Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Betänkande 1993/94:UU16
Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU16
Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Innehåll
1993/94 UU16
Sammanfattning av betänkandet
I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa (prop. 1993/94:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som väckts med anledning därav.
Regeringen föreslår att 996 500 000 kr anslås till insatser inom ramen för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. I enlighet med beslut som riksdagen tidigare fattat koncentreras de bilaterala satsningarna till länderna i Sveriges närområde, främst Baltikum, medan samarbetet med övriga länder framför allt löper via multilaterala kanaler. Samarbetet syftar till att främja ifrågavarande länders demokratiska utveckling, marknadsekonomiska system och till att förbättra miljön. Huvuddelen av de anvisade medlen går till olika typer av stöd och projekt som administreras av Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), SwedeCorp, SIDA och Svenska institutet. Medel finns också avsatta för bl.a. multilaterala insater, s.k. suveränitetsstöd, insatser på kärnsäkerhetsområdet och inom ramen för det s.k. baltiska investeringsprogrammet.
Utskottet godkänner enligt betänkandet regeringens förslag till medelsramar, såväl för anslagen G 1--G 3 som för de olika anslagsposterna. Utskottet godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar ställning till de olika motionsyrkandena avseende principer och riktlinjer beträffande samarbetet med Central- och Östeuropa. Till betänkandet har fogats 6 reservationer av socialdemokraterna om bl.a. en ny strategi för samarbetet med Central- och Östeuropa, BITS roll i östsamarbetet och omallokering av valutastödet, 5 reservationer av Ny demokrati om bl.a. östsamarbetets övergripande mål och inriktning och om en utökad exportkreditgarantiram, samt meningsyttring från Vänsterpartiets suppleant.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
1993/94:100 bilaga 4 G 1 vari yrkas 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret 1994/95 intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr avseende budgetåret 1995/96, 2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 756 499 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 G 2 vari yrkas att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
1993/94:100 bilaga 4 G 3 vari yrkas 1. att riksdagen medger att staten under budgetåret 1994/95 ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 650 000 000 kr, 2. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000 kr.
Motionerna
1993/94:U216 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och inriktning för biståndspolitiken såväl i u-länder som i central- och östeuropeiska samarbetsländer (delvis), 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av investeringar i reningsanläggningar -- särskilt i orter vid floden Wisla -- och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av investeringar i vägprojekt i Polen och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bundet bistånd i form av trähusproduktion för Baltikum och att medel får tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget, 34. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 000 000 000 kr dvs. en höjning med 1 000 000 000 kr avseende budgetåret 1994/95 (tredje huvudtiteln G 1), 35. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 anvisar 553 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 309 999 000 kr (tredje huvudtiteln G 1), 36. att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 4 000 000 000 kr (tredje huvudtiteln G 2), 37. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1994/95 anvisar 450 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 690 000 000 kr (tredje huvudtiteln G 3).
1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att u-krediter skall få utnyttjas i samarbetet med samtliga OSS-stater, Polen och de baltiska staterna (E-anslaget),
1993/94:U706 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljösamarbetet i Barentsregionen,
1993/94:U801 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel ur anslaget G bilaga 4, Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, skall kunna tas i anspråk för pilotbyggprojektet i Cheboksary.
1993/94:U802 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett internationellt utbildningscentrum i Gävleborgs län.
1993/94:U803 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd för etablerandet av ett FN-institut för miljöutbildning i Malmö.
1993/94:U804 av Thage G Peterson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett särskilt anslag på 50 miljoner kronor bör utgå ur anslaget för samarbete med Central- och Östeuropa för den kommande treårsperioden till riksdagens förfogande för stöd till parlamenten i Öst- och Centraleuropa och i Baltikum, 2. att riksdagen beslutar tillsätta en särskild delegation för att utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.
1993/94:U805 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade biståndsinsatser för en fortsättning av biståndsleveranser av svenska småhus till Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidgning av biståndsmål och regler för exportkreditgivning så att en ökad marknad skapas för svenska insatser för att tillgodose behovet av kunskaper och maskiner i jordbruket.
1993/94:U806 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av Östeuropabiståndet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tagande av miljöhänsyn vid alla samarbetsinsatser i Östeuropa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning, samlad redovisning och utvärdering av samarbetsinsatserna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om suveränitetsstöd, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibesparande åtgärder, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ i internationella forum för att förmå våra grannländer att stänga kärnkraftverk, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningsinsatser.
1993/94:U807 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundandet av stiftelsen Baltic Business and Education Centre i Kristianstad.
1993/94:U808 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen av regeringen begär noggrann redovisning av de biståndsmedel som avsatts för samarbete med Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen av regeringen begär att en ny politik för östsamarbete formuleras, som kan läggas fast i bred samstämmighet i riksdagen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka den gemensamma säkerheten, om att stärka demokratins kultur samt om att stödja en samhällsomvandling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar, 4. att riksdagen begär av regeringen att en strategi utformas för ett pånyttfött Norra Europa som dynamisk region i ett alleuropeiskt samarbete, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ett samarbete med Polen och med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och Nordkalotten/Barentsregionen, vid sidan av den prioritering som bör göras av de baltiska länderna, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att BITS bör vara den centrala myndigheten i hanteringen av östsamarbetet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordning av de särskilda miljö- och energiprogrammen med östsamarbetet, och en överföring av anslaget A 8 från Miljödepartementets huvudtitel och anslaget E 9 från Näringsdepartementets huvudtitel till Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget G 1, 9. att riksdagen beslutar omallokera de outnyttjade medel, 300 000 000 kr, som budgetåret 1991/92 avsattes för valutastöd till de baltiska länderna, 10. att riksdagen beslutar att till suveränitetsstöd anslå 117 000 000 kr som läggs under det av Socialdemokraterna föreslagna nya anslaget B 9, Säkerhetsskapande åtgärder, 11. att riksdagen beslutar att till extra miljöstöd anslå 13 000 000 kr, 12. att riksdagen beslutar att till ett demokratiprogram anslå 70 000 000 kr, samt att av regeringen begära en närmare beredning av ett sådant program i enlighet med vad som framförts i motionen, 13. att riksdagen beslutar att till stöd för de ekonomiska reformprogrammen anslå 100 000 000 kr, samt att av regeringen begära en närmare beredning av ett sådant stöd i enlighet med vad som framförts i motionen, 14. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar en ram om 323 000 000 kr till BITS för främst kunskapsutvecklande insatser, samt att BITS får rätt att utfästa tre gånger detta belopp över en treårsperiod, 15. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar en ram om 77 000 000 kr till SIDA för insatser genom folkrörelser och enskilda organisationer, 16. att riksdagen ur ramen för budgetåret 1994/95 anvisar 60 000 000 kr till Svenska institutet för stipendier, kulturutbyte m.m., 17. att riksdagen ej anvisar särskilda medel till en handelshögskola i Riga, 18. att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar sammanlagt 200 000 000 kr för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.
1993/94:U809 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till forskningsinstitut i f.d. Sovjetunionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd till demokratins och rättsstatens institutioner, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till vissa typer av folkrörelser och fackföreningar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av värdefulla naturområden i öst, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel som regeringen har till förfogande under G 1-anslaget används för stöd till administrationen av naturreservat och nationalparker i länder i det forna Sovjetunionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till Central- och Östeuropa i EBRD.
1993/94:U810 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en organisation för samordning av östsamarbetet.
1993/94:U811 av Kjell Eldensjö m.fl. (kds,s,c,v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till folkrörelser och det inomparlamentariska arbetet i de baltiska och östeuropeiska parlamenten.
1993/94:U812 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till internationella kooperativa nätverk för utveckling i Öst- och Centraleuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att genom Europarådet stödja utvecklingen av den sociala ekonomin i Öst- och Centraleuropa.
1993/94:U813 av Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av miljöbistånd till Öst- och Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att se över möjligheterna att efterskänka 10 % av Polens utlandsskuld till Sverige i utbyte mot miljöåtgärder, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till alternativ energiproduktion i öst, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsmöligheter för miljöinsatserna i öst.
1993/94:U814 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till riskkapital vid affärer i Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.
1993/94:K612 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, c, kds, nyd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avsätta biståndsmedel för att stödja utbytesverksamhet mellan Sverige och Baltikum.
1993/94:Fö334 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige, som en del i en aktiv säkerhetspolitik för 2000-talet bör utöka det ekonomiska biståndet till länderna inom OSS och till baltstaterna, 6. att riksdagen bör verka för ett ökat stöd, såväl ekonomiskt som politiskt, till OSS-länderna i internationella fora.
1993/94:Fö335 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheter skapas för de baltiska länderna att om de vill ta emot sådan utrustning som det svenska försvaret av olika anledningar gör sig av med.
1993/94:So246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen till Samarbetet med Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 anslår 10 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit enligt vad i motionen anförts om möjligheterna till ett ökat engagemang för handikapprörelsen i dessa områden.
1993/94:N304 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till Baltikum och Ryssland höjs till 4 miljarder och att även garantier till Polen skall kunna inräknas i detta belopp.
Utskottet
1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för länderfördelning
Propositionen (s. 14--18, 238--253)
Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa bedrivs i enlighet med det program för budgetåren 1992/93--1994/95 som regeringen lade fram år 1991 och som riksdagen antog på våren 1992. Det förutsatte insatser om en miljard kronor under vart och ett av de tre åren. Budgetåret 1994/95 utgör det sista året i treårsprogrammet. Tillsammans med de medel som dessförinnan ställts till förfogande innebär det att 3,6 miljarder kronor avsatts för ändamålet under en femårsperiod.
Regeringen anför att erfarenheterna tyder på att en treårsperiod är en rimlig planeringstid. Den ger de verkställande organen möjlighet att arbeta kontinuerligt med vissa projekt som förutsätter utfästelser för mer än ett år i taget. Samtidigt innebär en treårsperiod att riksdag och regering inte binds upp vid alltför långsiktiga åtaganden.
Samhällsomvandlingen i de central- och östeuropeiska länderna är långtifrån avslutad och de har alltjämt behov av stöd utifrån. Regeringen anser att de svenska insatserna inte bör upphöra, sedan det pågående samarbetsprogrammet avslutats. I propositionen hänvisas till att utrikesutskottet i sitt betänkande i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen för innevarande år (bet. 1992/93:UU16) konstaterade, att en fortsättning av samarbetet med Central- och Östeuropa ter sig "både nödvändig och önskvärd".
Ett nytt treårsprogram bör enligt regeringen därför inledas fr.o.m. budgetåret 1995/96. Utformningen av och innehållet i ett sådant program skall bli föremål för vidare överväganden. Regeringen har i sitt förslag till medelsdisposition för budgetåret 1994/95 utgått ifrån ett fortsatt samarbete även efter den 30 juni 1995. Vad avser det budgetår som omfattas av propositionen, dvs. 1994/95, är såväl totalbeloppet, 1 miljard kronor, som huvuddragen av verksamheten förutsedda i det redan beslutade treårsprogrammet. Vissa initiativ har aktualiserats av utvecklingen i de berörda länderna.
Målsättningarna för det svenska östsamarbetet uttrycks i fyra punkter: att stödja återupprättandet och stärkandet av demokratins och rättsstatens institutioner, att stödja återinförandet av en fungerande marknadsekonomi, att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön, och att bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella suveränitet.
De båda förstnämnda målsättningarna grundas på ESK:s, den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, Paris-stadga.
Huvuddelen av det bilaterala samarbetet utgörs av kunskapsöverföring på de områden där samarbetsländerna uttryckt önskemål om stöd och där svenska erfarenheter bedömts vara av intresse. Utbildning, rådgivning och expertutbyte är de instrument som -- med de stora behov som finns och de begränsade medel som stått till förfogande -- förutsetts få den största effekten.
Insatserna genomförs via BITS (tekniskt bistånd), SIDA (bidrag till enskilda organisationer), SwedeCorp (näringslivssamarbete), det statligt helägda bolaget Swedfund International AB (stöd till samriskföretag) och Svenska institutet (utbildnings- och kultursamarbete, expertutbyte). För att motverka splittring på alltför många mottagare och för att ta till vara det mervärde som ligger i samverkan med länderna i vår egen region, har det bilaterala samarbetet inriktats på Sveriges geografiska närområde, dvs. de baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland.
Till övriga länder i Central- och Östeuropa kanaliseras svenska insatser liksom tidigare främst genom multilaterala organ eller samarbetsmekanismer som t.ex. den s.k. G 24-gruppen. I propositionen framhålls att betydelsefulla initiativ också har tagits i nordisk samverkan. Bland dessa kan nämnas det baltiska investeringsprogrammet (BIP) och det nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO).
Regeringen erinrar i propositionen om det breda engagemang som folkrörelser och andra enskilda organisationer, kommuner, företag och enskilda medborgare gett prov på då det gäller stöd till utvecklingen i de central- och östeuropeiska staterna. En stark folkopinion står bakom Sveriges östsamarbete och deltar aktivt i dess förverkligande.
Utöver de medel till miljö- och miljörelaterade insatser som utgår under tredje huvudtiteln har hittills ca 450 miljoner kronor anvisats för stöd till miljöinsatser till de baltiska länderna, Polen och Ryssland från Miljö- och naturresursdepartementets samt Näringsdepartementets anslagsmedel. I årets proposition föreslår regeringen att ytterligare sammanlagt 279 miljoner kronor anslås under Miljö- och naturresursdepartmentets respektive Näringsdepartementets huvudtitlar för miljöinsatser i Östersjöregionen och åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.
I propositionen hänvisas till att utrikesutskottet i sitt betänkande 1992/93:UU16 framhållit, att en mera grundläggande översyn av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa vore påkallad. Under innevarande budgetår har ett analysarbete bedrivits inom Utrikesdepartementet rörande östsamarbetets innehåll och utformning. En utvärdering har genomförts av SIDA:s bidrag till enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa. En utredning har gjorts rörande inriktningen och samordningen av samarbetet. Förslag om östsamarbetets framtida organisationer har avgetts (Ds 1993:79). Vidare har flera svenska samarbetsorgan utfört egna utvärderingar inom sina respektive verksamhetsområden. Regeringen avser vid ett senare tillfälle återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som kommer att vidtas i syfte att uppnå en bättre samordning av det svenska östsamarbetet.
I anslutning till avslutandet av det nu löpande treårsprogrammet och inför regeringens förslag om ett fortsatt program för samarbete med Central- och Östeuropa finns behov av en analys av det hittillsvarande samarbetets resultat och effekter. I propositionen anförs att den utvärderingsprocess som skall ligga till grund för denna analys redan har inletts.
Då en del av insatserna som finansieras under anslaget är av flerårig karaktär föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret 1994/95 om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret 1995/96.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U808) hävdas att regeringens östpolitik saknar strategi och hanteringsordning. Enligt motionärerna har regeringen ställt "chockterapins" ideologi i centrum för hela östpolitiken. Utvecklingen i Ryssland och östra Europa visar i stället, menar motionärerna, på behovet av att ställa demokratins kultur och en social marknadsekonomi i centrum.
I motionen kritiseras regeringen för att inte samlat redovisa hur medlen för samarbetet med Central- och Östeuropa hittills har använts. I motionen begärs därför att regeringen noggrant skall redovisa användningen av det bistånd som hittills avsatts för detta samarbete (yrkande 1). Motionärerna kräver vidare att en ny politik för östsamarbetet utarbetas, som kan läggas fast i bred samstämmighet i riksdagen (yrkande 2). En sådan skulle ge förutsättningar för ett samarbete syftande till att stärka den gemensamma säkerheten, demokratins kultur och stödja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Motionärerna föreslår att riksdagen av regeringen skall begära att en strategi utformas för ett pånyttfött Norra Europa; en dynamisk region i ett alleuropeiskt samarbete (yrkandena 3--4).
Vad beträffar länderfördelningen anser Socialdemokraterna att samarbetet med Estland, Lettland och Litauen bör ges högsta prioritet. Vidare betonas i motionen betydelsen av ett samarbete med Polen och med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och Nordkalotten/Barentsregionen (yrkande 5).
Enligt den socialdemokratiska partimotionen karaktäriseras samarbetet av oordning. Beredningen på flera departement och avdelningar samt ett stort antal myndigheter sägs försvåra samarbetet med Sveriges samarbetsländer och organisationer som Världsbanken. Motionärerna vill också ändra på regeringens anslagsprioriteringar, bl.a. genom att öka suveränitetsbiståndet, miljöbiståndet, biståndet via BITS och SIDA samt inrätta ett särskilt demokratiprogram. I motionens yrkande 8 föreslås en samordning av de särskilda miljö- och energiprogrammen med östsamarbetet, dvs. en överföring av anslaget A 8 från Miljödepartementets huvudtitel och anslaget E 9 från Näringsdepartementets huvudtitel till Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget G 1.
De resurser som finns inom ramen för östbiståndet, t.ex. i form av beslutat valutastöd, har inte utnyttjats till fullo, hävdas det i motionen. I yrkande 9 föreslås att riksdagen beslutar omallokera de outnyttjade medel, 300 miljoner kronor, som budgetåret 1991/92 avsattes för valutastöd till de baltiska länderna. I motionen betonas den betydelse suveränitetsstödet har för de baltiska staterna och därmed för östsamarbetet som helhet. Denna stödform föreslås därför utvidgas. I yrkande 10 begärs att 117 miljoner kronor anslås till suveränitetsstöd ur det outnyttjade valutastödet. Dessa medel föreslås överföras till ett av Socialdemokraterna i annan motion (1993/94:U304) föreslaget nytt anslag, B 9 under Utrikesdepartementets huvudtitel. Därmed skulle 60 miljoner kronor inom den ursprungliga anslagsposten avseende suveränitetsstöd kunna frigöras, anförs det i motionen.
Av resterande outnyttjade medel för valutastöd som regeringen avsatte för budgetåret 1991/92 föreslår Socialdemokraterna att 13 miljoner kronor anslås i extra miljöstöd (yrkande 11), att 70 miljoner kronor anslås till ett demokratiprogram (yrkande 12) samt att 100 miljoner anslås till stöd för de ekonomiska reformprogrammen i de baltiska staterna (yrkande 13). Vad avser de två sistnämnda yrkandena begärs att huvudansvaret för beredning och handläggning av dessa stödformer bör bäras av BITS.
Hur motionärerna vill att medlen för östbiståndet skall fördelas på olika poster framgår av tablå senare i betänkandet.
I Ny demokratis motion, U216, hänvisas till partiets program. I detta anförs att biståndsbehoven är enorma, även i länder i Sveriges omedelbara närhet. Partiet vill fördela Sveriges totala bistånd så att en tredjedel ges i multilateralt stöd, en tredjedel till katastrofinsatser och folkrörelsebistånd samt en tredjedel till våra grannländer på andra sidan Östersjön. Alla biståndsanslag borde enligt motionärerna samlas under en enda anslagstitel.
