Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

Betänkande 1993/94:UU16

Utrikesutskottets betänkande 1993/94:UU16

Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

Innehåll

1993/94
UU16


Sammanfattning av betänkandet
I detta betänkande behandlas den del av regeringens
budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa
(prop. 1993/94:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som
väckts med anledning därav.
Regeringen föreslår att 996 500 000 kr anslås till insatser
inom ramen för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa.
I enlighet med beslut som riksdagen tidigare fattat koncentreras
de bilaterala satsningarna till länderna i Sveriges närområde,
främst Baltikum, medan samarbetet med övriga länder framför allt
löper via multilaterala kanaler. Samarbetet syftar till att
främja ifrågavarande länders demokratiska utveckling,
marknadsekonomiska system och till att förbättra miljön.
Huvuddelen av de anvisade medlen går till olika typer av stöd
och projekt som administreras av Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), SwedeCorp, SIDA och
Svenska institutet. Medel finns också avsatta för bl.a.
multilaterala insater, s.k. suveränitetsstöd, insatser på
kärnsäkerhetsområdet och inom ramen för det s.k. baltiska
investeringsprogrammet.
Utskottet godkänner enligt betänkandet regeringens förslag
till medelsramar, såväl för anslagen G 1--G 3 som för de olika
anslagsposterna. Utskottet godkänner de riktlinjer som
regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar
ställning till de olika motionsyrkandena avseende principer och
riktlinjer beträffande samarbetet med Central- och Östeuropa.
Till betänkandet har fogats 6 reservationer av
socialdemokraterna om bl.a. en ny strategi för samarbetet med
Central- och Östeuropa, BITS roll i östsamarbetet och
omallokering av valutastödet, 5 reservationer av Ny demokrati om
bl.a. östsamarbetets övergripande mål och inriktning och om en
utökad exportkreditgarantiram, samt meningsyttring från
Vänsterpartiets suppleant.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

1993/94:100 bilaga 4 G 1 vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för ett
fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra
utfästelser under budgetåret 1994/95 intill ett belopp om högst
1 000 000 000 kr avseende budgetåret 1995/96,
2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 756 499 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 G 2 vari yrkas att riksdagen till
Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga
garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 G 3 vari yrkas
1. att riksdagen medger att staten under budgetåret 1994/95
ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för
finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett
belopp om högst 650 000 000 kr,
2. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000
kr.

Motionerna

1993/94:U216 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mål och inriktning för biståndspolitiken
såväl i u-länder som i central- och östeuropeiska
samarbetsländer (delvis),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av investeringar i
reningsanläggningar -- särskilt i orter vid floden Wisla -- och
att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C
5-anslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av investeringar i vägprojekt i
Polen och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget
och/eller C 5-anslaget,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bundet bistånd i form av trähusproduktion
för Baltikum och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget
och/eller C 5-anslaget,
34. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1994/95 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 000 000
000 kr dvs. en höjning med 1 000 000 000 kr avseende budgetåret
1994/95 (tredje huvudtiteln G 1),
35. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar 553 500 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 1 309 999 000 kr (tredje
huvudtiteln G 1),
36. att riksdagen medger att staten ikläder sig
betalningsansvar i form av statsgarantier för
exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa
till ett belopp om högst 4 000 000 000 kr (tredje huvudtiteln G
2),
37. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för
budgetåret 1994/95 anvisar 450 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 690 000 000 kr (tredje huvudtiteln G
3).
1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att u-krediter skall få utnyttjas i
samarbetet med samtliga OSS-stater, Polen och de baltiska
staterna (E-anslaget),
1993/94:U706 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljösamarbetet i Barentsregionen,
1993/94:U801 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
medel ur anslaget G bilaga 4, Samarbete med länderna i Central-
och Östeuropa, skall kunna tas i anspråk för pilotbyggprojektet
i Cheboksary.
1993/94:U802 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett internationellt utbildningscentrum i
Gävleborgs län.
1993/94:U803 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt stöd för etablerandet av ett
FN-institut för miljöutbildning i Malmö.
1993/94:U804 av Thage G Peterson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett särskilt anslag på 50 miljoner
kronor bör utgå ur anslaget för samarbete med Central- och
Östeuropa för den kommande treårsperioden till riksdagens
förfogande för stöd till parlamenten i Öst- och Centraleuropa
och i Baltikum,
2. att riksdagen beslutar tillsätta en särskild delegation för
att utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.
1993/94:U805 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktade biståndsinsatser för en
fortsättning av biståndsleveranser av svenska småhus till
Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en vidgning av biståndsmål och regler för
exportkreditgivning så att en ökad marknad skapas för svenska
insatser för att tillgodose behovet av kunskaper och maskiner i
jordbruket.
1993/94:U806 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ökning av Östeuropabiståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tagande av miljöhänsyn vid alla
samarbetsinsatser i Östeuropa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordning, samlad redovisning och
utvärdering av samarbetsinsatserna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om suveränitetsstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om energibesparande åtgärder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskt initiativ i internationella forum
för att förmå våra grannländer att stänga kärnkraftverk,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkbildningsinsatser.
1993/94:U807 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundandet av stiftelsen Baltic Business and
Education Centre i Kristianstad.
1993/94:U808 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen av regeringen begär noggrann redovisning av
de biståndsmedel som avsatts för samarbete med Central- och
Östeuropa,
2. att riksdagen av regeringen begär att en ny politik för
östsamarbete formuleras, som kan läggas fast i bred
samstämmighet i riksdagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stärka den gemensamma säkerheten, om
att stärka demokratins kultur samt om att stödja en
samhällsomvandling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt
hållbar,
4. att riksdagen begär av regeringen att en strategi utformas
för ett pånyttfött Norra Europa som dynamisk region i ett
alleuropeiskt samarbete,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av ett samarbete med Polen och
med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och
Nordkalotten/Barentsregionen, vid sidan av den prioritering som
bör göras av de baltiska länderna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att BITS bör vara den centrala myndigheten
i hanteringen av östsamarbetet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en samordning av de särskilda miljö- och
energiprogrammen med östsamarbetet, och en överföring av
anslaget A 8 från Miljödepartementets huvudtitel och anslaget E
9 från Näringsdepartementets huvudtitel till
Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget G 1,
9. att riksdagen beslutar omallokera de outnyttjade medel,
300 000 000 kr, som budgetåret 1991/92 avsattes för valutastöd
till de baltiska länderna,
10. att riksdagen beslutar att till suveränitetsstöd anslå
117 000 000 kr som läggs under det av Socialdemokraterna
föreslagna nya anslaget B 9, Säkerhetsskapande åtgärder,
11. att riksdagen beslutar att till extra miljöstöd anslå
13 000 000 kr,
12. att riksdagen beslutar att till ett demokratiprogram anslå
70 000 000 kr, samt att av regeringen begära en närmare
beredning av ett sådant program i enlighet med vad som framförts
i motionen,
13. att riksdagen beslutar att till stöd för de ekonomiska
reformprogrammen anslå 100 000 000 kr, samt att av regeringen
begära en närmare beredning av ett sådant stöd i enlighet med
vad som framförts i motionen,
14. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar en ram om
323 000 000 kr till BITS för främst kunskapsutvecklande
insatser, samt att BITS får rätt att utfästa tre gånger detta
belopp över en treårsperiod,
15. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar en ram om
77 000 000 kr till SIDA för insatser genom folkrörelser och
enskilda organisationer,
16. att riksdagen ur ramen för budgetåret 1994/95 anvisar
60 000 000 kr till Svenska institutet för stipendier,
kulturutbyte m.m.,
17. att riksdagen ej anvisar särskilda medel till en
handelshögskola i Riga,
18. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar sammanlagt
200 000 000 kr för förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier.
1993/94:U809 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till forskningsinstitut i f.d.
Sovjetunionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av stöd till demokratins och
rättsstatens institutioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till vissa typer av folkrörelser
och fackföreningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevarande av värdefulla naturområden i
öst,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medel som regeringen har till
förfogande under G 1-anslaget används för stöd till
administrationen av naturreservat och nationalparker i länder i
det forna Sovjetunionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till
Central- och Östeuropa i EBRD.
1993/94:U810 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättandet av en organisation för samordning av östsamarbetet.
1993/94:U811 av Kjell Eldensjö m.fl. (kds,s,c,v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till folkrörelser och det
inomparlamentariska arbetet i de baltiska och östeuropeiska
parlamenten.
1993/94:U812 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till internationella kooperativa
nätverk för utveckling i Öst- och Centraleuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att genom Europarådet
stödja utvecklingen av den sociala ekonomin i Öst- och
Centraleuropa.
1993/94:U813 av Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av miljöbistånd till Öst- och
Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att se över möjligheterna att efterskänka
10 % av Polens utlandsskuld till Sverige i utbyte mot
miljöåtgärder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till alternativ energiproduktion i
öst,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringsmöligheter för
miljöinsatserna i öst.
1993/94:U814 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillgång till riskkapital vid affärer i
Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.
1993/94:K612 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, c, kds, nyd)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avsätta biståndsmedel för att stödja
utbytesverksamhet mellan Sverige och Baltikum.
1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige, som en del i en aktiv
säkerhetspolitik för 2000-talet bör utöka det ekonomiska
biståndet till länderna inom OSS och till baltstaterna,
6. att riksdagen bör verka för ett ökat stöd, såväl ekonomiskt
som politiskt, till OSS-länderna i internationella fora.
1993/94:Fö335 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att möjligheter skapas för de baltiska
länderna att om de vill ta emot sådan utrustning som det svenska
försvaret av olika anledningar gör sig av med.
1993/94:So246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen till Samarbetet med Central- och Östeuropa
för budgetåret 1994/95 anslår 10 000 000 kr utöver vad
regeringen har föreslagit enligt vad i motionen anförts om
möjligheterna till ett ökat engagemang för handikapprörelsen i
dessa områden.
1993/94:N304 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till Baltikum
och Ryssland höjs till 4 miljarder och att även garantier till
Polen skall kunna inräknas i detta belopp.

