Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2012 års ekonomiska vårpro- position (prop. 2011/12:100) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlin- jerna och två motioner från den allmänna motionstiden. Utskottet tillstyr- ker regeringens förslag till riktlinjer och avstyrker oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar. Utskottet avstyrker också motionerna från den allmänna motionstiden.

Finansutskottet behandlar också regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (skr. 2011/12:148). Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

I betänkandet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Den ekonomiska utvecklingen

Efter en stark utveckling av svensk ekonomi under 2010 dämpades tillväx- ten markant under slutet av 2011. De statsfinansiella problemen i flera euroländer medförde att efterfrågan från omvärlden och därmed efterfrågan på svenska exportvaror dämpades kraftigt. Det finns emellertid indikatorer på en svag ökning av svensk export enligt Konjunkturbarometern för före- tag. Efterfrågan på exportvaror bedöms dock vara lägre än normalt vid konjunkturuppgångar. För 2013–2016 bedöms tillväxten öka med i genom- snitt 3,5 procent. Den viktigaste drivkraften bakom tillväxten blir sannolikt den inhemska efterfrågan. Osäkerheten om den framtida konjunkturutveck- lingen är dock större än vanligt och riskerna för en svagare utveckling dominerar, framför allt till följd av utvecklingen inom euroområdet. Den svagare tillväxten innebär även en svag utveckling på arbetsmarknaden, och arbetslösheten beräknas till 7,8 procent 2012. I takt med att konjunktu- ren förbättras 2013 väntas också arbetsmarknaden återhämta sig.

1

2011/12:FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Som en följd av inbromsningen i svensk ekonomi förbättras inte den offent- liga sektorns finansiella sparande lika snabbt som beräknades i budgetpro- positionen för 2012.

Utskottet anser att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och rörlighet på bostadsmarknaden. Utskottet vill dock betona att Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och att riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande. Riskbilden är emellertid mindre negativ än den som redovisades i höstas. Givet riskbilden anser utskottet att det fortfarande finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme att vidta ytterligare åtgär- der för att stötta sysselsättningen och för att hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna.

Sveriges offentliga finanser har en styrka och en stabilitet tack vare det finanspolitiska ramverket. Den breda uppslutning som finns om ramverket och dess tillämpning är mycket viktig för dess stabilitet och trovärdighet. Utskottet avvisar motionsförslag om att införa ett sysselsättningsmål i det finanspolitiska ramverket. Kvantitativa mål i sysselsättningspolitiken riske- rar att ge sysselsättningspolitiken fel fokus samtidigt som det finanspoli- tiska ramverket blir mindre tydligt. Utskottet avvisar också motionsförslag om att parallellt med utgiftstaken fastställa en plan för utgifter i statsbudge- ten av investeringskaraktär. En utveckling där mål införs för olika typer av utgifter riskerar att leda till en allvarligt försämrad budgetdisciplin. Utskot- tet anser dessutom att det redan i dag finns ett långsiktigt fokus i investe- ringsplanerna.

Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat och att det bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stär- ker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. Utfallet av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kan komma att få stora återverkningar på det tillgäng- liga reformutrymmet i kommande budgetar.

Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella markna- derna finns det fortfarande risker för det europeiska finansiella systemets stabilitet som skulle kunna bidra till instabilitet i den svenska ekonomin. Utskottet anser dock att Sverige står förhållandevis starkt. Utskottet konsta- terar att det finns risker i banksystemet som bl.a. är förknippade med att den svenska banksektorn är stor i relation till ekonomins storlek. Utskottet delar regeringens bedömning att vid sidan av dessa risker utgör också hus- hållens förhållandevis höga skuldsättning en viss risk som manar till vaksamhet. En högre kapitaltäckning ökar bankernas motståndskraft mot finansiella kriser, och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten. Utskot- tet välkomnar därför att regeringen inom EU drivit frågan att det ska vara

2

2011/12:FiU20

möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäck- ningskrav än vad som följer av minimikraven i Basel III och välkomnar den allmänna riktlinje om detta som nu beslutats i Ekofinrådet.

I likhet med regeringen anser utskottet att riktlinjen för den ekonomiska politiken även fortsättningsvis ska vara full sysselsättning. Utskottet kan konstatera att sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet ökade mellan 2006 och 2011 tack vare reformer som jobbskatteavdraget och sänkta social- avgifter, som stärkte arbetslinjen och företagsklimatet. Åren 2006–2011 ökade antalet sysselsatta med ca 213 000 personer och under 2011 mins- kade arbetslösheten med 38 000 personer. Trots att konjunkturen var betydligt sämre 2011 än 2006 ökade arbetskraftsdeltagandet och sysselsätt- ningsgraden för de flesta åldersgrupper. Arbetslösheten är emellertid fortfa- rande alltför hög, särskilt hos grupper med svagast fäste på arbetsmarkna- den, och utskottet anser att det finns en risk att den biter sig fast. Särskilt fokus bör därför läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbets- marknaden som unga och personer med utländsk bakgrund. En förutsätt- ning för att minska ungdomsarbetslösheten är ett utbildningssystem av god kvalitet. Regeringen har arbetat intensivt och vidtagit omfattande reformer för att åtgärda brister och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan. Över- gången från skola till arbetsliv ska ske så effektivt som möjligt. Lärlings- provanställningar för ungdomar skulle också kunna vara en åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten.

Utskottet anser liksom regeringen att momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster är en viktig åtgärd för att stärka ungas möjligheter att få jobb. Att avskaffa momssänkningen och slopa nedsättningen av socialav- gifterna så som motionärerna föreslår riskerar enligt utskottet att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.

För att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden fortsätter regeringen reformarbetet för en bättre tillgång på bostäder och föreslår bl.a. ett höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning. Den kommande infrastrukturpro- positionen kommer att behandla de framtida behoven inom transportsyste- met.

Utskottet välkomnar regeringens fortsatta arbete med att vidta åtgärder för att främja företagande och företagsklimatet, bl.a. genom arbetet i Före- tagsskattekommittén med förslag om bl.a. sänkt bolagsskatt, skatteincita- ment för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Regeringen kommer också att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för innovation och förnyelse i näringslivet.

Utskottet delar regeringens syn att den gemensamt finansierade välfär- den ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. I en internationell jämförelse, konstaterar utskottet, har Sverige de minsta välfärds- och inkomstskillnaderna när man tar hänsyn till att vi tillhandahåller välfärds- tjänster. Utskottet vill betona att lika höga krav ska gälla för såväl privata som offentliga verksamheter och att de högt ställda kraven måste kombine-

3

2011/12:FiU20

ras med en uppföljning, utvärdering och granskning av dessa verksamhe- ter. Utskottet välkomnar regeringens initiativ att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den skat- tefinansierade välfärdssektorn.

Utskottet välkomnar att regeringen även fortsättningsvis inriktar sin poli- tik på att minska utanförskapet och öka drivkrafterna för att arbeta genom att t.ex. minska de mycket höga marginaleffekterna för de personer som har försörjningsstöd. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön.

Utskottet delar regeringens syn på vikten av att även i fortsättningen slå vakt om en generös migrationspolitik. Inom ramen för den reglerade invand- ringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migrationens utvecklings- effekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. I Sveriges riksdag finns en bred uppslutning om att Sverige ska ha en human asylpolitik och erbjuda en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. År 2008 infördes också möjlighe- ten till arbetskraftsinvandring, vilket har gjort det möjligt för svenska arbetsgivare att bättre möta en brist på nyckelkompetens. Enligt utskottet är invandringen en stor och viktig resurs för Sverige.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en gift- fri miljö är de mest prioriterande miljöfrågorna. Regeringen lade i sin energi- och klimatöverenskommelse 2009 grunden för en långsiktig, håll- bar och kostnadseffektiv klimatpolitik, anser utskottet. Det är centralt att använda sig av breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel för att kli- matmålet ska nås. En av de största utmaningarna är transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet. Utskottet konstaterar att genom mål- medvetna satsningar på koldioxidbeskattning, en miljöbilspremie, en super- miljöbilspremie och förändrade miljöbilsdefinitioner har andelen förnybara drivmedel ökat i transportsektorn. Utskottet konstaterar att energieffektivi- sering är en av de bästa och billigaste insatser vi kan göra för att klara klimatomställningen. Utskottet är därför mycket positivt till att ROT-avdra- get kan användas för energieffektivisering och även till regeringens fem- åriga program för energieffektivisering i den energiintensiva industrin. Energiforskningen är en grundpelare i regeringens energipolitik och en för- utsättning för att nå Sveriges högt satta mål på energi- och klimatområdet, anser utskottet.

Regeringens skrivelse 2011/12:148

Enligt utskottets mening ligger regeringens systematiska arbete med att för- bättra redovisningen och tydligheten i de ekonomiska propositionerna på flera punkter i linje med de synpunkter som Riksrevisionen framfört i sina granskningar av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket. Utskottet anser liksom tidigare att det är många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvantifiera effek-

4

2011/12:FiU20

ten av alla dessa faktorer skulle enligt utskottet ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Transparens handlar också om att regering- ens redovisning görs enligt en i förväg bestämd struktur. Utskottet noterar att regeringen avser att utöka redovisningen av potentiell BNP i budgetpro- positionen för 2013 i enlighet med Riksrevisionens synpunkter.

5

2011/12:FiU20

6

2011/12:FiU20

7

2011/12:FiU20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen pro- position 2011/12:100 punkt 1 och avslår motionerna

2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (MP)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

2.Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspo- litiska ramverket i budgetpropositionen för 2012

Riksdagen lägger skrivelse 2011/12:148 till handlingarna.

Stockholm den 7 juni 2012

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Erik Almqvist (SD), Ulla Andersson (V), Jörgen Andersson (M), Sven-Erik Bucht (S) och Maria Stenberg (S).

8

2011/12:FiU20

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I det här betänkandet behandlar finansutskottet 2012 års ekonomiska vår- proposition (prop. 2011/12:100). Finansutskottets behandling avser proposi- tionens yrkande 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlin- jerna. Propositionens övriga yrkanden behandlas av konstitutionsutskottet i betänkande 2011/12:KU24. De motioner som behandlas här är 2011/12: Fi18 (S), 2011/12:Fi16 (MP), 2011/12:Fi15 (SD) samt 2011/12:Fi17 (V). Därutöver behandlas två motioner från allmänna motionstiden: 2011/12: Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M). En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.

Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över propositio- nen och motionerna. Yttrandena (2011/12:SkU6y och 2011/12:AU6y) finns i bilaga 2 och 3 i betänkandet.

Som ett led i beredningen av vårpropositionen höll finansutskottet till- sammans med skatteutskottet den 8 maj 2012 en offentlig utfrågning om jobbskatteavdragets effekter. Protokoll från denna utfrågning finns i bilaga 4.

Finanspolitiska rådet offentliggjorde sin rapport Svensk finanspolitik 2012 den 15 maj. Rapporten är ställd till regeringen och är således inte ett ärende för riksdagen. Utskottet har emellertid ändå skäl att beakta rappor- ten. Finansutskottet anordnade en offentlig utfrågning om rapporten den 24 maj med finansminister Anders Borg och företrädare för Finanspolitiska rådet, OECD och Saco. Protokoll från denna utfrågning finns i bilaga 5.

I betänkandet behandlas också regeringens skrivelse 2011/12:148 med anledning av Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (RiR 2011:30). Inga följd- motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

Betänkandet är upplagt enligt följande. Inledningsvis presenteras vårpro- positionens och motionernas huvudsakliga innehåll översiktligt. Därefter, i avsnitt 1, redogör utskottet för regeringens, oppositionspartiernas och utskot- tets syn på den ekonomiska utvecklingen. I avsnitt 2 behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken tematiskt. I avsnitt 3 behandlas regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport.

Vårpropositionens huvudsakliga innehåll

Stabila offentliga finanser är en grundförutsättning för regeringens ekono- miska politik. Genom en ansvarsfull politik, där överskottsmålet upprätt- hålls och utgiftstaket inte överskrids, säkras enligt regeringen ordning och

9

Motionernas huvudsakliga innehåll

Socialdemokraterna

Starka offentliga finanser är enligt motion 2011/12:Fi18 kärnan i Socialde- mokraternas ekonomiska politik och full sysselsättning är det övergripande målet. Kraftfulla riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gymnasiekompetens är nyckeln till att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, traineeplatser och ett system med utbildningsvikariat ingår i de riktlinjer för den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna föreslår. För personer med försörjnings- stöd som börjar arbeta bör det införas en tidsbegränsad skattekreditering. Förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukförsäkring behövs. Den högre utbildningen är en hörnsten i Socialdemokraternas politik för fler jobb och växande företag. Utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan

10

måste fortsätta och kvaliteten i utbildningen ska höjas. Läraryrkets status ska stärkas. För att dra nytta av allt det positiva som globaliseringen inne- bär krävs det politisk handling. En samverkansmodell bör utvecklas i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna med utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar. En nationell innovationsbered- ning ska inrättas. För att förbättra riskkapitalförsörjningen bör en riskkapi- talfond skapas och ett riskkapitalavdrag införas. En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösklar. På lång sikt krävs en ökad nyproduktion. På kort sikt vill Socialdemokraterna utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre genom att underlätta uthyrning av pri- vatbostäder. Att öka investeringarna i infrastruktur när konjunkturen är svag är enligt Socialdemokraterna både klokt och ansvarsfullt. Motionä- rerna ser ett behov av att öka investeringarna i infrastrukturen, framför allt järnvägen. Det finanspolitiska ramverket ska utvecklas med ett mål för sys- selsättningen. Det finns skäl att parallellt med de treåriga utgiftstaken fastställa någon form av plan för utgifter i statsbudgeten av investeringska- raktär, som infrastruktur, utbildning och forskning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet föreslår i motion 2011/12:Fi16 riktlinjer för den ekonomiska politiken med fokus på sysselsättning, sammanhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande. Arbetslösheten måste bekämpas, innovation och forskning främjas. Sverige bör satsa stort på ökad konkurrens och export inom miljö- tekniksektorn. För att skapa bättre förutsättningar för småföretagen föreslås en kraftig permanent sänkning av arbetsgivaravgiften och ett slopat sjuklö- neansvar. För att ge unga en väg in på arbetsmarknaden föreslås trainee- platser inom näringslivet och välfärden samt nya platser i yrkesutbild- ningen och på yrkeshögskolan. Vidare föreslås att arbetsgivaravgiften slopas under ett år för den som anställer en ung arbetslös person. Den hal- verade momsen för restaurang- och cateringtjänster breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Miljöpartiet gör en storsats- ning på lärares samlade kompetens-, yrkes- och löneutveckling på samman- lagt fem miljarder under mandatperioden. Åtgärder förordas för bättre kvalitet inom äldreomsorgen, eftersom alla har rätt till en trygg ålderdom på samma sätt som alla har rätt till en trygg barndom. Underhållsstödet och grundnivån i föräldraförsäkringen bör höjas. Miljöpartiet vill avskaffa regeringens reformer om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus, som enligt motionärerna inte bidragit till ett mer jämställt föräldraskap. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen bör förstärkas. I det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i anser Miljöpartiet att det är en klok politik att öka de offentliga investeringarna för att stärka Sveriges framtida konkurrens- kraft. Miljöpartiet vill se en ny klimatlag som värnar naturens resurser, på samma sätt som det finanspolitiska ramverket värnar statens finanser. Mil-

11

jöskadliga subventioner ska fasas ut och satsningar på förnybar energi stimuleras. Utvecklingen av ny energiteknik ska uppmuntras bl.a. genom statligt utvecklingskapital.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas grundsyn enligt förslagen till riktlinjer för den eko- nomiska politiken i motion 2011/12:Fi15, är att skattemedel i första hand ska användas till en god välfärd för svenska medborgare. Sverigedemokra- terna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna. Reger- ingen har fört en alltför passiv finanspolitik genom krisen, och för att komma till rätta med den höga arbetslösheten, inte minst för ungdomarna, förordas en storsatsning på lärlingsjobb, förenklade turordningsregler och en återställning av regeringens besparing på gymnasieskolan. Genom en bättre matchning skapas förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. För att förhindra att de strukturella problemen på arbetsmarknaden ökar ytterligare föreslås att mer ansvarsfulla regler för såväl arbetskraftsinvandring som asyl- och anhöriginvandring införs. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften och sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar ska återställas. För att förbättra för småföretagen bör arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag sänkas. Restaurang- och cateringmomsen ska återställas och den s.k. pensionärsskatten avskaffas. Under förutsättning att finansieringen av ett femte jobbskatteavdrag sker genom en besparing på den enligt Sverige- demokraterna kostsamma massinvandringspolitiken är man beredd att dis- kutera frågan med regeringen. De betydande medel som invandringen varje år tar i anspråk kan i stället användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Det svenska biståndet ska effektiviseras och hållas på FN:s rekommenderade nivå på 0,7 procent av BNI. Sverigedemokraterna presenterar förslag om ett effektivare rättsväsen och en upprustning av det svenska försvaret samt förslag till en aktiv gruvpolitik. Dessutom vill man återförstatliga skolan, förbjuda friskolor att ta ut vinst och återreglera järnvägen. Ett omedelbart utträde ur EU förespråkas också.

Vänsterpartiet

För Vänsterpartiet, som presenterar sitt förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken i motion 2011/12:Fi17, är full sysselsättning det överord- nade målet för den ekonomiska politiken. Mitt i en konjunkturavmattning bedriver regeringen en åtstramande finanspolitik, trots att Sveriges statsfi- nanser är bland de starkaste i världen. Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet samtidigt som stora investeringar måste till. Investeringar i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik behövs för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna behö- ver byggas bort och inom välfärden finns stora eftersatta behov. För att utveckla välfärden behövs stora satsningar på personal. En högre beman-

12

ning inom äldreomsorgen med prioritet för demensvården ska åstadkom- mas genom en öronmärkt satsning motsvarande 10 000 fler heltidstjänster. Statsbidragen till kommunerna ska värdesäkras. Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Arbetslöshets- och socialförsäkringarna ska förstärkas. Vänsterpartiet vill höja ambitio- nerna i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken och på så sätt bryta med regeringens strategi att sätta press på de lägsta lönerna. Arbetsförmedling- ens verksamhet ska ha en inriktning som innebär att kompletterande aktö- rer och jobbcoacher avvecklas. Målsättningen med skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa en hållbar utveckling. Jobbskatteavdraget ska stegvis avskaffas liksom den sänkta krogmomsen. HUS-avdraget ska rivas upp och ersättas med ett upprustningsstöd för fler- familjshus samtidigt som det får en ny inriktning mot energieffektiviserings- åtgärder. Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga ska tas bort. Vänsterpartiet vill införa en engångsskatt för de fyra storbankerna 2013 som ska användas till en särskild satsning på utbildning för ungdomar. Regeringen ska tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att utarbeta en bankdelningslag. Vinstdrivande företag i vård, skola och omsorg ska för- bjudas och järnvägen återregleras. Överskottsmålet och kommunernas balanskrav ska ersättas av mål om en budget i balans över en konjunktur- cykel, och värdet av investeringar bör tydliggöras i budgetprocessen.

Utskottens yttranden

Skatteutskottet (2011/12:SkU6y) och arbetsmarknadsutskottet (2011/12: AU6y) har yttrat sig över propositionerna och motionerna. Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken och avstyrker oppositionspartiernas motioner. I båda yttrandena tillstyrker respektive oppositionsparti i var sin avvikande mening sitt förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

13

2011/12:FiU20

Utskottets överväganden

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Tillväxten i svensk ekonomi dämpades kraftigt under slutet av 2011. BNP-tillväxten bedöms falla från 3,9 procent 2010 till 0,4 procent 2012. Den statsfinansiella krisen i vissa euroländer har medfört en svagare global efterfrågan, vilket gav ett kraftigt fall i svensk export. Enligt Konjunkturinstitutet finns tecken på att svensk ekonomi återhämtar sig och stabiliseras 2012. Även natio- nalräkenskaperna indikerar detta med en BNP-tillväxt på 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Även den globala utvecklingen återhämtar sig, även om den bedöms som skör enligt OECD och ekonomisk information som rör USA är motsägelsefull. Trots vissa tecken på en åter- hämtning både i Sverige och globalt kvarstår osäkerhet om framför allt den fortsatta utvecklingen i flera skuldtyngda sydeu- ropeiska länder och Irland, vilket gör konjunkturutvecklingen svårbedömd även i fortsättningen. Prognoserna hittills indikerar dock en återhämtning i svensk ekonomi, som bedöms stabilise- ras under 2012 för att därefter möjliggöra för BNP att växa med i genomsnitt 3,5 procent 2013–2016. Den viktigaste drivkraften för tillväxt 2013–2016 blir sannolikt den inhemska efterfrågan. Utvecklingen i den europeiska och svenska ekonomin återspeglar sig på arbetsmarknaden, som utvecklas svagt. Enligt nationalrä- kenskaperna ökade sysselsättningen med 0,8 procent första kvar- talet 2012.

1.1 Propositionen

Internationell ekonomi och de finansiella marknaderna

Oron på de finansiella marknaderna avtog under inledningen av 2012. Enligt regeringen har stödåtgärder från Europeiska centralbanken (ECB) motverkat den finansiella stressen i banksektorn och därigenom har ris- kerna för en kraftig kreditåtstramning minskat betydligt. Omfattande åtstram- nings- och reformprogram har antagits i euroländer med statsfinansiella problem. EU har beslutat om finansiella stabilitetsmekanismer, som Euro- peiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska finansi- ella stabiliseringsmekanismen (EFSM), och ett fördjupat ekonomisk- politiskt samarbete. Sommaren 2012 införs även en permanent

14

stabiliseringsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), som på sikt ska ersätta de tillfälliga lånefaciliteterna EFSF och EFSM. Enligt reger- ingen skapar åtgärderna förutsättningar för en fortsatt stabilisering av de finansiella marknaderna och ökad framtidsoptimism bland hushåll och före- tag.

Trots att oron på de finansiella marknaderna har avtagit och åtgärder har vidtagits för att motverka den statsfinansiella krisen är den internatio- nella konjunkturutvecklingen fortfarande osäker. Euroområdet bedöms befinna sig i en mild recession 2012 till följd av en åtstramande finanspo- litik, en svag inhemsk efterfrågan och en dämpad omvärldsefterfrågan. Först 2014 väntas återhämtningen ta fart i euroområdet. I USA finns det tecken på att konjunkturuppgången har inletts, t.ex. fallande arbetslöshet.

I euroområdet och i USA är penningpolitiken fortsatt mycket expansiv. Regeringens sammantagna bedömning är att den penningpolitik som förts av centralbankerna i euroområdet och USA har bidragit till att hålla mark- nadsräntor och ränteförväntningar på längre sikt på mycket låga nivåer.

Svensk efterfrågan och produktion

Efter en stark återhämtning under 2010 och första halvåret 2011 bromsade svensk ekonomi in kraftigt under slutet av 2011, och för första halvåret 2012 bedöms tillväxten bli svag. Inbromsningen beror framför allt på en minskad efterfrågan på svenska exportprodukter i spåren av de akuta stats- finansiella problemen i euroområdet. Även hushållens konsumtion dämpa- des under andra halvåret 2011. Dessutom har arbetsmarknadsläget försämrats, vilket ger en svag utveckling av de disponibla inkomsterna 2012. Tillväxtpotentialen i svensk ekonomi är emellertid god. Utveck- lingen drivs dels av stigande produktivitet i näringslivet, dels av en ökning av den varaktiga sysselsättningen till följd av regeringens reformer på arbetsmarknadsområdet och den demografiska utvecklingen. Under andra halvåret 2012 blir tillväxten i Sverige gradvis starkare. Återhämtningen i omvärlden dämpas dock av bl.a. en åtstramande finanspolitik, vilket med- för att efterfrågan på svenska exportvaror bedöms vara lägre än vad som varit normalt i tidigare konjunkturnedgångar. I stället bedöms en stark ökning av hushållens konsumtion och investeringarna vara den viktigaste drivkraften bakom tillväxten 2013–2016. När sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar från 2013 och framåt ökar hushållens disponibla inkomster, vilket tillsammans med ett gradvis minskat sparande medför att konsumtionen ökar starkt 2013–2016.

Inbromsning i produktionen och det osäkra konjunkturläget leder till att företagen ökar investeringarna i långsam takt 2012. Förändringar i lagerin- vesteringarna förstärker konjunkturavmattningen 2012. När det gäller den offentliga konsumtionen bedöms tillväxttakten bli svag 2012–2013, vilket huvudsakligen förklaras av en mer återhållsam utveckling av konsumtio- nen i kommunsektorn när de tillfälliga konjunkturstöden fasas ut och då återhämtningen på arbetsmarknaden tillfälligt avbryts. Den dämpade export-

15

tillväxten i kombination med en svag inhemsk efterfrågan leder till att importen ökar svagt 2012. Till följd av en stark krona ökar importen snab- bare än exporten 2012, vilket minskar bytesbalansöverskottet 2012.

Den svaga efterfrågan i Sverige och omvärlden under slutet av 2011 har slagit mot produktionen i alla näringslivets branscher. Vissa indikatorer som t.ex. orderingång pekar på en svag ökning av produktionen i näringsli- vet under första halvåret 2012. Till skillnad från de flesta tidigare konjunk- turuppgångar i Sverige väntas inte exportefterfrågan, och därmed inte industriproduktionen, vara en lika dominerande drivkraft de närmaste åren. I stället väntas en stark utveckling av den inhemska efterfrågan, vilket leder till att tjänstesektorn blir mer betydelsefull än i tidigare konjunktur- uppgångar.