I motionen anförs att kunskapsöverföring och kompetensutveckling i biståndet borde prioriteras mer än vad som sker i dag. U-krediter föreslås kunna utnyttjas för projekt också i de baltiska staterna. Detta skulle få positiva effekter för svenskt näringsliv, anser Ny demokrati. Partiet vill också att biståndet i ökad utsträckning skall bindas till upphandling av varor och tjänster i Sverige. I motionen föreslås vidare att bistånd via folkrörelser och enskilda organisationer bör spela en utökad roll. I yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och inriktning för biståndspolitiken såväl i u-länder som i central- och östeuropeiska samarbetsländer. Yrkandet behandlas i berörd del i detta betänkande. Samma yrkande behandlas i berörd del även i betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete, 1993/94:UU15.
I Ny demokratis motion U216 föreslås ett par infrastrukturprojekt som är av den karaktären och omfattningen att dessa, om de skulle genomföras, skulle förändra hela östsamarbetets nuvarande karaktär och utformning. Utskottet finner därför anledning att diskutera dessa förslag nedan, medan ett senare avsnitt (5. Enskilda sektorer) ägnas ett antal andra motionsförslag av mindre genomgripande karaktär.
I Ny demokratis motion U216 betonas vikten av att man i samarbetet med de baltiska staterna utnyttjar svenskt småföretagarkunnande och svensk kompetens. Ett område där Sverige har betydande kunskaper och stor erfarenhet är vatten- och avloppsrening, anförs det i motionen. Samtidigt är det viktigt att Östersjöstaterna samverkar och samordnar sina resurser för att rädda Östersjön. I motionen beskrivs närmare ett möjligt reningsanläggningsprojekt vid floden Wisla i Polen. BITS föreslås ansvara för beredning och handläggning av ett dylikt projekt. I motionens yrkande 3 begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna samt att medel skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.
I motion U216 (nyd) anförs vidare att Sverige skulle ha stor nytta av förbättrade godstransporter till bl.a. Baltikum. Motionärerna beskriver relativt utförligt vägprojekten TEM Scandinavia och Via Baltica samt de internationella samarbetsmekanismer som redan i dag finns för projektens genomförande. Framför allt Polen är i behov av svenskt stöd för vägbyggnad, sägs det i motion U216 (nyd). I yrkande 4 begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna samt att medel skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.
I yrkande 34 i motion U216 (nyd) föreslås att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 miljarder kronor avseende budgetåret 1994/95. Här bör dock noteras att motionärerna -- i konsekvens med regeringens hemställan -- torde avse att utfästelser får göras under budgetåret 1994/95 upp till 2 miljarder kronor avseende budgetåret 1995/96, dvs. 1 miljard mer än vad regeringen föreslår. I motionens yrkande 35 föreslås att anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa anvisas 553 500 000 kr mer än vad regeringen föreslår, eller således 1 309 999 000 kr.
I motion Fö334 (s) hävdas att det är en allvarlig felprioritering av resurser att, som motionären ser det, satsa 40 miljarder kronor per år på ett militärt försvar av det svenska territoriet mot ryskt angrepp, men endast 1 miljard kronor på ekonomiskt stöd till hela östra Europa. En svensk politik som skulle gynna fred och stabilitet måste enligt motionären innebära en omprioritering från militärutgifter till en offensiv och modern säkerhetspolitik. I motionen föreslås därför att större resurser satsas på att stödja uppbyggandet av en fungerande demokrati och ekonomi i länderna inom Oberoende staters samvälde, OSS, och de baltiska staterna. Även internationellt föreslås Sverige verka för en omprioritering från militärt försvar till ökat ekonomiskt och politiskt stöd till östländerna (yrkandena 5--6).
I motion U806 (c) välkomnas de insatser som regeringen nu genomför i länderna i Central- och Östeuropa. Det är avgörande för en fortsatt positiv utveckling i dessa länder, anser motionärerna, att den demokratiska och ekonomiska utvecklingen sker parallellt. Östeuropabiståndet bör dock på sikt öka ytterligare, anförs det i motionen (yrkande 1). 0,2 % av BNI bör vara ett etappmål. På sikt bör 0,5 % av BNI vara ett riktmärke för bistånd till länderna i Östeuropa. Motionärerna anser att Östeuropabiståndet även fortsättningsvis bör vara skilt från och ej inkräkta på biståndet till länder i tredje världen.
I motion U806 (c) framhålls vidare behovet av att miljöhänsyn tas vid alla insatser i Östeuropa, även de som primärt inte är av direkt miljöförbättrande karaktär (yrkande 2). De svenska insatserna får inte leda till att vi medverkar till att bygga fast de östeuropeiska länderna i lösningar som inte är miljöanpassade. Miljökonsekvensbeskrivningar bör göras i samband med alla större samarbetsprojekt, anser motionärerna.
I motionen U806 (c) kritiseras det sätt på vilket östsamarbetet för närvarande är organiserat. Samordningen bör förbättras, även i ljuset av behovet att beakta insatsernas miljöaspekter. En förbättrad samordning är även av betydelse för att tydliggöra regeringens mål för östsamarbetet liksom för att bättre vägleda de svenska institutionernas agerande när dessa skall ta ställning till olika projektansökningar. Östeuropabiståndets särskilda karaktär -- den geografiska närheten, de säkerhetspolitiska aspekterna och den kulturella gemenskapen -- är enligt motionärerna viktig att beakta vid en omorganisation av samarbetsformerna. Vidare efterlyser motion U806 (c) en samlad redovisning och utvärdering av erfarenheterna av östsamarbetet. Dessa synpunkter bör enligt motionen riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 3).
I motion U810 (kds) föreslås inrättandet av en organisation för samordning av östsamarbetet. Motionären framhåller att en sådan organisation bör ha goda resurser, inte minst beträffande möjligheterna att sprida information om verksamheten.
I motion U805 (c) förordas en ökad bindning av biståndet via bl.a. export av svenska prefabricerade trähus och komponenter till jordbruksmaskiner. Motionärerna anser att de mål som satts upp för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa tolkas för snävt. Det finns enligt motionen flera projekt på bl.a. jordbruksområdet som skulle kunna innehålla element av kunskapsöverföring för mottagarlandet samtidigt som de skulle bidra till att minska den svenska arbetslösheten. Dessa synpunkter föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 2 (berörd del)). Motionärernas begäran i samma yrkande att reglerna för exportkreditgarantigivning mot denna bakgrund skall vidgas behandlas senare i detta betänkande (avsnitt 4. Finansiellt stöd).
Utskottets överväganden
Utskottet har i tidigare betänkanden (1991/92:UU16, 1992/93:UU16) välkomnat regeringens förslag att för samarbete med Central- och Östeuropa anvisa medel över verksamhetsområdet littera G, som är skilt från anslaget för u-landsbistånd. Samarbetet syftar till att på olika sätt söka bistå länderna i Central- och Östeuropa i den pågående samhällsomvandlingen. Som även påpekas i föreliggande budgetproposition ligger det i Sveriges intresse att utvecklingen i dessa länder leder till stabila demokratiska förhållanden, ekonomiska framsteg och en ökad öppenhet mot omvärlden. Utskottet vidhåller den grunduppfattning, som också kommer till uttryck i flera motioner, att samarbetet med Central- och Östeuropa inte bör jämföras med eller utgöra en del av utvecklingsbiståndet i tredje världen.
Utskottet konstaterar att samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa skiljer sig väsentligt från biståndet till utvecklingsländerna i tredje världen. I flertalet central- och östeuropeiska länder beror problemen inte på att de saknar ekonomisk potential utan på brister hos de förutvarande politiska och ekonomiska strukturerna. Insatserna i dessa länder får därför också en speciell karaktär. Demokratiska och ekonomiska reformer både förutsätter och skapar behov av rådgivning, utbildning och expertutbyte. Insatser inriktade på kunskapsöverföring har mot denna bakgrund och i ljuset av de resurser som står till förfogande bedömts ge den största effekten.
Utskottet noterar att Sverige, enligt statistik från OECD, var det tredje största givarlandet 1992, efter Österrike och Tyskland och beräknat i förhållande till BNP, av officiellt bistånd till länderna i Central- och Östeuropa, inklusive OSS-staterna.
Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets uppfattning en central plats i den svenska utrikespolitiken. Det är ett mångfasetterat och ofta komplicerat arbetsfält. När Sveriges relationer med länderna i dessa områden av Europa nu utvecklas enligt nya förutsättningar sker det på många olika plan och i beaktande av ett stort antal aspekter: säkerhetspolitiska och ekonomiska, sociala och kulturella, miljömässiga etc. Utvecklingen i de berörda länderna är långt ifrån enhetlig. Takten i de politiska och ekonomiska förändringar som inleddes för fyra år sedan varierar från land till land och över tiden. Samtidigt måste reformarbetet ses i ett längre perspektiv. Utvecklingen i Central- och Östeuropa har varit och förblir svårförutsebar. Utskottet har tidigare framhållit att det är angeläget att östsamarbetet därför kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och behov. Östsamarbetet måste präglas av såväl kontinuitet som flexibilitet. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Det svenska östsamarbetets kontinuitet återspeglas i huvudmålsättningarna -- att stödja och befästa demokratins och rättsstatens institutioner, stödja införandet av en fungerande marknadsekonomi, stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. samt bistå de baltiska staterna att befästa sin nationella suveränitet. Till skillnad från vad som hävdas i motion U808 (s) har dessa målsättningar för samarbetet vid flera tillfällen diskuterats och bekräftats av riksdagen. Utskottet finner det naturligt att målformuleringarna systematiseras och preciseras allteftersom östsamarbetet vidgas, särskilt genom inrättandet 1992 av ett förstärkt treårsprogram för samarbetet under budgetåren 1992/93--1994/95. I propositionen talas även om "systemskiftesmålet". Enligt utskottets uppfattning är detta ingen specifik målsättning av den karaktär som hävdas i motion U808 (s), utan sammanfattar önskan att stödja de politiska och ekonomiska reformer som pågår i de tidigare kommunistiska länderna.
Den betydande samstämmighet som enligt utskottets uppfattning också i övrigt råder om östsamarbetets utformning och inriktning återspeglas i många av de förslag till geografiska prioriteringar som framläggs i motionerna. De länder och regioner som nämns i bl.a. motion U808 (s) -- Estland, Lettland, Litauen, Polen, och Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet, och Nordkalotten/Barentsregionen -- bildar tillsammans det geografiska närområde som också prioriteras i det nuvarande östsamarbetet. Som också framhålls i budgetpropositionen har Sverige alla skäl att "bidra till stabilitet och gott grannskap i Östersjöområdet".
Ekonomisk utveckling spelar en utomordentligt väsentlig roll för ett samhälles stabilitet. Det är med hjälp av stabila valutor, inflationsbekämpning och kontroll över prisutvecklingen som basen skapas för ekonomisk tillväxt. Det ekonomiska reformarbetet gör det också möjligt att utvidga det kommersiella utbytet. En friare handel är ett av de viktigaste instrumenten i strävan att knyta Central- och Östeuropas ekonomier närmare Västeuropa.
Den kraftfulla satsningen på de baltiska länderna illustreras av att de samlade insatserna i Estland, Lettland och Litauen nu uppgår till över 1 miljard kronor, lån och garantier oräknade, dvs. mer än 60 % av de bilaterala samarbetsmedel för vilka utfallet per land kan identifieras. Den analys av samhällsomvandlingen i de baltiska länderna som efterlyses i motion U808 (s) görs kontinuerligt. Detta sker i den takt som fordras i det praktiska samarbetet och på grundval av en fortlöpande informationsinsamling samt i dialog med samarbetsländerna. Enligt vad utskottet erfarit spelar särskilt BITS, liksom självfallet de svenska utlandsmyndigheterna och de internationella finansinstitutionerna, en betydelsefull roll i detta analysarbete.
Polen intar, i enlighet med vad som sägs i budgetpropositionen, samma ställning i östsamarbetet som övriga stater i närområdet. I propositionen redovisas kortfattat resultatet av de gemensamma konsultationer som under 1993 hölls med Polen om det framtida samarbetet. Dessa bekräftade att inriktningen på det dittillsvarande samarbetet i stort varit riktig. Riktlinjer för hur det framtida samarbetet skall utformas avseende sektorer och organisation har gemensamt utarbetats av Sverige och Polen. Ett nytt samrådsforum har inrättats i syfte att med jämna mellanrum stämma av insatsernas effekt och fördelning.
Kunskapsöverföring är enligt vad utskottet erfarit alltjämt av stor betydelse i det svensk-polska samarbetet. Liksom tidigare skall det således fokuseras på miljöinsatser, genom BITS och de myndigheter som erhållit medel anvisade i de s. k. klimatpropositionerna (prop. 1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen samt prop. 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.). Andra prioriterade områden är offentlig förvaltning, företagande och företagsledning, bankadministration samt stöd till enskilda organisationer.
Polen utgör, enligt utskottets uppfattning, även ett gott exempel på hur samarbetets innehåll anpassas till ändrade förutsättningar. Då Sverige inledde sitt östsamarbete var Polen det land som hunnit längst i fråga om ekonomiska och politiska reformer. Den gynnsamma utvecklingen har fortsatt, och landet kan nu i allt fler sammanhang inlemmas i ett normalt internationellt samarbete.
Vad beträffar Ryssland pågår enligt vad utskottet erfarit en aktiv och bred kartläggning av samarbetsmöjligheterna i det ryska närområdet. Som en följd härav har volymen av insatser som beslutats av biståndsmyndigheterna ökat, i vissa fall markant, under 1993. Av naturliga skäl har S:t Petersburg stått i centrum för uppmärksamheten. Det gäller demokratiinsatser, projekt inom näringslivsområdet, forskning och omskolning. Som framhållits i tidigare betänkande (1992/93:UU14) ser utskottet även positivt på förslaget om ett Sverigehus i S:t Petersburg. Samarbetet med den euroarktiska Barentsregionen har fördjupats och en rad intressanta initiativ kan förväntas bli aktuella inom den närmaste framtiden, inte minst från Barentsrådet. För närvarande bereds biståndsinsatser även i andra delar av det ryska närområdet, t.ex. Novgorod, Kaliningrad och Pskov.
I motion U808 (s) hävdas att Sverige gör för litet i de central- och östeuropeiska länder som ligger utanför det geografiska närområdet. Som också framgått av utskottets tidigare betänkanden i ämnet kanaliseras stödet till dessa länder i huvudsak via multilaterala institutioner. Sverige har inom ramen för den s.k. G 24-gruppen lämnat betalningsbalansstöd till flertalet länder i Central- och Östeuropa. Sverige har också, enligt vad utskottet inhämtat, förklarat sig berett att inom ramen för ett internationellt samarbete lämna extra finansiellt stöd till genomförande av de ekonomiska reformprogrammen i bl.a. Vitryssland och Kazachstan. De svenska konsultfonderna vid de internationella finansieringsinstituten är öppna för användning inom hela det central- och östeuropeiska området. Bilaterala insatser i länderna utanför närområdet är ingalunda uteslutna och förekommer redan. Utskottet får bl.a. erinra om Svenska institutets insatser på utbildnings- och kulturområdena. Även folkrörelser och enskilda organisationer har samarbetsprojekt i många av de aktuella länderna.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U808 (s) yrkande 5 samt motion Fö334 (s) yrkandena 5 och 6 som besvarade.
I en motion, U805 (c), föreslås en ökad bindning av biståndet, t.ex. via projekt som tillvaratar svenskt kunnande eller industriell överkapacitet i Sverige. Även andra motioner, som behandlas senare i betänkandet, är inne på samma tankegång. Utskottet får därvid anföra följande:
Riksdag och regering har gemensamt fastslagit att kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa. De huvudsakliga kanalerna härför är BITS, SwedeCorp, Svenska institutet och SIDA. Dessa myndigheter utnyttjar den svenska kunskapsbasen och samarbetar även med arbetsmarknadens parter och myndigheter. I så måtto är de medel som ställs till förfogande för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa redan bundna. Även en stor del av det multilaterala biståndet som ej är rent betalningsbalansstöd eller valutastöd eller liknande, är bundet till upphandling i Sverige. Detta gäller t.ex. konsultfonderna vid Världsbanken och den europeiska utvecklingsbanken, EBRD.
Utskottet anser det positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är dock inte biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid enligt utskottets uppfattning ofta med fördel komplettera biståndssamarbetet. Försöksverksamhet i denna riktning har inletts och SwedeCorp har nyligen fattat beslut om ett omfattande samarbetsprojekt med vissa länsarbetsnämnder.
Utskottet vill framhålla som angeläget att östsamarbetets utformning kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och behov. De typer av insatser och initiativ som nämnts ovan illustrerar detta.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 2 (i berörd del).
Det budgetförslag som förordas i den socialdemokratiska partimotionen (U808) bygger på förutsättningen att de 300 miljoner kronor som avsatts för valutastöd till de baltiska länderna kan disponeras för andra ändamål. Utskottet finner därför anledning att något närmare kommentera bakgrunden till beslutet om valutastödet och till det förhållande att det ännu inte har utbetalats.
Då förslaget till valutastöd till Estland, Lettland och Litauen framlades år 1991 saknades möjlighet att göra en bestämd bedömning av när dessa länder skulle införa egna valutor. Utskottet får erinra om att initiativet återspeglade en ambition om att Sverige skulle kunna spela en aktiv roll och ha god beredskap att delta i eventuella internationella stödaktioner för de baltiska valutorna under det kommande budgetåret. En sådan gemensam insats hade tidigare gjorts för Polen i form av en valutastabiliseringsfond.
När väl valutareformerna genomfördes i Baltikum 1992--1993 kom de inte att föregås av ordnade internationella överläggningar om specifika stödinsatser. De baltiska staterna hanterade också reformarbetet på olika sätt. Internationella valutafonden och G 24-gruppen beviljade ett generellt betalningsbalansstöd. Intresset för speciellt stöd till de nya valutorna kom emellertid att minska, delvis på grund av att särskilt Estlands och Lettlands reformer visade sig relativt framgånsrika även utan sådana insatser. Sverige fortsatte dock att sondera möjligheterna till en internationell insatsberedskap, eftersom de inledande framstegen mycket väl kunde följas av bakslag vid en förtroendekris för någon av valutorna. Att Sverige ensamt skulle betala ut de för ändamålet avsatta medlen var inte ett realistiskt alternativ, då en valutastödsinsats, för att bli effektiv, förutsätter att relativt stora belopp kan ställas till förfogande.