Utskottet

1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för
länderfördelning
Propositionen (s. 14--18, 238--253)
Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa bedrivs i
enlighet med det program för budgetåren 1992/93--1994/95 som
regeringen lade fram år 1991 och som riksdagen antog på våren
1992. Det förutsatte insatser om en miljard kronor under vart
och ett av de tre åren. Budgetåret 1994/95 utgör det sista året
i treårsprogrammet.  Tillsammans med de medel som dessförinnan
ställts till förfogande innebär det att 3,6 miljarder kronor
avsatts för ändamålet under en femårsperiod.
Regeringen anför att erfarenheterna tyder på att en
treårsperiod är en rimlig planeringstid. Den ger de
verkställande organen möjlighet att arbeta kontinuerligt med
vissa projekt som förutsätter utfästelser för mer än ett år i
taget. Samtidigt innebär en treårsperiod att riksdag och
regering inte binds upp vid alltför långsiktiga åtaganden.
Samhällsomvandlingen i de central- och östeuropeiska länderna
är långtifrån avslutad och de har alltjämt behov av stöd
utifrån. Regeringen anser att de svenska insatserna inte bör
upphöra, sedan det pågående samarbetsprogrammet avslutats. I
propositionen hänvisas till att utrikesutskottet i sitt
betänkande i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen
för innevarande år (bet. 1992/93:UU16) konstaterade, att en
fortsättning av samarbetet med Central- och Östeuropa ter sig
"både nödvändig och önskvärd".
Ett nytt treårsprogram bör enligt regeringen därför inledas
fr.o.m. budgetåret 1995/96. Utformningen av och innehållet i ett
sådant program skall bli föremål för vidare överväganden.
Regeringen har i sitt förslag till medelsdisposition för
budgetåret 1994/95 utgått ifrån ett fortsatt samarbete även
efter den 30 juni 1995. Vad avser det budgetår som omfattas av
propositionen, dvs. 1994/95, är såväl totalbeloppet, 1 miljard
kronor, som huvuddragen av verksamheten förutsedda i det redan
beslutade treårsprogrammet. Vissa initiativ har aktualiserats av
utvecklingen i de berörda länderna.
Målsättningarna för det svenska östsamarbetet uttrycks i fyra
punkter:
 att stödja återupprättandet och stärkandet av demokratins och
rättsstatens institutioner,
 att stödja återinförandet av en fungerande marknadsekonomi,
 att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i
Östersjön, och
 att bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella
suveränitet.
De båda förstnämnda målsättningarna grundas på ESK:s, den
europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, Paris-stadga.
Huvuddelen av det bilaterala samarbetet utgörs av
kunskapsöverföring på de områden där samarbetsländerna uttryckt
önskemål om stöd och där svenska erfarenheter bedömts vara av
intresse. Utbildning, rådgivning och expertutbyte är de
instrument som -- med de stora behov som finns och de begränsade
medel som stått till förfogande -- förutsetts få den största
effekten.
Insatserna genomförs via BITS (tekniskt bistånd), SIDA (bidrag
till enskilda organisationer), SwedeCorp (näringslivssamarbete),
det statligt helägda bolaget Swedfund International AB (stöd
till samriskföretag) och Svenska institutet (utbildnings- och
kultursamarbete, expertutbyte). För att motverka splittring på
alltför många mottagare och för att ta till vara det mervärde
som ligger i samverkan med länderna i vår egen region, har det
bilaterala samarbetet inriktats på Sveriges geografiska
närområde, dvs. de baltiska staterna, Polen och nordvästra
Ryssland.
Till övriga länder i Central- och Östeuropa kanaliseras
svenska insatser liksom tidigare främst genom multilaterala
organ eller samarbetsmekanismer som t.ex. den s.k. G 24-gruppen.
I propositionen framhålls att betydelsefulla initiativ också har
tagits i nordisk samverkan. Bland dessa kan nämnas det baltiska
investeringsprogrammet (BIP) och det nordiska
miljöfinansieringsbolaget (NEFCO).
Regeringen erinrar i propositionen om det breda engagemang som
folkrörelser och andra enskilda organisationer, kommuner,
företag och enskilda medborgare gett prov på då det gäller stöd
till utvecklingen i de central- och östeuropeiska staterna. En
stark folkopinion står bakom Sveriges östsamarbete och deltar
aktivt i dess förverkligande.
Utöver de medel till miljö- och miljörelaterade insatser som
utgår under tredje huvudtiteln har hittills ca 450 miljoner
kronor anvisats för stöd till miljöinsatser till de baltiska
länderna, Polen och Ryssland från Miljö- och
naturresursdepartementets samt Näringsdepartementets
anslagsmedel. I årets proposition föreslår regeringen att
ytterligare sammanlagt 279 miljoner kronor anslås under Miljö-
och naturresursdepartmentets respektive Näringsdepartementets
huvudtitlar för miljöinsatser i Östersjöregionen och åtgärder
för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.
I propositionen hänvisas till att utrikesutskottet i sitt
betänkande 1992/93:UU16 framhållit, att en mera grundläggande
översyn av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa vore
påkallad. Under innevarande budgetår har ett analysarbete
bedrivits inom Utrikesdepartementet rörande östsamarbetets
innehåll och utformning. En utvärdering har genomförts av SIDA:s
bidrag till enskilda organisationers samarbete med Central- och
Östeuropa. En utredning har gjorts rörande inriktningen och
samordningen av samarbetet. Förslag om östsamarbetets framtida
organisationer har avgetts (Ds 1993:79). Vidare har flera
svenska samarbetsorgan utfört egna utvärderingar inom sina
respektive verksamhetsområden. Regeringen avser vid ett senare
tillfälle återkomma till riksdagen med en redovisning av de
åtgärder som kommer att vidtas i syfte att uppnå en bättre
samordning av det svenska östsamarbetet.
I anslutning till avslutandet av det nu löpande
treårsprogrammet och inför regeringens förslag om ett fortsatt
program för samarbete med Central- och Östeuropa finns behov av
en analys av det hittillsvarande samarbetets resultat och
effekter. I propositionen anförs att den utvärderingsprocess som
skall ligga till grund för denna analys redan har inletts.
Då en del av insatserna som finansieras under anslaget är av
flerårig karaktär föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar
regeringen att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för
Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret
1994/95 om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret 1995/96.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U808) hävdas att
regeringens östpolitik saknar strategi och hanteringsordning.
Enligt motionärerna har regeringen ställt "chockterapins"
ideologi i centrum för hela östpolitiken. Utvecklingen i
Ryssland och östra Europa visar i stället, menar motionärerna,
på behovet av att ställa demokratins kultur och en social
marknadsekonomi i centrum.
I motionen kritiseras regeringen för att inte samlat redovisa
hur medlen för samarbetet med Central- och Östeuropa hittills
har använts. I motionen begärs därför att regeringen noggrant
skall redovisa användningen av det bistånd som hittills avsatts
för detta samarbete (yrkande 1). Motionärerna kräver vidare att
en ny politik för östsamarbetet utarbetas, som kan läggas fast i
bred samstämmighet i riksdagen (yrkande 2). En sådan skulle ge
förutsättningar för ett samarbete syftande till att stärka den
gemensamma säkerheten, demokratins kultur och stödja en
ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
Motionärerna föreslår att riksdagen av regeringen skall begära
att en strategi utformas för ett pånyttfött Norra Europa; en
dynamisk region i ett alleuropeiskt samarbete (yrkandena 3--4).
Vad beträffar länderfördelningen anser Socialdemokraterna att
samarbetet med Estland, Lettland och Litauen bör ges högsta
prioritet. Vidare betonas i motionen betydelsen av ett samarbete
med Polen och med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och
Nordkalotten/Barentsregionen (yrkande 5).
Enligt den socialdemokratiska partimotionen karaktäriseras
samarbetet av oordning. Beredningen på flera departement och
avdelningar samt ett stort antal myndigheter sägs försvåra
samarbetet med Sveriges samarbetsländer och organisationer som
Världsbanken. Motionärerna vill också ändra på regeringens
anslagsprioriteringar, bl.a. genom att öka
suveränitetsbiståndet, miljöbiståndet, biståndet via BITS och
SIDA samt inrätta ett särskilt demokratiprogram. I motionens
yrkande 8 föreslås en samordning av de särskilda miljö- och
energiprogrammen med östsamarbetet, dvs. en överföring av
anslaget A 8 från Miljödepartementets huvudtitel och anslaget E
9 från Näringsdepartementets huvudtitel till
Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget G 1.
De resurser som finns inom ramen för östbiståndet, t.ex. i
form av beslutat valutastöd, har inte utnyttjats till fullo,
hävdas det i motionen. I yrkande 9 föreslås att riksdagen
beslutar omallokera de outnyttjade medel, 300 miljoner kronor,
som budgetåret 1991/92 avsattes för valutastöd till de baltiska
länderna. I motionen betonas den betydelse suveränitetsstödet
har för de baltiska staterna och därmed för östsamarbetet som
helhet. Denna stödform föreslås därför utvidgas. I yrkande 10
begärs att 117 miljoner kronor anslås till suveränitetsstöd ur
det outnyttjade valutastödet. Dessa medel föreslås överföras
till ett av Socialdemokraterna i annan motion (1993/94:U304)
föreslaget nytt anslag, B 9 under Utrikesdepartementets
huvudtitel. Därmed skulle 60 miljoner kronor inom den
ursprungliga anslagsposten avseende suveränitetsstöd kunna
frigöras, anförs det i motionen.
Av resterande outnyttjade medel för valutastöd som regeringen
avsatte för budgetåret 1991/92 föreslår Socialdemokraterna att
13 miljoner kronor anslås i extra miljöstöd (yrkande 11), att 70
miljoner kronor anslås till ett demokratiprogram (yrkande 12)
samt att 100 miljoner anslås till stöd för de ekonomiska
reformprogrammen i de baltiska staterna (yrkande 13). Vad avser
de två sistnämnda yrkandena begärs att huvudansvaret för
beredning och handläggning av dessa stödformer bör bäras av
BITS.
Hur motionärerna vill att medlen för östbiståndet skall
fördelas på olika poster framgår av tablå senare i betänkandet.
I Ny demokratis motion, U216, hänvisas till partiets program.
I detta anförs att biståndsbehoven är enorma, även i länder i
Sveriges omedelbara närhet. Partiet vill fördela Sveriges totala
bistånd så att en tredjedel ges i multilateralt stöd, en
tredjedel till katastrofinsatser och folkrörelsebistånd samt en
tredjedel till våra grannländer på andra sidan Östersjön. Alla
biståndsanslag borde enligt motionärerna samlas under en enda
anslagstitel.
I motionen anförs att kunskapsöverföring och
kompetensutveckling i biståndet borde prioriteras mer än vad som
sker i dag. U-krediter föreslås kunna utnyttjas för projekt
också i de baltiska staterna. Detta skulle få positiva effekter
för svenskt näringsliv, anser Ny demokrati. Partiet vill också
att biståndet i ökad utsträckning skall bindas till upphandling
av varor och tjänster i Sverige. I motionen föreslås vidare att
bistånd via folkrörelser och enskilda organisationer bör spela
en utökad roll. I yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och
inriktning för biståndspolitiken såväl i u-länder som i central-
och östeuropeiska samarbetsländer. Yrkandet behandlas i berörd
del i detta betänkande. Samma yrkande behandlas i berörd del
även i betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete,
1993/94:UU15.
I Ny demokratis motion U216 föreslås ett par
infrastrukturprojekt som är av den karaktären och omfattningen
att dessa, om de skulle genomföras, skulle förändra hela
östsamarbetets nuvarande karaktär och utformning. Utskottet
finner därför anledning att diskutera dessa förslag nedan, medan
ett senare avsnitt (5. Enskilda sektorer) ägnas ett antal andra
motionsförslag av mindre genomgripande karaktär.
I Ny demokratis motion U216 betonas vikten av att man i
samarbetet med de baltiska staterna utnyttjar svenskt
småföretagarkunnande och svensk kompetens. Ett område där
Sverige har betydande kunskaper och stor erfarenhet är vatten-
och avloppsrening, anförs det i motionen. Samtidigt är det
viktigt att Östersjöstaterna samverkar och samordnar sina
resurser för att rädda Östersjön. I motionen beskrivs närmare
ett möjligt reningsanläggningsprojekt vid floden Wisla i Polen.
BITS föreslås ansvara för beredning och handläggning av ett
dylikt projekt. I motionens yrkande 3 begärs att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen detta till känna samt att medel
skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.
I motion U216 (nyd) anförs vidare att Sverige skulle ha stor
nytta av förbättrade godstransporter till bl.a. Baltikum.
Motionärerna beskriver relativt utförligt vägprojekten TEM
Scandinavia och Via Baltica samt de internationella
samarbetsmekanismer som redan i dag finns för projektens
genomförande. Framför allt Polen är i behov av svenskt stöd för
vägbyggnad, sägs det i motion U216 (nyd). I yrkande 4 begärs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna
samt att medel skall få tas i anspråk från G 1-anslaget
och/eller C 5-anslaget.
I yrkande 34 i motion U216 (nyd) föreslås att regeringen
bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få göra utfästelser
intill ett belopp om högst 2 miljarder kronor avseende
budgetåret 1994/95. Här bör dock noteras att motionärerna -- i
konsekvens med regeringens hemställan -- torde avse att
utfästelser får göras under budgetåret 1994/95 upp till 2
miljarder kronor avseende budgetåret 1995/96, dvs. 1 miljard
mer än vad regeringen föreslår. I motionens yrkande 35 föreslås
att anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa anvisas 553 500 000 kr mer än vad regeringen
föreslår, eller således 1 309 999 000 kr.
I motion Fö334 (s) hävdas att det är en allvarlig
felprioritering av resurser att, som motionären ser det, satsa
40 miljarder kronor per år på ett militärt försvar av det
svenska territoriet mot ryskt angrepp, men endast 1 miljard
kronor på ekonomiskt stöd till hela östra Europa. En svensk
politik som skulle gynna fred och stabilitet måste enligt
motionären innebära en omprioritering från militärutgifter till
en offensiv och modern säkerhetspolitik. I motionen föreslås
därför att större resurser satsas på att stödja uppbyggandet av
en fungerande demokrati och ekonomi i länderna inom Oberoende
staters samvälde, OSS, och de baltiska staterna. Även
internationellt föreslås Sverige verka för en omprioritering
från militärt försvar till ökat ekonomiskt och politiskt stöd
till östländerna (yrkandena 5--6).
I motion U806 (c) välkomnas de insatser som regeringen nu
genomför i länderna i Central- och Östeuropa. Det är avgörande
för en fortsatt positiv utveckling i dessa länder, anser
motionärerna, att den demokratiska och ekonomiska utvecklingen
sker parallellt. Östeuropabiståndet bör dock på sikt öka
ytterligare, anförs det i motionen (yrkande 1). 0,2 % av BNI bör
vara ett etappmål. På sikt bör 0,5 % av BNI vara ett riktmärke
för bistånd till länderna i Östeuropa. Motionärerna anser att
Östeuropabiståndet även fortsättningsvis bör vara skilt från och
ej inkräkta på biståndet till länder i tredje världen.
I motion U806 (c) framhålls vidare behovet av att miljöhänsyn
tas vid alla insatser i Östeuropa, även de som primärt inte är
av direkt miljöförbättrande karaktär (yrkande 2). De svenska
insatserna får inte leda till att vi medverkar till att bygga
fast de östeuropeiska länderna i lösningar som inte är
miljöanpassade. Miljökonsekvensbeskrivningar bör göras i samband
med alla större samarbetsprojekt, anser motionärerna.
I motionen U806 (c) kritiseras det sätt på vilket
östsamarbetet för närvarande är organiserat. Samordningen bör
förbättras, även i ljuset av behovet att beakta insatsernas
miljöaspekter. En förbättrad samordning är även av betydelse för
att tydliggöra regeringens mål för östsamarbetet liksom för att
bättre vägleda de svenska institutionernas agerande när dessa
skall ta ställning till olika projektansökningar.
Östeuropabiståndets särskilda karaktär -- den geografiska
närheten, de säkerhetspolitiska aspekterna och den kulturella
gemenskapen -- är enligt motionärerna viktig att beakta vid en
omorganisation av samarbetsformerna. Vidare efterlyser motion
U806 (c) en samlad redovisning och utvärdering av erfarenheterna
av östsamarbetet. Dessa synpunkter bör enligt motionen riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 3).
I motion U810 (kds) föreslås inrättandet av en organisation
för samordning av östsamarbetet. Motionären framhåller att en
sådan organisation bör ha goda resurser, inte minst beträffande
möjligheterna att sprida information om verksamheten.
I motion U805 (c) förordas en ökad bindning av biståndet via
bl.a. export av svenska prefabricerade trähus och komponenter
till jordbruksmaskiner. Motionärerna anser att de mål som satts
upp för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa tolkas
för snävt. Det finns enligt motionen flera projekt på bl.a.
jordbruksområdet som skulle kunna innehålla element av
kunskapsöverföring för mottagarlandet samtidigt som de skulle
bidra till att minska den svenska arbetslösheten. Dessa
synpunkter föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna (yrkande 2 (berörd del)). Motionärernas begäran i samma
yrkande att reglerna för exportkreditgarantigivning mot denna
bakgrund skall vidgas behandlas senare i detta betänkande
(avsnitt 4. Finansiellt stöd).
Utskottets överväganden
Utskottet har i tidigare betänkanden (1991/92:UU16,
1992/93:UU16) välkomnat regeringens förslag att för samarbete
med Central- och Östeuropa anvisa medel över verksamhetsområdet
littera G, som är skilt från anslaget för u-landsbistånd.
Samarbetet syftar till att på olika sätt söka bistå länderna i
Central- och Östeuropa i den pågående samhällsomvandlingen. Som
även påpekas i föreliggande budgetproposition ligger det i
Sveriges intresse att utvecklingen i dessa länder leder till
stabila demokratiska förhållanden, ekonomiska framsteg och en
ökad öppenhet mot omvärlden. Utskottet vidhåller den
grunduppfattning, som också kommer till uttryck i flera
motioner, att samarbetet med Central- och Östeuropa inte bör
jämföras med eller utgöra en del av utvecklingsbiståndet i
tredje världen.
Utskottet konstaterar att samarbetet med länderna i Central-
och Östeuropa skiljer sig väsentligt från biståndet till
utvecklingsländerna i tredje världen. I flertalet central- och
östeuropeiska länder beror problemen inte på att de saknar
ekonomisk potential utan på brister hos de förutvarande
politiska och ekonomiska strukturerna. Insatserna i dessa länder
får därför också en speciell karaktär. Demokratiska och
ekonomiska reformer både förutsätter och skapar behov av
rådgivning, utbildning och expertutbyte. Insatser inriktade på
kunskapsöverföring har mot denna bakgrund och i ljuset av de
resurser som står till förfogande bedömts ge den största
effekten.
Utskottet noterar att Sverige, enligt statistik från OECD, var
det tredje största givarlandet 1992, efter  Österrike och
Tyskland och beräknat i förhållande till BNP, av officiellt
bistånd till länderna i Central- och Östeuropa, inklusive
OSS-staterna.
Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets
uppfattning en central plats i den svenska utrikespolitiken. Det
är ett mångfasetterat och ofta komplicerat arbetsfält. När
Sveriges relationer med länderna i dessa områden av Europa nu
utvecklas enligt nya förutsättningar sker det på många olika
plan och i beaktande av ett stort antal aspekter:
säkerhetspolitiska och ekonomiska, sociala och kulturella,
miljömässiga etc.  Utvecklingen i de berörda länderna är långt
ifrån enhetlig. Takten i de politiska och ekonomiska
förändringar som inleddes för fyra år sedan varierar från land
till land och över tiden. Samtidigt måste reformarbetet ses i
ett längre perspektiv. Utvecklingen i Central- och Östeuropa har
varit och förblir svårförutsebar. Utskottet har tidigare
framhållit att det är angeläget att östsamarbetet därför
kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och
behov. Östsamarbetet måste präglas av såväl kontinuitet som
flexibilitet. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Det svenska östsamarbetets kontinuitet återspeglas i
huvudmålsättningarna -- att stödja och befästa demokratins och
rättsstatens institutioner, stödja införandet av en fungerande
marknadsekonomi, stödja åtgärder för att förbättra miljön,
särskilt i Östersjön. samt bistå de baltiska staterna att
befästa sin nationella suveränitet. Till skillnad från vad som
hävdas i motion U808 (s) har dessa målsättningar för samarbetet
vid flera tillfällen diskuterats och bekräftats av riksdagen.
Utskottet finner det naturligt att målformuleringarna