Tabell 1.1 Nyckeltal 2011–2016

Procentuell förändring

1.Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2.I procent av arbetskraften, 15–74 år.

3.Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

1. Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

16

Arbetsmarknaden

Inbromsningen i svensk ekonomi leder till att företagens behov av att öka antalet anställda minskar. Sysselsättningen bedöms sjunka marginellt under första halvåret 2012 och i princip vara oförändrad andra halvåret 2012. Företagen möter den tillfälligt svagare efterfrågan 2012 i stor utsträckning genom att dra ned på antalet arbetade timmar bland de som är anställda snarare än att minska antalet anställda, varför medelarbetstiden faller 2012. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms vara lågt de närmaste åren. Den svaga faktiska utvecklingen av sysselsättningen 2012 i kombination med den stigande potentiella sysselsättningen medför att resursutnyttjandet fortsätter att minska 2012, vilket möjliggör att sysselsättningen kan öka starkt 2013–2016 när arbetskraftsefterfrågan tar fart, utan att det uppstår någon brist på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta bedöms stiga med ca 190 000 personer från 2011 till 2016 som en följd av konjunkturåterhämt- ningen, regeringens politik och ökningen av antalet personer i arbetsför ålder.

Efterfrågan på arbetskraft skiljer sig åt mellan branscher de närmaste åren. En allt större andel arbetar inom tjänstebranscherna och bemannings- personal blir en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Personer i arbetskraften har ökat kraftigt sedan finanskrisen 2008. För åren 2012–2016 bedöms antalet personer i arbetskraften öka betydligt lång- sammare. Sammantaget bedöms antalet personer i arbetskraften stiga med 80 000 personer från 2011 till 2016. Arbetslösheten bedöms stiga till ca 8 procent 2012. I takt med att sysselsättningen stiger under 2013 börjar även arbetslösheten åter att minska. Den väntas därefter avta i snabb takt till 5,2 procent 2016, vilket motsvarar 270 000 personer. Regeringens sam- mantagna bedömning är att strukturreformer som jobbskatteavdraget och förändringen av arbetslöshetsförsäkringen sänker jämviktsarbetslösheten med 1,5 procentenheter till år 2016.

Löner, inflation och reporänta

Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och konjunkturav- mattningen hösten 2011 bidrog till måttliga löneökningar i industrins cen- trala avtal. Den relativt svaga produktivitetstillväxten under 2012 bidrar till att företagens möjligheter att klara kraftiga löneökningar är begränsade. I takt med att arbetsmarknaden förbättras stiger lönerna gradvis snabbare 2014–2016.

Det låga resursutnyttjandet i ekonomin som helhet 2012 medför ett lågt inflationstryck. Ett stigande resursutnyttjande, högre oljepriser och ökade enhetsarbetskostnader bedöms emellertid öka den underliggande inflatio- nen (mätt som KPIF med fast ränta) 2015 och 2016. Inflationen mätt som KPI, väntas stiga kraftigare 2015 och 2016 till följd av stigande räntor.

Det låga inflationstrycket bedöms möjliggöra en låg reporänta de när- maste åren. Inbromsningen i den svenska ekonomin bedöms leda till att Riksbanken sänker reporäntan till 1,0 procent 2012. I takt med att ekono-

17

min återhämtar sig bedöms Riksbanken höja reporäntan. I slutet av 2015 bedöms reporäntan nå normala nivåer på 3,5 procent, vilket är cirka ett år innan resursutnyttjandet i ekonomin som helhet normaliseras.

Risker och alternativscenarier

Osäkerheten är stor när det gäller den framtida konjunkturutvecklingen, och det finns tydliga risker för både en sämre respektive en bättre utveck- ling. Sammantaget bedöms dock riskerna för en sämre utveckling över- väga. En risk som dock avtagit under inledningen av 2012 är oron kring de europeiska bankernas möjlighet att finansiera sig på de finansiella mark- naderna. Regeringen redovisar två alternativa scenarier för ekonomins utveckling (Tabell 1.3).

Tabell 1.3 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

I alternativ 1 analyseras hur svensk ekonomi skulle påverkas av en sva- gare exportmarknad 2013–2014 än i huvudscenariot. Analysen bygger på att världsmarknadsefterfrågan antas öka långsammare 2013 och 2014, kro- nan apprecieras med 3 procent 2013 och 2014 samt att bankerna får högre finansieringskostnader. Den lägre exportefterfrågan och växelkursapprecier- ingen bidrar båda till en lägre exportutveckling. Den svagare exportutveck- lingen medför att resursutnyttjandet i ekonomin som helhet minskar. Till följd av det låga resursutnyttjandet är inflationen låg under hela prognospe- rioden. Penningpolitiken blir därmed mer expansiv och Riksbanken förvän- tas sänka reporäntan. Hushållens konsumtion dämpas av den svagare arbetsmarknadsutvecklingen. Den lägre inflationen i konsumentpriserna

18

bidrar samtidigt till att hushållens reala disponibla inkomster och därmed även konsumtionen endast utvecklas marginellt svagare än huvudscenariot 2013–2016. Både antalet arbetade timmar och produktiviteten blir lägre 2013. Sammantaget bedöms en svagare världsekonomi innebära en mer utdragen lågkonjunktur i Sverige de närmaste åren, framför allt till följd av den svaga exportutvecklingen. I takt med att omvärldsefterfrågan tar fart ökar BNP snabbt 2015 och 2016.

I alternativscenario 2 analyseras effekterna på Sveriges ekonomi av en genomsnittlig potentiell produktivitetsutveckling på 2,6 procent per år 2012– 2016. Den högre produktiviteten i näringslivet innebär att en högre nivå på kapitalstocken kan öka företagens vinster. Exporttillväxten blir starkare. Samtidigt leder högre produktivitet till att reallönen ökar snabbare, vilket leder till att konsumtionen växer starkt. Den starkare efterfrågan leder till en bättre arbetsmarknadsutveckling och arbetslösheten sjunker. Högre pri- vat konsumtion och högre vinster i företagen ökar statens skatteintäkter. Den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP blir därför högre per år 2013–2016.

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S) framhålls att Sve- riges väg genom den globala krisen har präglats av tvära kast i bl.a. BNP- tillväxten. Sverige har dock lyckats upprätthålla starka offentliga finanser på ett sätt som få industriländer kan mäta sig med. Däremot anser motionä- rerna att den totala återhämtningen inte är exceptionell ur ett internatio- nellt perspektiv utan Sverige ansluter sig i allt väsentligt till den breda mittklungan bland industriländer när det gäller tillväxt och sysselsättning perioden 2008–2011. I motionen framhålls att stora globala obalanser utgjorde motorn till den kreditexpansion i väst som fick ett abrupt slut i samband med att den globala finanskrisen inleddes 2008. Gemensamt för de länder som nu är indragna i den europeiska skuldkrisen är att den totala upplåningen har varit för hög. Enligt motionärerna har risken för en oordnad upplösning av den europeiska krisen påtagligt minskat under inled- ningen av 2012. Konjunkturutvecklingen under de kommande åren är emellertid enligt motionärerna svårbedömd. En tydlig och oroande tendens på arbetsmarknaden är att de med riktigt långa arbetslöshetstider ökar snabbt, vilket enligt motionärerna tyder på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I motionen fram- hålls också att ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa.

19

Miljöpartiet

I partimotion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) framhålls att den globala ekonomin fortfarande befinner sig i ett mycket osäkert läge och att det finns en risk för att EU och IMF tvingas besluta om ytterligare stödpa- ket. Samtidigt framhålls att det finns vissa ljusglimtar i världskonjunktu- ren. Sammantaget bedöms dock de negativa riskerna dominera.

Enligt motionärerna är det av stor vikt att den europeiska banksektorn tar ansvar för den pågående skuldkrisen och agerar ansvarsfullt gentemot såväl privata som offentliga låntagare för att undvika framtida skuldkriser.

Motionärerna framhåller vidare att ungdomsarbetslösheten är hög och att antalet unga som varken arbetar eller studerar har ökat dramatiskt från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009.

Vidare framhålls i motionen att de svenska hushållens privata skuldsätt- ning stigit dramatiskt och att EU-kommissionen riktar skarp kritik mot Sverige.

Sverigedemokraterna

Enligt partimotion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) är den svenska ekonomin i ett europeiskt perspektiv tämligen stabil. Motionärerna ser ett antal tecken på att ekonomin vänder åt rätt håll. Exporten till euro- området har på senare tid blivit lidande, vilket enligt motionärerna är ett stort hot mot den svenska ekonomin. Den stora utmaningen för svensk eko- nomi är dock att få bukt med arbetslösheten och då i synnerhet ungdoms- arbetslösheten och långtidsarbetslösheten.

Det enskilt största hotet mot svensk ekonomi är enligt motionärerna situa- tionen i euroområdet. Lågkonjunkturen i Europa bedöms sannolikt bli långvarig medan de strukturella obalanserna kvarstår.

Vänsterpartiet

I partimotion 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) framhålls att den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren har präglats av följderna av finanskrisen 2008. Eurokrisen är i dagsläget fortfarande akut och kon- junkturutsikterna för euroområdet de närmaste åren bedöms som mycket svaga. Sammantaget beräknas global BNP växa med 3,4 procent för inne- varande år och med 4,1 procent under 2013.

Den globala efterfrågan på svenska produkter är fortsatt relativt svag och den inhemska efterfrågan kommer därmed att spela en större roll än vanligt för hur den svenska konjunkturen utvecklas.

Bostadsprisernas utveckling och hushållens skuldsättning är enligt motio- närerna ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten och för den reala makroekonomiska utvecklingen.

20

I motionen framhålls begynnande strukturproblem i den svenska ekono- min med stagnerad produktivitet, för låga investeringar och tappade export- marknadsandelar. Långtidsarbetslösheten är enligt motionärerna det allvarli- gaste problemet på arbetsmarknaden.

1.3 Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen

IMF:s World Economic Outlook, april 2012

Till följd av en svag aktivitet i ekonomin under slutet av 2011 och början av 2012 beräknas tillväxten i världsekonomin minska från 4 procent 2011 till 3,5 procent 2012. För de flesta ekonomier inklusive euroområdet för- väntas en starkare tillväxt än med de bedömningar som gjordes i januari 2012. För 2013 förväntas tillväxten i världsekonomin åter växa till ca 4 procent. För 2012 beräknas dock euroområdet gå in i en svag nedgång till följd av statsskuldskrisen, den generella förtroendekrisen, effekterna av ban- kernas skuldavveckling på den reala ekonomin och effekterna av budget- konsolidering. En förbättrad aktivitet i USA under andra halvåret 2011 och en politik i euroområdet som svar på den allt djupare ekonomiska krisen har dock minskat hotet om en kraftig global nedgång. Förbättringarna bedöms emellertid som mycket bräckliga. Den största oron är utvecklingen av eurokrisen. Andra risker som nämns är geopolitiska osäkerheter som driver upp oljepriset. En alltför stram makroekonomisk politik anses kunna leda till en varaktig deflation eller en längre period av mycket svag ekono- misk aktivitet. Vidare nämns latenta risker som störningar i de globala obligations- och valutamarknaderna som följd av höga budgetunderskott och skulder i Japan och USA. Men tillväxten kan också bli bättre än beräk- nat om t.ex. politiken förbättras ytterligare, de ekonomiska förutsättning- arna fortsätter att utvecklas positivt och de geopolitiska spänningarna minskar. Osäkerheten kring utvecklingen bedöms vara stor.

IMF:s artikel IV-konsultation, maj 2012

IMF har avslutat sin årliga översyn av det ekonomiska läget i Sverige. Enligt IMF:s uttalande har Sverige som ett resultat av robusta politiska ramar och hållbara reformer länge säkrat en stark tillväxt, låg inflation, en nedåtgående arbetslöshet, stigande inkomster och en stark bytesbalans. Till- växtutsikterna ser emellertid dystra ut enligt IMF. Detta mot bakgrund av att Sverige är en liten öppen ekonomi där 2/3 av exporten går till Europa. IMF bedömer att BNP-tillväxten för 2012 blir mellan 0 och 1 procent. Ned- åtriskerna för dessa prognoser bedömer IMF vara betydande. Riksbanken har satt reporäntan på en lämplig nivå på 1,5 procent med tanke på infla- tionsutsikterna, blygsamt kostnadstryck och tillfällig nedgång i efterfrågan. IMF anser att det finns flera utmaningar för Sverige bl.a. när det gäller

21

finansiell stabilitet där olika finansiella sårbarheter är uppenbara. IMF pekar bl.a. på att Sverige har ett stort finansiellt system i förhållande till BNP, ett banksystem som är direkt exponerat mot många europeiska eko- nomier, hög skuldsättning bland hushållen och en hög andel amorterings- fria lån.

OECD:s Economic Outlook, maj 2012

OECD prognostiserar att världsekonomin växer med 3,4 procent i år och med 4,2 procent 2013 (OECD Economic Outlook, 23 maj 2012.) OECD- ländernas BNP väntas öka med 1,6 procent i år och med 2,2 procent 2013. I USA är det den privata sektorns efterfrågan som förväntas öka aktivite- ten i ekonomin. BNP-tillväxten bedöms till 2,4 procent i år och 2,6 procent 2013. I Japan förväntas BNP-tillväxten uppgå till 2,2 procent i år och 1,5 procent 2013. För 2012 är det återuppbyggnaden efter naturkata- strofen som förklarar tillväxten. När återuppbyggnaden avtar 2013 sjunker tillväxten något och exporten bedöms vara det som bidrar till tillväxten.

I euroområdet väntas BNP krympa med 0,1 procent i år och öka med upp till 0,9 procent år 2013. Enligt OECD bedöms aktiviteten vara fortsatt stark i de flesta tillväxtekonomier. Det finns emellertid politiska utma- ningar som varierar mellan länderna, bl.a. inflationen. En lägre inflation ger ett politiskt utrymme i vissa länder som skulle kunna användas för att upprätthålla aktiviteten i ekonomin. Krisen i euroområdet anses emellertid fortfarande vara den enskilt största nedåtrisken mot utsikterna för världs- ekonomin. En annan allvarlig nedåtrisk som nämns är försämring av utbudsförhållandena på oljemarknaden som skulle kunna leda till ökade oljepriser på kort sikt.

OECD:s tillväxtprognos för Sverige är 0,6 procent i år och 2,8 procent 2013. Tillväxten väntas bli måttlig i år men starkare 2013 när världshan- deln återfår styrka. Med gott om ledig kapacitet bör enligt OECD den underliggande inflationen i Sverige förbli dämpad. Vidare anser OECD att inriktningen på penningpolitiken bör vara ackommoderande.

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Enligt Finanspolitiska rådet visar deras kalkyler på att en nedgång av den inhemska efterfrågan får större återverkningar på de offentliga finanserna än ett fall i exportefterfrågan. Rådets beräkningar tyder på att de svenska offentliga finanserna inte allvarligt skulle påverkas vid en temporär minsk- ning av exporten. Däremot skulle en allvarlig fördjupad europeisk kris kunna få omfattande negativa konsekvenser för svensk ekonomi.

22

Regeringens prognos jämfört med Konjunkturinstitutets (KI) och Riksbankens

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos över svensk ekonomi med bedöm- ningar från KI (Konjunkturläget mars 2012) och Riksbanken (Penningpoli- tisk uppföljning, april 2012). KI:s prognos är publicerad cirka två veckor före regeringens och Riksbankens knappt en vecka efter regeringens. Både KI och Riksbanken har samma BNP-prognos som regeringen 2012. Där- emot prognostiserar båda en svagare BNP-tillväxt 2013 jämfört med reger- ingen, i synnerhet Riksbanken vars BNP-prognos är 1,4 procent lägre än regeringens. De svagare tillväxtprognoserna förklaras främst av en svagare konsumtionstillväxt och ett lägre bidrag från utrikeshandeln jämfört med regeringen. Bedömningen av arbetslösheten är i stort sett densamma hos KI, Riksbanken och regeringen. Regeringens inflationsprognos är den- samma som Riksbankens för 2012. KI har en något högre prognos. För 2013 och 2014 har Riksbanken däremot en högre inflationsprognos jäm- fört med regeringen och KI, vilket förklaras av en högre reporänta. Reger- ingens prognos över offentligt finansiellt sparande ligger i linje med både KI:s och Riksbankens prognos 2012 och 2013. Däremot har Riksbanken en betydligt lägre prognos för 2014, vilket förklaras av att Riksbanken gjort en ny bedömning av finanspolitiken där bedömningen är att reger- ingen lägger en större vikt än tidigare vid att nå överskott i de offentliga finanserna.

Enligt KI finns det flera tecken på att ekonomin nu vänder uppåt. Bland annat stigande börskurser, ökad industriproduktion, ökad varuexport samt stigande obligationsräntor i länder som Tyskland, Sverige och USA, vilket kan ses som ett uttryck för ökad optimism om framtida tillväxt. Osäkerhe- ten om hur statsskuldskrisen i euroområdet kommer att utvecklas bedöms dock fortfarande som stor, varför BNP-tillväxten bedöms bli dämpad under det första halvåret 2012. Arbetslösheten bedöms därför stiga ännu en tid. Den tröga återhämtningen i omvärlden gör att den inhemska efter- frågan blir en viktigare drivkraft för ekonomin än vanligt. Arbetslösheten bedöms bli fortsatt hög under lång tid. Antalet sysselsatta faller under första halvåret 2012 för att sedan bromsa upp. I slutet av 2012 när ekono- min bedöms återhämta sig börjar sysselsättningen öka igen. Även om sysselsättningen ökar i snabbare takt 2013 fortsätter arbetslösheten att vara hög, vilket bl.a. förklaras av att arbetskraftsutbudet varit högt i förhållande till arbetsmarknadsläget de senaste åren.

23

2011/12:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

Anm. Regeringens prognos publicerades den 12 april, Konjunkturinstitutets den 28 mars, Riksbankens den 18 april.

1. Konjunkturinstitutets arbetslöshetssiffror avser ålderskategorin 16–64 år, medan regeringens och Riksban- kens siffror avser 16–74 år.

Källor: 2012 års ekonomiska vårproposition, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Av Riksbankens uppföljning framgår att svensk BNP minskade under fjärde kvartalet 2011, vilket främst berodde på att exporten föll kraftigt. Sedan dess bedöms läget ha ljusnat, och förtroendet hos företag och hus- håll samt utvecklingen av detaljhandeln och varuexporten tyder på att efterfrågan åter ökar under inledningen av 2012. Tillväxten bedöms emel- lertid bli långsammare än normalt för att sedan ta fart 2013. Arbetslöshe- ten bedöms stiga något det närmaste året för att sedan falla tillbaka under 2013 och 2014. Inflationsläget är lågt men bedöms tillta i takt med att konjunkturen förbättras.

Aktuella siffror över läget i ekonomin

Enligt nationalräkenskaperna ökade BNP med 1,5 procent under första kvartalet 2012 jämfört med första kvartalet 2011. Säsongsrensat och jäm- fört med fjärde kvartalet 2011 blev ökningen 0,8 procent. Det starkaste bidraget till BNP-utvecklingen kom från fasta bruttoinvesteringar främst inom gruvnäring och energiområdet.

Hushållskonsumtionen ökade med 2,1 procent jämfört med första kvarta- let 2011, vilket är en oförändrad ökningstakt jämfört med fjolåret. Bidra- get till BNP-tillväxten blev 1,0 procentenheter.

Exporten ökade med 1,7 procent medan importen minskade med 0,1 pro- cent jämfört med samma kvartal föregående år. Exportnettot gav ett posi- tivt bidrag till BNP-tillväxten med 0,9 procentenheter.

24

25

26

Bland ungdomar, 15–24 år, var 153 000 personer arbetslösa i april 2012, vilket motsvarar en arbetslöshet på 25,1 procent. Detta är 5 000 färre än i april 2011, dock inte statistiskt säkerställt. Av de arbetslösa ungdomarna var 94 000 heltidsstuderande. I april 2012 var 113 000 personer mellan 15 och 74 år långtidsarbetslösa, vilket är 8 000 personer färre än i april 2011. Förändringen är inte statistiskt säkerställd. (Källa: SCB, publicerad den 23 maj 2012.)

Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik anmäldes totalt 60 000 nya lediga platser i april, vilket var 2 000 färre än motsvarande månad 2011. Under samma månad fick 48 000 någon form av arbete, vilket är ca 4 000 färre än för ett år sedan. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 maj 2012.)

Löneutvecklingen i ekonomin som helhet var 2,2 procent i februari enligt konjunkturlönestatistiken. I näringslivet ökade lönerna med 2,5 pro- cent, i kommunsektorn med 2,0 procent medan löneutvecklingen i staten var 0,7 procent. (Källa: Medlingsinstitutet, publicerad den 3 maj 2012.)

Inflationstakten, dvs. förändringen under de senaste tolv månaderna var 1,3 procent i april, vilket är en nedgång från mars då den var 1,5 procent. Under samma period förra året ökade konsumentpriserna med 0,4 procent. (Källa: SCB, publicerad den 10 maj 2012.)

Enligt sparbarometern var hushållens finansiella sparande 31 miljarder kronor första kvartalet 2012. Det bedöms vara ovanligt högt för att vara ett första kvartal. Skuldökningen har fortsatt att mattas av och hushållen fortsatte att spara i bankkonton. Under årets första tre månader fortsatte hushållen att teckna nya lån i högre takt än vad de amorterade, vilket ledde till en låneökning på 27 miljarder. Det var dock den lägsta låneök- ningen på åtta år. Framför allt är det hushållens låneökning hos bostadsin- stitut som fortsatt att minska. Under årets första kvartal ökade hushållens belåningar hos bostadsinstituten med 11 miljarder. Den årliga låneöknings- takten totalt för alla typer av lån ligger nu på 5 procent. År 2008 var ökningstakten 10 procent. (Källa: SCB och Finansinspektionen, publicerad den 21 maj 2011.)

Enligt finansmarknadsstatistiken hade hushållens lån i monetära finans- institut (MFI) i mars en årlig tillväxttakt på 5,0 procent, vilket är samma nivå som i februari. I mars 2011 var tillväxttakten 7,3 procent. Hushållens lån hos MFI uppgick i mars till 2 672 miljarder kronor. Av detta svarar bostadslån för 2 144 miljarder kronor eller ca 80 procent. (Källa: SCB:s finansmarknadsstatistik, publicerad den 30 april 2012.)

Reporäntan lämnades oförändrad på 1,5 procent vid Riksbankens pen- ningpolitiska möte i april. (Källa: Riksbanken, publicerad den 17 april 2012.)

Situationen i Grekland

Grekland går till nyval den 17 juni. Landet saknar därmed politisk stabili- tet. En interimsregering tar över styret av landet efter en teknokratledd regering, med Lucas Papademos som chef (bankekonomen och den före

27

1.4 Finansutskottets bedömning

Efter en stark utveckling av tillväxten under 2010 och under större delen av 2011 dämpades tillväxten i svensk ekonomi under slutet av 2011. I pro- positionen bedöms tillväxten falla från 3,9 procent 2010 till 0,4 procent 2012. Den svagare tillväxten förklaras framför allt av ett kraftigt fall i exporten till följd av den svagare europeiska och nordamerikanska efterfrå- gan. Tillväxtpotentialen bedöms emellertid som god, vilket också stöds av uppgifter från bl.a. nationalräkenskaperna som åter visar på en god tillväxt i den svenska ekonomiska aktiviteten. BNP ökade med 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011. Även Konjunkturinstitu- tets barometerindikator tyder på att tillväxten i svensk ekonomi återhämtar sig och stabiliseras. Läget i svensk ekonomi ser därmed något ljusare ut än vad tidigare prognoser indikerade. För åren 2013 till 2016 bedöms till- växten öka med i genomsnitt 3,5 procent.

Tillväxten i den globala ekonomin återhämtar sig enligt bl.a. OECD, även om den bedöms som skör och den ekonomiska informationen rörande USA är motsägelsefull. Det är framför allt åtstramningsåtgärder i de statsfinansiellt svaga euroländerna som verkar fortsatt dämpande på efter- frågan i OECD-länderna, vilket bidrar till en svag BNP-tillväxt. Det finns emellertid enligt Konjunkturinstitutet en stark återhämtningspotential i form av en expansiv penningpolitik i de stora ekonomierna, styrräntor som ligger nära noll, lediga resurser och ett uppdämt konsumtions- och investe- ringsbehov. Detta bidrar enligt Konjunkturinstitutet till en återhämtning i OECD-länderna under slutet av 2012.

Trots tecken på en återhämtning utgör statsskuldskriser i länder som Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Irland och Cypern osäkerheter som gör konjunkturutvecklingen svårbedömd. Skuldutvecklingen i Spanien och Italien riskerar att dra ned tillväxten i Europa. Även utvecklingen i Grek- land är en osäkerhet. En annan riskfaktor är stigande energipriser som skulle kunna dämpa tillväxten i tillväxtekonomier och i USA. Som OECD också skriver i sin senaste rapport bedöms krisen i euroområdet vara den enskilt största risken för utsikterna i världsekonomin. Sverige är ett litet utlandsexponerat land som inte kan frikoppla sig från utvecklingen i andra

28

länder. Det innebär att läget kan förändras snabbt. Dessutom är det svenska banksystemet stort i relation till BNP och är beroende av fortlö- pande tillgång till internationell finansiering.

Hittills redovisade prognoser och utfall över den ekonomiska utveck- lingen indikerar emellertid att svensk ekonomi återhämtar sig och stabilise- ras under 2012. Sammantaget bedöms dock fortfarande riskerna för en svagare utveckling som betydande.