Som framgår av budgetpropositionen undersöker regeringen nu möjligheterna att omvandla det tänkta valutastödet till ett stöd för den finansiella sektorn i Baltikum. Sådant stöd har tidigare getts till Polen i samband med att det ursprungliga valutastödet avvecklades. Aktiva överläggningar pågår, enligt vad utskottet inhämtat, mellan Sverige och Världsbanken om en gemensam insats, som skulle kunna få formen av lån, rekapitaliseringsstöd och tekniskt bistånd till de baltiska finansinstitutionernas omstrukturering. Ett projektförslag väntas kunna presenteras under våren 1994. Ett initiativ av detta slag torde, enligt utskottets bedömning, kunna innebära att Sverige, helt i enlighet med de ursprungliga planerna, gör en viktig insats för att underlätta finansiell och valutamässig stabilitet i de baltiska länderna.
Om de avsatta medlen för valutastödet kan utnyttjas för sitt ursprungliga syfte, blir de möjliga skillnaderna mellan regeringens förslag till östsamarbetsbudget och det av Socialdemokraterna i motion U808 presenterade förslaget, som kan inrymmas inom en oförändrad totalram, marginella. Överföringarna av suveränitetsstödet från anslaget G 1. till B 9., liksom integreringen av de s.k. klimatpropositionsmedlen i östsamarbetsbudgeten, är enligt utskottets uppfattning främst att beteckna som varande av teknisk natur. Utskottet finner dock anledning att göra följande kommentarer i anledning av dessa förslag:
Suveränitetsstödet till Baltikum utgör enligt utskottets uppfattning en viktig beståndsdel i det totala samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Stödets närmare utformning diskuteras även senare i betänkandet (avsnitt 2. Samarbetsformer och samarbetskanaler). Utskottet anser att stödet, inte minst effektivitetsmässigt, sannolikt skulle förlora på att brytas ut ur G-anslaget. Stödformen är dessutom till sin karaktär av övergående natur. De baltiska staterna är suveräna. Stödet syftar till att stärka och befästa denna suveränitet genom att bidra till effektivare kontroll av de egna gränserna och territoriet. Avvecklingen, på sikt, av denna stödform kommer därför också att fungera som en viktig svensk säkerhetspolitisk markering.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkandena 9--13.
Vad gäller de s.k. klimatpropositionsmedlen, som återfinns under tolfte och fjortonde huvudtitlarna, delar utskottet regeringens uppfattning att de alltjämt bör hållas åtskilda från det övriga östsamarbetet. Detta miljöbistånd bör inte konkurrera med annat bistånd till länderna i Central- och Östeuropa. Trots den ökande medvetenheten i dessa länder om miljöfrågornas stora betydelse, visar erfarenheten att många av de instanser, med vilka dialogen om samarbetsinsatsernas prioritering förs, inte alltid ger miljöprojekt den uppmärksamhet som vore önskvärd ur svensk synvinkel. Med tanke på den särskilda vikt Sverige fäster vid förbättringar av miljön i närområdet, är det enligt utskottets uppfattning angeläget att det finns anslag vars användning i högre grad kan styras av detta svenska intresse. Utskottet utgår från att samordning sker med de insatser på miljöområdet som äger rum inom det ordinarie östsamarbetets ram.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 8.
En tanke som genomsyrar det svenska östsamarbetet är att insatserna skall kunna bidra till den långsiktiga utvecklingen i de central- och östeuropeiska länderna. Utskottet har mot denna bakgrund tidigare (bet. 1992/93:UU16), som också påpekas i propositionen, framhållit att en fortsättning av samarbetet ter sig både nödvändig och önskvärd. Utskottet välkomnar därför regeringens avsikt att inför budgetåret 1995/96 återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt program för fortsatt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
Underlaget för ett beslut om fortsatt samarbete med Central- och Östeuropa bör enligt utskottets uppfattning inkludera en kartläggning av det hittillsvarande samarbetet. I flera motioner, bl.a. U808 (s), U806 (c) och U810 (kds), framhålls betydelsen av samordning och utvärdering av östsamarbetet för att biståndet skall bli överblickbart och effektivt. Utskottet noterar att Kommittén för utvärdering och analys inom biståndsområdet (UD 1992:06) i slutet av januari i år fått tilläggsdirektiv för ett uppdrag innefattande en utvärdering av hela det bilaterala östsamarbetet. I uppdraget ingår en kartläggning av de insatser som gjorts, samt en utvärdering av deras ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Omfattningen av upphandling i Sverige och andra former av återflöde kommer också att belysas. Arbetet kommer att redovisas i form av delrapporter samt en slutrapport som skall avlämnas senast den 1 december 1994. Även de förslag som den av regeringen tillsatta Biståndsförvaltningsutredningen (UD 1993:04) kommer att framlägga, kan få betydelse för det förslag till fortsatt samarbete med Central- och Östeuropa som avses framläggas våren 1995. Det är utskottets uppfattning att eventuella större förändringar i östsamarbetets organisation lämpligen torde aktualiseras i anslutning till att beslut fattas om en fortsättning av det pågående samarbetet.
Vad gäller budgetredovisningen i övrigt -- en fråga som särskilt tas upp i motionerna U806 (c) och U808 (s) -- får utskottet erinra om att huvuddelen av östsamarbetsanslaget kanaliseras till de myndigheter som handhar de verkställande uppgifterna. Dessa initierar själva eller insamlar projektförslag och bedömer dessa i enlighet med sina allmänna instruktioner och regleringsbrevets anvisningar. Medelsanvändningen redovisas, enligt vad utskottet inhämtat, kvartalsvis till Utrikesdepartementet som gör sammanställningar av utfallet såväl myndighetsvis som avseende det totala anslaget. Även om särskilda land- eller sektorsramar saknas för östsamarbetet, görs regelbundna redovisningar av den faktiska fördelningen per samarbetsland och för vissa nyckelsektorer. Uppgifterna vidarebefordras bl.a. till OECD och G 24:s databaser, vilka i sin tur sammanställer material från alla givarländer.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U806 (c) yrkande 3, U808 (s) yrkande 1 samt U810 (kds) som besvarade.
Utskottet har tidigare framhållit vikten av att östsamarbetet utformas på ett sådant sätt att det motsvarar mottagarländernas behov och egna prioriteringar. Det hindrar inte att det också kan behövas insatser som är av intresse för såväl mottagarländerna som Sverige. Utskottet vidhåller denna syn. De prioriteringar som förordas i flertalet motioner avviker enligt utskottets uppfattning inte i något väsentligt avseende från de grundläggande målsättningarna för den svenska östsamarbetspolitiken. Detta gäller även de särskilda insatsområden som tas upp i flera motioner.
I motion U808 (s) nämns bl.a. kärnsäkerhet, energiförsörjning och småföretagsamhet. Insatser på dessa områden ingår bl.a. i de program som Statens kärnkraftinspektion (SKI), Statens strålskyddsinstitut (SSI), NUTEK och SwedeCorp erhållit medel för. Vad gäller den sociala dimensionen av utvecklingen i Central- och Östeuropa -- en fråga som också tas upp i motion U808 (s) -- framhålls bl.a. i propositionen att "det är ett svenskt intresse att lindra negativa effekter av strukturanpassningen och därigenom undvika att utvecklingen i vårt närområde leder till bestående social oro". Inom ramen för de begränsade resurser som står till förfogande sker kunskapsöverföringen, när det gäller den sociala sektorn, i väsentlig utsträckning genom enskilda organisationers verksamhet. De insatser som görs av Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté, ÖEK, kan särskilt nämnas i sammanhanget.
I motion U806 (c) framhålls bl.a. betydelsen av att miljöhänsyn skall tas vid alla samarbetsinsatser. I denna fråga sägs i budgetpropositionen avseende innevarande budgetår (prop. 1992/93:100) att "ett ansvar för bevarande och förbättring av miljön skall -- -- -- genomsyra hela det svenska samarbetsprogrammet." Utskottet vill framhålla att detta uttalande alljämt bör äga giltighet.
Därmed anser utskottet att motionerna U806 (c) yrkande 2 och U808 (s) yrkande 3 besvarats.
Utskottet delar det engagemang om ett kraftfullt ekonomiskt stöd till länderna i Central- och Östeuropa som kommer till uttryck i flertalet motioner. I några motioner -- U216 (nyd), U806 (c) och Fö334 (s) -- förordas därtill en ökning, antingen omedelbart eller på sikt, av Östeuropastödet. Denna fråga, dvs. östsamarbetets budgetmässiga omfattning, bör enligt utskottets mening diskuteras i nära anslutning till frågan om samarbetets framtida utformning och organisation. G-anslagets storlek beror inte endast på våra egna ekonomiska förutsättningar utan också på utvecklingen i Central- och Östeuropa. Det yttersta målet för vårt samarbete är att bidra till att inlemma de tidigare kommunistiska staterna i det normala internationella samarbetet. Biståndsinsatserna bör anpassas till varje lands behov vid varje tidpunkt. Samtidigt bör de vara tillräckligt långsiktiga för att effekterna skall kunna avläsas. Hänsyn måste också tas till mottagarländernas kapacitet att tillgodogöra sig insatserna. Denna avhänger i sin tur av hur reformarbetet i varje enskilt land fortskrider och vilka resultat det ger.
I motion U216 (nyd) föreslås ett antal mycket omfattande projekt av bl.a. infrastrukturell karaktär (vägar, reningsverk). Utskottets uppfattning är att motionärerna torde ha underskattat kostnaderna för denna typ av insatser. Enligt vad utskottet erfarit skulle inte ens en fördubbling av den totala nuvarande östsamarbetsbudgeten förslå långt i satsningar av den föreslagna typen. För huvuddelen av sådana projekt gäller att de endast kan finansieras i internationell samverkan. Detta är ett av skälen till att ett aktivt svenskt deltagande i det multilaterala samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa är väsentligt. Utskottet vidhåller sin uppfattning att det bilaterala samarbetet, liksom hittills, i huvudsak bör vara inriktat på kunskapsöverföring. Med de begränsade resurser som står till förfogande är det sådana insatser som bedöms ge den största effekten.
Den mycket långsiktiga planering av det slag som Socialdemokraterna förefaller önska (motion U808) fordrar att den fortsatta utvecklingen i Central- och Östeuropa kan förutses. Som redan nämnts präglas den snarast av stora variationer, som kräver fortlöpande anpassningar av insatserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att treårsperspektivet hittills i rimlig grad tillgodosett kraven på kontinuitet och flexibilitet i östsamarbetet.
Utskottet tillstyrker därmed den i propositionen föreslagna allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån. Utskottet tillstyrker också förslaget att regeringen inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa bemyndigas få göra utfästelser under budgetåret 1994/95 intill ett belopp om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret 1995/96.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U806 (c) yrkande 1, U808 (s) yrkandena 2 och 4 samt U216 (nyd) yrkandena 1 (i berörd del), 3, 4, 34 och 35. Motion U216 (nyd) yrkande 1 behandlas i berörd del även i betänkandet om internationellt utvecklingssamarbete, 1993/94:UU15.
2. Samarbetsformer och samarbetskanaler. Stöd via BITS, SIDA, SwedeCorp, SI och BIP
Propositionen (s.16--17, 242--253)
Under anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa finns medel anvisade för stöd till Central- och Östeuropa genom BITS, SwedeCorp, Swedfund International AB, SIDA och Svenska institutet. Vidare finns medel avsatta för det baltiska investeringsprogrammet, multilateralt stöd, suveränitetsstöd, handelshögskolan i Riga samt, under anslagsposten Kärnsäkerhet m.m., samarbetet på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet.
Kunskapsförmedling och kompetensutveckling inom vitala samhällssektorer i syfte att stärka och befästa systemskiftet i länderna i Central- och Östeuropa utgör huvudsyftet med stödet genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS. Genom många av de insatser som genomförts hittills har grunden lagts för ett stabilare och mer omfattande samarbete i framtiden. Samtidigt kan man enligt regeringen skönja behovet av en viss förändring av inriktningen av samarbetet. Samarbetsländerna har numera själva bättre möjligheter att samordna och prioritera sina behov. I stället för korta enstaka konsultinsatser bör därför företräde ges för mer långsiktiga projekt. Strävan att underlätta ett systemskifte bör enligt propositionen ha en framträdande plats i samarbetet.
Styrelsen för internationell utveckling, SIDA, har till uppgift att ge stöd till länderna i Central- och Östeuropa genom svenska folkrörelser och enskilda organisationer. Huvuddelen av bidragen har gått till organisationsuppbyggnad och utbildning. Under 1992/93 inkom 175 ansökningar till ett belopp av närmare 123 miljoner kronor. 89 ansökningar beviljades till ett belopp av 45 miljoner kronor.
I enlighet med vad som angavs i proposition 1992/93:100 har regeringen låtit företa en utvärdering av SIDA:s bidrag till enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa. I propositionen redovisas utredarens slutsatser och förslag närmare.
Svenskt näringsliv har värdefulla erfarenheter att bidra med i den pågående strukturomvandlingen i Central- och Östeuropa. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd, SwedeCorp, har till uppgift att främja och direkt medverka till utvecklingen av näringslivet i denna region. SwedeCorp skall i samverkan med Swedfund International AB särskilt bidra till utvecklingen av bärkraftiga företag i mottagarländerna genom riskkapitalsatsningar och, främst i samarbete med svenskt näringsliv, bidra till att gynnsamma förutsättningar skapas för investeringar och företagande i mottagarländerna. Genom kunskapsöverföring till näringsliv och näringslivsorganisationer skall SwedeCorp även främja mottagarländernas handel samt svara för information och rådgivning om avsättningsmöjligheter på den svenska marknaden.
I den pågående politiska och ekonomiska reformprocessen behöver länderna i Central- och Östeuropa fortsatt stöd bl.a. genom olika former av kunskapsöverföring. Svenska institutets, SI, samarbetsprogram på den högre utbildningens och forskningens område, i form av kurser, konferenser och personutbyte, är viktiga bidrag till kunskapsuppbyggnaden inom de prioriterade områdena demokratisering, marknadsekonomi och miljö. Av de 45 miljoner kronor som SI disponerar under innevarande budgetår har 10 miljoner kronor avsatts för stöd till upprättande av en handelshögskola i Riga.
Behoven av samarbete på kulturområdet är stora efter alla år av isolering, och SI:s stöd till bevarandet av kultur och kulturinstitutioner i Östersjöregionen, bl.a. genom det kulturella Östersjöprojektet Ars Baltica, är angeläget. Vidare bör SI, enligt regeringens förslag, fortsätta satsningen på svenskundervisning i de baltiska länderna. I propositionen anförs att SI även beräknas få utökade uppgifter i samband med en särskild satsning på språkundervisning till de baltiska ländernas rysktalande befolkning. Även den ryska kulturen i dessa länder bör stödjas.
Under innevarande budgetår har regeringen inom ramen för östsamarbetsprogrammet anvisat 25 miljoner kronor för insatser på strålskyddets och kärnsäkerhetens område genom Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI). Härutöver har åtaganden gjorts om ett extraordinärt bidrag om 5 miljoner kronor till SKI för att stödja uppbyggnad av kontrollsystem av kärnämne (höganrikat uran och plutonium) i Oberoende staters samvälde, OSS, och de baltiska länderna.
Framväxten av livskraftiga små och medelstora företag är en grundläggande förutsättning för att övergången till marknadsekonomi i de baltiska länderna skall lyckas. Vid Nordiska ministerrådets möte i mars 1992 togs beslut om inrättande av ett baltiskt investeringsprogram om ca 100 miljoner ecu (motsvarande ca 800 miljoner kronor) över tre år för tekniskt och finansiellt stöd till små och medelstora företag. Programmet genomförs av Nordiska investeringsbanken, Nordiska projektfonden och Europeiska utvecklingsbanken.
Utvecklingen i Central- och Östeuropa är svårförutsebar, och man har att räkna med att reformerna liksom hittills kommer att genomföras i olika takt i olika länder. Samtidigt som samarbetet med de central- och östeuropeiska länderna bör präglas av kontinuitet i syfte att underlätta en långsiktig samhällsomvandling, måste det vara flexibelt och kunna anpassas till förändrade behov. Erfarenheten har visat att det ofta är nödvändigt att snabbt genomföra nya insatser. Regeringen föreslås därför i propositionen förfoga över disponibla medel för att tillmötesgå dessa behov. Regeringen bedömer det angeläget att också i fortsättningen disponera medel för att finansiera insatser som i dagsläget ännu inte kan identifieras som konkreta projekt.
Suveränitetsstödet har enligt propositionen en central roll att spela inom östsamarbetet. Särskilda stödinsatser för att bidra till befästandet av Estlands, Lettlands och Litauens suveränitet har successivt utvecklats sedan hösten 1991. Under innevarande år har regeringen avsatt 50 miljoner kronor för detta ändamål. Insatserna omfattar bl.a. stöd till polis- och tullväsende, gräns- och kustbevakning, säkerhetspolitisk kompetensuppbyggnad, räddningstjänst och civilt samt militärt försvar. Suveränitetsstödsinsatserna har sin tyngdpunkt i kunskapsöverföring, men kan även omfatta materielstöd.
Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner kronor till upprättande av en handelshögskola i Riga för budgetåren 1993/94--1995/96. Projektet utgör Sveriges bidrag till Östersjörådets utbildningsinitiativ Euro-Faculty. För innevarande budget har 10 miljoner kronor avsatts för detta ändamål. Regeringen avser budgetåret 1994/95 avsätta 35 miljoner kronor för perioden 1994/95--1995/96.
Sammantaget fördelar sig programmet för Central- och Östeuropa på följande poster:
Anslaget G 1 Beräknat 1994/95
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 233 000 000 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 47 000 000 Styrelsen för internationellt näringslivs- bistånd (SwedeCorp) 50 000 000 Swedfund International AB 25 000 000 Svenska institutet (SI) 45 000 000 Kärnsäkerhet m.m. 30 000 000 Baltiska investeringsprogrammet (BIP) 50 000 000 Övrigt multilateralt stöd 105 000 000 Till regeringens disposition 76 499 000 Suveränitetsstöd 60 000 000 Handelshögskolan i Riga 35 000 000 ----------------------------------------------------------- Summa 756 499 000
Anslaget G 2 1 000 Anslaget G 3 240 000 000
Summa kronor 996 500 000
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U808) framhålls vikten av en tydlig beredningsgång, med ett klart myndighetsansvar för bedömning av olika förslag om insatser, kostnadseffektivitet, uppföljning, etc. Det förslag om en beredning för östsamarbete (BÖS) som framlagts i en utredning om inriktning och samordning av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (Ds 1993:79) avvisas av Socialdemokraterna. I stället bör BITS enligt motionens yrkande 7 vara den centrala myndigheten i hanteringen av östsamarbetet (jfr yrkandena 12 och 13). I yrkande 14 begärs att BITS för budgetåret 1994/95 skall anvisas en ram om 323 miljoner kronor för främst kunskapsutvecklande insatser samt att BITS får rätt att utfästa tre gånger detta belopp över en treårsperiod.