systematiseras och preciseras allteftersom östsamarbetet vidgas,
särskilt genom inrättandet 1992 av ett förstärkt treårsprogram
för samarbetet under budgetåren 1992/93--1994/95. I
propositionen talas även om "systemskiftesmålet". Enligt
utskottets uppfattning är detta ingen specifik målsättning av
den karaktär som hävdas i motion U808 (s), utan sammanfattar
önskan att stödja de politiska och ekonomiska reformer som pågår
i de tidigare kommunistiska länderna.
Den betydande samstämmighet som enligt utskottets uppfattning
också i övrigt råder om östsamarbetets utformning och inriktning
återspeglas i många av de förslag till geografiska
prioriteringar som framläggs i motionerna. De länder och
regioner som nämns i bl.a. motion U808 (s) -- Estland, Lettland,
Litauen, Polen, och Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet,
och Nordkalotten/Barentsregionen -- bildar tillsammans det
geografiska närområde som också prioriteras i det nuvarande
östsamarbetet. Som också framhålls i budgetpropositionen har
Sverige alla skäl att "bidra till stabilitet och gott grannskap
i Östersjöområdet".
Ekonomisk utveckling spelar en utomordentligt väsentlig roll
för ett samhälles stabilitet. Det är med hjälp av stabila
valutor, inflationsbekämpning och kontroll över prisutvecklingen
som basen skapas för ekonomisk tillväxt. Det ekonomiska
reformarbetet gör det också möjligt att utvidga det kommersiella
utbytet. En friare handel är ett av de viktigaste instrumenten i
strävan att knyta Central- och Östeuropas ekonomier närmare
Västeuropa.
Den kraftfulla satsningen på de baltiska länderna illustreras
av  att de samlade insatserna i Estland, Lettland och Litauen nu
uppgår till över 1 miljard kronor, lån och garantier oräknade,
dvs. mer än 60 % av de bilaterala samarbetsmedel för vilka
utfallet per land kan identifieras. Den analys av
samhällsomvandlingen i de baltiska länderna som efterlyses i
motion U808 (s) görs kontinuerligt. Detta sker i den takt som
fordras i det praktiska samarbetet och på grundval av en
fortlöpande informationsinsamling samt i dialog med
samarbetsländerna. Enligt vad utskottet erfarit spelar särskilt
BITS, liksom självfallet de svenska utlandsmyndigheterna och de
internationella finansinstitutionerna, en betydelsefull roll i
detta analysarbete.
Polen intar, i enlighet med vad som sägs i
budgetpropositionen, samma ställning i östsamarbetet som övriga
stater i närområdet. I propositionen redovisas kortfattat
resultatet av de gemensamma konsultationer som under 1993 hölls
med Polen om det framtida samarbetet. Dessa bekräftade att
inriktningen på det dittillsvarande samarbetet i stort varit
riktig. Riktlinjer för hur det framtida samarbetet skall
utformas avseende sektorer och organisation har gemensamt
utarbetats av Sverige och Polen. Ett nytt samrådsforum har
inrättats i syfte att med jämna mellanrum stämma av insatsernas
effekt och fördelning.
Kunskapsöverföring är enligt vad utskottet erfarit alltjämt av
stor betydelse i det svensk-polska samarbetet. Liksom tidigare
skall det således fokuseras på miljöinsatser, genom BITS och de
myndigheter som erhållit medel anvisade i de s. k.
klimatpropositionerna (prop. 1992/93:99 om vissa åtgärder inom
klimatområdet och i Östersjöregionen samt prop. 1992/93:179 om
åtgärder mot klimatpåverkan m.m.). Andra prioriterade områden är
offentlig förvaltning, företagande och företagsledning,
bankadministration samt stöd till enskilda organisationer.
Polen utgör, enligt utskottets uppfattning, även ett gott
exempel på hur samarbetets innehåll anpassas till ändrade
förutsättningar. Då Sverige inledde sitt östsamarbete var Polen
det land som hunnit längst i fråga om ekonomiska och politiska
reformer. Den gynnsamma utvecklingen har fortsatt, och landet
kan nu i allt fler sammanhang inlemmas i ett normalt
internationellt samarbete.
Vad beträffar Ryssland pågår enligt vad utskottet erfarit en
aktiv och bred kartläggning av samarbetsmöjligheterna i det
ryska närområdet. Som en följd härav har volymen av insatser som
beslutats av biståndsmyndigheterna ökat, i vissa fall markant,
under 1993. Av naturliga skäl har S:t Petersburg stått i centrum
för uppmärksamheten. Det gäller demokratiinsatser, projekt inom
näringslivsområdet, forskning och omskolning. Som framhållits i
tidigare betänkande (1992/93:UU14) ser utskottet även positivt
på förslaget om ett Sverigehus i S:t Petersburg. Samarbetet med
den euroarktiska Barentsregionen har fördjupats och en rad
intressanta initiativ kan förväntas bli aktuella inom den
närmaste framtiden, inte minst från Barentsrådet. För närvarande
bereds biståndsinsatser även i andra delar av det ryska
närområdet, t.ex. Novgorod, Kaliningrad och Pskov.
I motion U808 (s) hävdas att Sverige gör för litet i de
central- och östeuropeiska länder som ligger utanför det
geografiska närområdet. Som också framgått av utskottets
tidigare betänkanden i ämnet kanaliseras stödet till dessa
länder i huvudsak via multilaterala institutioner. Sverige har
inom ramen för den s.k. G 24-gruppen lämnat betalningsbalansstöd
till flertalet länder i Central- och Östeuropa. Sverige har
också, enligt vad utskottet inhämtat, förklarat sig berett att
inom ramen för ett internationellt samarbete lämna extra
finansiellt stöd till genomförande av de ekonomiska
reformprogrammen i bl.a. Vitryssland och Kazachstan. De svenska
konsultfonderna vid de internationella finansieringsinstituten
är öppna för användning inom hela det central- och östeuropeiska
området. Bilaterala insatser i länderna utanför närområdet är
ingalunda uteslutna och förekommer redan. Utskottet får bl.a.
erinra om Svenska institutets insatser på utbildnings- och
kulturområdena. Även folkrörelser och enskilda organisationer
har samarbetsprojekt i många av de aktuella länderna.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U808 (s)
yrkande 5 samt motion Fö334 (s) yrkandena 5 och 6 som besvarade.
I en motion, U805 (c), föreslås en ökad bindning av biståndet,
t.ex. via projekt som tillvaratar svenskt kunnande eller
industriell överkapacitet i Sverige. Även andra motioner,  som
behandlas senare i betänkandet, är inne på samma tankegång.
Utskottet får därvid anföra följande:
Riksdag och regering har gemensamt fastslagit att
kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det
bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa. De
huvudsakliga kanalerna härför är BITS, SwedeCorp, Svenska
institutet och SIDA. Dessa myndigheter utnyttjar den svenska
kunskapsbasen och samarbetar även med arbetsmarknadens parter
och myndigheter. I så måtto är de medel som ställs till
förfogande för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa
redan bundna. Även en stor del av det multilaterala biståndet
som ej är rent betalningsbalansstöd eller valutastöd eller
liknande, är bundet till upphandling i Sverige. Detta gäller
t.ex. konsultfonderna vid Världsbanken och den europeiska
utvecklingsbanken, EBRD.
Utskottet anser det positivt om svenska biståndsinsatser kan
bidra till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är dock
inte biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser
kan emellertid enligt utskottets uppfattning ofta med fördel
komplettera biståndssamarbetet. Försöksverksamhet i denna
riktning har inletts och SwedeCorp har nyligen fattat beslut om
ett omfattande samarbetsprojekt med vissa länsarbetsnämnder.
Utskottet vill framhålla som angeläget att östsamarbetets
utformning kontinuerligt kan anpassas till ändrade
förutsättningar och behov. De typer av insatser och initiativ
som nämnts ovan illustrerar detta.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 2
(i berörd del).
Det budgetförslag som förordas i den socialdemokratiska
partimotionen (U808) bygger på förutsättningen att de 300
miljoner kronor som avsatts för valutastöd till de baltiska
länderna kan disponeras för andra ändamål. Utskottet finner
därför anledning att något närmare kommentera bakgrunden till
beslutet om valutastödet och till det förhållande att det ännu
inte har utbetalats.
Då förslaget till valutastöd till Estland, Lettland och
Litauen framlades år 1991 saknades möjlighet att göra en bestämd
bedömning av när dessa länder skulle införa egna valutor.
Utskottet får erinra om att initiativet återspeglade en ambition
om att Sverige skulle kunna spela en aktiv roll och ha god
beredskap att delta i eventuella internationella stödaktioner
för de baltiska valutorna under det kommande budgetåret. En
sådan gemensam insats hade tidigare gjorts för Polen i form av
en valutastabiliseringsfond.
När väl valutareformerna genomfördes i Baltikum 1992--1993 kom
de inte att föregås av ordnade internationella överläggningar om
specifika stödinsatser. De baltiska staterna hanterade också
reformarbetet på olika sätt. Internationella valutafonden och G
24-gruppen beviljade ett generellt betalningsbalansstöd.
Intresset för speciellt stöd till de nya valutorna kom
emellertid att minska, delvis på grund av att särskilt Estlands
och Lettlands reformer visade sig relativt framgånsrika även
utan sådana insatser. Sverige fortsatte dock att sondera
möjligheterna till en internationell insatsberedskap, eftersom
de inledande framstegen mycket väl kunde följas av bakslag vid
en förtroendekris för någon av valutorna. Att Sverige ensamt
skulle betala ut de för ändamålet avsatta medlen var inte ett
realistiskt alternativ, då en valutastödsinsats, för att bli
effektiv, förutsätter att relativt stora belopp kan ställas till
förfogande.
Som framgår av budgetpropositionen undersöker regeringen nu
möjligheterna att omvandla det tänkta valutastödet till ett stöd
för den finansiella sektorn i Baltikum. Sådant stöd har tidigare
getts till Polen i samband med att det ursprungliga valutastödet
avvecklades. Aktiva överläggningar pågår, enligt vad utskottet
inhämtat, mellan Sverige och Världsbanken om en gemensam insats,
som skulle kunna få formen av lån, rekapitaliseringsstöd och
tekniskt bistånd till de baltiska finansinstitutionernas
omstrukturering. Ett projektförslag väntas kunna presenteras
under våren 1994. Ett initiativ av detta slag torde, enligt
utskottets bedömning, kunna innebära att Sverige, helt i
enlighet med de ursprungliga planerna, gör en viktig insats för
att underlätta finansiell och valutamässig stabilitet i de
baltiska länderna.
Om de avsatta medlen för valutastödet kan utnyttjas för sitt
ursprungliga syfte, blir de möjliga skillnaderna mellan
regeringens förslag till östsamarbetsbudget och det av
Socialdemokraterna i motion U808 presenterade förslaget, som kan
inrymmas inom en oförändrad totalram, marginella. Överföringarna
av suveränitetsstödet från anslaget G 1. till B 9., liksom
integreringen av de s.k. klimatpropositionsmedlen i
östsamarbetsbudgeten, är enligt utskottets uppfattning främst
att beteckna som varande av teknisk natur. Utskottet finner dock
anledning att göra följande kommentarer i anledning av dessa
förslag:
Suveränitetsstödet till Baltikum utgör enligt utskottets
uppfattning en viktig beståndsdel i det totala samarbetet med
länderna i Central- och Östeuropa. Stödets närmare utformning
diskuteras även senare i betänkandet (avsnitt 2. Samarbetsformer
och samarbetskanaler). Utskottet anser att stödet, inte minst
effektivitetsmässigt, sannolikt skulle förlora på att brytas ut
ur G-anslaget. Stödformen är dessutom till sin karaktär av
övergående natur. De baltiska staterna är suveräna. Stödet
syftar till att stärka och befästa denna suveränitet genom att
bidra till effektivare kontroll av de egna gränserna och
territoriet. Avvecklingen, på sikt, av denna stödform kommer
därför också att fungera som en viktig svensk säkerhetspolitisk
markering.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion U808 (s)
yrkandena 9--13.
Vad gäller de s.k. klimatpropositionsmedlen, som återfinns
under tolfte och fjortonde huvudtitlarna, delar utskottet
regeringens uppfattning att de alltjämt bör hållas åtskilda från
det övriga östsamarbetet. Detta miljöbistånd bör inte konkurrera
med annat bistånd till länderna i Central- och Östeuropa. Trots
den ökande  medvetenheten i dessa länder om miljöfrågornas stora
betydelse, visar erfarenheten att många av de instanser, med
vilka dialogen om samarbetsinsatsernas prioritering förs, inte
alltid ger miljöprojekt den uppmärksamhet som vore önskvärd ur
svensk synvinkel. Med tanke på den särskilda vikt Sverige fäster
vid förbättringar av miljön i närområdet, är det enligt
utskottets uppfattning angeläget att det finns anslag vars
användning i högre grad kan styras av detta svenska intresse.
Utskottet utgår från att samordning sker med de insatser på
miljöområdet som äger rum inom det ordinarie östsamarbetets ram.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 8.
En tanke som genomsyrar det svenska östsamarbetet är att
insatserna skall kunna bidra till den långsiktiga utvecklingen i
de central- och östeuropeiska länderna. Utskottet har mot denna
bakgrund tidigare (bet. 1992/93:UU16), som också påpekas i
propositionen, framhållit att en fortsättning av samarbetet ter
sig både nödvändig och önskvärd. Utskottet välkomnar därför
regeringens avsikt att inför budgetåret 1995/96 återkomma till
riksdagen med förslag om ett nytt program för fortsatt samarbete
med länderna i Central- och Östeuropa.
Underlaget för ett beslut om fortsatt samarbete med Central-
och Östeuropa bör enligt utskottets uppfattning inkludera en
kartläggning av det hittillsvarande samarbetet. I flera
motioner,  bl.a. U808 (s), U806 (c) och U810 (kds), framhålls
betydelsen av samordning och utvärdering av östsamarbetet för
att biståndet skall bli överblickbart och effektivt. Utskottet
noterar att Kommittén för utvärdering och analys inom
biståndsområdet (UD 1992:06) i slutet av januari i år fått
tilläggsdirektiv för ett uppdrag innefattande en utvärdering av
hela det bilaterala östsamarbetet. I uppdraget ingår en
kartläggning av de insatser som gjorts, samt en utvärdering av
deras ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Omfattningen av
upphandling i Sverige och andra former av återflöde kommer också
att belysas. Arbetet kommer att redovisas i form av delrapporter
samt en slutrapport som skall avlämnas senast den 1 december
1994. Även de förslag som den av regeringen tillsatta
Biståndsförvaltningsutredningen (UD 1993:04) kommer att
framlägga, kan få betydelse för det förslag till fortsatt
samarbete med Central- och Östeuropa som avses framläggas våren
1995. Det är utskottets uppfattning att eventuella större
förändringar i östsamarbetets organisation lämpligen torde
aktualiseras i anslutning till att beslut fattas om en
fortsättning av det pågående samarbetet.
Vad gäller budgetredovisningen i övrigt -- en fråga som
särskilt tas upp i motionerna U806 (c) och U808 (s) -- får
utskottet erinra om att huvuddelen av östsamarbetsanslaget
kanaliseras till de myndigheter som handhar de verkställande
uppgifterna. Dessa initierar själva eller insamlar
projektförslag och bedömer dessa i enlighet med sina allmänna
instruktioner och regleringsbrevets anvisningar.
Medelsanvändningen redovisas, enligt vad utskottet inhämtat,
kvartalsvis till Utrikesdepartementet som gör sammanställningar
av utfallet såväl myndighetsvis som avseende det totala
anslaget. Även om särskilda land- eller sektorsramar saknas för
östsamarbetet, görs regelbundna redovisningar av den faktiska
fördelningen per samarbetsland och för vissa nyckelsektorer.
Uppgifterna vidarebefordras bl.a. till OECD och G 24:s
databaser, vilka i sin tur sammanställer material från alla
givarländer.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U806 (c)
yrkande 3, U808 (s) yrkande 1 samt U810 (kds) som besvarade.
Utskottet har tidigare framhållit vikten av att
östsamarbetet utformas på ett sådant sätt att det motsvarar
mottagarländernas behov och egna prioriteringar. Det hindrar
inte att det också kan behövas insatser som är av intresse för
såväl mottagarländerna som Sverige. Utskottet vidhåller denna
syn. De prioriteringar som förordas i flertalet motioner avviker
enligt utskottets uppfattning inte i något väsentligt avseende
från de grundläggande målsättningarna för den svenska
östsamarbetspolitiken. Detta gäller även de särskilda
insatsområden som tas upp i flera motioner.
I motion U808 (s) nämns bl.a. kärnsäkerhet, energiförsörjning
och småföretagsamhet. Insatser på dessa områden ingår bl.a. i de
program som Statens kärnkraftinspektion (SKI), Statens
strålskyddsinstitut (SSI), NUTEK och SwedeCorp erhållit medel
för. Vad gäller den sociala dimensionen av utvecklingen i
Central- och Östeuropa -- en fråga som också tas upp i motion
U808 (s) -- framhålls bl.a. i propositionen att "det är ett
svenskt intresse att lindra negativa effekter av
strukturanpassningen och därigenom undvika att utvecklingen i
vårt närområde leder till bestående social oro". Inom ramen för
de begränsade resurser som står till förfogande sker
kunskapsöverföringen, när det gäller den sociala sektorn, i
väsentlig utsträckning genom enskilda organisationers
verksamhet. De insatser som görs av Hälso- och sjukvårdens
Östeuropakommitté, ÖEK, kan särskilt nämnas i sammanhanget.
I motion U806 (c) framhålls bl.a. betydelsen av att
miljöhänsyn skall tas vid alla samarbetsinsatser. I denna fråga
sägs i budgetpropositionen avseende innevarande budgetår (prop.
1992/93:100) att "ett ansvar för bevarande och förbättring av
miljön skall -- -- -- genomsyra hela det svenska
samarbetsprogrammet." Utskottet vill framhålla att detta
uttalande alljämt bör äga giltighet.
Därmed anser utskottet att motionerna U806 (c) yrkande 2 och
U808 (s) yrkande 3 besvarats.
Utskottet delar det engagemang om ett kraftfullt ekonomiskt
stöd till länderna i Central- och Östeuropa som kommer till
uttryck i flertalet motioner. I några motioner -- U216 (nyd),
U806 (c) och Fö334 (s) -- förordas därtill en ökning, antingen
omedelbart eller på sikt, av Östeuropastödet. Denna fråga, dvs.
östsamarbetets budgetmässiga omfattning, bör enligt utskottets
mening diskuteras i nära anslutning till frågan om samarbetets
framtida utformning och organisation. G-anslagets storlek beror
inte endast på våra egna ekonomiska förutsättningar utan också
på utvecklingen i Central- och Östeuropa. Det yttersta målet för
vårt samarbete är att bidra till att inlemma de tidigare
kommunistiska staterna i det normala internationella samarbetet.
Biståndsinsatserna bör anpassas till varje lands behov vid
varje tidpunkt. Samtidigt bör de vara tillräckligt långsiktiga
för att effekterna skall kunna avläsas. Hänsyn måste också tas
till mottagarländernas kapacitet att tillgodogöra sig
insatserna. Denna avhänger i sin tur av hur reformarbetet i
varje enskilt land fortskrider och vilka resultat det ger.
I motion U216 (nyd) föreslås ett antal mycket omfattande
projekt av bl.a. infrastrukturell karaktär (vägar, reningsverk).
Utskottets uppfattning är att motionärerna torde ha underskattat
kostnaderna för denna typ av insatser. Enligt vad utskottet
erfarit skulle inte ens en fördubbling av den totala nuvarande
östsamarbetsbudgeten förslå långt i satsningar av den föreslagna
typen. För huvuddelen av sådana projekt gäller att de endast kan
finansieras i internationell samverkan. Detta är ett av skälen
till att ett aktivt svenskt deltagande i det multilaterala
samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa är väsentligt.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att det bilaterala
samarbetet, liksom hittills, i huvudsak bör vara inriktat på
kunskapsöverföring. Med de begränsade resurser som står till
förfogande är det sådana insatser som bedöms ge den största
effekten.
Den mycket långsiktiga planering av det slag som
Socialdemokraterna förefaller önska (motion U808) fordrar att
den fortsatta utvecklingen i Central- och Östeuropa kan
förutses. Som redan nämnts präglas den snarast av stora
variationer, som kräver fortlöpande anpassningar av insatserna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att treårsperspektivet
hittills i rimlig grad tillgodosett kraven på kontinuitet och
flexibilitet i östsamarbetet.
Utskottet tillstyrker därmed den i propositionen föreslagna
allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.
Utskottet tillstyrker också förslaget att regeringen inom ramen
för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa
bemyndigas få göra utfästelser under budgetåret 1994/95 intill
ett belopp om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret
1995/96.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U806 (c)
yrkande 1, U808 (s) yrkandena 2 och 4 samt U216 (nyd) yrkandena
1 (i berörd del), 3, 4, 34 och 35. Motion U216 (nyd) yrkande 1
behandlas i berörd del även i betänkandet om internationellt
utvecklingssamarbete, 1993/94:UU15.