Den viktigaste drivkraften för tillväxten 2013–2016 blir sannolikt den inhemska efterfrågan dvs. hushållens och företagens konsumtion och inve- steringar. Enligt Handelns utredningsinstitut är försäljningstrenden sti- gande, vilket kommer att återspeglas i detaljhandeln där 2012 bedöms bli ett år av stabil återhämtning. Även nationalräkenskaperna visade på en ökad hushållskonsumtion med 2,1 procent för första kvartalet 2012.

Den svenska exporten fortsatte att visa på positiva utvecklingstal trots den svaga tillväxten i OECD. Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten med 1,7 procent det första kvartalet 2012. Regeringens bedömning är att efterfrågan på svenska exportvaror kommer att bli lägre än vad som varit normalt vid tidigare konjunkturuppgångar.

Utvecklingen i den svenska ekonomin återspeglar sig även på arbets- marknaden. Ökningen av sysselsättningen dämpades under 2011 och bedöms i princip bli oförändrad 2012, vilket också den senaste rapporten från arbetskraftsundersökningen (AKU) visar. Utvecklingen i april 2012 visar ingen påtaglig förändring på den svenska arbetsmarknaden jämfört med april 2011. Samtidigt noteras en svagt positiv utveckling av sysselsätt- ningen under de senaste månaderna, trots osäkerheten i omvärlden. Enligt nationalräkenskaperna fortsätter sysselsättningen att öka men i en svagare takt än tidigare. Jämfört med första kvartalet 2011 ökade antalet syssel- satta med 0,8 procent första kvartalet 2012, vilket motsvarar 35 000 personer.

Regeringen bedömer att arbetslösheten stiger från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. I takt med att konjunkturen förbättras under 2013 väntas dock arbetsmarknaden återhämta sig. Utskottet kan konstatera att regering- ens prognos över arbetslösheten ligger i linje med såväl Konjunkturinstitu- tet som Riksbanken. Ett lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden och avmattningen i konjunkturen under 2012 kan väntas resultera i måttliga löneökningar och att den underliggande inflationen blir lägre än 2 procent under de närmaste åren. Den svaga tillväxten, den låga inflationen och det låga svenska upplåningsbehovet kan bedömas medföra en låg ränta. Sam- mantaget gör den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjandet att sysselsättningen kan komma att öka starkt 2013– 2016 och att arbetskraftsefterfrågan då kan öka utan att det uppstår brist på arbetskraft.

29

2011/12:FiU20

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Skuldkrisen i Europa fördjupades i slutet av 2011, vilket får negativa effekter på de svenska offentliga finanserna. Det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utrymmet för permanenta reformer bedöms därför i dagsläget som begränsat. Utskottet avvisar förslag om att bl.a. införa ett sysselsättningsmål i det finanspolitiska ramverket. Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella marknaderna finns det fortfarande risker för det europeiska finan- siella systemets stabilitet. Hushållens förhållandevis höga skuld- sättning utgör en viss risk som manar till vaksamhet. En högre kapitaltäckning ökar bankernas motståndskraft mot finansiella kri- ser och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten anser utskottet.

Tack vare reformer som stärkt arbetslinjen och företagsklima- tet har antalet sysselsatta ökat med ca 213 000 personer 2006– 2011. Trots detta är arbetslösheten alltför hög och riskerar att bita sig fast. Det är därför viktigt att fortsätta att arbeta med att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och samtidigt bl.a. under- lätta rörligheten på bostadsmarknaden.

Den gemensamma välfärden ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. Ingen ska behöva hysa tvivel om kvaliteten i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, oavsett vem som utför dem. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till ett eget arbete och möjlighet att leva på sin lön.

Klimatförändringarna tillsammans med bevarandet av biolo- gisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö är även fortsätt- ningsvis de mest prioriterade miljöfrågorna. Den största utma- ningen är transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken. De förslag som behandlas är propositionens punkt 1 samt följdmotionerna. Därutöver behandlas två motioner från allmänna motions- tiden: 2011/12:Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M). Förslagen behandlas tematiskt i avsnitten 2.1 De offentliga finanserna, 2.2 Finansiell stabilitet,

30

2.3 Arbetsmarknad och tillväxt, 2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi samt 2.5 Energi, klimat och miljö. I avsnitt 2.6 redovisas yttranden från andra utskott. Finansutskottets ställningstagande återfinns i avsnitt 2.7.

2.1 De offentliga finanserna

2.1.1 Propositionen

Finansiellt sparande

Konjunkturavmattningen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande inte förbättras fullt så snabbt som beräknades i budgetpropositio- nen för 2012. Regeringen har reviderat ned prognosen för det finansiella sparandet med mellan 0,2 och 0,5 procent av BNP per år under perioden 2012–2015. I år räknar regeringen med ett underskott på 10 miljarder kro- nor, eller –0,3 procent 2012. När tillväxten åter tar fart förstärks det finansiella sparandet. År 2016 beräknas ett överskott på 3,7 procent av BNP (se tabell 2.1). Enligt regeringen finns det givet riskbilden ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att dessa inte ska bli en källa till osäkerhet.

Tabell 2.1 De offentliga finanserna

Miljarder kronor och procent av BNP

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Eftersom inkomsterna som andel av BNP i stort sett är oförändrade fr.o.m. 2013 är det den minskande utgiftskvoten som leder till förstärkningen av det finansiella sparandet. Regeringen konstaterar att det är normalt att skat- teintäkterna ökar i takt med BNP vid en normal ekonomisk tillväxt, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Detta beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade och på att tillfälliga program faller bort. En annan förklaring till att utgifterna minskar är att tillväxten bedöms vara högre än normalt under prognosperioden och att detta medför att utgifterna för arbetslösheten minskar.

31

Statens finansiella sparande förstärks fr.o.m. 2013. Kommuner och lands- ting beräknas redovisa ett successivt starkare, men fortsatt negativt finansi- ellt sparande 2013–2016. Det finansiella sparandet i ålderspensionssyste- met uppvisar ett överskott 2012 på 6 miljarder kronor, men under resten av prognosperioden bedöms det vara svagt negativt.

Statens budgetsaldo och statsskulden

Regeringen räknar med ett överskott på 12 miljarder kronor i statens bud- get 2012 (se tabell 2.2). Budgetsaldot beräknas därmed bli 7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Anledningen är att konjunkturläget försämrats sedan budgetpropositionen beslutades. Framför allt innebär detta att statens inkomster nu beräknas bli något lägre 2012–2015. För 2013–2015 har regeringen också reviderat ned budgetsal- dot. Statens budget beräknas uppvisa ett överskott på 177 miljarder kronor 2016.

Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas bli tillfälligt hög 2012. Ökningen beror bl.a. på Kärnavfallsfondens obligationshantering, lån till Riksbanken, lån till infrastrukturinvesteringar, investeringslån till myndig- heter och lån till Irland. Det beräkningstekniska antagandet om försälj- ningar av aktier i statliga bolag om 15 miljarder kronor per år ingår bland engångseffekterna som påverkar budgetsaldot.

Tabell 2.2 Statens budgetsaldo och statsskulden

Miljarder kronor och procent av BNP

cent av BNP1

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

1. För svenska förhållanden innebär definitionen att skulden består av statsskulden och den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

Regeringen beräknar den konsoliderade statsskulden till 1 102 miljarder kronor år 2012. Detta innebär visserligen en ökning med 26 miljarder kro- nor jämfört med 2011, men regeringen konstaterar att ökningen är en effekt av att Riksgäldskontoret ändrat redovisningen av statsskulden. Änd- ringen, som syftar till en mer konsekvent och transparent redovisning, innebär att man i beräkningarna numera också inkluderar utestående säker-

32

heter och s.k. omvända repor i svenska statspapper. I och med den nya definitionen höjs nivån på statsskulden med ca 50 miljarder kronor fr.o.m. 2012. Rensat för förändringen minskar dock statsskulden med ca 24 miljar- der kronor 2012 jämfört med 2011.

Från den nya beräknade nivån 2012 minskar skulden 2013–2016 både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2016 beräknas skuld- kvoten uppgå till 15,6 procent. Det beräkningstekniska antagandet om försäljningar av statens innehav av aktier i statliga bolag bidrar till minsk- ningen av statsskulden och skuldkvoten uppgår till 17,4 procent 2016 exklusive detta antagande.

Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas offent- liga finanser. Regeringen konstaterar att även om Maastrichtskulden i nominella termer ökat mellan 1994 och 2011, så har den som andel av BNP minskat kraftigt. Vid utgången av 2011 var andelen 38,4 procent av BNP, vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU på högst 60 pro- cent av BNP. Mellan 2011 och 2016 beräknar regeringen att skulden minskar även nominellt, framför allt därför att statsskulden minskar. Som andel av BNP minskar den konsoliderade bruttoskulden till 22,5 procent av BNP 2016.

Bedömning av reformutrymmet 2013

Regeringen betonar att det budgetpolitiska ramverket spelar en central roll när storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs. Med utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner stämmer regeringen av reformutrymmet eller besparingsbehovet mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa att över- skottsmålet klaras och att utgiftstaket inte överskrids. Samtidigt som det ekonomiska läget ska beaktas beror utrymmet för finanspolitiska åtgärder på hur de utformas.

Tioårsindikatorn indikerar att det finansiella sparandet i genomsnitt varit i linje med överskottsmålet. Under 2002–2011 motsvarade det finansiella sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Juste- rat för det genomsnittliga konjunkturläget låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet på 1,2 procent av BNP, dvs. något över målet. Detta tyder enligt regeringen på att det inte finns några stora systematiska fel i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver.

Sjuårsindikatorn, som är ett sjuårigt centrerat medelvärde, är 0,5 procent av BNP 2012 och ökar sedan till 1,2 procent av BNP 2013. När man beak- tar resursutnyttjandet under respektive sjuårsperiod, pekar indikatorn på ett sparande som ligger cirka en procentenhet över målet (se tabell 2.3). Reger- ingen anser dock att man inte bör beakta den konjunkturjusterade sjuårsin- dikatorn fullt ut. Anledningen är att man måste ta hänsyn till att de stora

33

negativa BNP-gapen under innevarande lågkonjunktur med stor sannolik- het inte kommer att motsvaras av lika stora positiva gap under åren efter prognosperioden (s.k. asymmetriska konjunkturcykler).

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för uppfölj- ning av överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Det strukturella sparandet är 1,2 procent av BNP 2012 och ökar sedan under prognosperioden. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2012 har potentiell BNP och därmed det strukturella sparandet revide- rats ned relativt mycket samtliga år efter 2010. En förklaring till att det strukturella sparandet stärks efter 2012 är enligt regeringen att beräkningen inte innehåller några nya finanspolitiska beslut förutom de som redan tidi- gare är beslutade. Regeringen understryker att osäkerheten är betydande vid en bedömning som sträcker sig över en sådan lång tidshorisont.

Enligt indikatorerna ligger det finansiella sparandet för närvarande i linje med eller något högre än överskottsmålet, särskilt för den senare delen av prognosperioden, konstaterar regeringen. Bedömningen är dock osäker och kan komma att ändras till budgetpropositionen för 2013. Till exempel är erfarenheten att bedömningen av det strukturella sparandet är mycket osäker. En nedrevidering av bedömningen av det strukturella spa- randet motsvarande den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respek- tive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett utfallsår – 2 procent av BNP – skulle innebära att det i praktiken inte skulle finnas något reformutrymme alls 2013. I stället skulle det uppstå ett sparbehov.

När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att ta hänsyn till om finans- politiken är hållbar i ett längre perspektiv. Grundscenariot i regeringens bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår från oförändrad finanspolitik och att inga ytterligare reformer genomförs förutom de som redan är beslutade. De hållbarhetsberäkningar som regeringen redovisar i propositionen visar att den långsiktiga finansiella hållbarheten är god och att den skapar en marginal för finanspolitiken att möta både den rådande lågkonjunkturen och de ökade utgifter som följer av de demografiska för- ändringarna på lång sikt.

34

Regeringens samlade bedömning är att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat i närtid, men att det ökar successivt under prognosperioden. Det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna, även om behovet har minskat något sedan budgetpro- positionen beslutades i höstas. Vid en kraftigt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot måste det, enligt regeringen, finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Det måste också finnas utrymme att kunna hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. Enligt regeringen säkerställer denna strategi att de offentliga finanserna inte blir en källa till osäkerhet. Regeringen konstaterar samtidigt att resurs- utnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög och att det finns ett behov att vidta vissa åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Det ekonomiska läget bedöms dock inte vara sådant att det nu finns behov av breda krisåtgärder. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att det kommer att finnas ett begränsat reformutrymme i budgeten för 2013.

Regeringen anser att det begränsade reformutrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. I arbetet med bud- getpropositionen för 2013 lägger regeringen fokus på fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad, förbättrad välfärd, förstärkt konkurrenskraft, ett stabilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimat- politik. I regeringens fortsatta reformambitioner för mandatperioden som presenterades i budgetpropositionen för 2011 ingår att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt, att se över företagsbeskattningen och att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstak för 2016

Regeringens bedömning är att budgeteringsmarginalen 2012 blir 55 miljar- der kronor (se tabell 2.4). Åren 2013 och 2014 blir den något lägre för att åter öka 2015. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen i höstas beräknas marginalen bli något större för samtliga år. Detta beror i första hand på att regeringen bedömer att utgifterna för arbetsmarknaden, för- svaret och studiestödet blir lägre. Regeringen bedömer att budgeteringsmar- ginalen för 2012–2015 är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen.

Regeringen betonar att det faktum att budgeteringsmarginalen är större än vad som följer av regeringens riktlinje inte betyder att det med nödvän- dighet finns ett betydande utrymme för framtida reformer på budgetens utgiftssida. Detta utrymme bestäms av regeringens bedömning av reformut- rymmet i förhållande till överskottsmålet samt avvägningen mellan

35

inkomst- och utgiftsreformer, givet begränsningen på utgiftssidan. Samti- digt finns det enligt regeringen skäl för att budgeteringsmarginalen inte ska vara större än att den har rimligt styrande effekt på utgiftsutvecklingen.

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor och procent av BNP

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Regeringens bedömning är att utgiftstaket för staten, inklusive ålderspen- sionssystemet vid sidan av statens budget, för 2016 uppgår till 1 153 miljarder kronor. Regeringens ambition är att denna bedömning ska ligga till grund för det förslag till utgiftstak för 2016 som kommer att läm- nas i budgetpropositionen för 2013.

Regeringen konstaterar att så långt fram i tiden som 2016 är bedöm- ningen av den ekonomiska utvecklingen mycket osäker. Det är därför viktigt att ett osäkert framtida reformutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. Eftersom bedömningen av nivån på utgiftstaket redan nu anger en fast övre gräns för utgiftsnivån 2016 måste risken för en väsentligt annorlunda utveckling av de offentliga finanserna vägas in i bedömningen. Ökningen på 30 mil- jarder kronor är ungefär lika stor som det historiska genomsnittet sedan 1997.

Budgeteringsmarginalen för 2016 uppgår till 6,2 procent av de takbegrän- sade utgifterna, vilket är mer än riktlinjen för marginalens minsta storlek. Regeringen menar att om storleken på budgeteringsmarginalen vid faststäl- landet av utgiftstaket motsvarar den minsta storlek som bör upprätthållas av osäkerhetsskäl, kan det i större utsträckning än vad som är motiverat av att utgiftstaket ska stödja överskottsmålet begränsa möjligheterna att genom- föra ny politik på utgiftssidan.

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Regeringen kommer fortlöpande i den ekonomiska vårpropositionen, i enlig- het med skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79), att följa upp hur det finanspolitiska ramverket efterlevs. Det innebär att regeringen kommer att redogöra för eventuella avvikelser från det finanspolitiska ram- verket och för större förändringar av hur finanspolitiken redovisas som kan påverka tolkningen av ramverket.

36

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den agerat i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Ett viktigt steg har tagits för att presentera beräkningskonventioner som visar hur prognoser och olika effektberäk- ningar görs. Den rapport som utarbetats vid ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktions- sätt bedömas?, är resultatet av detta arbete. Redovisningen av den offent- liga sektorns kapitalstock har också utvecklats och presenteras i en bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. Denna ska ses som ett första steg i en väsentligt utökad redovisning av den offentliga sektorns investeringar, reala kapitalstock och förmögenhet och är ett viktigt bidrag till en mer underbyggd debatt om de offentliga investeringarna i Sverige.

Förändring av Sveriges medelfristiga sparmål inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten

I egenskap av EU-medlem måste Sverige leva upp till stabilitets- och till- växtpaktens regelverk för det finansiella sparandet. Förutom underskotts- gränsen på 3 procent av BNP måste samtliga EU-medlemmar sätta upp ett s.k. medelfristigt sparmål (MTO).1 Hittills har Sverige valt att låta detta mål sammanfalla med överskottsmålet. Enligt tidigare beräkningar av EU- kommissionen bör Sverige ha ett MTO på som lägst minus 1 procent.

För att tydligare skilja mellan det svenska nationella ramverket och de krav som åläggs Sverige i egenskap av EU-medlem, gör regeringen fr.o.m. 2012 års konvergensprogram en åtskillnad mellan överskottsmålet och MTO. Sveriges MTO kommer att sättas till minus 1 procent av BNP i enlighet med EU-kommissionens beräkningar. Detta ska ses som ett mini- mikrav på det finansiella sparandet som Sverige omfattas av i egenskap av EU-medlem men att Sverige har ett eget mer ambitiöst nationellt satt mål för det finansiella sparandet i form av överskottsmålet på 1 procent av BNP.

2.1.2 Socialdemokraternas motion

I den socialdemokratiska motionen framhålls att kärnan i den socialdemo- kratiska ekonomiska politiken är starka offentliga finanser. En solid offent- ligfinansiell ställning är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Den frihet som starka statsfinanser ger ska enligt motionärerna användas till att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen. Det finanspo- litiska ramverk som utvecklats av tidigare socialdemokratiska regeringar är en central förklaring till att de svenska statsfinanserna är starkare än i de flesta andra jämförbara länder. Att värna om offentliga finanser handlar om att stärka såväl konjunktur- som strukturpolitiken, anser motionärerna. Genom ett högt finansiellt sparande i goda tider kan ekonomin stimuleras och välfärden värnas i sämre tider. Sunda offentliga finanser handlar också

1 Medium Term Objective.

37

38

Motionärerna anför att BNP som enda mått på välfärd länge har kritise- rats och anser att det finns ett behov av indikatorer vid sidan av BNP som ger en mer heltäckande bild av en ekonomiskt, socialt och ekologiskt håll- bar utveckling.

I sin motion anför Miljöpartiet att de vill ha en samhällsekonomi med fokus på sysselsättning, sammanhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande och att de vill se satsningar för att modernisera Sverige så att nya gröna jobb skapas i växande företag. Förslagen som presenteras i motionen anser motionärerna har ett hållbart och ansvarsfullt perspektiv som ger fler unga en chans till jobb och som ger utrymme för en miljö- och klimatpolitik för framtiden. Motionärerna vill införa traineeplatser inom näringslivet och väl- färden för att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden, och de driver förslag om en samlad arbetslivstrygghet, där både en allmän sjukför- säkring och en allmän arbetslöshetsförsäkrning ingår liksom en lägsta ersättning. Motionärerna eftersträvar en jobbskapande politik och förbätt- rade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom. Grön skatteväxling ser motionärerna som en åtgärd för att gynna både kli- matet, jobben och ekonomin. En breddning av sänkningen av tjänstemom- sen förordas också.

2.1.4 Sverigedemokraternas motion

I motionen framför Sverigedemokraterna att de svenska statsfinanserna är relativt goda jämfört med andra EU-länder. Motionärerna ställer sig otvety- digt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslös- heten, framför allt ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten. Motio- närerna menar att regeringen har fört en passiv finanspolitik genom krisen, som i princip bestått av jobbskatteavdraget. Satsningar på infrastruktur och utbildning har saknats. Motionärerna anser att Sverige satsar enorma sum- mar på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande EU-avgiften uppgår till över 100 miljarder kronor varje år. I stället för denna överföring från de svenska skattebetalarna vill motionärerna satsa på en väl avvägd arbetsmarknadspo- litik och göra kraftiga satsningar på utbildning och infrastruktur. I motio- nen föreslås också att rättsväsendet och försvaret ska förstärkas. På skattesidan anser motionärerna att restaurang- och cateringmomsen ska åter- ställas. Senast 2016 vill motionärerna att alla fyra stegen i jobbskatteavdra- get även ska omfatta inkomst av pension.

Motionärernas inställning är att det varken är bra för svensk ekonomi eller konkurrenskraften att binda sig till en samordnad finanspolitik med de övriga EU-länderna. Finanspolitik, skatter, löner, anställningsskydd och pensioner ska bestämmas självständigt. Alla de förslag om förstärkt styr-

39

40

bolagsskatten för de fyra storbankerna tillfälligt höjs med 5 procentenheter 2013, motsvarande 3,9 miljarder kronor. Dessutom framhåller motionä- rerna att det behövs förslag på permanenta skattehöjningar för finanssektorn.

2.1.6 Övriga motioner

I motion 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) anförs att kritiken mot det s.k. ramanslagssystemet har vuxit bl.a. därför att de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna inom staten har förändrats. Till exem- pel uppstår kraftiga svängningar mellan åren när det gäller löneindex, vilket ger instabilitet. Beräkningssystemet ger också en eftersläpning jäm- fört med övriga arbetsmarknaden på omkring två år. När finanskrisen slog till och det fanns ett behov att förstärka den statliga servicen försvårade anslagssystemet detta. Motionären anser att regeringen ska se över löne- och anslagssystemet i staten eftersom beräkningssystemet behöver moderni- seras i flera delar och göras stabilare och mer förutsägbart.

2.1.7 Kompletterande information

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådet konstaterar att svensk ekonomi har klarat sig väl hit- tills under den internationella krisen, och finanspolitiken framstår i stora drag som framgångsrik med hänsyn till de störningar som svensk ekonomi varit utsatt för. Slutsatsen får även stöd när rådet jämför med andra län- ders ekonomisk-politiska erfarenheter under senare år.

Rådets uppfattning är också att den ekonomiska politiken fram till i dag har följt det finanspolitiska ramverket, och man bedömer att finanspoliti- ken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser. I detta samman- hang betonar rådet att hållbarheten är beroende av att pensionssystemet är politiskt stabilt. Risken för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren betraktar rådet som begränsad. Rådet bedömer att den förda politiken står i överensstämmelse med överskottsmålet. Det är viktigt för Sverige att förtroendet för hållbarheten hos de offentliga finanserna inom euroområdet återupprättas. Däremot ser rådet ingen anledning att för- ändra det svenska ramverket utifrån finanspaktens regler utan menar att det ramverk vi har är bättre underbyggt och bättre anpassat till svenska förhållanden.

Finanspolitiska rådet står fast vid sin rekommendation från förra året om en tydligare redovisning av beräkningarna av reformutrymmet, hur det uppkommer och hur det är tänkt att fördelas mellan skatter och utgifter på några års sikt. Det problem som rådet uppmärksammar hänger ihop med den asymmetriska följsamhet till BNP som den offentliga sektorns inkoms- ter och utgifter uppvisar och som leder till att det uppstår ett utrymme som kan användas på både inkomst- och utgiftssidan, ett utrymme som dessutom växer över tiden. Rådet anser vidare att det vore önskvärt med

41

42

Finanspolitiska rådet anser att den bilaga om de offentliga investering- arna som regeringen redovisar i den ekonomiska vårpropositionen är ett förtjänstfullt första steg mot en bättre analys av de offentliga investering- arna. Rådet delar regeringens uppfattning att ett siffersatt mål för de offentliga investeringarna inte bör införas. Rådet ser inte några överty- gande argument för att det finanspolitiska ramverket i sig orsakar för liten eller snedvriden investeringsvolym. Däremot delar rådet inte bedömningen att det är klarlagt att de offentliga realkapitalinvesteringarna har en sam- hällsekonomiskt sett fördelaktig omfattning och inriktning. Rådet anser att det i dag inte finns underlag för att föreslå någon form av regelverk för offentliga investeringar, men man utesluter inte sådana förslag i framtiden. En möjlighet skulle kunna vara att regeringen redovisar en samhällsekono- misk analys av inriktningen på de investeringar som genomförs och de som planeras. Rådet nämner också, slutligen, att det är angeläget att i möj- lig mån styra de offentliga investeringarnas tidsmässiga förläggning över konjunkturcykeln.

Utskottets tidigare behandling av frågan om redovisningen av reformutrymmet

Utskottet behandlade regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisio- nens granskning av budgetpropositionen för 2011 (skr. 2010/11:148) i FiU1 i höstas. När det gäller reformutrymmet gjorde utskottet bedöm- ningen att beräkningarna av reformutrymme eller besparingsbehov är kom- plexa och att det inte finns någon enskild indikator som kan fånga denna komplexitet. Reformutrymmet måste bedömas med hänsyn till en rad olika faktorer, bl.a. osäkerheterna, riskbilden och konjunkturläget. Utifrån detta gör sedan regeringen en samlad bedömning av reformutrymmet. Utskottet välkomnade denna utveckling och såg ingen anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 163).

Vid utskottets behandling av 2011 års ekonomiska vårproposition fram- höll utskottet att en säkerhetsmarginal vid avstämningen mot överskottsmå- let kunde bidra till en mer nyanserad bedömning av vilket reformutrymme som är förenligt med överskottsmålet. Samtidigt betonade utskottet vikten av en transparent uppföljning av överskottsmålet, eftersom det är en förut- sättning för ett välfungerande finanspolitiskt ramverk. (bet. 2010/11:FiU20 s. 92).