Det bistånd som via SIDA förmedlas av folkrörelser och enskilda organisationer till länder i Central- och Östeuropa har visat sig vara värdefullt, anser Socialdemokraterna. I yrkande 15 föreslås att SIDA skall anvisas 77 miljoner kronor för sådana insatser. Även Svenska institutet har ett synnerligen värdefullt program som bör utökas till 60 miljoner kronor, anser motionärerna (yrkande 16). I enlighet med vad som anförts tidigare (motion 1992/93:U25, bet. 1992/93:UU33) yrkar motionärerna att riksdagen ej skall anvisa särskilda medel till en handelshögskola i Riga (yrkande 17).
Tillsammans med de yrkanden som behandlas i andra avsnitt av detta betänkande fördelar sig förslagen enligt motion U808 (s) på följande sätt:
Anslaget G 1 milj. kr.
BITS 323 SIDA 77 SwedeCorp 50 Swedfund 25 Svenska institutet 60 Kärnsäkerhet 85,5 Baltiska invest.programmet 50 Övr. multilateralt stöd 105 Till regeringens disp. 76,5 Suveränitetsstöd (117) till nytt anslag (B 9) Handelshögskolan i Riga -
Anslaget G 3 200
Föreslagen omfördelning av valutastödet till Baltikum: - suveränitetsstöd 117 till nytt anslag (B 9) - miljöstöd 13 - demokratistöd 70 - ekonomisk omvandling 100
I motion U806 (c) anförs att det svenska suveränitetsstödet har en avgörande roll inom Östeuropasamarbetet. Särskilt betydelsefullt anser motionärerna att stödet är för de baltiska staternas säkerhet och stabiliteten i Östeuropa. I yrkande 4 föreslås att denna stödform utvecklas ytterligare. Motionärerna anser det också angeläget att stödja de baltiska ländernas möjligheter att bekämpa den organiserade brottsligheten.
I motion Fö335 (nyd) yrkande 5 föreslås att möjligheter skapas för att de baltiska staterna, om de så önskar, skall kunna ta emot utrangerad materiel från det svenska försvaret. I motionen ges flera exempel på dylik materiel som enligt motionärerna borde kunna exporteras till Baltikum.
I motion U809 (v) anförs att det är ett starkt svenskt säkerhetsintresse att ytterligare utveckla såväl det bilaterala som det multilaterala samarbetet med Östeuropa. Hoten i Nordens närområde har inte längre i första hand militär karaktär, anser motionärerna. I stället är det politisk instabilitet och etniska och religiösa konflikter som nu skapar grunden för hotbilden. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bör mot denna bakgrund ske på ett sådant sätt att allvarliga konflikter i närområdet kan förebyggas och genom etablerandet av mekanismer för fredlig lösning av konflikter. Motionärerna menar att det nuvarande svenska samarbetet visar upp många positiva sidor. Stödformer som t.ex. syftar till förbättrad kärnsäkerhet, vänortsutbyte eller jordbruksutveckling bör enligt motionen ges fortsatt prioritet.
Ett av många problem i länderna i det forna Sovjetunionen, framhålls det i motion U809 (v), är att fungerande marknadsekonomi ännu inte utvecklats. Eftersom samhällsinstitutioner inte utvecklats, relevant lagstiftning inte finns eller följs har många av de nya länderna hamnat i ett slags rövarkapitalism, med bl.a. ökad kriminalitet som följd. I motionen framhålls vidare att det i det f.d. Sovjetunionen finns många tekniskt mycket välutbildade människor. För att ta till vara och utveckla denna befintliga kompetens bör Sverige studera möjligheten att föra över medel direkt till viktiga forskningsinstitut. Det är även angeläget att länderna får stöd för att ställa om rustningsindustrin till civil produktion (yrkande 1). Motionärerna menar att det mot denna bakgrund också är angeläget att kraftfullt stödja demokratins och rättsstatens institutioner (yrkande 2). Folkligt deltagande i det politiska beslutsfattandet är av grundläggande betydelse för demokratins framväxt. Därför bör Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa även inbegripa stöd till demokratiskt sinnade folkrörelser inom miljö och facklig verksamhet, anförs det i motion U809 (v) yrkande 3.
I motion U804 (s) framhålls att en demokratisk samhällsutveckling är ett av huvudmålen för den svenska biståndspolitiken. Motionären anser att riksdagen och riksdagspartierna har speciell kompetens och goda möjligheter att göra direkta och konkreta insatser för att utveckla de demokratiska institutionerna i Central- och Östeuropa. I motionens yrkande 1 föreslås därför att ett särskilt anslag ur biståndsbudgeten inrättas på 50 miljoner kronor för den kommande treårsperioden. Medlen föreslås ställas till riksdagens förfogande för stöd till parlamenten i Central- och Östeuropa, inkl. Baltikum. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen bör tillsätta en särskild delegation för att analysera behoven av stöd och i samarbete med resp. parlament initiera projekt samt förmedla medel ur det föreslagna anslaget.
I motion U811 (kds, s, c, v) föreslås att riksdagen aktivt skall stödja folkrörelser med engagemang i Baltikum samt även idka ett aktivt "parlamentariskt vänutbyte".
I motion U806 (c) anförs att folkbildningsinstitut, studieförbund och enskilda organisationer kan lämna betydelsefulla bidrag till stöd för uppbyggnaden av länderna i Östeuropa. Motionärerna menar att de enskilda organisationernas arbete härvidlag försvåras på grund av att nuvarande bestämmelser för SIDA:s bidragsgivning till organisationerna utesluter delfinansiering av projekt med medel från det land där projektet genomförs. En ändring av denna bestämmelse vore därför motiverad. I yrkande 7 föreslås att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna.
Motion K612 (fp, s, c, kds, nyd) berör möjligheten för befattningshavare från Baltikum att inom ramen för demokratiserings- och utvecklingssträvandena kunna studera hur t.ex. motsvarande institutioner fungerar i Sverige. Motionärerna föreslår -- bl.a. med hänvisning till de inblandade beloppens ringa storlek -- att länsstyrelse eller annat regionalt organ skall tilltros uppgiften att fördela biståndsmedel för sådana insatser. I motionen föreslås att BITS anslag bör belastas för ändamålet (yrkande 2).
I motion U812 (s) hävdas att kooperationen i än högre grad än tidigare utgör ett alternativ i den privatiseringsprocess som pågår i Central- och Östeuropa. Enligt motionären bör svenska biståndsorgan finansiellt stödja det nätverk av kooperativa företag som genom kunskapsöverföring söker bidra till kooperativ utveckling i Östeuropa. Nätverket finansierar sina projekt genom egeninsatser och bidrag från olika internationella och europeiska organ, bl.a. Världsbanken och EG:s Phareprogram. Enligt motionären bör Sverige även redan nu kunna delta i samfinansiering av t.ex. den typen av EG-bistånd som stöder andra internationella kooperativa nätverk, i vilka bl.a. svenska icke-offentliga aktörer kan delta (yrkande 1). I motionen begärs vidare att regeringen noggrant skall följa utarbetandet, i Europarådets parlamentariska församling, av ett handlingsprogram för den s.k. sociala ekonomin. Med detta begrepp förstås enligt motionären den medborgarstyrda ekonomi som också omfattar kooperationen. Programmet syftar till att stödja en utveckling av den sociala ekonomin i Central- och Östeuropa. Efter att handlingsprogrammet antagits bör regeringen verka för att det genomförs (yrkande 2).
Motion U706 (v) framhåller behovet av miljösamarbete i Barentsregionen/Storkalotten. Enligt motionärerna måste kraftfulla insatser för reduktion av utsläpp komma till stånd med hjälp av ekonomiskt stöd från många olika länder och internationella organ. Svenskt miljökunnande inom skogsindustrin föreslås kunna föras över till Ryssland genom bl.a. byggandet av moderna pilotanläggningar för rening av avloppsvatten. I yrkande 2 begärs att en del av de medel, dvs. 76,5 miljoner kronor, som reserverats till regeringens disposition på anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa tillförs miljösamarbetet i Barentsregionen. Flera andra förslag avseende olika typer av miljöinsatser behandlas i senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 5.2. Miljövård och energifrågor).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i bl.a. motion U809 (v), nämligen att utvecklingen i Central- och Östeuropa, trots kriser och problem, uppvisar många positiva drag. Det förblir en angelägen uppgift att ta fasta på dessa positiva tendenser och försöka stärka dem med hjälp av olika slag av samarbetsinsatser. Flera av de förslag som läggs fram i motion U809 (v) ingår som element i det pågående samarbetet.
Som redan anförts i detta betänkande har stödet till de demokratiska reformerna i Central- och Östeuropa en central plats i det svenska östsamarbetet. Insatser görs inom skilda områden och på många olika nivåer i samhället. Inom det bilaterala samarbetets ram ges förvaltningsstöd genom statliga myndigheter, stöd till folkrörelser och enskilda organisationer via SIDA och som bidrag till regionalt och lokalt förankrat samarbete via länsstyrelser och kommuner. Internationellt deltar Sverige aktivt i en rad insatser, främst inom Europarådets ram. Utskottet noterar exempelvis detta organs särskilda program för lokal demokrati (LODE) och utbildning för tjänstemän avseende frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens grundvalar (THEMIS). Vidare kan noteras att de överläggningar som äger rum inom Östersjörådets demokratigrupp är av vikt för den fortlöpande dialogen i dessa frågor.
Utskottet delar vidare den oro som uttrycks i motion U809 (v) beträffande de eventuella följderna av att forskare i f.d. Sovjetunionen inte längre ges möjlighet att arbeta på acceptabla ekonomiska villkor. Detta problem har uppmärksammats internationellt och Sverige deltar aktivt, enligt vad utskottet erfarit, i arbetet på att finna lösningar. Ett av de större initiativen gäller upprättandet av internationella kärnforskningscentra i Moskva och Kiev, där f.d. sovjetiska forskares kompetens och kunskaper skall komma till användning för civila ändamål. De överenskommelser som har träffats härom förväntas träda i kraft under första hälften av 1994.
Utskottet får i sammanhanget även erinra om det samarbete mellan svenska och ryska universitet som bedrivs med bidrag ur Svenska institutets anslag. Ca 7 miljoner kronor har utfästs för särskilda forskningsprojekt. Stockholms och Uppsala universitet, liksom Högskolan i Sundsvall/Härnösand är, enligt vad utskottet inhämtat, för närvarande engagerade i samarbetet. Bland de sektorer man arbetar inom kan nämnas offentlig förvaltning, strålningsvetenskap och ekonomi. Även över Utbildningsdepartementets budget har sedan 1991 avsatts 10 miljoner kronor per år för forskningssamarbete mellan svenska institutioner och deras motsvarigheter i Ryssland och i de länder som nu ingår i OSS, Oberoende staters samvälde. Dessa medel administreras av Kungliga Vetenskapsakademien. Enligt vad utskottet inhämtat har ca 80 % av medlen allokerats för Ryssland.
Den fråga som aktualiseras i motion U809 (v) -- konvertering av militär industri till civil produktion -- innebär givetvis en mycket stor strukturomvandling som i varje berört land förutsätter betydande politisk enighet och övergripande samsyn om färdriktningen. Därtill torde krävas att potentiella investerare inom näringslivet i Västeuropa aktivt intresserar sig för uppgiften att restrukturera militärindustrierna i öst.
Utskottet konstaterar att de internationella finansieringsinstitutionerna och flera västländer har sökt främja de första faserna i denna omställning. Sådana strategiska insatser, som också syftar till att vinna ytterligare erfarenheter, har fått bidrag även från Sverige i samarbete med EBRD, den europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken. Bilateralt har SwedeCorp engagerat sig i konverteringsfrågorna genom att bidra till en kartläggning av svenska små och medelstora företags möjligheter till samverkan med ryska företag inom det militärindustriella komplexet.
Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att aktivt uppmärksamma utvecklingen på detta område.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U809 (v) yrkandena 1 och 2 som besvarade.
Med anledning av den socialdemokratiska partimotionens (U808) förslag, som refererats ovan, att BITS bör vara den centrala myndigheten i hanteringen av östsamarbetet, får utskottet anföra följande:
Inledningsvis kan konstateras att drygt hälften av det bilaterala samarbete som kanaliseras via de svenska myndigheterna går via BITS. Samtidigt har det också bedömts önskvärt att utnyttja den sakkunskap som finns inom andra myndigheter, då det gäller specifika sektorer av samarbetet. Detta markeras genom inrättandet av särskilda anslagsposter inom verksamhetsområdet littera G. BITS svarar för det tekniska samarbetet. SwedeCorp och Swedfund handhar olika delar av näringslivsbiståndet. Samarbetet inom utbildnings-, forsknings- och kulturområdena administreras av Svenska institutet. SIDA fördelar bidragen till folkrörelser och enskilda organisationer. Utskottet anser att denna pluralistiska struktur har ett egenvärde när det gäller östsamarbetet. Den tid är förbi, då allt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa måste kanaliseras via deras ministerier och tunga centralorgan. Direkta kontakter mellan de institutioner som besitter kompetens på resp. områden bör uppmuntras.
Det anförda innebär inte, enligt utskottets uppfattning, att den nuvarande arbetsfördelningen nödvändigtvis är den bästa möjliga. Utskottet har i tidigare betänkanden (senast i bet. 1992/93:UU16) framhållit att ytterligare erfarenheter av samarbetet kommer att ge möjlighet att utveckla formerna för den administrativa styrningen och beredningen. De utredningar som redan nämnts, om det hittillsvarande östsamarbetet och dess kommande inriktning och organisation, liksom den s.k. Biståndsförvaltningsutredningen (UD 1993:04), kan läggas till grund för en bedömning av behovet av organisationsförändringar. Av största betydelse är likaså kartläggningen av vad ett svenskt inträde i Europeiska unionen med dess omfattande östsamarbete skulle innebära. Som även framhållits av utskottet tidigare i detta betänkande, finner utskottet det lämpligt att eventuella större förändringar i organisationen av samarbetet med Central- och Östeuropa genomförs i anslutning till ett beslut om östsamarbetets fortsättning efter budgetåret 1994/95.
Med det anförda anser utskottet att motion U808 (s) yrkande 7 besvarats.
Den övergripande samstämmighet beträffande östsamarbetet som utskottet noterat tidigare i detta betänkande kan även sägas gälla suveränitetsstödet, en fråga som tas upp i bl.a. motion U806 (c). Utskottet noterar med tillfredsställelse regeringens avsikt att fortsätta att utveckla suveränitetsstödet till Baltikum. De i motion U806 (c) angivna huvudområdena för stödet sammanfaller, såvitt utskottet bedömer det, med stödets nuvarande inriktning. Enligt vad utskottet inhämtat kommer stödet i betydande utsträckning att i framtiden även omfatta nya satsningar för att hjälpa de baltiska staterna att bekämpa organiserad brottslighet. Dit hör insatser på tullens och polisens områden, men också på det rättsliga området. Utskottet noterar att regeringen även tagit initiativ till en regional konferens rörande organiserad brottslighet, vilken hölls den 7 december 1993 i Borgholm. Som en uppföljning av konferensen arbetar för närvarande två arbetsgrupper med att dels finna konkreta förslag till samarbetsformer, dels närmare kartlägga den internationella organiserade brottsligheten i Östersjöregionen. Konkreta förslag till samarbete och stödinsatser kan enligt vad utskottet inhämtat med stor sannolikhet resultera i ytterligare projekt inom ramen för suveränitetsstödet till de baltiska länderna.
Därmed betraktar utskottet motion U806 (c) yrkande 4 som besvarat.
I anledning av yrkande 5 i motion Fö335 (nyd), angående möjligheten för de baltiska länderna att ta emot utrustning från det svenska försvaret, får utskottet inledningsvis konstatera att den svenska lagstiftning som reglerar exporten av krigsmateriel är mycket restriktiv. Särskild restriktivitet gäller bl.a. beträffande länder som Sverige tidigare inte har exporterat krigsmateriel till. Ett nära samråd i dessa frågor sker med övriga nordiska länder. Enligt vad utskottet inhämtat gör regeringen bedömningen att det i dagsläget inte är aktuellt att tillåta utförsel av vapen/krigsmateriel för strid till de baltiska länderna.
Som framgått ovan gör dock Sverige, inom ramen för suveränitetsstödet, en rad andra insatser till stöd för Estlands, Lettlands och Litauens försvar och säkerhet. En hel del materiel från det svenska försvaret har skänkts, exempelvis uniformer, cyklar, fordon, tross- och sjukvårdsutrustning m.m. Enligt vad utskottet inhämtat kommer ytterligare utrustning att skänkas i samband med insatser till stöd för de baltiska staternas uppbyggnad av effektivare övervakningssystem för sina land- och havsgränser samt luftrum.
Övervakningen av gränserna jämte stöd till bl.a. polis och tull är områden som prioriterats av mottagarländerna och där behoven bedömts vara mest akuta. Utskottet noterar att ett ytterligare element i suveränitetsstödet till Baltikum kan bli att tillsammans med andra länder bistå vid upprättandet av en gemensam baltisk fredsbevarande bataljon med utbildning för fredsbevarande uppdrag samt eventuell utrustning. De nordiska utrikesministrarna beslutade vid sitt möte i Stockholm den 25--26 januari 1994 att på nordisk basis koordinera stödet till upprättandet av en sådan fredsbevarande styrka.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att fortlöpande pröva frågan om hur Sverige bäst kan bidra till att stärka de baltiska ländernas suveränitet.
Därmed får motion Fö335 (nyd) yrkande 5 anses besvarat.
I motion U808 (s) yrkande 17 begärs att riksdagen ej skall anvisa medel till en handelshögskola i Riga. Utskottet får därvid erinra om följande:
Sveriges bidrag till upprättandet av en handelshögskola i Riga ingår i Östersjörådets utbildningsinitiativ Eurofaculty. Riksdagen har redan bemyndigat regeringen att bidra till upprättandet av en sådan handelshögskola i enlighet med vad som angavs i proposition 1992/93:150 (bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410). I denna proposition beräknas kostnaderna för en första planerings- och utbildningsperiod motsvarande budgetåren 1993/94--1995/96 uppgå till sammanlagt högst 45 miljoner kronor. I samband med regeringskansliets budgetarbete hösten 1995 är avsikten att en analys skall göras som kan ligga till grund för beslut om eventuella förändringar i verksamheten under den återstående perioden för projektet, dvs. 1996/97--2002/03.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 17.