2. Samarbetsformer och samarbetskanaler.
Stöd via BITS, SIDA, SwedeCorp, SI och BIP
Propositionen (s.16--17, 242--253)
Under anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa finns medel anvisade för stöd till Central- och
Östeuropa genom BITS, SwedeCorp, Swedfund International AB, SIDA
och Svenska institutet. Vidare finns medel avsatta för det
baltiska investeringsprogrammet, multilateralt stöd,
suveränitetsstöd, handelshögskolan i Riga samt, under
anslagsposten Kärnsäkerhet m.m., samarbetet på kärnsäkerhets-
och strålskyddsområdet.
Kunskapsförmedling och kompetensutveckling inom vitala
samhällssektorer i syfte att stärka och befästa systemskiftet i
länderna i Central- och Östeuropa utgör huvudsyftet med stödet
genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete, BITS. Genom många av de insatser som genomförts
hittills har grunden lagts för ett stabilare och mer omfattande
samarbete i framtiden. Samtidigt kan man enligt regeringen
skönja behovet av en viss förändring av inriktningen av
samarbetet. Samarbetsländerna har numera själva bättre
möjligheter att samordna och prioritera sina behov. I stället
för korta enstaka konsultinsatser bör därför företräde ges för
mer långsiktiga projekt. Strävan att underlätta ett systemskifte
bör enligt propositionen ha en framträdande plats i samarbetet.
Styrelsen för internationell utveckling, SIDA, har till
uppgift att ge stöd till länderna i Central- och Östeuropa genom
svenska folkrörelser och enskilda organisationer. Huvuddelen av
bidragen har gått till organisationsuppbyggnad och utbildning.
Under 1992/93 inkom 175 ansökningar till ett belopp av närmare
123 miljoner kronor. 89 ansökningar beviljades till ett belopp
av 45 miljoner kronor.
I enlighet med vad som angavs i proposition 1992/93:100 har
regeringen låtit företa en utvärdering av SIDA:s bidrag till
enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa. I
propositionen redovisas utredarens slutsatser och förslag
närmare.
Svenskt näringsliv har värdefulla erfarenheter att bidra med i
den pågående strukturomvandlingen i Central- och Östeuropa.
Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd, SwedeCorp,
har till uppgift att främja och direkt medverka till
utvecklingen av näringslivet i denna region. SwedeCorp skall i
samverkan med Swedfund International AB särskilt bidra till
utvecklingen av bärkraftiga företag i mottagarländerna genom
riskkapitalsatsningar och, främst i samarbete med svenskt
näringsliv, bidra till att gynnsamma förutsättningar skapas för
investeringar och företagande i mottagarländerna. Genom
kunskapsöverföring till näringsliv och näringslivsorganisationer
skall SwedeCorp även främja mottagarländernas handel samt svara
för information och rådgivning om avsättningsmöjligheter på den
svenska marknaden.
I den pågående politiska och ekonomiska reformprocessen
behöver länderna i Central- och Östeuropa fortsatt stöd bl.a.
genom olika former av kunskapsöverföring. Svenska
institutets, SI, samarbetsprogram på den högre utbildningens
och forskningens område, i form av kurser, konferenser och
personutbyte, är viktiga bidrag till kunskapsuppbyggnaden inom
de prioriterade områdena demokratisering, marknadsekonomi och
miljö. Av de 45 miljoner kronor som SI disponerar under
innevarande budgetår har 10 miljoner kronor avsatts för stöd
till upprättande av en handelshögskola i Riga.
Behoven av samarbete på kulturområdet är stora efter alla år
av isolering, och SI:s stöd till bevarandet av kultur och
kulturinstitutioner i Östersjöregionen, bl.a. genom det
kulturella Östersjöprojektet Ars Baltica, är angeläget. Vidare
bör SI, enligt regeringens förslag, fortsätta satsningen på
svenskundervisning i de baltiska länderna. I propositionen
anförs att SI även beräknas få utökade uppgifter i samband med
en särskild satsning på språkundervisning till de baltiska
ländernas rysktalande befolkning. Även den ryska kulturen i
dessa länder bör stödjas.
Under innevarande budgetår har regeringen inom ramen för
östsamarbetsprogrammet anvisat 25 miljoner kronor för insatser
på strålskyddets och kärnsäkerhetens område genom Statens
strålskyddsinstitut (SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI).
Härutöver har åtaganden gjorts om ett extraordinärt bidrag om 5
miljoner kronor till SKI för att stödja uppbyggnad av
kontrollsystem av kärnämne (höganrikat uran och plutonium) i
Oberoende staters samvälde, OSS, och de baltiska länderna.
Framväxten av livskraftiga små och medelstora företag är en
grundläggande förutsättning för att övergången till
marknadsekonomi i de baltiska länderna skall lyckas. Vid
Nordiska ministerrådets möte i mars 1992 togs beslut om
inrättande av ett baltiskt investeringsprogram om ca 100
miljoner ecu (motsvarande ca 800 miljoner kronor) över tre år
för tekniskt och finansiellt stöd till små och medelstora
företag. Programmet genomförs av Nordiska investeringsbanken,
Nordiska projektfonden och Europeiska utvecklingsbanken.
Utvecklingen i Central- och Östeuropa är svårförutsebar, och
man har att räkna med att reformerna liksom hittills kommer att
genomföras i olika takt i olika länder. Samtidigt som samarbetet
med de central- och östeuropeiska länderna bör präglas av
kontinuitet i syfte att underlätta en långsiktig
samhällsomvandling, måste det vara flexibelt och kunna anpassas
till förändrade behov. Erfarenheten har visat att det ofta är
nödvändigt att snabbt genomföra nya insatser. Regeringen
föreslås därför i propositionen förfoga över disponibla
medel för att tillmötesgå dessa behov. Regeringen bedömer det
angeläget att också i fortsättningen disponera medel för att
finansiera insatser som i dagsläget ännu inte kan identifieras
som konkreta projekt.
Suveränitetsstödet har enligt propositionen en central
roll att spela inom östsamarbetet. Särskilda stödinsatser för
att bidra till befästandet av Estlands, Lettlands och Litauens
suveränitet har successivt utvecklats sedan hösten 1991. Under
innevarande år har regeringen avsatt 50 miljoner kronor för
detta ändamål. Insatserna omfattar bl.a. stöd till polis- och
tullväsende, gräns- och kustbevakning, säkerhetspolitisk
kompetensuppbyggnad, räddningstjänst och civilt samt militärt
försvar. Suveränitetsstödsinsatserna har sin tyngdpunkt i
kunskapsöverföring, men kan även omfatta materielstöd.
Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7,
bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner
kronor till upprättande av en handelshögskola i Riga för
budgetåren 1993/94--1995/96. Projektet utgör Sveriges bidrag
till Östersjörådets utbildningsinitiativ Euro-Faculty. För
innevarande budget har 10 miljoner kronor avsatts för detta
ändamål. Regeringen avser budgetåret 1994/95 avsätta 35 miljoner
kronor för perioden 1994/95--1995/96.
Sammantaget fördelar sig programmet för Central- och Östeuropa
på följande poster:
Anslaget G 1                               Beräknat 1994/95
Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)            233 000 000
Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA)                                47 000 000
Styrelsen för internationellt näringslivs-
bistånd (SwedeCorp)                              50 000 000
Swedfund International AB                        25 000 000
Svenska institutet (SI)                          45 000 000
Kärnsäkerhet m.m.                                30 000 000
Baltiska investeringsprogrammet (BIP)            50 000 000
Övrigt multilateralt stöd                       105 000 000
Till regeringens disposition                     76 499 000
Suveränitetsstöd                                 60 000 000
Handelshögskolan i Riga                          35 000 000
-----------------------------------------------------------
Summa                                           756 499 000
Anslaget G 2                                          1 000
Anslaget G 3                                    240 000 000
Summa kronor                                    996 500 000

Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U808) framhålls vikten
av en tydlig beredningsgång, med ett klart myndighetsansvar för
bedömning av olika förslag om insatser, kostnadseffektivitet,
uppföljning, etc. Det förslag om en beredning för östsamarbete
(BÖS) som framlagts i en utredning om inriktning och samordning
av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (Ds 1993:79)
avvisas av Socialdemokraterna. I stället bör BITS enligt
motionens yrkande 7 vara den centrala myndigheten i hanteringen
av östsamarbetet (jfr yrkandena 12 och 13). I yrkande 14 begärs
att BITS för budgetåret 1994/95 skall anvisas en ram om 323
miljoner kronor för främst kunskapsutvecklande insatser samt att
BITS får rätt att utfästa tre gånger detta belopp över en
treårsperiod.
Det bistånd som via SIDA förmedlas av folkrörelser och
enskilda organisationer till länder i Central- och Östeuropa har
visat sig vara värdefullt, anser Socialdemokraterna. I yrkande
15 föreslås att SIDA skall anvisas 77 miljoner kronor för sådana
insatser. Även Svenska institutet har ett synnerligen värdefullt
program som bör utökas till 60 miljoner kronor, anser
motionärerna (yrkande 16). I enlighet med vad som anförts
tidigare (motion 1992/93:U25, bet. 1992/93:UU33) yrkar
motionärerna att riksdagen ej skall anvisa särskilda medel till
en handelshögskola i Riga (yrkande 17).
Tillsammans med de yrkanden som behandlas i andra avsnitt av
detta betänkande fördelar sig förslagen enligt motion U808 (s)
på följande sätt:

Anslaget  G 1               milj. kr.
BITS                         323
SIDA                          77
SwedeCorp                     50
Swedfund                      25
Svenska institutet            60
Kärnsäkerhet                  85,5
Baltiska invest.programmet    50
Övr. multilateralt stöd      105
Till regeringens disp.        76,5
Suveränitetsstöd            (117)    till nytt anslag (B 9)
Handelshögskolan i Riga       -
Anslaget G 3                 200
Föreslagen omfördelning av
valutastödet till Baltikum:
- suveränitetsstöd          117     till nytt anslag (B 9)
- miljöstöd                  13
- demokratistöd              70
- ekonomisk omvandling      100
I motion U806 (c) anförs att det svenska suveränitetsstödet
har en avgörande roll inom Östeuropasamarbetet. Särskilt
betydelsefullt anser motionärerna att stödet är för de baltiska
staternas säkerhet och stabiliteten i Östeuropa. I yrkande 4
föreslås att denna stödform utvecklas ytterligare. Motionärerna
anser det också angeläget att stödja de baltiska ländernas
möjligheter att bekämpa den organiserade brottsligheten.
I motion Fö335 (nyd) yrkande 5 föreslås att möjligheter skapas
för att de baltiska staterna, om de så önskar, skall kunna ta
emot utrangerad materiel från det svenska försvaret. I motionen
ges flera exempel på dylik materiel som enligt motionärerna
borde kunna exporteras till Baltikum.
I motion U809 (v) anförs att det är ett starkt svenskt
säkerhetsintresse att ytterligare utveckla såväl det bilaterala
som det multilaterala samarbetet med Östeuropa. Hoten i Nordens
närområde har inte längre i första hand militär karaktär, anser
motionärerna. I stället är det politisk instabilitet och etniska
och religiösa konflikter som nu skapar grunden för hotbilden.
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bör mot denna
bakgrund ske på ett sådant sätt att allvarliga konflikter i
närområdet kan förebyggas och genom etablerandet av mekanismer
för fredlig lösning av konflikter. Motionärerna menar att det
nuvarande svenska samarbetet visar upp många positiva sidor.
Stödformer som t.ex. syftar till förbättrad kärnsäkerhet,
vänortsutbyte eller jordbruksutveckling bör enligt motionen ges
fortsatt prioritet.
Ett av många problem i länderna i det forna Sovjetunionen,
framhålls det i motion U809 (v), är att fungerande
marknadsekonomi ännu inte utvecklats. Eftersom
samhällsinstitutioner inte utvecklats, relevant lagstiftning
inte finns eller följs har många av de nya länderna hamnat i ett
slags rövarkapitalism, med bl.a. ökad kriminalitet som följd. I
motionen framhålls vidare att det i det f.d. Sovjetunionen finns
många tekniskt mycket välutbildade människor. För att ta till
vara och utveckla denna befintliga kompetens bör Sverige studera
möjligheten att föra över medel direkt till viktiga
forskningsinstitut. Det är även angeläget att länderna får stöd
för att ställa om rustningsindustrin till civil produktion
(yrkande 1). Motionärerna menar att det mot denna bakgrund också
är angeläget att kraftfullt stödja demokratins och rättsstatens
institutioner (yrkande 2). Folkligt deltagande i det politiska
beslutsfattandet är av grundläggande betydelse för demokratins
framväxt. Därför bör Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa även inbegripa stöd till demokratiskt sinnade
folkrörelser inom miljö och facklig verksamhet, anförs det i
motion U809 (v) yrkande 3.
I motion U804 (s) framhålls att en demokratisk
samhällsutveckling är ett av huvudmålen för den svenska
biståndspolitiken. Motionären anser att riksdagen och
riksdagspartierna har speciell kompetens och goda möjligheter
att göra direkta och konkreta insatser för att utveckla de
demokratiska institutionerna i Central- och Östeuropa. I
motionens yrkande 1 föreslås därför att ett särskilt anslag ur
biståndsbudgeten inrättas på 50 miljoner kronor för den kommande
treårsperioden. Medlen föreslås ställas till riksdagens
förfogande för stöd till parlamenten i Central- och Östeuropa,
inkl. Baltikum. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen bör
tillsätta en särskild delegation för att analysera behoven av
stöd och i samarbete med resp. parlament initiera projekt samt
förmedla medel ur det föreslagna anslaget.
I motion U811 (kds, s, c, v) föreslås att riksdagen aktivt
skall stödja folkrörelser med engagemang i Baltikum samt även
idka ett aktivt "parlamentariskt vänutbyte".
I motion U806 (c) anförs att folkbildningsinstitut,
studieförbund och enskilda organisationer kan lämna
betydelsefulla bidrag till stöd för uppbyggnaden av länderna i
Östeuropa. Motionärerna menar att de enskilda organisationernas
arbete härvidlag försvåras på grund av att nuvarande
bestämmelser för SIDA:s bidragsgivning till organisationerna
utesluter delfinansiering av projekt med medel från det land där
projektet genomförs. En ändring av denna bestämmelse vore därför
motiverad. I yrkande 7 föreslås att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen detta till känna.
Motion K612 (fp, s, c, kds, nyd) berör möjligheten för
befattningshavare från Baltikum att inom ramen för
demokratiserings- och utvecklingssträvandena kunna studera hur
t.ex. motsvarande institutioner fungerar i Sverige. Motionärerna
föreslår -- bl.a. med hänvisning till de inblandade beloppens
ringa storlek -- att länsstyrelse eller annat regionalt organ
skall tilltros uppgiften att fördela biståndsmedel för sådana
insatser. I motionen föreslås att BITS anslag bör belastas för
ändamålet (yrkande 2).
I motion U812 (s) hävdas att kooperationen i än högre grad än
tidigare utgör ett alternativ i den privatiseringsprocess som
pågår i Central- och Östeuropa. Enligt motionären bör svenska
biståndsorgan finansiellt stödja det nätverk av kooperativa
företag som genom kunskapsöverföring söker bidra till kooperativ
utveckling i Östeuropa. Nätverket finansierar sina projekt genom
egeninsatser och bidrag från olika internationella och
europeiska organ, bl.a. Världsbanken och EG:s Phareprogram.
Enligt motionären bör Sverige även redan nu kunna delta i
samfinansiering av t.ex. den typen av EG-bistånd som stöder
andra internationella kooperativa nätverk, i vilka bl.a. svenska
icke-offentliga aktörer kan delta (yrkande 1). I motionen begärs
vidare att regeringen noggrant skall följa utarbetandet, i
Europarådets parlamentariska församling, av ett handlingsprogram
för den s.k. sociala ekonomin. Med detta begrepp förstås enligt
motionären den medborgarstyrda ekonomi som också omfattar
kooperationen. Programmet syftar till att stödja en utveckling
av den sociala ekonomin i Central- och Östeuropa. Efter att
handlingsprogrammet antagits bör regeringen verka för att det
genomförs (yrkande 2).
Motion U706 (v) framhåller behovet av miljösamarbete i
Barentsregionen/Storkalotten. Enligt motionärerna måste
kraftfulla insatser för reduktion av utsläpp komma till stånd
med hjälp av ekonomiskt stöd från många olika länder och
internationella organ. Svenskt miljökunnande inom skogsindustrin
föreslås kunna föras över till Ryssland genom bl.a. byggandet av
moderna pilotanläggningar för rening av avloppsvatten. I yrkande
2 begärs att en del av de medel, dvs. 76,5 miljoner kronor, som
reserverats till regeringens disposition på anslaget G 1.
Samarbete med Central- och Östeuropa tillförs miljösamarbetet i
Barentsregionen. Flera andra förslag avseende olika typer av
miljöinsatser behandlas i senare avsnitt i detta betänkande
(avsnitt 5.2. Miljövård och energifrågor).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
bl.a.  motion U809 (v), nämligen att utvecklingen i Central- och
Östeuropa, trots kriser och problem, uppvisar många positiva
drag. Det förblir en angelägen uppgift att ta fasta på dessa
positiva tendenser och försöka stärka dem med hjälp av olika
slag av samarbetsinsatser. Flera av de förslag som läggs fram i
motion U809 (v) ingår som element i det pågående samarbetet.
Som redan anförts i detta betänkande har stödet till de
demokratiska reformerna i Central- och Östeuropa en central
plats i det svenska östsamarbetet. Insatser görs inom skilda
områden och på många olika nivåer i samhället. Inom det
bilaterala samarbetets ram ges förvaltningsstöd genom statliga
myndigheter, stöd till folkrörelser och enskilda organisationer
via SIDA och som bidrag till regionalt och lokalt förankrat
samarbete via länsstyrelser och kommuner. Internationellt deltar
Sverige aktivt i en rad insatser, främst inom Europarådets ram.
Utskottet noterar exempelvis detta organs särskilda program för
lokal demokrati (LODE) och utbildning för tjänstemän avseende
frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens
grundvalar (THEMIS). Vidare kan noteras att de överläggningar
som äger rum inom Östersjörådets demokratigrupp är av vikt för
den fortlöpande dialogen i dessa frågor.
Utskottet delar vidare den oro som uttrycks i motion U809 (v)
beträffande de eventuella följderna av att forskare i f.d.
Sovjetunionen inte längre ges möjlighet att arbeta på acceptabla
ekonomiska villkor. Detta problem har uppmärksammats
internationellt och Sverige deltar aktivt, enligt vad utskottet
erfarit, i arbetet på att finna lösningar. Ett av de större
initiativen gäller upprättandet av internationella
kärnforskningscentra i Moskva och Kiev, där f.d. sovjetiska
forskares kompetens och kunskaper skall komma till användning
för civila ändamål. De överenskommelser som har träffats härom
förväntas träda i kraft under första hälften av 1994.
Utskottet får i sammanhanget även erinra om det samarbete
mellan svenska och ryska universitet som bedrivs med bidrag ur
Svenska institutets anslag. Ca 7 miljoner kronor har utfästs för
särskilda forskningsprojekt. Stockholms och Uppsala universitet,
liksom Högskolan i Sundsvall/Härnösand är, enligt vad utskottet
inhämtat, för närvarande engagerade i samarbetet. Bland de
sektorer man arbetar inom kan nämnas offentlig förvaltning,
strålningsvetenskap och ekonomi. Även över
Utbildningsdepartementets budget har sedan 1991 avsatts 10
miljoner kronor per år för forskningssamarbete mellan svenska
institutioner och deras motsvarigheter i Ryssland och i de
länder som nu ingår i OSS, Oberoende staters samvälde. Dessa
medel administreras av Kungliga Vetenskapsakademien. Enligt vad
utskottet inhämtat har ca 80 % av medlen allokerats för
Ryssland.
Den fråga som aktualiseras i motion U809 (v) -- konvertering
av militär industri till civil produktion -- innebär givetvis en
mycket stor strukturomvandling som i varje berört land
förutsätter betydande politisk enighet och övergripande samsyn
om färdriktningen. Därtill torde krävas att potentiella
investerare inom näringslivet i Västeuropa aktivt intresserar
sig för uppgiften att restrukturera militärindustrierna i öst.
Utskottet konstaterar att de internationella
finansieringsinstitutionerna och flera västländer har sökt
främja de första faserna i denna omställning. Sådana strategiska
insatser, som också syftar till att vinna ytterligare
erfarenheter, har fått bidrag även från Sverige i samarbete med
EBRD, den europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.
Bilateralt har SwedeCorp engagerat sig i konverteringsfrågorna
genom att bidra till en kartläggning av svenska små och
medelstora företags möjligheter till samverkan med ryska företag
inom det militärindustriella komplexet.
Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att aktivt
uppmärksamma utvecklingen på detta område.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U809 (v)
yrkandena 1 och 2 som besvarade.
Med anledning av den socialdemokratiska partimotionens
(U808) förslag, som refererats ovan, att BITS bör vara den
centrala myndigheten i hanteringen av östsamarbetet, får
utskottet anföra följande:
Inledningsvis kan konstateras att drygt hälften av det
bilaterala samarbete som kanaliseras via de svenska
myndigheterna går via BITS. Samtidigt har det också bedömts
önskvärt att utnyttja den sakkunskap som finns inom andra
myndigheter, då det gäller specifika sektorer av samarbetet.
Detta markeras genom inrättandet av särskilda anslagsposter inom
verksamhetsområdet littera G. BITS svarar för det tekniska
samarbetet. SwedeCorp och Swedfund handhar olika delar av
näringslivsbiståndet. Samarbetet inom utbildnings-, forsknings-
och kulturområdena administreras av Svenska institutet. SIDA
fördelar bidragen till folkrörelser och enskilda organisationer.
Utskottet anser att denna pluralistiska struktur har ett
egenvärde när det gäller östsamarbetet. Den tid är förbi, då
allt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa måste
kanaliseras via deras ministerier och tunga centralorgan.
Direkta kontakter mellan de institutioner som besitter kompetens
på resp. områden bör uppmuntras.
Det anförda innebär inte, enligt utskottets uppfattning, att
den nuvarande arbetsfördelningen nödvändigtvis är den bästa
möjliga. Utskottet har i tidigare betänkanden (senast i bet.
1992/93:UU16) framhållit att ytterligare erfarenheter av
samarbetet kommer att ge möjlighet att utveckla formerna för den
administrativa styrningen och beredningen. De utredningar som
redan nämnts, om det hittillsvarande östsamarbetet och dess
kommande inriktning och organisation, liksom den s.k.
Biståndsförvaltningsutredningen (UD 1993:04), kan läggas till
grund för en bedömning av behovet av organisationsförändringar.
Av största betydelse är likaså kartläggningen av vad ett svenskt
inträde i Europeiska unionen med dess omfattande östsamarbete
skulle innebära. Som även framhållits av utskottet tidigare i
detta betänkande, finner utskottet det lämpligt att eventuella
större förändringar i organisationen av samarbetet med Central-
och Östeuropa genomförs i anslutning till ett beslut om
östsamarbetets fortsättning efter budgetåret 1994/95.
Med det anförda anser utskottet att motion U808 (s) yrkande 7
besvarats.
Den övergripande samstämmighet beträffande östsamarbetet som
utskottet noterat tidigare i detta betänkande kan även sägas
gälla suveränitetsstödet, en fråga som tas upp i bl.a. motion
U806 (c). Utskottet noterar med tillfredsställelse regeringens
avsikt att fortsätta att utveckla suveränitetsstödet till
Baltikum. De i motion U806 (c) angivna huvudområdena för stödet
sammanfaller, såvitt utskottet bedömer det, med stödets
nuvarande inriktning.  Enligt vad utskottet inhämtat kommer
stödet i betydande utsträckning att i framtiden även omfatta nya
satsningar för att hjälpa de baltiska staterna att bekämpa
organiserad brottslighet. Dit hör insatser på tullens och
polisens områden, men också på det rättsliga området. Utskottet
noterar att regeringen även tagit initiativ till en regional
konferens rörande organiserad brottslighet, vilken hölls den 7
december 1993 i Borgholm. Som en uppföljning av konferensen
arbetar för närvarande två arbetsgrupper med att dels finna
konkreta förslag till samarbetsformer, dels närmare kartlägga
den internationella organiserade brottsligheten i
Östersjöregionen. Konkreta förslag till samarbete och
stödinsatser kan enligt vad utskottet inhämtat med stor
sannolikhet resultera i ytterligare projekt inom ramen för
suveränitetsstödet till de baltiska länderna.
Därmed betraktar utskottet motion U806 (c) yrkande 4 som
besvarat.
I anledning av yrkande 5 i motion Fö335 (nyd), angående
möjligheten för de baltiska länderna att ta emot utrustning från
det svenska försvaret, får utskottet inledningsvis konstatera
att den svenska lagstiftning som reglerar exporten av
krigsmateriel är mycket restriktiv. Särskild restriktivitet
gäller bl.a. beträffande länder som Sverige tidigare inte har
exporterat krigsmateriel till. Ett nära samråd i dessa frågor
sker med övriga nordiska länder. Enligt vad utskottet inhämtat
gör regeringen bedömningen att det i dagsläget inte är aktuellt
att tillåta utförsel av vapen/krigsmateriel för strid till de
baltiska länderna.
Som framgått ovan gör dock Sverige, inom ramen för
suveränitetsstödet, en rad andra insatser till stöd för
Estlands, Lettlands och Litauens försvar och säkerhet. En hel
del materiel från det svenska försvaret har skänkts, exempelvis
uniformer, cyklar, fordon, tross- och sjukvårdsutrustning m.m.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer ytterligare utrustning att
skänkas i samband med insatser till stöd för de baltiska
staternas uppbyggnad av effektivare övervakningssystem för sina
land- och havsgränser samt luftrum.
Övervakningen av gränserna jämte stöd till bl.a. polis och
tull är områden som prioriterats av mottagarländerna och där
behoven bedömts vara mest akuta. Utskottet noterar att ett
ytterligare element i suveränitetsstödet till Baltikum kan bli
att tillsammans med andra länder bistå vid upprättandet av en
gemensam baltisk fredsbevarande bataljon med utbildning för
fredsbevarande uppdrag samt eventuell utrustning. De nordiska
utrikesministrarna beslutade vid sitt möte i Stockholm den
25--26 januari 1994 att på nordisk basis koordinera stödet till
upprättandet av en sådan fredsbevarande styrka.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att fortlöpande
pröva frågan om hur Sverige bäst kan bidra till att stärka de
baltiska ländernas suveränitet.
Därmed får motion Fö335 (nyd) yrkande 5 anses besvarat.
I motion U808 (s) yrkande 17 begärs att riksdagen ej skall
anvisa medel till en handelshögskola i Riga. Utskottet får
därvid erinra om följande:
Sveriges bidrag till upprättandet av en handelshögskola i Riga
ingår i Östersjörådets utbildningsinitiativ Eurofaculty.
Riksdagen har redan bemyndigat regeringen att bidra till
upprättandet av en sådan handelshögskola i enlighet med vad som
angavs i proposition 1992/93:150 (bet. 1992/93:UU33, rskr.
1992/93:410). I denna proposition beräknas kostnaderna för en
första planerings- och utbildningsperiod motsvarande budgetåren
1993/94--1995/96 uppgå till sammanlagt högst 45 miljoner kronor.
I samband med regeringskansliets budgetarbete hösten 1995 är
avsikten att en analys skall göras som kan ligga till grund för
beslut om eventuella förändringar i verksamheten under den
återstående perioden för projektet, dvs. 1996/97--2002/03.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 17.
I några motioner -- U809 (v), U811 (kds, s, c, v) och K612
(fp, s, c, kds, nyd) -- hemställs om stöd till olika former av
utbytesverksamhet och till det samarbete som bedrivs via bl.a.
folkrörelser.
Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda
organisationer liksom landsting och kommuner redan i dag spelar
en viktig roll i kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med
Central- och Östeuropa. Nedan ges några exempel:
Via Svenska institutet erbjuds resebidrag för korta
studiebesök i båda riktningarna samt för östeuropeiska experters
deltagande i kurser och konferenser i Sverige. Målgrupp är högre
befattningshavare, experter och andra personer av betydelse för
kunskapsuppbyggnaden inom samhällsliv, utbildning och forskning
i främst Estland, Lettland, Litauen, Polen och nordvästra
Ryssland. Ansökan kan göras av svenska institutioner såsom
myndigheter, universitet, organisationer, folkrörelser och
föreningar.
6 miljoner kronor har avsatts för att stödja en
försöksverksamhet avseende regionalt samarbete genom
länsstyrelserna med regionala organ i Estland, Lettland och
Barentsregionens ryska del. Av detta belopp belastar 4,5
miljoner kronor Utrikesdepartementets anslag för samarbete med
Central- och Östeuropa och 1,5 miljoner kronor
Civildepartementets anslag för länsstyrelserna m.m. Samarbetet
syftar till att genom kunskapsöverföring om regional förvaltning
och regional utveckling nyttiggöra länsstyrelsernas kompetens
för reformarbetet i Central- och Östeuropa. Medlen förvaltas av
BITS. Enligt vad utskottet erfarit förväntas länsstyrelserna
inkomma med en slutrapport under våren 1994. För s.k. fördjupat
vänortssamarbete mellan svenska kommuner och kommuner i de
baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland har BITS
nyligen beviljat ytterligare 18 miljoner kronor, utöver de 14
miljoner kronor som tidigare avsatts för detta ändamål. Medlen
förvaltas av Kommunförbundet.
Folkrörelser kan, liksom andra enskilda organisationer, få
bidrag från SIDA för samarbete med sina motsvarigheter i
Central- och Östeuropa. SIDA har i ökad omfattning beviljat
medel till sådana projekt. En utvärdering av SIDA:s bidrag till
enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa,
som regeringen låtit företa, har funnit att verksamheten
fungerar tillfredsställande. Dock föreslås ett antal åtgärder i
syfte att ytterligare effektivisera och förbättra biståndet
genom enskilda organisationer. Ett av förslagen gäller nya
riktlinjer i fråga om fördelningen av de ekonomiska insatserna
mellan bidragsgivare och bidragsmottagare. Enligt vad utskottet
inhämtat är utredningens förslag och de remissvar som inkommit
för närvarande föremål för vidare överväganden i
regeringskansliet.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U806 (c)
yrkande 7, U809 (v) yrkande 3, U811  (kds, s, c, v) samt K612
(fp, s, c, kds, nyd) yrkande 2 som besvarade.
I motion U804 (s) föreslås att ett särskilt anslag på 50
miljoner kronor skall utgå ur biståndsbudgeten för den kommande
treårsperioden och ställas till riksdagens förfogande för stöd
till parlamenten i Central- och Östeuropa (yrkande 1). I yrkande
2 begärs att riksdagen skall tillsätta en särskild delegation
för att med de anvisade medlen utveckla samarbetet med de
nationella parlamenten.
Som påpekas i motion U804 (s) har riksdagen under några år
haft intensiva kontakter med både politiker och tjänstemän i de
nya staterna i Central- och Östeuropa. Ett enligt utskottets
uppfattning värdefullt samarbete, omfattande såväl
delegationsutbyte och studiebesök som visst stöd i form av
utbildning och utrustning, har utvecklats mellan Sveriges
riksdag och de nationella parlamenten, särskilt i Baltikum.
Utskottet noterar att det pågående treårsprogrammet för
östsamarbetet ger hög prioritet åt att även på andra sätt stärka
demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa. Insatser har
genomförts avseende bl.a. kommunal demokrati och vad gäller
beslutsfattande på såväl lokal som regional nivå. Vidare lämnas
stöd på lagstiftnings- och rättsområdet genom bl.a.
Justitiedepartementet och Domstolsverket. Utbildning i
pressfrihetsfrågor har genomförts för journalister från länderna
i Central- och Östeuropa. Inom Östersjörådets ram finns en
arbetsgrupp för demokratifrågor. Denna har tillsatts med syftet
att i olika former söka påverka utvecklingen av demokratifrågor
i Östersjöländerna.
Vidare har Svenska institutet fått disponera särskilda medel
för insatser för att främja utvecklingen avseende de mänskliga
rättigheterna i Östeuropa. Hittillsvarande insatser har ägnats
bl.a. barnens situation i Baltikum och Ryssland. Kvarvarande
medel beräknas användas under våren 1994. Utskottet noterar att
institutets anslag innevarande budgetår ökats med 5 miljoner
kronor, vilket medfört att insatserna på demokratiområdet har
kunnat utvecklas och fördjupas. En särskild satsning på
språkundervisning till de baltiska ländernas rysktalande
befolkning har inletts. Utskottet välkomnar denna satsning och
ser den som ett viktigt bidrag till ländernas fortsatta
demokratisering.
Utskottet utgår från att dessa olika samarbetsformer kommer
att fortsätta att utvecklas. I sammanhanget noterar utskottet
att regeringen beslutat att utse en utredare, riksdagsledamoten
Hadar Cars, med uppgift att överväga förutsättningarna för
demokratibistånd via politiska partier. Utredningens tillkomst
kan bl.a. ses i ljuset av att demokratibistånd, som syftar till
att vinna gehör för demokratiska principer och främja
tillkomsten av demokratiska institutioner, i flera länder --
bl.a. Tyskland och USA -- kanaliseras genom politiska organ.
Flera svenska partier har också organ som, med stöd av bidrag
från SIDA, medverkar till att bygga upp och stärka demokratin i
olika delar av världen. Omfattningen av denna verksamhet är dock
relativt begränsad. Utredaren förväntas presentera sina
slutsatser och förslag den 30 april 1994.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det för närvarande inte
finns anledning att omdisponera budgetmedel för att tillgodose
motionärens önskemål.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U804 (s). Som en konsekvens
av detta ställningstagande anser utskottet att yrkande 2 i
motion U804 (s) besvarats.
Utskottet konstaterar, med anledning av förslagen i motion
U812 (s), att BITS och SIDA hittills har beviljat stöd till ett
antal projekt i syfte att främja utvecklingen av kooperativa
företag och organisationer i Central- och Östeuropa. BITS har
genomfört utbildning i kooperativ företagsledning i Tjeckien och
Slovakien. Enligt vad utskottet inhämtat finansieras för
närvarande ett kooperativt utbildningsprogram i Ungern. I bägge
fallen är den svenska parten KF Project Center. I det av SIDA
slutna ramavtalet med Olof Palmes Internationella Centrum ingår
fr.o.m. innevarande budgetår KF:s projektverksamhet i Östeuropa.
Sverige lämnar även omfattande stöd till Central- och
Östeuropa genom multilaterala institutioner. Utskottet
konstaterar att inga hinder föreligger från svensk sida vad
avser eventuell samfinansiering med exempelvis EG:s
Phareprogram. Detta förutsätter givetvis att länderna i Central-
och Östeuropa själva prioriterar sådant stöd till den
kooperativa utvecklingen. En fortlöpande samordning med bl.a.
EG:s Phareprogram sker inom ramen för G 24. Även andra delar av
det stöd som Sverige lämnar inom ramen för det multilaterala
biståndet till Central- och Östeuropa kan, om mottagarna så
önskar, utformas som ett stöd till den kooperativa rörelsen i
dessa länder.
Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen hösten
1993 tillsatt den s.k. Beredningen för främjande av den ideella
sektorns utveckling. Beredningen, som skall arbeta under tre år
och har civilminister Davidson som ordförande, förväntas lämna
en första rapport under våren 1994. Enligt vad utskottet erfarit
är det beredningens avsikt att bl.a. på olika sätt belysa de
områden på vilka den ideella sektorn -- folkrörelser,
föreningar, kooperativ och enskilda -- kan komplettera statens
och kommunernas arbete. Utskottet utgår från att beredningens
slutsatser kommer att ha relevans även för de
folkrörelseanknutna frågor som berörts i detta betänkande.
Enligt vad utskottet erfarit befinner sig arbetet inom
Europarådet med ett handlingsprogram för den sociala ekonomin i
ett förberedande stadium (motion U812, s, yrkande 2). Frågan
skall ännu inte ha diskuterats i den rådgivande parlamentariska
församlingen i plenum varför det ännu är osäkert om programmet
kommer att antas. Datum för en debatt om handlingsprogrammet
har, enligt uppgift, ännu inte fastställts. Enligt utskottets
uppfattning bör inget ställningstagande göras i frågan förrän
ett färdigt förslag föreligger.
Därmed får yrkandena 1--2 i motion U812 (s) anses besvarade.
Som påpekas i motion U706 (v) inleddes samarbetet i den
euroarktiska Barentsregionen formellt genom den deklaration som
antogs av utrikesministermötet i Kirkenes den 11 januari 1993.
Undertecknare var de fem nordiska länderna och Ryssland samt
EG-kommissionen, vilka därmed konstituerade sig som det
euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt och på samma plats
konstituerade sig huvudmännen för regionens län såsom regionråd.
I regionrådet ingår även företrädare för regionens
urbefolkningar.
Barentssamarbetet har tillkommit i förväntan om att det skall
bidra till stabilitet och framåtskridande, både inom regionen
och i Europa som helhet, och knyta det nordliga Europa närmare
samman med den övriga kontinenten. Samarbetet bör enligt
utskottet även uppfattas som ett stöd för reformprocessen i
Ryssland. Strävan är att genom en utveckling av de olika
samarbetsområdena främja demokratisering, marknadsreformer och
framväxt av lokala institutioner i regionens ryska del. Sverige
bidrog under 1993 med 3 miljoner kronor till detta samarbete.
Kirkenesdeklarationen understryker nödvändigheten av att
skydda regionens känsliga miljö, och allt samarbete bedrivs
under hänsynstagande till en sund miljö och en hållbar
utveckling. Att lösa regionens miljöproblem är en central
uppgift i samarbetet, särskilt eftersom kostnaderna härför torde
kräva en bredare internationell medverkan. Sverige medverkar
även aktivt i de arktiska staternas strategi för skydd av den
arktiska miljön, den s.k. Rovaniemiprocessen. Enligt vad
utskottet erfarit utesluter inte regeringen att medel som
reserveras till regeringens disposition kan komma att användas
för insatser inom  ramen för miljösamarbetet i Barentsregionen.
Därmed får motion U706 (v) yrkande 2 anses besvarat.
Utskottet tillstyrker den fördelning av anslaget G 1 på
olika poster för olika ändamål och samarbetsformer som i övrigt
föreslås i propositionen.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkandena 14--16.