IMF:s artikel IV-konsultation 2012

Den 15 maj presenterade IMF slutsatserna från sin s.k. artikel IV-konsulta- tion. När det gäller de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramver- ket konstaterar IMF att Sveriges starka offentligfinansiella position bl.a. är ett resultat av robusta finansiella ramverk. De säkerhetsmarginaler som regeringen bedömer behövs i offentliga finanser anser IMF ger utrymme för ytterligare åtgärder om de risker som är förknippade med utvecklingen inom euroområdet skulle förverkligas. För att ytterligare stärka trovärdighe-

43

ten för det finanspolitiska ramverket menar IMF att Finanspolitiska rådets inriktning på hållbarhet i de offentliga finanserna skulle kunna vidareut- vecklas och förstärkas. IMF anser att det kan finnas behov av ytterligare strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

Jämförelse mellan propositionen och ESV:s prognos från i mars

ESV publicerade den 19 april en jämförelse mellan vårpropositionen och sin marsprognos. När det gäller skatteintäkterna överensstämmer progno- serna för 2012. Däremot skiljer sig prognoserna åt fr.o.m. 2013. Regering- ens prognos ligger 15–30 miljarder kronor över ESV:s prognos. Skillnaden förklaras av att regeringen räknar med högre bolagsskatteintäkter och högre konsumtionsskatter, bl.a. till följd av att hushållens konsumtion antas öka snabbare. I regeringens prognos stärks arbetsmarknaden ytterli- gare 2014, vilket leder till en större skillnad i intäkterna från skatt på arbete. För de takbegränsade utgifterna skiljer sig prognoserna för 2012 och 2013 inte nämnvärt åt. Prognosen för budgetsaldot visar ett underskott på 13 miljarder kronor. Även 2013 väntas det bli underskott i statens bud- get, men något mindre än 2012. Eftersom regeringen räknar med en starkare tillväxt än ESV i sin prognos från i mars innebär det ett starkare finansiellt sparande i regeringens prognos.

Riksgäldens prognos från i mars

Riksgäldens prognos för budgetsaldot 2012 visar ett underskott på 11 mil- jarder kronor. För 2013 räknar Riksgälden med ett överskott på 3 miljar- der kronor. Svag inhemsk efterfrågan och svag efterfrågan på Sveriges viktigaste exportmarknader försämrar tillväxtutsikterna i år, och arbetslös- heten stiger. Detta påverkar statsfinanserna genom minskade skatteinkoms- ter och ökade arbetsmarknadsutgifter. Prognosen bygger på att det blir en ordnad om än utdragen hantering av skuldproblematiken i euroområdet och att förtroendet för ekonomin successivt växer under loppet av 2012. Statens upplåning ökar med 33 miljarder kronor i år och 27 miljarder kro- nor nästa år jämfört med Riksgäldens föregående prognos eftersom kon- junkturen utvecklas något svagare än vad myndigheten tidigare räknade med. Vid slutet av 2012 prognostiseras statsskulden vara 32,8 procent av BNP. Den ekonomiska inbromsningen får alltså, enligt Riksgälden, ett begränsat genomslag på både statsfinanser och upplåning.

OECD:s Economic Outlook från maj 2012

OECD konstaterar att återhämtningen i några av ekonomierna i Europa inte är tillräcklig för att kompensera den negativa tillväxten i andra delar av Europa. Den svaga konkurrenskraften måste åtgärdas i de länder som har stora underskott i bytesbalansen, medan strukturanpassning och högre löner i länder med överskott skulle kunna bidra till en tillväxtvänlig omför- delningsprocess.

44

Inför EU:s informella toppmöte den 23 maj 2012 föreslog OECD att tillväxten kan stimuleras genom bl.a. strukturella reformer inom områden som utbildning, innovation, konkurrens och grön tillväxt samt genom att ytterligare stärka brandväggen för att förhindra spridningen av finanskrisen inom euroområdet. OECD menar att om ingenting görs i dag kan det leda till en försämring av den europeiska krisen och medföra spridningseffekter utanför euroområdet, med allvarliga konsekvenser för den globala ekono- min. För att undvika ett sådant scenario krävs att åtgärder vidtas både av enskilda länder och på överstatlig nivå.

Vidare menar OECD att budgetkonsolidering och strukturella åtgärder måste gå hand i hand, för att göra anpassningen så tillväxtfrämjande som möjligt. Att hitta en noggrann avvägning mellan nedskärningar och ökade intäkter är mycket viktigt. Reformagendan måste också särskilt inriktas på att stödja sysselsättningen, minska ojämlikheten och skydda de svagaste delarna av befolkningen.

Tack vara Sveriges budgetdisciplin finns, enligt OECD, utrymme för dis- kretionära stimulansåtgärder, vilket kan vara motiverat om tillväxten blir svagare än väntat. För att undvika att arbetslösheten biter sig fast är det enligt OECD viktigt med reformer som underlättar inträde på arbetsmark- naden, särskilt för ungdomar.

Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj 2012

Kommissionen har antagit 2012 års landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Antagandet av rekommenda- tionerna är den sista etappen i terminen som inleddes genom kommissio- nens årliga tillväxtöversikt i november 2011. Rekommendationerna ska nu behandlas i Ekofinrådet för att sedan, efter denna beredning, godkännas av Europeiska rådet den 28–29 juni och sedan formellt antas av Ekofinrådet i juli. I år ger kommissionen också för första gången rekommendationer på grundval av de fördjupade granskningar som ska göras i förfarandet vid alltför stora obalanser.

Kommissionen anser att förändringen av Sveriges medelfristiga mål inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, det s.k. MTO, på ett ade- kvat sätt avspeglar kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. På grund av denna förändring bygger det medelfristiga målet enligt kommissionen på den strukturella budgetbalans som sannolikt kommer att uppnås under pro- gramperioden, även med beaktande av sannolikheten för ytterligare expan- siva diskretionära åtgärder under 2013 eller 2014.

Kommissionens rekommendation till Sverige är att bibehålla en sund ställning i de offentliga finanserna fr.o.m. 2012 genom att genomföra bud- getstrategin enligt planerna och säkerställa att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna fortsätter att uppnås.

45

2.2 Finansiell stabilitet

2.2.1 Propositionen

Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin, och det finns flera skäl för svenska hushåll och företag att vilja ha robusta banker och ett välfungerande finansiellt system. För det första påverkar problem i banksektorn hushållen genom den reala ekonomin då minskad utlåning från bankerna riskerar att försämra den ekonomiska utvecklingen. För det andra påverkas hushållen negativt om problem i bankerna innebär att skat- temedel måste användas t.ex. på grund av att insättningsgarantin aktiveras eller att systemviktiga banker som inte är livskraftiga får övertas av staten och därefter kapitaliseras.

Regeringen konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella stabiliteten, men det faktum att den svenska banksektorn är både stor och koncentrerad innebär risker. Därför är det viktigt att mot- ståndskraften i de systemviktiga bankerna är stor. Genom att i ett första steg höja kapitaltäckningskravet för de fyra storbankerna den 1 januari 2013 kommer motståndskraften i dessa banker att öka.

Finansbranschen genomgår en förtroendekris som enligt regeringen är orsakad av ett oansvarigt risktagande som har skadat jobb och välfärd. Parallellt med arbetet att förstärka regelverket för och tillsynen av finans- marknaderna, arbetar regeringen aktivt för att stärka konsumenternas ställ- ning gentemot de finansiella företagen. Konsumenterna måste återfå förtroendet för finansiella företag. Finansiell stabilitet och konsumenter som känner sig trygga i mötet med banker och andra företag är grundförut- sättningar för att finansmarknaden ska bidra till tillväxt och välstånd, anser regeringen.

2.2.2 Miljöpartiets motion

Europas banksektor har ett stort ansvar för den pågående skuldkrisen. Många banker har lånat ut stora belopp trots att kreditvärdigheten varit svag. Därför är det enligt motionärerna av stor vikt att banksektorn agerar mer ansvarsfullt gentemot såväl privata som offentliga låntagare för att und- vika framtida skuldkriser. Motionärerna anser att bankerna bör begränsa de skadliga spekulationerna och värna finansiell stabilitet, både för sitt eget och för samhällets bästa. Hushållens skuldsättning medför också risker för det finansiella systemets stabilitet och ekonomins långsiktiga utveckling. Motionärerna vill se breda politiska samtal för att komma till rätta med hushållens höga skuldsättning.

När det gäller en skatt på finansiella transaktioner delar motionärerna uppfattningen att Europa bör införa en skatt på finansiella transaktioner. Skatten skulle få en stabiliserande effekt och bromsa skadliga spekulatio- ner som kan drabba de finansiella systemen negativt. Det är rimligt anser motionärerna att de finansiella marknaderna, som bidragit till krisen, också

46

skulle vara med och bekosta krissaneringen. En förutsättning för att införa en skatt på finansiella transaktioner är att den genomförs på EU-nivån men att intäkterna går till medlemsländerna.

2.2.3 Vänsterpartiets motion

Den svenska banksektorn domineras fullständigt av de fyra storbankerna. En avgörande skillnad mellan storbankernas affärsvillkor och de som gäl- ler andra företag är att de skyddas av staten genom en implicit garanti mot konkurs. Detta innebär en stor konkurrensfördel för storbankerna och en kraftig subvention av deras upplåningskostnader, anser motionärerna. Motio- närerna anser att utvecklingen av bostadspriserna och hushållens skuldsätt- ning bör följas noggrant eftersom dessa bedöms vara ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten. Förutom att införa en tillfällig bankskatt (se avsnitt 2.1) föreslår motionärerna också att regeringen skyndsamt tillsät- ter en parlamentarisk utredning i syfte att utarbeta en bankdelningslag där traditionell bankverksamhet separeras från s.k. investmentbankverksamhet.

2.2.4 Kompletterande information

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Den internationella krisen visar enligt Finanspolitiska rådet på faran med att underskatta de makrofinansiella risker som är förenade med snabbt sti- gande kreditgivning, stor skuldsättning och växande fastighetspriser. Rådet anser att dessa risker inte får underskattas i den svenska ekonomin. Rådet rekommenderar regeringen att inom en snar framtid bestämma hur den mak- rofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kriser.

IMF:s artikel IV-konsultation 2012

IMF konstaterar att även om Sveriges direkta exponering mot krisländerna i eurozonen är begränsad och bankerna välkapitaliserade innebär det förhål- landevis stora banksystemet i Sverige en sårbarhet. Det beror bl.a. på den stora exponeringen mot andra europeiska ekonomier och beroendet av dol- larfinansieringen. Hushållens skuldsättning, 170 procent i förhållande till disponibla inkomster, tillsammans med en svag utveckling på bostadsmark- naden lyfts också fram som ett problem. Mot den bakgrunden anser IMF att kapitaltäckningsreglerna som nu förhandlas inom EU kommer att betyda mycket för utvecklingen i Sverige. IMF argumenterar för att det är nödvändigt att EU-regleringen avser en miniminivå för kapitaltäckningen och att länderna ska kunna få ha högre krav.

47

Kapitaltäckningskrav – CRD IV

EU:s finansministrar enades den 15 maj om ett kompromissförslag om nya kapitaltäckningskrav för banker. Den svenska regeringen har med brett stöd i Sveriges riksdag drivit frågan om högre kapitaltäckningskrav. Kom- promissförslaget innebär att medlemsländerna inom EU nu på egen hand kan ställa striktare kapitalkrav på systemviktiga banker. Sverige har därför möjlighet att kräva 10 procents kapitaltäckning för systemviktiga banker 2013 och 12 procents kapitaltäckning fr.o.m. 2015. Beslutet innebär att för- handlingar kan inledas med Europaparlamentet för en slutgiltig överens- kommelse. Målsättningen är en överenskommelse med Europaparlamentet, om möjligt i juni i år.

Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj

Enligt kommissionen bekräftade den fördjupade granskning av Sverige som gjorts i samband med förfarandet vid alltför stora obalanser att de svenska hushållen har en relativt hög skuldsättningsnivå. Situationen på bostads- och bolånemarknaderna stabiliserades 2011, anger kommissionen, men flera strukturella snedvridningar kvarstår som hotar stabiliteten på dessa marknader på lång sikt. Kommissionen anser att relevanta åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft. Samti- digt finns det enligt kommissionen för närvarande en rad politikområden som kan bidra till volatiliteten på den svenska bostadsmarknaden och till ackumulerade bolåneskulder, och som har fått mindre uppmärksamhet.

Kommissionens rekommendation till Sverige är att vidta ytterligare före- byggande åtgärder för att öka stabiliteten på bostads- och bolånemarkna- derna på medellång sikt, genom att främja åtgärder som leder till en mer försiktig utlåning, genom att minska systemskevheter som gynnar skuldfi- nansiering vid bostadsinvesteringar – som avdragsrätt för skuldräntor – och genom att åtgärda de problem som följer av begränsningar i fråga om bostadsutbud och hyresreglering.

Den särskilda resultatskrivelsen för utgiftsområde 2

I sitt betänkande över anslagen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (bet. 2011/12:FiU2) konstaterade utskottet att det finns en osäkerhet om vilka konsekvenser den rådande ekonomiska situa- tionen och krisen kan få för de finansiella systemen och instituten i Sverige och tillsynen över dem. Mot bakgrund av att det för närvarande pågår arbete både inom EU och i Sverige med att ta fram nya regelverk för de finansiella marknaderna ansåg utskottet att det är särskilt viktigt att följa upp målet för det finansiella systemet i de delar det gäller tillsyn och regelgivning samt kraven på effektivitet, stabilitet och konsumentskydd.

48

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att under 2014 återkomma till riksdagen med en resultatskrivelse för 2012 och 2013. Riks- dagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

2.3 Arbetsmarknad och tillväxt

2.3.1 Propositionen

Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken är enligt regeringen full sysselsättning. Sedan 2006 har sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift varit att öka den varaktiga sysselsättningen främst genom ett minskat utan- förskap. Politiken har därför inriktats på en kombination av åtgärder som både stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft och förbättrar match- ningen mellan arbetssökande och lediga platser, vilket är en nödvändig kombination av åtgärder för att politiken så snabbt som möjligt ska få avsedd effekt på sysselsättningen.

Tyngdpunkten har legat på åtgärder som stimulerar arbetsutbudet. Även arbetsmarknads- och utbildningspolitiken har reformerats, bl.a. för att öka anställningsbarheten hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden.

Den viktigaste åtgärden för att öka arbetsutbudet är enligt regeringen jobbskatteavdraget som har betydande positiva effekter på sysselsättningen. Enligt regeringen visar också den utvärdering som regeringen har gjort mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319) att jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sysselsättning.

Regeringen har vidare kompletterat jobbskatteavdraget med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft, t.ex. nystartsjobb, sänkta arbets- givaravgifter för unga och äldre, det s.k. HUS-avdraget samt sänkt mervär- desskatt för restaurang- och cateringtjänster. Sysselsättningspolitiken är även i fortsättningen mycket högt prioriterad. Politikens inriktning är där- för att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft samt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad mot att minska utan- förskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna längst ned i inkomstfördelningen. Enligt regeringen är ett kvarvarande problem att det för personer som har försörjningsstöd sällan är lönsamt att börja arbeta eller utöka sin arbetstid då ökade inkomster reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande mån. Regeringen avser därför att under 2013 före- slå att beräkningen av försörjningsstöd förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Syftet är att minska marginaleffekterna och stärka drivkrafterna till arbete och göra det möjligt för fler att påverka sin ekonomiska situation.

49

Ökad sysselsättning trots ogynnsam ekonomisk utveckling

Den svenska arbetsmarknaden har på senare år utvecklats väl trots en ogynnsam ekonomisk utveckling i omvärlden. I dag är antalet sysselsatta fler än innan krisen 2008. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 har arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat för de flesta åldersgrupper. Sammantaget bedöms situationen på arbetsmark- naden vara betydligt starkare än vad som kan förväntas givet konjunkturen och befolkningssammansättningen.

Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden

Trots den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är arbetslösheten fortfa- rande hög och bedöms öka något under 2012. Långtidsarbetslösheten ses som ett särskilt allvarligt problem då sannolikheten att komma tillbaka till arbete minskar med tiden som arbetslös. En minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras högt av regeringen, då arbetslösheten till mer än hälften utgörs av unga och utrikes födda. Regeringen ser det därför som en särskild utmaning att underlätta inträdet och återetableringen på arbetsmarknaden för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som unga, utrikes födda, personer med förgymnasial utbildning, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Den viktigaste åtgärden för att motverka arbetslöshet bland unga är enligt regeringen reformerna av utbildningssystemet. Ett utbildningssystem av god kvalitet är den viktigaste åtgärden för att minska ungdomsarbetslös- heten. Regeringen ser emellertid att det finns behov av att förstärka vissa av de genomförda reformerna, framför allt att öka kontaktytorna mellan skolan och näringslivet och stärka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda läran- det. Regeringen ser också allvarligt på problemen inom utbildningssyste- met och fortsätter det omfattande och långsiktiga arbete som inleddes under förra mandatperioden för att förbättra systemets olika delar. Målet är att öka kvaliteten i hela utbildningskedjan. Övergången mellan skola och arbetsliv behöver stärkas ytterligare. Ett väl fungerande utbildningssystem är också grundläggande för att arbetskraften ska få den kompetens som matchar den framtida arbetskraftsefterfrågan. Under hösten 2012 kommer regeringen att överlämna en forsknings- och innovationsproposition till riks- dagen. Den kommer bl.a. att innehålla en översyn av rörligheten mellan olika lärosäten och mellan lärosäten och näringsliv/samhälle. Vidare ska systemet för kompetensförsörjning ses över och incitamenten för högkvali- tativ forskning stärkas.

Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda är generellt sett bekymmer- sam. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder i syfte att bl.a. förbättra integrationen på arbetsmarknaden, bl.a. den s.k. etableringsrefor- men, instegsjobb och nystartsjobb, stärkt validering av utländsk utbildning och annan yrkeskompetens, yrkesinriktat mentorskap och sfi-lyftet. Vidare överväger regeringen att förstärka etableringsreformen för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Vidare

50

har regeringen tillsatt flera utredningar för en förbättrad integration, bl.a. en utredning om förbättringar av den s.k. sfi-pengen, en utredning som ska se över möjligheterna att införa ett system med skattelättnader för företag i områden med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner, samt en utredning om ökat arbetskraftsdeltagande och snabbare etablering på arbetsmarknaden bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandring.

En väl fungerande och effektiv arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäk- ring är förutsättningar för att möta långtidsarbetslösheten. Regeringen avser att återkomma med förslag om hur Arbetsförmedlingens effektivitet, styrning och kontroll ska säkerställas. Enligt regeringen är även lönesub- ventionerade anställningar såsom nystartsjobb ett viktigt instrument för att öka de långtidsarbetslösas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Regeringen anser vidare att det finns skäl att utveckla de verksamheter som vidtogs till följd av krisen 2008, som fler studieplatser inom den yrkes- inriktade kommunala vuxenutbildningen, inom yrkeshögskolan och inom högskolan samt inom arbetsmarknadsutbildningen. Regeringen har även för avsikt att återkomma med förslag som ytterligare förbättrar förutsättning- arna att arbeta längre upp i åldrarna, och förslag som stärker de funktions- nedsattas möjlighet att delta på arbetsmarknaden.

Enligt regeringen ska arbetsmarknaden bli mer inkluderande så att fler människor med svag förankring ges möjlighet att få jobb. Finansdeparte- mentet har tillsatt en utredning med uppdrag att se över förutsättningarna för att införa ett system för korttidsarbete som ska kunna aktiveras nästa gång en mycket svår ekonomisk kris slår mot Sverige.

Vidare anser regeringen att det måste löna sig att arbeta, och införandet av ytterligare ett jobbskatteavdrag är ett effektivt sätt att öka den varaktiga sysselsättningen. Det införda jobbskatteavdraget bedöms öka sysselsätt- ningen med 2,3 procent på lång sikt, och effekterna av ett ytterligare jobbskatteavdrag bedöms inte vara avtagande.

Goda villkor för företagande, investeringar och sysselsättningar

Regeringens mål är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i. Ett dynamiskt näringsliv där nya före- tag utvecklas och expanderar är ett viktigt led i strukturomvandlingen och bidrar till ökad produktivitet och förstärkt konkurrenskraft. Genomförda reformer och satsningar inom skattepolitiken, utbildningen, forskningen, innovation, teknikutveckling, regelförenkling och infrastruktur samt förbätt- ringar av arbetsmarknadens funktionssätt syftar till att förbättra villkoren för företagande som därmed förstärker konkurrenskraften och produktivite- ten i näringslivet. Skattereformer som regeringen har genomfört, t.ex. slopad förmögenhetsskatt, sänkt bolagsskatt, sänkt skatt för delägare i fåmansföretag och sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjäns- ter, har enligt regeringen förbättrat förutsättningarna för företagande. Detta arbete fortsätter, och regeringens ambition är att ytterligare förbättra före- tagsklimatet och därmed förutsättningarna för investeringar och sysselsätt-

51

ning i Sverige. En strategisk del av detta arbete sker genom Företagsskatte- kommittén (dir. 2011:1) som fram till slutet av 2013 kommer att ha lämnat tre delbetänkanden. I ett första steg har kommittén nyligen presen- terat ett delbetänkande om skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). I betänkandet föreslås ett riskkapitalavdrag på ägarnivå och en emissionskre- dit på bolagsnivå. I ett andra steg undersöks möjligheterna till skatteincita- ment för forskning och utveckling. Kommitténs huvuduppdrag handlar om möjligheterna att minska beskattningen av eget kapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. Reger- ingen har vidare för avsikt att fortsätta sänka bolagsskatten.

Under 2012 presenteras en forsknings- och innovationsproposition samt en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsättning- arna för innovation och förnyelse i näringslivet, den offentliga sektorn och civilsamhället.

Vidare ser regeringen över möjligheten att samordna statens insatser för riskkapital till företag i tillväxtfaser och att reformera det statliga riskkapi- talsystemet, bl.a. för att tydliggöra den marknadskompletterande rollen och för att stärka förutsättningarna för kommersialisering av kunskapsintensiva idéer i tidiga skeden. Möjligheten att införa skatteincitament för forskning och utveckling undersöks.

Transporter är viktiga för tillväxten

Att vårda den infrastruktur som finns är enligt regeringen av största vikt för att säkra robusta väg- och järnvägssystem. Väl fungerande person- och godstransporter är av stor betydelse för företagens konkurrenskraft och inve- steringsklimat. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att möta framtida behov inom transportsystemet. En viktig del i detta är den infrastrukturpro- position som regeringen avser att lämna till riksdagen hösten 2012.

En väl fungerande bostadsmarknad

En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig ekonomi. Ett långsiktigt arbete har därför påbörjats för att öka tillgängligheten på bostäder. Reger- ingen kommer att fortsätta genomföra åtgärder som dels stimulerar nypro- duktionen av bostäder, dels underlättar och öppnar upp marknaden för uthyrning av den egna bostaden. För att underlätta uthyrning av privatbo- städer övervägs en rad regelförändringar som bl.a. syftar till en hyressätt- ning som gör det möjligt för ägaren att täcka sina kostnader för bostaden, att ge bostadsrättsinnehavare rätt att hyra ut sin bostad utom i vissa fall samt förenkla och förtydliga reglerna kring tidsbegränsade kontrakt, besitt- ningsskydd, uppsägningsvillkor m.m. Omfattningen av reglerna ska tydligt avgränsas till tillfällig uthyrning av privatbostäder. I samband med de nya reglerna föreslås även att schablonavdraget för privatpersoners uthyrning

52

av den egna bostaden höjs från 21 000 till 40 000 kronor. Höjningen av schablonavdraget syftar till att ytterligare stimulera uthyrningen av privat- bostäder.

För att öka incitamenten att bygga nya bostäder föreslås en sänkt fastig- hetsavgift för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) och sänkt takbe- lopp för fastighetsavgiften för flerbostadshus. Även mer gynnsamma villkor vid nybyggnation av bostäder föreslås genom en utsträckning av perioden för befrielse från fastighetsavgift till 15 år. Ambitionen är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden att agera, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att det svarar upp mot efterfrågan i alla delar av landet.

2.3.2 Socialdemokraternas motion

Trots de senaste årens återhämtning på arbetsmarknaden ligger långtidsar- betslösheten kvar på en fortsatt hög nivå. Ökningen tyder enligt Socialde- mokraternas motion på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft som inte mötts av en tillräckligt kraft- full utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Enligt motionärerna har både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under de senaste åren varit otillräckliga. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten. För Socialdemokraterna är full sysselsättning det övergripande målet i den eko- nomiska politiken. Arbetslösheten kan aldrig accepteras.

Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem biter sig arbetslösheten fast på höga nivåer, vilket tyder på brister i Sve- riges omställningsförmåga. I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att lära nytt och ställa om snabbare än kon- kurrenterna. Omställningen av svensk ekonomi är i betydande utsträckning en fråga om kunskap och utbildning. Den högre utbildningen är en hörn- sten i Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politi- ken varför utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan måste fortsätta. Även vuxenutbildningen bör byggas ut. Centrala delar i en politik för ökad omställningsförmåga är förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom.

Enligt motionärerna är globaliseringen i grunden något positivt som rätt hanterad kan innebära mycket stora möjligheter för ett land som Sverige. Det finns dock problemområden som kan bli allvarliga hot mot jobb och företagande i Sverige om ingenting görs. Enligt motionärerna handlar det om ett bristande samarbetsklimat, hög ungdomsarbetslöshet, bristande omställningsförmåga, brist på riskvilligt kapital, låga investeringar i trans- portinfrastruktur och sjunkande resultat i skolan.