I några motioner -- U809 (v), U811 (kds, s, c, v) och K612 (fp, s, c, kds, nyd) -- hemställs om stöd till olika former av utbytesverksamhet och till det samarbete som bedrivs via bl.a. folkrörelser.
Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda organisationer liksom landsting och kommuner redan i dag spelar en viktig roll i kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med Central- och Östeuropa. Nedan ges några exempel:
Via Svenska institutet erbjuds resebidrag för korta studiebesök i båda riktningarna samt för östeuropeiska experters deltagande i kurser och konferenser i Sverige. Målgrupp är högre befattningshavare, experter och andra personer av betydelse för kunskapsuppbyggnaden inom samhällsliv, utbildning och forskning i främst Estland, Lettland, Litauen, Polen och nordvästra Ryssland. Ansökan kan göras av svenska institutioner såsom myndigheter, universitet, organisationer, folkrörelser och föreningar.
6 miljoner kronor har avsatts för att stödja en försöksverksamhet avseende regionalt samarbete genom länsstyrelserna med regionala organ i Estland, Lettland och Barentsregionens ryska del. Av detta belopp belastar 4,5 miljoner kronor Utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och Östeuropa och 1,5 miljoner kronor Civildepartementets anslag för länsstyrelserna m.m. Samarbetet syftar till att genom kunskapsöverföring om regional förvaltning och regional utveckling nyttiggöra länsstyrelsernas kompetens för reformarbetet i Central- och Östeuropa. Medlen förvaltas av BITS. Enligt vad utskottet erfarit förväntas länsstyrelserna inkomma med en slutrapport under våren 1994. För s.k. fördjupat vänortssamarbete mellan svenska kommuner och kommuner i de baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland har BITS nyligen beviljat ytterligare 18 miljoner kronor, utöver de 14 miljoner kronor som tidigare avsatts för detta ändamål. Medlen förvaltas av Kommunförbundet.
Folkrörelser kan, liksom andra enskilda organisationer, få bidrag från SIDA för samarbete med sina motsvarigheter i Central- och Östeuropa. SIDA har i ökad omfattning beviljat medel till sådana projekt. En utvärdering av SIDA:s bidrag till enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa, som regeringen låtit företa, har funnit att verksamheten fungerar tillfredsställande. Dock föreslås ett antal åtgärder i syfte att ytterligare effektivisera och förbättra biståndet genom enskilda organisationer. Ett av förslagen gäller nya riktlinjer i fråga om fördelningen av de ekonomiska insatserna mellan bidragsgivare och bidragsmottagare. Enligt vad utskottet inhämtat är utredningens förslag och de remissvar som inkommit för närvarande föremål för vidare överväganden i regeringskansliet.
Med det anförda betraktar utskottet motionerna U806 (c) yrkande 7, U809 (v) yrkande 3, U811 (kds, s, c, v) samt K612 (fp, s, c, kds, nyd) yrkande 2 som besvarade.
I motion U804 (s) föreslås att ett särskilt anslag på 50 miljoner kronor skall utgå ur biståndsbudgeten för den kommande treårsperioden och ställas till riksdagens förfogande för stöd till parlamenten i Central- och Östeuropa (yrkande 1). I yrkande 2 begärs att riksdagen skall tillsätta en särskild delegation för att med de anvisade medlen utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.
Som påpekas i motion U804 (s) har riksdagen under några år haft intensiva kontakter med både politiker och tjänstemän i de nya staterna i Central- och Östeuropa. Ett enligt utskottets uppfattning värdefullt samarbete, omfattande såväl delegationsutbyte och studiebesök som visst stöd i form av utbildning och utrustning, har utvecklats mellan Sveriges riksdag och de nationella parlamenten, särskilt i Baltikum.
Utskottet noterar att det pågående treårsprogrammet för östsamarbetet ger hög prioritet åt att även på andra sätt stärka demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa. Insatser har genomförts avseende bl.a. kommunal demokrati och vad gäller beslutsfattande på såväl lokal som regional nivå. Vidare lämnas stöd på lagstiftnings- och rättsområdet genom bl.a. Justitiedepartementet och Domstolsverket. Utbildning i pressfrihetsfrågor har genomförts för journalister från länderna i Central- och Östeuropa. Inom Östersjörådets ram finns en arbetsgrupp för demokratifrågor. Denna har tillsatts med syftet att i olika former söka påverka utvecklingen av demokratifrågor i Östersjöländerna.
Vidare har Svenska institutet fått disponera särskilda medel för insatser för att främja utvecklingen avseende de mänskliga rättigheterna i Östeuropa. Hittillsvarande insatser har ägnats bl.a. barnens situation i Baltikum och Ryssland. Kvarvarande medel beräknas användas under våren 1994. Utskottet noterar att institutets anslag innevarande budgetår ökats med 5 miljoner kronor, vilket medfört att insatserna på demokratiområdet har kunnat utvecklas och fördjupas. En särskild satsning på språkundervisning till de baltiska ländernas rysktalande befolkning har inletts. Utskottet välkomnar denna satsning och ser den som ett viktigt bidrag till ländernas fortsatta demokratisering.
Utskottet utgår från att dessa olika samarbetsformer kommer att fortsätta att utvecklas. I sammanhanget noterar utskottet att regeringen beslutat att utse en utredare, riksdagsledamoten Hadar Cars, med uppgift att överväga förutsättningarna för demokratibistånd via politiska partier. Utredningens tillkomst kan bl.a. ses i ljuset av att demokratibistånd, som syftar till att vinna gehör för demokratiska principer och främja tillkomsten av demokratiska institutioner, i flera länder -- bl.a. Tyskland och USA -- kanaliseras genom politiska organ. Flera svenska partier har också organ som, med stöd av bidrag från SIDA, medverkar till att bygga upp och stärka demokratin i olika delar av världen. Omfattningen av denna verksamhet är dock relativt begränsad. Utredaren förväntas presentera sina slutsatser och förslag den 30 april 1994.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det för närvarande inte finns anledning att omdisponera budgetmedel för att tillgodose motionärens önskemål.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U804 (s). Som en konsekvens av detta ställningstagande anser utskottet att yrkande 2 i motion U804 (s) besvarats.
Utskottet konstaterar, med anledning av förslagen i motion U812 (s), att BITS och SIDA hittills har beviljat stöd till ett antal projekt i syfte att främja utvecklingen av kooperativa företag och organisationer i Central- och Östeuropa. BITS har genomfört utbildning i kooperativ företagsledning i Tjeckien och Slovakien. Enligt vad utskottet inhämtat finansieras för närvarande ett kooperativt utbildningsprogram i Ungern. I bägge fallen är den svenska parten KF Project Center. I det av SIDA slutna ramavtalet med Olof Palmes Internationella Centrum ingår fr.o.m. innevarande budgetår KF:s projektverksamhet i Östeuropa.
Sverige lämnar även omfattande stöd till Central- och Östeuropa genom multilaterala institutioner. Utskottet konstaterar att inga hinder föreligger från svensk sida vad avser eventuell samfinansiering med exempelvis EG:s Phareprogram. Detta förutsätter givetvis att länderna i Central- och Östeuropa själva prioriterar sådant stöd till den kooperativa utvecklingen. En fortlöpande samordning med bl.a. EG:s Phareprogram sker inom ramen för G 24. Även andra delar av det stöd som Sverige lämnar inom ramen för det multilaterala biståndet till Central- och Östeuropa kan, om mottagarna så önskar, utformas som ett stöd till den kooperativa rörelsen i dessa länder.
Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen hösten 1993 tillsatt den s.k. Beredningen för främjande av den ideella sektorns utveckling. Beredningen, som skall arbeta under tre år och har civilminister Davidson som ordförande, förväntas lämna en första rapport under våren 1994. Enligt vad utskottet erfarit är det beredningens avsikt att bl.a. på olika sätt belysa de områden på vilka den ideella sektorn -- folkrörelser, föreningar, kooperativ och enskilda -- kan komplettera statens och kommunernas arbete. Utskottet utgår från att beredningens slutsatser kommer att ha relevans även för de folkrörelseanknutna frågor som berörts i detta betänkande.
Enligt vad utskottet erfarit befinner sig arbetet inom Europarådet med ett handlingsprogram för den sociala ekonomin i ett förberedande stadium (motion U812, s, yrkande 2). Frågan skall ännu inte ha diskuterats i den rådgivande parlamentariska församlingen i plenum varför det ännu är osäkert om programmet kommer att antas. Datum för en debatt om handlingsprogrammet har, enligt uppgift, ännu inte fastställts. Enligt utskottets uppfattning bör inget ställningstagande göras i frågan förrän ett färdigt förslag föreligger.
Därmed får yrkandena 1--2 i motion U812 (s) anses besvarade.
Som påpekas i motion U706 (v) inleddes samarbetet i den euroarktiska Barentsregionen formellt genom den deklaration som antogs av utrikesministermötet i Kirkenes den 11 januari 1993. Undertecknare var de fem nordiska länderna och Ryssland samt EG-kommissionen, vilka därmed konstituerade sig som det euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt och på samma plats konstituerade sig huvudmännen för regionens län såsom regionråd. I regionrådet ingår även företrädare för regionens urbefolkningar.
Barentssamarbetet har tillkommit i förväntan om att det skall bidra till stabilitet och framåtskridande, både inom regionen och i Europa som helhet, och knyta det nordliga Europa närmare samman med den övriga kontinenten. Samarbetet bör enligt utskottet även uppfattas som ett stöd för reformprocessen i Ryssland. Strävan är att genom en utveckling av de olika samarbetsområdena främja demokratisering, marknadsreformer och framväxt av lokala institutioner i regionens ryska del. Sverige bidrog under 1993 med 3 miljoner kronor till detta samarbete.
Kirkenesdeklarationen understryker nödvändigheten av att skydda regionens känsliga miljö, och allt samarbete bedrivs under hänsynstagande till en sund miljö och en hållbar utveckling. Att lösa regionens miljöproblem är en central uppgift i samarbetet, särskilt eftersom kostnaderna härför torde kräva en bredare internationell medverkan. Sverige medverkar även aktivt i de arktiska staternas strategi för skydd av den arktiska miljön, den s.k. Rovaniemiprocessen. Enligt vad utskottet erfarit utesluter inte regeringen att medel som reserveras till regeringens disposition kan komma att användas för insatser inom ramen för miljösamarbetet i Barentsregionen.
Därmed får motion U706 (v) yrkande 2 anses besvarat.
Utskottet tillstyrker den fördelning av anslaget G 1 på olika poster för olika ändamål och samarbetsformer som i övrigt föreslås i propositionen.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkandena 14--16.
3. Övrigt multilateralt stöd
Propositionen (s. 16--17, 250--251)
Till länderna utanför närområdet kanaliseras svenska insatser huvudsakligen genom multilaterala organ (främst Internationella valutafonden, Världsbanken, Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, OECD, Europarådet och den s.k. G 24-gruppen). Det är också främst genom dessa organ som Sverige bidrar till det makroekonomiska stöd och de infrastrukturella investeringar som måste ges för att säkra den mera långsiktiga samhällsuppbyggnaden i de central- och östeuropeiska staterna. De finansiella flöden genom de internationella finansieringsinstituten som också kommer flertalet av våra grannländer till godo, är av avgörande betydelse för Central- och Östeuropas reformarbete. En viktig uppgift för Sveriges bilaterala samarbete är att komplettera det finansiella stödet genom att medverka till att detta utnyttjas effektivt. Regeringen anser att en accelererande reformprocess kommer att ställa krav på ökade multilaterala insatser.
Sammanfattning av motionen
I motion U809 (v) hävdas att det stöd regeringarna i väst utlovat i krediter till Central- och Östeuropa inte utnyttjas fullt ut därför att bara en bråkdel av stödet i praktiken varit tillgänglig. Orsaken skulle vara att krav ofta ställs på att krediterna skall ges på kommersiella grunder. Motionärerna hänvisar också till det förhållandet att högst 40 % av EBRD:s (Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt stadgarna får gå till den statliga sektorn. I motionens yrkande 8 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s kreditvillkor.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att EBRD:s 40-procentsregel potentiellt skulle kunna hämma bankens verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid tolkning i EBRD. Projekt i företag som formellt är statsägda men där det finns en konkret plan för privatisering och där den dagliga verksamheten är frikopplad från den statliga ägaren klassificeras i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av begreppet.
Enligt stadgan har EBRD att tillämpa sunda bankmässiga principer i hela sin verksamhet. Subventionerad långivning, som förordas i motion U809 (v), är inte förenligt med detta. En sådan skulle dessutom kräva omfattande tillskott av gåvomedel från ägarländerna. Utskottet noterar att EBRD:s insatser, när det är lämpligt, kan kompletteras med t.ex. bilateral finansiering på gåvovillkor.
Därmed betraktar utskottet yrkande 8 i motion U809 (v) som besvarat.
4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar för förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)
Propositionen (s. 253--256)
Länderna i Central- och Östeuropa har behov av finansiellt stöd för att påskynda reformprocessen. Detta kan bl.a. avse betalningsbalansstöd eller ett mer strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning från internationella organisationer. Efter särskilt regeringsbeslut kan finansiellt stöd lämnas i form av statliga garantier för krediter till länderna i Central- och Östeuropa.
Riksdagen beslutade i juni 1991 medge att staten ikläder sig betalningsansvar för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp av högst 800 miljoner kronor. Av beloppet intecknades ca 750 miljoner kronor för finansiellt stöd till Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien samt garantiutfästelse för Europarådets fond för bosättning och regional utveckling. För budgetåret 1992/93 beslutade riksdagen om en ram om högst 800 miljoner kronor. Av beloppet togs ca 550 miljoner kronor i anspråk för finansiellt stöd till Estland, Lettland, Litauen och Rumänien samt Nordiska investeringsbanken (det baltiska investeringsprogrammet). Även för budgetåret 1993/94 har riksdagen beslutat om en ram om 800 miljoner kronor. Av denna har regeringen hittills utfäst finansiellt stöd till Albanien och Kazachstan.
Det kommer enligt regeringen även under budgetåret 1994/95 inom ramen för bl.a. G 24-samarbetet att finnas ett fortsatt behov av kompletterande betalningsbalansstöd till länder i Central- och Östeuropa. Det kan framöver också bli aktuellt att lämna kompletterande betalningsbalansstöd till de OSS-stater som genomför ett av Internationella valutafonden stött strukturanpassningsprogram. Inom ramen för det statliga garantiåtagandet bör det enligt propositionen även finnas utrymme för ett mera strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning från multilaterala organ. För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att ramen för de statliga garantiåtagandena uppgår till 650 miljoner kronor.
För att täcka eventuella förluster som kan uppstå med anledning av statliga garantier för finansiellt stöd måste riskavsättningar göras. För budgetåret 1994/95 anser regeringen att 90 miljoner kronor bör avsättas för statsgarantier för finansiellt stöd. Hittills har inga förluster uppkommit avseende garantiutfästelser för sådant stöd.
Utvidgad handel med länderna i Central- och Östeuropa är viktig för att underlätta omställningen av ekonomin och skapa underlag för tillväxt. Investeringsbehoven i de aktuella länderna är mycket omfattande. Statliga exportkreditgarantier är i många fall en förutsättning för att företag skall våga ta på sig de risker som kreditaffärer med dessa länder är förenade med.
På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU16, rskr. 1992/93:263) att inrätta en särskild exportkreditgarantiram om 1 miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland. Regeringen uppdrog därefter åt Exportkreditnämnden (EKN) att administrera verksamheten i enlighet med riktlinjer grundade på riksdagsbeslutet.
EKN har meddelat regeringen att nämnden t.o.m. november 1993 gjort 13 utfästelser till ett belopp om drygt 300 miljoner kronor. Fram till den 30 september hade EKN mottagit preliminära och fullständiga ansökningar för garantier under ramen till ett sammanlagt belopp om knappt 1 300 miljoner kronor. EKN har mot denna bakgrund gjort bedömningen att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser i fråga om tillämpningen av de riktlinjer statsmakterna har fastställt för verksamheten.
I propositionen anges att EKN:s riktlinjer kan komma att justeras om det skulle visa sig nödvändigt. En förutsättning härför är dock att förlusterna inte bedöms bli större än de sammantagna avsättningar för förluster som har gjorts under detta anslag. Skulle det visa sig att ramen är otillräcklig för att nämnden skall kunna utfärda garantier för affärer som överensstämmer med de nu gällande riktlinjerna anser regeringen att det kan finnas skäl att återkomma till riksdagen med begäran om en utökad ram. En utökad ram skulle i sin tur kräva att ytterligare avsättningar gjordes.
Vad beträffar garantigivning för Ryssland har regeringen i sina riktlinjer till EKN konstaterat att nämnden borde kunna utfärda garantier under förutsättning att landet träffade en överenskommelse om stöd från Internationella valutafonden (IMF) under den nya faciliteten för länder i omvandling från planekonomi. Ryssland ingick ett sådant avtal med IMF den 30 juni 1993 och EKN öppnade för garantigivning dagen därpå. IMF har senare tillfälligt avbrutit utbetalningar under faciliteten på grund av att Ryssland inte uppfyllt de uppställda kraven. EKN är dock fortsatt öppet för garantigivning, under iakttagande av viss försiktighet, i syfte att undvika förluster.
Riskavsättningar måste göras även för att täcka eventuella förluster som kan uppstå med anledning av exportkreditgarantiramen. Då förlustrisken bedöms vara större för exportkreditgarantier än för finansiellt stöd föreslår regeringen att ytterligare 150 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. Behovet av medel under detta anslag -- förlustrisker avseende garantier för finansiellt stöd samt exportkreditgarantier -- beräknas därför till sammanlagt 240 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Om kostnaden för förluster överstiger det belopp som finns fonderat under anslaget bör överskjutande belopp belasta anslaget G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier i Central- och Östeuropa.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen (U808) görs bedömningen att alltför stora belopp avsätts -- i förhållande till vad som utnyttjas -- för förlustrisker avseende garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier. I yrkande 18 begärs därför att 200 miljoner kronor skall avsättas; en minskning med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
I motion U216 (nyd), yrkande 36, samt i motion N304 (nyd), yrkande 6, föreslås att exportkreditgarantiramen utökas från tidigare beslutade (bet. 1992/93:UU16, rskr. 263) 1 miljard kronor till 4 miljarder kronor. Garantier till Polen föreslås också kunna utfärdas inom ramen. Ny demokratis förslag om utökad exportkreditgarantiram föreslås av motionärerna få som konsekvens att även ett större belopp avsätts för förlustrisker avseende garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier (anslaget G 3). För detta ändamål föreslås därför att 450 miljoner anvisas utöver vad regeringen föreslår, dvs. 690 miljoner kronor (motion U216, yrkande 37).