3. Övrigt multilateralt stöd
Propositionen (s. 16--17, 250--251)
Till länderna utanför närområdet kanaliseras svenska insatser
huvudsakligen genom multilaterala organ (främst Internationella
valutafonden, Världsbanken, Europeiska återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken, OECD, Europarådet och den s.k. G 24-gruppen).
Det är också främst genom dessa organ som Sverige bidrar till
det makroekonomiska stöd och de infrastrukturella investeringar
som måste ges för att säkra den mera långsiktiga
samhällsuppbyggnaden i de central- och östeuropeiska staterna.
De finansiella flöden genom de internationella
finansieringsinstituten som också kommer flertalet av våra
grannländer till godo, är av avgörande betydelse för Central-
och Östeuropas reformarbete. En viktig uppgift för Sveriges
bilaterala samarbete är att komplettera det finansiella stödet
genom att medverka till att detta utnyttjas effektivt.
Regeringen anser att en accelererande reformprocess kommer att
ställa krav på ökade multilaterala insatser.

Sammanfattning av motionen
I motion U809 (v) hävdas att det stöd regeringarna i väst
utlovat i krediter till Central- och Östeuropa inte utnyttjas
fullt ut därför att bara en bråkdel av stödet i praktiken varit
tillgänglig. Orsaken skulle vara att krav ofta ställs på att
krediterna skall ges på kommersiella grunder. Motionärerna
hänvisar också till det förhållandet att högst 40 % av EBRD:s
(Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt
stadgarna får gå till den statliga sektorn. I motionens yrkande
8 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s
kreditvillkor.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att EBRD:s
40-procentsregel potentiellt skulle kunna hämma bankens
verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat
har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på
att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid
tolkning i EBRD. Projekt i företag som formellt är statsägda men
där det finns en  konkret plan för privatisering och där den
dagliga verksamheten är frikopplad från den statliga ägaren
klassificeras i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att
Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av
begreppet.
Enligt stadgan har EBRD att tillämpa sunda bankmässiga
principer i hela sin verksamhet. Subventionerad långivning, som
förordas i motion U809 (v), är inte förenligt med detta. En
sådan skulle dessutom kräva omfattande tillskott av gåvomedel
från ägarländerna. Utskottet noterar att EBRD:s insatser, när
det är lämpligt, kan kompletteras med t.ex. bilateral
finansiering på gåvovillkor.
Därmed betraktar utskottet yrkande 8 i motion U809 (v) som
besvarat.
4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar för
förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)
Propositionen (s. 253--256)
Länderna i Central- och Östeuropa har behov av finansiellt
stöd för att påskynda reformprocessen. Detta kan bl.a. avse
betalningsbalansstöd eller ett mer strukturellt inriktat stöd
kopplat till utlåning från internationella organisationer. Efter
särskilt regeringsbeslut kan finansiellt stöd lämnas i form av
statliga garantier för krediter till länderna i Central- och
Östeuropa.
Riksdagen beslutade i juni 1991 medge att staten ikläder sig
betalningsansvar för kreditgivning till länder i Central- och
Östeuropa till ett belopp av högst 800 miljoner kronor. Av
beloppet intecknades ca 750 miljoner kronor för finansiellt stöd
till Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien samt
garantiutfästelse för Europarådets fond för bosättning och
regional utveckling. För budgetåret 1992/93 beslutade riksdagen
om en ram om högst 800 miljoner kronor. Av beloppet togs ca 550
miljoner kronor i anspråk för finansiellt stöd till Estland,
Lettland, Litauen och Rumänien samt Nordiska investeringsbanken
(det baltiska investeringsprogrammet). Även för budgetåret
1993/94 har riksdagen beslutat om en ram om 800 miljoner kronor.
Av denna har regeringen hittills utfäst finansiellt stöd till
Albanien och Kazachstan.
Det kommer enligt regeringen även under budgetåret 1994/95
inom ramen för bl.a. G 24-samarbetet att finnas ett fortsatt
behov av kompletterande betalningsbalansstöd till länder i
Central- och Östeuropa. Det kan framöver också bli aktuellt att
lämna kompletterande betalningsbalansstöd till de OSS-stater som
genomför ett av Internationella valutafonden stött
strukturanpassningsprogram. Inom ramen för det statliga
garantiåtagandet bör det enligt propositionen även finnas
utrymme för ett mera strukturellt inriktat stöd kopplat till
utlåning från multilaterala organ. För budgetåret 1994/95
föreslår regeringen att ramen för de statliga garantiåtagandena
uppgår till 650 miljoner kronor.
För att täcka eventuella förluster som kan uppstå med
anledning av statliga garantier för finansiellt stöd måste
riskavsättningar göras. För budgetåret 1994/95 anser regeringen
att 90 miljoner kronor bör avsättas för statsgarantier för
finansiellt stöd. Hittills har inga förluster uppkommit avseende
garantiutfästelser för sådant stöd.
Utvidgad handel med länderna i Central- och Östeuropa är
viktig för att underlätta omställningen av ekonomin och skapa
underlag för tillväxt. Investeringsbehoven i de aktuella
länderna är mycket omfattande. Statliga exportkreditgarantier är
i många fall en förutsättning för att företag skall våga ta på
sig de risker som kreditaffärer med dessa länder är förenade
med.
På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 (prop.
1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU16, rskr. 1992/93:263) att
inrätta en särskild exportkreditgarantiram om 1 miljard kronor
för de baltiska länderna och Ryssland. Regeringen uppdrog
därefter åt Exportkreditnämnden (EKN) att administrera
verksamheten i enlighet med riktlinjer grundade på
riksdagsbeslutet.
EKN har meddelat regeringen att nämnden t.o.m. november 1993
gjort 13 utfästelser till ett belopp om drygt 300 miljoner
kronor. Fram till den 30 september hade EKN mottagit preliminära
och fullständiga ansökningar för garantier under ramen till ett
sammanlagt belopp om knappt 1 300 miljoner kronor. EKN har mot
denna bakgrund gjort bedömningen att det ännu är för tidigt att
dra några slutsatser i fråga om tillämpningen av de riktlinjer
statsmakterna har fastställt för verksamheten.
I propositionen anges att EKN:s riktlinjer kan komma att
justeras om det skulle visa sig nödvändigt. En förutsättning
härför är dock att förlusterna inte bedöms bli större än de
sammantagna avsättningar för förluster som har gjorts under
detta anslag. Skulle det visa sig att ramen är otillräcklig för
att nämnden skall kunna utfärda garantier för affärer som
överensstämmer med de nu gällande riktlinjerna anser regeringen
att det kan finnas skäl att återkomma till riksdagen med begäran
om en utökad ram. En utökad ram skulle i sin tur kräva att
ytterligare avsättningar gjordes.
Vad beträffar garantigivning för Ryssland har regeringen i
sina riktlinjer till EKN konstaterat att nämnden borde kunna
utfärda garantier under förutsättning att landet träffade en
överenskommelse om stöd från Internationella valutafonden (IMF)
under den nya faciliteten för länder i omvandling från
planekonomi. Ryssland ingick ett sådant avtal med IMF den 30
juni 1993 och EKN öppnade för garantigivning dagen därpå. IMF
har senare tillfälligt avbrutit utbetalningar under faciliteten
på grund av att Ryssland inte uppfyllt de uppställda kraven. EKN
är dock fortsatt öppet för garantigivning, under iakttagande av
viss försiktighet, i syfte att undvika förluster.
Riskavsättningar måste göras även för att täcka eventuella
förluster som kan uppstå med anledning av
exportkreditgarantiramen. Då förlustrisken bedöms vara större
för exportkreditgarantier än för finansiellt stöd föreslår
regeringen att ytterligare 150 miljoner kronor avsätts för detta
ändamål. Behovet av medel under detta anslag -- förlustrisker
avseende garantier för finansiellt stöd samt
exportkreditgarantier -- beräknas därför till sammanlagt 240
miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Om kostnaden för förluster överstiger det belopp som finns
fonderat under anslaget bör överskjutande belopp belasta
anslaget G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av
statliga garantier i Central- och Östeuropa.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U808) görs bedömningen
att alltför stora belopp avsätts -- i förhållande till vad som
utnyttjas -- för förlustrisker avseende garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier. I yrkande 18 begärs
därför att 200 miljoner kronor skall avsättas; en minskning med
40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
I motion U216 (nyd), yrkande 36, samt i motion N304 (nyd),
yrkande 6, föreslås att exportkreditgarantiramen utökas från
tidigare beslutade (bet. 1992/93:UU16, rskr. 263) 1 miljard
kronor till 4 miljarder kronor. Garantier till Polen föreslås
också kunna utfärdas inom ramen. Ny demokratis förslag om utökad
exportkreditgarantiram föreslås av motionärerna få som
konsekvens att även ett större belopp avsätts för förlustrisker
avseende garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier (anslaget G 3). För detta ändamål föreslås
därför att 450 miljoner anvisas utöver vad regeringen föreslår,
dvs. 690 miljoner kronor (motion U216, yrkande 37).
I motion U814 (s) föreslås att svenska företag skall få
tillgång till någon form av riskkapital/mjuka lån för att
använda under ett inlednings- och utredningsskede av en
affärskontakt med Östeuropa (yrkande 1). Enligt motionären bör
lånen kunna förmedlas av länsstyrelserna (yrkande 2).
I motion U313 (nyd), yrkande 13, begärs att s.k. u-krediter,
dvs. lån på förmånliga villkor i syfte att finansiera export av
varor och tjänster till vissa kreditvärdiga u-länder, skall
göras tillgängliga för affärer med Polen, de baltiska staterna
och länderna i Oberoende staters samvälde (OSS).
I motion U805 (c), yrkande 2 (berörd del), föreslås att
gällande regler för exportkreditgivning vidgas till att också
möjliggöra kreditgivning för export av komponenter till
jordbruksmaskiner inom ramen för den typ av samarbetsprojekt som
beskrivs i motionen.
Utskottets överväganden
Utskottet välkomnade i sitt betänkande 1992/93:UU16
regeringens förslag inför innevarande budgetår att inrätta en
särskild exportkreditgarantiram på 1 miljard kronor för
exportaffärer med Baltikum och Ryssland. Utskottet gjorde
bedömningen att den nya exportkreditgarantiramen skulle bidra
till att väsentligt förbättra förutsättningarna för en ökad
export till en tidigare i huvudsak stängd marknad.
I motionerna U216 (nyd) och N304 (nyd) förordas en
förstärkning av exportkreditgarantiramen för de central- och
östeuropeiska länder som inte kan beviljas garantier inom EKN:s
reguljära verksamhet.
Utskottet konstaterar att den år 1993 inrättade särskilda
exportkreditgarantiramen för de baltiska staterna och Ryssland
har varit operativ under ett drygt halvår. De första
erfarenheterna bekräftar att ramen fyller ett stort behov. Som
framgår av budgetpropositionen är regeringen beredd att till
riksdagen inkomma med en begäran om en utökad ram, om den
fortsatta verksamheten ger vid handen att medlen är
otillräckliga för att EKN skall kunna utfärda garantier för
affärer som överensstämmer med de nu gällande riktlinjerna.
I motion N304 (nyd) yrkas även på att Polen skall omfattas av
exportkreditgarantiramen. Utskottet får därför konstatera att
Polen, till skillnad från de baltiska länderna och Ryssland, är
ett kreditvärdigt land. EKN kan således utfärda garantier för
Polen inom sin ordinarie verksamhet. I motionen hävdas att
endast "hårdvalutarelaterade projekt" kan komma i fråga. Denna
projekttyp prioriteras, men även valutainbesparande och
samfinansierade projekt kan, enligt vad utskottet inhämtat,
komma i fråga för garantier inom ramen. Dessa behöver inte vara
"hårdvalutaintjänande".
Därmed avstyrker utskottet motionerna U216 (nyd) yrkandena 36
och 37 samt N304 (nyd) yrkande 6.
I anledning av förslagen i motion U805 (c) om vidgade
biståndsmål och regler för exportkreditgivning konstaterar
utskottet att flera projekt avseende småföretagsutveckling
bedrivs i SwedeCorps regi. Genom avskrivningslån och villkorslån
till svenska företag skall programmet söka underlätta
företagsetableringar i Baltikum och nordvästra Ryssland. Även
den verksamhet som bedrivs av Swedfund syftar till att stimulera
samverkan med företag i Central- och Östeuropa. Om en aktuell
affärsidé bedöms lönsam på sikt, kan Swedfund bidra med
riskkapital eller lån under en övergångsperiod.
Motion U805 (c) framhäver bl.a. behovet av kunskaper och
maskiner i jordbruket i de baltiska staterna. Enligt vad
utskottet inhämtat behöver jordbrukarna i Baltikum, i
omställningen från kollektivjordbruk till privat jordbruk,
framför allt lära sig hur man effektivt brukar små och
medelstora familjejordbruk. Flera svenska myndigheter och
organisationer i olika delar av Sverige är engagerade i
utbildning, expertinsatser och studiebesök. Lantbrukarnas
stiftelse för internationellt bistånd är en av de
huvudorganisationer som har ramavtal med SIDA och som bedriver
långsiktig verksamhet i de baltiska länderna.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 2
(i berörd del).
I motion U808 (s) framförs synpunkter på storleken av
avsättningarna under anslagsposten G 3. Dessa kunde, enligt
motionärerna, vara mindre än vad regeringen förordar.
För att täcka eventuella förluster som kan uppstå med
anledning av statliga garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier måste, som också framgår av propositionen,
riskavsättningar göras. Ett riktmärke för hur stora de totala
riskavsättningarna avseende statsgarantier för finansiellt stöd
bör vara är de 10 % av totala utestående krediter som EG/EU
tillämpar. Detta innebär, enligt propositionen, att tidigare
gjorda riskavsättningar kan komma att justeras i efterhand. För
budgetåret 1994/95 föreslås att 90 miljoner kronor avsätts för
statsgarantier för finansiellt stöd. Detta betyder att årets
avsättning är högre än 10 % om hela ramen för 1994/95 intecknas.
Tidigare har emellertid för låga belopp avsatts.
En översyn av statens totala betalningsansvar för
kreditgivningen till länderna i Central- och Östeuropa sker en
gång per år. Framkommer det vid nästa översyn att ramen för de
statliga garantiåtagandena inte har utnyttjats som avsett
kommer, enligt vad utskottet inhämtat, mindre avsättningar att
göras kommande år.
Vad gäller exportkreditgarantiramen om 1 miljard kronor har,
på grund av förlustrisken, en avsättning på 300 miljoner bedömts
nödvändig. Som framgick av proposition 1992/93:100 finansieras
denna avsättning under två år, dvs. med 150 miljoner kronor
under vardera budgetåren 1993/94 och 1994/95. Utskottet utgår
från att regeringen fortlöpande analyserar förändringar i
förlustrisken i syfte att avgöra om en utvidgning av ramen
skulle kunna vara möjlig utan ytterligare avsättningar för
förluster.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 18.
Beträffande förslagen i motion U313 (nyd) (yrkande 13) och i
motion U814 (s) att göra u-krediter tillgängliga för affärer med
de baltiska länderna och andra länder i Central- och Östeuropa
får utskottet konstatera att detta för närvarande inte är
möjligt på grund av överenskommelser som träffats inom OECD. Som
även påpekats tidigare i betänkandet rymmer dock det svenska
östsamarbetsprogrammet åtskilliga andra incitament för svenska
företagare som önskar göra affärer med Central- och Östeuropa.
Genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och
utländska företag, bidrar Swedfund International AB aktivt till
en industriell och ekonomisk utveckling baserad på
marknadsekonomiska principer i mottagarländerna. För att
särskilt stimulera till ett brett nätverk av företagskontakter
har SwedeCorp inrättat ett småföretagarstöd, som lämnas i form
av villkorslån och avskrivningslån. Även det baltiska
investeringsprogrammet, som inrättats inom ramen för det
nordiska samarbetet, syftar till att främja små och medelstora
företags verksamhet i de baltiska staterna. Dessa satsningar,
jämte den befintliga exportkreditgarantiramen, har enligt
utskottets bedömning förutsättningar att också positivt påverka
sysselsättningsläget i Sverige.
Därmed avstyrker utskottet motionerna U313 (nyd) yrkande 13
samt U814 (s) yrkandena 1 och 2.

5. Enskilda sektorer
5.1. Stöd till utbildning och forskning
Sammanfattning av motionerna
I motion U802 (s) föreslås uppbyggnaden av ett
utbildningscentrum i Gävleborgs län i syfte att bistå bl.a. de
baltiska staterna med utbildning inom i första hand vård och
omsorg, men också inom andra områden såsom utbildning av
tullpersonal. Därmed skulle fler arbetstillfällen skapas i
Gävleborg, hävdar motionärerna.
Motion U807 (fp) pläderar för inrättandet av ett baltiskt
handels- och utbildningscentrum (i motionen kallat "Baltic
Business and Education Center", BBEC). Projektet föreslås
finansieras inom ramen för bl.a. biståndssamarbetet med Central-
och Östeuropa. I motionen argumenteras utförligt för placeringen
av ett dylikt centrum i Kristianstad. Nordöstra Skåne anses av
motionären ha särskilt goda förutsättningar för att i framtiden
bli en region med stor betydelse för ett ekonomiskt utbyte med
de baltiska staterna, i första hand Litauen.
I motion U803 (fp) hänvisas till att det i Malmö/Lund-regionen
finns betydande kunskap och kompetens vad gäller forskning,
utbildning och utveckling på miljöområdet. I Malmö finns också
redan ett FN-organ, World Maritime University. I ett projekt med
bl.a. Malmö stad, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Lunds
universitet, skilda företag samt tre FN-organ (Unesco, Unido och
UNEP) som huvudintressenter formuleras för närvarande planer på
en internationell miljöutbildning. Det planerade FN-institutets
utbildningsinsatser skall koncentreras på vattenresursfrågor, ny
teknologi för vattenrening, sophantering, energi och
förnyelsebara energikällor. Samhällsplanerare, industriledare
och forskare i de baltiska länderna och andra delar av Östeuropa
skall enligt motionärerna utgöra institutets primära målgrupp,
men även u-länder skall på sikt ges möjlighet att delta. I
motionen förslås statligt stöd för etablerandet av ett
FN-institut för miljöutbildning i Malmö.
Utskottets överväganden
De samarbetsinsatser som förordas i motion U802 (s) är, som
också framgått tidigare i detta betänkande, redan föremål för
stort svenskt engagemang. Flera departement, myndigheter och
organisationer deltar i samarbetet.
Utbildningsstöd till den sociala sektorn ges främst via SIDA
och den av SIDA finansierade Hälso- och sjukvårdens
Östeuropakommitté (ÖEK). De av ÖEK stödda projekten avser bl.a.
baltiska läkares, tandläkares och sjuksköterskors auskultation i
Sverige, utbildningsinsatser i de baltiska länderna, Polen, S:t
Petersburg, samt etableringen av s.k. modellinstitutioner i
dessa länder. Till de prioriterade områdena hör mödra- och
barnhälsovård, inkl. familjeplanering, psykiatri, handikappvård
och förstärkning av infrastrukturen.
Genom särskilt regeringsbeslut våren 1993 har SIDA tilldelats
16 miljoner kronor från anslaget för utvecklingsbistånd för
bl.a. insatser syftande till varaktiga förbättringar inom den
sociala sektorn i de central- och östeuropeiska länderna. BITS
projekt inom hälsovården har bl.a. gällt utbildning för
socialvårdare resp. sjuksköterskor och administratörer i
Estland.
Även inom tullområdet genomförs, som även nämnts tidigare, en
rad utbildningsinsatser. Bland dessa kan nämnas
managementutbildning, kurser för utbildningsadministratörer samt
av kontrollchefer. Baltiska tulltjänstemän har möjlighet att
auskultera vid tullkriminalavdelningar i Sverige.
Därmed avstyrks motion U802 (s).
Vad gäller förslaget i motion U803 (fp) om inrättande av ett
FN-institut i form av ett miljöuniversitet i Malmö, konstaterar
utskottet att kvalificerad utbildning inom de aktuella områdena
redan bedrivs vid flera av landets universitet, bl.a. tekniska
högskolan i Lund och Lunds universitet. Möjlighet att delta i
denna utbildning för de aktuella grupperna finns redan, inkl.
möjligheten att utforma särskilda utbildningsprogram för
speciella målgrupper.
Utskottet avstyrker därmed motion U803 (fp).
Förslaget, i motion U807 (fp), att inrätta ett baltiskt
handels- och utbildningscentrum i Kristianstad, syftar till att
långsiktigt bygga upp förutsättningarna för ett ökat ekonomiskt
utbyte mellan Baltikum och södra Sverige.
Utskottet får därvid konstatera att åtgärder för att skapa
förutsättningar för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan de
baltiska länderna och Sverige redan prioriteras i östsamarbetet.
Många av de insatser som beskrivits utförligare på annan plats i
detta betänkande och vilka förmedlas av bl.a. Svenska
institutet, SwedeCorp samt Swedfund kan sägas ingå i denna
målsättning. Därtill kan nämnas den inrättade
exportkreditgarantiramen med syftet att underlätta export till
och investeringar i Baltikum och Ryssland. Handelsutbytet
främjas vidare av de frihandelsavtal som Sverige ingått med de
baltiska länderna. Sveriges bidrag till upprättande av en
handelshögskola i Riga är ytterligare ett led i denna strävan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U807 (fp).

5.2. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet
Sammanfattning av motionerna
I motion U813 (fp) anförs att det ligger i vårt gemensamma
intresse att de forna kommunistländerna i Central- och Östeuropa
ges ett ökat stöd för att rädda miljön. Denna karaktäriseras av
motionärerna som framtidens stora investeringsprojekt. Behovet
av bistånd på miljöområdet är således stort, framhålls det i
motionen (yrkande 1). I yrkande 3 föreslås att 10 % av Polens
utlandsskuld till Sverige efterskänks i utbyte mot olika typer
av miljöåtgärder.
I motion U806 (c), yrkande 5, begärs att svenska biståndsmedel
skall användas för att effektivisera energihanteringen och
förbättra värmeförsörjningen i bl.a. de baltiska staterna.
Svenska insatser bör främja planeringen och utformningen av
framtida energisystem baserade på förnybar och miljövänlig
energi. Samtidigt framhålls i motionen att biståndet inte skall
användas för att förlänga användningen av kärnkraft, utan endast
för att minimera riskerna i befintliga anläggningar.
I samma motion (U806 (c)) välkomnas de insatser som Sverige
gör för att förbättra säkerheten framför allt i kärnkraftverket
i Ignalina. Det är viktigt, sägs det i motionen, att vi
fortsätter att stödja länder i Östeuropa med kunnande och
kompetens för att minska riskerna för kärnkraftsolyckor. I
yrkande 6 föreslås att Sverige skall ta initiativ i
internationella fora för att förmå våra grannländer att stänga
kärnkraftverk, t.ex. kärnkraftverket i Sosnovy Bor. Vad gäller
Ignalinaverket föreslår motionärerna att regeringen i samråd med
svenskt näringsliv och internationella organisationer skulle
kunna erbjuda Litauen en "paketlösning" i vilken en stängning av
Ignalina skulle kombineras med erbjudanden om hjälp med
finansiering av ett modernt och effektivt energisystem. Även i
motion U813 (fp), yrkande 4, föreslås att Sverige, i samverkan
med andra länder, bör diskutera möjligheterna att stödja projekt
som syftar till att stänga de farligaste
kärnkraftsanläggningarna och ersätta dem med andra former av
energiproduktion. Motionärerna föreslår i yrkande 6 att resurser
för att förbättra miljön i Östeuropa bl.a. borde kunna frigöras
från planerade investeringar i svensk infrastruktur och, på
längre sikt, från försvarets resurser.
I motion U809 (v) anförs att det i våra östra grannregioner
finns en biologisk mångfald som försvann från Västeuropa för
femtio år sedan. Avsaknaden av moderna skogs- och
jordbruksmetoder har bidragit till att bevara arter, biotoper
samt natur- och kulturlandskap som inte längre existerar i väst.
Motionärerna föreslår att Sverige anslår resurser för att
inventera och bevara dessa områden (yrkande 6). Ett problem i
sammanhanget är vidare, sägs det i motion U809 (v), att den
lokala administrationen för naturreservat och nationalparker
håller på att bryta samman av brist på pengar. I yrkande 7
föreslås att medel under G-anslaget används för att stödja dessa
lokala myndigheter i det forna Sovjetunionen.
Utskottets överväganden
En av målsättningarna för det svenska östsamarbetet är att
stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön.
Speciellt BITS men också SIDA ger betydande stöd till
miljöinriktade insatser och projekt i Baltikum och Östeuropa.
Under de första åren av BITS verksamhet i Central- och Östeuropa
hade närmare hälften av alla projekt anknytning till miljön.
Multilateralt deltar Sverige i åtgärdsprogrammet för att
återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige är delägare i
det Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som främjar
investeringar av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa
genom att finansiera företag i dessa länder. Utöver detta har
hittills drygt 450 miljoner kronor från Miljö- och
naturresursdepartementets och Näringsdepartementets anslagsmedel
anvisats för stöd till miljöinsatser i de baltiska länderna,
Polen och Ryssland. I årets budgetproposition föreslås
ytterligare drygt 192 miljoner kronor för denna verksamhet.
Avsikten är att genom insatser i Östersjöns östra strandstater
bidra till bättre miljöförhållanden även i Sverige. Svenska
miljöinsatser inom ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig
inriktning på avloppsreningsanläggningar. Inom ramen för projekt
som bl.a. NUTEK är engagerat i görs också värdefulla insatser
för att minska utsläppen av svavel- och koldioxid i luften,
exempelvis genom konvertering av fossilbränsleeldade
anläggningar i Estland, Lettland och Litauen.
Utskottet konstaterar att även insatser på
kärnsäkerhetsområdet ges hög prioritet. Hittills har drygt 200
miljoner kronor avsatts för insatser på detta område samt för
vidgat strålskyddssamarbete med länderna i Central- och
Östeuropa. Särskilt kan också nämnas det bidrag om 30 miljoner
kronor per år som Sverige lämnar till EBRD:s multilaterala
kärnsäkerhetsfond.
De svenska kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till
kärnkraftverket i Ignalina i Litauen. Norge och Finland har
inriktat huvuddelen av sitt stöd till anläggningarna på
Kolahalvön och i S:t Petersburgsområdet. Arbetet samordnas med
andra länders och internationella organisationers
Östeuropaprogram, dels genom en särskild arbetsgrupp för
kärnsäkerhet inom ramen för G24-samarbetet, dels inom EBRD:s
ovan nämnda kärnsäkerhetsfond.
Enligt vad utskottet inhämtat, bl.a. i samtal i Vilnius med
ledningen för Litauens kärnkraftsinspektion, måste en realistisk
utgångspunkt för de internationella insatserna i Litauen vara,
att Ignalinareaktorerna för närvarande spelar en betydande roll
i elförsörjningen och att de därför kan behöva drivas under
flera år framöver. Det står samtidigt klart att varken de
svenska eller de internationella satsningarna som görs i de
östeuropeiska kärnkraftverken avser att förlänga deras tekniska
livstid. Syftet är enbart att åstadkomma en så säker
driftssituation som möjligt under den överblickbara tid som
dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda
länder. Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är
det mot denna bakgrund -- som också framhålls i flera motioner
-- angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att
planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad
energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare
och resurssnålare energianvändning. Utskottet noterar att den
kartläggning av energisituationen i Östeuropa som gjorts på
uppdrag av Världsbanken, EBRD och International Energy Agency
(IEA) i Paris torde vara värdefull i detta sammanhang.
Även med Estland håller ett kärnsäkerhets- och
strålskyddssamarbete på att utvecklas. I diskussionerna om
samarbetsinsatser har Sverige och  Estland enats om att dels
prioritera avfallshanteringen vid den på estniskt territorium
belägna ryska basen Paldiski, dels upprensningen av avfallssjön
i Sillamäe. Den radioaktiva sjön, som för övrigt besågs av
utskottet i samband med besök i Estland i september 1993, ligger
alldeles intill Finska viken och utgör en potentiellt betydande
fara för såväl Finska viken och Östersjön som grundvattnet i
regionen.
Utskottet noterar vidare att NUTEK har tilldelats medel ur
Miljö- och naturresursdepartementets anslag för projekt syftande
till uppbyggnaden av miljöanpassade energisystem i Estland,
Lettland och Litauen. Innevarande budgetår har ett stödprogram
inletts som avser både insatser för energieffektivisering och
introduktion av förnybara energislag i Central- och Östeuropa.
Det faktum att medel för miljöändamål också finns anvisade på
andra anslag än östbiståndet är enligt utskottets uppfattning
ett uttryck för att miljösatsningar i Östeuropa även kan
betraktas som investeringar i miljöförbättringar i Sverige.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U813 (fp)
yrkandena 1, 4 och 6 samt U806 (c) yrkandena 5 och 6 som
besvarade.
Vad gäller förslaget i motion U813 (fp), yrkande 3, angående
ytterligare avskrivning av Sveriges fordran på Polen får
utskottet konstatera att Polens utlandsskuld till de offentliga
kreditorerna redan skrivits av till hälften inom ramen för den
s.k. Parisklubben. Ytterligare nedskrivning kan enligt vad
utskottet erfarit inte motiveras ur skuldsynpunkt eftersom den
återstående skulden efter avskrivningen är värderad till fullt
värde. En avskrivning skulle således kräva kompensation för hela
det belopp som skulle gå till den s.k. "ekofond" som
motionärerna hänvisar till. Ett bidrag till ekofonden, via
skuldavskrivning, bör därför vägas mot andra alternativa
användningar av östsamarbetsmedel. Enligt vad utskottet erfarit
anser regeringen att det hittills inte funnits tillräckligt
starka argument för en omprioritering till förmån för en sådan
användning. Utskottet finner ingen anledning att ifrågasätta
denna bedömning.
Därmed avstyrker utskottet motion U813 (fp) yrkande 3.
Utskottet konstaterar att svenskt stöd redan utgår till
naturvårdsprojekt som ligger i linje med de önskemål som
framförs i motion U809 (v). I Lettland bistår Naturvårdsverket
de lettiska myndigheterna i upprättandet av en naturvårdsplan. I
Estland är verket engagerat i ett naturvårdsprojekt i
Matsaluområdet. Insatser i Ryssland är också under övervägande.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar även Internationella
naturvårdsunionen med ett Östeuropaprojekt.
Därmed får motion U809 (v) yrkandena 6 och 7 anses besvarade.

