detta väldigt tydligt i förra valrörelsen: Det var den breda arbetslösheten. Man sade att det var 1 miljon människor som befann sig i utanförskap. Enligt regeringens egen bedömning kommer vi nu i ett läge där utanförskapet, den breda arbetslösheten, når 1,3 miljoner människor. Ni gick till val på att minska utanförskapet. Ni har ökat utanförskapet med 300 000 personer. Det är ett allvarligt misslyckande.
I regeringens vårproposition kan man läsa en annan mycket intressant iakttagelse. En av tre som nu förlorar jobbet kommer enligt regeringen att bli permanent utslagen från arbetsmarknaden. Det är mycket stora grupper som aldrig kommer tillbaka till arbetslivet.
Varför är det här viktigt? Ja, dels är det naturligtvis förödande för individen, dels handlar det om vår långsiktiga möjlighet till ekonomisk tillväxt och att skapa välstånd. Produktionskapaciteten minskas permanent. Det blir en börda på offentliga finanser många år framöver. Att inte klara av att sätta stopp för att utanförskapet ökar innebär sämre offentliga finanser under mycket lång tid framöver.
Vad gjorde regeringen då i vårpropositionen? Jo, man lade fram en vårproposition kliniskt ren från investeringar i jobben eller aktivitet mot arbetslösheten. Det enda som man redovisade var att a-kasseutbetalningarna ökar med 10 miljarder kronor. Ja, det är riktigt - på grund av att arbetslösheten ökar. Men inte en enda krona går till arbetsmarknadspolitiska utbildningar.
Oberoende bedömare är överens om att den här passiviteten är djupt allvarlig. Konjunkturinstitutet, återigen, pekar i dag på att det krävs aktiva insatser. Finanspolitiska rådet, med Lars Calmfors i spetsen, har gång på gång gett regeringen rådet att aktivera sig. Men regeringen har valt att inte lyssna.
Det är en mycket tuff period vi har framför oss. Jag har deltagit i regeringsarbete och städat upp efter borgerliga regeringar förr. Det liknar alltmer den situation som gällde efter 90-talskrisen. Det är tuffa prioriteringar, skattehöjningar och besparingar. Det är allt detta som ni riskerar att lämna efter er - ett förskräckande arv.
Ska man ta ett land ur krisen måste man fördela bördorna rättvist - annars får man inte människor att ställa upp. Men ni har gjort så att 10 procent av de rikaste i Sverige har fått mer i plånboken i kronor och ören än 60 procent av befolkningen tillsammans. Det är inte rimligt. Det måste leda till en slutsats att det är tid att fördela bördorna rättvist.
När nu svensk ekonomi faller är Sverige enligt Eurostat bland dem som är hårdast drabbade av krisen. Vi är på femte plats räknat från botten i Europa, i sällskap med Rumänien. Sverige ska ha större ambitioner än så när det gäller att bekämpa utvecklingen.
Det är inte exporten som är den allenarådande förklaringen, utan det som gör att Sverige sticker ut är att konsumtionen minskar kraftigt i Sverige. I den senaste prognosen från Europeiska kommissionen gör man bedömningen att konsumtionen i Sverige kommer att falla dubbelt så snabbt som i övriga Europa.
Människor är rädda för arbetslöshet. Varför? Jo, människor ser att tryggheten inte finns där längre. 500 000 har knuffats ut ur a-kassan - de har ingen arbetslöshetsersättning. Det bär ni ansvaret för som har genomfört mycket kraftiga avgiftshöjningar och försämringar av a-kassan. De har bara socialbidrag. Det är mycket stora grupper som inte längre har full a-kasseersättning fast de är med i a-kassan.
Det är klart att människor blir rädda och oroliga. Då håller man i pengarna. Man sparar, och så faller vi hårdare än andra länder gör. Det är en mycket bekymmersam utveckling.
Dessutom är risken att människor blir rädda för förändring. Den svenska modellen, som jag ibland hör er tala er varma för, har en väldigt central del i att man ställer upp på varandra. Man lägger inte ansvaret på den enskilde enbart för att han eller hon hamnat i arbetslöshet, utan man säger: Vi hjälps åt, vi ger dig en ordentlig arbetslöshetsförsäkring, ordentliga vidareutbildningsmöjligheter. Då vågar vi förändra. Då säger vi inte nej till strukturomvandling, och därmed får vi ökad tillväxt. Ni har ju lagt udden just mot detta kontrakt mellan medborgarna och vårt samhälle.
Det som måste göras nu är att stötta kommunerna. De har förlorat skatteunderlag på 15 miljarder kronor sedan prognosen i höstas, lika mycket som ni ofinansierat sänker skatterna med i år. Ni riskerar en mycket stor minskning av sysselsättningen i kommunerna. Men inte ett öre till i år, är beskedet från regeringen.
Vår bedömning är att det sammantaget behövs 15 miljarder 2009 och 2010, 8 miljarder mer än vad regeringen föreslår. Det har vi råd med, för vi sänker inte skatten med lånade pengar.
Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet är överens om att det behövs investeringar i jobben. Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet lagt fram omfattande förslag för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i Europeiska unionen. Fler sommarjobb, ungdomslyft som ger unga chansen till gymnasieutbildning, resurser till traineeprogram, kvalificerad yrkesutbildning, KY, och högskola är centrala insatser för att unga människor inte ska slås ut.
Vi investerar i de gröna jobben. Det handlar om ROT-avdrag också för hyresrätterna, så att vi klimatanpassar våra hyresrätter så att vi blir tidiga i omställningen av samhället. Det blir 15 000 nya byggnadsarbetarjobb, om vi gör den insatsen, i stället för arbetslöshet. Och vi har ett grönt fordonspaket för att ställa om fordonsindustrin i ett läge där den är mycket illa ute.
Kanske mest allvarligt nu är att produktiviteten faller, och den verkar falla på lång sikt. Det är konkurrenskraft och produktivitet som är centralt för Sverige, inte hushållsnära tjänster. Det vi konkurrerar med är att hela tiden bli mer effektiva och med mer förädlingsvärde. Då är utbildningsfrågorna oerhört centrala. Skär inte ned på högskolan utan bygg ut den, för nu kommer ungdomskullarna som behöver en högre utbildning! Satsa på vuxenutbildning, så att vi får människor att våga växa i krisen! Det ger oss chanser till ökat förädlingsvärde och produktivitet. Stimulera småföretagsamheten!
Det är produktivitet och konkurrenskraft som är de stora framtidsfrågorna, inte att med lånade pengar sänka skatten. Ökade klyftor leder inte till några stora framgångar för Sverige. Satsa på det som är den svenska modellen - sammanhållning, konkurrenskraft, att hela tiden ha chansen att komma tillbaka, tron på individen - så får vi tillbaka framtidstron för Sverige.
(Applåder)