I motion U814 (s) föreslås att svenska företag skall få tillgång till någon form av riskkapital/mjuka lån för att använda under ett inlednings- och utredningsskede av en affärskontakt med Östeuropa (yrkande 1). Enligt motionären bör lånen kunna förmedlas av länsstyrelserna (yrkande 2).
I motion U313 (nyd), yrkande 13, begärs att s.k. u-krediter, dvs. lån på förmånliga villkor i syfte att finansiera export av varor och tjänster till vissa kreditvärdiga u-länder, skall göras tillgängliga för affärer med Polen, de baltiska staterna och länderna i Oberoende staters samvälde (OSS).
I motion U805 (c), yrkande 2 (berörd del), föreslås att gällande regler för exportkreditgivning vidgas till att också möjliggöra kreditgivning för export av komponenter till jordbruksmaskiner inom ramen för den typ av samarbetsprojekt som beskrivs i motionen.
Utskottets överväganden
Utskottet välkomnade i sitt betänkande 1992/93:UU16 regeringens förslag inför innevarande budgetår att inrätta en särskild exportkreditgarantiram på 1 miljard kronor för exportaffärer med Baltikum och Ryssland. Utskottet gjorde bedömningen att den nya exportkreditgarantiramen skulle bidra till att väsentligt förbättra förutsättningarna för en ökad export till en tidigare i huvudsak stängd marknad.
I motionerna U216 (nyd) och N304 (nyd) förordas en förstärkning av exportkreditgarantiramen för de central- och östeuropeiska länder som inte kan beviljas garantier inom EKN:s reguljära verksamhet.
Utskottet konstaterar att den år 1993 inrättade särskilda exportkreditgarantiramen för de baltiska staterna och Ryssland har varit operativ under ett drygt halvår. De första erfarenheterna bekräftar att ramen fyller ett stort behov. Som framgår av budgetpropositionen är regeringen beredd att till riksdagen inkomma med en begäran om en utökad ram, om den fortsatta verksamheten ger vid handen att medlen är otillräckliga för att EKN skall kunna utfärda garantier för affärer som överensstämmer med de nu gällande riktlinjerna.
I motion N304 (nyd) yrkas även på att Polen skall omfattas av exportkreditgarantiramen. Utskottet får därför konstatera att Polen, till skillnad från de baltiska länderna och Ryssland, är ett kreditvärdigt land. EKN kan således utfärda garantier för Polen inom sin ordinarie verksamhet. I motionen hävdas att endast "hårdvalutarelaterade projekt" kan komma i fråga. Denna projekttyp prioriteras, men även valutainbesparande och samfinansierade projekt kan, enligt vad utskottet inhämtat, komma i fråga för garantier inom ramen. Dessa behöver inte vara "hårdvalutaintjänande".
Därmed avstyrker utskottet motionerna U216 (nyd) yrkandena 36 och 37 samt N304 (nyd) yrkande 6.
I anledning av förslagen i motion U805 (c) om vidgade biståndsmål och regler för exportkreditgivning konstaterar utskottet att flera projekt avseende småföretagsutveckling bedrivs i SwedeCorps regi. Genom avskrivningslån och villkorslån till svenska företag skall programmet söka underlätta företagsetableringar i Baltikum och nordvästra Ryssland. Även den verksamhet som bedrivs av Swedfund syftar till att stimulera samverkan med företag i Central- och Östeuropa. Om en aktuell affärsidé bedöms lönsam på sikt, kan Swedfund bidra med riskkapital eller lån under en övergångsperiod.
Motion U805 (c) framhäver bl.a. behovet av kunskaper och maskiner i jordbruket i de baltiska staterna. Enligt vad utskottet inhämtat behöver jordbrukarna i Baltikum, i omställningen från kollektivjordbruk till privat jordbruk, framför allt lära sig hur man effektivt brukar små och medelstora familjejordbruk. Flera svenska myndigheter och organisationer i olika delar av Sverige är engagerade i utbildning, expertinsatser och studiebesök. Lantbrukarnas stiftelse för internationellt bistånd är en av de huvudorganisationer som har ramavtal med SIDA och som bedriver långsiktig verksamhet i de baltiska länderna.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 2 (i berörd del).
I motion U808 (s) framförs synpunkter på storleken av avsättningarna under anslagsposten G 3. Dessa kunde, enligt motionärerna, vara mindre än vad regeringen förordar.
För att täcka eventuella förluster som kan uppstå med anledning av statliga garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier måste, som också framgår av propositionen, riskavsättningar göras. Ett riktmärke för hur stora de totala riskavsättningarna avseende statsgarantier för finansiellt stöd bör vara är de 10 % av totala utestående krediter som EG/EU tillämpar. Detta innebär, enligt propositionen, att tidigare gjorda riskavsättningar kan komma att justeras i efterhand. För budgetåret 1994/95 föreslås att 90 miljoner kronor avsätts för statsgarantier för finansiellt stöd. Detta betyder att årets avsättning är högre än 10 % om hela ramen för 1994/95 intecknas. Tidigare har emellertid för låga belopp avsatts.
En översyn av statens totala betalningsansvar för kreditgivningen till länderna i Central- och Östeuropa sker en gång per år. Framkommer det vid nästa översyn att ramen för de statliga garantiåtagandena inte har utnyttjats som avsett kommer, enligt vad utskottet inhämtat, mindre avsättningar att göras kommande år.
Vad gäller exportkreditgarantiramen om 1 miljard kronor har, på grund av förlustrisken, en avsättning på 300 miljoner bedömts nödvändig. Som framgick av proposition 1992/93:100 finansieras denna avsättning under två år, dvs. med 150 miljoner kronor under vardera budgetåren 1993/94 och 1994/95. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande analyserar förändringar i förlustrisken i syfte att avgöra om en utvidgning av ramen skulle kunna vara möjlig utan ytterligare avsättningar för förluster.
Därmed avstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 18.
Beträffande förslagen i motion U313 (nyd) (yrkande 13) och i motion U814 (s) att göra u-krediter tillgängliga för affärer med de baltiska länderna och andra länder i Central- och Östeuropa får utskottet konstatera att detta för närvarande inte är möjligt på grund av överenskommelser som träffats inom OECD. Som även påpekats tidigare i betänkandet rymmer dock det svenska östsamarbetsprogrammet åtskilliga andra incitament för svenska företagare som önskar göra affärer med Central- och Östeuropa.
Genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och utländska företag, bidrar Swedfund International AB aktivt till en industriell och ekonomisk utveckling baserad på marknadsekonomiska principer i mottagarländerna. För att särskilt stimulera till ett brett nätverk av företagskontakter har SwedeCorp inrättat ett småföretagarstöd, som lämnas i form av villkorslån och avskrivningslån. Även det baltiska investeringsprogrammet, som inrättats inom ramen för det nordiska samarbetet, syftar till att främja små och medelstora företags verksamhet i de baltiska staterna. Dessa satsningar, jämte den befintliga exportkreditgarantiramen, har enligt utskottets bedömning förutsättningar att också positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige.
Därmed avstyrker utskottet motionerna U313 (nyd) yrkande 13 samt U814 (s) yrkandena 1 och 2.
5. Enskilda sektorer
5.1. Stöd till utbildning och forskning
Sammanfattning av motionerna
I motion U802 (s) föreslås uppbyggnaden av ett utbildningscentrum i Gävleborgs län i syfte att bistå bl.a. de baltiska staterna med utbildning inom i första hand vård och omsorg, men också inom andra områden såsom utbildning av tullpersonal. Därmed skulle fler arbetstillfällen skapas i Gävleborg, hävdar motionärerna.
Motion U807 (fp) pläderar för inrättandet av ett baltiskt handels- och utbildningscentrum (i motionen kallat "Baltic Business and Education Center", BBEC). Projektet föreslås finansieras inom ramen för bl.a. biståndssamarbetet med Central- och Östeuropa. I motionen argumenteras utförligt för placeringen av ett dylikt centrum i Kristianstad. Nordöstra Skåne anses av motionären ha särskilt goda förutsättningar för att i framtiden bli en region med stor betydelse för ett ekonomiskt utbyte med de baltiska staterna, i första hand Litauen.
I motion U803 (fp) hänvisas till att det i Malmö/Lund-regionen finns betydande kunskap och kompetens vad gäller forskning, utbildning och utveckling på miljöområdet. I Malmö finns också redan ett FN-organ, World Maritime University. I ett projekt med bl.a. Malmö stad, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Lunds universitet, skilda företag samt tre FN-organ (Unesco, Unido och UNEP) som huvudintressenter formuleras för närvarande planer på en internationell miljöutbildning. Det planerade FN-institutets utbildningsinsatser skall koncentreras på vattenresursfrågor, ny teknologi för vattenrening, sophantering, energi och förnyelsebara energikällor. Samhällsplanerare, industriledare och forskare i de baltiska länderna och andra delar av Östeuropa skall enligt motionärerna utgöra institutets primära målgrupp, men även u-länder skall på sikt ges möjlighet att delta. I motionen förslås statligt stöd för etablerandet av ett FN-institut för miljöutbildning i Malmö.
Utskottets överväganden
De samarbetsinsatser som förordas i motion U802 (s) är, som också framgått tidigare i detta betänkande, redan föremål för stort svenskt engagemang. Flera departement, myndigheter och organisationer deltar i samarbetet.
Utbildningsstöd till den sociala sektorn ges främst via SIDA och den av SIDA finansierade Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK). De av ÖEK stödda projekten avser bl.a. baltiska läkares, tandläkares och sjuksköterskors auskultation i Sverige, utbildningsinsatser i de baltiska länderna, Polen, S:t Petersburg, samt etableringen av s.k. modellinstitutioner i dessa länder. Till de prioriterade områdena hör mödra- och barnhälsovård, inkl. familjeplanering, psykiatri, handikappvård och förstärkning av infrastrukturen.
Genom särskilt regeringsbeslut våren 1993 har SIDA tilldelats 16 miljoner kronor från anslaget för utvecklingsbistånd för bl.a. insatser syftande till varaktiga förbättringar inom den sociala sektorn i de central- och östeuropeiska länderna. BITS projekt inom hälsovården har bl.a. gällt utbildning för socialvårdare resp. sjuksköterskor och administratörer i Estland.
Även inom tullområdet genomförs, som även nämnts tidigare, en rad utbildningsinsatser. Bland dessa kan nämnas managementutbildning, kurser för utbildningsadministratörer samt av kontrollchefer. Baltiska tulltjänstemän har möjlighet att auskultera vid tullkriminalavdelningar i Sverige.
Därmed avstyrks motion U802 (s).
Vad gäller förslaget i motion U803 (fp) om inrättande av ett FN-institut i form av ett miljöuniversitet i Malmö, konstaterar utskottet att kvalificerad utbildning inom de aktuella områdena redan bedrivs vid flera av landets universitet, bl.a. tekniska högskolan i Lund och Lunds universitet. Möjlighet att delta i denna utbildning för de aktuella grupperna finns redan, inkl. möjligheten att utforma särskilda utbildningsprogram för speciella målgrupper.
Utskottet avstyrker därmed motion U803 (fp).
Förslaget, i motion U807 (fp), att inrätta ett baltiskt handels- och utbildningscentrum i Kristianstad, syftar till att långsiktigt bygga upp förutsättningarna för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan Baltikum och södra Sverige.
Utskottet får därvid konstatera att åtgärder för att skapa förutsättningar för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan de baltiska länderna och Sverige redan prioriteras i östsamarbetet. Många av de insatser som beskrivits utförligare på annan plats i detta betänkande och vilka förmedlas av bl.a. Svenska institutet, SwedeCorp samt Swedfund kan sägas ingå i denna målsättning. Därtill kan nämnas den inrättade exportkreditgarantiramen med syftet att underlätta export till och investeringar i Baltikum och Ryssland. Handelsutbytet främjas vidare av de frihandelsavtal som Sverige ingått med de baltiska länderna. Sveriges bidrag till upprättande av en handelshögskola i Riga är ytterligare ett led i denna strävan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U807 (fp).
5.2. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet
Sammanfattning av motionerna
I motion U813 (fp) anförs att det ligger i vårt gemensamma intresse att de forna kommunistländerna i Central- och Östeuropa ges ett ökat stöd för att rädda miljön. Denna karaktäriseras av motionärerna som framtidens stora investeringsprojekt. Behovet av bistånd på miljöområdet är således stort, framhålls det i motionen (yrkande 1). I yrkande 3 föreslås att 10 % av Polens utlandsskuld till Sverige efterskänks i utbyte mot olika typer av miljöåtgärder.
I motion U806 (c), yrkande 5, begärs att svenska biståndsmedel skall användas för att effektivisera energihanteringen och förbättra värmeförsörjningen i bl.a. de baltiska staterna. Svenska insatser bör främja planeringen och utformningen av framtida energisystem baserade på förnybar och miljövänlig energi. Samtidigt framhålls i motionen att biståndet inte skall användas för att förlänga användningen av kärnkraft, utan endast för att minimera riskerna i befintliga anläggningar.
I samma motion (U806 (c)) välkomnas de insatser som Sverige gör för att förbättra säkerheten framför allt i kärnkraftverket i Ignalina. Det är viktigt, sägs det i motionen, att vi fortsätter att stödja länder i Östeuropa med kunnande och kompetens för att minska riskerna för kärnkraftsolyckor. I yrkande 6 föreslås att Sverige skall ta initiativ i internationella fora för att förmå våra grannländer att stänga kärnkraftverk, t.ex. kärnkraftverket i Sosnovy Bor. Vad gäller Ignalinaverket föreslår motionärerna att regeringen i samråd med svenskt näringsliv och internationella organisationer skulle kunna erbjuda Litauen en "paketlösning" i vilken en stängning av Ignalina skulle kombineras med erbjudanden om hjälp med finansiering av ett modernt och effektivt energisystem. Även i motion U813 (fp), yrkande 4, föreslås att Sverige, i samverkan med andra länder, bör diskutera möjligheterna att stödja projekt som syftar till att stänga de farligaste kärnkraftsanläggningarna och ersätta dem med andra former av energiproduktion. Motionärerna föreslår i yrkande 6 att resurser för att förbättra miljön i Östeuropa bl.a. borde kunna frigöras från planerade investeringar i svensk infrastruktur och, på längre sikt, från försvarets resurser.
I motion U809 (v) anförs att det i våra östra grannregioner finns en biologisk mångfald som försvann från Västeuropa för femtio år sedan. Avsaknaden av moderna skogs- och jordbruksmetoder har bidragit till att bevara arter, biotoper samt natur- och kulturlandskap som inte längre existerar i väst. Motionärerna föreslår att Sverige anslår resurser för att inventera och bevara dessa områden (yrkande 6). Ett problem i sammanhanget är vidare, sägs det i motion U809 (v), att den lokala administrationen för naturreservat och nationalparker håller på att bryta samman av brist på pengar. I yrkande 7 föreslås att medel under G-anslaget används för att stödja dessa lokala myndigheter i det forna Sovjetunionen.
Utskottets överväganden
En av målsättningarna för det svenska östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. Speciellt BITS men också SIDA ger betydande stöd till miljöinriktade insatser och projekt i Baltikum och Östeuropa. Under de första åren av BITS verksamhet i Central- och Östeuropa hade närmare hälften av alla projekt anknytning till miljön.
Multilateralt deltar Sverige i åtgärdsprogrammet för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige är delägare i det Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som främjar investeringar av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa genom att finansiera företag i dessa länder. Utöver detta har hittills drygt 450 miljoner kronor från Miljö- och naturresursdepartementets och Näringsdepartementets anslagsmedel anvisats för stöd till miljöinsatser i de baltiska länderna, Polen och Ryssland. I årets budgetproposition föreslås ytterligare drygt 192 miljoner kronor för denna verksamhet. Avsikten är att genom insatser i Östersjöns östra strandstater bidra till bättre miljöförhållanden även i Sverige. Svenska miljöinsatser inom ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på avloppsreningsanläggningar. Inom ramen för projekt som bl.a. NUTEK är engagerat i görs också värdefulla insatser för att minska utsläppen av svavel- och koldioxid i luften, exempelvis genom konvertering av fossilbränsleeldade anläggningar i Estland, Lettland och Litauen.
Utskottet konstaterar att även insatser på kärnsäkerhetsområdet ges hög prioritet. Hittills har drygt 200 miljoner kronor avsatts för insatser på detta område samt för vidgat strålskyddssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Särskilt kan också nämnas det bidrag om 30 miljoner kronor per år som Sverige lämnar till EBRD:s multilaterala kärnsäkerhetsfond.
De svenska kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till kärnkraftverket i Ignalina i Litauen. Norge och Finland har inriktat huvuddelen av sitt stöd till anläggningarna på Kolahalvön och i S:t Petersburgsområdet. Arbetet samordnas med andra länders och internationella organisationers Östeuropaprogram, dels genom en särskild arbetsgrupp för kärnsäkerhet inom ramen för G24-samarbetet, dels inom EBRD:s ovan nämnda kärnsäkerhetsfond.
Enligt vad utskottet inhämtat, bl.a. i samtal i Vilnius med ledningen för Litauens kärnkraftsinspektion, måste en realistisk utgångspunkt för de internationella insatserna i Litauen vara, att Ignalinareaktorerna för närvarande spelar en betydande roll i elförsörjningen och att de därför kan behöva drivas under flera år framöver. Det står samtidigt klart att varken de svenska eller de internationella satsningarna som görs i de östeuropeiska kärnkraftverken avser att förlänga deras tekniska livstid. Syftet är enbart att åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda länder. Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är det mot denna bakgrund -- som också framhålls i flera motioner -- angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare och resurssnålare energianvändning. Utskottet noterar att den kartläggning av energisituationen i Östeuropa som gjorts på uppdrag av Världsbanken, EBRD och International Energy Agency (IEA) i Paris torde vara värdefull i detta sammanhang.
Även med Estland håller ett kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete på att utvecklas. I diskussionerna om samarbetsinsatser har Sverige och Estland enats om att dels prioritera avfallshanteringen vid den på estniskt territorium belägna ryska basen Paldiski, dels upprensningen av avfallssjön i Sillamäe. Den radioaktiva sjön, som för övrigt besågs av utskottet i samband med besök i Estland i september 1993, ligger alldeles intill Finska viken och utgör en potentiellt betydande fara för såväl Finska viken och Östersjön som grundvattnet i regionen.