För att bryta ungdomsarbetslösheten krävs enligt motionärerna kraft- fulla, riktade utbildningssatsningar med syftet att så många som möjligt ska få gymnasiekompetens. Det långsiktiga målet är att alla före 25 års

53

54

växande företag. Det behövs enligt motionärerna en industripolitik för fler jobb och bättre konkurrenskraft. I det ekonomiska läge som Sverige befin- ner sig i nu är en klok politik att öka de offentliga investeringarna i sådant som stärker Sveriges framtida konkurrenskraft. Strategiska och framtidsin- riktade investeringar skapar många nya jobb samtidigt som Sverige får ett modernare och mer konkurrenskraftigt näringsliv.

Den självklara ryggraden i Sveriges ekonomi är enligt motionärerna små- företagen. Det är i småföretagen som de nya jobben växer fram. För att skapa förutsättningar för småföretag att växa behövs åtgärder som kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, avskaffat sjuklöneansvar och minskat regel- krångel. Vidare behövs gynnsamma förutsättningar för innovation, entrepre- nörskap och kunskapsdriven konkurrenskraft i svenskt näringsliv. Möjlighe- ten att skapa ett gynnsammare klimat för forskningsintensiva företag ses över, bl.a. genom sänkta anställningskostnader.

Enligt motionärerna behövs mer av bättre underhåll och investeringar i järnvägsnätet, vilket skulle leda till många nya jobb, gynnsammare förut- sättningar för näringslivet och minskade klimatutsläpp. Flaskhalsarna i järnvägssystemet bör enligt motionärerna byggas bort. Angeläget är också att renovera och energieffektivisera de stora bostadsområden som byggdes under 1960- och 70-talen. ROT-avdraget ska därför energianpassas och utvidgas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och ägare av hyreslä- genheter. Vidare behövs en ökad nyproduktion av klimatsmarta hyreslägen- heter. Detta är åtgärder som skulle generera flera arbetstillfällen och skapa många nya framtidsjobb. Satsningar på förnybar energi ska stimuleras, vil- ket skapar många nya jobb.

Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decen- nierna och är bland den högsta inom OECD. Enligt motionärerna är en av de viktigaste orsakerna till ungdomsarbetslösheten att många saknar den grundläggande utbildning som arbetsmarknaden i dag kräver. För att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden bör 15 000 traineeplatser införas. Vidare förordas 5 000 nya platser i yrkesutbildning och på yrkes- högskola. Den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster bred- das till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Vidare förordas att arbetsgivaravgiften slopas i ett helt år för den som anställer en ung arbetslös. Avståndet mellan utbildning och näringsliv behöver enligt motionärerna minska, varför alla unga mellan 16 och 17 år bör erbjudas sommarjobb.

Miljöpartiet vill se fler hyresbostäder till unga och studenter och för- ordar bl.a. att ett nationellt kunskapscentrum inrättas i syfte att öka bygg- nadstakten så att 30 000 hyreslägenheter kan produceras till 2018.

Enligt motionärerna bör alla människor ses som resurser oavsett etnici- tet. För att kunna ta till vara alla människors kunnande ska arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Miljö- partiets vision är att människor om de så önskar ska kunna arbeta mindre. Hela samhället tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och inte slås

55

56

Det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt och hårt belastat. Reger- ingens satsningar är otillräckliga, varför ökade resurser föreslås till såväl underhåll som utbyggnad av trafiken. Upprustningen ska finansieras genom statligt stöd och inte genom höjda banavgifter. Vidare vill Sverige- demokraterna se en återreglerad järnväg.

Gruvnäringen har en lång tradition i Sverige och gjorde landet rikt en gång. Med stigande råvarupriser startas i dag nya gruvor och gamla åter- öppnas. Rätt hanterad kan situationen få mindre orter i glesbygden att blomstra, bidra till fler arbetstillfällen och skapa enorma exportintäkter för staten. Gruvnäringen ska därför ges det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa än fler arbetstillfällen; bl.a. behövs järnvägssatsningar och utbildning.

Sverigedemokraterna anser att det finns skäl att öka andelen inhemskt producerade livsmedel. Många som i dag sysselsätts inom jord- och skogs- bruk kommer snart att gå i pension. För att underlätta generationsväx- lingen och fylla på med arbetskraft bör man se över generationsväxlings- modellen inom just jordbruk, skog och fiske.

För närvarande tvingas unga och studenter tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Genom att göra det skattefritt att hyra ut halva bostaden, skattebefria andrahandsuthyrning och göra reglerna mer flexibla går det att vända det mest akuta och kritiska läge. Vidare avskaffas fastighetsskatten för studentbostäder. Sverigedemokraterna vill skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden, införa skattefria underhållsfonder och ta bort den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter.

2.3.5 Vänsterpartiets motion

Full sysselsättning är det överordnade målet för den ekonomiska politiken i Vänsterpartiets motion. Alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. För att nå målet om full sysselsättning behöver arbetsmarknaden anpassas till dagens och morgondagens arbetsmarknad. Tonvikten måste ligga på kun- skapshöjande åtgärder för att underlätta strukturomvandling, omställning och en god matchning på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget bör enligt motionärerna avskaffas till förmån för en rättvis och likvärdig beskattning. Vänsterpartiet förordar även att skatt på förmögenhet, arv och gåva återin- förs.

Arbetsförmedling ska inte ske i vinstsyfte, varför de s.k. kompletterande aktörerna avvecklas och kontrakten med de privata jobbcoacherna avslutas. Enligt motionärerna har regeringens arbetsmarknadspolitik lett till en explo- sionsartad ökning av långtidsarbetslösheten, samtidigt som arbetsgivare lider brist på kvalificerade yrkesarbetare. I stället för garantiprogrammen föreslås aktiva insatser med högre kvalitet och utbildningsinnehåll som stär- ker möjligheterna till anställning. Fas 3 avvecklas, och i stället föreslås aktiva och värdiga insatser utformade efter den enskildes behov.

57

58

2.3.6 Kompletterande information

Sysselsättningseffekter och jobbskatteavdrag

I en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) om jobbskatteavdraget (januari 2012) diskuteras möjligheterna att empi- riskt undersöka hur det svenska jobbskatteavdraget påverkat sysselsätt- ningen. Enligt rapporten är det svårt att utvärdera jobbskatteavdraget eftersom alla som arbetar har rätt till avdraget, vilket innebär att det inte finns någon grupp att jämföra med som inte får jobbskatteavdrag. I rappor- ten jämförs därför i stället personer som fått olika stora jobbskatteavdrag och om de som fått ett större jobbskatteavdrag börjar arbeta i högre utsträck- ning än de som fått mindre skatteavdrag. Rapporten finner en höjd syssel- sättningsgrad under den undersökta perioden men kan inte med säkerhet säga att denna effekt beror på jobbskatteavdragen.

I rapporten Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? (IFAU, febru- ari 2012) studeras hur nystartsjobben som infördes 2007 har påverkat arbetslösheten och sysselsättningen. Resultaten pekar på att tillgången till nystartsjobben gör att de arbetslösa lämnar arbetslöshet för arbete fortare än de annars skulle ha gjort. Ungefär 63 procent av alla nystartsjobb är undanträngning av jobb som skulle ha kommit till stånd även utan nystarts- subventionen. Studien finner i allmänhet ingen dramatisk nedgång av sysselsättningsgraden när subventionen tar slut. För äldre arbetslösa har dock längden på subventionen större betydelse för hur länge nystartsjob- barna kvarstår i arbete. Resultaten visar också att en fördubblad subven- tionsgrad innebär att fler får arbete, men den har däremot ingen betydelse för sannolikheten att man har kvar sitt jobb efter subventionens slut. Dub- blad subventionslängd har däremot obetydlig effekt på flödet till jobb men i stället en positiv effekt på hur länge man har kvar ett jobb. Vid nuva- rande subventionsgrad beräknas nystartsjobben öka flödet från arbetslöshet till arbete med i genomsnitt 17 procent.

I Finanspolitiska rådets rapport (2012) noterar rådet att ungdomsarbets- lösheten steg kraftigt under den senaste krisen och att den nu ligger på en hög nivå.

Enligt rådet bör dock bilden av ungdomsarbetslösheten nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb betydligt snabbare än äldre, och ungdomars möjlig- het att finna arbete är mer konjunkturkänslig än äldres. Enligt rådet har svenska ungdomar korta arbetslöshetstider jämfört med omvärlden. Samti- digt kombinerar unga ofta arbete med studier. Att betrakta unga som en homogen grupp kan därför enligt rådet leda till ineffektiva arbetsmarknads- satsningar, varför det bedöms viktigt att rikta insatser mot grupper som har svårt att finna anställning.

59

De beräknade effekterna på arbetslösheten och sysselsättningen av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster bedömer Finanspolitiska rådet (2012) vara överskattade. Den reducerade skattesatsen anses vara ett inef- fektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna och snarare ha karak- tären av ett branschstöd.

Enligt Finanspolitiska rådet (2012) skulle en ökad geografisk rörlighet kunna innebära en viss förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt. Rådet nämner åtgärder som skulle kunna minska arbetslösheten, som en väl fungerande bostadsmarknad, bättre möjligheter till jobbpendling och effektivare arbetsförmedling över regioner.

Offentlig utfrågning om jobbskatteavdraget

Den 8 maj 2012 hade finansutskottet tillsammans med skatteutskottet en utfrågning om jobbskatteavdragets effekter. Protokollet från utfrågningen finns i bilaga 4.

Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj 2012

Kommissionens rekommendation är att Sverige vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra deltagandet på arbetsmarknaden för ungdomar och andra utsatta grupper, genom att fokusera på effektiva aktiva arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder, uppmuntra större löneflexibilitet, särskilt i de nedre löneska- lorna, och se över vissa aspekter av lagstiftningen om anställningsskydd, såsom provanställningar, för att underlätta övergången till en fast anställ- ning. Sverige rekommenderas att se över effekten av den sänkta mervärdes- skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster till stöd för skapande av arbetstillfällen.

Vidare framförs att Sverige har de näst största utgifterna för forskning och utveckling (FoU) mätt som andel av BNP i unionen och anses som innovationsledande enligt resultattavlan för innovationsunionen. Vad gäller saluföringen av innovativa produkter presterar Sverige dock under unions- genomsnittet och visar en negativ trend. Sverige verkar också släpa efter när det gäller att skapa snabbt växande innovativa företag. Vidare är Sve- riges övergripande starka ställning inom FoU sårbar till följd av ett starkt beroende av ett fåtal stora multinationella företag, som i allt större utsträck- ning flyttar sina FoU-verksamheter från Sverige. Rekommendationen är därför att Sverige inriktar den kommande propositionen om forskning och utveckling på åtgärder för att förbättra kommersialiseringen av innovativa produkter och utvecklingen av ny teknik för att stödja innovativa tillväxtfö- retag.

60

Infrastruktur

Den 27 april slutredovisade kapacitetsutredningen sitt uppdrag med flera huvudrapporter och underlagsrapporter. Enligt kapacitetsutredningen är lös- ningen på kapacitetsbristerna inte i första hand att bygga nytt utan att använda befintliga system effektivare och på ett mer hållbart sätt. För att klara av framtida trafikökningar krävs att dagens vägar, järnvägar, sjöfart och flyg fungerar optimalt. Med ett robust transportsystem möjliggörs väl- motiverade investeringar på sikt. Av rapporterna framgår vidare att grun- den till ett robust och hållbart transportsystem är ett gott underhåll. Den typen av åtgärder anses därför ha högsta prioritet. Utredningen föreslår också utökade anslag för underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder samt att ett antal järnvägsinvesteringar tidigareläggs. Vidare anses att sjö- fartens möjligheter bör utnyttjas bättre och att buss bör användas som komplement till spårbunden trafik.

I trafikutskottets betänkande 2011/12:TU5 Järnvägs- och kollektivtrafik- frågor konstaterar utskottet att det svenska järnvägssystemet i dag inte fungerar på ett bra sätt. En viktig orsak är enligt trafikutskottet att järnvägs- infrastrukturen är dåligt underhållen och sliten. Trafikutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur underhållet av järnvägsinfrastrukturen kan organiseras på ett effektivare och samordnat sätt. Därmed säger trafikutskottet delvis ja till en motion från Socialdemokraterna och tre andra motionsförslag – ett från Socialdemokraterna, ett från Miljöpartiet och ett från Vänsterpar- tiet. Bakom förslaget till tillkännagivande står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Väns- terpartiet.

2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi

2.4.1 Propositionen

Välfärden

Regeringens ambitioner att nå högt ställda fördelningsmål och upprätthålla väl fungerande välfärdssystem som är tillgängliga för alla gör det viktigt att vårda och utveckla de offentliga välfärdssystemen. Ambitionen bör också vara att minimera risken för att människor fastnar i permanenta fat- tigdomsfällor utan möjlighet att försörja sig själva.

Ingen ska, enligt propositionen, heller behöva hysa tvivel om kvaliteten i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, oavsett vem som utför dem. Regeringens politik syftar till hög kvalitet, mångfald och valfrihet inom skolan, vården och omsorgen. Regeringen har nyligen remitterat ett förslag för att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

61

62

nörskap inom vård och omsorg. Åtgärder för att minska överutnyttjande av trygghetssystemen och en hög kvalitet och effektivitet hos myndigheterna inom området är också viktiga för välfärdens långsiktiga hållbarhet.

Vår öppenhet mot omvärlden och vår arbetskrafts- och flyktinginvand- ring är en viktig förutsättning för vårt välstånd. Invandringen ökar andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder och bidrar till en snabbare ekono- misk tillväxt och till större möjligheter att finansiera välfärden. Sverige kan därmed ytterligare stärka sin konkurrenskraft och få resurser för att möta de stigande behoven av bl.a. vård och omsorg för den åldrande befolk- ningen. Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting arbetar över 70 000 utrikes födda inom vård och omsorg, drygt 30 000 som lärare på skolor och högskolor och var tredje som apotekare, var fjärde som läkare och tandläkare, var femte som universitetslärare, kemist, fysiker, ast- ronom, historiker och statsvetare samt var tionde som ingenjör. Vår öppen- het gör det möjligt att lättare hitta arbetskraft inom vissa yrken där det råder brist på inhemsk arbetskraft. Invandrare utgör således en stor och viktig resurs för Sverige.

Regeringens arbete med att säkerställa ett effektivt rättsväsende fortsät- ter. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2013 med förslag till ytterligare åtgärder på området, som kan sammanfattas i tre teman: skärpta straff och tuffare insatser, tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott samt ökad effektivitet inom rättsväsendet.

Kommunernas ekonomi

Verksamhet som finansieras av kommuner och landsting är av stor bety- delse för svensk ekonomi och arbetsmarknad i allmänhet och för att tillhandahålla välfärdstjänster i synnerhet. Den kommunalt finansierade sys- selsättningen står för ca 26 procent av den totala sysselsättningen i Sverige.

Regeringen räknar i propositionen med att lönesumman i ekonomin växer starkare 2012 jämfört med vad som beräknades i budgetpropositio- nen, samtidigt som konsumtionsutgifterna i stor utsträckning anpassas till de högre skatteinkomsterna. Följaktligen revideras det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet endast marginellt för 2012. För 2013 och 2014 har inkomster och utgifter reviderats i motsvarande grad i förhål- lande till budgetpropositionen. År 2015 slår de högre inkomsterna i större utsträckning igenom på det finansiella sparandet och det ekonomiska resul- tatet.

Kommunernas samlade resurser för att kunna tillhandahålla välfärdstjäns- ter är till största del beroende av antalet arbetade timmar i ekonomin.

63

2011/12:FiU20 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.5 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Sammantaget beräknas kommunsektorn redovisa ett resultat på mellan 10 och 13 miljarder kronor per år 2013–2016 (se tabell 2.5). Det förhållande- vis starka resultatet återspeglas dock inte i det finansiella sparandet. Det beror delvis på att investeringsutgifterna, som i första hand belastar det finansiella sparandet, ökade med 7 miljarder kronor mellan 2010 och 2011 men också på att konsumtionsutgifterna ökade.

2.4.2 Socialdemokraternas motion

En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är enligt Socialdemokra- ternas motion 2011/12:Fi18 att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Med fler människor i arbete klarar man finansieringen av en hög ambitionsnivå inom utbildning, vård och omsorg för alla. Det är också en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärds- tjänster av hög kvalitet. Eftersom väl fungerande välfärdstjänster är helt centralt för fler jobb och växande företag, ser motionärerna med oro på utvecklingen i kommunsektorn, i synnerhet de direkta effekter på kommu- nernas skatteunderlag som en försämrad utveckling på arbetsmarknaden skulle få.

Den relativa barnfattigdomen har enligt motionärerna ökat under lång tid, i takt med att inkomstskillnaderna har ökat i det svenska samhället. Den absoluta fattigdomen har däremot länge minskat, men denna trend ver- kar nu ha vänt. Enligt motionärerna handlar det inte längre bara om ökade inkomstskillnader, utan den fattigaste tiondelen förlorade inkomster och de fattiga barnen verkar ha blivit fler, konstateras det i motionen. I grunden menar motionärerna att barnfattigdomen är ett arbetsmarknads- och utbild- ningsproblem.

64

En hörnsten i en politik för förbättrad omställningsförmåga är att skapa en förutsägbar, modern och rättssäker sjukförsäkring. Motionärerna vill ha en sjukförsäkring som bygger på arbetslinjen, ger bra inkomsttrygghet och som finansieras solidariskt. Ingen ska falla mellan stolarna. I motionen framhålls även att den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldra- skap och arbetslöshet i större utsträckning även bör gälla för företagare. Ytterligare ett förslag för förbättrad omställningsförmåga är en tidsbegrän- sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta, detta för att stödja deras arbetskraftsinträde.

I omställningen till en mer kunskapsorienterad ekonomi är hög kvalitet i skolan en kritisk framgångsfaktor. Motionärerna anser att en skolpolitik för höga kunskapsresultat måste vara en skolpolitik för en jämlik skola. Resurserna till skolan måste därför fördelas efter elevernas behov. Dess- utom behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna.

2.4.3 Miljöpartiets motion

Enligt Miljöpartiets motion 2011/12:Fi16 innefattar en grön ekonomi även idén om ett socialt hållbart samhälle med en fungerande och rättvis välfärd som omfattar alla. Motionärerna konstaterar att inkomstskillnaderna fortsät- ter att öka. Detta är effekten av jobbskatteavdragen och förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Allt fler tvingas söka försörjnings- stöd från kommunen. I stället för detta eftersträvar motionärerna en jobb- skapande politik och förbättrade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom. En nationell handlingsplan mot barnfattigdo- men föreslås. Äldreomsorgen står inför en stor utmaning, varför såväl insatser för att säkra kvaliteten som insatser för kompetensutveckling före- språkas. Motionärerna vill höja underhållsstödet och grundnivån i föräldra- försäkringen. En väl fungerande och flexibel barnomsorg är också en förutsättning för att föräldrar ska få vardagen och ekonomin att gå ihop. Kommunerna bör tillhandahålla barnomsorg på obekväm arbetstid, fram- hålls det i motionen.

Samtidigt anser motionärerna att det måste skapas förutsättningar för människor att arbeta och bidra till samhällets utveckling i stället för att placeras i passiva program. Ett förslag som presenteras är att personer med försörjningsstöd i en övergångsperiod ska få behålla en del av stödet även när de får arbete. Dessutom vill motionärerna införa ett helt nytt trygg- hetssystem, arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som ett steg mot detta vill man bl.a. införa ett golv i sjukförsäkringen, helt ta bort den bortre gränsen och höja taket i sjukförsäkringen liksom ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Motionärerna vill också avskaffa vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus och i stället införa en tredelad föräldraförsäkring där en del fritt kan överlåtas även till en tredje person.

65

66

Motionärerna anser att den generösa svenska invandringspolitiken gradvis genererar större invandring och högre kostnader och att omfattande föränd- ringar måste vidtas för att minska dessa kostnader, minska risken för asylmissbruk och minska risken för ökade motsättningar och segregation.

Utvecklingen inom kriminalpolitiken i Sverige har gått åt fel håll de senaste decennierna, anser motionärerna och föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med utvecklingen. Bland annat förordas straffskärp- ningar, återinförande av gränskontroller, punktinsatser mot den organise- rade brottsligheten och en riktad satsning för att frigöra resurser till synligt polisarbete i offentliga miljöer.

2.4.5 Vänsterpartiets motion

Enligt Vänsterpartiets motion 2011/12:Fi17 finns vår gemensamma välfärd för att säkra allas trygghet och öka jämlikheten. Generell välfärd innebär solidarisk omfördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, mellan lågavlönade och högavlönade och mellan olika perioder i våra liv. Den grundläggande principen är: av var och en efter förmåga åt var och en efter behov.

Motionärerna konstaterar att regeringens ekonomiska politik för fler jobb, genom sänkta skatter för dem som har arbete och kraftiga försäm- ringar av arbetslöshets- och sjukförsäkringen, har resulterat i en kraftig ökning av den ekonomiska ojämlikheten. Försämrade villkor i a-kassan och sjukförsäkringen tillsammans med minskade möjligheter till omskol- ning och vidareutbildning syftar enligt motionärerna till att sätta press på de lägsta lönerna nedåt.

Regeringens nedskärningspolitik har urholkat och utarmat välfärden anser motionärerna, vilket också har lett till försämringar av kvalitet och arbetsvillkor. Den förda politiken ökar grogrunden för rasism och främlings- fientlighet enligt motionärerna.

Motionärerna konstaterar att den kommunfinansierade sysselsättningen minskar med 18 000 personer mellan 2013 och 2016 enligt regeringens redovisning. Till detta kan läggas minskningen med 40 000 personer under den förra mandatperioden. Motionärerna anser att det behövs stora sats- ningar på mer personal för att utveckla välfärden och föreslår en särskild satsning på äldreomsorgen samt en skolmiljard för en likvärdig skola. En värdesäkring av statsbidragen är det mest grundläggande krav som behöver ställas för en hållbar välfärdsekonomi.

De vinster som riskkapitalbolag gör i välfärdsverksamheter hade i stället kunnat användas till bättre skolor, sjukhus och bibliotek. I motionen före- slås att vinstdrivande bolag i välfärden ska förbjudas.

67

2.4.6 Övriga motioner

I motion Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M) fram- hålls behovet av att öka kunskapen om och användningen av samhällseko- nomiska analyser i sociala sammanhang. Motivet är att de flesta är överens om att tidiga insatser och förebyggande arbete bidrar positivt till att förebygga socialt utanförskap. Motionärerna menar dock att detta ofta glöms bort i samband med att olika beslutande instanser behöver vidta mer omfattande åtgärder för att hjälpa barn och unga. I stället fokuserar man på kortsiktiga lösningar för att kostnaderna för just den beslutande förvaltningen eller ansvariga myndigheten ska hållas nere. Få ser insatsen ur ett helhetsperspektiv för kommunen eller än mindre ur ett samhällseko- nomiskt perspektiv. Motionärerna menar att skattemedel och samhällsresur- ser som satsas i preventivt syfte, t.ex. på längre öppettider på fritidsgårdar eller mer personal i skolbarnsomsorgen, ger en långsiktig besparing och gynnar fler. Därför skulle socioekonomiska beräkningar ge ansvariga poli- tiker och tjänstemän ett bättre beslutsunderlag så att de kan vidta rätt åtgärder i rätt tid.

2.4.7 Kompletterande information

Kommunernas ekonomi

Den 26 april presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sin Ekonomirapport. Av rapporten framgår att skatteunderlaget förväntas växa relativt bra 2012 trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Även nästa år motverkas den svaga löne- summan i skatteunderlaget av ökande pensioner. Det reala skatteunderlaget växer med runt 1,5 procent både i år och nästa år, vilket får betraktas som en god utveckling enligt SKL.

Resultatet i kommunsektorn försvagades 2011, bl.a. till följd av att det statliga konjunkturstödet fasades ut och pensionsskulden omvärderades med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter, för att sedan successivt falla kom- mande år, om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar eller om statsbidragen höjs.

SKL räknar med att kostnaderna även fortsättningsvis kommer att öka i samma takt som de gjort historiskt. Det innebär att volymen kommer att öka med drygt 1,5 procent i snitt per år fram t.o.m. 2016. SKL menar att det inte finns något som talar för att kostnadsökningstakten ska avta, sna- rare tvärtom. Befolkningsökningar och förskjutningar i befolkningens ålders- sammansättning gör att kostnadstrycket från demografin är högt i landstingen, och i slutet av kalkylperioden kommer det demografiska trycket att öka även för kommunerna. SKL anser att det i synnerhet inom sjukvården är svårt att hålla tillbaka efterfrågetrycket och att det också ställs allt högre krav på kvalitet, utan att det finns någon tydlig finansiering.

68

SKL noterar också att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn. Kostnaderna ökar därför successivt i form av växande avskrivnings- och räntekostnader i samband med att investeringar och lån ökar. Den höga investeringstakten leder i många fall också till högre driftkostnader.

Eftersom urbaniseringstakten i Sverige är hög har många kommuner enligt SKL stora utmaningar med att successivt anpassa kostnaderna till en krympande befolkning. Många av dessa kommuner, som redan har en besvärlig ekonomisk situation, är dessutom missgynnade av att utjämnings- systemet inte har uppdaterats. Även kommuner som växer kan ha det besvärligt, konstaterar SKL.