5.3. Byggsektorn
Sammanfattning av motionerna
Motion U801 (s) refererar till den ideella organisationen
Erikshjälpens projekt i flera länder i Östeuropa. Ett planerat
projekt syftar till att i samarbete med Vetlanda kommun och
lokala byggföretag överföra kunskap och kompetens i fråga om
projektering av småhusbyggen till staden Cheboksary i Ryssland.
Motionärerna föreslår att medel ur anslaget för Samarbete med
Central- och Östeuropa tas i anspråk för projektet.
I motion U216 (nyd) föreslås att bistånd till de baltiska
staterna bör ges i form av export av svenskbyggda trähus. Som
skäl anförs bostadsbristen i Baltikum, behovet av
arbetstillfällen i svensk trähusindustri samt möjligheten till
kunskapsöverföring på området. Enligt yrkande 5 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen detta till känna samt att medel
skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.
I motion U805 (c) anges att regeringen skall ha utfäst om
bistånd till Ryssland i form av svenska prefabricerade trähus. I
yrkande 1 begärs att särskilda medel för nästa budgetår avsätts
för ändamålet.
Utskottets överväganden
Som konstaterats tidigare i detta betänkande är det svenska
biståndet till Central- och Östeuropa i stor utsträckning ett
bundet bistånd i betydelsen att kunskapsöverföringen, som är den
prioriterade biståndsformen, utnyttjar den kompetens som finns
tillgänglig hos svenska myndigheter, organisationer och företag
med flera. Även en stor del av det multilaterala biståndet, som
inte är rent betalningsbalansstöd, valutastöd och liknande, är
bundet till upphandling i Sverige.
Inget hindrar, enligt vad utskottet inhämtat, att svenska
biståndsmedel kan användas för kunskapsöverföring även inom
byggsektorn. Omfattningen av sådana insatser får bestämmas av
mottagarländernas behov och önskemål.
Som tidigare noterats i betänkandet visar de erfarenheter som
hittills gjorts på detta område att konkreta byggnadsinsatser
ofta måste föregås av fastighetsplanering och registrering av
fastigheter för att bl.a. fastställa äganderätt till mark och
byggnader. Flera sådana insatser genomförs för närvarande i
Baltikum med medel från BITS.
Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger inte
myndigheterna mandat att leverera färdiga produkter,
prefabricerade hus, komponenter, etc. Leverans av vissa
nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma inom
ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den roll Swedfund
International AB kan spela genom sitt engagemang i joint
ventures mellan svenska och utländska företag. Det är utskottets
förhoppning att även SwedeCorp aktivt kan medverka till att
upprätthålla svensk sysselsättning och till att skapa
förutsättningar för svenska företags expansion utomlands.
Utskottet vidhåller dock sin bedömning att biståndets syfte ej
skall vara att öka sysselsättningen i Sverige.
Därmed avstyrker utskottet motion U216 (nyd) yrkande 5.
Vad gäller uppgifterna i motion U805 (c) och motionärernas
förslag om stöd till svensk trähusexport i syfte att underlätta
hemtagningen av ryska soldater från Baltikum får utskottet
anföra följande:
Ryssland har förklarat att man med Estland och Lettland skulle
sluta avtal om en tidtabell för truppernas bortdragande samt om
åtgärder för att ordna för trupperna vid återkomsten till
Ryssland. Från rysk sida har därefter vid flera tillfällen
framförts önskemål om stöd för att underlätta hemtagningen av
trupper.
Utvecklingen i Baltikum har, som tidigare konstaterats, en
stor betydelse för stabiliteten i Nordeuropa och i Europa som
helhet. Mot denna bakgrund har Sverige förklarat sig villigt att
i samråd med andra länder söka bidra till att en överenskommelse
nås om tillbakadragande av trupperna från Estland och Lettland.
Det är i detta sammanhang som frågan om bostäder för de
tillbakadragna enheterna kommit att aktualiseras.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att en stor del av de
ryska trupperna i Estland och Lettland redan har tagits hem. Ett
avtal om ryskt trupptillbakadragande slöts mellan Lettland och
Ryssland den 15 mars 1994. Samtidigt gick Estland med på att
inleda en ny förhandlingsrunda med Ryssland i samma ärende.
Ryssland har förklarat att det skulle vara praktiskt möjligt att
avsluta trupptillbakadragandet senast den 31 augusti 1994.
Utskottet vill framhålla vikten av att så sker och att Ryssland
därmed uppfyller sina folkrättsliga åtaganden enligt ESK:s, den
europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens,
Helsingforsdeklaration.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att uppmärksamt
följa förhandlingarna om och genomförandet av det ryska
trupptillbakadragandet från Estland och Lettland. Därmed
förutsätter utskottet att regeringen också har beredskap för att
bedöma behovet och omfattningen av en eventuell svensk
biståndsinsats som kan komma att aktualiseras inom ramen för
förhandlingsöverenskommelser om ryskt tillbakadragande från
Estland respektive Lettland.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 1.
Enligt riktlinjerna för Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa skall -- som även konstaterats tidigare i detta
betänkande -- de bilaterala insatserna framför allt koncentreras
till vårt närområde, dvs. de baltiska republikerna, Polen och
nordvästra Ryssland. Biståndsmyndigheterna har att självständigt
pröva och besluta i ärenden utifrån de av regering och riksdag
fastställda riktlinjerna.
Den insats som föreslås i motion U801 (s) avser ett
pilotbyggprojekt i Cheboksary som ligger ca 600 km öster om
Moskva. Mot bakgrund av prioriteringarna i det svenska
östsamarbetet ser utskottet inget skäl till initiativ i denna
fråga.
Därmed anses motion U801 (s) besvarad.

5.4. Handikappfrågor
Sammanfattning av motionen
I Vänsterpartiets motion So246 om politiken inom
handikappområdet föreslås att särskilda medel ställs till
förfogande inom ramen för G-anslaget, Samarbete med Central- och
Östeuropa, för de svenska handikapporganisationernas
samarbetsprojekt med organisationer i Östeuropa. Beloppet
föreslås uppgå till 10 miljoner kronor (yrkande 7).
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas syn på behovet av stöd till de
central- och östeuropeiska ländernas ansträngningar att bygga
upp en god handikappvård, inte minst vad gäller handikappade
barns speciella behov. Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA
beviljat medel till ett antal projektförslag som avser enskilda
organisationers verksamhet på detta område.
Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess
prioritering i första hand av kunskapsöverföring till stöd för
en fortsatt och fördjupad demokratisering, marknadsekonomiska
reformer och en förbättring av den hårt belastade miljön --
innebär ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden
blir begränsat. Med hänsyn till att behoven och även
föreliggande förslag till insatser vida överskrider tillgängliga
medel över G-anslagen nödgas utskottet, liksom tidigare år, dra
slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är nödvändig.
Vid sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill
utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och
sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom
frivilliga organisationer. Utskottet anser alla insatser som på
detta sätt kan komma till stånd är värdefulla.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 7 i motion So246
(v).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande principer för länderfördelning
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U808 yrkande 5 och
1993/94:Fö334 yrkandena 5 och 6 besvarade med vad utskottet
anfört,
res. 1 (s)
2. beträffande bundet bistånd
att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 2 i berörd
del,
3. beträffande omallokering av valutastöd
att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 9--13,
res. 2 (s)
4. beträffande integrering av anslag för miljösamarbete
att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkande 8,
res. 3 (s)
5. beträffande organisation och redovisning av
östsamarbetet
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U806 yrkande 3,
1993/94:U808 yrkande 1 samt 1993/94:U810 besvarade med vad
utskottet anfört,
res. 4 (s) - delvis
6. beträffande miljöhänsyn och prioriteringar i
östsamarbetet
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U806 yrkande 2 och
1993/94:U808 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 4 (s) - delvis
7. beträffande östbiståndets framtida storlek
att riksdagen avslår motion 1993/94:U806 yrkande 1,
8. beträffande ny politik för östsamarbete
att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 2 och 4,
res. 4 (s) - delvis
9. beträffande samarbetets mål och inriktning i övrigt
att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkandena 1 i berörd
del, 3 och 4,
res. 5 (nyd) - delvis
10. beträffande stöd till forskningsinstitut m. m.
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkandena 1 och 2
besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande BITS roll i östsamarbetet
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U808 yrkande 7 besvarat
med vad utskottet anfört,
res. 6 (s) - delvis
12. beträffande suveränitetsstöd
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U806 yrkande 4 besvarat
med vad utskottet anfört,
13. beträffande krigsmateriel
att riksdagen förklarar motion 1993/94:Fö335 yrkande 5
besvarat med vad utskottet anfört,
14. beträffande handelshögskola i Riga
att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkande 17,
res. 6 (s) - delvis
15. beträffande medel till enskilda organisationer
att riksdagen förklarar motionerna 1993/92:U806 yrkande 7,
1993/94:U809 yrkande 3, 1993/94:U811 samt 1993/94:K612 yrkande 2
besvarade med vad utskottet anfört,
16. beträffande parlamentariskt samarbete
att riksdagen avslår motion 1993/94:U804 yrkande 1 samt
förklarar motion 1993/94:U804 yrkande 2 besvarat med vad
utskottet anfört,
17. beträffande kooperativt stöd
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U812 yrkandena 1 och 2
besvarade med vad utskottet anfört,
18. beträffande samarbete i Barentsregionen
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U706 yrkande 2 besvarat
med vad utskottet anfört,
19. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i
övrigt
att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 14--16,
res. 6 (s) - delvis
20. beträffande EBRD:s utlåning
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkande 8 besvarat
med vad utskottet anfört,
21. beträffande utökad exportkreditgarantiram
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U216 yrkande 36 samt
1993/94:N304 yrkande 6,
res. 7 (nyd)
22. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt
att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 2 i berörd
del,
23. beträffande u-krediter
att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 13,
res. 8 (nyd)
24. beträffande riskkapital i övrigt
att riksdagen avslår motion 1993/94:U814 yrkandena 1 och 2,
25. beträffande utbildningsstöd
att riksdagen avslår motion 1993/94:U802,
26. beträffande miljöuniversitet i Malmö
att riksdagen avslår motion 1993/94:U803,
27. beträffande utbildningscentrum i Kristianstad
att riksdagen avslår motion 1993/94:U807,
28. beträffande miljö- och energibistånd
att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkandena 1, 4
och 6 samt 1993/94:U806 yrkandena 5 och 6 besvarade med vad
utskottet anfört,
29. beträffande avskrivning av Polens skuld
att riksdagen avslår motion 1993/94:U813 yrkande 3,
30. beträffande naturvårdsprojekt
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkandena 6 och 7
besvarade med vad utskottet anfört,
31. beträffande bistånd till bostadsbyggande
att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkande 5,
res. 9 (nyd)
32. beträffande bistånd för att underlätta ryskt
trupptillbakadragande
att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 1,
33. beträffande byggprojekt i Cheboksary
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U801 besvarad med vad
utskottet anfört,
34. beträffande bemyndigande
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 34 bemyndigar regeringen
att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central-
och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret 1994/95
intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr avseende budgetåret
1995/96,
35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag  på motionerna 1993/94:U216 yrkande 35 och 1993/94:So246
yrkande 7 till Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 756 499 000 kr,
res. 5 (nyd) - delvis
men. (v)
36. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster i
anledning av statliga garantier till länder i Central- och
Östeuropa
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till
Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga
garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret
1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr,
37. beträffande  G 3 statsgaranti för finansiellt stöd
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner
att regeringen under budgetåret 1994/95 ikläder sig
betalningsansvar i form av statsgaranti för finansiellt stöd
till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst
650 000 000 kr,
38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motionerna 1993/94:U216 yrkande 37 samt 1993/94:U808
yrkande 18 till Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för
budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 240 000 000 kr.
res. 10 (s)
res. 11 (nyd) - villk. 7
Stockholm den 17 mars 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär
Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s),
Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Bertil
Persson (m), Lena Boström (s) och Richard Ulfvengren (nyd)
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Principer för länderfördelning (mom. 1)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Den betydande samstämmighet" och på s. 16 slutar med
"yrkandena 5 och 6 som besvarade" bort ha följande lydelse:
Vad gäller landprioriteringar anser utskottet att samarbetet
med Estland, Lettland och Litauen bör ges högsta prioritet.
Utvecklingen i dessa länder har gått mycket snabbt. Regeringen
har emellertid inte redovisat en samlad analys med slutsatser
för framtida prioriteringar. Utskottet anser att regeringen bör
presentera en sådan.
Samtidigt med inriktingen på Baltikum är det enligt utskottets
mening av största vikt att ett ordentligt samarbete också äger
rum med Ryssland och med Polen, särskilt S:t Petersburgsområdet
och Nordkalotten/Barentsregionen.
I likhet med den socialdemokratiska partimotionen beklagar
utskottet att samarbetet med S:t Petersburg inte prioriterats
högre. Ännu har t.ex. inget beslut fattats om det Sverigehus som
bereddes redan under förra regeringen. Förutsättningarna för ett
närmare samarbete med nordvästra Ryssland bör utredas.
Utskottet anser också att det är otillfredsställande att så
litet görs i dag, om ens något, i de näraliggande länderna
Ukraina och Vitryssland, i det dynamiska Centraleuropa och i
andra områden där svenska insatser kan ha betydelse. Det gäller
Sydösteuropa, Kaukasus och Centralasien.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s)
yrkanden 5 samt motion Fö334 (s) yrkandena 5 och 6.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande principer för länderfördelning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U808 yrkande
5 och 1993/94:Fö334 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Omallokering av valutastöd (mom. 3)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Det budgetförslag" och på s. 18 slutar med
"yrkandena 9--13" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den socialdemokratiska partimotionens
kritik av regeringens hantering av demokratistödet och instämmer
således i motionens förslag att öka insatserna för att stödja
den demokratiska samhällsutvecklingen. Ett särskilt program om
70 miljoner kronor bör inrättas.
Vidare instämmer utskottet i behovet av ökade insatser för
säkerhetsskapande samarbete. Suveränitetsstödet är av stor vikt
för Estland, Lettland och Litauen. Det är ett väsentligt bidrag
till den gemensamma säkerheten i Norra Europa. Denna stödform
till regionen bör utvidgas. Utskottet anser att 117 miljoner
kronor bör avsättas och ingå som en del i det av
Socialdemokraterna föreslagna Programmet för gemensam säkerhet.
I enlighet därmed bör det vidgade suveränitetsstödet överföras
till ett nytt anslag, B 9, under Utrikesdepartementets
huvudtitel. Därmed frigörs 60 miljoner kronor inom det ordinarie
programmet.
Dessa nya insatser för demokrati och säkerhetsskapande
insatser bör finansieras ur det outnyttjade utrymme som finns
som en följd av att 300 miljoner kronor som var avsedda för stöd
till de nya baltiska valutorna inte har utnyttjats. Valutastödet
förbereddes hösten 1991 men har inte kunnat användas. Den
stödformen är nu överspelad. Utskottet föreslår att medlen
används enligt följande:
 Särskilt demokratiprogram                          70 mkr
 Säkerhetsskapande insatser                        117 mkr
 Ekonomiska reformer                               100 mkr
 Extra miljöbistånd                                 13 mkr
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s), yrkandena 9--13.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande omallokering av valutastöd
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkandena
9--13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Integrering av anslag för miljösamarbete (mom. 4)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Vad gäller de" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
De särskilda miljö- och energiprojekt som regeringen förlagt
till Miljö- och naturresursdepartementet (A 8) och
Näringsdepartementet (E 9) ger ett betydelsefullt tillskott
till östsamarbetet. Det är viktigt att Naturvårdsverket, NUTEK
och annan miljö- och energikompetens engageras fullt ut. I ett
övergripande perspektiv anser utskottet, i likhet med den
socialdemokratiska partimotionen, emellertid att detta program
bör ingå i östsamarbetet som en helhet. Detta skulle underlätta
för en samordnad prioritering och en effektiv genomföring. Både
departement och myndigheter skulle fortsätta att ha samma
centrala roll, men frågor som programförhandling,
samfinansiering med de internationella finansiella instituten
och annat skulle underlättas. I enlighet därmed bör dessa båda
anslag föras över till Utrikesdepartementets anslag G 1.
Därmed förstärks möjligheterna för regeringen att driva en
stark och kreativ miljöpolitik i framför allt Östersjöområdet.
Det är av stor betydelse för Sveriges miljö att programmet för
att säkerställa Östersjöns ekologiska balans --
Östersjöprogrammet -- och de program som Statens
kärnkraftinspektion (SKI) och Strålskyddsinstitutet (SSI)
genomförs. Det förutsätter i sin tur samfinansiering och
samarbete med de internationella finansiella institutionerna.
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 8.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande integrering av anslag för miljösamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Organisation och redovisning av östsamarbetet, m.m.
(mom. 5, 6 och 8)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 13 med "Utskottet har i tidigare" och på s. 14 slutar med
"kommunistiska länderna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att samarbetet med Baltikum, Ryssland,
Central- och Östeuropa bör ges en väsentligt annorlunda
inriktning än den som föreslås i regeringens proposition.
I likhet med vad som anförs i motion U808 (s) är det enligt
utskottet angeläget att en ny strategi för samarbetet med
Central- och Östeuropa utformas. Ett sådant program bör ha
följande målsättningar:
 att stärka den gemensamma säkerheten,
 att stärka demokratins kultur,
 att stödja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar
samhällsomvandling.
Utskottet beklagar att regeringen inte sökt en diskussion om
målen för östpolitiken. En gemensam målbeskrivning är omistlig
för ett starkt samarbetsprogram. De mål som regeringen utan
diskussion i riksdagen nu presenterar är ofullständigt utformade
och utgör ej en helhet. I stället framgår det av regeringens
utrikespolitiska uttalanden att man alltför mycket influerats av
chockterapins ideologi.
Regeringen har haft tre budgetpropositioner på sig att komma
fram till en sådan strategi och få brett stöd i riksdagen. Man
har haft alla möjligheter att lösa hanteringsfrågorna och söka
samförstånd i riksdagen. I stället råder oordning.
Man har inte ens kunnat samla regeringen till ett förslag. En
utredning har genomförts på Statsrådsberedningens uppdrag utan
att regeringen har varit beredd att föreslå en lösning.
Regeringen säger sig ha för avsikt att genomföra förändringar,
men utan att höra riksdagen. Utskottet anser att frågorna är av
sådan vikt att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag.
Utskottet efterlyser en översyn av grunderna för Sveriges
östsamarbete, mål, övergripande prioriteringar och
hanteringsordning. Regeringen bör företa en sådan översyn i
brett samråd med riksdagen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "En tanke som genomsyrar" och på s. 19 slutar med
"som besvarade" bort ha följande lydelse:
Regeringen har inte åstadkommit en samlad redovisning vad
gäller sakinnehållet i programmet. Efter två år har
Utrikesdepartementet gett ut en broschyr med övergripande
information, men riksdagen har inte under denna tid tagit del av
dokument som visar vad som faktiskt görs. Utskottet begär att en
sådan redovisning skyndsamt kommer till stånd.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande
1. Motionerna U806 (c) yrkande 3 samt U810 (kds) betraktas som
besvarade.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "De prioriteringar" och slutar med "i sammanhanget"
bort ha följande lydelse:
Som framgått tidigare i betänkandet delar utskottet de
prioriteringar som görs i motion U808 (s).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Därmed anser" och slutar med "yrkande 3 besvarats"
bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande
3. Därmed torde även motion U806 (c) yrkande 2 få anses
tillgodosett.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Den mycket långsiktiga" och på s. 21 slutar med "4,
34 och 35" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker därmed den i propositionen föreslagna
utformningen av samarbetet.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion U808 (s)
yrkandena 2 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att momenten 5, 6 och 8 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
5. beträffande organisation och redovisning av
östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 1
samt med besvarande av motionerna 1993/94:U806 yrkande 3 och
1993/94:U810 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. beträffande miljöhänsyn och prioriteringar i
östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:806 yrkande 2
och 1993/94:U808 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
8. beträffande ny politik för östsamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U808 yrkandena 2
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Samarbetets mål och inriktning i övrigt, m.m. (mom. 9, 35)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottets uppfattning är" och slutar med "den
största effekten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en omorientering av biståndet måste göras
från Afrika, Asien och Latinamerika till Baltikum, Central- och
Östeuropa. En tredjedel av Sveriges totala biståndsinsatser bör
enligt utskottets uppfattning gå till länderna i Central- och
Östeuropa. Av dessa medel bör merparten utnyttjas för insatser i
Polen och i de baltiska staterna.
I samarbetet med de baltiska staterna bör svenskt
småföretagarkunnande och svensk kompetens utnyttjas i högre grad
än vad som sker i dag. Ett område där Sverige har betydande
kunskaper och stor erfarenhet är vatten- och avloppsrening. I
Östersjön släpps det i dag ut ofantliga mängder miljöavfall utan
någon som helst rening. Genom svenska biståndspengar, öronmärkta
för reningsanläggningar, skulle svenska konsulter och tekniker
kunna fortsätta med det angelägna arbetet att få rent i vårt
närområde. Utskottet vill framhålla vikten av att
Östersjöstaterna samverkar och samordnar sina resurser för att
rädda Östersjön. Mot denna bakgrund vill utskottet ta fasta på
det förslag om ett reningsanläggningsprojekt vid floden Wisla i
Polen som framläggs i motion U216 (nyd). Regeringen bör ge
berörda svenska biståndsmyndigheter, i första hand BITS, i
uppdrag att initiera kontakter med svenska och polska
myndigheter och företag för igångsättande av nämnda projekt.
Ett annat angeläget område är utbyggnaden av det planerade
motorvägssystemet i Central- och Östeuropa inom ramen för de
s.k. TEM Scandinavia och Via Baltica-projekten. Dessa finns
utförligare beskrivna i motion U216 (nyd). Utskottet noterar att
SweRoad har gjort en omfattande studie av vägnätet Via Baltica
och påpekat vikten av att bistå Polen med arbetet med att
färdigställa vägavsnittet Kaliningrad--Elblag. Utskottet gör
bedömningen att såväl TEM Scandinavia som Via Baltica är
angelägna projekt som genom förbättrade godstransporter på ett
väsentligt sätt skulle stärka de svenska företagens
konkurrenskraft på den östeuropeiska marknaden.
Utskottets uppfattning är att svenskt stöd till ovan
föreslagna insatser bör utgå från de svenska biståndsanslagen.
Härigenom skulle även andelen bundet bistånd komma att öka,
vilket utskottet finner önskvärt, inte minst av
arbetsmarknadspolitiska skäl.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion U216 (nyd)
yrkandena 3, 4 och 35 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Därmed torde även motion U806 (c) yrkande 1 få anses
tillgodosett.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet tillstyrker därmed" och på s. 21 slutar
med "3, 4, 34 och 35" bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U216 (nyd)
yrkandena 1, 3--4, 34--35 samt motion U806 (c). Motion U808 (s)
yrkandena 2 och 4 avstyrks.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande samarbetets mål och inriktning i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkandena 1
i berörd del, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 35
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1993/94:So246 yrkande 7 till Samarbete med länderna i Central-
och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 1 309 999 000 kr,