Utskottet noterar vidare att NUTEK har tilldelats medel ur Miljö- och naturresursdepartementets anslag för projekt syftande till uppbyggnaden av miljöanpassade energisystem i Estland, Lettland och Litauen. Innevarande budgetår har ett stödprogram inletts som avser både insatser för energieffektivisering och introduktion av förnybara energislag i Central- och Östeuropa. Det faktum att medel för miljöändamål också finns anvisade på andra anslag än östbiståndet är enligt utskottets uppfattning ett uttryck för att miljösatsningar i Östeuropa även kan betraktas som investeringar i miljöförbättringar i Sverige.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U813 (fp) yrkandena 1, 4 och 6 samt U806 (c) yrkandena 5 och 6 som besvarade.
Vad gäller förslaget i motion U813 (fp), yrkande 3, angående ytterligare avskrivning av Sveriges fordran på Polen får utskottet konstatera att Polens utlandsskuld till de offentliga kreditorerna redan skrivits av till hälften inom ramen för den s.k. Parisklubben. Ytterligare nedskrivning kan enligt vad utskottet erfarit inte motiveras ur skuldsynpunkt eftersom den återstående skulden efter avskrivningen är värderad till fullt värde. En avskrivning skulle således kräva kompensation för hela det belopp som skulle gå till den s.k. "ekofond" som motionärerna hänvisar till. Ett bidrag till ekofonden, via skuldavskrivning, bör därför vägas mot andra alternativa användningar av östsamarbetsmedel. Enligt vad utskottet erfarit anser regeringen att det hittills inte funnits tillräckligt starka argument för en omprioritering till förmån för en sådan användning. Utskottet finner ingen anledning att ifrågasätta denna bedömning.
Därmed avstyrker utskottet motion U813 (fp) yrkande 3.
Utskottet konstaterar att svenskt stöd redan utgår till naturvårdsprojekt som ligger i linje med de önskemål som framförs i motion U809 (v). I Lettland bistår Naturvårdsverket de lettiska myndigheterna i upprättandet av en naturvårdsplan. I Estland är verket engagerat i ett naturvårdsprojekt i Matsaluområdet. Insatser i Ryssland är också under övervägande. Enligt vad utskottet erfarit arbetar även Internationella naturvårdsunionen med ett Östeuropaprojekt.
Därmed får motion U809 (v) yrkandena 6 och 7 anses besvarade.
5.3. Byggsektorn
Sammanfattning av motionerna
Motion U801 (s) refererar till den ideella organisationen Erikshjälpens projekt i flera länder i Östeuropa. Ett planerat projekt syftar till att i samarbete med Vetlanda kommun och lokala byggföretag överföra kunskap och kompetens i fråga om projektering av småhusbyggen till staden Cheboksary i Ryssland. Motionärerna föreslår att medel ur anslaget för Samarbete med Central- och Östeuropa tas i anspråk för projektet.
I motion U216 (nyd) föreslås att bistånd till de baltiska staterna bör ges i form av export av svenskbyggda trähus. Som skäl anförs bostadsbristen i Baltikum, behovet av arbetstillfällen i svensk trähusindustri samt möjligheten till kunskapsöverföring på området. Enligt yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna samt att medel skall få tas i anspråk från G 1-anslaget och/eller C 5-anslaget.
I motion U805 (c) anges att regeringen skall ha utfäst om bistånd till Ryssland i form av svenska prefabricerade trähus. I yrkande 1 begärs att särskilda medel för nästa budgetår avsätts för ändamålet.
Utskottets överväganden
Som konstaterats tidigare i detta betänkande är det svenska biståndet till Central- och Östeuropa i stor utsträckning ett bundet bistånd i betydelsen att kunskapsöverföringen, som är den prioriterade biståndsformen, utnyttjar den kompetens som finns tillgänglig hos svenska myndigheter, organisationer och företag med flera. Även en stor del av det multilaterala biståndet, som inte är rent betalningsbalansstöd, valutastöd och liknande, är bundet till upphandling i Sverige.
Inget hindrar, enligt vad utskottet inhämtat, att svenska biståndsmedel kan användas för kunskapsöverföring även inom byggsektorn. Omfattningen av sådana insatser får bestämmas av mottagarländernas behov och önskemål.
Som tidigare noterats i betänkandet visar de erfarenheter som hittills gjorts på detta område att konkreta byggnadsinsatser ofta måste föregås av fastighetsplanering och registrering av fastigheter för att bl.a. fastställa äganderätt till mark och byggnader. Flera sådana insatser genomförs för närvarande i Baltikum med medel från BITS.
Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger inte myndigheterna mandat att leverera färdiga produkter, prefabricerade hus, komponenter, etc. Leverans av vissa nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma inom ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den roll Swedfund International AB kan spela genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och utländska företag. Det är utskottets förhoppning att även SwedeCorp aktivt kan medverka till att upprätthålla svensk sysselsättning och till att skapa förutsättningar för svenska företags expansion utomlands. Utskottet vidhåller dock sin bedömning att biståndets syfte ej skall vara att öka sysselsättningen i Sverige.
Därmed avstyrker utskottet motion U216 (nyd) yrkande 5.
Vad gäller uppgifterna i motion U805 (c) och motionärernas förslag om stöd till svensk trähusexport i syfte att underlätta hemtagningen av ryska soldater från Baltikum får utskottet anföra följande:
Ryssland har förklarat att man med Estland och Lettland skulle sluta avtal om en tidtabell för truppernas bortdragande samt om åtgärder för att ordna för trupperna vid återkomsten till Ryssland. Från rysk sida har därefter vid flera tillfällen framförts önskemål om stöd för att underlätta hemtagningen av trupper.
Utvecklingen i Baltikum har, som tidigare konstaterats, en stor betydelse för stabiliteten i Nordeuropa och i Europa som helhet. Mot denna bakgrund har Sverige förklarat sig villigt att i samråd med andra länder söka bidra till att en överenskommelse nås om tillbakadragande av trupperna från Estland och Lettland. Det är i detta sammanhang som frågan om bostäder för de tillbakadragna enheterna kommit att aktualiseras.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att en stor del av de ryska trupperna i Estland och Lettland redan har tagits hem. Ett avtal om ryskt trupptillbakadragande slöts mellan Lettland och Ryssland den 15 mars 1994. Samtidigt gick Estland med på att inleda en ny förhandlingsrunda med Ryssland i samma ärende. Ryssland har förklarat att det skulle vara praktiskt möjligt att avsluta trupptillbakadragandet senast den 31 augusti 1994. Utskottet vill framhålla vikten av att så sker och att Ryssland därmed uppfyller sina folkrättsliga åtaganden enligt ESK:s, den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens, Helsingforsdeklaration.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att uppmärksamt följa förhandlingarna om och genomförandet av det ryska trupptillbakadragandet från Estland och Lettland. Därmed förutsätter utskottet att regeringen också har beredskap för att bedöma behovet och omfattningen av en eventuell svensk biståndsinsats som kan komma att aktualiseras inom ramen för förhandlingsöverenskommelser om ryskt tillbakadragande från Estland respektive Lettland.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U805 (c) yrkande 1.
Enligt riktlinjerna för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa skall -- som även konstaterats tidigare i detta betänkande -- de bilaterala insatserna framför allt koncentreras till vårt närområde, dvs. de baltiska republikerna, Polen och nordvästra Ryssland. Biståndsmyndigheterna har att självständigt pröva och besluta i ärenden utifrån de av regering och riksdag fastställda riktlinjerna.
Den insats som föreslås i motion U801 (s) avser ett pilotbyggprojekt i Cheboksary som ligger ca 600 km öster om Moskva. Mot bakgrund av prioriteringarna i det svenska östsamarbetet ser utskottet inget skäl till initiativ i denna fråga.
Därmed anses motion U801 (s) besvarad.
5.4. Handikappfrågor
Sammanfattning av motionen
I Vänsterpartiets motion So246 om politiken inom handikappområdet föreslås att särskilda medel ställs till förfogande inom ramen för G-anslaget, Samarbete med Central- och Östeuropa, för de svenska handikapporganisationernas samarbetsprojekt med organisationer i Östeuropa. Beloppet föreslås uppgå till 10 miljoner kronor (yrkande 7).
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas syn på behovet av stöd till de central- och östeuropeiska ländernas ansträngningar att bygga upp en god handikappvård, inte minst vad gäller handikappade barns speciella behov. Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA beviljat medel till ett antal projektförslag som avser enskilda organisationers verksamhet på detta område.
Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess prioritering i första hand av kunskapsöverföring till stöd för en fortsatt och fördjupad demokratisering, marknadsekonomiska reformer och en förbättring av den hårt belastade miljön -- innebär ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden blir begränsat. Med hänsyn till att behoven och även föreliggande förslag till insatser vida överskrider tillgängliga medel över G-anslagen nödgas utskottet, liksom tidigare år, dra slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är nödvändig. Vid sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom frivilliga organisationer. Utskottet anser alla insatser som på detta sätt kan komma till stånd är värdefulla.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 7 i motion So246 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande principer för länderfördelning att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U808 yrkande 5 och 1993/94:Fö334 yrkandena 5 och 6 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (s)
2. beträffande bundet bistånd att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 2 i berörd del,
3. beträffande omallokering av valutastöd att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 9--13, res. 2 (s)
4. beträffande integrering av anslag för miljösamarbete att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkande 8, res. 3 (s)
5. beträffande organisation och redovisning av östsamarbetet att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U806 yrkande 3, 1993/94:U808 yrkande 1 samt 1993/94:U810 besvarade med vad utskottet anfört, res. 4 (s) - delvis
6. beträffande miljöhänsyn och prioriteringar i östsamarbetet att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U806 yrkande 2 och 1993/94:U808 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört, res. 4 (s) - delvis
7. beträffande östbiståndets framtida storlek att riksdagen avslår motion 1993/94:U806 yrkande 1,
8. beträffande ny politik för östsamarbete att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 2 och 4, res. 4 (s) - delvis
9. beträffande samarbetets mål och inriktning i övrigt att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkandena 1 i berörd del, 3 och 4, res. 5 (nyd) - delvis
10. beträffande stöd till forskningsinstitut m. m. att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande BITS roll i östsamarbetet att riksdagen förklarar motion 1993/94:U808 yrkande 7 besvarat med vad utskottet anfört, res. 6 (s) - delvis
12. beträffande suveränitetsstöd att riksdagen förklarar motion 1993/94:U806 yrkande 4 besvarat med vad utskottet anfört,
13. beträffande krigsmateriel att riksdagen förklarar motion 1993/94:Fö335 yrkande 5 besvarat med vad utskottet anfört,
14. beträffande handelshögskola i Riga att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkande 17, res. 6 (s) - delvis
15. beträffande medel till enskilda organisationer att riksdagen förklarar motionerna 1993/92:U806 yrkande 7, 1993/94:U809 yrkande 3, 1993/94:U811 samt 1993/94:K612 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,
16. beträffande parlamentariskt samarbete att riksdagen avslår motion 1993/94:U804 yrkande 1 samt förklarar motion 1993/94:U804 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
17. beträffande kooperativt stöd att riksdagen förklarar motion 1993/94:U812 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört,
18. beträffande samarbete i Barentsregionen att riksdagen förklarar motion 1993/94:U706 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
19. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i övrigt att riksdagen avslår motion 1993/94:U808 yrkandena 14--16, res. 6 (s) - delvis
20. beträffande EBRD:s utlåning att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkande 8 besvarat med vad utskottet anfört,
21. beträffande utökad exportkreditgarantiram att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U216 yrkande 36 samt 1993/94:N304 yrkande 6, res. 7 (nyd)
22. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 2 i berörd del,
23. beträffande u-krediter att riksdagen avslår motion 1993/94:U313 yrkande 13, res. 8 (nyd)
24. beträffande riskkapital i övrigt att riksdagen avslår motion 1993/94:U814 yrkandena 1 och 2,
25. beträffande utbildningsstöd att riksdagen avslår motion 1993/94:U802,
26. beträffande miljöuniversitet i Malmö att riksdagen avslår motion 1993/94:U803,
27. beträffande utbildningscentrum i Kristianstad att riksdagen avslår motion 1993/94:U807,
28. beträffande miljö- och energibistånd att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkandena 1, 4 och 6 samt 1993/94:U806 yrkandena 5 och 6 besvarade med vad utskottet anfört,
29. beträffande avskrivning av Polens skuld att riksdagen avslår motion 1993/94:U813 yrkande 3,
30. beträffande naturvårdsprojekt att riksdagen förklarar motion 1993/94:U809 yrkandena 6 och 7 besvarade med vad utskottet anfört,
31. beträffande bistånd till bostadsbyggande att riksdagen avslår motion 1993/94:U216 yrkande 5, res. 9 (nyd)
32. beträffande bistånd för att underlätta ryskt trupptillbakadragande att riksdagen avslår motion 1993/94:U805 yrkande 1,
33. beträffande byggprojekt i Cheboksary att riksdagen förklarar motion 1993/94:U801 besvarad med vad utskottet anfört,
34. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion 1993/94:U216 yrkande 34 bemyndigar regeringen att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret 1994/95 intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr avseende budgetåret 1995/96,
35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1993/94:U216 yrkande 35 och 1993/94:So246 yrkande 7 till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 756 499 000 kr, res. 5 (nyd) - delvis men. (v)
36. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
37. beträffande G 3 statsgaranti för finansiellt stöd att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner att regeringen under budgetåret 1994/95 ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 650 000 000 kr,
38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1993/94:U216 yrkande 37 samt 1993/94:U808 yrkande 18 till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000 kr. res. 10 (s) res. 11 (nyd) - villk. 7
Stockholm den 17 mars 1994
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Bertil Persson (m), Lena Boström (s) och Richard Ulfvengren (nyd)
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Principer för länderfördelning (mom. 1)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Den betydande samstämmighet" och på s. 16 slutar med "yrkandena 5 och 6 som besvarade" bort ha följande lydelse:
Vad gäller landprioriteringar anser utskottet att samarbetet med Estland, Lettland och Litauen bör ges högsta prioritet. Utvecklingen i dessa länder har gått mycket snabbt. Regeringen har emellertid inte redovisat en samlad analys med slutsatser för framtida prioriteringar. Utskottet anser att regeringen bör presentera en sådan.
Samtidigt med inriktingen på Baltikum är det enligt utskottets mening av största vikt att ett ordentligt samarbete också äger rum med Ryssland och med Polen, särskilt S:t Petersburgsområdet och Nordkalotten/Barentsregionen.
I likhet med den socialdemokratiska partimotionen beklagar utskottet att samarbetet med S:t Petersburg inte prioriterats högre. Ännu har t.ex. inget beslut fattats om det Sverigehus som bereddes redan under förra regeringen. Förutsättningarna för ett närmare samarbete med nordvästra Ryssland bör utredas.
Utskottet anser också att det är otillfredsställande att så litet görs i dag, om ens något, i de näraliggande länderna Ukraina och Vitryssland, i det dynamiska Centraleuropa och i andra områden där svenska insatser kan ha betydelse. Det gäller Sydösteuropa, Kaukasus och Centralasien.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkanden 5 samt motion Fö334 (s) yrkandena 5 och 6.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande principer för länderfördelning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U808 yrkande 5 och 1993/94:Fö334 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Omallokering av valutastöd (mom. 3)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Det budgetförslag" och på s. 18 slutar med "yrkandena 9--13" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den socialdemokratiska partimotionens kritik av regeringens hantering av demokratistödet och instämmer således i motionens förslag att öka insatserna för att stödja den demokratiska samhällsutvecklingen. Ett särskilt program om 70 miljoner kronor bör inrättas.
Vidare instämmer utskottet i behovet av ökade insatser för säkerhetsskapande samarbete. Suveränitetsstödet är av stor vikt för Estland, Lettland och Litauen. Det är ett väsentligt bidrag till den gemensamma säkerheten i Norra Europa. Denna stödform till regionen bör utvidgas. Utskottet anser att 117 miljoner kronor bör avsättas och ingå som en del i det av Socialdemokraterna föreslagna Programmet för gemensam säkerhet. I enlighet därmed bör det vidgade suveränitetsstödet överföras till ett nytt anslag, B 9, under Utrikesdepartementets huvudtitel. Därmed frigörs 60 miljoner kronor inom det ordinarie programmet.
Dessa nya insatser för demokrati och säkerhetsskapande insatser bör finansieras ur det outnyttjade utrymme som finns som en följd av att 300 miljoner kronor som var avsedda för stöd till de nya baltiska valutorna inte har utnyttjats. Valutastödet förbereddes hösten 1991 men har inte kunnat användas. Den stödformen är nu överspelad. Utskottet föreslår att medlen används enligt följande:
Särskilt demokratiprogram 70 mkr Säkerhetsskapande insatser 117 mkr Ekonomiska reformer 100 mkr Extra miljöbistånd 13 mkr
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s), yrkandena 9--13.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande omallokering av valutastöd att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkandena 9--13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Integrering av anslag för miljösamarbete (mom. 4)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Vad gäller de" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
De särskilda miljö- och energiprojekt som regeringen förlagt till Miljö- och naturresursdepartementet (A 8) och Näringsdepartementet (E 9) ger ett betydelsefullt tillskott till östsamarbetet. Det är viktigt att Naturvårdsverket, NUTEK och annan miljö- och energikompetens engageras fullt ut. I ett övergripande perspektiv anser utskottet, i likhet med den socialdemokratiska partimotionen, emellertid att detta program bör ingå i östsamarbetet som en helhet. Detta skulle underlätta för en samordnad prioritering och en effektiv genomföring. Både departement och myndigheter skulle fortsätta att ha samma centrala roll, men frågor som programförhandling, samfinansiering med de internationella finansiella instituten och annat skulle underlättas. I enlighet därmed bör dessa båda anslag föras över till Utrikesdepartementets anslag G 1.
Därmed förstärks möjligheterna för regeringen att driva en stark och kreativ miljöpolitik i framför allt Östersjöområdet. Det är av stor betydelse för Sveriges miljö att programmet för att säkerställa Östersjöns ekologiska balans -- Östersjöprogrammet -- och de program som Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Strålskyddsinstitutet (SSI) genomförs. Det förutsätter i sin tur samfinansiering och samarbete med de internationella finansiella institutionerna.
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 8.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande integrering av anslag för miljösamarbete att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Organisation och redovisning av östsamarbetet, m.m. (mom. 5, 6 och 8)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet har i tidigare" och på s. 14 slutar med "kommunistiska länderna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att samarbetet med Baltikum, Ryssland, Central- och Östeuropa bör ges en väsentligt annorlunda inriktning än den som föreslås i regeringens proposition.