2.5 Energi, klimat och miljö

2.5.1 Propositionen

Regeringens mest prioriterade miljöfrågor är klimatförändringarna tillsam- mans med bevarandet av den biologiska mångfalden, havsmiljön och en giftfri miljö. Eftersom klimatförändringarna är globala är internationella överenskommelser en viktig del i ett effektivt klimatarbete. Enligt reger- ingen har Sverige gått före och åtagit sig att vidta flera och snabbare åtgärder än många andra EU-länder. Genom kostnadseffektiva och långsik- tiga åtgärder arbetar regeringen för att även i fortsättningen uppnå Sve- riges ambitiösa mål för klimat- och energipolitiken. Regeringens ambition är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Utmaningar för energi- och klimatpolitiken

Energiöverenskommelsen mellan allianspartierna 2009 innebär enligt propo- sitionen att klimatpolitiken inte kan separeras från energipolitiken. Överens- kommelsen har vidare legat till grund för riksdagens beslut om energi- och klimatpolitiska mål till 2020.

Styrande för regeringens klimat- och energipolitik är de mål riksdagen har antagit till 2020 om att andelen förnybar energi ska vara minst 50 pro- cent, energianvändningen 20 procent effektivare, andelen förnybar energi i transportsektorn minst 10 procent och utsläppen 40 procent lägre än år 1990. Enligt regeringen är en av de största utmaningarna transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet. Regeringen planerar därför att införa en ny miljöbilsdefinition 2013. Genom införandet skärps kraven för att få befrielse från fordonsskatt. Energiskatten på diesel höjdes med 20 öre per liter 2011 och kommer att höjas med ytterligare 20 öre 2013.

Utvecklingen inom energi- och klimatområdet sker enligt regeringen i möjligaste mån genom generella ekonomiska styrmedel. Till exempel mins- kas nedsättningen av koldioxidskatten stegvis mellan 2011 och 2015 för industrier som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter,

69

och återbetalningen av koldioxidskatt avseende skogs-, vatten- och jord- bruksverksamhet minskar 2011, 2013 och 2015. Vidare behövs också enligt regeringen styrmedel som information och utbildning, liksom forsk- ning och demonstration av ny teknik. Hur väl vi utvecklas mot de mål som riksdagen antagit till 2020 ska prövas i en kontrollstation 2015.

Internationellt klimatarbete

Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade miljöfråga. Centralt för att klimatmålet ska nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället, är breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel som är inrik- tade mot att förorenarna ska betala. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettout- släpp av växthusgaser 2050.

Klimatförändringarna är globala. Grunden för ett framgångsrikt klimatar- bete läggs i breda, internationella överenskommelser om minskade utsläpp av växthusgaser. För att möjliggöra en hög ambitionsnivå är det viktigt att de åtgärder som vidtas är kostnadseffektiva och långsiktiga. I det interna- tionella arbetet verkar Sverige inom EU för att det nuvarande energiskatte- direktivet ska ändras. En viktig del i förslaget är att det ska bli obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater att införa koldioxidskatt. Under COP 17-mötet i Durban fattades vidare beslut om att initiera en process som ska leda till en ny klimatöverenskommelse med bindande rättslig ver- kan.

Biodrivmedel

En ökad användning av biodrivmedel bidrar enligt regeringen till målupp- fyllelsen till 2020. En ökad användning av biodrivmedel är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom energi- och klimatpolitiken och för att nå regeringens prioritering av en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det behövs stabila villkor för de aktörer som producerar och hand- lar med biodrivmedel. För att öka långsiktigheten och stabiliteten föreslås därför att beskattningen regleras i lag och inte som tidigare via dispensbe- slut av regeringen. EU:s statsstödsregler innebär att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation. Om företag som produce- rar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i förhållande till kostnaden för produktion av fossila drivme- del, riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattebefrielsen. Av denna anledning föreslår regeringen att ett kvotpliktssystem införs under 2014. Enligt regeringen medför det mins- kade koldioxidutsläpp med 0,6 miljoner ton. Sammantaget är regeringens ambitioner att skapa stabilare villkor för aktörerna på biodrivmedelsmark- naden. Vidare ska mer likvärdiga konkurrensvillkor skapas för kraftvärme- produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter och för leveranser av värme till vissa industrikunder, bl.a. genom en slopad kol- dioxidskatt för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet.

70

Hållbar tillväxt

Globaliseringen och den ekonomiska tillväxten skapar stora möjligheter med ökad rörlighet och mer handel. Det har bl.a. lett till att länder har kunnat ta sig ur fattigdom samtidigt som utvecklingen har lett till mer utsläpp och till att allt mer av naturens resurser tas i anspråk med allvar- liga följder för ekosystem, biologisk mångfald och klimat.

Sverige har högt uppsatta mål i miljöarbetet samt för klimat- och energi- omställningen. För att kunna genomföra effektiva insatser för miljön och klimatet behöver vi bättre förstå och kunna värdesätta vårt gemensamma gröna kapital. Regeringen har därför tillsatt en framtidskommission som arbetar med att identifiera viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Inom ramen för kommissionens arbete har fyra utred- ningar tillsatts, varav en av utredningarna bl.a. ska teckna ett scenario över hur Sverige med hållbar tillväxt kan utvecklas mot en grön ekonomi, hitta nya mätmetoder samt analysera indikatorer som kan användas som besluts- underlag för politiken. Kommissionens slutsatser kommer att fungera som underlag för regeringen i dess löpande arbete. En rapport ska presenteras senast den 1 mars 2013.

2.5.2 Socialdemokraternas motion

Enligt motionärerna har infrastrukturpolitiken en nyckelroll när det gäller Sveriges klimatomställning. Ökade investeringar i miljövänliga transporter som järnvägen kan ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen. Vidare förordas ett system med miljöbilsbonusar där bilar med lägre utsläpp får en premie. För att ytterligare driva på utvecklingen vill motio- närerna införa en registeravgift för bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå.

2.5.3 Miljöpartiets motion

Enligt Miljöpartiets motion går utvecklingen på klimatområdet fort men åt fel håll, och situationen är långt mer allvarlig än vad man tidigare trodde. Sverige saknar en fungerande klimatpolitik. För att begränsa klimatföränd- ringarna behöver utsläppen minska såväl i Sverige som i andra länder. Ett utsläppstak är nödvändigt för att möta klimathotet, och en ny klimatlag införs med ett klimatpolitiskt ramverk med samma ansvar, disciplin och långsiktighet som finns i budgetlagen.

Ambitionsnivån i klimatpolitiken ska höjas genom uppdaterade och kom- pletterande åtgärder, t.ex. genom utformningen av ekonomiska styrmedel och en översyn av juridiska styrmedel. Miljöskadliga subventioner bör fasas ut. Enligt motionärerna gynnas klimatet, jobben och ekonomin av en ökad beskattning på utsläpp i kombination med stimulanser som sänkt skatt på arbete. Miljöpartiets vill se åtgärder med två huvudlinjer: att använda energin betydligt smartare än vad som sker i Sverige i dag och

71

72

potential som måste utnyttjas. Satsningar på kärnkraften görs i den omfatt- ning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning för i första hand Sverige.

Som ett led i ambitionen att ta Sverige ur oljeberoendet och för att utveckla den inhemska energiindustrin behövs forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara.

Vad gäller skatt på diesel inom jordbruket ligger Sverige i den absoluta toppen. Återbetalningen av koldioxidskatt för diesel till jord- och skogsma- skiner bör därför höjas och den beslutade sänkningen av skatten på diesel- olja bör enligt motionärerna slopas. Vidare ska kemiska tillsatser begränsas i våra livsmedel. Motionärerna anser också att elskatten bör sän- kas.

Inom ramen för Sveriges biståndsmål bör satsningar göras på klimatåt- gärder i tredje världen. Utsläpp av koldioxid är en global fråga som kräver globala insatser.

2.5.5 Vänsterpartiets motion

Vänsterpartiet ser ett behov av att kraftigt höja ambitionsnivån i klimatpo- litiken. Det svenska utsläppsmålet ska skärpas till 45 procent till 2020 och allt ska göras på hemmaplan, i Sverige. Vid sidan om detta inrättas ett nytt klimatbistånd för att hjälpa utvecklingsländer med deras klimatarbete. Genom en grön omställning för en hållbar miljö och radikalt minskade utsläpp av växthusgaser kan Sverige bli ett bättre samhälle med fler jobb. Ökade offentliga investeringar och nya klimatmål är en nödvändig del i en sådan omställning. Genom kraftiga statliga investeringar i järnväg och kol- lektivtrafik kan andelen resenärer öka och vägtransportvolymerna minska. Kapaciteten på järnvägen måste kraftigt öka. Förseningar för gods och män- niskor måste på allvar minska. Vänsterpartiet vill därför kontinuerligt och kraftig höja banunderhållet, rusta upp de lågtrafikerade banorna och öka investeringarna i nya järnvägar. Järnvägen bör återregleras och samhället ta ett helhetsansvar för järnvägssystemet.

Motionärerna förordar en kilometerskatt för tunga fordon och att skat- terna på drivmedel höjs. Flyget ska enligt motionärerna bära sina egna kostnader.

Svensk vindkraftsindustri och utvecklingen av solenergi är två stora områden där staten kan bidra till en kraftfull utveckling av grön framtids- teknik. Genom olika stöd och samverkansprogram skapas gynnsamma förutsättningar för vindskraftsindustrin och solenergin.

Genom att skapa förutsättningar för en ekologisk hållbar energiproduk- tion och genom att energieffektivisera kan man främja ny teknik för export till utlandet och skapa sysselsättning.

Vänsterpartiet ser framöver även en stor potential för ekonomiska och miljömässiga vinster genom skärpta nationella målsättningar och styrmedel för energieffektivisering i Sverige.

73

2.6 Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 2 och 3.

2.6.1 Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande 2011/12:SkU6y att regeringens rikt- linjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns. Opposi- tionspartiernas alternativa riktlinjer i aktuella delar avstyrks. I fyra avvikande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigede- mokraterna och Vänsterpartiet sina alternativa riktlinjer.

Skatteutskottet stöder regeringens reformambitioner att bl.a. ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Det är viktigt att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna med lägst inkomster, varför skat- teutskottet ser positivt på regeringens avsikt att förändra försörjningsstödet.

74

Enligt skatteutskottet är det inte motiverat att tillmötesgå motionskrav om att införa en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjnings- stöd som börjar arbeta.

I motionerna från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet läggs olika förslag fram om förändringar av skattereduktionen för hushålls- tjänster och s.k. ROT-arbeten. Skatteutskottet anser att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster ska finnas kvar. Den reducerade skat- ten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med den svarta marknaden.

Enligt skatteutskottet visar de förändringar av skattereglerna för företa- gande och investeringar som genomförts sedan regeringsskiftet 2006 på ett målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsätt- ning. Det ingår också i regeringens reformambitioner att fortsätta att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som sker i Företagsskattekommittén. Arbetet i Företagsskattekommittén och de rikt- linjer för det fortsatta arbetet som regeringen redovisar i vårpropositionen, bl.a. sänkt bolagsskatt, bör enligt skatteutskottets mening ses som en viktig fortsättning på det målmedvetna arbete som måste till för att förverkliga regeringen uttalade ambition att Sverige ska bli ett av världens bästa län- der att starta, driva och utveckla företag i. Skatteutskottet avvisar Vänster- partiets förslag att tillfälligt höja bolagsskatten för de fyra storbankerna.

När det gäller frågan om åtgärder för att förhindra företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, som tas upp i Vänsterpartiets motion, framhåller skatteutskottet att regeringen redan har sin uppmärksam- het riktad mot hur den genomförda ränteavdragsbegränsningen fungerar och att finansministern aviserat att förslag på skärpta regler kan komma att föreläggas riksdagen under 2012.

Flera av de frågor om villkoren för investeringar och företagens kapital- försörjning, småföretagsfrågor, skatteincitament för FoU m.m. som tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer. Det saknas därför skäl enligt skatteutskottet att överväga att komplettera riktlinjerna för skattepolitiken i dessa hänseenden.

Miljöpartiet förordar att en skatt på finansiella transaktioner införs på EU- nivå. Skatteutskottet avvisar förslaget. Liksom vid tidigare behandling av frågan (yttr. 2011/12:SkU3y och bet. 2011/12:SkU12) anser skatteutskottet att även om det kan finnas skäl som talar för en ökad beskattning av den finansiella sektorn har just denna skatteform så klara nackdelar att det rim- ligen bör finnas bättre och enklare sätt att få in skatteintäkter från sektorn.

När det gäller frågor med anknytning till boendebeskattningen, som tas upp i motionerna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, erinrar skat- teutskottet om att skatteuttaget sänkts inte bara för egnahem utan även för bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter.

75

76

samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsätt- ningen. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande SOU 2011:70 Sänkt moms på vissa tjänster? att momsen på mindre reparationstjänster inte bör sänkas eftersom inga positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen, den samhällsekonomiska effektiviteten eller den administrativa bördan kan förväntas.

2.6.2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet ställer sig i sitt yttrande 2011/12:AU6y bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken och avvisar oppositionspartiernas alternativa förslag. I fyra avvi- kande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemo- kraterna och Vänsterpartiet sina alternativa riktlinjer.

Arbetsmarknadsutskottet anser att resultatet av den hittills förda politi- ken måste studeras för att man ska kunna bedöma politikens framtida inriktning. Av regeringens redovisning framgår att den samlade effekten av de åtgärder regeringen initierat för att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden (15–74 år) med 3 pro- centenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 procentenheter till 2020. Detta motsvarar ca 215 000 fler personer i varaktig sysselsättning och ca 437 miljoner fler arbetade timmar tack vare de genomförda refor- merna. Störst effekt på såväl arbetskraftens storlek som sysselsättningen beräknas jobbskatteavdragen ha haft. Även om denna typ av beräkningar är behäftade med viss osäkerhet bör man enligt arbetsmarknadsutskottet kunna utgå från att reformerna haft en positiv effekt på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken.

Alla fyra oppositionspartier vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att anställa ungdomar. Flera av dem vill därutöver bl.a. minska ROT- och RUT- avdragen, höja restaurangmomsen och på olika sätt reducera jobbskatteav- draget. Arbetsmarknadsutskottet ställer sig inte bakom en sådan prioriter- ing, eftersom den riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är angeläget att diskutera ungdoms- arbetslösheten och särskilt situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar därför att regeringen prio- riterar åtgärder för de svagaste ungdomsgrupperna, som bl.a. reformer av utbildningssystemet. Regeringen har också lagt om arbetsmarknadspoliti- ken för unga och introducerat den s.k. jobbgarantin. Arbetsmarknadsutskot- tet konstaterar att Socialdemokraternas förslag om ett utbildningskontrakt i allt väsentligt redan är infört eller aviserat och anser därför att det inte är nödvändigt att införa ett utbildningskontrakt i enlighet med vad som anförs i den socialdemokratiska motionen.

77

2.7 Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna

2.7.1 De offentliga finanserna

Svensk ekonomi bromsade in kraftigt under slutet av 2011 som en följd av att den europeiska skuldkrisen fördjupades. Detta får negativa effekter på de offentliga finanserna. Utskottet konstaterar att konjunkturavmattningen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande inte förbättras så snabbt som beräknades i budgetpropositionen för 2012. Det finansiella spa- randet har reviderats ned med mellan 0,2 och 0,5 procent av BNP för perioden 2012–2015. Ett överskott i de offentliga finanserna uppnås 2013, vilket stiger till 3,7 procent av BNP 2016 när tillväxten åter tar fart.

Genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rör- lighet på bostadsmarknaden har Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen, anser utskottet. Det goda utgångsläget med överskott i de offentliga finanserna när krisen bröt ut 2008 gjorde det möjligt att motverka konjunkturnedgången med en helt annan effektivitet än andra länder. I stället för att pressas in i en svår finanspolitisk konsoli- dering kunde Sverige möta krisen med kraftfulla åtgärder. Förutom att de automatiska stabilisatorerna kunde verka fullt ut, fanns det också utrymme för att motverka den kraftiga konjunkturnedgången med diskretionär finans- politik utan att äventyra de offentliga finanserna. Även Riksbanken vidtog stabiliserande åtgärder.

Finanspolitiska rådet anser att svensk ekonomi klarat krisen väl och att finanspolitiken framstår som framgångsrik och väl avvägd med hänsyn till de störningar som påverkat svensk ekonomi. I ett internationellt perspektiv noterar rådet dessutom att Sverige framstår som ett undantag genom att under krisåren både ha haft ett överskott i finansiellt sparande och en brutto- skuld som inte har vuxit. Utskottet noterar också att Sverige enligt Finans- politiska rådet utmärker sig genom att vara ett bland få länder i Europa som har långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Även om utvecklingen i ett internationellt perspektiv är mycket stark vill utskottet betona att Sveriges offentliga finanser är känsliga för föränd- ringar i omvärlden. Försämringar i det internationella ekonomiska klimatet

78

kan dessutom slå igenom både snabbt och hårt. Till exempel reviderades prognosen för det finansiella sparandet ned med 65 miljarder kronor mel- lan den ekonomiska vårpropositionen 2011 och budgetpropositionen för 2012 som en följd av ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling under sensommaren 2011.

I budgetpropositionen för 2012 bedömde regeringen att riskerna för en betydligt mer negativ ekonomisk utveckling i Sverige än den som progno- stiserades var betydande. Regeringen menade att risken för en kombinerad global finans- och skuldkris gjorde det extra angeläget att då upprätthålla relativt stora säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utskottet ställde sig bakom detta och menade att det var av yttersta vikt att behålla sunda offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler för att ha möjlighet att möta en sämre utveckling. Nu gör regeringen bedömningen att riskerna för en sämre utveckling fortfarande dominerar, men att riskbilden är mindre negativ än den som redovisades i höstas.

Givet riskbilden anser utskottet, liksom regeringen, att det fortfarande finns ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det måste finnas utrymme för att kunna vidta nya åtgärder för att stötta syssel- sättningen om konjunkturutvecklingen skulle försämras kraftigt. Det måste också finnas utrymme för att hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. År 2011 reviderades prognosen för det finan- siella sparandet ned kraftigt mellan vårpropositionen och budgetpropositio- nen. Utskottet delar därför regeringens bedömning av att fortsatt goda marginaler behövs även inför nästa år, för att möta en eventuellt ökad osä- kerhet. Enligt utskottets mening säkerställer regeringens strategi att de offentliga finanserna inte blir en källa till osäkerhet. Utskottet noterar också att IMF i sin årliga översyn av det ekonomiska läget i Sverige anser att de säkerhetsmarginaler som regeringen bedömer behövs ger utrymme för ytterligare åtgärder i det fall riskerna förknippade med utvecklingen inom euroområdet skulle realiseras.

Finanspolitiska rådet däremot har invändningar mot att regeringen hänvi- sar till den makroekonomiska osäkerheten som argument för större säker- hetsmarginaler i finanspolitiken. Rådet menar att denna argumentation också har skapat oklarheter om huruvida regeringen anser att det finanspo- litiska ramverket är tillräckligt. Mot den bakgrunden konstaterar utskottet, liksom finansministern vid utfrågningen med anledning av Finanspolitiska rådets rapport, att det i normalfallet inte behövs några extra säkerhetsmar- ginaler utöver de som föreskrivs av det finanspolitiska ramverket. Det vi har upplevt den senaste tiden kan dock rimligen inte beskrivas som ett nor- malt läge. Vidare vill utskottet betona att jobbskatteavdraget inte bör ses som en konjunkturregulator utan som en strukturellt riktig åtgärd för ökad sysselsättning. Med detta sagt betonar utskottet likväl vikten av att över- skottsmålet följs upp på ett transparent sätt eftersom det är en förutsättning för ett välfungerande finanspolitiskt ramverk.

79

80

tiva indikatorer. En sådan bred ansats har en betydligt större potential än vad ett kvantitativt mål för sysselsättningen skulle ha för att identifiera väsentliga problem på arbetsmarknaden och att följa upp om politiken leder till varaktigt högre sysselsättning.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill också att de statliga invester- ingarna ska särbehandlas i det finanspolitiska ramverket. Utskottet delar de slutsatser i frågan som regeringen redovisar i en bilaga till propositionen. Utskottet avvisar därför Vänsterpartiets förslag om att undanta infrastruk- turinvesteringar från den årliga budgetprövningen genom att i stället låta dem finansieras via lån i Riksgälden. Anslagsfinansiering av investeringar bidrar till tydlighet och transparens i budgeten. Med en särbehandling av investeringsutgifter så som Vänsterpartiet föreslår finns det en risk att långa amorteringstider skapar en obalanserad beslutssituation där finansie- ringsbördan verkar mycket avlägsen vid beslutstillfället. Utskottet avvisar också Socialdemokraternas förslag om att parallellt med de treåriga utgifts- taken fastställa en plan för utgifter i statsbudgeten av investeringskaraktär. Det är oklart om det är ett kvantitativt mål, ett investeringsgolv, som Soci- aldemokraterna förordar, men förslaget avvisas alltjämt av utskottet. Det går stick i stäv med den reformerade budgetprocessen där alla typer av utgifter alltid måste kunna ställas mot varandra utifrån ett på förhand bestämt totalt utgiftstak. En utveckling där mål införs för olika typer av utgifter som t.ex. baserar sig på BNP-utvecklingen riskerar att leda till en allvarligt försämrad budgetdisciplin. Betydande gränsdragningsproblem upp- står också, där det först gäller att fastställa vilka utgifter som ska betraktas som investeringar. Dessutom skulle även investeringar som inte är samhälls- ekonomiskt lönsamma komma att genomföras. I förlängningen riskerar öronmärkningar av utgifter, som detta handlar om, att öppna för ökad auto- matisk uppräkning av utgifterna. Detta minskar utrymmet för olika poli- tiska vägval och minskar omvandlingstrycket. Den successivt minskade automatiska uppräkningen av offentliga utgifter under de senaste 20 åren har enligt utskottet tjänat Sverige väl. Slutligen anser utskottet att det redan i dag finns ett långsiktigt fokus i investeringsplanerna. Den fyraåriga utgiftsramen som presenteras i regeringens budgetförslag visar det anslags- behov som följer av de ofta tio- eller tolvåriga infrastrukturplaner som beslutats.

Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat och att det fortfarande finns ett behov av säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är mer ansvarsfullt att föra en försiktig finanspolitik på kort sikt än att riskera att tvingas till akuta åtstramningar i framtiden om en sämre ekonomisk utveckling skulle bli verklighet. Regeringen konstaterar samtidigt att resursutnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög, vilket betyder att det finns ett behov att vidta vissa åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Utskottet anser liksom regeringen att det begränsade reformutrymmet bör användas

81

82

2.7.2 Finansiell stabilitet

Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella markna- derna finns det fortfarande risker för det europeiska finansiella systemets stabilitet som skulle kunna bidra till instabilitet i den svenska ekonomin. Sverige står dock förhållandevis starkt. För det första har Sverige stabila offentliga finanser och väl tilltagna säkerhetsmarginaler och för det andra finns ett förstärkt regelverk, förbättrad tillsyn och krishanteringsmekanis- mer på plats. Den svenska krishanteringen bygger på principen att värna skattebetalarnas pengar. Parallellt med detta arbetar regeringen också aktivt för att stärka konsumenternas ställning gentemot de finansiella före- tagen. Liksom regeringen anser utskottet att konsumenterna måste återfå förtroendet för finansiella företag.

Utskottet konstaterar att det finns risker i banksystemet förknippade med att den svenska banksektorn är stor i relation till ekonomins storlek, att den till stor del förlitar sig på marknadsfinansiering och att det görs omfattande inbördes transaktioner mellan storbankerna vilket gör att pro- blem i en bank lätt sprider sig till andra. Utskottet delar regeringens bedömning att det vid sidan av dessa risker också ligger en viss risk i hushållens förhållandevis höga skuldsättning, vilket manar till vaksamhet.

En högre kapitaltäckning, såsom överenskommits inom EU, ökar de systemviktiga bankernas motståndskraft mot finansiella kriser och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten. Utskottet välkomnar därför att reger- ingen inom EU drivit frågan om att det ska vara möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av minimikraven i Basel III. Med den allmänna riktlinje som Ekofinrådet beslutade om i mitten av maj, kan utskottet med tillfredsstäl- lelse konstatera att detta nu kommer att bli möjligt. Den allmänna riktlin- jen innebär att Sverige har möjlighet att uppnå 10 procent kapitaltäckning 2013 och 12 procent 2015 för systemviktiga banker. Utskottet anser att detta är en verkningsfull åtgärd eftersom den inriktar sig direkt på grund- problemet dvs. bankernas balansräkningar. Mot den bakgrunden avvisar utskottet både förslaget från Miljöpartiet om en finansiell transaktionsskatt och Vänsterpartiets förslag om en tillfällig bankskatt. Utskottet avvisar också Vänsterpartiets förslag om en bankdelningslag.

2.7.3 Arbetsmarknad och tillväxt

Riktlinjen för den ekonomiska politiken ska även i fortsättningen vara full sysselsättning, där den som vill ska kunna få ett arbete. Mellan åren 2006 och 2011 ökade antalet sysselsatta med ca 213 000 personer och utanför- skapet minskade med 225 000 personer. Under 2011 minskade arbetslöshe- ten med 38 000 personer. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 har också arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat för de flesta åldersgrupper. Utskottet kan också notera att Sverige klättrat från 13:e till 8:e plats när det gäller lägst arbetslöshet i EU. I april

83

84

Ett utbildningssystem av god kvalitet är en förutsättning för att minska ungdomsarbetslösheten. Samtliga oppositionspartier föreslår satsningar inom utbildningsområdet som bl.a. utbildningskontrakt, förstärkt gymnasie- skola och utbyggnad av högskolan, yrkeshögskolan samt vuxenutbild- ningen. I det sammanhanget är det väl värt att påpeka att regeringen sedan den tillträdde 2006 har arbetat intensivt för att åtgärda brister i och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan med omfattande reformer och att detta arbete fortsätter.