6. BITS roll i östsamarbetet m.m. (mom. 11, 14 och 19)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Med anledning av" och slutar med "yrkande 7
besvarats" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den hårda kritik av regeringens bristande
hanteringsordning som framförs i den socialdemokratiska
partimotionen. Trots utredningar och olika uttalade ambitioner
har regeringen inte kunnat samla sig till ett förslag.
Enligt utskottets mening är det avgörande att få till stånd en
klar arbetsrelation mellan myndigheter och regeringen. I några
fall kan specialuppdrag direkt från regeringen vara motiverade.
För de många olika långsiktiga insatserna är det dock nödvändigt
att ha en tydlig beredningsgång, att ha tydligt myndighetsansvar
för bedömning av olika förslag om insatser,
kostnadseffektivitet, uppföljning etc. Det gäller hela den
professionalism som krävs för att organisera ett samarbete
mellan alla olika typer av svenska parter och ett mottagarland i
utveckling.
Den myndighet som har denna roll är BITS. BITS har under mer
än fyra år arbetat med att hantera den centrala delen av
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. BITS roll erkänns
implicit i regeringens proposition -- det BITS-förmedlade
biståndet är störst och växer med varje proposition -- men det
explicita, långsiktiga uppdraget vill inte regeringen uttala. I
stället talar man fortfarande om bildandet av en ny myndighet.
Regeringens avoga attityd till BITS tillhör det mest märkliga i
regeringens politik.
Statsrådsberedningens översyn av östsamarbetet har som
huvudförslag att bilda en ny beredning för östsamarbete, BÖS.
Mycket riktigt råder det "delade meningar" om detta. I likhet
med vad som anförs i Socialdemokraternas motion vänder sig
utskottet bestämt emot en sådan ordning. Förslaget är i
praktiken en statssekreterargrupp med beredningsansvar, på tvärs
mot svensk förvaltningstradition. Utskottet befarar att det
ofelbart skulle leda till större oklarheter.
I stället bör regeringen, enligt utskottets mening, göra klart
att BITS är den centrala myndigheten. Därutöver har en rad andra
myndigheter ansvar i enlighet med vad som framgår nedan. Men
BITS bör tillerkännas det mandat som den i dag i praktiken
försöker arbeta efter.
Givetvis måste programmet hållas samman inom
regeringskansliet. Detta kan lösas på olika sätt, men det är
uppenbart att en integrering av östsamarbetet med UD:s avdelning
för internationellt utvecklingssamarbete, där samma typ av
uppdrag till BITS, SwedeCorp, SIDA, Svenska institutet (SI) och
Swedfund redan hanteras, vore mest rationell. Utskottet förordar
en sådan ordning.  Samtidigt måste den kompetens som varje del
av regeringskansliet besitter utnyttjas, i olika former för
ansvarsfördelning och samråd.
När det gäller de enskilda anslagsposterna inom östsamarbetet
föreslår utskottet den fördelning som framgår nedan. I likhet
med den socialdemokratiska motionen anser utskottet att
anslagsfördelningen är mer än ett "beräkningsunderlag", som
regeringen uttrycker det i budgetpropositionen. Detta handlar om
viktiga politiska prioriteringar. Regeringen har rätt att
besluta om omfördelning mellan anslagsposter, men den
redovisning som regeringen lämnar till riksdagen måste vara den
som regeringen avser skall gälla. För större förändringar bör
regeringen återkomma till riksdagen.
 Kunskapsutvecklande bistånd m.m. genom BITS: Utskottet
förordar en höjning med 90 miljoner kronor till BITS, totalt
323 miljoner kronor, och rätt att utfästa tre gånger detta
belopp över en treårsperiod. BITS har begärt 300 miljoner
kronor. Regeringen har föreslagit 233 miljoner kronor, men har
därvid inkluderat insatser som tidigare finansierats på andra
anslag.
 Folkrörelser och enskilda organisationer genom SIDA:
Utskottet förordar en höjning med 30 miljoner kronor till 77
miljoner kronor, i stället för den höjning med 2 miljoner kronor
som regeringen vill göra. Utskottet välkomnar den utredning som
gjorts som visar att detta bistånd är värdefullt. Utskottet
instämmer i utredningens rekommendation att mer långsiktiga
projekt bör prioriteras. Stöd bör också i högre grad utgå till
projekt som stärker demokratin och det civila samhällets förmåga
att delta i och styra samhällsomvandlingen.
 Svenska institutet har ett synnerligen värdefullt program.
Detta bör ökas med 15 miljoner kronor till 60 miljoner kronor.
Utöver Svenska institutets ordinarie verksamhet bör inom denna
ram eller på annat håll en språksatsning göras på de baltiska
ländernas rysktalande befolkning i syfte att öka deras kunskap i
respektive estniska och lettiska.
 Regeringen har över anslaget till SI tidigare finansierat en
insats rörande etablerandet av en handelshögskola i Riga. I en
särskild motion har Socialdemokraterna tidigare sagt att det
inte är riksdagens uppgift att ta ställning till denna typ av
projekt, samt uttryckt oro över projektets utformning och begärt
att regeringen på nytt tar upp frågan till beredning tillsammans
med BITS och/eller SI. Det är utskottets uppfattning att
riksdagen inte bör anslå särskilda medel. Den insats som blir av
får rymmas under de betydande ökningar som görs av BITS
och/eller SI:s anslag.
 Näringslivs- och investeringsstöd: Utskottet förordar att 50
miljoner kronor anslås till SwedeCorp och 25 miljoner kronor som
tillskott till Swedfunds kapital. Swedfund har 90 miljoner
kronor i outnyttjat kapital och beräknas ha ett behov av
75--130  miljoner kronor.
 Kärnsäkerhet: Detta är ett högt prioriterat program.
Utskottet föreslår att anslaget slås samman med anslaget till
samma ändamål under Miljödepartementets huvudtitel, totalt
85,5 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 7.
Den samlade bilden av utskottets förslag till östsamarbete
framgår av tabellen nedan:
Anslaget  G 1               soc.dem.           skillnad
94/95              s/reg.
(mkr)
BITS                         323                + 90
SIDA                          77                + 30
SwedeCorp                     50
Swedfund                      25
Svenska institutet            60                + 15
Kärnsäkerhet                  85,5                55,5
fr M-dep
Baltiska invest.programmet    50
Övr. multilateralt stöd      105
Till regeringens disp.        76,5
Suveränitetsstöd            (117)             till (B 9)/-60
Handelshögskolan i Riga        0                 -35
Anslaget G 3                 200                 -40
Miljö                        136,3               +13
(totalt ca 150)
Omfördelning av
valutastödet till Baltikum:
- suveränitetsstöd          117              till (B 9)
- miljöstöd                  13
- demokratistöd              70
- ekonomisk omvandling      100

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
inleds med "I motion U808 (s)" och slutar med "U808 (s) yrkande
17" borde ha utgått.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
inleds med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkandena
14--16" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed det förslag till fördelning av
anslaget G 1 på olika poster och för olika ändamål och
samarbetsformer som föreslås i den socialdemokratiska
partimotionen U808 yrkandena 14--17. Propositionens förslag i
berörd del avslås.
dels att momenten 11, 14 och 19 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
11. beträffande BITS roll i östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande handelshögskola i Riga
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i
övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkandena
14--16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

7. Utökad exportkreditgarantiram (mom. 21)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Som framgår av" och slutar med "nu gällande
riktlinjerna" bort ha följande lydelse:
Samtidigt visar de att den nuvarande exportkreditgarantiramen
är otillräcklig. Svenska företag står i kö för att investera i
Baltikum och Ryssland. Utskottet anser därför att ramen bör
höjas från 1 till 4 miljarder. En höjning till 4 miljarder är
enligt utskottets uppfattning ett första realistiskt steg för
att möta behoven från svensk industri.
Detta bör riksdagen med anledning av motion U216 (nyd) yrkande
36 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Därmed avstyrker utskottet" och slutar med "yrkande
6" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed motionerna U216 (nyd) yrkandena
36 och 37 samt N304 (nyd) yrkande 6.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande utökad exportkreditgarantiram
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U216 yrkande
36 samt 1993/94:N304 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

8. U-krediter (mom. 23)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Beträffande förslagen i motion" och på s. 40 slutar
med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
bl.a. motion U313 (nyd), att även OSS-staterna, Polen och de
baltiska länderna borde få komma i åtnjutande av u-krediter,
trots att dessa länder inte rubriceras som u-länder. Vad
utskottet här anfört med anledning av de aktuella motionerna bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion U313 (nyd) yrkande 13.
Även motion U814 (s) yrkandena 1 och 2 torde därmed få anses
tillgodosedda.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande u-krediter
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Bistånd till bostadsbyggande (mom. 31)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Som konstaterats tidigare" och på s. 46 slutar med
"(nyd) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar, som tidigare i betänkandet, att behovet
av bistånd är stort inom flertalet sektorer i Baltikum. Det
kalla klimatet och energibristen gör behovet av bostäder stort.
I utvecklingen mot en hållbar demokrati får primära behov som
tillgång till mat, kläder och bostäder anses vara av största
vikt.
I Sverige finns ledig industrikapacitet som, enligt utskottets
uppfattning och i likhet med det förslag som framförs i motion
U216 (nyd), borde utnyttjas till att producera hus i de baltiska
staterna. I den svenska krisen vore en satsning på dylikt bundet
bistånd till Baltikum synnerligen angelägen. En annan fördel är
att balterna genom projektet skulle få inblick i svensk
produktionsteknik. Därmed skulle två viktiga element i det
svenska östsamarbetet, kunskapsöverföring och
kompetensutveckling, också ges prioritet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U216 (nyd)
yrkande 5.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande bistånd till bostadsbyggande
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10.  G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier (mom. 38)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T
Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "I motion U808 (s)" och slutar med "yrkande 18" bort
ha  följande lydelse:
Med kommande budgetårs anslag skulle totalt cirka en halv
miljard kronor ha anslagits för avsättning av förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.
Av de medel som avsatts har under 1992/93 550 miljoner kronor av
en ram om 800 miljoner kronor för finansiellt stöd utnyttjats.
Hittills under 1993/94 har 34 av 800 miljoner kronor utfästs. Av
exportkreditgarantiramen om en miljard har 300 miljoner kronor
utfästs. Utskottets bedömning är att alltför stora belopp
avsätts till detta ändamål i förhållande till vad som utnyttjas.
Utskottet förordar därför att för 1994/95 200 miljoner kronor
avsätts, 40 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 18.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 18
samt med avslag på budgetpropositionens förslag och motion
1993/94:U216 yrkande 37 till Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 200 000 000 kr.

11. G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier (mom. 38)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Richard Ulfvengren (nyd) anser
att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 37
samt med avslag på budgetpropositionens förslag och motion
1993/94:U808 yrkande 18 till Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier
för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 690 000 000 kronor.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa
(mom. 35)
Bertil Måbrink (v) anför:
Flera svenska handikapporganisationer är djupt engagerade i
att stödja uppbyggandet av en handikapprörelse i Östeuropa.
Arbetet pågår på olika nivåer -- på nationell, regional och
lokal nivå. Omvittnat från de svenska organisationer som är
engagerade är att det är ett mycket stimulerande arbete men
också resurskrävande. Med få undantag är handikappfrågorna lågt
prioriterade i de aktuella länderna samtidigt som behoven är
oerhört stora såväl i organisationernas arbete som för de
enskilda med funktionshinder. Dessutom uppstår behoven ofta
snabbt och måste också lösas snabbt.
De svenska handikapporganisationernas resurser är begränsade
och därmed också de insatser de kan göra i Östeuropa. Till dessa
organisationer bör därför 10 miljoner kronor ställas till
förfogande för insatser till stöd för uppbyggandet av
östeuropeiska handikapprörelser.
Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottets
hemställan under moment 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So246 yrkande 7
samt med anledning av budgetpropositionen och motion
1993/94:U216 yrkande 35 till Samarbete med länderna i Central-
och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 766 499 000 kr,

Innehållsförteckning

Sammanfattning av betänkandet1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet7
1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för
länderfördelning
Propositionen7
Sammanfattning av motionerna9
Utskottets överväganden13
2. Samarbetsformer och samarbetskanaler. Stöd via BITS, SIDA,
SwedeCorp, SI, BIP
Propositionen21
Sammanfattning av motionerna23
Utskottets överväganden26
3. Övrigt multilateralt stöd
Propositionen34
Sammanfattning av motionen34
Utskottets överväganden34
4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar
för förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)
Propositionen35
Sammanfattning av motionerna37
Utskottets överväganden38
5. Enskilda sektorer
5.1. Stöd till utbildning och forskning
Sammanfattning av motionerna40
Utskottets överväganden41
5.2. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet
Sammanfattning av motionerna42
Utskottets överväganden43
5.3. Byggsektorn
Sammanfattning av motionerna45
Utskottets överväganden45
5.4. Handikappfrågor
Sammanfattning av motionen47
Utskottets överväganden47
Hemställan48
Reservationer51
Meningsyttring av suppleant62

Tillbaka till dokumentetTill toppen