I likhet med vad som anförs i motion U808 (s) är det enligt utskottet angeläget att en ny strategi för samarbetet med Central- och Östeuropa utformas. Ett sådant program bör ha följande målsättningar:
att stärka den gemensamma säkerheten, att stärka demokratins kultur, att stödja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar samhällsomvandling.
Utskottet beklagar att regeringen inte sökt en diskussion om målen för östpolitiken. En gemensam målbeskrivning är omistlig för ett starkt samarbetsprogram. De mål som regeringen utan diskussion i riksdagen nu presenterar är ofullständigt utformade och utgör ej en helhet. I stället framgår det av regeringens utrikespolitiska uttalanden att man alltför mycket influerats av chockterapins ideologi.
Regeringen har haft tre budgetpropositioner på sig att komma fram till en sådan strategi och få brett stöd i riksdagen. Man har haft alla möjligheter att lösa hanteringsfrågorna och söka samförstånd i riksdagen. I stället råder oordning.
Man har inte ens kunnat samla regeringen till ett förslag. En utredning har genomförts på Statsrådsberedningens uppdrag utan att regeringen har varit beredd att föreslå en lösning. Regeringen säger sig ha för avsikt att genomföra förändringar, men utan att höra riksdagen. Utskottet anser att frågorna är av sådan vikt att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag.
Utskottet efterlyser en översyn av grunderna för Sveriges östsamarbete, mål, övergripande prioriteringar och hanteringsordning. Regeringen bör företa en sådan översyn i brett samråd med riksdagen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "En tanke som genomsyrar" och på s. 19 slutar med "som besvarade" bort ha följande lydelse:
Regeringen har inte åstadkommit en samlad redovisning vad gäller sakinnehållet i programmet. Efter två år har Utrikesdepartementet gett ut en broschyr med övergripande information, men riksdagen har inte under denna tid tagit del av dokument som visar vad som faktiskt görs. Utskottet begär att en sådan redovisning skyndsamt kommer till stånd.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 1. Motionerna U806 (c) yrkande 3 samt U810 (kds) betraktas som besvarade.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "De prioriteringar" och slutar med "i sammanhanget" bort ha följande lydelse:
Som framgått tidigare i betänkandet delar utskottet de prioriteringar som görs i motion U808 (s).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Därmed anser" och slutar med "yrkande 3 besvarats" bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U808 (s) yrkande 3. Därmed torde även motion U806 (c) yrkande 2 få anses tillgodosett.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Den mycket långsiktiga" och på s. 21 slutar med "4, 34 och 35" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker därmed den i propositionen föreslagna utformningen av samarbetet.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion U808 (s) yrkandena 2 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att momenten 5, 6 och 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande organisation och redovisning av östsamarbetet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 1 samt med besvarande av motionerna 1993/94:U806 yrkande 3 och 1993/94:U810 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 6. beträffande miljöhänsyn och prioriteringar i östsamarbetet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:806 yrkande 2 och 1993/94:U808 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 8. beträffande ny politik för östsamarbete att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U808 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Samarbetets mål och inriktning i övrigt, m.m. (mom. 9, 35)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottets uppfattning är" och slutar med "den största effekten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en omorientering av biståndet måste göras från Afrika, Asien och Latinamerika till Baltikum, Central- och Östeuropa. En tredjedel av Sveriges totala biståndsinsatser bör enligt utskottets uppfattning gå till länderna i Central- och Östeuropa. Av dessa medel bör merparten utnyttjas för insatser i Polen och i de baltiska staterna.
I samarbetet med de baltiska staterna bör svenskt småföretagarkunnande och svensk kompetens utnyttjas i högre grad än vad som sker i dag. Ett område där Sverige har betydande kunskaper och stor erfarenhet är vatten- och avloppsrening. I Östersjön släpps det i dag ut ofantliga mängder miljöavfall utan någon som helst rening. Genom svenska biståndspengar, öronmärkta för reningsanläggningar, skulle svenska konsulter och tekniker kunna fortsätta med det angelägna arbetet att få rent i vårt närområde. Utskottet vill framhålla vikten av att Östersjöstaterna samverkar och samordnar sina resurser för att rädda Östersjön. Mot denna bakgrund vill utskottet ta fasta på det förslag om ett reningsanläggningsprojekt vid floden Wisla i Polen som framläggs i motion U216 (nyd). Regeringen bör ge berörda svenska biståndsmyndigheter, i första hand BITS, i uppdrag att initiera kontakter med svenska och polska myndigheter och företag för igångsättande av nämnda projekt.
Ett annat angeläget område är utbyggnaden av det planerade motorvägssystemet i Central- och Östeuropa inom ramen för de s.k. TEM Scandinavia och Via Baltica-projekten. Dessa finns utförligare beskrivna i motion U216 (nyd). Utskottet noterar att SweRoad har gjort en omfattande studie av vägnätet Via Baltica och påpekat vikten av att bistå Polen med arbetet med att färdigställa vägavsnittet Kaliningrad--Elblag. Utskottet gör bedömningen att såväl TEM Scandinavia som Via Baltica är angelägna projekt som genom förbättrade godstransporter på ett väsentligt sätt skulle stärka de svenska företagens konkurrenskraft på den östeuropeiska marknaden.
Utskottets uppfattning är att svenskt stöd till ovan föreslagna insatser bör utgå från de svenska biståndsanslagen. Härigenom skulle även andelen bundet bistånd komma att öka, vilket utskottet finner önskvärt, inte minst av arbetsmarknadspolitiska skäl.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion U216 (nyd) yrkandena 3, 4 och 35 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed torde även motion U806 (c) yrkande 1 få anses tillgodosett.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet tillstyrker därmed" och på s. 21 slutar med "3, 4, 34 och 35" bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U216 (nyd) yrkandena 1, 3--4, 34--35 samt motion U806 (c). Motion U808 (s) yrkandena 2 och 4 avstyrks.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande samarbetets mål och inriktning i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkandena 1 i berörd del, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 35 samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion 1993/94:So246 yrkande 7 till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 309 999 000 kr,
6. BITS roll i östsamarbetet m.m. (mom. 11, 14 och 19)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Med anledning av" och slutar med "yrkande 7 besvarats" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den hårda kritik av regeringens bristande hanteringsordning som framförs i den socialdemokratiska partimotionen. Trots utredningar och olika uttalade ambitioner har regeringen inte kunnat samla sig till ett förslag.
Enligt utskottets mening är det avgörande att få till stånd en klar arbetsrelation mellan myndigheter och regeringen. I några fall kan specialuppdrag direkt från regeringen vara motiverade. För de många olika långsiktiga insatserna är det dock nödvändigt att ha en tydlig beredningsgång, att ha tydligt myndighetsansvar för bedömning av olika förslag om insatser, kostnadseffektivitet, uppföljning etc. Det gäller hela den professionalism som krävs för att organisera ett samarbete mellan alla olika typer av svenska parter och ett mottagarland i utveckling.
Den myndighet som har denna roll är BITS. BITS har under mer än fyra år arbetat med att hantera den centrala delen av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. BITS roll erkänns implicit i regeringens proposition -- det BITS-förmedlade biståndet är störst och växer med varje proposition -- men det explicita, långsiktiga uppdraget vill inte regeringen uttala. I stället talar man fortfarande om bildandet av en ny myndighet. Regeringens avoga attityd till BITS tillhör det mest märkliga i regeringens politik.
Statsrådsberedningens översyn av östsamarbetet har som huvudförslag att bilda en ny beredning för östsamarbete, BÖS. Mycket riktigt råder det "delade meningar" om detta. I likhet med vad som anförs i Socialdemokraternas motion vänder sig utskottet bestämt emot en sådan ordning. Förslaget är i praktiken en statssekreterargrupp med beredningsansvar, på tvärs mot svensk förvaltningstradition. Utskottet befarar att det ofelbart skulle leda till större oklarheter.
I stället bör regeringen, enligt utskottets mening, göra klart att BITS är den centrala myndigheten. Därutöver har en rad andra myndigheter ansvar i enlighet med vad som framgår nedan. Men BITS bör tillerkännas det mandat som den i dag i praktiken försöker arbeta efter.
Givetvis måste programmet hållas samman inom regeringskansliet. Detta kan lösas på olika sätt, men det är uppenbart att en integrering av östsamarbetet med UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete, där samma typ av uppdrag till BITS, SwedeCorp, SIDA, Svenska institutet (SI) och Swedfund redan hanteras, vore mest rationell. Utskottet förordar en sådan ordning. Samtidigt måste den kompetens som varje del av regeringskansliet besitter utnyttjas, i olika former för ansvarsfördelning och samråd.
När det gäller de enskilda anslagsposterna inom östsamarbetet föreslår utskottet den fördelning som framgår nedan. I likhet med den socialdemokratiska motionen anser utskottet att anslagsfördelningen är mer än ett "beräkningsunderlag", som regeringen uttrycker det i budgetpropositionen. Detta handlar om viktiga politiska prioriteringar. Regeringen har rätt att besluta om omfördelning mellan anslagsposter, men den redovisning som regeringen lämnar till riksdagen måste vara den som regeringen avser skall gälla. För större förändringar bör regeringen återkomma till riksdagen.
Kunskapsutvecklande bistånd m.m. genom BITS: Utskottet förordar en höjning med 90 miljoner kronor till BITS, totalt 323 miljoner kronor, och rätt att utfästa tre gånger detta belopp över en treårsperiod. BITS har begärt 300 miljoner kronor. Regeringen har föreslagit 233 miljoner kronor, men har därvid inkluderat insatser som tidigare finansierats på andra anslag.
Folkrörelser och enskilda organisationer genom SIDA: Utskottet förordar en höjning med 30 miljoner kronor till 77 miljoner kronor, i stället för den höjning med 2 miljoner kronor som regeringen vill göra. Utskottet välkomnar den utredning som gjorts som visar att detta bistånd är värdefullt. Utskottet instämmer i utredningens rekommendation att mer långsiktiga projekt bör prioriteras. Stöd bör också i högre grad utgå till projekt som stärker demokratin och det civila samhällets förmåga att delta i och styra samhällsomvandlingen.
Svenska institutet har ett synnerligen värdefullt program. Detta bör ökas med 15 miljoner kronor till 60 miljoner kronor. Utöver Svenska institutets ordinarie verksamhet bör inom denna ram eller på annat håll en språksatsning göras på de baltiska ländernas rysktalande befolkning i syfte att öka deras kunskap i respektive estniska och lettiska.
Regeringen har över anslaget till SI tidigare finansierat en insats rörande etablerandet av en handelshögskola i Riga. I en särskild motion har Socialdemokraterna tidigare sagt att det inte är riksdagens uppgift att ta ställning till denna typ av projekt, samt uttryckt oro över projektets utformning och begärt att regeringen på nytt tar upp frågan till beredning tillsammans med BITS och/eller SI. Det är utskottets uppfattning att riksdagen inte bör anslå särskilda medel. Den insats som blir av får rymmas under de betydande ökningar som görs av BITS och/eller SI:s anslag.
Näringslivs- och investeringsstöd: Utskottet förordar att 50 miljoner kronor anslås till SwedeCorp och 25 miljoner kronor som tillskott till Swedfunds kapital. Swedfund har 90 miljoner kronor i outnyttjat kapital och beräknas ha ett behov av 75--130 miljoner kronor.
Kärnsäkerhet: Detta är ett högt prioriterat program. Utskottet föreslår att anslaget slås samman med anslaget till samma ändamål under Miljödepartementets huvudtitel, totalt 85,5 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 7.
Den samlade bilden av utskottets förslag till östsamarbete framgår av tabellen nedan:
Anslaget G 1 soc.dem. skillnad 94/95 s/reg. (mkr)
BITS 323 + 90 SIDA 77 + 30 SwedeCorp 50 Swedfund 25 Svenska institutet 60 + 15 Kärnsäkerhet 85,5 55,5 fr M-dep Baltiska invest.programmet 50 Övr. multilateralt stöd 105 Till regeringens disp. 76,5 Suveränitetsstöd (117) till (B 9)/-60 Handelshögskolan i Riga 0 -35
Anslaget G 3 200 -40 Miljö 136,3 +13 (totalt ca 150)
Omfördelning av valutastödet till Baltikum: - suveränitetsstöd 117 till (B 9) - miljöstöd 13 - demokratistöd 70 - ekonomisk omvandling 100
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 inleds med "I motion U808 (s)" och slutar med "U808 (s) yrkande 17" borde ha utgått.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 inleds med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkandena 14--16" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed det förslag till fördelning av anslaget G 1 på olika poster och för olika ändamål och samarbetsformer som föreslås i den socialdemokratiska partimotionen U808 yrkandena 14--17. Propositionens förslag i berörd del avslås.
dels att momenten 11, 14 och 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande BITS roll i östsamarbetet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande handelshögskola i Riga att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkandena 14--16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Utökad exportkreditgarantiram (mom. 21)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Som framgår av" och slutar med "nu gällande riktlinjerna" bort ha följande lydelse:
Samtidigt visar de att den nuvarande exportkreditgarantiramen är otillräcklig. Svenska företag står i kö för att investera i Baltikum och Ryssland. Utskottet anser därför att ramen bör höjas från 1 till 4 miljarder. En höjning till 4 miljarder är enligt utskottets uppfattning ett första realistiskt steg för att möta behoven från svensk industri.
Detta bör riksdagen med anledning av motion U216 (nyd) yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Därmed avstyrker utskottet" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed motionerna U216 (nyd) yrkandena 36 och 37 samt N304 (nyd) yrkande 6.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande utökad exportkreditgarantiram att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U216 yrkande 36 samt 1993/94:N304 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. U-krediter (mom. 23)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Beträffande förslagen i motion" och på s. 40 slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i bl.a. motion U313 (nyd), att även OSS-staterna, Polen och de baltiska länderna borde få komma i åtnjutande av u-krediter, trots att dessa länder inte rubriceras som u-länder. Vad utskottet här anfört med anledning av de aktuella motionerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion U313 (nyd) yrkande 13. Även motion U814 (s) yrkandena 1 och 2 torde därmed få anses tillgodosedda.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande u-krediter att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U313 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Bistånd till bostadsbyggande (mom. 31)
Richard Ulfvengren (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Som konstaterats tidigare" och på s. 46 slutar med "(nyd) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar, som tidigare i betänkandet, att behovet av bistånd är stort inom flertalet sektorer i Baltikum. Det kalla klimatet och energibristen gör behovet av bostäder stort. I utvecklingen mot en hållbar demokrati får primära behov som tillgång till mat, kläder och bostäder anses vara av största vikt.
I Sverige finns ledig industrikapacitet som, enligt utskottets uppfattning och i likhet med det förslag som framförs i motion U216 (nyd), borde utnyttjas till att producera hus i de baltiska staterna. I den svenska krisen vore en satsning på dylikt bundet bistånd till Baltikum synnerligen angelägen. En annan fördel är att balterna genom projektet skulle få inblick i svensk produktionsteknik. Därmed skulle två viktiga element i det svenska östsamarbetet, kunskapsöverföring och kompetensutveckling, också ges prioritet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U216 (nyd) yrkande 5.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande bistånd till bostadsbyggande att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier (mom. 38)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Lena Boström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "I motion U808 (s)" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
Med kommande budgetårs anslag skulle totalt cirka en halv miljard kronor ha anslagits för avsättning av förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier. Av de medel som avsatts har under 1992/93 550 miljoner kronor av en ram om 800 miljoner kronor för finansiellt stöd utnyttjats. Hittills under 1993/94 har 34 av 800 miljoner kronor utfästs. Av exportkreditgarantiramen om en miljard har 300 miljoner kronor utfästs. Utskottets bedömning är att alltför stora belopp avsätts till detta ändamål i förhållande till vad som utnyttjas. Utskottet förordar därför att för 1994/95 200 miljoner kronor avsätts, 40 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.
Utskottet tillstyrker därmed motion U808 (s) yrkande 18.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U808 yrkande 18 samt med avslag på budgetpropositionens förslag och motion 1993/94:U216 yrkande 37 till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
11. G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier (mom. 38)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Richard Ulfvengren (nyd) anser
att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U216 yrkande 37 samt med avslag på budgetpropositionens förslag och motion 1993/94:U808 yrkande 18 till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 690 000 000 kronor.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa (mom. 35)
Bertil Måbrink (v) anför:
Flera svenska handikapporganisationer är djupt engagerade i att stödja uppbyggandet av en handikapprörelse i Östeuropa. Arbetet pågår på olika nivåer -- på nationell, regional och lokal nivå. Omvittnat från de svenska organisationer som är engagerade är att det är ett mycket stimulerande arbete men också resurskrävande. Med få undantag är handikappfrågorna lågt prioriterade i de aktuella länderna samtidigt som behoven är oerhört stora såväl i organisationernas arbete som för de enskilda med funktionshinder. Dessutom uppstår behoven ofta snabbt och måste också lösas snabbt.
De svenska handikapporganisationernas resurser är begränsade och därmed också de insatser de kan göra i Östeuropa. Till dessa organisationer bör därför 10 miljoner kronor ställas till förfogande för insatser till stöd för uppbyggandet av östeuropeiska handikapprörelser.
Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottets hemställan under moment 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So246 yrkande 7 samt med anledning av budgetpropositionen och motion 1993/94:U216 yrkande 35 till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 766 499 000 kr,
Innehållsförteckning
Sammanfattning av betänkandet1 Propositionen2 Motionerna2 Utskottet7 1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för länderfördelning Propositionen7 Sammanfattning av motionerna9 Utskottets överväganden13 2. Samarbetsformer och samarbetskanaler. Stöd via BITS, SIDA, SwedeCorp, SI, BIP Propositionen21 Sammanfattning av motionerna23 Utskottets överväganden26 3. Övrigt multilateralt stöd Propositionen34 Sammanfattning av motionen34 Utskottets överväganden34 4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar för förlustrisker (anslagen G 2 och G 3) Propositionen35 Sammanfattning av motionerna37 Utskottets överväganden38 5. Enskilda sektorer 5.1. Stöd till utbildning och forskning Sammanfattning av motionerna40 Utskottets överväganden41 5.2. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet Sammanfattning av motionerna42 Utskottets överväganden43 5.3. Byggsektorn Sammanfattning av motionerna45 Utskottets överväganden45 5.4. Handikappfrågor Sammanfattning av motionen47 Utskottets överväganden47 Hemställan48 Reservationer51 Meningsyttring av suppleant62