Vuxenutbildningen är av avgörande betydelse för arbetslinjen, och reger- ingen har satsat extra på universitet och högskolor, yrkeshögskolan, kom- vux och yrkesvux, lärlingsutbildningar för vuxna, validering och sfi, folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt utvecklas nya utbildningsvägar som exempelvis lärlingsutbildningar inom både gymnasieskolan och vuxen- utbildningen och särskilda motivationsutbildningar inom folkhögskolorna för att motivera ungdomar som hoppat av skolan att slutföra sina studier. Utöver satsningar på fler platser har stora ansträngningar gjorts för att för- bättra kvaliteten inom alla vuxenutbildningar. Det innebär mer pengar, fler platser, fler olika utbildningsalternativ och förbättrat studiestöd för vissa grupper.

Regeringen ser också över möjligheterna att införa en ny anställnings- form, s.k. lärlingsprovanställningar, till ungdomar yngre än 23 år. Över- gången från skola till arbetsliv ska vidare ske så effektivt som möjligt så att ungas inträde på arbetsmarknaden underlättas. Den kommande forsk- nings- och innovationspropositionen kommer att innehålla en översyn av hur rörligheten mellan lärosäten och näringsliv och samhälle kan utvecklas.

När det gäller Socialdemokraternas förslag till utbildningskontrakt så är tanken god, men stora delar av förslagen är redan genomförda. Bland annat erbjuds redan i dag praktikplatser, utbildning på komvux samt för- höjt studiebidrag för unga.

För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för unga har regeringen även sänkt socialavgifter och sänkt momsen på restaurang- och catering- tjänster. Momssänkningen är en viktig åtgärd för att stärka ungas möjlighe- ter att få jobb. Drygt en tredjedel av de sysselsatta i restaurangbranschen är ungdomar och restaurangjobb är ofta en första väg in på arbetsmarkna- den. Finanspolitiska rådet anser dock att sänkningen är en ineffektiv åtgärd för att öka den varaktiga sysselsättningen och pekar på internationella stu- dier som tyder på att momssänkningar får ett begränsat genomslag på priserna. Statistik från Finansdepartementet visar dock på att priserna nu är ca 4 procent lägre än vad de skulle ha varit utan momssänkningen. Utskot- tet anser att det är viktigt att skatteförändringar följs upp för att säkerställa att skattemedel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt för att försäkra att långsiktiga villkor skapas för fler jobb och att det därmed går att trygga en finansiering av offentliga utgifter. Utskottet välkomnar därför att bl.a. Skatteverket och Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utvär- dera reformen. När det gäller Miljöpartiets förslag om att sänka momsen

85

86

Samtliga motionärer föreslår också ökade investeringar i infrastruktur och framför allt inom järnvägen för att öka Sveriges långsiktiga konkur- renskraft. Väl fungerande person- och godstransporter är av stor betydelse för företagens konkurrenskraft och investeringsklimat. Omfattande refor- mer har gjorts på detta område, bl.a. beslutades 2010 om en trafikslagsöver- gripande nationell plan med satsningar på ca 500 miljarder kronor för perioden 2010–2021. Vidare höjdes anslagen med 3,9 miljarder kronor per år. För 2012 och 2013 höjdes anslagen ytterligare med 5 miljarder kronor för främst drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder i väg- och järnvägsnätet. I kapacitetsutredningens slutredovisning framgår bl.a. att det befintliga systemet bör användas mer effektivt och på ett mer hållbart sätt. Utskottet kan konstatera att regeringen anser det viktigt att först och främst vårda den infrastruktur som redan finns väl för att säkra robusta väg- och järnvägsnät. Dessutom avser regeringen att lämna en infrastruktur- proposition till riksdagen hösten 2012 som en del i det viktiga arbetet med att möta de framtida behoven inom transportsystemet. Inom ramen för pro- positionen kommer regeringen också att behandla kapacitetsutredningens förslag och synpunkter.

Utskottet anser vidare att regeringen har stärkt den svenska konkurrens- kraften genom utveckling av företagsklimatet. Ett antal insatser har gjorts för att göra det mer lönsamt att driva och starta företag, som bl.a. jobbskat- teavdraget, sänkt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkta skatter på hushållsarbete. Vidare har bl.a. kapitalförsörjningen och rådgivningen stärkts genom bl.a. särskilda förstärkningar till Almi Företagspartner AB. Utskottet kan också notera att Sverige rankas högt i internationella jämfö- relser. För att behålla denna position krävs enligt utskottet en aktiv politik för innovation och företagande. Utskottet välkomnar därför regeringens fort- satta arbete med att vidta åtgärder för att främja företagande och företags- klimatet bl.a. genom arbetet i företagsskattekommittén med förslag om bl.a. sänkt bolagsskatt, skatteincitament för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Regeringen kommer också under 2012 att lämna en forsknings- och innovationsproposition till riksdagen samt presen- tera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsätt- ningarna för innovation och förnyelse i näringslivet.

Motionärernas olika förslag om att höja socialavgifterna, höja bolagsskat- ten, återinföra förmögenhetsskatten och minska ROT- och RUT-avdragen är alla åtgärder som enligt utskottet skulle försämra det svenska företagskli- matet och konkurrenskraften och dessutom försämra möjligheterna för fler jobb.

Utskottet kan särskilt notera att både RUT- och ROT-avdragen utnytt- jats flitigt. Sedan 2009 har ca 2 miljoner individer utnyttjat skattereduktion för ROT och RUT medan 66 000 företag har utfört ROT-arbeten och 15 000 företag har utfört RUT-arbeten. Sammantaget bedöms RUT- och ROT-avdragen leda till att sysselsättningen på sikt ökar med 20 000 perso- ner.

87

2.7.4 Välfärden och kommunernas ekonomi

Utskottet delar regeringens syn om att den gemensamt finansierade välfär- den ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. På det sättet utjämnas skillnader i välfärd och underlättar för människor att forma sitt liv. I en internationell jämförelse konstaterar utskottet att Sverige har de minsta väl- färds- och inkomstskillnaderna när man tar hänsyn till att vi också tillhan- dahåller välfärdstjänster till alla. Hög kvalitet, mångfald och valfrihet inom skolan, vården och omsorgen är centrala inslag i regeringens politik för en förbättrad välfärd. Samtidigt vill utskottet betona att lika höga krav ska gälla för såväl privata som offentliga verksamheter, och de högt ställda kraven måste kombineras med uppföljning, utvärdering och granskning av välfärdsverksamheterna. Utskottet välkomnar regeringens initiativ att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag vilket bl.a. före- kommer inom den skattefinansierade välfärdssektorn.

Jobbskatteavdraget och förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäk- ringarna sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och stimulerar arbets- kraftsutbudet. Mot denna inriktning står de fyra oppositionspartiernas respektive förslag till riktlinjer som har det gemensamt att de bygger på minskade incitament att arbeta genom bl.a. höjda ersättningsnivåer i trans- fereringssystemen och höjda skatter för dem som arbetar. I sin motion framhåller Socialdemokraterna t.ex. att fler jobb och växande företag är en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärdstjänster av hög kvalitet. Konkret presenteras dock en politik som minskar incitamen- ten att arbeta. Detta gäller även Miljöpartiets politik, trots att de eftersträ- var en jobbskapande politik. Utskottet välkomnar att regeringen även fortsättningsvis riktar sin politik mot att minska utanförskapet och öka driv- krafterna för att arbeta genom att t.ex. minska de mycket höga marginalef- fekterna vid arbete för de personer som har försörjningsstöd. Socialdemo- kraternas och Miljöpartiets respektive förslag i samma fråga förefaller, enligt utskottet, endast vara en variant av det förslag som regeringen redan initierat.

Flera av motionärerna anser att inkomstskillnaderna i samhället ökar och föreslår åtgärder mot detta. Sverige har emellertid en av de jämnaste inkomst- och förmögenhetsfördelningarna i världen även om inkomstskill- naderna, liksom i de flesta andra länder, ökat under de senaste 20 åren. Utskottet konstaterar att för grupperna med lägst inkomster har den ekono- miska standarden utvecklats svagare än medianinkomsten i befolkningen. Detta förklaras dels av att många individer i de lägre inkomstgrupperna inte får sin huvudsakliga försörjning från arbete, dels av den trendmässiga ökningen av andelen utrikes födda som har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför är den långsiktigt bästa fördelningspolitiken att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön. Med fler i arbete och färre som försörjs med bidrag och transfereringar anser utskot- tet att inkomstskillnaderna i samhället minskar.

88

Oppositionspartierna har flera förslag på ökade insatser inom såväl hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen. I det sammanhanget vill utskottet återigen betona vikten av stabila offentliga finanser för att garan- tera välfärden. Eftersom kommuner och landsting har stor betydelse för att tillhandahålla välfärdstjänster vill utskottet påpeka att den kommunala sek- torns ekonomiska utveckling är beroende av hur väl ekonomin generellt utvecklas. Det är inte storleken på statsbidragen som är avgörande utan de kommunala skattebasernas storlek. Enligt utskottets mening kan därför vik- ten av reformer som stärker arbetslinjen och som på det sättet stärker skattebaserna och kommunernas ekonomi inte nog understrykas.

Regeringens politik har icke desto mindre även inneburit betydande för- stärkningar av den kommunala sektorns finanser i form av ökade statsbi- drag, sänkta arbetsavgifter och den kommunala fastighetsavgiften. Under lågkonjunkturen kunde viktiga välfärdstjänster upprätthållas tack vare de tillfälliga stöd som riksdagen beslutade om. Mot denna bakgrund avvisar utskottet Vänsterpartiets förslag om att indexera statsbidragen till kommu- nerna. För övrigt motsätter sig utskottet helt en utveckling där utgifter på statens budget bestäms genom en automatisk uppräkning kopplad till t.ex. BNP-utvecklingen, vilket framgått tidigare i utskottets ställningstagande. Sverigedemokraterna anser att invandringen varje år tar betydande medel i anspråk, medel som i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsor- gen. Utskottet har redan tidigare i sitt ställningstagande kraftigt tagit avstånd från Sverigedemokraternas politik och det sätt på vilket partiet finansierar sina förslag. Utskottet delar regeringens syn på vikten av att fortsätta att slå vakt om en generös migrationspolitik. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migratio- nens utvecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. I Sveriges riksdag finns en bred upp- slutning kring att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. År 2008 infördes också möjligheten till arbetskraftsinvandring, vilket möjliggjort för svenska arbets- givare att bättre möta brist på nyckelkompetens. Enligt utskottet är invand- ringen en stor och viktig resurs för Sverige.

Oppositionspartierna pekar också på behovet av ett väl fungerande utbild- ningssystem. Utskottet anser att regeringen har en ambitiös reformagenda i syfte att förbättra utbildningssystemets olika delar. Under 2011 och 2012 genomförs satsningar på att stärka lärarkvaliteten genom ett omfattande lärarlyft och en reformerad lärarutbildning. Utskottet välkomnar att reger- ingen fortsätter att arbeta för en likvärdig skola bl.a. genom det reformpa- ket mot segregation i skolan som regeringen presenterade i början av maj 2012.

89

2.7.5 Energi, klimat och miljö

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna till- sammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö är de miljöfrågor som har högst prioritet. Det förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i andra internationella sammanhang. Sverige har gått före och åtagit sig att vidta fler och snabbare åtgärder än många andra EU-länder. Till exempel arbetar regeringen inom EU för att det nuvarande energiskattedirektivet ska ändras så att det blir obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater att införa koldioxidskatt. Förslaget från Miljö- partiet om att införa ett klimatpolitiskt ramverk visar på en ambition, men utskottet avvisar förslaget eftersom det är globalt ineffektivt och speglar en begränsad, nationell syn på miljöpolitikens medel.

Enligt utskottet har regeringen genom sin energi- och klimatöverenskom- melse 2009 lagt grunden för en långsiktig, hållbar och kostnadseffektiv klimatpolitik. År 2050 ska Sverige ha en hållbar och resurseffektiv energi- försörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att klimatmålet ska nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället anser utskottet att det är centralt att använda sig av breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel. Målen i energi- och klimatöverens- kommelsen ska 2015 prövas i en kontrollstation som kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument beroende på hur väl Sverige och EU utvecklas mot målen.

En av de största utmaningarna är transportsektorns omställning till lång- siktig hållbarhet. Utskottet konstaterar att andelen förnybara drivmedel har ökat i transportsektorn genom målmedvetna satsningar på koldioxidbeskatt- ning, miljöbilspremie, supermiljöbilspremie och förändrade miljöbilsdefini- tioner. Dessutom kommer regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå vilka ytterligare åtgärder som behövs för att nå riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. En ökad användning av biodriv- medel bidrar också till detta mål, varför utskottet välkomnar regeringens förslag om ett kvotpliktssystem för biobränslen. Flera av motionärerna lyf- ter också fram transportsektorn som ett problem och förordar bl.a. ökade investeringar av miljövänliga transporter, miljöbilsbonusar, registeravgift, bättre samhälls- och infrastrukturplanering, lastbilsskatt, flygskatt samt ökade investeringar i järnvägen. Liksom skatteutskottet konstaterar utskot- tet att liknande förslag tidigare prövats och avvisats av riksdagen i olika sammanhang.

Flera av motionärerna framhåller i sina motioner att ambitionsnivån i klimatpolitiken måste höjas bl.a. genom ekonomiska styrmedel, förnybar energi och energieffektivisering. Utskottet anser liksom motionärerna att energieffektivisering är en av de bästa och billigaste insatserna vi kan göra för att klara klimatomställningen. Därför är utskottet också mycket positivt till att ROT-avdraget kan användas för energieffektivisering och även till regeringens femåriga program för energieffektivisering i den energiinten- siva industrin som löper fram till 2014 med ca 300 miljoner kronor varje

90

år. När det gäller förslaget från Socialdemokraterna om s.k. nettodebitering för att öka stödet till förnybar el kan utskottet konstatera att regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över bl.a. denna fråga. Utskottet anser att utvecklingen inom energi- och klimatområdet i möjligaste mån ska ske genom ekonomiska styrmedel och välkomnar därför regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt Konjunkturinstitutet kommer förslaget att innebära minskade samhällsekonomiska kostnader för att EU:s utsläppsmål för den handlande sektorn ska uppnås.

Utskottet noterar även att Miljöpartiet vill att Sverige ska verka för att resurser till internationella klimatåtgärder ska kunna komma från klimatav- gifter på internationell flyg- och sjöfart, en internationell koldioxidskatt eller en skatt på finansiella transaktioner.

Utskottet avvisar de förslag som framförts och som innebär att nationell kompetens på skatteområdet överförs till en överstatlig nivå och som syf- tar till att öka EU:s intäkter inom ramen för de egna medlen. När det gäller förslaget från Miljöpartiet att intäkterna från Sveriges auktionering av utsläppsrätter bör öronmärkas för att ytterligare öka medlen till den s.k. gröna fonden delar utskottet regeringens inställning att den gröna fonden bör utformas så att den utgör ett mervärde till övriga klimatfonder. För övrigt har utskottet nyligen behandlat regeringens proposition om lagänd- ringar som kompletterar Europeiska kommissionens förordning om auktio- nering av utsläppsrätter (prop. 2011/12:143, bet. 2011/12:FiU47).

I Sverigedemokraternas motion framhålls forskning, utveckling och inno- vation för att utveckla den inhemska energiindustrin. Vänsterpartiet för- ordar i sin motion medel till en riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling i syfte att bl.a. driva på nya tekniska lösningar. Energiforsk- ningen är en grundpelare i regeringens energipolitik och en förutsättning för att nå Sveriges högt satta mål på energi- och klimatområdet, anser utskottet. Forskning och teknikutveckling tillsammans med ett positivt före- tagsklimat kan skapa såväl nya jobb som exportmöjligheter och en bättre miljö, anser utskottet. Regeringen gör också stora satsningar på energiforsk- ning, bl.a. har anslagen till dessa ändamål ökat från ca 875 miljoner kronor per år 2008 till drygt 1,3 miljarder kronor 2011.

2.7.6 Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer

I likhet med skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet, som yttrat sig med anledning av den ekonomiska vårpropositionens riktlinjer om den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken, och mot bakgrund av vad som anförts ovan, tillstyrker finansutskottet regeringens förslag till riktlinjer. De alternativa förslagen till riktlinjer i motionerna avstyrks. Utskottet avstyr- ker även motionerna 2011/12:Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M).

91

2011/12:FiU20

3 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2011/12:148 till handlingarna.

Jämför särskilt yttrande (V).

I mitten av december 2011 presenterade Riksrevisionen rapporten Tillämp- ningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i bud- getpropositionen för 2012 (RiR 2011:30). I rapporten granskas om inriktningen av finanspolitiken som den presenteras i budgetpropositionen för 2012 har utformats i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Riks- dagen överlämnade rapporten till regeringen den 28 december 2011, och i mitten av april 2012 lämnade regeringen den nu aktuella skrivelsen (skr. 2011/12:148) till riksdagen. Inga följdmotioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

3.1 Riksrevisionens granskning

Granskningen tar sin utgångspunkt i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ram- verk för finanspolitiken och undersöker om regeringen har följt skrivelsens principer om utformningen och redovisningen av finanspolitiken i budget- propositionen. Granskningen fokuserade på regeringens bedömning av det s.k. reformutrymmet.

Överskottsmålet

Riksrevisionen konstaterar inledningsvis att regeringens bedömning av reformutrymmet är mer strukturerad och utförligt beskriven än tidigare. Pre- sentationen följer i stort de principer och utgångspunkter som regeringen klargjort ska gälla vid bedömningen av reformutrymmet. Samtidigt anser Riksrevisionen att transparensen i redovisningen kan förbättras ytterligare.

En viktig fråga vid tolkningen av de indikatorer som regeringen använ- der för att följa upp överskottsmålet är enligt Riksrevisionen hur risken för att konjunkturförloppen inte är symmetriska ska hanteras. Eftersom reger- ingen inte redovisar hur stor asymmetri den räknar med är det oklart om de konjunkturjusterade indikatorerna kan mätas mot det beslutade målet.

Vidare påtalar Riksrevisionen att regeringen vid bedömningen av reform- utrymmet lägger stor vikt vid osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen och därför hävdar att det i dagsläget är extra angeläget med säkerhetsmarginaler. I resonemanget om risker bortser regeringen från att det redan finns en buffert inbyggd i den nivå man valt för överskottsmålet.

92

Slutligen framhåller Riksrevisionen att regeringens ansats med en samlad bedömning av reformutrymmet riskerar att leda till sämre transparens i finanspolitiken. Med en sådan bedömning är det enkelt att motivera avsteg från det finanspolitiska ramverket. Transparensen skulle förbättras om reger- ingen vid sådana avsteg tydligare skilde mellan vad som beror på beräk- ningsunderlaget och vad som beror på politiska avvägningar.

Redovisningen av potentiell BNP

Riksrevisionen konstaterar att regeringens prognoser över BNP-utveck- lingen och dess komponenter beskrivs utförligt i budgetpropositionen, men att utvecklingen och nivån på potentiella variabler är sparsamt beskrivna. Även små skillnader i bedömningen av potentiell BNP kan få stor bety- delse för utformningen av finanspolitiken och vid bedömningen av utgifts- takets nivå. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i kommande propositioner redovisa en tabell med potentiell BNP i fasta och löpande priser, samt att förklara större skillnader i förhållande till den förra propo- sitionen.

3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och åtgärder med anledning av dessa

Överskottsmålet

Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten i redovisningen av de faktorer som påverkar bedömningen av finanspolitikens inriktning och stor- leken på reformutrymmet. Samtidigt är det många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvantifiera effek- ten av alla dessa faktorer skulle ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Det är inte möjligt att på ett entydigt sätt redovisa hur varje enskild faktor påverkar politikens utformning. En faktor som vägs in i denna samlade bedömning är hur mycket djupare en lågkonjunktur kan för- väntas vara än en högkonjunktur. Om konjunkturcykeln inte är symmetrisk påverkar det bedömningen av reformutrymmet. Detta gör att det inte är möjligt att, som Riksrevisionen rekommenderar, redovisa skillnaden mel- lan ett hypotetiskt reformutrymme, bestämt enbart med utgångspunkt i överskottsmålet och utgiftstaket, och ett annat reformutrymme som även tar hänsyn till övriga faktorer.

Regeringen anser att den beskrivning och analys av olika faktorer som påverkar reformutrymmet och som finns i budgetpropositionen för 2012 ger en god bild av vilka faktorer som vägts in i bedömningen och hur avvägningen har gjorts. Regeringen konstaterar också att även finansutskot- tet har anfört att redovisningen och bedömningen av reformutrymmet utvecklats avsevärt, och utskottet har därför inte sett någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 162 f.). Mot

93

Redovisningen av potentiell BNP

Bedömningen av potentiell BNP är en viktig faktor för bedömningen av reformutrymmet och utgiftstakets nivå. Därför strävar regeringen efter att förbättra redovisningen av potentiell BNP. Sedan den ekonomiska vårpro- positionen 2011 har regeringen förbättrat redovisningen på vissa punkter. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att bedömningen av potentiell BNP är knapphändigt motiverad, samtidigt som man framhåller att motiveringen har utvecklats. Till exempel beskriver en rapport från Finansdepartementets ekonomiska avdelning (Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?) i detalj metoden för att bedöma det potentiella antalet arbetade timmar.

Från och med 2012 års ekonomiska vårproposition innehåller de ekono- miska propositionerna en tabell med potentiell BNP i fasta och löpande priser. Från och med budgetpropositionen för 2013 avser regeringen vidare att mer utförligt beskriva bedömningen av potentiell BNP och dess bestäm- ningsfaktorer.

3.3 Kompletterande information

Utskottets tidigare behandling

När det gäller överskottsmålet anförde utskottet i FiU1 i höstas att redovis- ningen av bedömningen av reformutrymmet (som bl.a. görs utifrån en avstämning mot överskottsmålet) utvecklats avsevärt och att utskottet inte såg någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 162).

När det gäller redovisningen av potentiell BNP konstaterade utskottet i sitt betänkande över budgetpropositionen för 2011 att regeringen tydligare bör redovisa hur prognoserna över potentiell BNP ändras mellan prognos- tillfällena (bet. 2010/11:FiU1 s. 30). Transparensen i redovisningen är särskilt viktig med tanke på att potentiell BNP inte ingår i den officiella statistiken och att det därför inte finns något utfall att jämföra prognoserna med. I regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning framgår att regeringen avser att fr.o.m. budgetpropositionen för 2013 mer utförligt beskriva bedömningen av potentiell BNP och dess bestämningsfak- torer. Enligt uppgifter från Finansdepartementet kommer den efterfrågade jämförelsen att ingå i denna utvärdering.

94

3.4 Finansutskottets ställningstagande

Riksrevisionen har under flera år granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket med utgångspunkt i regeringens redovisning i de ekonomisk-politiska propositionerna. Enligt utskottets mening ligger reger- ingens systematiska arbete med att förbättra redovisningen och tydligheten i propositionerna på flera punkter i linje med de synpunkter som Riksrevi- sionen framfört.

När det gäller överskottsmålet anförde utskottet hösten 2011 att redovis- ningen av bedömningen av reformutrymmet, som bl.a. görs utifrån en avstämning mot överskottsmålet, har utvecklats avsevärt och att utskottet inte såg någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Det är många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvanti- fiera effekten av alla dessa faktorer skulle enligt utskottet ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Utskottet menar att genomsynlighe- ten i redovisningen också handlar om att regeringen gör den enligt en i förväg bestämd struktur. Reformutrymmet stämmer regeringen av mot just ett antal i förväg bestämda och redovisade indikatorer, utifrån vilka den offentliga debatten om finanspolitiken sedan kan föras. När det gäller redo- visningen av potentiell BNP, enligt Riksrevisionens och utskottets tidigare framförda önskemål, välkomnar utskottet att regeringen avser att göra en sådan redovisning fr.o.m. budgetpropositionen för 2013. Med detta föreslår utskottet att skrivelsen läggs till handlingarna.

95

2011/12:FiU20

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Marie Nordén (S), Sven-Erik Bucht (S) och Maria Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Socialdemokraterna förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6, 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Ställningstagande

Full sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politi- ken. Arbetslösheten är i dag nästan 8 procent, och prognosen pekar på en fortsatt hög nivå. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslös- heten och den stigande långtidsarbetslösheten. Detta kan aldrig accepteras. Jobben ska vara i centrum. Sveriges största tillgång är invånarnas vilja till arbete, vilket också är en förutsättning för vårt välstånd.

Den ekonomiska politiken ska främja jobb och växande företag. Genom kunskap och arbete bygger vi Sverige.

För att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten krävs kraftfulla riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gym- nasiekompetens. Utbildningskontrakt bör införas för unga arbetslösa under 25 år utan fullständig gymnasieutbildning och traineeplatser bör anordnas i både offentlig och privat verksamhet. För att öka kontaktytan mellan hög- skola och näringsliv och underlätta arbetsmarknadsinträde bör även trainee- platser införas för unga akademiker. Ett särskilt statligt stimulansbidrag

96

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

bör ges till kommuner som garanterar sommarjobb för unga. För att under- lätta prioriteringar i politiken bör det finanspolitiska ramverket utvecklas genom att ett sysselsättningspolitiskt ramverk införs.

I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensförde- len att lära nytt och ställa om snabbare än konkurrenterna. Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än våra konkurrentländer och inte genom sänkta löner. Omställningen av den svenska ekonomin är därför i betydande utsträckning en fråga om kunskap och utbildning. Vux- enutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen bör där- för byggas ut under kommande år. Målet är att hälften av alla 30–34- åringar ska ha genomgått en minst 2-åring utbildning 2020. Utbildningsvikariat bör införas, och i syfte att stödja ett arbetsinträde bör en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta införas.

Allt fler kommer att vilja och behöva byta jobb och yrkesinriktning under sitt yrkesverksamma liv, vilket förutsätter trygghet. En bra arbetslös- hetsförsäkring förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom är centrala delar i en politik för en ökad omställningsförmåga; de bör stärkas. Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet bör i större utsträckning gälla även företagare.

En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösk- lar. Brist på bostäder utgör i dag ett hinder för såväl arbetssökande som studerande som behöver flytta till jobb eller utbildning. Bostadsmarkna- dens funktionssätt måste därför förbättras. Viktigast är att på lång sikt få upp bostadsproduktionen på en betydligt högre nivå än i dag. På kort sikt behöver det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre; uthyrning av privat- bostäder är en åtgärd som kan prövas. Riktade ekonomiska stimulanser från staten kan komma att krävas för att öka nyproduktionen.

Bristen på privat riskkapital i tidiga utvecklingsfaser behöver åtgärdas. En statlig riskkapitalfond bör därför skapas. Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora företag och finansieras genom en avveckling av det statliga venture capital-bolaget Fouriertransform. I dia- log med näringslivet bör en kartläggning och analys genomföras i syfte att hitta potentialer för att effektivisera de statligt finansierade riskkapitalinsat- serna. Genom en skattereduktion för investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade bolag kan incitament skapas för dessa investeringar.

De statliga investeringarna i forskning är en hörnsten i innovations- och näringspolitiken varför volymen i statlig forskning långsiktigt bör öka. En utvidgad avdragsrätt för investeringar i forskning och utveckling (FoU) bör därför införas. Företag under ett uppbyggnadsskede bör även få göra avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften.

97

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

För att öka den svenska konkurrenskraften bör åtgärder vidtas för att öka inslagen av s.k. innovationsupphandling bl.a. genom en nationell stra- tegi för innovationsupphandling.

Investeringarna i infrastrukturen, framför allt järnvägen, behöver öka under de kommande åren. Efter en lång tid av bristande resurser till under- håll och begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt. Bristerna i järnvägsinfrastrukturen leder till betydande samhälls- ekonomiska förluster. Ökade investeringar i järnvägsnätet kan även, fram- för allt i kombination med andra styrmedel, ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen av transportsystemet. Investeringar i vägar och järnvä- gar ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt genom anslag i statsbudgeten. I vissa väl avgränsade fall kan den modell för kombinerad låne- och avgifts- finansiering som regeringen har tillämpat inom ramen för bl.a. Stockholms- överenskommelsen prövas. För att få utrymme för fler angelägna investeringar bör inslaget av olika typer av brukaravgifter öka.

Ett system med stegvisa miljöbilsbonusar bör införas där bilar med lägre utsläpp får en premie. Även en registreringsavgift för bilar med kol- dioxidutsläpp över en viss nivå bör införas för att driva på utvecklingen ännu mer.

Det enskilt viktigaste för en elevs resultat är att de möter en riktigt bra lärare. Därför behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna. Skolle- dare måste ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsstöd. Framstå- ende lärare bör coacha och vägleda andra. Lärare och rektorer behöver vara i ständig dialog med forskare och praktiker för att snabbt kunna tillgo- dogöra sig ny forskning, andra erfarenheter och välfungerande metoder.

Mot bakgrund av det som anförts i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Socialdemokraternas motion om riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposition avstyrks.

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (MP)

av Per Bolund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Miljöpartiet förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30 och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6,

98

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Ställningstagande

Långsiktighet är ledordet som ska genomsyra och forma politiken. Genom långsiktiga investeringar som skapar en energiförsörjning som är till 100 procent förnybar och genom satsningar på skola, utbildning och lärare ges våra unga bättre möjligheter. Gynnsamma villkor och bra förutsättningar för företagande ger fler arbeten. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbildning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.

Den självklara ryggraden i svensk ekonomi är småföretagen. Arbetsgi- varavgiften bör därför sänkas permanent, sjuklöneansvaret slopas och mik- rokrediter ges till landsbygdsföretagare. Det ska vara enkelt att starta och driva företag varför Regelrådet bör permanentas. Forskningsintensiva före- tag behöver ett gynnsammare klimat t.ex. genom sänkta anställningskostna- der.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decennierna och är bland de högsta inom OECD. För att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden bör det införas traineeplatser inom näringslivet och välfärden, nya platser i yrkesutbildningen, yrkeshög- skolan, folkhögskolan samt i komvux. Sänkningen av tjänstemomsen bör breddas till att även gälla företag och tjänster som tillhandahåller reparatio- ner av cyklar, kläder och skor. Arbetsgivaravgiften bör också slopas i ett helt år för den som anställer en ung arbetslös. Vidare bör en stor satsning göras på lärares samlade kompetens-, yrkes- och löneutveckling på sam- manlagt 5 miljarder kronor under mandatperioden.

Strategiska och framtidsinriktade investeringar skapar många jobb samti- digt som Sverige får ett modernare och mer konkurrenskraftigt näringslivs- klimat. Investeringar bör därför göras i ett modernt transportsystem, i klimatsmart ROT-avdrag för flerfamiljshus och i förnybar energi. För bättre underhåll och investeringar i järnvägsnätet och för att minska förse- ningar och ta bort flaskhalsar bör det satsas 100 miljarder kronor under tio år. ROT-avdraget bör energianpassas och utvidgas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och hyresrättslägenheter. Nyproduktionen av klimat- smarta lägenheter bör öka.

Solenergi och vindkraftsplanering bör stimuleras och byggas ut. Utveck- lingen av ny energiteknik bör uppmuntras genom statligt utvecklingskapi- tal och ökat stöd till landets energirådgivare och till offentlig upphandling.

Ett utsläppstak behövs för att möta klimathotet varför ett klimatpolitiskt ramverk bör införas. Målet är ett helt förnybart energisystem till 2030. Sats- ningar bör därför göras på att bygga ut och utveckla användningen av

99

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

biogas i Sverige och en lastbilsskatt bör införas. På detta sätt kan också långväga gods flyttas från vägarna till järnvägsspåren och till en miljöan- passad sjöfart. Spårvagnar i städerna och tunnelbana i Stockholm bör byggas ut och resurser för omfattande cykelsatsningar bör öronmärkas.

I enlighet med internationella klimatöverenskommelser trappas finansier- ingen av klimatinvesteringar i syd upp; stödet bör ges till den gröna fondens uppbyggnad. De nya intäkter som Sverige får genom auktioner- ingen av utsläppsrätter bör öronmärkas för detta ändamål.

Sverige bör verka internationellt för att få till stånd nya medel och finan- sieringsformer för internationella klimatåtgärder. Resurser kan exempelvis komma från klimatavgifter på internationell flyg- och sjöfart, genom en internationell koldioxidskatt eller genom en skatt på finansiella transaktio- ner. Den 20-procentiga minskning som EU-länderna gemensamt utlovar till 2020 är inte tillräckligt ambitiös. EU-målet bör höjas till 40 procent, vilket Sverige bör driva inom EU. Sverige bör även driva att EU ska bidra ekonomiskt till lika stora utsläppsminskningar i utvecklingsländer.

Miljöskadliga subventioner bör fasas ut, vilket är den mest kostnadsef- fektiva åtgärden inom miljöpolitiken. En skatt på finansiella transaktioner bör införas på EU-nivå, och intäkterna bör gå till medlemsländerna.

Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles oavsett vem som utför den. Personaltätheten behöver därför öka. Genom att satsa på beman- ning i välfärden genereras nya jobb samtidigt som det ökar kvaliteten för omsorgstagarna. Arbetskraftsinvandring blir t.ex. allt viktigare för att säkra en trygg äldreomsorg och sjukvård. För att säkra kvaliteten i vård, skola och omsorg bör reformer införas som bl.a. klargör att aktiebolag som dri- ver skolor har utbildning som huvudsyfte.

Genom öppna gränser för handel, ekonomiskt utbyte och migration har Sverige blivit ett rikt land. När det kommer nya människor hit skapas det också nya jobb. Utan den stora migrationen från och till Sverige hade många företag inte funnits. För att ta till vara alla människors kunnande bör arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Nyanlända som har en kvalificerad utbildning ska ges bästa möj- lighet att få ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer.

Ett helt nytt trygghetssystem bör införas som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt och som gäller vid både arbetslöshet och sjuk- dom. Personer med försörjningsstöd får i en övergångsperiod behålla en del av stödet även när de får arbete. En tredelad föräldraförsäkring bör införas med en del till vardera föräldern och en del som fritt kan överlå- tas, även till en tredje person.

Behovet av hyresbostäder är akut. Därför bör åtgärder vidtas som ska- par fler yt- och kostnadseffektiva lägenheter som är lämpliga för ung- domar och studenter. Kapital bör frigöras t.ex. genom att AP-fonderna får större frihet att investera i fastigheter.

100

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

Sammantaget formas här en ekonomisk politik ur ett hållbart och ansvars- fullt perspektiv som ger fler unga en chans till jobb och en miljö- och klimatpolitik för framtiden.

Mot bakgrund av det som anförts i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Miljöpartiets motion om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposi- tion avstyrks.

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (SD)

av Erik Almqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Sverigedemokraterna förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13 och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Ställningstagande

Situationen i euroområdet och lågkonjunkturen i Europa är det enskilt stör- sta hotet mot svensk ekonomi. Genom att euroländerna har skjutit proble- men framför sig ännu en stund upplever vi nu ett relativt lugn, men det folkliga missnöjet är stort. Mot bakgrund av den politiska union som sakta växer fram måste Sverige lämna EU.

Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslös- heten. I synnerhet måste långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten tacklas. Den s.k. arbetslinjen kan inte betraktas som annat än både otillräck- lig och ofullständig. Under krisen har regeringen dessutom fört en för passiv finanspolitik, och jobbskatteavdraget har i princip varit den enda finanspolitiska stimulansen. Men en arbetsmarknadspolitik förutsätter både ett verklighetsförankrat perspektiv i plånboksfrågorna och investeringar inom utbildning, forskning, infrastruktur och energi.

Sverige satsar enorma summor på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande EU- avgiften uppgår till över 100 miljarder kronor varje enskilt budgetår.

101

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

Genom att prioritera annorlunda kan vi i stället fokusera på det som skapar sysselsättning: riktiga arbeten och inte subventionerade instegsjobb eller fas 3-jobb. Målsättningen med Sverigedemokraternas politik är att återskapa ett folkhem präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften har varit mycket dyr i förhållande till resultatet, och detsamma gäller den generella ungdoms- rabatten. Därför ska den generella sänkningen återställas och ungdomsrabat- ten slopas. I stället ska kraftfulla reformer inom de utbildningspolitiska, näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska områdena genomföras.

För att förbättra småföretagens villkor är en sänkning av arbetsgivarav- giften och en reformering av sjuklöneansvaret riktade till småföretagen bättre åtgärder än regeringens för att ge incitament till dem att våga, vilja och kunna anställa. Det finns också ett behov av en marknadskomplette- rande riskkapitalfond. Trots att Sverige har en mycket hög geologisk potential står regeringen passiv vid sidan och ser på. Gruvnäringen ska få det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa fler arbetstillfäl- len och bidra till Sveriges gemensamma välfärd.

För arbetsmarknadspolitiken är det helt centralt med en tillfredsställande a-kassa. Som en omställningsförsäkring ska den göra det möjligt för en person som har blivit arbetslös att söka anställning specifikt inom sitt kom- petensområde. Därför ska ersättningstaket höjas och den s.k. 100-dagarsre- geln återinföras. A-kassan bör dessutom vara garanterad och helt finansierad av det offentliga.

Pension ska betraktas som uppskjuten lön, varför den s.k. pensionärsskat- ten bör avskaffas. Sänkningen av restaurang- och cateringmomsen är en oerhört kostsam felprioritering av regeringen som också måste återställas.

Den oreglerade arbetskraftsinvandringen har inneburit stora påfrest- ningar på arbetsmarknaden. Ett gästarbetarsystem, där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmarknaden i stället täpps till genom tillfälliga arbetstill- stånd, är lösningen på eventuella efterfrågeöverskott. Den lagstadgade diskriminering som de s.k. instegsjobben innebär måste också slopas och asyl- och anhöriginvandringen minskas för att förhindra en påspädning av de strukturella problemen på arbetsmarknaden.

Lösningarna på dagens stora problem med matchningen på arbetsmark- naden har den lika enkla som självklara utgångspunkten att det svenska folket inte är obildbart. Företagen har dessutom ett skriande behov av yrkes- kunnig personal. En ny anställningsform med lärlingsjobb skulle avhjälpa detta och kunna bryta ungdomsarbetslösheten. Undantagen i turordningsreg- lerna behöver utökas, eftersom framför allt ungdomars intressen åsidosätts genom principen sist in–först ut.

Starta-eget-bidraget måste kunna gälla även för ungdomar under 25 år. Meningen med utbildning är att den ska förebereda för livet och leda till arbete. Därför måste högskolorna bättre matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Ett annat led i samma strävan att öka

102

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

matchningen på arbetsmarknaden är att utöka antalet platser på komvux och göra en kraftfull satsning på yrkeshögskolan. Regeringens besparing på gymnasieskolan ska återställas.

Det måste inte finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Kalkylen över invandringens kost- nader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. På det sättet utgör massinvandringen ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad. Dessa medel hade i stället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befint- liga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. En av de högst priorite- rade uppgifterna är att återställa tryggheten i hemmen och på våra gator. Det svenska försvaret måste också upprustas och den allmänna värnplikten återinföras. Sverige ska ta en paus i deltagandet i internationella insatser.

Alla svenska elever ska ha rätt till likartad skolgång, oavsett var i lan- det de bor; därför måste skolan återförstatligas. Det ska vara förbjudet att ta ut vinst i friskoleverksamhet, och friskolor ska bara få tillstånd att starta om de kan visa att de fyller en funktion som den kommunala skolan inte kan tillgodose. Avregleringen av den svenska järnvägen har också misslyck- ats. Därför måste järnvägen på sikt helt återregleras. Järnvägsnätet måste rustas upp och byggas ut.

Mot bakgrund av det som anförs i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Sverigedemokraternas motion om riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposition avstyrks.

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Vänsterpartiet förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6 och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

103

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

Ställningstagande

Full sysselsättning är det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Arbetet utgör basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Trots att Sverige har bland de starkaste statsfi- nanserna i världen har massarbetslösheten blivit vardag. Hög arbetslöshet innebär ökad makt för kapitalet på de arbetandes bekostnad. Under hot om uppsägningar kan reallönerna pressas ned, arbetsförhållandena försämras och anställningstryggheten luckras upp.

Eftersom den globala efterfrågan på svenska produkter fortsatt är rela- tivt svag kommer den inhemska efterfrågan att spela större roll än vanligt för hur den svenska konjunkturen utvecklas. Mot den bakgrunden är det bara att beklaga att regeringen mitt i en konjunkturavmattning bedriver en direkt åtstramande finanspolitik. Den ekonomiska vårpropositionen är i prin- cip helt tom på skarpa förslag för att stimulera ekonomin.

Samtidigt som den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet måste stora investeringar till. Det saknas inte arbetsuppgifter. Vi behöver inve- stera i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna måste byggas bort och inom välfärden finns stora eftersatta behov. Dessa investeringar håller uppe efterfrågan i den nuvarande konjunkturavmatt- ningen samtidigt som de stärker Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar. Med dessa ökade investeringar skapas 120 000 nya jobb i privat och offent- lig sektor, vilket ska sättas i relation till regeringens verkningslösa politik att subventionera lågproduktiva branscher. Offentliga investeringar är av avgörande betydelse för såväl näringslivets utveckling som kvaliteten på den offentliga konsumtionen i form av t.ex. välfungerande sjukhus och sko- lor. Genom offentliga investeringar i infrastruktur t.ex. i form av ökat banunderhåll och nya järnvägsspår förbättras näringslivets transporter sam- tidigt som dess miljöpåverkan kan minska. Genom investeringar i utbild- ning och forskning får näringslivet tillgång till kvalificerad arbetskraft med rätt utbildning och kan vidareutveckla nya produkter och tjänster. Invester- ingar i nya bostäder bidrar till att folk kan flytta dit jobben finns och ökar företagens möjligheter att rekrytera den kompetens som efterfrågas. Värdet av investeringar måste synliggöras i budgetprocessen, bl.a. genom att bud- getlagen ändras så att lånefinansiering, i stället för anslagsfinansiering, blir huvudprincipen.

Ramverken för finanspolitiken och penningpolitiken borde både utfor- mas och utvärderas utifrån målet om full sysselsättning. I detta avseende har dock ramverken i sin nuvarande utformning nått vägs ände och måste moderniseras. Det är arbetslösheten och inte statsfinanserna som är proble- met i Sverige i dag. Därför måste det finanspolitiska ramverket komplette- ras med ett ramverk för full sysselsättning; t.ex. måste budgetlagen ändras så att regeringen två gånger per år presenterar en åtgärdsplan för full sys- selsättning.

104

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Ett jämlikt samhälle ökar människors reella frihet och valmöjligheter, vilket ökar den sociala rörligheten och bidrar till en mer dynamisk ekonomi. Regeringens nedskärningspolitik har urholkat och utar- mat välfärden, vilket har lett till såväl försämringar av kvalitet och arbets- villkor som ökade klyftor. Vår gemensamma välfärd finns för att säkra allas trygghet och öka jämlikheten och är helt avgörande för att personer som har olika ekonomisk och social bakgrund ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden på någorlunda lika villkor. Fasta jobb på heltid och en gemensam och väl fungerande barn- och äldreomsorg ökar kvinnors arbets- utbud och möjligheter att delta på arbetsmarknaden på lika villkor.

Den borgerliga regeringens politik har uppmuntrat riskkapitalbolag att för en billig penning köpa upp det som vi tidigare ägde gemensamt. Utbild- ning, vård och omsorg borde inte vara en marknad för privata bolag utan en rättighet och en del av vår gemensamma välfärd. Därför ska det vara förbjudet med skattefinansierade vinstdrivande bolag i vård, skola och omsorg. Skattepengar som avsätts ska gå till verksamheten för att öka per- sonaltätheten och höja kvaliteten och inte till vinster. För att utveckla välfärden behövs stora satsningar på mer personal och stärkta arbetslös- hets- och socialförsäkringar. Det mest grundläggande kravet för att för- bättra välfärdsverksamheterna i kommuner och landsting är att värdesäkra statsbidragen. Äldreomsorgen är den del av de kommunala välfärdsverk- samheterna som sedan 1990-talskrisen fått minst resurser. Med en öron- märkt satsning på äldreomsorgen ska därför bemanningen inom denna öka.

Det krävs både en bra arbetslöshetsförsäkring som alla har råd med och möjligheter till omskolning och vidareutbildning för att vi ska kunna bejaka strukturomvandlingen. Sysselsättningspolitiken måste bygga på inve- steringar i stället för skatteavdrag och utbildning i stället för låglönepoli- tik. Sverige ska inte konkurrera med lägre löner utan med en hög kunskapsnivå i bred bemärkelse; därför behövs ett brett kunskapslyft. Grund- skolan måste förbättras och kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildningarna stärkas. Den högre utbildningen måste göras mer tillgänglig för alla sam- hällsklasser. Ett särskilt studiestöd för unga arbetslösa där hela studiemed- let är bidrag ska införas. Ett tidsbegränsat utbildningspaket för unga i syfte att förhindra att de fastnar i långtidsarbetslöshet ska genomföras. Detta ska finansieras genom en extra tillfällig bolagsskatt för de fyra storbankerna under 2013. Inkomsterna från denna extraskatt beräknas till 3,9 miljarder kronor.

Det krävs en ny färdriktning. Rättvisa är produktivt, och ekonomisk jäm- likhet är en framgångsfaktor för ett lands hela utveckling. Människor ska sättas i arbete med att bygga upp Sverige på lång sikt, genom ett brett program av hållbara samhällsinvesteringar i välfärd, bostäder och infrastruk- tur.

105

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

Mot bakgrund av det som anförs i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Vänsterpartiets motion om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposi- tion avstyrks.

106

2011/12:FiU20

Särskilt yttrande

Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket i budgetpropositionen för 2012, punkt 2 (V)

Ulla Andersson (V) anför:

Trots att Sverige har bland de starkaste statsfinanserna i världen har mass- arbetslösheten blivit vardag. Samtidigt bedriver regeringen just nu, i en lågkonjunktur, en direkt åtstramande finanspolitik. Ett argument som reger- ingen anför är att det i detta osäkra läge behövs säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna och att reformutrymmet därför är ytterst begränsat.

Jag anser att detta argument inte håller, vilket också Riksrevisionen mycket riktigt pekar på i sin granskningsrapport men som utskottsmajorite- ten väljer att inte kommentera. Det finns redan en buffert inbyggd i den nivå man har valt för överskottsmålet, och bufferten är avsedd just för att kunna möta kraftiga nedgångar i konjunkturen utan att ökningen i skuld- sättningen riskerar att bli ohållbar. Det skriver till och med regeringen själv i sin skrivelse Ramverk för finanspolitiken. Med dessa extra säker- hetsmarginaler skapar regeringen ytterligare regelverk i regelverket som leder till starkare statsfinanser men som inte leder till att den ekonomiska politiken kan styra mot full sysselsättning. Detta tillsammans med att bud- geteringsmarginalerna också är mycket stora visar att det nuvarande finans- politiska ramverket har nått vägs ände. Det är inte de offentliga finanserna som är problemet i Sverige, utan arbetslösheten. Därför måste ramverket för finanspolitiken moderniseras och kompletteras med ett ramverk för full sysselsättning.

107

2011/12:FiU20

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2011/12:100

Proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition:

1.Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken.

Följdmotioner med anledning av proposition 2011/12: 100

2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som motionen föreslår.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kraftigt minska invandringen.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera det svenska biståndet.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika beskattning av inkomstslagen tjänst och pension.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar för ett effektivare rättsväsende.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en garanterad och gemensamt finansierad a- kassa.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygghet i vården.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprusta det svenska försvaret.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa restaurang- och cateringmomsen.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återförstatliga skolan.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återreglera järnvägen.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på en aktiv gruvpolitik.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska träda ut ur EU.

108

2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP):

1.Riksdagen beslutar om nya riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att minska hushållens ökande skuldsättning.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om övergången till en ekonomi som tar hänsyn till naturresurser, klimat och miljö.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av indikatorer vid sidan av BNP som ger en mer heltäckande bild av en ekonomiskt, socialt och eko- logiskt hållbar utveckling.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en kommission för omställning till en hållbar ekonomi.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att fasa ut miljöskadliga subven- tioner.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av grön skatteväxling.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modern och hållbar industripolitik.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att underlätta för småföretagande.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser för små, forskningsinten- siva företag.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av offentliga investeringar för job- ben och miljön.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att säkra kvaliteten i äldreomsor- gen.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kompetensutveckling för olika per- sonalkategorier inom äldrevården.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av sänkt tjänstemoms för reparations- tjänster.

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på minst 15 000 traineeplatser för unga i näringsliv och välfärd.

109

16.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på 5 000 nya utbildningsplatser inom yrkesutbildningen och yrkeshögskolan.

17.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda alla unga mellan 16 och 17 år ett sommarjobb.

18.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en klimatlag.

19.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för en 100 procent förnybar energi- försörjning.

20.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omedelbara åtgärder för att bygga bort flask- halsar i järnvägssystemet.

21.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av klimatinsatser i syd i form av stöd till FN:s gröna fond.

22.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att minska samhällets sårbarhet för klimatförändringar.

23.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på kompetensutveck- ling för lärare.

24.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av insatser för att minska grogrun- den för brottslighet.

25.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell handlingsplan mot barnfattigdom.

26.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid.

27.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för ökad jämställdhet i arbetslivet.

28.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av arbetslivstrygghet.

29.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler hyresbostäder till unga och studenter.

30.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för en levande landsbygd.

2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.Riksdagen beslutar att godkänna inriktningen på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 6 i motionen).

2.Riksdagen beslutar att det ska vara förbjudet med vinstdrivande bolag i vård, skola och omsorg (avsnitt 5.9 i motionen).

110

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett alternativt ramverk för finans- och pen- ningpolitiken (avsnitt 6.2 i motionen).

4.Riksdagen beslutar att järnvägen bör återregleras och att samhället tar ett helhetsansvar för järnvägssystemet (avsnitt 6.5.1 i motionen).

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör inrikta sin politik kring Arbetsförmedlingens verksamhet på ett sådant sätt att komplette- rande aktörer och privata jobbcoacher avvecklas (avsnitt 6.6.1 i motionen).

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det skyndsamt ska tillsättas en parlamenta- risk utredning i syfte att utarbeta ett lagförslag som separerar traditionell bankverksamhet från s.k. investmentverksamhet (avsnitt 6.8 i motionen).

2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S):

Riksdagen beslutar riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoli- tiken i enlighet med vad som anförs i motionen.

Skrivelse 2011/12:148

Regeringens skrivelse 2011/12:148 Riksrevisionens rapport om tillämp- ningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över löne- och anslagssystemet i staten.

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka kunskapen om och användandet av sam- hällsekonomiska analyser i sociala sammanhang.